Natura 2000
2015-05-20 Samrå dsunderlag fö r bedö mning av Sö dra infartens på verkan på Natura 2000-områ det; Fylleå n (SE 0510132) ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande Namn: Halmstads kommun Adress: Box 153 Postadress: 301 05 Halmstad Telefon: 035-13 70 00 Organisationsnummer: 21 2000-1215 Kontaktperson Namn: Ann-Charlotte Abrahamsson, kommunekolog Förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Planenheten Telefon: 035-13 23 71 Mobil: 076-805 67 38 E-post: [email protected] Fastighet som berörs av åtgärden Fastighetsbeteckning: Halmstad 4:28 mfl Fastighetsägare: Halmstads kommun BESKRIVNING AV PLANERAD ÅTGÄRD/VERKSAMHET Beskrivning av området (inklusive kartor): Projektområdet är ca 80 ha stort varav planområdet utgör 43 ha och sträcker sig från Villmarstrandsvägen i söder, med plats för ny på- och avfart till E6:an väster om Fylleån. Planområdet löper sedan parallellt med Västkustbanan, vidare väster ut mot hamnen. Området omfattar också en nordlig gren som tangerar E6:an norrut inklusive vägområdet kring planerad rondell på Laholmsvägen (väg 15) i höjd med Eurostop. (karta bilaga 1) Projektet delas upp i två detaljplaner där den första etappen omfattar trafikplatserna utmed E6 och därmed det område som berör Fylleån (karta bilaga 2). Enligt genomförd naturvärdesinventering (bilaga 3) för planområdet utgörs området i nuläget av stora delar exploaterade miljöer utmed järnvägen och E6:an. Dessa utgör i huvudsak triviala biotoper med vissa undantag. Mer naturlig och särskilt värdefull är naturmiljön vid och i anslutning till Fylleån. Både vattenmiljön och åns omgivande skogsmiljöer är viktiga för den biologiska mångfalden. Planerad åtgärd: Detaljplanen innebär att en ny infart till Halmstad skapas söder om befintlig infart från E6:an vid Eurostop. Vägens planerade sträckning löper från E6 till hamnen utmed Västkustbanan. Planområdet omfattar anslutande trafikplatser till E6 d.v.s. trafikplatserna E6/Laholmsvägen och trafikplats E6/Södra infartens huvudsträcka. Vidare kommer anslutning till väg 15 och passage över Fylleån ingå i detaljplanen. Planerad väg, som kallas Södra infarten, kommer att vara 3,7 km lång och 9 m bred. I detaljplanen ingår den redan anlagda Villmarstrandsvägen som är ca 600 m. Södra infartens stadsnära delar ramas in av trädrader och i de yttre delarna ges trädvegetationen en mer naturlik utformning. Marken närmast vägen kommer att vara gräsbevuxen. Dagvatten samlas upp i flacka diken som övergår i mer konventionella diken där utrymmet blir begränsande. Undantagsvis avbördas dagvatten genom konventionell dagvattenhantering med brunnar och slutna ledningar. Från vägområdet planeras dagvatten avledas via ledningar till dammar eller våtmarker (alternativt anläggs underjordisk anläggning vid behov) för utjämning av flöden och rening. Befintliga utloppspunkter för dagvatten i Fylleån och hamnutfyllnaden nyttjas men den nya trafikplatsen väster om E6 kompletteras med ny utloppspunkt. Strävan är att dagvattnet från planområdets anlagda ytor helst ska fördröjas och renas så nära källan som möjligt för att sedan avledas till Fylleån. När pågående dagvattenutredning är klar kommer utformningen och lämpligaste dagvattenhantering att beslutas och ge svar på dimensionering och placering av dammar etc. Dagvattnet inom detaljplanområdet är i dagsläget indelat i tre avrinningsområden med tre olika utloppspunkter till Fylleån. Under pågående arbete med detaljplan för Södra infarten diskuteras behov/möjlighet att avleda dagvatten från redan befintliga område i närheten till andra utsläppspunkter bla i Nissan eller omledning av dagvatten till damm. Syftet med detta är att avlasta Fylleån från befintligt dagvatten vilket kan resultera i en utloppspunkt mindre till Fylleån och att det endast blir två avrinningsområden för dagvattnet inom planen. Dagvattensystem ska dimensioneras för ett 10-årsregn. För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts säkerhetsfaktor 1,3 för ledningsoch volymdimensionering. Dagvatten från det område där kommunens växthus idag ligger, och området söder om Laholmsvägen (väg 15) som kommer att omvandlas från vägområde till nytt verksamhetsområde, ska ledas till planerade dagvattenanläggningar som anläggs för att medge utjämning av dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvatten. Lämpligast läge och val av dagvattenanläggning; öppna dammar eller underjordiskt magasin, t ex rörmagasin under parkeringsyta etc, beslutas när dagvattenutredning för området finns framtagen. Dagvatten från parkeringsytor kommer om så erfordras att passera oljeavskiljare. Dagvatten från område väster om Fylleån, med ny på- och avfart samt ramper vid fd brukshundsklubben område, leds till nyanlagd dagvattendamm för att medge utjämning av dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvatten genom sedimentation. Vid dammen skapas anordning som tar hand om järnhaltigt vatten som pumpas från de nya gcportarna i området. Även den nya trafikplatsen väster om E20/E6 leds till dammen. Efter dammen leds dagvattnet i en utloppsledning till Fylleån, alternativt via Fyllesjö. Dagvattenutredning för projektet håller på att tas fram och beräknas vara klar 20150522 Södra infarten ska passera Fylleån och ny bro anläggas. Vägbron kommer att byggas på redan befintliga brofästen för det tidigare spårläget för Västkustbanan innan det byggdes om till dubbelspår och flyttades till nuvarande läge. Inget arbete planeras i vattnet då brofästena och stöd kommer att grundläggas bakom befintliga brofästen och ska ligga på land ca 10 m från Fylleån, utanför det område som påverkas vid ev högvatten och översvämning. På- och avfartsramper i anslutning till E6 kommer att ligga som närmast Fylleån ca 60 m för vägkant och för släntfot ca 50 m. Huvuddelen av ramperna kommer att ha ett avstånd till Fylleån överstigande 100 m. Ramperna anläggs inom ett område som utgörs av igenväxande ruderatmark och över befintlig marknivå. Detta sker genom uppfyllnad med rena schaktmassor. Dagvatten från dessa ramper ska avbördas till dagvattendammar mellan Fylleån och ramperna. Projektet omfattar också att tillgängliggöra området för fotgängare och cyklister. Nya gångoch cykelvägar i området syftar till att minska dagens barriäreffekt av Västkustbanan och den tillkommande Södra infarten. Gång- och cykelvägarna ska stärka kopplingen mellan framförallt Fyllinge och havet och skapa stråk för rekreation i en nord sydlig riktning. Även Fylleån utgör en barriär och i detaljplanen föreslås två gång- och cykelbroar som ska passera Fylleån. Den ena är en befintlig smal gångbro som planeras rustas upp och den andra en är tillkommande bro samt samt gc-passage under Västkustbana. Inga arbeten i vattnet planeras i samband med anläggandet av dessa broar. Enligt tidsplan beräknas detaljplanen antas i juni 2016. Byggnation av första etappen av Södra infarten påbörjas om möjligt under 2016. Vattendom kommer att sökas för de verksamheter som under anläggnings- och driftskedet är tillståndspliktig vattenverksamhet, exempelvis pumpning av grundvatten. Syfte med åtgärden: Huvudsyftet med detaljplanen är att binda samman verksamhetsområdena Kistinge, Villmanstrand, Vilhelmsfält och Larsfrid med hamnen, E6 och väg 15 och därmed avlasta Laholmsvägen och centrum från tungtrafik. Syftet med bron över Fylleån är att koppla samman Södra infarten med verksamhetsområdena Kistinge och Villmanstrand samt med väg 15. Gång- och cykelbroarna syftar till att koppla ihop befintliga gc-stråk med Fyllinge i öster och med Trönninge i söder. Gång- och cykelporten under Västkustbanan och Södra infarten syftar till att utveckla rekreationsstråket utmed Fylleån. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Berört Natura-2000-område: Fylleån (SE 0510132) Riksintressen som berörs: Naturvård: NN19 Laholmsbukten- Eldsbergaåsen- Genevadsån-Lagan och NN 18 Simlångsdalen- Tönnersjöheden Friluftsliv: FN 12 Simlångsdalen- Fylleåns dalgång och delvis FN14 Laholmsbukten Annat riksintresse (enligt 3 kap. eller 4 kap. MB): Fylleån och dess biflöden är skyddade mot vattenkraftsutbyggnad, vattenreglering och vattenöverföring för kraftändamål genom riksintresseförklaring 4 kap 6§ MB Riksintresse för väg; E6:an och delvis väg 15 och riksintresse järnväg; Västkustbanan Södra infarten tangerar kustområdet där särskilda hushållningsbestämmelser råder enligt 4 kap MB i syfte att trygga området betydelse för turismens och friluftslivets intressen ”Högexploaterad kuststräcka” enligt 4 kap §§ 1,2 och 4 MB. Övriga skydd enligt Miljöbalken: Strandskydd: Fylleån, generellt strandskydd 100 m Vattenskyddsområde: Inget Djur- eller växtskyddsområde: Inget utpekat djur eller växtskyddsområde berörs men Fylleån med omgivande marker är ett Ramsar-område vilket hänsyn ska tas till. Biotopskyddsområde: Inget Generellt biotopskyddsområde: I Naturvärdesinventering och översiktlig konsekvensbeskrivning, bilaga 3, redovisas samtliga biotoper som finns inom detaljplaneområdet. Eventuella konsekvenser av ett genomförande av planen beskrivs också. 