Pulsen - Region Jönköpings län
Pulsen En tidning för oss som arbetar i Region Jönköpings län Sara är guide i regionen TILLSAMMANS FÖR JÄMLIK VÅRD NYA PATIENTLAGEN VÅGA BERÄTTA 1.2015 LÄGG TILL PULSENNYHETER Mellan papperstidningarna kan du läsa personalnyheter i flödet ”Pulsen-nyheter” i intranätet. Lägg till Pulsen-nyheter på din startsida: Tryck på kugghjulet bredvid ditt namn, välj Mina nyheter, Lägg till nyhetsflöde, Nyheter från intranätet. Skrolla ner till Pulsen-nyheter, tryck på Lägg till. TYCK TILL! VAD VILL DU LÄSA OM I PULSEN? MEJLA [email protected] Pulsen Platser att mötas på PULSEN är en tidning för medarbetare i Region Jönköpings län. Den kommer fyra gånger per år. Behovet av att skapa plattformar där människor kan mötas blir allt större och det är roligt att vara en del i utvecklingen av både fysiska och digitala mötesplatser. Ibland är det fysiska mötet helt överlägset. Som när tusentals medarbetare på arbetsplatsträffar samtalar om hur den specialiserade vården bäst ska arbeta för en god och jämlik vård för hela befolkningen. Eller när över 300 medarbetare möts i Vrigstad för att ytterligare fördjupa och diskutera viktiga frågor om det fortsatta arbetet. Nya formeringar och arbetssätt kräver förstås också nya digitala plattformar, såsom nyhetsflöden och arbetsytor som knyter samman medarbetare och kulturer i de nya verksamhetsområdena. Arbetet med att bygga en ny infrastruktur för intranätet är redan igång och kommer att genomföras i olika faser för att både kunna lösa akuta behov snabbt och samtidigt bygga smarta och hållbara lösningar framåt. För att göra det ännu enklare för alla som vill följa regionens verksamhet både inifrån och utifrån, har vi också breddat utbudet och ökat frekvensen på vår kommunikation i sociala medier. Följ oss gärna på Facebook, Instagram och Twitter. Sist, men inte minst, är vi förstås väldigt stolta över våra prisbelönta mötesplatser på webben som knep varsitt guld i Web Service Award 2014. Umo.se i klassen för samhällskommunikation och 1177 Vårdguiden för bästa mobila sajt. Webbplatsen 1177 Vårdguiden har cirka 186 000 besök per månad här i vårt län och 62 procent av besöken görs från mobil eller platta. Motsvarande siffra för UMO.se är cirka 13 000 besök per månad och av dem sker hela 70 procent via mobil och platta. Snacka om mötesplats! Citera gärna Pulsen men ange källan. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte beställt. ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationsdirektör Christina Jörhall 036–32 40 40, [email protected] SKRIBENTER Informationsverksamheten inom Region Jönköpings län GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik FOTO OCH BILDHANTERING Johan W Avby BESÖKSADRESS Husargatan 4, Jönköping POSTADRESS Box 1024, 551 11 Jönköping ADMINISTRATION Inger Bjelke, 036-32 40 44 ADRESSÄNDRING Anmäl till ditt lönekontor. UPPLAGA 12 876 ex TRYCKT 9 mars 2015, Daily Print i Umeå AB NÄSTA TIDNING 15 maj 2015 MATERIALSTOPP 27 april 2015 OMSLAGSBILD Sara Wardah är en av telefonisterna på regionens nya kontaktcenter i Nässjö. Foto: Johan W Avby Region Jönköpings län Den 1 januari 2015 ombildades Landstinget till Region Jönköpings län. Den nya organisationen har ett brett uppdrag med ansvar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt kultur, men också för att samordna utvecklingsinsatser inom områden som infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad och utbildning. I Jönköpings län har omkring 344 invånare. Region Jönköpings län en av länet största arbetsgivare med nästan 10 000 medarbetare. Christina Jörhall, kommunikationsdirektör En väg in för rätt budskap, till rätt målgrupp, i rätt kanal Nu förenklar vi! Från och med nu ska du alltid använda funktionsbrevlådan [email protected] för nyhetstips, idéer och redaktionellt material – oavsett budskap, målgrupp och kanal. Detta innebär att den tidigare funktionsbrevlådan [email protected] tas bort. Region Jönköpings län har en bred palett med kanaler för kommunikation och dialog med medarbetare, länsinvånare och andra målgrupper. En allt mer digitaliserad värld betyder att också vi i allt större utsträckning väljer digitala kanaler. Webbplatser, intranät och sociala medier, tillsammans med invånartidning och personaltidning, ger oss stora möjligheter att förmedla rätt budskap till rätt målgrupp. JOURNALEN VIA NÄTET – Så bra! Nu kan jag kolla en extra gång vad läkaren menade, vilka vaccinationer mina barn tagit och vad vårdpersonalen sa till min gamla pappa vid senaste besöket. ILLUSTRATION: MARIA JERN DAVIDSSON 2 PULSEN NR 1.2015 3 Ibland är man fotgängare. Johan Darelid jämför situationen vid ett övergångsställe med mötet mellan vårdpersonal och patient – det är när vi ser varandra och får kontakt som det blir bra. Ökad delaktighet med nya patientlagen Den nya patientlagen förstärker patientens rätt till information. Lagen betonar att patienten ska kunna förstå informationen, vara delaktig och ge samtycke till sin vård. Informationen ska ges på patientens villkor och anpassas till individuella förutsättningar. Johan Darelid är överläkare på infektionskliniken på Länssjukhuset Ryhov och ingår i regionens projektgrupp för den nya patientlagen: – Information är ett grundläggande sätt att nå delaktighet, och man vill ju vara delaktig i sitt eget liv även när man är sjuk. Vi som arbetar i vården har upplevt detta när vi själva varit patienter eller anhöriga. Johan jämför med trafiken – ibland är man fotgängare, ibland är man bilist. På övergångsstället är man väldigt utsatt, och då gäller det att som bilist tänka på hur det är att vara fotgängare. PULSEN NR 1.2015 – Det finns en lag som styr hur det ska fungera vid övergångsställen, men det är först när man får ögonkontakt vid övergångsstället som det blir bra. Det är samma sak i Johan Darelid vården. Det är när vi ser varandra och får kontakt som det blir bra. 1177 Vårdguiden kan underlätta för vårdpersonal att informera patienten. Tipsa därför gärna patienter och anhöriga om innehåll som är relevant för dem. All information på 1177 Vårdguiden är fri att skrivas ut. Vad behöver vårdpersonal känna till om lagen? – Man kan gott läsa igenom lagen, säger Johan Darelid. Då ser man att det bara är tre-fyra punkter som är nya och att det mesta handlar om förhållningssätt. Som chef är det viktigt att man känner till remissregler och liknande. – Lagen hjälper oss att göra rätt. Är man tvungen att förändra arbetssätt, måste man göra det nu. Kultur ändras inte på en vecka och inte av en person. Kultur skapas via möten och därför måste vi mötas kring det här och fundera. Det är viktigt att patientlagen inte upplevs som ett hot utan som en möjlighet. I intranätet finns material att använda vid arbetsplatsträffar och för att diskutera vad lagen innebär för arbetssätt och nuvarande rutiner. I mars informeras invånarna om den nya patientlagen genom en kampanj som hänvisar till 1177 Vårdguiden, där det finns samlad information om den nya lagen. Kampanjen kommer främst att synas i olika digitala medier. TEXT: elisabeth johansson Foto: mikael bergström I en särskild del av 1177 Vårdguiden finns stöd för hur vårdpersonal kan använda webbplatsen i mötet med patienterna. Läs mer: 1177.se/vardpersonal 3 TILLSAMMANS FÖR GOD OCH JÄMLIK VÅRD Mats Hoppe har bråda dagar. Senast 1 september 2015 ska omställningen av stödfunktionerna för personal, ekonomi, kommunikation och administration vara genomförd i vårdens nya verksamhetsområden. Mats har bråda dagar Mats Hoppe har ledningsgruppens uppdrag att samordna omställningen av stödfunktioner till de nya medicinska verksamhetsområdena. 