1. No category

EVANGELISK- LUTHERSK MISSIONSTIDNING
NUMMER 1 2015 • 50 kr
Brobygge i Broby
Hur får vi Andens gåvor?
Tankar om familjen
MEDMÄNNISKAN
OMSLAGSBILD: SIMON BJUREMO
EVANGELISK-LUTHERSK MISSIONSTIDNING
EVANGELISK
NUMMER 1 2015 • 50 kr
Brobygge i Broby
Hur får vi Andens gåvor?
Tankar om familjen
Men Gud
som är rik på
barmhärtighet har älskat
oss med så
stor kärlek.
EF. 2:4
MEDMÄNNISKAN
REDAKTÖREN HAR ORDET
”VEM ÄR DÅ MIN NÄSTA?”, frågade en laglärd vid
ett tillfälle Jesus. Jesus svarade med att berätta
liknelsen om den barmhärtige samariern och
avslutade med en uppmaning om att gå och
göra som mannen i den liknelsen – visa barmhärtighet. Den laglärdes nästa var inte bara
hans likasinnade, utan alla de människor han
kunde göra något för.
I detta, årets första, nummer av Till Liv får
vi fundera över relationerna till våra medmänniskor. De finns i våra familjer. Sofia Ödman
uttrycker i en intervju att vi behöver värna om
goda relationer där och låta samvaron ta tid.
Våra medmänniskor finns också i våra församlingar och missionsföreningar. Två danska
teologer visar på hur Gud ger oss Andens gåvor
för att vi ska få tjäna och bygga upp varandra
och nå ut till andra människor.
Slutligen finns våra medmänniskor i samhället. Projektet Vänskap i Broby, som vi får läsa
om på nästa sida, vänder sig till asylsökande
mammor och barn. Det bärs upp av en önskan
om att de som kommer hit ska få känna sig
välkomnade.
Vi går in i ett nytt år. Oron över läget i världen, Sverige, kyrkan eller vår familj kan tynga
oss. Men Jesus har lovat att vara med oss varje
dag. Han vill ta hand om gårdagens synder,
dagens plåga och morgondagens bekymmer.
Och han vill hjälpa oss att vara en nästa för de
människor vi kan göra något för.
Gott nytt år vill jag önska alla Till Livs läsare!
Innehåll
3
Brobygge i Broby
MARIA GUNNARSSON
I ”Vänskap i Broby” vill Svenska kyrkan på orten bidra till att asylsökande mammor och
barn får känna sig välkomnade i Sverige. Sin drivkraft hittar de i Guds uppmaningar.
6
Ord till liv • Jesus dop berör oss
8
Kort & Gott • På tråden med Per-Anders Einarsson
9
Själavård – Låt Jesus öppna ditt liv
MARTIN ANDERSSON
ROLF PETTERSSON
Jesus vill öppna våra sinnen och hjälpa oss att se klart mitt i det som är svårt. Vi får ha
förväntningar på hur han kommer att överraska oss detta nya år
10 Hur får vi Andens gåvor?
JENS JØRGEN RASMUSSEN, MORTEN HØRNING JENSEN
I två korta artiklar får vi se hur nära korset och den helige Andes nådegåvor hänger
samman.
12 Utanför bekvämlighetszonen
BENJAMIN LÖFSTRÖM
En elev från Strandhems Bibel- och lärjungaskola berättar om starka intryck och vidgade perspektiv genom klassens resa till Kenya.
13 Beroende av Gud
ANNA ANDERSSON
En resa på sex tusen kilometer fick fördjupa medvetenheten om något som alltid gäller
– att vi är helt beroende av Gud.
14 Salomo – den delhjärtade monarken
ERIK J. ANDERSSON
Salomo vann enorm berömmelse. Men hans val och livsstil ledde till avfall från Gud
och sönderfall i både familjen och riket. Hur hans liv slutade undrar vi faktiskt än i dag.
16 Tankar om familjen
NILLA HENRIKSSON
Sofia Ödman berättar om hur hon och hennes man resonerar kring familjen, tron och
barnens fostran.
19 Många eller en?
FREDRIK SMETANA
I Galaterbrevet skriver Paulus att Guds löfte inte gavs till Abraham och hans släkt, utan
till Abraham och hans släkting, Jesus Kristus. Vi får hjälp att förstå hur han tänker.
21 ELUnytt • ELM barn & familj
22 ELMnytt& info
23 Annonser och adresser
24 En ny nyans i målningen
MALIN MÅNSSON
12
10
16
MARKUS HECTOR, redaktör
[email protected]
2
TILL LIV 1 2015
•
FOTO: MARIA GUNNARSSON
REPORTAGE
BrobyggIeBROBY
I nordskånska Broby kan man få höra att ”det svenska folket är det snällaste i världen”. Här har
flyktingar fått möta människor som ger Guds kärlek vidare i omtanke och medmänsklighet.
öppnade Migrationsverket ett transitboende för nyanlända invandrare i gamla sjukhuset i
Broby. I samma veva startades projektet ”Vänskap i Broby” som vänder sig
till asylsökande nyanlända mammor
och barn. Syftet är att minska deras
utanförskap genom att öka deras kompetens att möta utmaningar i vardagen
i Sverige.
UNDER VÅREN 2014
Samarbete där många engageras
Från busstationen går jag bara femtio
meter till huset där det kommunala
bostadsbolaget upplåtit två lägenheter
för verksamheten. Jag går nerför trappan till källaren och frågar efter Linda
Svenle som är en av projektets två halvtidsanställda. Först hamnar jag hos
kvinnogruppen som just ska börja sin
samling, men snart hittar jag Linda inne
hos barnen i den andra lägenheten. Jag
slår mig ner på en stor, spräcklig kudde
och intervjuar i tvåminutersintervaller
mellan gråtande barn, hämtande och
lämnande föräldrar, och ett missöde
TILL LIV 1 2015
•
med akrylfärgerna. Jag ber att få veta
lite mer om Vänskap i Broby.
– Projektet drivs av Svenska Kyrkan i
Broby och medfinansieras av Europeiska
flyktingfonden och Lunds Missionssällskap, säger Linda när hon orienterar mig
om vad som händer.
– På måndagar har vi kvinnogrupp och
barngrupp och på onsdagar är det öppet
hus med klädutdelning. I kvinnogruppen
har vi kurser om sex veckor vardera, och
till varje kurs kommer nya volontärer och
hjälper till. Kurserna har teman som Lätt
svenska, Vardagslivet och Egenvård. Vi
ordnar även trivselaktiviteter för familjerna. I samband med den här kursen,
Kultur och Tradition, ska vi åka till Hässleholm på julmarknad.
– Onsdagarnas Öppet Hus har också
gjort att fler fått reda på att Vänskap i
Broby finns. Det finns ett stort behov
av kläder. Det är många som skänker,
men det går åt mycket också. De som får
kläderna är så tacksamma och glada, de
tycker att Sverige är ett fantastiskt land
med snälla människor.
Gud leder – ibland oväntat
Linda berättar hur hon tydligt känner
Guds ledning i arbetet. Familjerna stannar bara på boendet Brobysjukhuset i
några dagar och myndigheternas tystnadsplikt kan göra det svårt att återfå
kontakten med den man bara träffat en
gång, men vid flera tillfällen har märkliga sammanträffanden gjort att man
ändå lyckats hitta människor. Migrationsverket förvarnar inte heller innan
familjerna ska flytta till en annan kommun. Därför har man nu börjat med att
skriva upp namn och telefonnummer till
dem som är med i grupperna. När man
märker att en familj flyttat, ringer man
och kanske hälsar på dem.
– Då blir de så glada. Vi försöker få
med någon representant från den lokala
församlingen och eftersom vi är så ’bundis’ med de nyanlända blir de det också,
säger Linda.
– Tanken är ju att människor ska
integreras i samhället och komma in i
det som redan finns. Därför försöker
vi hjälpa till att knyta kontakter. Till
3
1.
2.
AKTUELLT ÄMNE
3.
4.
1. Även här behöver leken ibland styras upp. 2. Nour med sonen Yman. 3. En uppskattad mötesplats. 4. Kameran framkallar stolta, och lite stela, poser.
exempel har vi följt med några av bar- för om papporna hinner bli klara med
nen till Broby IFs träningar. Aktiviteten processen medan familjen fortfarande
spelar inte så stor roll, det viktiga är att lever. Resan är också riskfylld. De som
man möter människor så att de känner kommer från Afrika och som inte har
sig välkomnade. Vårt namn, Vänså mycket pengar får bo längst ner
skap i Broby – vi kan bli det
i båten. Där är det mycket
tillsammans! – så att det
avgaser så en del klarar
Tanken är ju
inte blir två läger, vi och
sig inte.
att människor ska
dom.
När Sveriges pappa
senare
under daintegreras i samhället
Osäker väntan på
kommer för att
och komma in i det som gen
samlad familj
hämta henne får han
Längre bort på golvet redan finns. Därför för- hjälpa till att hänga
sitter en liten flicka i
söker vi hjälpa till att upp en lampa i taket.
rosa kofta. Linda berät– Shukran, säger
knyta kontakter. Linda när det är klart. Det
tar att hon heter Sverige
och har fyra äldre syskon.
betyder tack.
Pappan kom hit först, medan
– Shukran – arabiska. Kurdiska:
mamman var kvar i Syrien, gravid och sipas, svarar pappan.
med fyra barn. Nu är de här allihop.
– Aha, du pratar kurdiska! utbrister
– De får bo här ganska länge själva, de Linda.
familjemedlemmar som kommer först.
Det tog över ett år med asylprocessen Svenska folket – snällast i världen
för Sveriges pappa, och så var det krig i När klockan blivit halv fem droppar
hemlandet. Ibland kan man vara orolig barnen av och vi går in till kvinnogrup4 pen. De har pratat om julen och deltagarna har fått berätta om traditioner
som ligger dem extra varmt om hjärtat.
– Det blev lite gråt när man började
tänka på sina anhöriga som är långt
borta, berättar Maggan Johansson, som
är projektets andra anställda. Jag pratar med Nour Abdulsalam som kom till
Sverige från Turkiet för två och en halv
månad sedan.
– Men mitt hemland är Syrien. Min
man kom hit först och sökte uppehållstillstånd, medan jag och våra tre barn
var kvar i Turkiet.
– Hur såg ditt liv ut innan du kom
till Sverige?
– Före kriget var mitt liv riktigt bra.
Jag jobbade som engelsklärare och hade
bil, lägenhet, familj, vänner ... Vi hade
ett hemland! Men när kriget började
blev 80% av min stad förstörd. Elektriciteten försvann, ingen kunde komma in
eller ut, staden var omringad och många
dog av hunger. Mina barn kunde inte
sova för de var så rädda för soldaterna.
TILL LIV 1 2015
•
5.
6.
Oavsett om de väljer att ta till sig det
budskapet eller ej, tror jag att Gud
vill att vi ska visa medmänsklighet
och ta hand om ”främlingen, den
faderlöse och änkan”.