3 objekt bedöms omfattas av det generella biotopskyddet och samtliga är alléer längs vägarna i området. Ligger inte inom Natura 2000-området. Våtmark; sumpskog; nyckelbiotop/naturvärde i skogsmark: Enligt Naturvärdesinventering och översiktlig konsekvensbeskrivning, bilaga 3, finns områden med alsumpskog samt värdefulla naturvärden inom Natura 2000-området inom detaljplaneområdet. Fiskeintresse: I Fylleån finns starka fiskeintressen och tack vare laxen finns Fylleån med i Naturvårdsverkets förteckning över fiskevatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (NFS 2002:6). Övriga intressen Sand- och gräsmarker som livsmiljöer för hotade arter: 5 områden inom detaljplaneområdet beskrivs i Naturvärdesinventering och översiktlig konsekvensbeskrivning, bilaga 3 som livsmiljöer eller möjliga habitat för sällsynta och hotade insekter. Berör inte Natura 2000-området. Kulturvärden, Fornminnen: En arkeologisk förundersökning har gjorts genom länsstyrelsens försorg. Denna påvisar inga kulturlämningar av betydelse inom planområdet Aktuella planförhållanden Den nya vägsträckningen, Södra infarten, är utpekad i Framtidsplan 2030 – strategisk översiktsplan för Halmstads kommun, antagen av KF 2014-06-17. Översiktsplanen pekar även ut en befintlig grön koppling utmed Fylleån som viktig att bevara. Rekreationsstråket kopplar ihop havet med de norra delarna och kommunen arbetar aktivt för att anlägga ett säkert och attraktivt stråk i anslutning till Fylleån. 2014 anlades första etappen av kommunens nyaste vandringsled ”Fylleåleden”. Etapp 1 stäcker sig från Eurostop till Brogård. Under 2015 påbörjas Fylleåledens etapp 2, från Brogård norrut till Norteforsen. Ledens avslutande etapp, sista biten från Fyllebro till havet, är beroende av de gång- och cykelpassager som planeras och genomförs inom Södra infarten projektet. Den befintliga bron över Fylleån som går parallellt med Västkustbanan omfattas delvis av en detaljplan. Den nya gc-bron utmed Västkustbanan ingår i detaljplaneförslaget och kommer att ingå i Kattegattsleden. Gång- och cykelbron som kopplas mot Fyllinge omfattas inte av någon detaljplan. Den gränsar till en detaljplan på andra sidan Fylleån som omfattar den senaste verksamhetsetableringen på Villmanstrand. BESKRIVNING AV VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ NATURA 2000OMRÅDET Enligt bevarandeplan för Natura 2000- området Fylleån (SE0510132) är huvudsyftet att bevara områdets genetiskt unika laxstam. Med anledning av det ligger fokus i detta samrådsunderlag på att beskriva eventuell påverkan på Fylleåns laxstam, både direkt och indirekt samt uppdelat i byggskedet och driftsskedet. De åtgärder som bedöms beröra Natura 2000-området Fylleån, är en vägpassage/bro över ån som går parallellt med järnvägen, två gång- och cykelbroar, varav en är befintlig och en är tillkommande samt gc-passage under Västkustbanan och hanteringen av vägvatten från Södra Infarten. Påverkan under byggskedet För anläggandet av Södra infartens passage över Fylleån kommer befintlig brokonstruktion för gammalt järnvägsspår att användas för att minimera intrånget i närmiljön vid Fylleån. Det kommer inte att byggas något nytt i ån utan nya bropelare kommer att anläggas på baksidan av befintliga fundament. Gång- och cykelvägen som går parallellt med Västkustbanan och Södra infarten kommer att anläggas söder om befintliga broar över Fylleån. Utformning av bron kommer att detaljprojekteras senare under året, men en förutsättning är att bron/brostöd eller fästen inte får anläggas i vattnet eller på annat sätt påverka Natura 2000-områdets värden i betydande omfattning. Den andra gång- och cykelvägen som viker av mot Fyllinge utnyttjar befintlig gångbro som kommer att rustas upp. Passagerna över Fylleån kommer inte att förändra åns vattenföring eller variation i vattenstånd. Fiskars möjlighet att vandra förbi påverkas inte av planerade åtgärder och ingen fysisk påverkan kommer att beröra reproduktions- eller uppväxtplatser för lax eller havsöring. Vid anläggandet planeras förbättringar för att möjliggöra för mindre vilt, framförallt utter, att passera under vägbron. Trots att befintliga konstruktioner används och förbättras som ett alternativ till nyanläggning riskerar vägbyggnationen att ge negativa effekter under själva byggskedet. Vid byggnationen av bron över ån kommer även markområdet närmast ån att beröras vilket innebär ett visst ingrepp i skogen som gränsar till Natura 2000-området. Träd och buskvegetation i anslutning till brofundamenten kommer att tas bort för att öka framkomligheten under byggskedet. Detta medför bland annat minskad beskuggning och ökad solinstrålning vilket skulle kunna påverka temperaturen i vattnet och därmed påverka laxens reproduktion lokalt på platsen. Enligt naturvärdesbedömningen (Bilaga 3 sid 22) bedöms den sträcka där passager över ån planeras inte ha rätt förutsättningar för att utgöra goda lek- och uppväxtplatser för lax. Fylleån är längs denna sträcka svagt strömmande och bottensubstratet utgörs av lera. Indirekt påverkan som följd av byggskedet skulle kunna vara tillfälligt ökad ytavrinning och näringstillförsel samt grumling av vattnet. Dessa följdeffekter bör så långt som möjligt begränsas och ske under den tidsperiod på året när eventuella åtgärderna innebär minsta påverkan på lax och övrigt djur- och växtliv i ån. I MKB kommer lämpligaste tidpunkten för åtgärderna att redovisas. Påverkan från gc-port under järnvägen och vägen konsekvensbeskrivs i kommande MKB. Eventuell påverkan från pumpning av grundvatten i anslutning till underfarten kommer att utredas. Vad gäller dagvatten bedöms byggskedet vara den period som innebär störst risker för påverkan på Natura 2000-området. En ökad belastning på dagvattnet kommer bland annat från: • utsläpp från arbetsmaskiner vid ev olycka • schaktningsåtgärder i mark, • omhändertagande av eventuella föroreningar som påträffas under byggskedet Schaktåtgärderna innebär att föroreningar i mark kan frigöras, att grumling ökar och liknande. Även förorenat grundvatten förekommer inom området enligt sammanställning av miljötekniska undersökningar som Ramböll gjort 2015. Genom att ett system för hantering av dagvatten anläggs innan exploateringsarbetena påbörjas kan risken för föroreningar i dagvatten minimeras. Under byggskedet bör allt vatten som passerar byggarbetsplatsen passera en damm för att förhindra att kraftigt grumlat vatten når ån. En uppsamling i damm innan utsläpp till Fylleån möjliggör också kontroll av pH samt uppsamling av till exempel oljespill i samband med bygget. Vattendom kommer att sökas för de verksamheter som under anläggnings- och driftskedet är tillståndspliktig vattenverksamhet, exempelvis pumpning av grundvatten. Eventuell påverkan under driftsskedet Även utan genomförd dagvattenutredning (beräknas vara klar 20150522) dras slutsatsen att tillförsel av föroreningar via dagvattnet från de föreslagna vägarna kan utgöra en av de allvarligaste effekterna för Fylleån under driftsskedet. Planerade dagvattenanläggningar anläggs för att medge utjämning av dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvatten. Fördröjning av dagvattnet ska i första hand ske så nära källan som möjligt och andelen hårdgjorda ytor bör begränsas.Dagvatten från parkeringsytor kommer att förses med oljeavskiljare om så krävs. Under driftskedet är det av stor vikt att dagvattenmagasins funktion säkras. Skötselplan med åtgärder som säkrar anläggnings funktion ska tas fram. Förtydligande av påverkan på Fylleån i driftsskedet kommer att göras i tillståndsansökan när ny dagvattenutredning och MKB för projektet är klara. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER I detta inledande skede är inte Södra infarten, vägbro, gc-broar och tunnel samt hantering av vägdagvatten eller eventuell pumpning av grundvatten i detalj planerat eller projekterat. Osäkerheterna är därför stora om hur saker genomförs och nedan angivna försiktighetsåtgärder ska ses som förslag till hur vi avser att hantera problematiken. I kommande tillståndsansökan redovisas de konkreta åtgärder som planeras att genomföras under byggskedet och vid drift av vägen. • • • • • För att minimera påverkan på laxens möjligheter till reproduktion (och övriga havsvandrande arter samt häckningsperiod för fågel) sker arbeten i anslutning till Fylleån i möjligaste mån under lämplig tid på året. Vi avser att undvika känsliga perioder på året då, exempelvis när fisken vandrar upp i ån för att leka, äggläggning samt yngelperiod. Kommande MKB ska ge svar på lämpligaste tidpunkten på året för att minimera påverkan på laxen. Indirekt påverkan så som ökad solinstrålning och förhöjda temperaturer begränsas genom att minimera det fysiska intrånget i bla träd- och vegetationsridåer längs vattendraget. Förslag till hur påverkan kan minimeras på mark i anslutning till ån tas fram i kommande MKB. Att minimera fysisk påverkan är en förebyggande åtgärd även för att begränsa eventuell grumling av vatten, ökad ytavrinning och ökad näringstillförsel till ån. Vid genomförandet kan även skyddsåtgärder komma att genomföras. Förslag till lämpliga skyddsåtgärder för att minimera exempelvis grumling av vatten, näringsämnestransport och hantering av eventuellt förorenat grundvatten redovisas i kommande MKB. Dagvattenanläggningar kommer att anläggas för utjämning av dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvatten. Vid behov installeras oljeavskiljare i dagvattenanläggningar. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS INNEHÅLL Inför ansökan om tillstånd till åtgärd som kan påverka Natura 2000-området kommer en särskild MKB att tas fram och bifogas. MKB´n ska klargöra eventuell påverkan som ett genomförande av detaljplanen kan ge för Fylleån som Natura 2000-område och för dess angivna huvudsyfte. Fokus kommer att ligga på påverkan på områdets genetiskt unika laxstam och eventuella hot mot gynnsam bevarande status för laxen. MKB´n kommer att belysa både direkt och indirekt påverkan uppdelat på byggskedet och driftsskedet. Hittills har behovet av att i MKB´n klargöra påverkan från följande åtgärder identifierats: • Anläggande av broar över ån, både vägbro och gång- och cykelbro. • Anläggande av gång- och cykeltunnel under järnvägen(ev påverkan från pumpning av grundvatten) • Vattenhantering i byggskedet • Hantering av förorenad mark och vatten i byggskedet • Vägvatten i driftsskedet • Pumpning av grundvatten/dagvatten i driftskedet. • Eventuell olycka med arbetsmaskiner under byggskedet BILAGOR Bilaga 1 Karta över hela planområdet Bilaga 2 Karta över nu aktuell detaljplan, första etappen som omfattar trafikplatserna utmed E6 och det område som berör Fylleån, inklusive Natura 2000 avgränsningen Bilaga 3 Södra infarten, Naturvärdesinventering och översiktlig konsekvensbeskrivning, Naturcentrum, 2015 Kartbilaga 1 Kartbilaga 2 SÖDRA INFARTEN HALMSTAD NATURVÄRDESINEVNTERING OCH ÖVERSIKTLIG KONSEKVENSBESKRIVNING PÅ UPPDRAG AV HALMSTADS KOMMUN SAMMANSTÄLLT 2015-01-19 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 [email protected] Kartor Från uppdragsgivaren Projektansvarig Andreas Malmqvist Övriga medarbetare Jens Morin Naturcentrum AB John Persson Naturcentrum AB Beställare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret Torsten Rosenqvist. 2 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte ............................................................................................................................. 4 Metod och genomförande ................................................................................................................. 4 Konsekvensbeskrivning .......................................................................................................... 5 Naturmiljön inom det undersökta området ............................................................................... 5 Befintliga områdesskydd .................................................................................................................. 6 Resultat med konsekvensbedömning ........................................................................................... 7 Nollalternativ ........................................................................................................................................ 8 Objekt med naturvärde ..................................................................................................................... 8 1. Alsumpskog Klass 3 .................................................................................................... 10 2. Natura 2000-‐området Fylleån med omgivning Klass 1 .................................... 11 3. Sandmarker vid fd brukshundklubben Klass 3 ................................................... 12 4. Sandmarker vid transformatorstationen Klass 2 ............................................... 13 5. Sandmarker söder om bangården Klass 2 ........................................................... 14 6. Sandigt gångstråk norr om bangården Klass 3 ................................................... 15 7. Björkallé väster om E6/E20 Klass 3 ....................................................................... 16 8. Äldre ekar Klass 3 ........................................................................................................ 17 9. Oxelallé (bild saknas) Klass 3 ................................................................................... 17 10. Gräsmark vid OKQ8 Klass 3 .................................................................................. 18 11. Läplantering vid plantskola (bild saknas) Klass 3 .......................................... 19 12. Lindallé (bild saknas) Klass 3 ................................................................................ 19 Fördjupning ........................................................................................................................................ 20 Natura 2000-‐området Fylleån med omgivningar Klass 1 .................................... 20 Referenser ........................................................................................................................................... 28 Bilaga 1: Biotopkartering – metodik ......................................................................................... 29 3 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Bakgrund och syfte Under 2003 fick Naturcentrum AB i uppdrag att ta fram underlagsmaterial som berör naturmiljön till en MKB för väg E6 – trafikplats nya Södra infarten i Halmstad. Föreliggande rapport är en komplettering av tidigare rapport efter ny projektstart och delvis ändrat inventeringsområde. Arbetet har genomförts under oktober och november 2014 och inneburit genomgång av befintligt underlagsmaterial, naturvärdesinventering i fält samt identifiering och konsekvensanalys av påverkan på naturvärdesobjekten. Denna konsekvensanalys ska inte ses som heltäckande då vissa tekniska uppgifter saknas. Det är inte heller någon komplett genomgång av de eventuella dispenser och tillstånd som behöver sökas. Arter som omfattas av artskyddsförordningen har beaktats och särskild vikt har lagts vid Natura 2000-‐ området Fylleån där en väg och två gång-‐/cykelvägar (GC-‐vägar) planeras. Inventeringen skall utgöra underlag för vidare hantering av detaljplan, Natura 2000-‐ området Fylleån, eventuella artskyddsdispenser mm. Huvudsyftet har varit att identifiera och avgränsa skyddsvärda biotoper. Syftet har också varit att bedöma biotopernas känslighet för ingrepp samt att ge förslag på möjliga åtgärder för att minimera skada. Metod och genomförande Det område som undersökts 2014 sträcker sig utmed järnvägen, från banområdet inne i Halmstad till strax öster om passagen av Fylleån, samt även i anslutning till befintlig väg E6 med tillhörande trafikplats (Figur 1). Underlagsmaterial har främst inhämtats från länsstyrelsen och skogsstyrelsen. Uttag från ArtDatabanken finns med alla observationer rapporterade till och med 2014-‐10-‐08. Inventeringen 2014 har genomförts av Andreas Malmqvist (land) och Jens Morin (vatten). Figur 1. Inventeringsområdet är markerat med rött. Biotopkartering genomfördes enligt Naturcentrums modell (Bilaga 1) den 30/10 och 13/11 2014. I samband med inventeringen har så kallade naturvårdsarter eftersökts och noterats. Naturvårdsarter omfattar arter som upptas i Artskyddsförordningen (bland fåglar i huvudsak rödlistade och minskande arter), rödlistade arter (Gärdenfors 4 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 2010), signalarter (Nitare 2000) och andra arter som bedöms indikera hög biologisk mångfald. Inventeringstidpunkten begränsar kvalitén påtagligt när det gäller förutsättningar att hitta arter inom vissa artgrupper (exempelvis grod-‐/kräldjur, kärlväxter, fåglar, insekter m.fl.). Själva naturvärdesbedömningen påverkas dock i mindre utsträckning. Rödlistade arter presenteras med kategorier enligt nedan: RE Regionally extict -‐ Nationellt utdöd CR Critically endangered -‐ Akut hotad EN Endangered -‐ Starkt hotad VU Vulnerable -‐ Sårbar NT Near threatened -‐ Nära hotad DD Data deficiency – Kunskapsbrist Naturvärdesbedömning har gjorts enligt Svensk standard SS 199000:2014 där objekt med naturvärde bedöms i följande tre klasser (se även Figur 2): Högsta naturvärde – Klass 1 Högt naturvärde – Klass 2 Påtagligt naturvärde – Klass 3 Naturvärdesklass 4 kan användas som ett tillägg men ingår inte i denna rapport. Högt artvärde Påtagligt naturvärde Klass 3 Högt naturvärde Klass 2 Högt naturvärde Klass 2 Högsta naturvärde Klass 1 Påtagligt artvärde Påtagligt naturvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde Klass 3 Högt naturvärde Klass 2 Högt naturvärde Klass 2 Visst artvärde Visst naturvärde Klass 4 Påtagligt naturvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde Klass 3 Högt naturvärde Klass 2 Obetydligt artvärde Lågt naturvärde Visst naturvärde Klass 4 Påtagligt naturvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde Klass 3 Obetydligt biotopvärde Visst biotopvärde Påtagligt biotopvärde Högt biotopvärde Figur 2. Klasser i naturvärdesinventeringen enligt Svensk standard SS 199000:2014. Konsekvensbeskrivning För samtliga objekt med naturvärde finns en konsekvensbeskrivning och konsekvensbedömning. Konsekvensbedömningen är en sammanvägning av det enskilda objektets värde (naturvärdesklass) och den förväntade effektens storlek/omfattning. Konsekvensen bedöms som: obetydlig, liten, medelstor, stor eller mycket stor och kan vara både positiv eller negativ. Naturmiljön inom det undersökta området Stora delar av inventeringsområdet omfattar exploaterade miljöer utmed järnvägen och E6:an. Dessa utgörs i huvudsak av triviala biotoper med vissa undantag. Mer naturlig och särskilt värdefull är naturmiljön vid och i anslutning till Fylleån där såväl vattenmiljön som de omgivande skogsmiljöerna är viktiga för den biologiska mångfalden. 