180 medarbetare berörs direkt av omställningen som ska vara genomförd 1 september 2015. Sedan 1 februari 2015 har länets tre geografiska sjukvårdsområden ersatts med medicinska verksamhetsområden. Det innebär att de tidigare sjukvårdsområdenas stödfunktioner för bland annat ekonomi, personal, kommunikation och administration behöver stöpas om för att passa de nya verksamhetsområdena. – Målet är att alla medarbetare, som under omställningsperioden har sjukhusens lokala samordnare som chef, ska veta sin hemvist senast 15 juni 2015, säger Mats Hoppe. Omställningsarbetet kräver stor eftertänksamhet och 4 engagemang från berörda för att ta tillvara den kompetens som finns på rätt sätt. På regionens ledningskontor kan det också finnas funktioner som berörs när de nya stödstrukturerna tar form. Omställningen kräver en bred dialog och analys tillsammans med funktionsansvariga i regionen, sjukvårdsdirektörer, lokal samordnare på sjukhusen, direkt berörda medarbetare och sjukvårdens ledningsgrupp. Mats Hoppe lämnar förslag till sjukvårdens ledningsgrupp. – Samverkan med de fackliga organisationerna är viktig, att de är med från början när förslagen arbetas fram. Kommunikation med medarbetarna sker via de lokala samordnarna Andreas Persson, Catrin Fernholm och Eva-Marie Blomqvist. Själv nås jag via mejl för synpunkter och frågor. Omställningsarbetet prioriteras tidsmässigt utifrån verksamheternas behov. Högt på prioriteringslistan finns AT-verksamhe- tens organisation. Stödfunktioner som relativt enkelt kan hitta ny hemvist bör också ske snabbt. – Min ambition är att alla ska få ett besked så snart som möjligt, men det är viktigare att det blir rätt än att det går fort. Medarbetarnas arbete löper naturligtvis på under tiden. Insatserna behövs lika mycket nu som tidigare. Mer information om omställningsarbetet finns i intranätet. Beslut om olika stödfunktioner publiceras som interna nyheter efterhand. TEXT: susanne kewley FOTO: johan w avby Mats Hoppe har varit personaldirektör i Landstinget. På senare år har han arbetat som kommunchef i Värnamo och drivit eget företag. Personalchef på Höglandets sjukvårdsområde är senaste uppdraget. Erfarenheter från arbete med omställning av verksamhet har han med sig från ett förflutet inom verkstadsindustrin. PULSEN NR 1.2015 4–5 Fortsatt dialog om bästa arbetssätten Britt-Marie Persson och Ulrika Laurén, båda från akutklini- Karin Thörne, Futurum och Rickard Joneman, ambulanssjukvården i Jönköping. ken i Jönköping. Bruno Larsson, urologkliniken, och Annika Lind, barnkliniken i Jönköping. Vinterns breda dialog i utvecklingsarbetet ”Tillsammans för god och jämlik vård” fortsätter i vår. I januari och februari genomförde sjukvårdens ledningsgrupp tre stora samlingar och en workshop med anledning av sjukvårdsdirektörernas uppdrag att leda var sitt medicinskt verksamhetsområde. Vrigstad blev under några intensiva dagar centralort i regionens arbete att hitta de bästa arbetssätten för vården. – Förändringen är igång och alla medarbetare är viktiga, säger regiondirektör Agneta Jansmyr. Det är tillsammans som vi gör skillnad för dem vi är till för. 20/2 1/4, 7/4, 8/4 21/5 10/8 Hon uppmanar chefer och medarbetare att fortsätta engagera sig i förbättringsarbetet. – För att fortsätta vara bland de bästa behöver vi vara bäst på att förbättra. Vi behöver göra det tillsammans med patienter och närstående och i samverkan mellan olika verksamheter, med kommuner och andra delar av samhället. I april möter regiondirektör Agneta Jansmyr och hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig tillsammans med ledningsgruppen för Folkhälsa och sjukvård på nytt verksamheterna i det som tidigare kallats förvaltningsdialoger respektive forum för medicinska programgrupper. Idéer, mål och strategier ska omsättas i konkret handling. 1/9 5/11 • Löpande information och möjlighet till dialog via intranätet • Utveckling och genomförande av handlingsplaner • Lokala arbetsplatsträffar • Omställning stödfunktioner • Sjukvårdens och verksamhetsområdenas ledningsgrupper • Utveckling av verksamhetsstöd och service Verksamhetsdialoger Storgrupp sjukvård Framåt... TEXT: CONNY THÅLIN FOTO: JOHAN W AVBY Personalomställning klar Sjukvårdens ledningsgrupp, avstämning och uppföljning Omställningen av stödet till de nya verksamhetområdena ska vara klar 1 september. Parallellt pågår utvecklingsdialog på arbetsplatser, i ledningsgrupper och i möten mellan sjukvårdens ledningsgrupp och verksamhetsföreträdare. PULSEN NR 1.2015 – Med det engagemang och kunnande som alla chefer uppvisade är jag övertygad om att vi kan åstadkomma en vård i världsklass och skapa de bästa förutsättningarna för våra mikrosystem, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig. Han betonar primärvårdens roll som bas i hälso- och sjukvårdsystemet. Han talar om ”vi” och hoppas på ett större ”vi” än det som omfattar en avdelning, klinik, sjukhus eller vårdcentral. Mats Bojestig betonar även ansvaret för hela vårdkedjan, att alla behöver ha förtroende för varandra, ta vara på varandras kunskap och hjälpas åt att tillsammans med patienten hitta vad som är rätt och bäst för patienten. Sjukvårdsdirektörer för de nya verksamhetsområdena är Ann-Marie Schaffrath, Kirurgisk vård, Micael Edblom, Psykiatri och rehabilitering samt Medicinsk diagnostik och Agneta Ståhl, tillförordnad sjukvårdsdirektör för Medicinsk vård. I regionens intranät finns synpunkter och idéer från arbetsplatsträffar, dokumentation från samlingar och workshopar, presentationer, nyheter, beslut, filmer och frågor och svar. Bland annat finns en tidning som sammanfattar förändringsarbetet och dialogerna i Vrigstad. I intranätet kan du själv ställa frågor till sjukvårdens ledningsgrupp. 5 Parallellt med fördelningen av operationer mellan sjukhusen införs ett stödsystem för operationsplanering i Cosmic. Så fördelas operationer ”Berör långt fler än man först tänker” Ann-Marie Schaffrath ” Målet är en hög och jämn kvalitet 6 Nämnden för folkhälsa och sjukvård beslöt i början av februari 2015 om fördelning av operationstyper inom kirurgi, urologi och ortopedi mellan länets tre sjukhus. I nämndens beslut betonas vikten av koordination, gemensam planering av ST-tjänster och förtydliganden om jourtjänstgöring och resor i arbetet. Det behövs förbättringar i nuvarande former för klinisk träning och kompetensutveckling samt möjligheterna för medarbetare att forska. – Att göra en arbetsfördelning av operationer har en stor inverkan på verksamheterna och berör långt fler än man först tänker, säger Ann-Marie Schaffrath, sjukvårdsdirektör för Kirurgisk vård. Det kräver omfattande förberedelser, att vi involverar nyckel- personer och samarbetar mellan verksamheterna och sjukhusen. – Målet är en hög och jämn kvalitet till länets invånare med lägre kostnader för sjukvården. Beslutet innebär att patienter kan få åka lite längre för en operation, men ambitionen är att det ska ske med högre kvalitet. För medarbetare kan det innebära att vissa ingrepp måste tränas på ett annat sjukhus, till exempel under ST-utbildningen. Utgångspunkten är tre kostnadseffektiva akutsjukhus som alla utför bland annat akut gall- och bråckkirurgi, tjocktarmscancerkirurgi, akuta bukingrepp och endoskopiska undersökningar. Ett antal operationstyper fördelas mellan de tre sjukhusen utifrån bland annat lokalernas utformning och att alla sjukhus ska ha verksamhet som är attraktiv ur bemanningssynpunkt. Inom kirurgin sker till exempel planerad gallkirurgi och magsäcksoperationer i Eksjö och Värnamo, medan operationer av bland annat bröst-, rektaloch prostatacancer och struma sker i Jönköping. Inom ortopedin innebär det till exempel att alla operationer av axelproteser görs i Jönköping medan Eksjö ökar antalet knä- och höftproteser och Värnamo förbereder för samma sak för att ta emot patienter från Jönköping. Förändringsarbetet samordnas av överläkare Karsten Offenbartl som är verksam inom Kirurgisk vård. En översikt över fördelningen av operationer finns i regionens intranät under ämnet Kraftsamling och åtgärdsplan 2014–2015. TEXT: CONNY