FOTON: MARIA GUNNARSSON
7.
5. I köket hänger barnens teckningar. 6. Linda Svenle är en av de anställda i projektet. 7. Målarböckerna är populär sysselsättning.
Det var inget liv. Att ta sig till Sverige är
också mycket svårt. Många vill komma
hit, men det kostar massor av pengar –
kanske livet. Min man betalade 10 000
dollar för att ta oss hit. Men när man väl
kommit hit är det okej.
– Och nu, hur ser ditt liv ut här?
– Jag är här på Vänskap i Broby varje
vecka. I dag pratade vi om julen, det var
nytt för mig. Jag har hört om det, och
våra kristna grannar i Syrien firade det.
Vi brukar också baka en tårta, men av
tradition, inte på grund av religion. Nu
när jag är här vill jag lära mig allt om
Sverige! Jag gillar att söka och läsa på
nätet så jag läser om Sveriges kultur och
vanor och har börjat lära mig svenska på
egen hand. Jag letar bostad i Stockholm,
vill fortsätta plugga, ta en master och bli
översättare. Jag vill så gärna jobba! Jag
är van vid det och kan inte leva utan det.
Den svenska regeringen är bra att ha att
göra med och det svenska folket är de
snällaste i hela världen – detsamma säger många från Syrien. Men det är svårt
TILL LIV 1 2015
•
att hitta bostad och jobb, det tänker jag
på hela tiden.
Framtid i Guds händer
– Hur tänker du om framtiden?
– Jag tror att det kommer att gå bra
för mig. Jag tror på mig själv – med Guds
kraft kan jag göra vad som helst. Jag
hoppas att folk accepterar oss här i Sverige. Vi ville inte åka, men ödet ville annorlunda. Alla vill nog egentligen vara
i sitt hemland.
Nour är muslim, men jag känner igen
mig när hon berättar om sitt totala behov av Gud. Maggan berättar senare om
hur hon tänker kring detta:
– Många av dem som kommer är muslimer och man måste vara vis i det mötet.
Vi kan berätta om vår tro, i dag pratade
vi ju om varför vi firar jul. Men oavsett
om de väljer att ta till sig det budskapet
eller ej, tror jag att Gud vill att vi ska
visa medmänsklighet och ta hand om
”främlingen, den faderlöse och änkan”.
Jesaja 58:6–14 är en bra handbok i flyk-
tingarbete. Det är min drivkraft i detta.
Gud ser till dem som har det svårt och
för mig som kristen är utgångspunkten
att följa honom. Då ska han säga: ”Här
är jag” – mitt i det svåra.
med både snack och
verkstad, tycks det mig, fast Linda säger
att ”utan Gud hade det inte varit lätt”.
Saker faller liksom på plats. Under intervjun får jag veta att projektet är lite
trångbott, men en vecka efter intervjun
pratar jag med Linda som glatt berättar
att klädinsamlingen nu ska få flytta till
Lutherska missionshuset! Sen förlorar vi
oss i en diskussion om vackra gamla hus.
I BROBY LYCKAS DE
MARIA GUNNARSSON,
studerande, Lund
5
”KRISTUS DOP” – TAVLA FRÅN 1510 AV PIETRO PERUGINO.
ORD TILL LIV • SÖN E TRETTONDEDAGEN
Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. Men Johannes försökte hindra honom
och sade: “Det är jag som behöver döpas av dig, och du kommer till mig.” Jesus svarade honom: “Låt det ske nu. Ty så
bör vi uppfylla all rättfärdighet.” Då lät han det ske. När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Och se,
himlen öppnades, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. Och en röst från himlen
sade: “Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje.”
MATT. 3:13-17
6
TILL LIV 1 2015
•
Jesu dop berör oss
NÄR JESUS DÖPS I JORDAN går Guds frälsningsplan för
mänskligheten in i sin slutfas. I kapitlen innan har vi
fått läsa om Jesu födelse – hur Gud blir en av oss.
Han som lagen och profeterna vittnat om träder fram
i synlig gestalt.
är Jesu förberedelse och
ingång in i sin offentliga verksamhet. I dopet invigs
han i sin frälsargärning och Fadern godkänner den.
När han frestas avvisar han alla andra vägar till att
upprätta sitt rike.
Betydelsen av Jesu dop uppfattades olika av olika
personer. För Jesus själv var det påbörjandet av kallelsen som ”Herrens lidande tjänare”.1 För Johannes
var det en bekräftelse på att Jesus var Messias. För
folket betydde det att Jesus nu skulle ”uppenbaras för
Israel”.2 Värt att lägga märke till är också hur Nya
testamentets gudsbild här presenteras. Fadern, Sonen
och Anden är, alla, närvarande vid denna händelse.
Treenigheten är förutsättningen för en klar och medveten tro på att Jesus är helt och fullt Gud. Denne är
min Son, den Älskade.
DOPET OCH FRESTELSEN I ÖKNEN
Johannesdopet var
ett omvändelsedop. Själva dophandlingen var en syndabekännelse. Det dop Jesus döptes med var alltså
ett dop för syndare, men det var ett ställföreträdande
sådant. Hela mänskligheten, också du och jag, döptes i Jesu dop. Att det var så förstår vi också av Nya
testamentets fortsatta sammankoppling mellan dop
och död. Jesu ställföreträdande dop var en invigning
in i hans ställföreträdande död som Herrens lidande
tjänare. Ty så bör vi uppfylla all rättfärdighet, säger
Jesus till Johannes.
VAD BETYDER DÅ JESU DOP FÖR OSS?
var att uppfylla lagen i människans ställe. Han var själv jude, född under lagen.
Han hade blivit omskuren och nu döpt. Därmed kunde
det nya nådesförbundet, evangelium, bli verklighet!
Så har inte heller Människosonen kommit för att bli
tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för
många, skriver Matteus.3
I Andra Korintierbrevet skriver Paulus: Ty Gud var
i Kristus och försonade världen med sig själv. Han
tillräknade inte människorna deras överträdelser, och
han har anförtrott åt oss försoningens ord. Vi är alltså
sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med
Gud. Den som inte visste av synd, honom har Gud i
vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå
rättfärdiga inför Gud.4 I vårt eget dop blir vi delaktiga
i denna försoningsgärning och får gemenskap med den
treenige. Fadern blir vår pappa, Jesus vår bror och vän,
Anden vår hjälpare och tröstare. Också allt det som
Jesus har vunnit åt oss – syndernas förlåtelse, frälsning
från döden och djävulen och ett evigt liv – ligger som
gåvor i vårt dop. Tänk så fantastiskt att varje dag i
livet få påminna sig om allt det man äger genom att
vara döpt. Det kan styrka och hjälpa oss att förbli hos
Jesus i livets alla upp- och nedgångar.
EN DEL AV JESU UPPDRAG
BÖN: O Gud, du som uppenbarade Kristus vid dopet i
Jordan, låt oss, som genom vatten och Ande har blivit
dina barn, leva efter din vilja och ärva det eviga livet.
Genom din son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
MARTIN ANDERSSON, predikant, Önnestad
1.Jes. 52–53
2.Joh. 1:31
3.Matt. 20:28
4.2 Kor. 5:19–21
TILL LIV 1 2015 •
7
KORT & GOTT
På tråden
P-A Einarsson
Per-Anders Einarsson,
politiker, predikant och före
detta föreståndare på Åhus
Missionsgård, berättar om
Amani för predikanter.
Hur skulle du
kort vilja beskriva
vad Amani är?
Gemytligt adventsfirande i Lund
Varje år i advent firar Lunds stad Thomanders Jul. Det är ett julfirande i
1800-talsstil från den tid då vårt nuvarande julfirande växte fram.
I år fick Kristna Föreningen Filippi möjlighet att delta i det projektet och
slå upp sina portar för allmänheten under hela söndagseftermiddagen. Man
hade julstuga och sålde fika, kolor, kakor, böcker, sylt, te, kransar, dekorerade kvistar och en hel del annat. För barnen fanns det fiskdamm, chokladjul och pysselhörna. Varje heltimmesslag spelade ungdomarna ett julspel och
varje halvtimmesslag delades evangeliet genom körsång och betraktelser.
Dagen avslutades med ett längre musikprogram och en andakt.
Planeringen av första advent pågick under hela hösten och föreningens
medlemmar träffades tillsammans fredagen innan för att bland annat paketera och dekorera. Men det var värt all möda! Många hittade till Filippi den
här dagen och stämningen var gemytlig och välkomnande.
MARKUS HECTOR, Malmö
Förnyel se och å te ru p p rä tte ls e av
kri st na sys ko n re latio n e r
– Ett lite längre
stopp i Guds verkstad! Amani erbjuder fördjupning
i bibelordet och förtydligande av Guds ursprungliga tanke för vår relation med honom och varandra. Allt är centrerat kring det vi äger i Kristus
och Guds försoning genom honom. Arbetssättet
hjälper oss att tillämpa försoningen konkret i våra
liv. Ljuset, Kristus, lyfts fram och vi blir bärare av
budskapet till våra medmänniskor.
Vad utmärker särskilt Amani för predikanter?
– Amani för predikanter är förlagt till ordinarie
predikantdagar i syd, tredje helgen i mars. Det
mesta följer samma upplägg, men vi kommer att
utifrån deltagande predikantkår betona och stryka
under vissa delar. Det planeras också in en mässa.
Vi har genomfört flera Amanihelger med missionsföreningar och sett hur Gud väcker enskilda
och svetsar samman deltagarna. Vi tror att predikanterna står på gemensam grund, men att vissa
sanningar behöver bli tydligare.
Hur uppkom idén och vad vill ni med satsningen?
Adventsläger på
Fridhem
Under helgen den andra advent var
drygt tjugo juniorer och ungdomar
samlade till läger på Fridhems Missionsgård. Temat, som anknöt till adventstiden,
var: ”Herren kommer”, och undervisningen
tog sin utgångspunkt i att Gud har kommit till oss i krubban, kommer till
oss i gudstjänsten och en dag kommer tillbaka i härlighet. Vi fick förundra
oss över honom som kommer i julnatten för att friköpa och som en dag
kommer tillbaka för att rädda dem som väntar på honom. Kristendomen är
unik då den djupast sett inte handlar om människors sökande efter en dold
gud, utan om att Gud kommer till oss och visar vem han är genom ord och
handlingar.
Många förväntansfulla röster hördes under fredagen, man hade längtat
och sett fram emot lägret. Vår bön och förhoppning är att ungdomarna fick
ett möte med vår Herre genom bönen, undervisningen och gemenskapen.
Det fanns god tid till att äta och umgås tillsammans, och på programmet
stod klättring, uteaktiviteter, pepparkakshus-tävling och annat roligt.
Lägret avslutades med gudstjänst och adventsgröt. En bra avslutning på
en fin helg!
– Hela ELM behöver Amani och vi vill därför ha
med den viktiga predikantkåren. Vi tror att Amani
för predikanter kommer att vara till hjälp, både
personligt och för predikouppdraget med dess
förberedelser. Gemenskapen predikanter emellan
kommer säkert också att stärkas.