5 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Befintliga områdesskydd Inom eller i direkt närhet till inventeringsområdet finns ytterligare områden med skydd enligt miljöbalken eller som har annat särskilt förordnande (Figur 3 och 4, kartor från Halmstads kommun). Dessa har inte undersökts närmare men uppgifter från ArtDatabanken och andra källor visar att rödlistade arter och andra skyddsvärda arter förekommer. Figur 3 och 4. Områden med skydd enligt miljöbalken eller som har annat särskilt förordnande i närheten av utredningsområdet. 6 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Resultat med konsekvensbedömning Det inventerade området utgörs i huvudsak av starkt exploaterade miljöer. Ett påtagligt undantag utgör Fylleån med omgivningar. Inventeringen och tidigare uppgifter från området (ArtDatabanken från 1984 och framåt) visar att det inom inventeringsområdet och dess närområde förekommer arter som är rödlistade eller upptagna i artskyddsförordningen (Tabell 1). Bland de rödlistade arterna är en art upptagen som starkt hotad (EN), fem som sårbara (VU) och resterande fyra klassas som nära hotade (NT). Det finns ytterligare några uppgifter om rödlistade arter men de är geografiskt oprecisa och har därför inte tagits med. Utöver de rödlistade arterna finns flera arter upptagna i artskyddsförordningen (Tabell 3). För knytlingsäckmalen, som hittats i området, finns ett nationellt åtgärdsprogram för artens bevarande (Karlsson, Larsson & Björklund 2011). I tabell 3 listas rödlistade arter och arter som omfattas av artskyddsförordningen. Arter noterade med B i Bilaga 1 har enligt fågeldirektivet eller art-‐ och habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden (fågeldirektivet) eller bevarandeområden (art-‐ och habitatdirektivet) behöver utses. Arter markerade med N kräver noggrant skydd enligt någon av bestämmelserna i 4 och 7 §§ Artskyddsförordningen (2007:845). Arter i Bilaga 2 omfattas av fridlysning enligt någon av bestämmelserna i 6, 8 och 9 §§ Artskyddsförordningen (2007:845). Det finns fler äldre uppgifter om rödlistade arter från området men dessa bedöms inte vara aktuella eftersom fynden gjordes för mer än 20 år sedan. Tabell 3. Rödlistade arter och arter som omfattas av Artskyddsförordningen (fynd 1984 och framåt) Fiskar och utter som observerats i närheten är också medtagna även om fynd saknas inom inventeringsområdet. Tillfälliga observationer som exempelvis rastande fåglar har inte inkluderats. Arter med asterisk (*) är observerade under inventeringen 2014. Art Rödlista 2010 Artskyddsförordningen Bilaga 1 Bilaga 2 Däggdjur Utter VU B, N Fåglar Kungsfiskare* VU B Fiskar Ål Havsnejonöga CR NT Grod- och kräldjur Vanlig groda* X Insekter Knytlingsäckmal Klöversidenbi Hedsidenbi VU NT NT Kärlväxter Ask* Hårnarv VU NT 7 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Art Lavar Punktsköldlav* Getlav* Rödlista 2010 Artskyddsförordningen Bilaga 1 Bilaga 2 EN VU X Nollalternativ För de enskilda naturvärdesobjekten, Natura 2000-‐området Fylleån undantaget, innebär nollalternativet att objekt med värden knutna till träd kommer utvecklas och få högre värden på sikt. För objekt med sandmarksmiljöer finns en påtaglig risk för successiv igenväxning vilket innebär påtaglig försämrade förutsättningar för sandmarkslevande arter. En ökad trafik på sikt utmed Väg 15 innebär en ökad störning av buller där vägen passerar Fylleåns Natura 2000-‐område. Objekt med naturvärde Inventering och sammanställning av befintliga och tillgängliga uppgifter visar att det förekommer ett antal objekt med naturvärde inom inventeringsområdet (Figur 5). För respektive objekt finns konsekvensbeskrivning, förslag på åtgärder och en konsekvensbedömning. 8 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Figur 5. Karta över inventeringsområde med objekt med naturvärde, rödlistade arter samt förslagna vägdragningar/trafikplatser. Den planerade överfarten vid Fylleån är belägen längst ned till höger på kartan. Siffrorna hänvisar till objekten i objektsbeskrivningarna nedan. Observera att Fylleån ingår i Objekt 2 även om själva ån är blåmarkerad på kartan. 9 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 1. Alsumpskog Klass 3 Norr om banvallen ligger denna lilla alsumpskog med videsnår. Marken är fläckvis blöt med stående vatten. I fältskiktet finns bland annat nässlor, älggräs och nejlikrot. Det finns gott om multnande ved där huvuddelen idag är tämligen klen, sannolikt på grund av att träden är tämligen unga. Objektets värde är främst knutet till den multnande veden vilken är viktig för många vedlevande arter. Det finns också ett värde som födosöks-‐ och häckningslokal för fåglar och sannolikt också för groddjur. Naturvårdsarter -‐ Konsekvensbeskrivning Vägen kommer att gå genom objektet södra del. Den delen kommer helt att tas i anspråk av väg. Detta kommer innebära förlust av sumpskogsmiljö och strukturer som multnande ved samt hydrologisk påverkan på omgivande mark vilket i sin tur påverkar floran och faunan i objektet. Förslag till åtgärder Minimera intrånget så mycket som möjligt och undvik i möjligaste mån att påverka de blöta partierna genom exploatering eller dränering. Konsekvensbedömning En sammanvägning av området värde (klass 3) och ingreppets omfattning gör att konsekvensen bedöms som liten negativ för den biologiska mångfalden i området. 10 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 2. Natura 2000-området Fylleån med omgivning Klass 1 Fylleån är ett varierat och till stora delar oreglerat vattendrag som har sina källflöden på Småländska höglandet. Natura 2000-‐området Fylleån (SE0510132) ingår i det europeiska nätverket Natura 2000 av skyddade naturområden, som ett s k särskilt bevarandeområde (SCI-‐område) enligt Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter enligt habitatdirektivet. Fylleån är även klassat som ett Ramsar-‐område (convention on wetlands) och utgör riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv. Fylleån är ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag enligt Naturvårdsverket och Fiskeriverket (Havs- och Vattenmyndigheten – Databas). En bilväg samt två gång-‐/cykelvägar planeras korsa Fylleån sydost om Halmstad där även en befintlig och en äldre järnvägsbro korsar ån. För vidare beskrivning och översiktlig konsekvensbeskrivning se fördjupad del längre fram i rapporten. Naturvårdsarter Se fördjupad del längre fram i rapporten. Konsekvensbeskrivning Se fördjupad del längre fram i rapporten. Förslag till åtgärder Se fördjupad del längre fram i rapporten. Konsekvensbedömning Se fördjupad del längre fram i rapporten. 11 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 3. Sandmarker vid fd brukshundklubben Klass 3 Sandiga och blomrika marker vid fd brukshundsklubben, strax väster om Fylleån. De mest värdefulla delarna finns i de sydligaste två tredjedelarna av objektet. Här växer sandmarksarter som fältmalört och harklöver samt stora mängder rotfibbla. Den sandrika jordmånen tillsammans med blomrikedomen ger goda förutsättningar för en rik insektsfauna. I denna typ av sandmiljöer finns potential för flera skyddsvärda arter. Naturvårdsarter -‐ Konsekvensbeskrivning De norra delarna av objektet kommer att tas i anspråk av trafikplats/väg och GC-‐väg. Detta kommer innebära viss förlust av en del arters livsmiljö vilket i sin tur kan ge negativa effekter på floran och faunan i området med minskade lokala populationer och biologisk mångfald som följd. De mest värdefulla delarna längre söderut berörs i mindre omfattning av en GC-‐väg. Förslag till åtgärder För att kompensera förlusten av sandmarkshabitatet kan angränsande mer igenväxta ytor, vägslänter mm utnyttjas för att skapa liknande miljöer med solbelysta, blomrika marker med blottad sand med i första hand goda förutsättningar för sandmarkslevande insekter och växter. Konsekvensbedömning En sammanvägning av området värde (klass 3) och om åtgärder genomförs så att minst lika mycket sandmark yta med rik blomning skapas som den som tas i anspråk bedöms ingreppet innebära obetydliga konsekvenser för den biologiska mångfalden. 