THÅLIN FOTO: JOHAN W AVBY PULSEN NR 1.2015 Regionens kontaktcenter – en väg in Region Jönköpings läns nyöppnade kontaktcenter ger invånarna en väg in till regionens olika verksamheter. ”Hur fungerar e-tjänsterna? Finns det trådlöst nätverk på förlossningen? Hur gör jag för att boka en sjukresa?” Nu har Region Jönköpings läns växel blivit ett Britt Forsberg kontaktcenter som hjälper invånarna med alla frågor. Modellen med ett kontaktcenter används sedan tidigare av flera kommuner. Syftet är att förenkla för invånarna att komma i kontakt med Region Jönköpings län. Det kan handla om att ställa en fråga, få hjälp med ett ärende eller att nå regionens medarbetare. Genom att kontaktcentret ansvarar för vissa administrativa uppgifter som att spärra journaler i journalsystemet eller att försegla journaler via nätet avlastas också verksamheten. – Det är effektivare att sådana uppgifter samlas på ett ställe. Samtidigt får våra medarbetare i kontaktcentret mer varierande arbetsppgifter med ökad delaktighet och ett större ansvar, säger Britt Forsberg, verksamhetschef. En stor del av de samtal kontaktcenter hanterar är interna samtal för att bli kopplad till olika personer. Det kommer framöver att lösas med röststyrning, vilket innebär att du säger vem du söker och blir kopplad automatiskt till den personen. – Kontaktcenter kommer att utvecklas ytterligare. Bland annat vill vi införa en chatt- och mejlfunktion som gör att invånarna kan ställa frågor och få svar på fler sätt än genom telefon, säger Britt Forsberg. TEXT: Frida Halvardsson Numret till Kontaktcenter är 010-241 00 00. Detta är också regionens nya växelnummer. Direktnumren till verksamheterna används på samma sätt som tidigare. Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter! 1177 Vårdguiden Jönköpings län På Facebooksidan 1177 Vårdguiden Jönköpings län får du tips, råd och inspiration om hälsa, vård och livsstil. 1177 Vårdguiden Jönköpings län finns även på Instagram. Region Jönköpings län Region Jönköpings län på Facebook, Instagram och Twitter visar vad som händer inom regionen. Vi lovar intressanta inlägg om bland annat näringsliv, hälsa, vård och tandvård, kultur och infrastruktur. Du får också möta många av oss som jobbar i Region Jönköpings län. #1177vårdguiden #tahandomdig #regionjkpg PULSEN NR 1.2015 rekryterade på karriärdag Marie Doohan, PA-konsult på Länssjukhuset Ryhov spred både information och polkagrisar när studentföreningen på Hälsohögskolan i mitten av februari arrangerade sin årliga karriärdag. – Vi visar upp oss och marknadsför vår region. Främst är det sjuksköterskestudenter som vi är intresserade av att knyta kontakt med, säger Marie Doohan. Studenterna fick veta mer om det rekryteringsbehov som finns i regionen, och fick dessutom informationsmaterial förpackat i en snygg svart tygkasse. för få får tandvårdsstöd Två år efter införandet av tandvårdsstödet till personer med vissa långvariga sjukdomar och svåra funktionsnedsättningar är det få som får del av stödet. Stödet är till för personer som har en sjukdom som gör att de har svårt att sköta sina tänder eller svårigheter att genomgå tandvårdsbehandling. Det gäller svår psykisk funktionsnedsättning, Parkinson, MS, CP, Reumatoid artrit, SLE, Sklerodermi, ALS, funktionsnedsättning i munoch ansiktsregionen, stroke med kvarstående symptom efter sex månader samt sällsynta diagnoser med eller utan problem i mun och ansikte. – Enligt beräkningar inför stödets införande fanns det ungefär 2 500 personer i Jönköpings län som var berättigade, säger Annika Ryd, sektionschef för bedömning tandvård. Det gäller för distriktsläkare och andra specialister att identifiera patienterna och skicka in rätt läkarintyg som vi kan bedöma utifrån reglerna. högt betyg till vårdcentralerna Vårdcentralerna i Region Jönköpings län får högt betyg av patienterna när det bland annat gäller tillgänglighet, delaktighet och bemötande. Det visar Nationell Patientenkät för primärvård 2014, som bygger på patienternas egna upplevelser. – Det är glädjande att se att våra invånare uppskattar primärvården så högt. Särskilt roligt är det att man i så hög utsträckning vill rekommendera sin vårdcentral till andra och att man känner sig väl bemött, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig. Några exempel: När det gäller tillgänglighet ligger regionen fortfarande över riksgenomsnittet och får en nationell topplacering. Resultatet har förbättrats något inom områdena information, förtroende och om man kan tänka sig att rekommendera vårdcentralen till någon annan. Bemötande, delaktighet, upplevt nytta och helhetsintryck, är oförändrade men har värden i nivå med eller något över riksgenomsnittet. 7 Bättre ordning på ledningen Ordning och reda i verksamheten, väl beskrivna vårdprocesser och information lätt tillgänglig för alla medarbetare. Det är några av effekterna på medicinkliniken, Höglandssjukhuset, som ISO-certifierat sitt ledningssystem. – Vi började med att titta på vilka vi är till för och vad vi vill uppnå. Sedan på hur den organisation ska se ut som ska producera detta. ISO 9001 är ett fantastiskt bra ramverk när man ska bygga en organisation på bästa sätt, säger Pierre Cherfan, verksamhetschef för medicinkliniken. Det har varit ett omfattande arbete att formulera en kvalitetspolicy, gå igenom klinikens resurser, medarbetarnas befattningar och vilka strukturer som behövs Pierre Cherfan för att nå de uppsatta målen i vårdprocesser, med utgångspunkt från patienternas behov. – Ett måste var bland annat att alla medarbetare ska vara med, att det ska göra skillnad på ”vårdgolvet” och vara till nytta för patienterna. Dessutom ingen ny pärmprodukt utan tillgängligt för alla, säger Pierre Cherfan. Därför skapade medicinkliniken ett helt nytt informationssystem med snabblänkar. Genom diariesystemet Evolution är alla manualer, riktlinjer, PM och liknande sökbara, och med påminnelse när det är dags för uppdatering. Alltid max tre musklick bort. För medicinkliniken har ISO-certifieringen lett till en verksamhet med kvalitetssäkrad ledning och tydliga mål. – Vi har lagt ner en hel del arbete, men det har varit väl investerad tid. Vi har sett en nytta av att få ordning och reda på vår klinik, säger vårdutvecklare Jan Sverker. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM Förutom medicinkliniken på Höglandssjukhuset har operations- och intensivvårdskliniken på Länssjukhuset Ryhov genomfört ISO-certifiering. Nationell satsning för snabbare cancervård Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har kommit överens om en satsning under 2015– 2018 för att korta väntetiderna mellan välgrundad misstanke om cancer till första behandling. Satsningen ska minska de regionala skillnaderna. Satsningen, som är på 445 miljoner kronor första året, ska främst stimulera landsting och regioner att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Patienten ska erbjudas en välorganiserad och helhetsorienterad vård utan onödig väntetid, oavsett var man i landet söker vård. För att få del av pengarna ska handlingsplaner tas fram senast 15 mars 2015. 