Vilka predikanter i ELM riktar sig helgen till?
– Den riktar sig till alla predikanter! Från norr till
söder och ung som äldre.
Vilken är din egen roll i Amani för predikanter?
– Jag har förmånen att vara en av fyra lotsar (ledare och undervisare). Vi träffas regelbundet och ett
par av oss har, tillsammans med missionär Kerstin
Nilsson, arbetat igenom och anpassat materialet till
svensk kontext.
MARKUS HECTOR
Predikanter – se hit!
Läs mer om Amani-helgen i Åhus på s. 23.
FREDRIK SMETANA, missionssekreterare, Vännäs
8
TILL LIV 1 2015
•
SJÄLAVÅRD
LÅT JESUS ÖPPNA
DITT LIV!
FOTO: PEACHKNEE (PIXABAY)
Mycket i livet
är svårt, rörigt
och oklart.
Men Jesus vill
öppna våra
sinnen. Vi får
ha förväntningar på hur
han kommer att
överraska oss
detta nya år.
MAN RÄCKTE HONOM PROFETEN Jesajas bokrulle. Så be-
rättas det från synagogan i Nasaret.1 I denna vanliga
yttre handling finns en djupare innebörd som anger
vilken uppgift Jesus kommit för att utföra.
Jesus öppnade bokrullen och började läsa. Han
öppnade boken. Så berättas det också i en syn som
Johannes hade. En ängel ropar: Vem är värdig att
öppna boken och bryta sigillen?2 Ingen finns som
kan öppna boken och se i den. Då faller Johannes i
gråt, men en av de äldste säger till honom: Gråt inte.
Se, han har segrat, lejonet av Juda stam, skottet från
Davids rot. Han kan öppna boken med dess sju sigill.
skottet från Davids
rot, var mäktig till detta visade han redan här i tiden.
Efter sin uppståndelse sade Jesus till sina lärjungar:
Detta är vad jag sade till er när jag ännu var hos er,
att allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i
Moses lag, hos profeterna och i psalmerna.3 Johannes berättar hur han, efter att ha sagt det, öppnade
lärjungarnas sinnen så att de kunde förstå skrifterna.
Jesus förkunnar alltså i Nasarets synagoga och
gör samtidigt en profetisk symbolhandling när han
öppnar boken. Det är i detta sammanhang Martin
Luther talar om Kristus som Skriftens stjärna och
kärna. Jesus Kristus är Skriftens egentliga ärende, det
är djupast sett om honom som alla texterna handlar.
Men han är också nyckeln som öppnar Skriften för
oss. Han är både nyckeln och ärendet.
ATT HAN, LEJONET AV JUDA STAM,
Jesus öppnar för oss,
han öppnar något mera. I Sångpostillan skriver Bengt
Pleijel: ”I Nasaret lämnar man till Jesus det dyrbaMEN DET ÄR INTE BARA SKRIFTEN
1.
2.
3.
4.
Luk. 4
Upp. 5
Luk. 24
Bengt Pleijel, Sångpostillan, 3:e årgångens läsningar, s. 11
TILL LIV 1 2015
•
raste man ägde: bokrullen. Vi kan lämna det dyrbaraste vi har till Jesus: våra liv. Vi vill att han ska
hjälpa oss att öppna dem, läsa i dem, tolka dem, ge
oss mening.”4
Mycket i våra liv är svårt. Det vi får uppleva som
människor är många gånger rörigt och oklart och det
är mycket som behöver förklaras och tolkas. Men i
Bibeln och hos Jesus finns ljuset som hjälper oss att
förstå livet. Och nu, detta nya år, kommer han till oss
på nytt och förkunnar för oss som han förkunnade i
Nasaret en gång: Herrens Ande är över mig, ty han
har smort mig till att frambära ett glädjebud till de
fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för
de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta
frihet och förkunna ett nådens år från Herren. Nu
som då säger han: Idag har detta Skriftens ord gått i
uppfyllelse inför er som hör mig!
MÄNNISKORNA I JERUSALEM och människorna i Nasaret hade en sak gemensamt: de var nyfikna på Jesus.
Ryktet hade gått före honom, de hade hört förunderliga ting om honom, nu ville de själva se!
Denna nyfikenhet på Jesus får vi också ha. Ständigt
och jämt. På nytt och på nytt. Också vi får ha stora
förväntningar på honom och det han vill göra. Han
vill komma till oss och överraska oss också under detta nådens år. Så som Skriften berättar att han handlar
gör han också med oss i dag. Han visar sig inte alltid
på det sätt människor begär och gör sällan något på
människors befallning. Men han uppenbarar sig, han
talar. Därför får vi be: Herre, öppna mina ögon så att
jag kan se dig. Öppna mina öron så att jag kan höra
dig. I dag och varje dag under detta år!
ROLF PETTERSSON,
präst i S:t Pauli församling, Göteborg
9
UNDERVISNING • NÅDEGÅVORNA
Hur får vi Andens gåvor?
Ofta tänker vi oss korset och den helige Andes nådegåvor som två helt olika saker. Men sanningen är att de hänger nära samman. I dessa artiklar visar två danska teologer hur Anden verkar sina
gåvor när vi lyssnar till och tar emot evangeliet.
D
beskrivs som olika funktioner, krafter eller rörelser av lemmarna på Kristus
kropp. Gud verkar dem genom Kristus som styr och
leder kroppen och genom den helige Ande som ger hela kroppen och alla lemmarna kraft. Som allt i Skriften ska också Nya
testamentets undervisning om nådegåvorna tolkas i ljuset av
Kristus och på ett sätt som leder till honom.
EN HELIGE ANDES NÅDEGÅVOR
som den helige Ande för
varje tid ger och verkar. Gud har inte begränsat sig till de
22–23 som nämns i Nya testamentet, utan verkar otaliga gåvor
på ett levande och dynamiskt sätt.1 Frånsett gåvan att vara
apostel finns det inga utsagor om att de gåvor som nämns i
Nya testamentet skulle ha upphört. Dock kan den funktion
de hade under apostlarnas tid ha gjort det. Gåvorna att göra
under, hela, uppväcka döda eller tillfälligt tala på främmande
språk tjänade uppenbart som tecken på och befästande av det
nyligen uppenbarade evangeliet om Jesus Kristus.2
ANTALET NÅDEGÅVOR ÄR SÅ MÅNGA
gåvorna är kan också ha ändrats.
Vi gör nog rätt i att förvänta oss att nådegåvorna i kristna
församlingar varierar från tid till tid, allt efter vad Anden vill
i väckelsetider, fredstider eller förföljelsetider. Andens rikedom
visar sig inte i att en församling har samma gåvor som på
apostlarnas tid, utan först och främst i de centrala tecknen
på den helige Andens närvaro och verksamhet: evangeliets
förkunnelse, tron på Jesus Kristus, villigheten att studera Guds
Ord, kärlek till människor och önskan om att bringa evangeliet
vidare till andra.
ska vi sträva efter att organisera verksamhet, gudstjänstliv och vardagsliv på ett sådant sätt
att Andens gåvor kan brukas efter Guds vilja.3 Vi öppnar oss
inte för Andens rikedomar bara genom att söka vissa bestämda
nådegåvor, utan framför allt genom att ta emot evangeliet
om Jesus Kristus och leva efter det. När vi med trons öra hör
evangeliet om Jesus verkar den helige Ande alla möjliga gåvor
ibland oss.4 När vi förblir i Jesus skapar Anden frukter och
ger gåvor i våra liv.5 Sök Jesus själv, be och lev med honom,
så ger han dig det du behöver. Anden förser dig och använder
dig till det han vill.
SOM FÖRSAMLING ELLER FÖRENING
HUR VANLIGT FÖREKOMMANDE
JENS JØRGEN RASMUSSEN, präst i Hasle, Danmark
Artikeln är en sammanfattning av en längre artikel med
rubriken: ”Hvad er et sundt luthersk syn på nådegaverne?”,
publicerad i DBI-posten 5 2014, s 9.
1.1 Kor. 12:6, 11
2.Se Joh. 20:30–31, Apg. 2:22; 2 Kor. 12:12; Heb. 2:4
3.1 Kor. 14:26ff.
4.Gal. 3:1ff.
5.Joh. 15:1ff.
10 TILL LIV 1 2015
•
Det Anden vill verka är djupast sett att göra Jesus stor ibland oss. Han
vill överbevisa oss om sanningen i Kristus kors, fylla oss med glädje
över förlåtelsen, förvandla oss efter Kristus natur och sända oss i hans
mission så att vi ”i allt växer upp till honom som är huvudet”.
M
för rättfärdiggörelsen genom tro i Galaterbrevets tredje kapitel
överraskar oss Paulus med att kasta fram ett nytt
argument, det retoriska ”Helig Ande”-argumentet: Endast
det vill jag veta: tog ni emot Anden genom att hålla lagen
eller genom att lyssna i tro? Svaret är givet. Gud ger Anden
och gör underverk endast på bakgrund av rättfärdiggörelsen
genom tron och inte som ett senare tillägg på grund av laggärningar. Med andra ord: Erfarenheten av Andens närvaro i
församlingen bevisar rättfärdiggörelsen genom tron.1 Paulus
tvekar inte att använda erfarenheten som bevis.
målet med tron. I stället behöver vår utgångspunkt vara vid
korset. Ur Jesus fullbordade försoningsverk springer ett liv
med Kristus som både rymmer hans uppståndelsekraft och
vår egen syndfullhet. Denna dubbelhet, uppståndelsekraften
och syndfullheten, kommer alltid att åtfölja Andens gärning i
oss. En del av denna gärning är att överbevisa om behovet av
förlåtelse och påminna oss om glädjen över att få vara Guds
barn.5 En annan del är att utdela nådegåvor6 och förvandla
vår natur.7 Inga erfarenheter av Andens kraft är fullödiga och
syndfria. De måste bedömas utifrån Skriften och tas emot i
kärlek och i ett sammanhang av ordning.8
är rättfärdiggörelsens
första konsekvens. Just på grund av korsets fullständiga soning och uppståndelsens verklighet kunde Jesus blåsa ande i
de rädda lärjungarna och säga: Ta emot den helige Ande!2
Det är på grund av rättfärdiggörelsen som Gud kan bo i oss
genom sin Ande3 och sända oss på samma mission som Jesus4.
När Luther talar om det allmänna prästadömet är det just
detta hans lyfter fram. Anden bor i varje troende, inte bara i
vissa som under det gamla förbundets tid. Rättfärdiggörelsen
hänger alltså samman med det allmänna prästadömet och dess
konkreta uttryck genom nådens gåvor i församlingen.
i församlingen eller föreningen
kan inte undvaras. Inte med mindre vi förminskar Jesus och
vänder tillbaka till det gamla förbundet där Andens utgjutelse
var begränsad till några få personer. Det Anden vill verka är
djupast sett det motsatta – att göra Jesus stor ibland oss. Han
vill överbevisa oss om sanningen i Kristus kors, fylla oss med
glädje över förlåtelsen, förvandla oss efter Kristus natur och
sända oss i hans mission så att vi ”i allt växer upp till honom
som är huvudet”.9 Därför finns det inget mer karismatiskt än
fullödig korsteologi!