12 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 4. Sandmarker vid transformatorstationen Klass 2 Sandiga och glest bevuxna marker i anslutning till en transformatorstation. I fältskiktet finns sandmarksarter som sandstarr, fältmalört, borsttåtel och olika ärtväxter. I denna typ av sandmiljöer finns potential för flera skyddsvärda arter. I östra delen, utmed rester av en tidigare väg är marken stenigare och floran mer trivial men i denna del har larver av den mycket sällsynta fjärilen knytligsäckmal (VU) hittats 2011 (Artportalen). Knytlingsäckmalen omfattas av ett åtgärdsprogram (Karlsson, Larsson, och Björklund 2011). Arten finns enligt programmet på ”drygt 5 förekomstlokaler” i landet. Knytlingsäckmalen och dess värdväxt förekommer i tidigare successioner och gynnas därför av upprepad markstörning (Jan-‐Olov Björklund, författare av artens åtgärdsprogram, muntligen). Förekomsten i objektet är med största sannolikhet ett resultat av tidigare exploatering och markstörning. Arten är även uppgiven från Västervallavägen i Halmstad och den förekommer troligen på fler lokaler i trakten eftersom liknande miljö samt värdväxten knytling förekommer på flera platser i Halmstad (Jan-‐Olov Björklund muntligen). Jan-‐Olov Björklund säger dessutom att arten sannolikt är generellt förbisedd och att flera nya lokaler har hittats de senaste åren, även nya landskapsfynd. Andra rödlistade sandmarksinsekter har observerats i närområdet (Objekt 5). Naturvårdsarter Knytlingsäckmal (VU). Konsekvensbeskrivning Delar av området, bland annat partiet med rapporterad förekomst av knylingsäckmal, kommer att drabbas av biotopförlust samtidigt som ny exploatering kan innebära att nya och mer lämpliga sandmarksmiljöer, exempelvis sandiga vägslänter skapas. Att helt lämna området orört kommer å andra sidan leda till igenväxning och därmed olämpliga 13 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 förutsättningar för både knytling och knytlingsäckmal (Jan-‐Olov Björklund muntligen). Området kan redan idag vara olämpligt. Den öppna ytan i väster med borsttåtel mfl växter undantas exploatering i detta skede enligt de planer som nu finns. Förslag till åtgärder Bevara så mycket som möjligt av de sandiga miljöerna samt skapa liknande miljöer med solbelysta, blomrika marker med blottad sand med i första hand goda förutsättningar för sandmarkslevande insekter och växter i angränsande marker. Detta kan lämpligen göras i detaljplanen tillsammans med andra angränsande sandmarksmiljöer och med beskrivning av lämplig skötsel. Lämna sandiga vägslänter och skärningar utan insådd för en naturlig etablering av sandmarkslevande flora och fauna. Konsekvensbedömning Värdet i området har inte en lång kontinuitet utan är beroende av störning och sandmarksytor kan relativt enkelt nyskapas. Om åtgärder genomförs enligt ovan så att vissa av de intressantaste ytorna sparas och minst lika mycket sandmark yta nyskapas som den som tas i anspråk bedöms ingreppet kunna medföra positiva konsekvenser för den biologiska mångfalden. 5. Sandmarker söder om bangården Klass 2 Sandiga och ”störda” marker strax söder om rangerbangården. Floran inom objektet är rik på sandmarksarter som sandstarr, fältmalört, monke, harklöver och borsttåtel. Den blottade sanden samt pollen-‐ och nektarresurserna ger goda förutsättningar för bland annat ovanliga sandmarkslevande insekter. Sällsynta arter av gaddsteklar har observerats i området (Staffan Bengtsson, Halmstad, muntligen). Naturvårdsarter Hedsidenbi Colletes marginatus (NT), klöversidenbi Colletes fodiens (NT). 14 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Konsekvensbeskrivning En mindre del av objektet kommer att tas i anspråk av trafikplats/väg och GC-‐väg. Detta kommer innebära viss förlust av värdefull naturmiljö. Beroende på omfattningen finns en risk att kvarlämnade ytor, med bland annt mindre pollen-‐ och nektarresurser, är för små för att upprättahålla livskraftiga popualtioner av mer krävande sandmarksinsekter. Detta innebär negativa effekter på floran och faunan i området med minskade lokala populationer som följd. Förslag till åtgärder Bevara så mycket som möjligt av de sandiga miljöerna samt om möjligt nyskapa sandiga miljöer i samband med exploateringen. Detta kan lämpligen göras i detaljplanen tillsammans med andra angränsande sandmarksmiljöer och med beskrivning av lämplig skötsel. Lämna sandiga vägslänter och skärningar utan insådd för en naturlig etablering av sandmarkslevande flora och fauna. Konsekvensbedömning En sammanvägning av området värde (klass 2) och om åtgärder enligt ovan genomförs så att minst lika mycket sandmark yta med rik blomning skapas som den som tas i anspråk bedöms ingreppet innebär en obetydlig eller viss positiv konsekvens för den biologiska mångfalden. 6. Sandigt gångstråk norr om bangården Klass 3 Mindre gångstråk med sandmiljö. Här växer bland annat fältmalört, sandstarr och borsttåtel. Sandmiljön hålls sannolikt öppet genom tramp från passerande människor. I 15 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 denna typ av sandmiljöer med blottad sand finns potential för flera skyddsvärda arter. Rödlistade sandmarksinsekter har observerats i närområdet (Objekt 5). Naturvårdsarter -‐ Konsekvensbeskrivning Ingen påverkan. Samtliga föreslagna vägdragningar ligger utanför aktuellt objekt. Konsekvensbedömning Inga konsekvenser 7. Björkallé väster om E6/E20 Klass 3 Björkallé som omfattar cirka 15 träd med en ålder av uppskattningsvis 50 år. Träden har möjligen ett värde för vedlevande insekter, svampar och fåglar. Träden uppfyller sannolikt kravet för generellt biotopskydd enligt 7 kapitlet 11 § miljöbalken. Åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde kräver ansökan om dispens. Allén bedöms vara på gränsen för att uppfylla kravet som klass 3-‐objekt. Naturvårdsarter -‐ Konsekvensbeskrivning Ingen påverkan. Samtliga föreslagna vägdragningar ligger utanför aktuellt objekt. Förslag till åtgärder Inga Konsekvensbedömning Inga konsekvenser 16 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 8. Äldre ekar Klass 3 Ett par äldre och tämligen vidkroniga ekar står strax väster om E6/E20. Ett av träden är skadat med en stor yta blottad ved på stammen. Det finns förvånansvärt få insektsangrepp i det skadade trädet vilket möjligen indikerar att det är relativt ont om vedlevande insekter i omgivningarna. Äldre ekar har dock ofta ett stort värde för en lång rad organismer. Rödlistade arter -‐ Konsekvensbeskrivninig Sannolikt ingen påverkan. Samtliga föreslagna vägdragningar, i detta falla en GC-‐väg, ligger strax utanför aktuellt objekt. Förslag till åtgärder Värna och friställ vid behov den gamla eken samt gärna andra ekar i närheten. Konsekvensbedömning Inga konsekvenser 9. Oxelallé (bild saknas) Klass 3 Oxelallé utmed Ryttarevägen. Träden är tämligen unga men vissa av träden har en rik lavflora av främst allmänna arter. Även om det saknas ovanliga arter bidrar allén med biologisk mångfald i det urbana läge som den står. Den uppfyller sannolikt kravet för generellt biotopskydd enligt 7 kapitlet 11 § miljöbalken. Åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde kräver ansökan om dispens. Allén bedöms vara på gränsen för att uppfylla kravet som klass 3-‐objekt. 17 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Naturvårdsarter -‐ Konsekvensbeskrivning Ett fåtal träd (1-‐5?) kan komma att behöva avverkas i samband med anläggning av en cirkulationsplats. Träden har ett värde för den biologiska mångfalden och eventuella avverkning innebär en förlust av träd och viss minskad population av lavar. Förslag till åtgärder Om åtgärderna kommer påverka allén ska dispens från biotopskyddet sökas. Återplantering av träd (lika många som tagits ner) efter utförd åtgärd. Konsekvensbedömning En sammanvägning av området värde (klass 3), ingreppets effekter/omfattning och om åtgärder med återplantering enligt ovan genomförs innebär liten negativ konsekvens för den biologiska mångfalden. 10. Gräsmark vid OKQ8 Klass 3 Liten sandig gräsyta där en befintlig GC-‐väg går i västra kanten. I gräsytan förekommer bland annat flera arter ängssvampar. Ingen av de noterade arterna är rödlistade men vissa indikerar både ett egenvärde (som mindre allmänna) och de är indikatorer på gräsmarker som kan hysa andra skyddsvärda arter. Området kan även vara av värde för sandmarkslevande insekter. 18 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Naturvårdsarter Aprikosfingersvamp, fjällig jordtunga, spröd vaxskivling, vit vaxskivling, ängsvaxskivling. Naturvårdsarter -‐ Konsekvensbeskrivning Ingen påverkan. Samtliga föreslagna vägdragningar ligger utanför aktuellt objekt. Konsekvensbedömning Inga konsekvenser 11. Läplantering vid plantskola (bild saknas) Klass 3 Läplantering av poppel utmed intill väg. Träden är tämligen unga men vissa av träden har en tämligen rik lavflora men av främst allmänna arter. Även om det saknas ovanliga kryptogamer bidrar allén med biologisk mångfald i det urbana läge som den står. Objekt som möjligen uppfyller kravet för generellt biotopskydd enligt 7 kapitlet 11 § miljöbalken. Åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde kräver ansökan om dispens. Allén bedöms vara på gränsen för att uppfylla kravet som klass 3-‐ objekt. Naturvårdsarter -‐ Konsekvensbeskrivning Cirkulationsplats och GC-‐väg anläggs genom den delen som vetter söderut vilket innebär att ett antal träd (10-‐20?) kommer att avverkas. Träden har ett värde för den biologiska mångfalden och eventuella avverkning innebär en förlust av träd och viss minskad population av lavar. Förslag till åtgärder Om åtgärderna kommer påverka allén ska dispens från biotopskyddet sökas. Återplantering av träd (lika många som tagits ner) efter utförd åtgärd. Konsekvensbedömning En sammanvägning av området värde (klass 3) ingreppets effekter/omfattning och om åtgärder med återplantering enligt ovan genomförs bedöms ingreppet innebära liten negativ konsekvens för den biologiska mångfalden. 