2015 införs standardiserade vårdförlopp för akut myeloisk leukemi (blodcancer), huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer samt cancer i urinblåsa och urinvägar. – Vi har goda förutsättningar att lyckas. Vi ligger redan långt framme, bland annat inom urologin, och vi är en lagom stor verksamhet med bra kontaktvägar, säger sjukvårdsdirektör Ann-Marie Schaffrath, som leder införandet och nu bemannar ett litet team för utvecklingsarbetet. Överläkare Bruno Larsson, verksamhetschef för länets urologklinik som berörs av två av de fem första cancerområdena, tycker satsningen är utmärkt: 8 För den som drabbas av cancer är varje dag viktig. Idén till standardiserade vårdförlopp kommer från Danmark, där nu över 30 standardiserade vårdförlopp tydligt kortat vårdtiderna. FAKTA Standardiserade vårdförlopp beskriver utredningar och första behandlingar inom respektive cancerdiagnos, samt maximala tidsgränser för de olika åtgärderna. – Jag vill påstå att det är den största på cancervården under mina 30 år. Även om vi redan börjat jobba i de här banorna blir det tufft och kräver engagemang av många medarbetare. Inget får dra ut på tiden och det får inte finnas oklarheter kring vad som ska utföras. Remissen får inte bli liggande, den måste skrivas och märkas på rätt sätt. Vi måste samarbeta inom alla led. För prostatacancer ska tiden från första besöket på vårdcentralen till åtgärd kortas till max 60 dagar. – För blåscancer är trycket ännu hårdare – från symptom till första operationen samt mikroskopisvar ska det bara gå tolv dagar, det är ungefär en fjärdedel av den tid det tar idag. TEXT: lisbeth lejon ARKIVBILD: Johan w avby PULSEN NR 1.2015 Stort ansvar för aktiva nämnder Region Jönköpings län styrs av fullmäktige, styrelse samt tre nämnder som får en viktig roll att driva olika sakfrågor och fatta beslut inom sina områden, bland annat sjukvård, infrastruktur, miljö, arbetsmarknad och näringsliv. Allt hänger ihop och alla är beroende av varandra, konstaterar regionråden Mia Frisk, Rune Backlund och Malin Wengholm som leder de tre nämnderna i Region Jönköpings län. En bra infrastruktur är nödvändig för både arbetsmarknad och näringsliv, som i sin tur behöver utvecklas för att finansiera sjukvården. Samtidigt är sjukvården en del i den regionala utvecklingen och en organisation vars kunskap och forskning gynnar hela regionen. – Inrättandet av nämnder gör att vi kan fördjupa oss i frågor inom våra områden. I förhållande till de tidigare utskotten har vi ett bredare mandat att arbeta med frågorna och lägga förslag till regionstyrelsen och fullmäktige, säger Rune Backlund (C) som leder nämnden för trafik, infrastruktur och miljö. De ser fram emot att arbeta i den nya organisationen, med nämnder som i vissa frågor har beslutanderätt. – Detta känns intressant och det är en stor utmaning att få vara med och forma en ny nämnd och hitta den struktur som gör att vi kan utveckla vården. Eftersom vi styr i minoritet måste vi också ha ett arbetssätt med tidig förankring, säger Mia Frisk, (KD), ordförande för nämnden för folkhälsa och sjukvård. Malin Wengholm (M), har fått ansvar för nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet: – Det är en väldigt spännande period som väntar. Målet är att Region Jönköpings län ska bli Sveriges fjärde största tillväxtregion. En av våra viktigaste uppgifter blir att stärka länets möjligheter att erbjuda arbete och bostäder. Då är korta ledtider viktiga, inte bara i industrin. Det handlar också om att få ihop familjelivet utan onödiga transporter. Nämnderna kommer att arbeta aktivt på olika sätt inom sina områden och tillsammans med en rad aktörer som högskolan, Trafikverket, Tillväxtverket och inte minst EU:s strukturfonder. – Det är där som medlen finns för att genomföra olika saker. Nämndernas uppgift blir att sy ihop finansiering till olika projekt, där såväl region som kommuner och staten är inblandad, säger Rune Backlund. Många stora frågor väntar de närmaste åren. Till exempel: – Höghastighetsjärnvägarna Götalandsbanan och Europabanan, säger Rune Backlund. Det är det största Tre nämnder i Region Jönköpings län har ansvar för allt ifrån sjukvård och infrastruktur till arbetsmarknad och attraktivitet. Malin Wengholm Mia Frisk FAKTA De tre nämnderna ska verka för regionens bästa, aktivt följa utvecklingen inom sina områden, bereda budget och lägga fram förslag med strategiska mål. Så står det bland annat i det reglemente som dåvarande landstingsfullmäktige beslutade i oktober 2014. De motioner som lämnas in till regionfullmäktige skickas vidare till berörd nämnd för beredning och utredning och förslag. Om motionen bifalls ska det också framgå vem som får ansvar att ta hand om genomförandet och hur det ska finansieras. PULSEN NR 1.2015 Rune Backlund infrastrukturprojektet på 150 år, där vi har en nyckelroll. Det kommer att påverka hela vår region. – Kompetensförsörjning, säger Malin Wengholm. Vi behöver få hit fler tjänsteföretag. Näringslivet behöver samla sitt behov av tjänster, så det blir intressant att etablera sig här för tjänsteföretag. Det gäller att vara proaktiv inför Götalandsbanan, med bland annat industrimark. – Standardiserade vårdprocesser i cancersjukvården för ökad kvalitet och kortare väntetider, och fortsatt satsning på psykiatrin, säger Mia Frisk. Vi vill skapa en likvärdig vård inom regionen. Även för tre rutinerade politiker är det spännande att ge sig i kast med en helt ny organisation: – Det är en liten kick. Det är alltid roligt med nya utmaningar. Här har vi ett nytt mål att arbeta mot, säger Rune Backlund. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: johan w avby 9 10 PULSEN Nr X 20XX Varje år flyttar uppskattningsvis omkring 140 000 holländare utomlands. Många söker sig till platser som erbjuder skogar, sjöar, utrymme och attraktiva boenden, men också möjligheter till studier, arbete eller företagande. Den 7–8 februari 2015 fanns Region Jönköpings län, sex kommuner, Arbetsförmedlingen och Nyföretagarcentrum i Jönköpings län på plats på Emigration Expo i holländska Utrecht. GEMENSAM SATSNING LOCKAR HOLLÄNDARE I en gemensam monter på Europas största emigrationsmässa marknadsfördes jobb och möjligheter i Jönköpings län av representanter från Habo, Mullsjö, Vetlanda, Eksjö, Tranås och Nässjö kommuner samt Region Jönköpings län. Dessutom fanns rådgivare från Eures/Arbetsförmedlingen och Nyföretagarcentrum på plats. Regionen kunde därmed för åttonde året i rad erbjuda expertkunskap om lokala och regionala förhållanden när det gäller boende och utbildning, tillgängliga jobb i dag och på fem års sikt, liksom information om hur det går till att starta företag i Sverige. I regionens välbesökta monter rådde febril aktivitet under två intensiva mässdagar. Siktet var inställt på att träffa framför allt läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal, ingenjörer inom olika områden och entreprenörer, och locka dem till Jönköpings län. – I år hade vi rekryterare från hälsooch sjukvården på plats, liksom fyra holländsktalande personer, berättar Elisabet Eriksson. Hon arbetar inom området regional utveckling i Region Jönköpings län och var projektledare för årets mässdeltagande. – Våra tre holländare har själva gjort resan att lämna sitt hemland för ett nytt liv i Sverige. Josette Troon är distriktsläkare i Habo och flyttade hit 2005. Bas Teepe är HR-chef på Kongsberg i Mullsjö, och han lämnade Holland med sin familj 2010. Jacco Meijvogel, entreprenör och företagare, slog ner bopålarna i Sandsjöfors 2011. Dessutom hade vi med oss Eva Geel, som är röntgensjuksköterska och har bott flera år i Holland. Deras personliga engagemang och erfarenheter var otroligt värdefulla. Väl hemma i Sverige börjar nu arbetet med att bearbeta och följa upp de drygt 200 intressanta och seriösa kontakter som regionen knöt under mässdagarna. Eventuellt kommer regionen också att arrangera en resa till länet längre fram i vår, där några av dem som anmält intresse får möjlighet att besöka förskolor, skolor och arbetsplatser i länets kommuner. – Vi behöver fler människor och fler företag för att säkra tillväxten och klara framtida behov av kompetens och arbetskraft, konstaterar Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör. Vi måste arbeta på bred front för att minska arbetslöshet och utanförskap, men också för att locka hit entreprenörer och den kvalificerade arbetskraft som många företag och offentliga arbetsgivare efterfrågar idag och framöver. Mässan är en unik chans för oss att visa upp vår region för holländare som har planer på att flytta eller studera utomlands. TEXT OCH FOTO: HELEN ULVEGARD 11 ILLUSTRATION: MATTIAS SÖDERHOLM & JAKOB ARDMAR Hur ska den som är ung och mår dåligt göra för att få hjälp? 