ITT I EN KRAFTFULL ARGUMENTATION
NÅDEGÅVORNA OCH ANDENS NÄRVARO
att trons karismatiska natur är allmännelig. Den är vardag – ”rågbrödet på bordet” i det nya
förbundet. Rädslan för Andens erfarenhetsmässiga sida å ena
sidan och den osunda jakten efter den å andra sidan gör, var
och en på sitt sätt, erfarenheten av Anden till det speciella – det
som antingen kan undvaras eller som i sig självt utgör själva
ANDEN OCH ANDENS NÄRVARO
FÖR MIG ÄR DET VIKTIGT
MÅRTEN HØRNING JENSEN,
lektor vid Menighetsfakulteten i Århus, Danmark
Artikeln är en sammanfattning av en längre artikel med
rubriken: ”Karismatisk korsteologi”, publicerad i DBIposten 5 2014, s 10-11.
1.På liknande sätt argumenterar Paulus i 1 Tess. 1:5 och 1 Kor. 2:1–5.
2.Joh. 20:22
3.1 Kor. 3:16
4.Joh. 20:21
5.Apg. 2:37f.; Rom 8:15f.
TILL LIV 1 2015 •
6.1 Kor. 12:7–11
7.Gal. 5:22–26
8.1 Kor. 14
9.Ef 4.15
11
MISSION I UTLANDET
n
e
n
o
z
ts
e
h
g
li
m
ä
v
k
e
b
r
ö
Utanf
Efter tre veckor i Kenya kom eleverna på Strandhems Bibel- och lärjungaskola hem med många
nya erfarenheter och perspektiv på livet. Två elever som var med på resan berättar här om vad de
varit med om och vilka tankar det väckt.
FOTO: OSKAR LARSSON
Gatumöte i Chesinende.
gjorde
under november månad en resa till Kenya som jag här tänkte
berätta lite om. För att ni ska få helhetsperspektivet vill jag
berätta utifrån de tre delar som vår resa omfattade.
VI ELEVER PÅ STRANDHEMS BIBEL- OCH LÄRJUNGASKOLA
Givande dagar i Nakuru
Första delen av resan befann vi oss under sex dagar i Nakuru
där vi först och främst besökte Bethesda Children Ministry
och hjälpte dem i deras arbete. Bethesda är ett är projekt som
drivs av Evangelical Lutheran Church of Kenya (ELCK). Dess
syfte är att möta och rehabilitera gatubarn. Barnen får en
plats att sova på, mat för dagen, sjukvård, skolgång och andra
grundläggande behov täckta. Vi umgicks med dem, tog hand
om dem, lagade mat åt dem, lekte med dem och hade helt
enkelt kul med dem.
Förutom att vara på Bethesda gjorde vi hembesök hos familjer i byarna runt omkring. Vi fick då ofta träffa mödrarna
i hushållen. På hembesöken bad vi, sjöng, delade vittnesbörd
och gav familjerna biblar. Ofta har familjerna en tro på Gud,
men är så fattiga att de inte har råd med en egen Bibel. Så det
var verkligen en fantastisk gåva för dem!
Vistelsen i Nakuru och på Bethesda blev viktig för många av
oss och det var mycket känslor som bubblade upp när vi efter
några dagar skulle lämna staden och åka vidare västerut mot
Chesinende. Nu kommer vi till resans andra del.
Gatumöten för hundratals i Chesinende
I Chesinende bodde vi på ett bibelcenter där också ELM-missionären Kerstin Nilsson bor och arbetar. Chesinende var på
flera sätt annorlunda jämfört med Nakuru. Det regnade mer
och var fuktigare. Vår levnadsstandard sjönk drastiskt från
12
att ha haft tvåbäddsrum och egen toalett till att behöva utföra
våra behov i ett hål i marken med ett skjul över.
I Chesinende fick vi göra fler hembesök. Vi fick också hålla
ett par gatumöten på marknaden nere i byn med hundratals
åskådare varje gång. På mötena fick vi dela vittnesbörd, predika, sjunga och även spela upp olika dramer. Det var en av
de häftigaste upplevelserna under resan att få stå i bergiga
Chesinende ute i ingenstans på landet och berätta om Jesus!
Wow, säger jag bara!
Uppmuntran till församlingen i Sondo
Resans tredje del utspelade sig i byn Sondu där vi fick tillbringa tre dagar med att ha gatumöten, göra hembesök och
bara vandra runt på Sondus marknad med målet att dra folk
till den lutherska kyrkan i byn. Församlingen har påverkats
väldigt svårt av de våldsamheter som ägde rum i Sondu efter
förra presidentvalet så vår uppgift var helt enkelt att stötta
och uppmuntra församlingen till att komma på fötter igen.
EFTER TJUGOEN DAGAR var vi hemma i Sverige igen och kände
att det hade varit en tuff resa. Men den var inte bara tuff utan
också väldigt givande och fick oss att se på livet på ett helt nytt
sätt. Vi fick möta och erfara saker som inte finns i Sverige. Jag
hoppas och tror att Gud har sått frön i både oss och i alla de
människor som vi har träffat på. Vi har också
fått erfara hur det börjar hända saker när vi
vågar röra oss utanför vår bekvämlighetszon.
Vi får vara tydliga och starka redskap för Guds
rike.
BENJAMIN LÖFSTRÖM,
elev på Strandhems Bibel- och lärjungaskola
TILL LIV 1 2015
•
1.
2.
FOTO: SIMON BJUREMO
3.
FOTO: SIMON BJUREMO
4.
FOTO: SIMON BJUREMO
FOTO: GABRIELLA WESTHOLM
1. Bibelskolan ber för barnen på Bethesda inför avfärd. 2. Sång och dans på Bethesda. 3. Barnmöte i kyrkan i Sondu. 4. Glada miner på Bethesda.
Beroende av Gud
HUR OFTA BRUKAR DU TACKA Gud för att gröten du åt i morse inte
gjorde dig magsjuk? Eller be att bilen ska hålla hela vägen till
jobbet? Innan jag åkte på missionsresa till Kenya brukade jag
inte be denna typ av böner särskilt ofta, men när jag befann
mig sex tusen kilometer hemifrån blev de plötsligt väldigt relevanta. Under resan blev det tydligt hur beroende jag är av Gud.
Innan resan ville jag innerst inne själv ha kontrollen över
min vardag. Jag stod för huvudplaneringen och förminskade
ofta Gud till att bara få vara delaktig i utvalda delar av mitt
liv. Under resan fick jag verkligen träna på att låta Gud leda
helt och fullt. Jag var rent av ’tvungen’ till det! För hur skulle
jag kunna se till att vår klass klarade sig oskadd ännu en dag
i Kenyas farliga trafik? Hur skulle jag kunna kontrollera att
maten som serverades inte skulle göra oss sjuka någon timme
senare? Hur skulle jag kunna försäkra mig om att kenyanerna
jag samtalat med inte missförstod mig när jag delade min tro?
Allt detta fick jag lämna till Gud. Jag fick lita på att han har
omsorg om mig och lägger sina ord i min mun.
Väl tillbaka i den svenska vardagen är det lätt att falla in i
gamla mönster. Tack vare att jag bor i ett på många sätt välordnat land kan jag i större utsträckning själv kontrollera hur saker
blir. Maten jag äter gör mig sällan sjuk och trafiken är mycket
säkrare. Människorna jag möter på gatan talar oftast samma
språk som jag, så risken för missförstånd är mindre än den var
i Kenya. Det blir därför lätt att låta sig luras av en av vår tids
största lögner: ”Jag klarar mig utan Gud!”. Det är helt fel! Jag
är lika beroende av Gud i Sverige som jag var under missionsresan. Oavsett hur omständigheterna runt omkring mig ser ut
behöver jag ständigt hans förlåtelse, välsignelse och ledning.
en resa på sex tusen kilometer för att
påminnas om något som fanns långt närmare än så. I Bibeln
säger Jesus: Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir
i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni
ingenting göra (Joh. 15:5). Vi klarar inte av att gå i vår egen
kraft. Låt din bön för det nya året vara att du
ska få bli ännu mer beroende av honom som
förser dig med allt du behöver!
FÖR MIG KRÄVDES DET
ANNA ANDERSSON,
elev på Strandhems Bibel- och lärjungaskola
Kom och lyssna när eleverna berättar om sin resa!
28 JANUARI Bibeldagar på Strandhem
29 JANUARI
Roseniuskapellet i Bjärnum kl 19
14 FEBRUARI Hjärsåslilla missionshus kl 18
28 FEBRUARI Filippi i Lund kl 19
TILL LIV 1 2015 •
15 MARS ELF i Kristianstad kl 10
15 MARS Missionshuset i Olofström kl 14
19 MARS Bibeldagar på Åhus Missionsgård
2-5 APRIL Påskläger på Falketorp
13
LA
UD
IO
JU
LE
FO
TO
:C
BIBELSTUDIUM
o
m
o
l
a
S
– DEN DELHJÄRTADE MONARKEN
Han var vis, han var rik, han var eftertraktad och framgångsrik. Salomo vann i sin tid större berömmelse än hans far David hade gjort. Men hans val och livsstil ledde till avfall från Gud och sönderfall i både familjen och riket. Hur hans liv slutade undrar vi faktiskt än i dag.
Att ärva en krona
(1 Kung. 1–2, 1 Krön. 29)
Gud hade lovat David att hans familj
skulle fortsätta regera.1 Men vem av
Davids söner skulle få ärva kronan?
Sönerna Absalom och Adonia försökte
utan sin fars välsignelse ta över kungamakten, men den gamle David utser sin
och Bat-Sebas son Salomo att bli Israels
näste kung. Jag lämnar nu världen. Var
stark och visa dig som en man. Håll fast
vid vad Herren, din Gud, befallt dig, så
att du vandrar på hans vägar och håller
hans stadgar …2 När David sedan dör
kan Salomo på ganska kort tid etablera
sig som rikets ohotade regent.