12. Lindallé (bild saknas) Klass 3 Lindallé utmed Andersbergsringen. Träden är tämligen unga men vissa träd har en tämligen rik lavflora men av främst allmänna arter. Om träden blommar är även det ett viktigt värde för pollen-‐ och nektarsamlande insekter. Även om det saknas ovanliga kryptogamer bidrar allén med biologisk mångfald i det urbana läge som den står. Uppfyller sannolikt kravet för generellt biotopskydd enligt 7 kapitlet 11 § miljöbalken. Åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde kräver ansökan om dispens. Allén bedöms vara på gränsen för att uppfylla kravet som klass 3-‐objekt. Naturvårdsarter -‐ 19 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Konsekvensbeskrivning Ingen påverkan. Samtliga föreslagna vägdragningar ligger utanför aktuellt objekt. Förslag till åtgärder Inga Konsekvensbedömning Inga konsekvenser Fördjupning Natura 2000-området Fylleån med omgivningar Klass 1 Figur 6. Passager, samt förslagna vägdragningar/trafikplatser i anslutning till Fylleån. Fylleån med omgivningar klassas i naturvärdesinventeringen som högsta naturvärde – Klass 1 (Figur 6). Natura 2000-‐området Fylleån är ett varierat och till stora delar oreglerat vattendrag som har sina källflöden på Småländska höglandet. Natura 2000-‐ området Fylleån (SE0510132) ingår i det europeiska nätverket Natura 2000 av skyddade naturområden, som ett s k särskilt bevarandeområde (SCI-‐område) enligt Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter enligt habitatdirektivet. Direktivet anger att medlemsstaterna ska se till att de utpekade naturtyperna och arterna har en gynnsam bevarandestatus. Fylleån är även klassat som ett Ramsar-‐område (convention on wetlands) och utgör riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv samt riksintresse som skyddat vattendrag (Figur 3 och 4). Ån är även klassat som ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag enligt Naturvårdsverket och Fiskeriverket (Havs- och Vattenmyndigheten – Databas).Flera nyckelbiotoper (Skogsstyrelsen) finns utmed Fylleån. Ett av dessa skogsområden ligger i norra kanten av inventeringsområdets gräns vid Fylleån. 20 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Natura 2000-‐området Fylleån omfattar både själva Fylleån (upp tom medelhögvattenlinjen) samt några sjöar i de uppströms belägna delarna vid Simlångsdalen. De omgivande lövskogarna har ett viktigt ekologiskt sammanhang med vattendraget, bl a genom den beskuggning och näring som träden ger till vattnet, även om de inte ingår i själva Natura 2000-‐avgränsingen. Ån hyser en mycket värdefull ursprunglig laxstam samt en artrik bottenfauna med både rödlistade och försurningskänsliga arter (Länsstyrelsen i Halland 2005, 2013). Till typiska fiskarter i Fylleån nämns i bevarandeplanen (Länsstyrelsen i Halland 2005) nejonögon (flera arter), elritsa, lax och öring. Laxen Salmo salar anses särskilt skyddsvärd i ett europeiskt perspektiv och är upptagen i bilaga 2 i EU:s habitatdirektiv. En annan sällsynt fiskart i ån är havsnejonöga Petromyzon marinus (NT) (Söderman och Ljunggren 2009). Spår av utter Lutra lutra har observerats utmed Fylleån 2012 och en individ sågs i anslutning till ån 2013 (båda uppgifterna från Artportalen). Någon fortplantning av utter är dock inte konstaterad. Uttern har enligt art-‐ och habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses. Den är fridlyst och skyddad enligt artskyddsförordningen samt klassificerad som sårbar (VU) i rödlistan. Utmed vattendraget förekommer även kungsfiskaren Alcedo atthis (VU) som häckar i strandbrinkar utmed Fylleån. På sandbankar i närheten av utloppet har larvgångar av den mycket sällsynta strandsandjägaren Cincidela maritima (EN) observerats. Bland övriga sällsynta djurarter märks framför allt flera vattenlevande insekter. I bevarandeplanen för Fylleån redovisas de Natura 2000-‐naturtyper och Natura 2000-‐ arter som utgör grund för områdets utpekande som Natura 2000-‐område. En nylig revision har inneburit en justering av ingående Natura 2000-‐naturtyper (Tabell 1). Tabell 1. Fylleåns naturtyper med arealer enligt bevarandeplanen 2005, respektive revidering 2012 samt förekommande Natura 2000-‐arter enligt uppgifter i bevarandeplan. Natura 2000-‐koder inom parentes. Naturtyp Funnen areal (ha)/art (rev. 2012) Tidigare inrapporterad areal (ha) (2005) Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder (3130) 0 180,10 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ (3210) 0 75,30 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) 91,22 13,45 Total naturtyp 91,22 268,93 Förekomst Förekomst X X Arter Lax Salmo salar (1106) Del av Natura 2000-‐området som berörs av ny väg och gång-‐/cykelvägar Den planerade vägöverfarten korsar Fylleån sydost om Halmstad där även en befintlig järnvägsbro korsar ån (Figur 6). Direkt norr om denna bro finns också en äldre järnvägsbro över Fylleån vars sträckning, åtminstone till viss del, kommer sammanfalla med den planerade vägen. En GC-‐väg planeras direkt söder om befintlig 21 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 järnvägsöverfart samt ytterligare en vid en befintlig bro cirka 250 meter norr om järnvägsbron (Figur 6). En nyligen genomförd biotopkartering av Fylleån (Länsstyrelsen 2013) uppger att den sträcka av Fylleån som ska passeras är svagt strömmande, bottensubstratet domineras av lera, vegetationen utgörs av flytbladsväxter och att vattendraget till stora delar kantas av strandskog. Denna del av Fylleån uppges sakna goda lek-‐ och uppväxtområden för lax (Länsstyrelsen 2013). Strax nedströms bron utgörs enligt biotopskarteringen bottensubstratet mer av sand, vattenvegetationen övergår till rotade amfibiska växter, vattnet blir mer lugnflytande och trädbeskuggningen mindre. Bottensubstrat liksom förutsättningar för lax är tämligen svårbedömt utmed den aktuella sträckan varför uppgifterna i biotopkarteringen bör ses som en generaliserad bild av förutsättningarna. Den angränsande strandskogen består i huvudsak av al, viden och i mindre omfattning ask och björk. Det finns tämligen gott om multnande ved, både liggande och stående. Strandskogen har, bl. a. genom trädens beskuggning, förnatillförsel och rötternas mikromiljöer, stor betydelse för Natura 2000-‐området Fylleåns funktion trots att den inte ingår i Natura 2000-‐området. Fältskiktet är vid passagen fläckvis frodigt med hallon, bredbladiga gräs och ormbunkar. Strax norr om passagen, på västra sidan av Fylleån, finns ett system av äldre dammar som står i kontakt med Fylleån. Dessa ligger utanför själva Natura 2000-‐området men åtgärder där kan innebära en påverkan på Fylleån. Naturtyper som särskilt bör beaktas Den naturtyp som utgör grund för utpekandet av Natura 2000-‐området och som berörs är Vattendrag med flytbladsvegetation (3260). Här nedan redovisas en checklista över förutsättningar för en gynnsam bevarandestatus som redovisas i bevarandeplanen (oavsett under vilken rubrik dessa redovisats i planen). Vissa ofullständiga förutsättningar har utlämnats. Checklistan kan användas som vägledning och en sammanfattning av de viktigaste aspekterna, men det är inte en fullständig lista på alla ekologiska aspekter som är av betydelse. Bevarandeplanen är under omarbetning och ytterligare förutsättningar kan komma att tillkomma. Förutsättningar för en gynnsam bevarandestatus för naturtypen Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) i Fylleån: • • • • • • Oreglerad vattenföring. Ingen eller obetydlig påverkan av fragmentering (dämmen och andra vandringshinder), kanalisering, invallning, flottledsrensning och återkommande maskinell rensning av sediment och vegetation. Fria vandringsvägar i anslutande vattensystem (inga av människan skapade vandringshinder). Naturliga omgivningar med klibbalsdominerad strandskog/svämskog, våtmarker och mader. Strandskogen är viktig för beskuggning av strandnära partier och för tillgången på substrat i form av nedfallande material, stambaser, socklar och död ved i eller i anslutning till vattendraget. Rötterna binder strandbrinken vilket minskar skred och erosionsrisk. I låglänta delar och på finkorniga jordar där vattendragen tillåts meandra karaktäriseras den naturliga närmiljön av omväxlande erosions och sedimentationspartier med regelbundet blottlagd jord och förekomst av branta strandbrinkar. I dessa delar ger omgivningar med extensivt bedrivet jordbruk, bete/slåtter goda förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus. God vattenkvalitet – relativt näringsfattigt i avrinningsområdets övre delar, näringsrikare i de nedre delarna. 