1177 Vårdguiden lanserar temat ”Våga berätta” där Amir, Nisse, Elsa och andra barn i 8–12-årsåldern, berättar om hur de gjort när de själva eller någon i deras omgivning har mått dåligt. I ”Våga berätta” beskriver Amir, Nisse, Elsa och andra barn hur man kan göra med jobbiga hemlisar, när vuxna beter sig konstigt i omgivningen mår dåligt. (Bild från 1177 Vårdguiden.) 1177VG_vagaberatta_A4affisch.indd 1 och när man själv eller någon 2015-01-21 11:00 Amir ger unga mod att berätta 1177 VÅRDGUIDEN ”Våga berätta” är ett efterlängtat material på 1177 Vårdguiden. Nu har såväl barn som vuxna i deras nätverk ett material som ska stärka och ge stöd till exempel när någon mår dåligt, när en kompis berättar en hemlis som inte borde vara en hemlis, eller när ens egen förälder eller någon annan vuxen beter sig konstigt. Materialet har ett direkt tilltal till huvudmålgruppen; barn mellan 8 och 12 år. – Texter om barn som vänder sig till barn har vi inte haft tidigare. Att ha ett direkt tilltal till barn är något nytt för oss, säger Anna-Lena Byström, redaktör för 1177 Vårdguiden. Det har varit viktigt att använda ett språk som målgruppen känner igen. Här har redaktionen fått hjälp av elever på Öxnehagaskolan i Huskvarna. – Vi hade mycket nytta av dem. De hjälpte oss med rubriker, ordval och förslag om vad barn kan göra om de behöver hjälp. De sa vad de förstod 12 eller inte förstod. Ett ord som psykos var till exempel för svårt, säger AnnaLena Byström. Barnen fick i förväg frågor att arbeta med, bland annat om man själv mår dåligt, om det är beteenden man inte kan sluta med eller om det finns missbruksproblem hos vuxna i barnets närhet. Anna-Lena Byström räknar med att ”Våga berätta” ska byggas ut efter hand, med både lättare och tyngre inriktning på ämnen. – Ska vi jobba vidare med materialet hoppas vi få hjälp av barn som också är berörda av innehållet. Vi har till exempel kontakt med organisationer för barn som växer upp med föräldrar med missbruksproblem, som gärna vill hjälpa till. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM Läs mer: 1177.se/vagaberatta Marie Rahlén, samordnare i Jönköpings län för barn och ungas psykiska hälsa: – Det är en fin sida, tilltalande. Verkligen gjord för barn, men också för vuxna och ett bra pedagogiskt instrument. På flera ställen tipsar man om att vända sig till någon bra vuxen, till exempel inom skolans elevhälsa, så det är viktigt att vi alla hjälps åt att sprida kunskap om sidan till elevhälsan och andra. Louise Jonsson, skolsköterska på Dalviksskolan och Talavidsskolan i Jönköping: – Materialet kan man både hänvisa till och läsa med barnen. Psykisk ohälsa finns även på mellanstadiet, med elever som upplever stress och krav. Materialet kan vi använda i samtal med barnen, och de kan läsa själva. De får kunskap om att de inte är annorlunda eller ensamma om sina frågor. Anna Jonsson, koordinator för Barndialogen, frågor som rör barn: – Både lärare och personal inom elevhälsan är viktiga aktörer, både i att informera om att materialet finns och att använda det i undervisningen och samtalen med elever. Förhoppningen är nu att lärare använder materialet tillsammans med sina elever. Skolan är en nyckel i att få spridning av det eftersom man når alla barn. PULSEN NR 1.2015 Bättre stöd till våldsutsatta Nu har länets hälso- och sjukvård en gemensam handlingsplan för att upptäcka och bemöta människor som utsätts för våld i nära relationer. Det är chefskuratorn Christina Polland, folkhälsoplaneraren Veronica Ottosson och kuratorn Elinor Petersson som tagit fram handlingsplanen på uppdrag av landstingsfullmäktige. Målet är att öka vårdpersonalens medvetenhet och kompetens kring våld i nära relationer och förbättra stöd och behandling till utsatta, förövare och barn. – Handlingsplanen beskriver hur vårdpersonalen ska arbeta, vad våld är och hur det är kopplat till annan ohälsa hos den som är utsatt, exempelvis hjärtinfarkter, stress och psykosomatiska besvär, säger Veronica Ottosson. – Den gör också vi att får en mer jämlik vård i länet, tidigare har det funnits olika handlingsplaner som skilt sig åt på vissa punkter. Nya föreskrifter från Socialstyrelsen tydliggör vårdpersonalens ansvar när man misstänker att en patient är utsatt för våld. Personalen ska bland annat ställa frågor, informera om stöd och har anmälningsplikt till socialtjänsten om det finns barn i familjen. – Socialstyrelsen rekommenderar att alla kvinnor som besöker mödrahälsovården och psykiatrin får frågor om våld. Länets mödravård är bäst i landet på att fråga. Men det krävs fortsatta utbildningsinsatser för att vi ska nå målen i handlingsplanen. Förhoppningsvis blir det även en webbaserad utbildning på sikt, säger chefskurator Christina Polland, som medverkat i arbetet med handlingsplanen och håller i utbildningar av vårdpersonal. vårdguide 2015 I april 2015 kommer en tryckt upplaga av Vårdguide 2015 till väntrum och andra vårdlokaler. I vårdguiden finns information till länets invånare om råd, regler och rättigheter i hälsooch sjukvården. Vårdguide 2015 Ung Cancer spred kunskap Se människan framför sjukdomen och gör det bästa möjliga för den som går igenom en så vidrig sjukdom som cancer! Budskapet kommer från Jennie Elheim, projektchef på Ung Cancer, som föreläste på Länssjukhuset Ryhov om hur de 800 unga vuxna som varje år drabbas av cancer vill bli bemötta av hälso- och sjukvården. Ung Cancers uppgift är att förbättra unga vuxna cancerdrabbades levnadsvillkor, skapa mötesplatser, sprida information och vara de ungas röst. TEXT: MATS FÄLDT ny flyglinje till Frankfurt Sedan 1 mars 2015 går det att flyga från Jönköping till Frankfurt – och vidare ut i världen. Det är Jönköping Airport och Handelskammaren i Jönköping som tillsammans fått bolaget BMI Regional att mellanlanda i Jönköping på de elva turer i veckan som de flyger mellan Karlstad och Frankfurt. Satsningen har blivit möjlig tack vare att Region Jönköpings län beslutat om ett borgensåtagande. – Det här är en viktig satsning för hela regionens utveckling och tillväxt, säger regionrådet Rune Backlund (C). Välfärdens viktigaste kvinnor Stort intresse för journalen via nätet Intresset för att se sin journal via nätet var stort vid starten den 3 februari 2015. Hela 2 683 personer loggade in för att läsa sin journal första dagen. Under de tre första veckorna var det 9 358 personer som läste sin journal, 728 öppnade barnens journaler och 69 delade sin journal med någon. PULSEN NR 1.2015 – Vi har fått många positiva kommentarer från invånare. De tycker det är bra att informationen är lättillgänglig och förhoppningsvis ska de känna sig mer delaktiga i sin vård, säger projektledare Inga Jonzon Eriksson. För att läsa journalen via nätet loggar patienten in med e-legitimation i Mina vårdkontakter på 1177 Vårdguiden. Regiondirektör Agneta Jansmyr och Ann-Marie Schaffrath, sjukvårdsdirektör för verksamhetsområde Kirurgisk vård, finns på plats 6 respektive 52 på tidningen Dagens Samhälles lista över välfärdens viktigaste kvinnor. Regionstyrelsens ordförande Håkan Jansson (M) är glad över att kvinnligt ledarskap uppmärksammas och att två kvinnor från Region Jönköpings län finns med på listan. – Det visar att vi har en väldigt bra verksamhet, säger Håkan Jansson. 