Ung regent blir vis fredskung
(1 Kung. 3–4, 2 Krön. 1)
Precis som sina företrädare är Salomo
ung när han blir smord till kung. Antagligen är han fortfarande i tonåren
vid trontillträdet. Men till skillnad mot
företrädarna är han uppvuxen vid hovet
och saknar erfarenhet av ’det vanliga livet’. Han beskriver sig själv som ”en ung
man, som varken vet ut eller in”.3
Men Salomo älskade Herren och när
Gud möter honom i en dröm ber han om
vishet: Ge mig nu vishet och förstånd till
att vara detta folks ledare och anförare.4
14 Det var en bön från ett troende hjärta
som först sökte Guds rike och rättfärdighet.5 Herren tyckte om Salomos bön
och lovade honom inte bara vishet i ledarskap, utan också rikedom och ära.6
Guds gåva kommer direkt till användning när Salomo ska döma mellan två
kvinnor som gör anspråk på samma
barn. Kungen ber om ett svärd för att
dela barnet lika mellan dem. En av kvinnorna blir förtvivlad och är beredd att
avstå barnet bara det får leva. Hon är
barnets rätta mor.7 Ryktet om kungens
vishet sprider sig snabbt både inom Israel och till andra världsdelar.8
Under Salomos tidiga regering utökas
landets gränser och folket upplever en
verklig framgångstid. Juda och Israel var
talrika som sanden vid havet. De åt och
drack och var glada. Salomo regerade
över alla riken från floden [Eufrat] till filisteernas land och ända ner till Egyptens
gräns.9 Det var tider av välsignelse och
uppfyllelse.10 Landets strategiska läge
gav goda inkomster genom beskattning
av karavanvägarna mellan Asien och
Egypten. Israel blomstrade och kungens rikedom växte. I fyrtio år regerade
Salomo, ungefär 970–930 f.Kr., och fred
rådde nästan hela tiden. Salomos namn
betyder ”fredlig, fridsam”.
Tempelbygget
(1 Kung. 5–9; 2 Krön. 2–7)
Kung David hade velat bygga ett tempel åt Herren men det är Salomo som
förverkligar planerna. Från när och fjärran skaffas byggnadsmaterial och anlitas
yrkesskickliga hantverkare för att bygga
ett hus åt Gud. Det är ett byggprojekt
som visar på landets rikedom – tiotusentals arbetare är sysselsatta under sju års
tid. Byggnaden är inte särskilt stor. Den
är inte tänkt för att rymma många män­
niskor, utan att vara bostad åt en Gud.
Men materialen är värdefulla: huggen
sten, koppar, guld, ceder, cypress, oliv.
Och utsmyckningarna är magnifika. När
Herrens ark, med budens tavlor, förs in i
det nybyggda templet kommer Gud dit.
Då uppfylldes Herrens hus av molnet,
så att prästerna inte kunde stå och göra
tjänst på grund av molnet. Ty Herrens
härlighet uppfyllde Herrens hus.11
När tempelbygget är färdigt träder
också Salomo fram för Herrens altare
och inför hela Israels församling.12 I den
bön han ber ser vi mycket av Salomos
tro. Den kännetecknas av:
•Ödmjukhet inför Herren: Se, himlarnas himmel rymmer dig inte. Hur
mycket mindre då detta hus som jag
har byggt. Men vänd dig ändå till din
TILL LIV 1 2015
•
Förmögenhet, fruar och fiender
(1 Kung. 10–11; 1 Krön. 9)
Kung Salomos rikedom växer. Det guld
som årligen kom in till honom vägde
sexhundrasextiosex talenter.16 Det är
25 ton! Ryktet sprider sig över jordens
länder att i Jerusalem finns den visaste
och den rikaste. Med honom vill alla hålla sig väl. Till honom sänder man gåvor.
Och till honom sänder man sina
kvinnor. Redan tidigt i livet gifte sig Salomo med en dotter till Egyptens farao.
Det gav Israel fred med Egypten. Men
kungen hade vid sidan av faraos dotter
också många andra utländska kvinnor.17
Till slut hade han sjuhundra ”furstliga
1.2 Sam. 7:12–16
2.1 Kung. 2:2–3
3.1 Kung. 3:7
4.2 Krön. 1:10
5.Matt. 6:33
6.1 Kung. 3:10–14
7.1 Kung. 3:16–28
TILL LIV 1 2015 •
gemåler” och trehundra bihustrur.18
Men Gud hade förbjudit Israels barn att
ingå äktenskap med personer från folken
runtomkring. Följden av Salomos många
äktenskap blir att dyrkan av andra gudar
sker inne i Israel. Så småningom deltar
också Salomo i kulten kring sidoniternas gudinna, Astarte, och ammoniternas
gud, Milkom.19
Herren reagerar med vrede, riktad
mot Salomos äktenskap och avgudadyrkan. Salomo hade avfallit och större delen av riket skulle därför tas ifrån hans –
och Davids – kungaätt. För Davids skull
vill inte Herren låta rikets sönderfall ske
förrän efter Salomos död men några
upprorsmän och fiender till kungen, låter han framträda under de sista åren av
hans regering. Det sägs dock inget om
hur Salomo reagerade på Herrens dom,
utan berättelsen om hans liv slutar med
orden: Den tid som Salomo regerade i
Jerusalem över hela Israel var fyrtio år.
Och Salomo gick till vila hos sina fäder och blev begravd i sin fader Davids
stad.20
Hjärtats tankar och eftertankar
Första Kungaboken och Andra Krönikeboken berättar om Salomo, men i några
andra bibelböcker talar Salomo själv.
Han ärvde sin fars talang när det gällde
poesi och författade 3000 ordspråk och
1005 sånger.21 I Ordspråksboken får vi
del av hans vishet och i Psaltaren finns
två sånger som han skrivit.22
Men sedan finns det två böcker till
som anses vara skrivna av Salomo: Höga
Visan och Predikaren. Höga Visan är
poe­si som skildrar kärleken mellan man
8.1 Kung. 3:28; 1 Kung 10
9.1 Kung. 4:20–21
10. 1 Mos. 15:18; 22:17
11. 1 Kung. 8:10
12. 1 Kung. 8:22–61
13. 1 Kung. 8:27–29
14. 1 Kung. 8:46–50
15. 1 Kung. 8:41–43
16. 1 Kung. 10:14–15
17. 1 Kung. 11:1
18. 1 Kung. 11:3
19. 1 Kung. 11:5
20. 1 Kung. 11:42–43
21. 1 Kung. 4:32
BIBELKORT PUBLICERAT AV PROVIDENCE LITHOGRAPH COMPANY, 1896.
tjänares bön och åkallan, Herre, min
Gud, så att du … låter dina ögon dag
och natt vara öppna mot detta hus.13
•Tanken på omvändelse och nåd: Om
de syndar mot dig – och det finns ingen
människa som inte syndar – och du
blir vred på dem och ger dem i fiendens våld … men de då kommer till
besinning i det land där de är i fångenskap och vänder om och ropar till
dig om nåd i det land där man håller
dem fångna … Förlåt då ditt folk vad
de syndat mot dig.14
•Ett helvärldsperspektiv: Också om en
främling, en som inte är av ditt folk
Israel, kommer … och ber vänd mot
detta hus, må du höra det i himlen där
du bor och göra allt vad främlingen
ropar till dig om. Så skall alla folk
på jorden lära känna ditt namn och
frukta dig, såsom Israel gör, och förstå
att detta hus, som jag har byggt, är
uppkallat efter ditt namn.15
Kung Salomo med en ritning av det första templet.
och kvinna. Språket är intensivt och innerligt. Det är hjärtats och kärlekens röst
som talar. Frågan infinner sig hur samma
man å ena sidan kan beskriva sin kärlek
till en kvinna så som han gör i Höga Visan och å andra sidan ingå äktenskap
på löpande band? Än en gång visar sig
dubbelheten i människans natur.
Predikarens bok är en gammal mans
tillbakablick över ett liv som innehållit
sådant som många människor strävar
efter. Beskrivningen stämmer väl på Salomos liv i överflöd och njutning. Men
summan är inte positiv, utan i stället tomhet: Förgänglighet och åter förgänglighet! Allt är förgängligt.23 Det sista Salomo konstaterar är: Frukta Gud och håll
hans bud, det hör alla människor till.
Ty Gud skall föra alla gärningar fram
i domen, med allt som är fördolt, vare
sig det är gott eller ont.24 Kanske ut­
trycker Predikarens bok en omvändelse
som Kunga- och Krönikeböckerna inte
berättar om?
ERIK J. ANDERSSON,
missionsledare, Örkelljunga
22. Ps. 72 och 127 samt Ords. 10:1–22:16 och kap. 25–29
23. Pred. 1:2
24. Pred. 12:13–14
15
INTERVJU
Många föräldrar funderar över hur
de ska fostra sina barn, ge tron
vidare och prioritera mellan hemmet
och arbetslivet. Nilla Henriksson
har träffat Sofia Ödman, barn­
pedagog och fyrbarnsmamma, och
bett henne berätta om hur hon och
hennes man resonerar.
f amiljen
TANKAR OM
FOTON: NILLA HENRIKSSON
bor i kedjehus i stockholmsförorten Bredäng med sin man Bengt och de fyra barnen
Ansgar, Elsa, Hilma och Bertil som är mellan nio och
ett och ett halvt år. Hon är utbildad lärare men har
mest jobbat som barnpedagog och administratör i sin
församling. Hon engagerar sig mycket i söndagsskolan och i Bibeläventyret, ett kreativt koncept för att
lära ut Bibelns innehåll till fjärde- och femteklassare
på Sveriges skolor. Sedan hon fick barn har den mesta
tiden dock lagts på familjen.
SOFIA ÖDMAN, 38 ÅR,
På vilket sätt försöker du och din man vara medvetna föräldrar?
Vi tror att familjen är viktig. Därför är tid med familjen viktigt. Bengt och jag vill att det är vi som påverkar våra barn mest. Påverkade blir de ju vad vi än
gör. Försöker vi inte påverka dem blir de påverkade
av det. När barnen är små vill vi ha mer tid med dem
än vad förskolepersonalen har. De stora konflikterna
16 ska ske i hemmet. Det är inte personalen som ska
bråka med dem om att ta på sig jackan.
Vi väljer omsorgsform väldigt noggrant. Vi har inte
valt att ha barnen hemma hela tiden till skolstart.
Principiellt skulle jag annars kunnat tänka mig det,
jag tror det är lika bra för dem, men det är svårt i
dag när det är så få andra som är hemma med sina
barn. Vi har i stället valt att låta dem börja förskolan
vid treårsåldern. Då behöver de kompisar och något
annat som händer. Men ingen av dem har gått heltid. Även om ett av våra barn skulle vilja vara kvar
på ’fritids’ till sent om dagarna får det inte det, för
barnet behöver tid med familjen, med syskonen. Dem
glömmer man ibland bort. Har man bra syskonrelationer kommer de vara ett stöd och bära genom livet.
Hur ser du på samhällets familjesyn?
Å ena sidan har vi en generös föräldraförsäkring i Sverige. Å andra sidan är den väldigt låst då staten i detalj
TILL LIV 1 2015
•
Föräldrarna förmår ge
barnen det de behöver,
både emotionellt, socialt
och pedagogiskt. De är
viktigast för barnen.
bestämmer vad man ska göra med sin pott av dagar.
Alla måste följa samma mall. Jag har träffat föräldrar
som inte ens vet att man kan göra annorlunda.