22 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 • • Låg grad av antropogen belastning avseende försurande ämnen, näringsämnen, miljögifter och partiklar (grumlande ämnen). Tillståndet ska som lägst klassas som "God ekologisk status" i enlighet med kommande riktlinjer för ramdirektivet för vatten. Arter som särskilt bör beaktas Här nedan redovisas samtliga arter som särskilt bör beaktas eftersom de är rödlistade, omfattas av artskyddsförordningen eller finns medtagna i bevarandeplanens bevarandemål. Avseende fåglar, utöver de som är upptagna i bevarandemålen, så medtas enbart arter som finns upptagna i fågeldirektivet och/eller är rödlistade, även om alla vilda fåglar egentligen är skyddade enligt artskyddsförordningen 4 §. För groddjur bör noteras att även om endast vanlig groda observerats så finns goda förutsättningar för vanlig padda i och kring Fylleån samt för åkergroda och mindre vattensalamander särskilt i dammarna på västra sidan ån (Figur 7). De flesta av dammarna hyser dock sannolikt fisk (ruda konstaterad i en av dammarna vid fältinventering) vilket gör att det är mindre sannolikt att de utgör reproduktionsplats för större vattensalamander. Samtliga groddjur är fridlysta, åkergroda kräver noggrant skydd enligt bestämmelserna i 4 §§ Artskyddsförordningen. Större vattensalamander är både listad som B och N i artskyddsförordningens bilaga 1. Detta innebär dels att Natura 2000-‐områden är utsedda för arten, där särskilda regler gäller (7 kap 27-‐29 §§ miljöbalken) dels att arten är fridlyst i hela landet (4 § artskyddsförordningen). I Halmstadtrakten finns en rik fladdermusfauna med flera sällsynta arter både i skogsmiljöer och mer öppna miljöer med lövträd (Johan Ahlén muntligen). Från Fylleåns närområde finns endast ett gammalt fynd av den vanliga arten långörad fladdermus rapporterad (Artportalen). Kunskapsläget för fladdermöss i området får därför betraktas som dåligt. Samtliga arter fladdermöss är fridlysta och tas inte upp nedan på grund av det dåliga kunskapsläget även om förutsättningar för flera arter finns. • Lax Salmo salar. Arten har enligt art-‐ och habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden (i sötvatten) behöver utses. Förekomst av lax har legat till grund för utpekande av Natura 2000-‐området. • Öring Salmo trutta. Art som enligt bevarandeplanen uppges som typisk art. • Elritsa Phoxinus phoxinus. Art som enligt bevarandeplanen uppges som typisk art. • Havsnejonöga Petromyzon marinus, flodnejonöga Lampetra fluviatilis och bäcknejonöga Lampetra planeri. Arterna tas upp under samlingsnamnet nejonögon i bevarandeplanen som typiska arter. Havsnejonöga är fridlyst och rödlistad som nära hotad (NT). • Ål Anguilla anguilla. Arten bedöms vara akut hotad i Sverige. Hotkategori CR enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. • Kungsfiskare Alcedo atthis. Arten har enligt fågeldirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Arten är fridlyst och skyddad enligt artskyddsförordningen. Kungsfiskaren bedöms vara Sårbar i Sverige. Hotkategori VU enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. • Utter Lutra lutra. Arten har enligt art-‐ och habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses. Arten är fridlyst och skyddad enligt artskyddsförordningen. Utter bedöms vara Sårbar i Sverige. Hotkategori VU enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. • Vanlig groda Rana temporaria. Arten är fridlyst och skyddad enligt artskyddsförordningen. 23 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 • • • • • • • • Strandsandjägare Cicindela maritima. Skalbagge som bedöms vara sårbar i Sverige. Hotkategori VU enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. Nattsländan Beraea maura. Arten bedöms vara sårbar i Sverige. Hotkategori VU enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. Nattsländan Wormaldia occipitalis. Arten bedöms vara sårbar i Sverige. Hotkategori VU enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. Bäcksländan Brachyptera braueri Arten bedöms vara sårbar i Sverige. Hotkategori VU enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. Strandlummer Lycopodiella inundata. Arten bedöms vara nära hotad i Sverige. Hotkategori NT enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. Fridlyst enligt artskyddsförordningen. Vildris Leersia oryzoides. Arten bedöms vara sårbar i Sverige. Hotkategori VU enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. Getlav Flavoparmelia caperata. Arten bedöms vara sårbar i Sverige. Hotkategori VU enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. Arten är fridlyst och skyddad enligt artskyddsförordningen. Observerad på salix cirka 80 meter norr om passagen, på östra stranden. Punktsköldlav Punctelia subrudecta. Arten bedöms vara akut hotad i Sverige. Hotkategori CR enligt Sveriges nationella rödlista från 2010. Arten är på frammarsch i Sverige och de är tveksamt om den kommer vara med på nästa rödlista. Observerad på pil cirka 50 meter norr om passagen, på östra stranden. Översiktlig bedömning av konsekvenser Påverkan vid anläggning Konsekvensbeskrivning Konsekvensbeskrivningen och konsekvensanalysen nedan utgår från att bron anläggs så att tillstånd för vattenverksamhet inte behövs. Under byggskedet för bro, anslutande vägbankar samt GC-‐vägar behövs ett arbetsområde med tillfartsvägar. Till viss del kan sannolikt befintlig gammal banvall utnyttjas vilket minskar ingreppets omfattning. Träd och buskar i arbetsområdet och i direkt anslutning till bron kommer dock att behöva avverkas. Naturmiljön i anslutning till bron kommer att påverkas genom att partier av naturmiljön försvinner och åtminstone tillfälligt förlorar eller förändrar sina naturliga ekologiska funktioner och arter. Påverkan kommer även avse viss påverkan och förlust av de dammsystem som finns närmast norr om gamla banvallen (Figur 7). I dammarna förekommer åtminstone vanlig groda. Om det finns risk att deras livsmiljö skadas ska dispens sökas från artskyddsförordningen. Dammarna i sig har också ett biologiskt värde med arter och strukturer som inte återfinns i Fylleån. Påverkan på dammarna kan även medföra en påverkan på Fylleån om inte lämpliga skyddsåtgärder vidtas. 24 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Figur 7. Dammar på västra stranden av Fylleån, strax norr om den planerade passagen. Vid t.ex gjutning eller grumling av vattnet kan skador uppstå på lekbottnar, fiskyngel och bottenfauna längre nedströms. Under byggskedet kan även buller från arbetsmaskiner innebära negativ påverkan på faunan i området. Viss ökad beskuggning kommer även att ske av själva vattendraget och därmed av Natura 2000-‐biotopen Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260). Skadeförebyggande åtgärder: • Avverkning av träd och vegetation bör begränsas så långt möjligt liksom påverkan på dammarna. • Vid grävningsarbeten riskerar åtminstone vissa dammar att dräneras med tillfällig torrläggning som följd. Att redan tidigt planera för att minimera de hydrologiska effekterna som bl. a. en dränering av dammarna skulle kunna medföra, är viktigt. Eventuellt uppgrumlat dammvatten bör förhindras att komma i kontakt med Fylleån. • Vid anläggningsarbeten intill skyddsvärda miljöer finns alltid risk att entreprenörer av misstag eller okunskap gör skadar skyddsvärda miljöer t.ex genom oförsiktig körning, tillfälliga upplag m.m. Denna typ av skador undviks genom noggrann avgränsning av arbetsområdet i fält. För att minska påverkan bör även arbetsområdet göras så litet som möjligt. • Grävarbeten i eller i anslutning till vatten bör i de flesta fall utföras under perioder med lågvatten, främst under sensommar, och med skyddsåtgärder som förhindrar eller minskar grumling. Denna tidpunkt är även lämplig för att minimera påverkan från buller på i första hand fågelfaunan. Tidpunkten är dock svår att precisera eftersom den även kan bero på vilka tekniska lösningar man väljer för själva broanläggningen. • Särskilda riktlinjer bör upprättas vid arbeten i och nära vatten så att skada ej uppstår vid gjutning eller av kemikaliespill. 25 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 • • Genom en lämplig markplanering finns förutsättningar att i efterhand planera området så att viktiga ekologiska strukturer och funktioner kan återetableras. Påverkade strandzoner ska återställas eller ges en likartad eller bättre ekologisk utformning. Där fd brukshundklubben haft sin verksamhet kommer en norrutgående påfart till E6:an att byggas. Det är viktigt även här att avståndet hålls till Fylleån innan vägen ansluter till motorvägen. Anläggningsarbeten bör här ske med stor försiktighet för att minimera riskerna med att förorena ån. Arbeten bör göras i samråd med fiskeribiologisk expertis. • Konsekvensbedömning Lokalt blir påverkan stor och negativ samt permanent för den naturmiljö som tas i anspråk av bland annat nya vägbankar. Med skyddsåtgärder och försiktighetsåtgärder och mot bakgrund av att åtgärderna delvis sker vid en befintlig överfart utan direkt påverkan på Fylleåns vattenmiljö blir dock den negativa konsekvensen för Natura 2000-‐ området som helhet liten på kort sikt och sannolikt obetydlig på lång sikt. Påverkan vid drift Konsekvensbeskrivning Utsläpp av orenat vägdagvatten eller föroreningar som når vattendraget vid en olycka med farligt gods kan allvarligt påverka vattenkvalitet och organismer. Trafikbuller kan påverka naturmiljöerna och kanske i första hand fågellivet negativt, både i Natura-‐2000 området men även i angränsande miljöer med områdesskydd (exempelvis fågelskyddsområdet vid Trönninge ängar). Bullerpåverkan är beroende av trafikens omfattning och kan begränsas med exempelvis bullerskydd. Skadeförebyggande åtgärder: • Montering av stänkskydd på bron samt omhändertagande och rening av vägdagvatten i våtmarker innan det når Fylleån. • Brokonstruktion och vägräcken med prestanda som klarar olyckor med tunga fordon. • Bullerskydd bör övervägas. Konsekvenser: För Natura 2000-‐området i stort bedöms det bli inga eller små negativa konsekvenser på kort respektive lång sikt, under förutsättning att bron konstrueras och utformas så att risken för utsläpp vid olyckor minimeras och att vägdagvattnet renas i tillräcklig omfattning. Bullerpåverkan och eventuella bullerskydd kan behöva utredas vidare. Passerbarhet för fåglar och landlevande djur Konsekvensbeskrivning Vattendrag utgör ofta viktiga ledlinjer i landskapet för många djur. Broar och vägar utgör dock barriärer i landskapet och kan försvåra passerbarheten för både land-‐ och vattenlevande djur. Det kan medföra negativa effekter och konsekvenser för populationer både lokalt och inom större områden. Vägar och broar bör därför utformas så att passerbarheten ej försvåras. I dagsläget finns möjlighet för fauna (amfibier, mårddjur, fältvilt m.fl.) att i första hand röra sig längs med och Fylleån. Brofästena vid den gamla järnvägsbron saknar dock frilagd mark där fauna kan passera ovan vatten (Figur 8). Vid den nya järnvägsbron kan problem uppstå vid högvatten. 