13 Planera din kommunikation KOMMUNIKATIONSGUIDE DEL 1 Handling Engagemang Detta är den första av fyra korta guider för bättre kommunikation. Att göra en plan för din kommunikation ger struktur och tydlighet. Planen hjälper dig att analysera vem som behöver veta vad, hur du ska göra och vilka resurser som behövs. Det kan exempelvis vara när nya rutiner ska införas eller inför ett förbättringsarbete. Planera in kommunikationsinsatserna så tidigt som möjligt för att undvika spekulationer och rykten. Kommunikation innebär både att prata och lyssna. Vid vilka situationer kan du fånga upp målgruppens frågor och funderingar? Har du koll på vilket behov av information målgruppen har? Ofta tror vi oss veta vad mottagaren behöver. För att veta säkert gör du bäst i att helt enkelt fråga några i målgruppen vad de undrar över. Olika sätt att informera passar olika bra för olika målgrupper. Fundera över vilka sätt du behöver använda för att nå just din målgrupp. Förståelse Kunskap Information Dialog Använd kommunikationstrappan för att sätta mål för hela eller delar av kommunikationen. De olika stegen i trappan kan utgöra mål för olika grupper eller vid olika tidpunkter. Ett mål kan vara att alla i organisationen ska ha kännedom om och förståelse för en förändring medan ett antal nyckelpersoner dessutom behöver utveckla ett engagemang som leder till handling. En otydlig struktur och för mycket information riskerar att skymma det som är viktigast. Det är inte säkert att mottagaren behöver veta allt för att förstå. Lägg tid på att formulera det som är viktigast och försäkra dig om att målgruppen uppfattar det. Använd kommunikationstrappan för att sätta mål för hela eller delar av kommunikationen. De olika stegen i trappan kan utgöra mål för olika grupper eller vid olika tidpunk- •Vad vill du säga? Samma sak behöver kanske sägas på olika sätt till olika personer eller grupper. Tänk över ditt budskap: Vad är det i stora drag som ska hända? Varför? Vad händer om vi inte gör det? Hur ska det göras? •Vem behöver veta vad? Vilka är direkt berörda och vilka behöver bara känna till lite grand? Fråga din målgrupp vad de behöver veta och hur de vill ha informationen. •Hur behöver det sägas? I dialog? Fördjupat eller enkelt och kortfattat? Behöver informa- tionen delas upp så att olika saker sägs vid olika tillfällen ter. Ett mål kan vara att alla i organisationen ska ha kännedom om och förståelse för en förändring medan ett antal nyckelpersoner dessutom behöver utveckla ett engagemang som leder till handling. TEXT: Ulla Hansson Green och Anna Franzén Ekros Fler råd och tips finns i Kommunikationsguiden i intranätet. etik Vem kontrollerar identiteten? Elin arbetar som vårdadministratör och har dagligen i uppgift att kontrollera om ID-kortet gäller för den person som står framför henne i kassan. Ibland känner hon sig osäker och undrar: Vems är ansvaret? Och hur gör man om ansiktet inte syns? att inte bara rutinmässigt konstatera att det finns ett ID-kort, utan också att fotot verkligen stämmer överens med den person som står framför en. Vid vård av barn är det den som följer med barnet, normalt vårdnadshavaren, som ska identifiera sig. Elin lyfter en viktig fråga som det finns anledning att belysa etiskt, men kanske i första hand juridiskt. Inom vården utgör oklar identitet en fara och en patientsäkerhetsfråga. Konsekvenserna kan bli allvarliga om uppgifter förs in i en journal för fel person. Det betyder att rutinerna för identitetskontroll måste följas noggrant, något som också de flesta patienter själva är måna om. Den som arbetar i receptionen registrerar i Cosmic om en patient identifierat sig genom ID-kort eller är känd sen tidigare. Det är samtidigt viktigt Grundregeln är att den som utför en medicinsk åtgärd alltid ska kontrollera identiteten och inte nöja sig med att det har gjorts i receptionen, inte heller bara genom att låta patienten uppge ett personnummer. Identitetskontrollen är således inte bara en uppgift för Elin och hennes kollegor i receptionen, utan för varje behandlare och i samband med provtagning. Inom slutenvården räcker det med en inledande kontroll, genom att patienten förses med ett identitetsarmband. Om en person vägrar att identifiera sig har man ändå skyldighet att ge nödvändig vård. Patienten ska i det läget tilldelas ett så kallat C-nummer. Identifikation av kvinnor som av religiösa eller kulturella skäl bär täckande huvudbonad kan vanligtvis enkelt lösas med ett vänligt bemötande. I grunden gäller det att förstå att det handlar om att kvinnan inte vill visa sig inför män. I receptionen kan man låta kvinnan själv bestämma genom att hon får möta kvinnlig personal som exempelvis erbjuder möjligheten att gå åt sidan eller till ett annat rum för identifikation. EIVOR BLOMQVIST Sekreterare i etikrådet (i samarbete med regionens jurist Susanne Monie Magnusson) Läs mer om identitetskontroll på intranätet under Policy och riktlinjer. Eivor Blomqvist ” Patienten ska i det läget tilldelas ett så kallat C-nummer. 14 PULSEN Nr X 20XX 14 PULSEN NR 1.2015 Efter en EHECinfektion kan framför allt barn utveckla allvarliga komplikationer. Provtagning av barn under tio år kan hindra smittspridning. På bilden syns Anette NilssonBowers, biomedicinsk analytiker, i laboratoriemiljö. Prov på barn kan hindra utbrott FORSKNING En ny studie inom Region Jönköpings län visar att möjligheten att ställa diagnosen tarminfektionen Enterohemorragisk E. coli (EHEC) kan förbättras genom att införa provtagning hos alla barn under tio år som söker vård med magoch tarmsymtom. Därmed kan även smittspridning och utbrott hindras. – Vi kunde även visa att en mängd olika varianter av EHEC, som är en vanlig orsak till blodig diarré, kan orsaka allvarlig sjukdom, berättar Andreas Matussek, medicinsk chef och docent vid mikrobiologilaboratoriet, Region Jönköpings län. Andreas Matussek har tillsammans med bland andra smittskyddssjuksköterskan IngMarie Einemo publicerat en uppmärksammad artikel. – Även om läkaren inte misstänker EHEC har vi genom att rutinmässigt screena barnen PULSEN NR 1.2015 funnit flera fall av bakterien och kan på ett tidigt stadium förhindra smittspridning och onödigt lidande. Efter diagnosticeringen påbörjas ett, ofta snårigt, arbete med smitt- Andreas Matussek spårning för att undvika att fler drabbas, säger hon. Om alla barn med mag- och tarmsymtom screenas och man upptäcker fall som annars inte uppmärksammats Ing-Marie Einemo – kan det finnas risk för överdiagnosticering? – Risken är minimal eftersom patienterna trots allt har diarré. Med diagnosen EHEC kan man alltså med rätt åtgärder minska eller hindra smittspridning, förklarar Andreas Matussek. Studien visar dessutom att det är möjligt att fastställa utsöndringstid, genom provtagning varje vecka tills patienten visar ett negativt EHEC-resultat. Det finns stora variationer i utsöndringstiden. Snittet ligger på tre veckor, men smitta kan finnas kvar upp till åtta månader. – Eftersom en stor del av barnen är i förskoleålder och använder blöja finns risk att smittan sprids, även om barnen är symtomfria, understryker Andreas Matussek som tillsammans med Ing-Marie Einemo hoppas på nya nationella riktlinjer för uppföljning av EHEC. Andreas Matussek beskriver EHEC som farliga släktingar till en ofarlig tarminvånare, som infekterar människan främst via förorenade livsmedel. Efter en EHEC-infektion kan framför allt barn utveckla allvarliga komplikationer. Symtomen kan variera mellan blodig diarré, akut njursvikt och i vissa fall neurologiska symptom. Smittan kan spridas via kontakt med framför allt nötkreatur, men också via förorenat livsmedel, som otillräckligt stekt köttfärs eller dåligt sköljda grönsaker. Även vatten kan innehålla bakterier. TEXT: Ulla Hansson Green Foto: johan w avby Artikeln: Shiga Toxin-Producing Escherichia coli in Diarrheal Stool of Swedish Children: Evaluation of Polymerase Chain Reaction Screening and Duration of Shiga Toxin Shedding 15 krönikan Mitt motto är ”bästa möjliga liv hela livet” och därför jobbar jag på olika sätt med min hälsa för att få en bra livskvalitet. Jag arbetar med programmet ”Passion för livet” som också har ”bästa möjliga liv hela livet” som mål och vill lära seniorer själva att göra förebyggande åtgärder för att inte råka illa ut. Vi startade för snart tio år sedan och idag arbetar