I politiken förs linjen att barnen mår bäst av att
komma in på förskola när de är ett och ett halvt
och sedan stanna där. Sverige mår bäst av att alla
föräldrar jobbar heltid, resonerar man, och struntar
nästan i att se efter hur barnen har det. Jag tror inte
riktigt man vågar ta in hur det är för dem att vara
borta tio timmar om dagen från sina föräldrar när
de bara är två år gamla. Strävan efter ekonomisk
tillväxt i samhället får inte ske på bekostnad av psykiskt välmående, det är extra viktigt att poängtera
i vår tid då psykisk ohälsa bland ungdomar ökar.
Familjer känner sig också konstant stressade över
allt de ska hinna med.
Jag tror att de allra, allra flesta föräldrar är kompetenta att ta hand om sina egna barn och skulle
gärna se att den inställningen fick prägla barnomsorgspolitiken. Föräldrarna förmår ge barnen det de
behöver, både emotionellt, socialt och pedagogiskt.
De är viktigast för barnen. Ska en människa mogna
och så småningom bli en ansvarskännande vuxen och
en hel människa som mår bra, tror jag man behöver
ha bra relationer i familjerna. Vi ska inte göra det till
något fult att jobba deltid! Det är en bra prioritering.
Hur får du tid för dig själv som förälder?
På kvällen är det oftast min man, Bengt, som lägger
de tre stora barnen och läser för dem, det är skönt
för mig att få den stunden för mig själv. Sedan har jag
även som föräldraledig haft ideella uppdrag, jag mår
TILL LIV 1 2015 •
bra av att få annan input. Att välja att vara hemmafru
är ju inte att välja att tappa all kommunikation med
resten av världen eller att ge upp sina intressen. Nu
trivs just jag jättebra med att vara hemma. Det måste
inte alla göra. Man kan bygga familjer olika och det
finns pappor som älskar att vara hemma. Jag tror
inte man måste dela lika på allting, det är inte det
som gör oss till fullvärdiga män eller kvinnor. Det är
inte en förminskning av mig att jobba med barnen.
Hur kan vi vara kristna föräldrar?
Som kristen vill jag förmedla tron till barnen. Det är
en brottningskamp i dag när mycket i samhället går
på tvärs med kristen tro. Men om vi som föräldrar
förmår att redan från början ge barnen en bra grund
i sina värderingar blir det lättare att ta diskussioner
längre fram. Jag tror det är jätteviktigt att diskutera
det barnen får höra så att deras tro blir en egen inre
övertygelse, snarare än oreflekterade uppfattningar
som de mest har för att göra oss föräldrar nöjda. Om
de till exempel har läst en bok som handlar om ett
barn som har två pappor eller pratat om evolutionen
i skolan följer vi upp det när det poppar upp hemma.
Kanske säger vi: ”Så finns det många som ser på det
men vi ser på det så här utifrån att vi tror att Bibeln
är sann och att Gud har skapat världen.” Vi måste
ta frågorna på allvar, inte separera tron från resten
av livet. Den kristna världsbilden går att applicera
på filosofi och vetenskap och alla områden. Det tror
jag man kan göra ganska tidigt, men på barnens efterfrågan. Har man en minoritetsideologi är det ju
viktigt att vara extra vaksam och medveten.
17
”Jag tror inte man måste dela lika
på allting – det är inte det som gör
oss till fullvärdiga män eller kvinnor.”
Som kristen är det viktigt att förmedla att världen
är trasig och att Gud genom Jesus genomfört en plan
för att rädda. Också förlåtelse behöver få finnas med
i hemmet. Små barn på tre-fyra år har inte så lätt att
relatera till att de behöver be Jesus om förlåtelse.
Däremot förstår de förlåtelse mellan varandra. Det
är bra att de får se att vi föräldrar kan be om förlåtelse när vi gjort fel mot barnen eller mot varandra.
Ibland när Bengt och jag har haft en konflikt har vi
efteråt gått till barnen och sagt: ”Vi är ledsna att vi
blev arga på varandra, men nu har vi rett upp det och
sagt förlåt till varandra.”
Som förälder får man vara förberedd på att barnen
och deras tro kommer att ifrågasättas i skolan. Då är
det lite lättare att bo i ett mångkulturellt område där
det är naturligt att ha en gudstro. Här i Bredäng är
många ortodoxa, katoliker eller muslimer och barnen
pratar med varandra om vad de tror på. I skolan tar
de upp världsreligionerna redan på lågstadiet för de
finns, alla, representerade i klassrummen.
När fritidsaktiviteter pockar på behöver man som
familj och som kristen tänka till. Aktiviteter är positivt, men barnen behöver inte göra så många saker.
Vi prioriterar kyrkan på söndagarna trots att många
aktiviteter är förlagda då. Som familj behöver vi den
kristna gemenskapen.
JAG LÄMNAR SOFIA med många funderingar.Varför blir
det här med barnomsorg så lätt ett område där vi
går i flock och gör som alla andra? Såklart kommer
familjer fram till olika lösningar. Men ibland måste
vi testa om våra val är för familjens bästa. Då är det
inspirerande att möta personer som Sofia som har en
genomtänkt övertygelse och sedan följer den även om
det ses med skepsis utifrån. Låt oss fortsätta inspirera
varandra till det bästa för våra barn
och familjer.
NILLA HENRIKSSON, studerande, Alby
18 TILL LIV 1 2015
•
FOTO: MIDIMAN (FLICKR)
FOTO: HARRISON KEELY
MÅNGA
eller en?
I Galaterbrevet skriver Paulus att Guds löften inte gavs till Abraham och hans släkt, utan till Abraham och hans släkting, Jesus Kristus. Det kan tyckas märkligt. Förklaringen ligger i att det genom
Kristus skapas en ny familj.
NÄR PAULUS SKREV ETT BREV för att
undervisa församlingarna i Galatien
var det många teman som skulle upp på
bordet. Tonläget kunde ibland bli ganska hårt, men han kallar dem ”bröder”1
och brevet innehåller många viktiga och
avgörande diskussioner för Paulus.
Någonstans i mitten av Galaterbrevet,
i ett avsnitt om lagen gentemot löftet,
lägger Paulus in en förtydligande parentes om Abrahams efterkommande som
kan tyckas tillfällig och lite märklig. I
Galaterbrevet 3:16 står det: Nu gavs löftena till Abraham och hans avkomma.
Det står inte: ”och dina avkomlingar”,
som när det gäller många, utan som när
det gäller en enda: och din avkomma,
som är Kristus. Vad menar egentligen
Paulus när han så tydligt preciserar att
löftena gäller en speciell avkomling –
Kristus. Även om Jesus kom från Abrahams släkt2 visar Guds löften till Abraham i Första Moseboken3 att det är
själva släkten som omfattas av löftet om
ett land. Framtida välsignelser knyts till
de många barn, barnbarn och så vidare
som Abraham fick. Det är också tanken
TILL LIV 1 2015 •
när Stefanus predikar om löftena till Abraham innan sin martyrdöd4. Även Paulus själv använder ordet ”avkomling”
på liknande sätt i Romarbrevet 4:13–16
och i slutet av vårt kapitel (v. 29).
Så varför skriver då Paulus avkomling
i singularis? Är han förvirrad över vem
eller vilka löftena till Abraham egentligen gäller? Och varför är detta så
viktigt? Är det något mer än teologiskt
hårklyveri?
Paulus utnyttjar dubbeltydigheten
Ordet ”avkomma” har dubbel betydelse. Det kan samtidigt beteckna en
och flera personer som kommer från
en stamfar eller stammor. Så är det på
svenska och så är det också på Bibelns
grundspråk. Man skulle kunna tänka sig
att Paulus anspelar på denna dubbla betydelse i ordet avkomma. I så fall skulle
svårigheten bli något mindre.
I rabbinsk skrifttolkning hände det
också att man baserade teologiska argument på singularis- eller pluralis-tolkningar av speciella ord i textavsnitten.
Det var alltså inte ovanligt att man som
rabbin framhävde olika saker i texten
genom att medvetet förändra personformer. Som högutbildad rabbin5 kände
naturligtvis Paulus till detta.
Ännu fler avkomlingar ...
Då Paulus verkligen tydligt betonar
att det rör sig om en avkomling är nog
förklaringen ändå en annan än den
rent språkliga. Före och efter vår vers
i Galaterbrevets tredje kapitel har han
grundat hela sitt argument i frälsningshistorien. Den bakgrunden behöver vi
för att förstå citatet i vers 16. För Paulus
finns det ett djupt sammanhang mellan
”trons far”, Abraham, och de troende
i senare tid. Eftersom Abraham trodde
på Guds löften blev han förklarad rättfärdig (v. 5f.). Paulus visar att detsamma
gäller dem som litar på Guds löften och
tror på honom, också efter Abraham
och Sinai-lagens ankomst (v. 7). Han
har redan tidigare beskrivit löftet till
Abraham som ”evangeliet” (v. 8) och
han understryker att detta är inte något
som kan ändras av något som kommer
senare (v. 17).
19
Genom tron och tilliten till Guds löften är vi
rättfärdiggjorda och en del av Guds familj.
Det är inget som baserar sig på någon
yttre gärning eller förtjänst.
I mötet med judiska motståndare
som hävdade att Abraham höll Mose
lag före den hade getts till Israel, och
som ibland blandade samman förbund,
löfte och lag, är Paulus noggrann med
att skilja dessa åt. De många och upprepade löften om land, fruktbarhet och
gudsnärvaro som Abraham får på vägnar av sina avkomlingar blir fokuserat in
mot en person i Abrahams släkt. Paulus
understryker verkligen att avkomlingen
är en för att visa på hur den djupaste
uppfyllelsen av löftena till Abraham inte
är biologisk, utan kristologisk.
Genom att fokusera på Kristus som
själva avkomlingen kan Paulus börja
prata om ett nytt kollektiv, en ny familj – de som genom dopet och tron
är förenade med Kristus (v. 26f.). Det
är ett nytt släkte, ett nytt folk som inte
har några etniska och sociala gränser
(v. 28). Abraham fick omskärelsen som
förbundstecken och etnisk markör6 och
den judiska lagstiftningen var tydlig i sin
separation av jude och hedning. Men
här pekar Paulus på en ny enhet. Om
man tillhör Kristus är man, vare sig man
är jude eller hedning, själv en avkomling
till Abraham (v. 29) och har del i löftena
med alla dess välsignelser. Abraham har
alltså fler avkomlingar än han kunde
drömma om.
Vi är Abrahams avkomlingar!
Detta var avgörande argument i mötet
med Paulus motståndare. Guds löften
till Abraham ges en helt annan karaktär
och en oerhörd vikt för Paulus första
läsare, liksom den gör för oss. De får sin
uppfyllelse i Kristus – i det han är och
har gjort. Genom honom kan Gud skapa
ett nytt egendomsfolk av judar och hedningar. Den förklarande parentes som
Paulus inkluderar mitt i en viktig argumentation står där inte för att bevisa
något nytt eller för att provocera utan
för att lyfta något som hans läsare redan
visste upp till ytan. Inkluderingen i Guds
löften till Abraham kan bara ske genom
den ena avkomlingen Kristus. I tron på
honom är man inte bara arvingar av
löftena till Abraham och Abrahams
barn, utan man är också Guds barn och
arvinge (vv. 26, 29 samt 4:4–7).
hade tagit emot
budskapet om Kristus i tro och fått del
av den helige Ande (v. 3, 5 och 14). Hur
dumt blev det inte då att försöka ändra
eller omtolka Guds löften och göra lagen
som kom senare till krav för löftet. Vi
människor kan ändra i våra testamenten
men Guds förbund med Abraham kan
inte ändras (v. 17). Det löftet, som även
inkluderade hedningar – alltså oss – står
Gud fortfarande fast vid. Rättfärdiggörelsen genom tron är själva grundstenen
för Paulus.