flera tusen seniorer i Sverige med att kvalitetssäkra sitt liv. Ibland har jag varit patient och då kunnat notera att om man gjorde den där lilla förändringen skulle det leda till en förbättring. Förändringar som du som personal inte tänker på därför att du blir ”hemmablind”. H-C Andersen har beskrivit det så här: ”Världen är full av små underverk men vi är så vana vid dem så vi kallar dem vår vardag”. Visst har det skett mycket av förändring de senaste 15 åren vilket jag fick uppleva vid fem sjukhusbesök i höstas. Ordet ”vänta” hör man inte lika ofta som för 15 år sedan. Personalen har mer tid för mig. Men fortfarande finns mycket att förbättra. Jag skulle vilja vädja till er att lyssna mer på medborgarna – i synnerhet på erfarna patienter. Ta med oss i era planeringar av olika slag. Vi har säkert något vi kan bidra med av vår erfarenhet som patient och vår i många fall långa livserfarenhet. Vi vill gärna vara med på er samverkanskarta och medverka till förbättringar! Förändringsarbete kan många gånger vara jobbigt men kan leda till stora förbättringar och glädje. I sin bok ” Att välja glädje” skriver Kay Pollak: ”Om att utvecklas” Jag går gatan ner. Det finns ett djupt hål i trottoaren. Jag ramlar i. Jag är förlorad. Jag är hopplös. Det är inte mitt fel. Det tar en evighet att finna vägen ut. Jag går gatan ner. Det finns ett djupt hål i trottoaren. Jag låtsas att jag inte ser det. Jag faller ner igen. Jag kan inte tro att jag är på samma plats. Men det är inte mitt fel. Det tar fortfarande lång tid att komma ut. Jag går gatan ner. Det finns ett djupt hål i trottoaren. Jag ser att det är där. Jag ramlar fortfarande ner i det: det är en vana. Mina ögon är öppna Jag vet var jag är Det är mitt fel. Jag kommer ur det omedelbart. Jag går samma gata ner. Det finns ett djupt hål i trottoaren. Jag går vid sidan av hålet. Jag tar en annan gata. Lars stenbäck Seniorcoach 16 Regional utveckling är en bred verksamhet med precisa mål: Ett bättre län för alla som bor och arbetar här, centralt i Sverige och nära Europa. Visar vägen till utveckling NYTT OM NAMN Regional utveckling rymmer dels Landstingets tidigare ansvar för kultur, kollektivtrafik och utbildning, dels arbetsområden som förut hörde till Regionförbundet. Ett antal medarbetare därifrån arbetar numera i Regionens hus i Jönköping med frågor som infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad, tillväxt, miljö och internationella frågor. En viktig utgångspunkt är den regionala utvecklingsstrategin, RUS, som är fastställd av regionstyrelsen och ska bidra till långsiktig tillväxt. ” – En viktig uppgift, där våra sakkunniga är med och formar lagförslag och satsningar som är positiva för Jönköpings län. Den nya regionen ger oss större kraft att driva frågor på nationell nivå, säger Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör. Ett exempel är den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, som ska vara klar om ett tiotal år. – Det är en nyckelfråga för regionen. Jönköpings län blir en naturlig knutpunkt och vi måste redan nu ringa in hur vi får maximal nytta av den. Jönköpings län blir en naturlig knutpunkt och vi måste redan nu ringa in hur vi får maximal nytta av den Regional utveckling är också en spindel i nätet i utvecklingen av det regionala näringslivet och arbetsmarknaden. – Vi har en relativt låg utbildningsnivå i länet och befolkningen minskar i flera kommuner, vilket gör det svårt för företagen att hitta rätt kompetens. Även nyföretagandet behöver öka, och fler företag måste våga sig ut på den europeiska marknaden. Det finns redan många bra initiativ, men de behöver knytas samman och det är vår roll, säger Ulrika Geeraedts. Verksamheten fungerar bland annat som en remissinstans för statliga utredningar och bevakar utvecklingen inom strategiskt viktiga frågor. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY Läs mer regionens webbplats, rjl.se, under Regional utveckling PULSEN NR 1.2015 Regionala utvecklare. Från vänster: Karolina Borg, strateg i näringslivsfrågor, Johanna Sjöström, strateg i arbetsmarknadsfrågor, Göran Qvarnström, företagsrådgivare, Ola Olsson, strateg i arbetsmarknads-frågor, Mikael Gustafsson, strateg i näringslivsfrågor, Annelie Svenningsson Rydell, projektansvarig, Emil Hesse, strateg inom kommunikation och infrastruktur, Elisabeth Eriksson, projektledare, Sophia El Masry, EU-samordnare, Egle Kaack, internationell sekreterare , Alf Österdahl, internationell chef samt Ulrika Geeraedts, verksamhetschef. På bilden saknas Britt Wennerström, strateg inom livsmiljö och attraktivitet samt Jan Pihl, ordförande & projektkoordinator E- utvecklingsrådet. Anette nilsson PER-OLA nilsson Ny utvecklingsstrateg på regionledningskontoret Ny verksamhetschef för Smålands Musik & Teater ”Jag ser verkligen fram emot att får vara med och och skapa förutsättningar för bästa möjliga hälsa och vård för invånarna, det känns oerhört inspirerande. Värdegrunds-frågor och omvärldsfrågor nationellt och internationellt är andra områden jag också gläds åt att få jobba med.” ”Jag är glad och stolt över uppdraget som verksamhetschef på Smålands Musik & Teater. Det finns stor potential i den kompetens som finns här, och i de förutsättningar Kulturhuset Spira ger. Vi ska vara ett nav för scenkonst i hela länet och erbjuda ett brett utbud till alla invånare.” PULSEN NR 1.2015 Kerstin Tellander Pierre Ny chef för servicecenter på Länssjukhuset Ryhov ”Det är spännande att vara med och bygga upp servicecentret från början. Patientarbete och bemötande har alltid varit viktigt i mitt arbete och nu får jag fortsätta med det, vilket känns väldigt roligt. ” 17 Kurs via nätet om att förbättra Nu finns chansen att läsa en universitetskurs om förbättringskunskap via nätet. Det är av de första MOOC (Massive Open Online Course) i världen och har tagits fram av regionens utvecklingsenhet Qulturum, Jönköpings Academy och den engelska sjukvårdsorganisationen NHS. Kursen ”FUNdamentals of Quality Improvement…” är på engelska. Startar i april. Alla kan anmäla sig. Lär mer och nätverka med andra. Mer information på Qulturums och Jönköping Academys webbplatser. Anmäl dig här: nhsiq.nhs.uk/improvementfundamentals Blogg om arbetsmiljö Sjuka hus, vibrationer eller arbetsmiljön i sjukvården – ämnena spänner över ett brett område för nystartade arbets- och miljömedicinbloggen. Bloggen handlar om aktuella frågor och man kan själv kommentera inläggen. Bakom bloggen står Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland, som har uppdraget att förebygga arbetsrelaterad ohälsa hos invånarna i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Läs mer på arbetsochmiljomedicin.se Sök kurs om förbättringskunskap Vill du vara med och förbättra hälsa och välfärd? Sök en master- eller magisterkurs med tät koppling mellan teori och praktik i Jönköping Academys regi. Professor Paul Batalden och hans kollegor vid The Dartmouth Institute deltar aktivt i utbildningen. Mer information på Futurums webbplats: plus.rjl.se/futurum Deltar i projekt om mänskliga rättigheter Niklas Forslund och Henrik Wallin, lärare på Tenhults naturbruksgymnasium och eleverna Emely Casperson och Nordhild Wetzler ska inreda en svart kub (container) på temat Rätten att äga egendom. Detta som en av 30 deltagande skolor i nationella projektet ”Varje människa kan göra skillnad”, arrangerat av Raoul Wallenberg Academy och Friends. – Alla människors lika värde och mänskliga rättigheter är något som vi tycker är viktigt och som vi därför försöker att kontinuerligt lyfta fram i våra ämnen, säger Niklas Forslund, lärare i svenska och religion. Skolan har tilldelats rättighet 17, rätten att äga egendom. Inför kubens ankomst den 3 mars samlade man eleverna i sporthallen för att be dem lista de fem ägodelar de ansåg svårast att vara utan. Träffa högskolan på Länssjukhuset Ryhov den 17 mars kl. 12-16! Katarina Collberg, Carina Ambré, Agneta Ingvarsson och Marita Burgstaler på hjärtvårdsavdelningen, medicin E, Länssjukhuset Ryhov, skålade för sin prisbelönta arbetsplats. Detta sporrar oss till att bli lika bra nästa gång. Vårt mål är att leva upp till det här resultatet, säger de. Ryhov är bäst igen! I januari hyllades Länssjukhuset Ryhov med diplom, blommor och glasskulptur för sin bedrift att för tredje gången i rad utsetts till Sveriges bästa mellanstora sjukhus av tidningen Dagens Medicin. I samma kategori kom Värnamo sjukhus på fjärdeplats och Höglandssjukhuset beskrevs som en av nästa års utmanare. ”Ert resultat är helt magiskt bra!” berömde chefredaktör Mikael Nestius när han lämnade över diplomet till sjukvårdsdirektör Ann-Marie Schaffrath och hennes medarbetare. Region Jönköpings län ingår i Sydöstra sjukvårdsregionen som utmärker sig i Dagens Medicins värdering av landets sjukhus. I alla tre kategorierna togs topplatsen hem av sjukhus inom regionen – Universitetssjukhuset i Linköping, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och Oskarshamns sjukhus. Sjukvårdsdirektör Ann-Marie Schaffrath var otroligt glad och stolt: – Det kan inte vara en slump att vi får priset för tredje året, utan det bygger på bra grund och stabilitet. Det blir fel även hos oss ibland, och jag vill att vi ska ha en ännu större öppenhet för att lära av misstagen. Många års kvalitetsarbete, samarbetet inom sjukhuset och den pågående utvecklingen av personcentrerad vård och ny organisation är exempel på arbeten för att behålla sin position. 18 Vidareutbilda dig hos oss! Hösten 2015 ger vi master- och magisterutbildningar inom bland annat hälsa, vård och socialt arbete. Vi ger också sju olika specialistsjuksköterskeutbildningar. Dessutom kan du läsa fortbildningskurser för att fördjupa ett intresse eller bredda din kompetens. Nyfiken? Läs mer på www.hj.se! PULSEN NR 1.2015 PERSONALKLUBBAR 14 mars Spelas till 23 april höglandet 15 och 23 APRIL Ullared. Köp biljetter till rabatterat pris: 17–19 APRIL Alice i Underlandet, Fritidsgården Ing. 21–24 APRIL Sjukhusrevyn Återkomsten i Höglandssjukhusets aula. 24 JULI Diggiloo i Sjöängen. 28-29 AUGUSTI Eksjö stadsfest i Eksjö. NU H VÅRE HUR FUNKAR MUSIKEN? Jönköpings Sinfonietta & Eva Funck PREMIÄR 21 mars Kontakt: Annica 351 10 och Niclas 354 81 (kl 14–16) JÖNKÖPING 24–29 MARS Skidresa till Norge. 13 APRIL Kursstart ”Laga fettsnål mat av fisk”. 14 och 23 APRIL Gekås. 7 MAJ Vårruset. 22–23 MAJ Fågelskådning på Öland. 30 MAJ Konstresa. 1 JUNI Kursstart Kryddkurs ”Kryddor-Sinnet Maten”. Försäljning av bad-och biobiljetter: 12 MARS Huskvarna vårdcentrum. 17 MARS Restaurang Matilda, Ryhov. 19 MARS Hälsans vc, Rosenlunds vc och Regionens hus. 23 MARS Restaurang Matilda, Ryhov. En musikteater där allt är tillåtet Kontakt: Lasse 230 30 och Marina 230 31 28 mars 29 mars VÄRNAMO 31 MARS Personalklubbens årsmöte kl 18. 11 APRIL Loppis i sjukhusets aula kl 10–13, hyr bord för 50 kronor. 26 juni Resa till Näs. 8 augusti Resa till Göteborgs skärgård. 17–18 SEPTEMBER Konsert med U2 i Globen. 26 september Resa till Kivik. Kontakt: Sofia 970 76 och Karl-Gustav 970 37 Personalklubbarna i intranätet: Regionen / Personalportalen / Medarbetare / Förmåner och föreningar / Förmåner och föreningar med Jönköpings Sinfonietta ROMEO OCH JULIA En intim kammaropera från Riksteatern och Malmö Opera 22–23 april 11 april ANSLAGSTAVLA UTVECKLINGSKRAFT 2015 Inspirera, förnya, utveckla är temat för årets Utvecklingskraft 6–7 maj 2015 på Elmia. Välj bland 50-tal olika förbättringsarbeten att lyssna till och ta del av ett 50-tal postra där olika förbättringsarbeten presenteras. Utöver seminarier och lärandelabb kan du även höra bland andra: • Jan Nordström, författare, konstnär, inspiratör • Maureen Bisognano, VD för Institute for Health care Improvement (IHI), USA • Representanter från ”De bästa sjukhusen” i Dagens Medicins ranking Anmälan och mer information: Webbplatsen plus.rjl.se/utvecklingskraft KO: MIRIAM BRYANT LEKA MED ELDEN After Work 24 april + KNIVDERBY Jönköpings Sinfonietta, Orvar Säfström & Sabina Zweiacker Kurser i EndNote våren 2015 Kurs för nybörjare i referenshanteringsprogrammet EndNote, i bibliotekets regi. I introduktionskursen går vi igenom de viktigaste funktionerna i EndNote. Torsdag 23 april och måndag 18 maj. Anmälan: Lärandekalendern eller [email protected] PULSEN NR 1.2015 Se hela vårens program på smot.se 036 – 32 80 80 19 Posttidning B Avs: Region Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping SOPHIA EL MASRY Sophia El Masry är ofta ute i skolor och sprider kunskap under rubriken ”EU – så funkar det” om vad EU betyder i vardagen för medlemsländerna. I februari deltog hon vid en SYO-dag på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping. YRKE: Verksamhetsansvarig för Europa Direkt i Jönköpings län. FAMILJ: Singel. BOR: Lägenhet i Jönköping. ÄTER HELST: Medelhavsinspirerad mat. DRICKER: Vatten. LÄSER: Facklitteratur, tidningar. LYSSNAR PÅ: ”Världsmusik”. SER PÅ TV: Älskar dokumentärer. INTRESSEN: Umgås med familj och vänner, träna yoga, kultur, samhällsfrågor med internationellt perspektiv. MOTTO: Så länge människan existerar är allt möjligt. Sophia tar EU till regionen PULSEN PÅ – Många frågor på lokala planet har sin bakgrund i EU-beslut. Genom att sprida information om hur det påverkar oss i vardagen vill jag att EU ska komma närmare regionens invånare. Det säger Sophia El Masry, verksamhetsansvarig för Europa Direkt i Jönköpings län, EU-kommissionens kommunikationsnätverk med Region Jönköpings län som värdorganisation. Det är till Europa Direkt som länets invånare kan vända sig med frågor om EU, allt ifrån hur den politiska processen ser ut, till hur det går till om man vill plugga eller söka vård i annat EU-land. Sophia El Masry har en uppsjö av EU-material att hämta fakta ur och följer förstås vad som händer inom EU:s stora verksamhet. – Mitt uppdrag är också att arbeta utåtrik- tat med föreläsningar i skolor, organisationer, föreningsliv och liknande. Europa Direkt bygger på samarbete med andra samhällsaktörer. För gymnasieklasser erbjuder hon föreläsningarna ”EU – så funkar det” och ”Tänk Europa – tänk världen”. Förkunskaperna om EU varierar förstås stort. – Nu senast, på Holavedsgymnasiet i Tranås, blev jag väldigt imponerad. Jag försöker alltid göra det konkret genom att prata om hur besluten påverkar oss i vardagen. Under 2015 genomförs ”Demokratisoppa”, fyra lunchträffar med föreläsare, tillsammans med Sensus på Jönköpings stadsbibliotek. – Demokrati kan inte tas för givet. Det behövs ständigt arenor för att diskutera aktuella frågor. En annan satsning är ModelEU i april. Skolklasser i Region Jönköpings län och Halland möts i Jönköping, blir tilldelade olika partiroller och frågeställningar, för rollspel kring EU:s process. Svenskens syn på EU är splittrad. Men Sophia tycker att det nu, 20 år efter det svens- ka inträdet, finns en ganska tydlig acceptans. – Det är viktigt med hög legitimitet. 2014 ökade valdeltagandet. Det kan bero på att väljarna förstår hur många beslut som påverkar dem. I dag funderar många på vad man kan ha för nytta av medlemskapet, vilka rättigheter och möjligheter som finns. Sophia El Masry började på Europa Direkt 2013. Detta sedan hon läst internationell ekonomi och politik på Internationella handelshögskolan i Jönköping och praktiserat bland annat på flera Enterprise Europe Network kontor i Polen och arbetat på ett medborgarkontor i Kristianstad. Hon stortrivs med att arbeta med Europafrågor på hemmaplan och alla kontakter med regioninvånare, parlamentariker och tjänstemän i såväl Sverige som Bryssel. – Jag har besökt Bryssel på årliga träffar, men skulle också gärna vilja kompetensutveckla mig genom en utbildning för tjänstemän inom EU. TEXT och foto: MIKAEL BERGSTRÖM
© Copyright 2024