Gud agerar fortfarande på samma sätt
som han gjorde med Abraham och med
Paulus. Genom tron och tilliten till Guds
löften är vi rättfärdiggjorda och en del
av Guds familj. Det är inget som baserar
sig på någon yttre gärning eller förtjänst.
”Alla är ni Guds barn genom tron på
Kristus Jesus” (v. 26).
MÄNNISKOR I GALATIEN
FREDRIK SMETANA,
missionssekreterare, Vännäs
1.Gal. 3:15
2.Matt. 1:1f
3.t.ex. 2 Mos. 12:7, 13:15f, 17:7, 28:4 osv.
4.Apg. 7:5f
5.Apg. 22:3
6.1 Mos. 17
20 TILL LIV 1 2015
•
ELU
ELM
BARN & FAMILJ
Information och nyheter från ungdomsorganisationen ELU
www.elungdom.se • [email protected]
Härlig lägerdag på Åhus …
Den 15 november var det dags för lägerdag på Åhus Missionsgård. 31
barn från mellan förskoleåldern till årskurs 5 slöt upp. De sex ledarna
som höll i dagen hade laddat för tiokamp med regler som gav plus om
man peppade varandra och klarade utmaningarna tillsammans.
Under dagen hade vi två samlingar. Den ena handlade om att lyckas
och misslyckas. ”Skratta med och inte åt!”, löd en av uppmaningarna.
I Bibeln möter vi flera personer som inte vågar ta sig an uppdrag som
Gud ger dem eftersom de är så rädda för att misslyckas. Men Gud
skrattar inte åt dem, utan hjälper dem. Den andra samlingen handlade
om att våga berätta att man är kristen för sina kompisar. Jesus säger i
Johannesevangeliet 14:1: Känn ingen oro. Tro på Gud och tro på mig!
Efter en intensiv förmiddag sjönk vi ner och lyssnade till en spännande berättelse från förr i tiden. Avbrottet för ’snacks’ och godis fick
bli kort om vi skulle hinna med hela berättelsen.
Tack Jesus för en härlig dag och för att du bryr dig om oss!
PER-ANDERS EINARSSON OCH LENE ALFREDSSON
… och fler blir det!
Nästa läger för barn i den här åldern blir på Missionsgården Strandhem under sportlovet. På grund av ombyggnationen blir det då inte
övernattningar utan två separata lägerdagar den 17 och 19 februari.
Dagarna kommer att fyllas med undervisning, sport och pyssel i en
härlig mix! Föräldrar som vill komma och äta kvällsmat och vara med
på avslutningen är mycket välkomna att göra det!
Samma vecka blir det läger för ungdomar i årskurs 7-9 på Åhus Missionsgård. Det hålls då undervisning på förmiddagarna och arrangeras
aktiviteter på eftermiddagarna enligt ett tidigare vinnande koncept.
En av dagarna hyr man de stora idrottshallarna i Åhus, en annan åker
man skridskor och en tredje besöker man Tivolibadet. På kvällarna
hänger man mest och har det trevligt och trivsamt!
ELU söker caféansvarig och
ungdomssekreterare
Brinner du för ungdomar, kan sätta dig in i deras
vardag, och ser vägledning av dem till den kristna
tron som ditt kall?
Då ska du söka någon av de tjänster vi just nu
annonserar ut:
• CAFÉANSVARIG PÅ CAFÉ ENGEL I ÄNGELHOLM
Som caféansvarig ansvarar du för caféet när det
är öppet, samt för caféets utveckling och medarbetare. Till caféet kommer skolungdomar från
hela Ängelholm. Utöver caféet ansvarar du även
för missionsföreningens ungdomsgrupp, ÅÄÖ.
• UNGDOMSSEKRETERARE I LUND
Som ungdomssekreterare i ELU får du arbeta
med många olika arbetsuppgifter. En arbetsvecka kan innehålla allt från att planera och
genomföra läger till administrativa arbetsuppgifter eller att vara på Café Sandkakan i Lund.
Vi erbjuder dig spännande jobb med ungdomar
i aktiva och levande missionsföreningar inom
Evangelisk Luthersk Mission.
Läs mer och ansök på www.elungdom.se.
Gammal noG för Guds rike?
– att ta emot som ett barn
ELUs Vintermöte 2015 • 7 februari 14:00
Hässleholms missionshus
Speciellt välkommen du som är 15+.
Ett av eftermiddagens semenarier är
riktat till tonårsföräldrar.
Boktips
TILL LIV 1 2015
•
Domen: Evangeliets
bortglömda dimension
Olof Edsinger
Men då kom nåden
springande
Dan Sarkar
(CREDOAKADEMIN)
(GAUDETE)
En bok som visar
på hur domen hör
samman med både
Guds vrede och
hans godhet.
En rolig och
allvarlig upptäcktsfärd i den
heliga treenighetens stora kärlek.
Heidelbergkatekesen (ARTOS)
Bibeln – myt eller
sanning? (XPMEDIA)
Översättning av
en bekännelsetext från 1563
som ville ge alla
evangeliskt troende vägledning
i flera av livets
stora frågor.
I dialog med universitetsteologin
argumenterar sju
kunniga teologer
för Bibelns tillförlitlighet.
21
ELM
NYTT & INFO
Senaste nytt från
ELM-BV, ELM Nord,
ELM Syd och ELU.
Fler nyheter från ELMBV hittar du på www.
elmbv.se. Där kan du
även prenumerera på
nyheter via mejl.
IELCH i Peru tar viktiga steg mot ökad självständighet
I november hölls det konsultationer mellan Evangelisk-lutherska
kyrkan i Chiclayo (IELCH) och missionen. Den största frågan
gällde kyrkans önskan om att få stiga fram och ta mer ansvar
för missionsarbetet. Kyrkan är liten och längtar efter att växa
och ta större ansvar, och vi missionsorganisationer behöver föra
över en del av ansvaret för att låta dem växa. Det är en spännande och nödvändig process men den är inte lätt och den måste
få ta tid. Vid konsultationerna valdes en transitiongroup med
representanter från kyrkan och missionsorganisationerna som
ska arbeta vidare med processen och söka ta fram dokument som
ska vägleda i samarbetet mellan kyrka och mission. Denna grupp
består av Harold Llontop (president IELCH), Hans Verkerk Garcia och Mariela Bensus Tuesta (IELCHs styrelse), Juan Fernadez
(WMPL), samt Helene Koefoed-Jespersen (ELM Danmark).
Juan, Harold, Mariela, Helene och Hans
Besök från Peru
De senaste åren har ELM bjudit in gäster från sina missionsfält
för att inspirera och skapa närmare kontakt. Under försommaren
2015 får ELM besök av två personer från Peru: Harold Llontop,
president i IELCH, och Mariela Bensus Tuesta, en av de mest
aktiva i kyrkans styrelse. Vi gläder oss åt detta och ser fram emot
deras besök. Mer information kommer framöver.
Move-volontär hemma igen
Malin Månsson, som varit volontär i Kenya under fyra månader,
kom hem till Sverige i mitten december. Malin har uppskattats av
både barn och personal på Bethesda Children Minstry i Nakuru
och ELM vill tacka Malin för hennes insatser och önska henne
Guds välsignelse i fortsättningen! Malin berättar gärna om sin
volontärtid så tveka inte kontakta henne på mallan.mansson@
gmail.com och hör om hon har möjlighet att komma till din
förening eller ungdomsgrupp. (Läs gärna också Malins reflektion
på baksidan av tidningen.)
RAKEL SMETANA, missionssekreterare
Verksamhetsplan 2015
På ELMs årsmöte 2014 fastställdes ELMs verksamhetsplan för
2015. Är du intresserad av att läsa den kan du hitta den på ELMs
hemsida, www.elmbv.se.
Historiens vingslag på Iterio i Kenya
”På onsdagen startade vi tidigt och styrde bilen mot Iterio. En
station med historiska vingslag. Där startades 1948 det arbete
som idag är ELCK. All personal har fullständig koll på att det
var ELM som lade grunden till det som i dag är ELCK. Det är
en stor förmån att få representera ELM och tacksamheten är
stor till Herren Gud och de medarbetare som arbetat många år i
missionens tjänst. Med risk att glömma någon avstår jag från att
räkna upp namnen men ledarna i kyrkan minns med glädje och
tacksamhet de svenskar som bott och arbetat på Iterio. …
Iterio är något av en plats där kyrkans nuvarande bekymmer
återfinns i mer koncentrerad form. Samtidigt blir hela situationen
avdramatiserad när man får möta människorna. … Det berättades att, otroligt men sant, 4000 personer firar gudstjänst här en
vanlig söndag.
Kliniken på Iterio hade öppnat på nytt. Stolt visade personalen
upp alla lokaler och utrustning. … Efter en gemensam lunch var
det dags för Amanda, Malin och mig att ta farväl av Erik och
Kerstin. Kerstin har verkligen pysslat om oss på allt sätt och vi
ber att hon skall få tjäna på det sätt Herren har bestämt. Nu har
vår missionsledare introducerats i arbetet i Kenya.
ELCK står inför många komplicerade utmaningar. Men kyrkan
växer enormt mycket på vissa platser. I Pokot i nordvästra Kenya
pågår en omfattande väckelse som samlar stora skaror. Även
det lilla vi hann uppleva vittnar om att kyrkan ökar både i antal
personer och församlingar.”
Saxat från JONNY BJUREMOs blogg
Nytt missionsfält – mataffären
En av de mest trogna besökarna i den nystartade söndagsgemenskapen i Piura i norra Peru arbetar på en av stadens största
mat­affärer. När butikschefen hörde att han brukade gå till en
evangelisk kyrka frågade han om någon från den kyrkan kunde
komma på butikens fyraårsdag för att be för butiken och berätta
lite om vem Jesus är. Thomas Moesgaard-Christensen följde mannen dit och de 300 medarbetarna tog emot dem som hedersgäster
på festen. Mannen fick inför alla sina kollegor berätta om nåd
och förlåtelse och om vem Jesus är och vad han betyder för honom. Tillsammans fick de sedan be för butiken och för några av
medarbetare som var sjuka. Butikschefen hälsade dem välkomna
tillbaka och ville att de skulle samarbeta kring diakonala projekt.
Ett nytt missionsfält öppnar sig på en plats där Herren redan
placerat en peruansk missionär!
22 Kurs för evangelister på Iterio.
TILL LIV 1 2015
•
Nyinflyttad i Malmö?
Eller bosatt här eller i närheten
sedan länge? Visste du att här
finns en liten ELM-förening som
har en längtan efter att nå ut med
evangeliet till Malmö-bor – men vi
behöver bli fler!
ELMs bönevecka 5–11 januari
Häng med till Kenya eller
Etiopien sommaren 2015!
Mellan 5 och 11 januari pågår
ELMs bönevecka för 2015. Då får
du gärna vara med och be för ELM
och dess samarbetsorganisationer.
En folder med böneämnen, bibeltexter och sångförslag skickades
ut med Till Livs decembernummer.
Foldern och böneämnena finns
även tillgängliga på ELMs hemsida,
www.elmbv.se.
Nu har vi öppnat för anmälningar
till sommarens Move-resor till Kenya och Etiopien. Håll dig framme
så att du hinner anmäla dig innan
resorna blir fulla. Mer information
hittar du på Moves hemsida:
www.lets-move.nu.
Har du frågor? Hör gärna av dig
till Elisabeth Forsang Giselsson
073-835 07 01 eller Anders Göth
070-827 91 10.
”Må bra”-dag för hela
familjen
Vintersöndag den 25 januari
på Breanäs Missionsgård
Lördag 14 februari
Välkommen!
Föreläsning: Motion till kropp & själ
De senaste åren har vi haft bra väder så att vi har kunnat åka skidor,
pulka och skridskor denna söndag.
Gå till din kyrka på förmiddagen
och ta sedan med dig saker så att
du kan vara ute. Om det är dåligt
väder leker vi lekar och myser inne
framför brasan.
Vi vill be och gå dit Jesus leder oss
och tänka nytt för att fler ska få
nytt liv.
Kom och hälsa på oss i Betlehemskyrkan, strategiskt belägen
mitt i Malmö, i Möllevången, på
Södervärnsgatan 7. Vi ses nästan
varje söndag 16:30 till möte med
predikan, en gång i månaden
till antingen bibelstudium eller
kvällsmässa.
MÖTEN I ELM
JANUARI
6
18
18
24
25
29
Kulla 14 Lars Artman. Sång
av Jenny Adielsson m.fl.
Bjärnum 14 Årsfest Bo Persson, Anders Månsson. Sång
av En röst
Åstorp 14 Bertil Henriksson.
Sång av Se ovan
Olofström 14 Arne Engström
Hästveda 14 Årsfest Jan-Åke
Johansson, Samuel Bengtsson.
Sång
Bjärnum 19 Strandhems Bibel& lärjungaskola berättar om
sin resa till Kenya
FEBRUARI
Kulla 14 Anders Månsson
8
MARS
29
Mala 14 Per Nilsson,
Anders Selander. Sång av
Ingrid Nilsson
Rättelse
I förra numret av Till Liv stod
det fel datum för mars-mötet
i Mala. Rätt datum ska vara
den 29 mars kl. 14.
90-årsjubileum
Vårt missionshus är nu 90 år och
det vill vi lyfta fram i minnen och
bilder från den tid som flytt.
Barnaktivitet, Trerättersmiddag,
badtunna, andakt m.m.
Äktenskapsdagar 2015
28/3, 11/4(ny), 17/10, 21/11
Skriv in dessa dagar som viktiga!
Medverkande: Annelie Öberg,
Birgitta & Calle Jarbo, Lennart
och Agneta Albertsson, Judith
Breneman
Vi äter lunch 13.00 och har fika
och andakt tillsammans på eftermiddagen.
Kostnad vuxen 120 kr, barn 0–5 år
gratis, barn 6–12 halva priset.
Anmäl senast måndagen 20/1 till:
[email protected]
Fö r nyelse och å t e ru pprä t t e l se av
kr ist n a sysko n re l at i o n e r
Alla predikanter – se hit!
Välkommen till Åhus Missionsgård
på Amani-helg 13–15 mars. Det
blir undervisning varvat med
samtal.
Vi startar med kvällsmat kl.18
på fredagen och avslutar med
fika kl.15 på söndagen. Vi vill
uppmana dig att vara med hela
helgen!
Anmäl direkt till Åhus Missionsgård
på mejl till info@ahusmissionsgard.
se eller ring 044-24 75 55
Vid frågor ring husmor på
076-891 43 17
Välkomna!
Sportlovsläger åk 3–6
på Breanäs missionsgård
16–18 februari
Incheckning mån. kl. 17:30, avslutning ons. ca kl. 18:00
Pris: 390kr
Anmälan till Henrik Larsson
0451-83508, [email protected]
Barnen får gärna ta med skridskor
och hjälm.
Välkommen!
Föreståndare sökes till
Åhus missionsgård
Se annons på
www.ahusmissionsgard.se
Bibeldag på Strandhem
28 januari
Vi samlas söndagen 18/1 2015
kl. 15 i Markaryds Lutherska
missionshus
Kontaktpersoner:
Välkommen!
Magnus Pettersson
0733-681 891
Medverkande och ämnen: Roland
Gustafsson: Martin Luther – de kristnas kännetecken, Anders Selander:
Vara i Kristus, Bibelskolan berättar
om sin Kenyaresa.
Anders Bergström
0735-810 420
Dagen börjar kl. 10 och avslutas
med nattvardsgång kl. 19.
Glöm inte anmäla till middag och
kvällsmat!
TILL LIV 1 2015
•
ELM-BV www.elmbv.se
Missionsgården Strandhem
Smålandsvägen 48, 286 35 Örkelljunga
Tel 08-559 231 04
E-post [email protected]
Ordförande Arne Engström
Tel 042-678 30, e-post [email protected]
Organisationssekreterare Ola Hector
Tel 08-559 231 57, e-post [email protected]
Ekonomi E-post [email protected]
ELM-ekonomi, Smålandsvägen 48,
286 35 Örkelljunga
Missionsledare Erik J. Andersson
Tel 08-559 231 42, 0700--212 619
E-post [email protected]
Informatör Isak Engström (tjänstledig)
E-post [email protected]
Missionssekreterare
Jonny Bjuremo (Eritrea, Etiopien och Kenya)
Tel 08-559 231 47, 0702-707 695
E-post [email protected]
Fredrik Smetana (Sverige)
Tel 070-533 59 00, e-post [email protected]
Rakel Smetana (Indien och Peru)
Tel 0705-321 446, e-post [email protected]
pg 5 58 43-7, bg 476-1144
autogiro (8327-9) 23 699 246-7
ELM NORD www.elmnord.se
Ordförande Lars Göran Brandt
E-post [email protected]
pg 37 52 74-8, bg 5782-4096
ELM SYD www.elmsyd.se
Ordförande Christer Unosson, tel 0435-534 90
E-post [email protected]
pg 38 16 87-3, bg 917-4418
ELU www.elungdom.se
Ordförande och ungdomsföreståndare
Daniel Ringdahl Tel 0768-985 551
E-post [email protected]
pg 3 16 86-9, bg 305-0960
BV-Förlag www.bvforlag.se
E-post [email protected], tel 042-14 57 22
Bollbrogatan 8, 252 25 Helsingborg
Försäljning av förlagets böcker finns även
i Strandhems bokhandel och på Fridhem.
pg 87 81 74-2, bg 503-3147
TILL LIV www.tillliv.se
Ägare och utgivare EL M-BV
Ansvarig utgivare Erik J. Andersson
Till Livs redaktion Sandgatan 14B, 223 50 Lund,
Markus Hector (red.), tel 0708-319 909
E-post [email protected]
Anders Göth (bitr. red.), tel 0708-279 110
E-post [email protected]
Redaktionsråd för Till Liv
Erik J Andersson, Caroline Petersson, Daneil Hermansson
Redaktör för Begrunda
Peter Henrysson, tel. 046-211 84 61
E-post [email protected]
Grafisk form Isak Engström
Expedition & annonser
Till Liv, Sandgatan 14B, 223 50 Lund
Tel 046-39 93 60, e-post [email protected]
Annonser insändes senast:
10:e jan, mars, maj, aug, okt, nov.
Kostnad för privata/kommersiella annonser:
10:50 kronor/spaltmillimeter, min pris 125 kr
(ELM/ELU-föreningar: 5:50 kr/mm)
Gåvor och kollekter till Till Liv:
pg 607 98 93-1, bg 5316-4000
Prenumeration pg 607 98 94-9
Till Liv ny pren./pdf 350 kr; fullpris 700 kr
ordinarie 490 kr; student/pdf 260 kr
taltidning 490 kr (ny pren. 350 kr)
Begrunda, 2 nr/år (bilaga i Till Liv)
För Till Liv-pren. 80 kr/år
Endast Begrunda 100 kr, lösnummer 50 kr
Prenumeration Rebecka Carlsson,
Hanaskogsvägen 590, 291 95 Färlöv
E-post [email protected]
Tel kväll och helg 0708-578 343
Tel dagtid 046-39 93 60 (Design för Livet)
Tryck Trydells tryckeri, Laholm
19:e årgången
ISSN 1402-1838
23
Bilaga medföljer.
B
POSTTIDNING
Vid obeställbarhet återsänds tidningen till
Rebecka Carlsson, Hanaskogsvägen 590, 291 95 Färlöv
En ny nyans
I MÅLNINGEN
JAG ÄR LITEN. DU ÄR LITEN. Den före detta gatupojken som håller min hand
är liten. Att upptäcka sin litenhet blev en väsentlig del av mina månader
som volontär i Kenya under hösten. Jag fick en ny nyans i min målning av
hur stor Gud är och hur liten jag är.
När jag upptäcker att jag behöver Jesus öppnas en helt ny värld. När
kraften sinat, tålamodet tagit slut och synden övermannat mig, får jag
erkänna min svaghet och finna styrka i bekännelsen. I Jesus är jag, du och
pojken i min hand också starka – för hans styrka får bli vår!
I Jesu närhet ser jag min brustenhet. Ibland smärtsamt tydligt. Men
Jesus ler och säger att han älskar mig, att han gärna använder en brusten
människa som jag. Han frågar om han får lov att förvandla mig, leda mig,
radikalt älska och bära mig. Där i min brustenhet, i Jesu närhet, finner
jag total befrielse.
DETSAMMA GÄLLER FÖR DIG. Han vill använda dig, förvandla dig, älska och
bära dig. I en värld full av lidande får vi upptäcka att vi alla är små. Men
vi får också upptäcka att Gud vill ha oss som sina barn. Jag, du och den
före detta gatupojken. Vi är små, svaga och ofta förblindade, men otroligt
älskade och Jesus tar mer än gärna över där vi inte orkar mer. I hans närhet hittar vi vår styrka.
MALIN MÅNSSON, Ängelholm
NÄSTA
NUMMER
UTKOMMER
CA 5 FEB
Profetian om Immanuel • UNDERVISNING
Det goda samtalet • SJÄLAVÅRD
Vad är det att frukta Gud? • UNDERVISNING