26 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Figur 8. Brofästena på gamla järnvägsbron. Gamla järnvägsbron är emellertid otrafikerad och här kan passage idag ske över banvallen och vidare över den trafikerade järnvägen. Det går även att korsa Fylleån, i första hand via den gamla bron och via den GC-‐bro som finns cirka 250 meter uppströms. Beroende på trafikmängd bör den nya vägen möjligen förses med viltstängsel eftersom djur på västra sidan av Fylleån sannolikt försöker passera över vägen då de ska söderut. Ett viltstängsel innebär dock samtidigt en försämrad rörlighet för faunan. Vattenanknutna fågelarterna som t ex den rödlistade kungsfiskaren har sina flygstråk längs med vattendraget. När utrymmet mellan broundersida och vattenyta är litet finns risk att fåglarna väljer att flyga över bron och de riskerar då att kollidera med passerande bilar. Risken för kollision ökar sannolikt med ökad trafik. Skadeförebyggande åtgärder: • Vid en nyanläggning av brofundament längs vattendraget är det viktigt att välja en lösning som begränsar framkomlighet för faunan så lite som möjligt. För uttern kan en lösning kan vara anpassningar som exempelvis flytbryggor eller hyllor (se bland annat Trafikverkets Temablad för Utter). Man bör samtidigt se över förutsättningarna vid den nya järnvägsbron. Det kunde även vara lämpligt att genomföra vid södra brofästet utmed E6:an (längre nerströms) där det enligt tidigare inventeringar (egen observation 2004) också saknas frilagd mark. För övrig fauna och särskilt för större vilt finns få lämpliga lösningar på plats. • Viltstängsel eller motsvarande som hindrar utter och annan fauna och att röra sig upp på vägen. • Bullerskärmar bör övervägas eventuellt med en genomsiktlig övre del av plexiglas. Monterade bullerskärmar minskar sannolikt risken för att fåglar ska ge sig ut över vägbanan. Det är dock viktigt att genomsiktliga skärmar utformas med mönster (ränder), för att undvika att fåglarna kolliderar med bullerskärmen. 27 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Konsekvensbedömning För Natura 2000-‐området som helhet bedöms det bli små negativa konsekvenser på både kort och lång sikt, under förutsättning att broarna konstrueras med och lämpliga anpassningar för faunan där åtgärder för utterpassage bör prioriteras. Referenser Gärdenfors, U. (red). 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Länsstyrelsen i Hallands län. 2005. Fylleån. Bevarandeplan. 2005-‐12-‐28. Länsstyrelsen i Hallands län. 2013. Biotopkartering av Fylleån. Meddelande 2013:18. Karlsson, T., Larsson, K. & Björklund, Jan-‐Olov. 2011. Åtgärdsprogram för vildbin och småfjärilar på torräng 2011–2016. Naturvårdsverkets rapport 6441. Naturvårdsverket. 2003. Natura 2000 Art-‐ och naturtypsvisa vägledningar. Vattenmiljöer och gräsmarker 1. Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Havs-‐ och Vattenmyndigheten. Databaser och kartskikt över områden som pekats ut som nationellt särskilt värdefulla m a p naturvärden, kulturvärden och fiskevärden intresse inom arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Skogsvårdsstyrelsen. Uppgifter om nyckelbiotoper och naturvärden. Söderman, M och Ljunggren, N. 2009. Inventering av havs-‐ och flodnejonöga i Halland 2008. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2009:19. 28 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Bilaga 1: Biotopkartering – metodik Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats kartera områden med naturvärden inom ett aktuellt område. Resultatet kan t ex användas som underlag för kommunal och regional planering, tillståndsärenden m.m. Biotopkartering kan göras översiktlig över större områden, t ex en hel kommun eller mer fördjupat och noggrant inom mindre och begränsade områden. Metoden är utarbetad efter samma principer och riktlinjer som gäller för Naturvårdsverkets, Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar t ex ängs-‐ och hagmarksinventering och nyckelbiotopinventering och är anpassad så att resultat från dessa inventeringar kan vägas in. Inventering Inventeringen innebär i huvudsak identifiering, avgränsning och beskrivning av skyddsvärda biotoper. Dessa biotoper värderas enligt Svensk standard SS 199000:2014 i en 3-‐gradig skala (se metodik ovan). Avgränsning av varje område görs med utgångspunkt från ekologiskt funktionella gränser. Vid inventeringen eftersöks särskilt signalarter, rödlistade arter samt allmänna biotopstrukturer som kan ligga till grund för bedömning och värdering av varje biotop. Biotopinventeringen innefattar inte någon fullständig inventering av arter. Enskilda rödlistade arter eller signalarter kan förbises. För bästa resultat rekommenderas att inventering utförs under vegetationssäsong april–oktober. Inventering kan i de flesta fall även utföras andra tider men bedömningarna blir något mer osäkra. I de fall sjöar och vattendrag omfattas görs bedömningar endast med utgångspunkt från vad som kan uppfattas från land. Undersökningar under vattenytan ingår ej såvida inte särskild överenskommelse träffats kring detta. Signalarter och rödlistade arter Med signalarter menas arter som indikerar högre naturvärden. Där signalarter påträffas är sannolikheten stor att andra skyddsvärda eller rödlistade arter också förekommer. Med rödlistade arter avses sådana som enligt specifika kriterier bedöms löpa risk att försvinna från Sverige. Sveriges officiella lista över rödlistade arter har fastställts av Naturvårdsverket. De rödlistade arterna indelas i olika kategorier utifrån utdöendrisk. Hotkategorier: RE – Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR – Akut hotad (Critically Endangered) EN – Starkt hotad (Endangerd) VU – Sårbar (Vulnerable) NT – Nära hotad (Near Threatened) DD – Kunskapsbrist (Data Deficient) Kategorin DD innehåller arter som misstänks vara hotade eller missgynnade men där utdöenderisken inte gått att bedöma. Dessutom finns, utanför listan, kategorierna LC – Livskraftig (Least Concern) för arter som inte kan placeras i någon av ovanstående kategorier samt NE – Ej bedömd (Not Evaluated). 29 Södra infarten Halmstad - Naturcentrum AB - 2015-01-19 Resultat Biotopkarteringen presenteras med karta där områden med naturvärden redovisas. I text ges en kort beskrivning till varje område. Beskrivningen innehåller en textsammanfattning av varje områdes värde, känd förekomst av rödlistade eller andra särskilt intressanta arter samt områdets naturvärde enligt Svensk standard SS 199000:2014. 30 SÖDRA INFARTEN HALMSTAD PM KOMPLETTERADE INVENTERING – ARTER I ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN PÅ UPPDRAG AV HALMSTADS KOMMUN SAMMANSTÄLLT 2015-07-13 Södra infarten Halmstad - Artskyddsförordningen - Naturcentrum AB - 2015 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2015 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 [email protected] Kartor Från uppdragsgivaren Projektansvarig Andreas Malmqvist (projektansvarig, rapport) Mikael Larsson (inventering, rapport) Beställare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret Torsten Rosenqvist 2 Södra infarten Halmstad - Artskyddsförordningen - Naturcentrum AB - 2015 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte ............................................................................................................................. 4 Metod och genomförande ................................................................................................................. 4 Resultat ................................................................................................................................................... 5 Sammanfattning .................................................................................................................................. 5 Litteratur/underlag ........................................................................................................................... 6 3 Södra infarten Halmstad - Artskyddsförordningen - Naturcentrum AB - 2015 Bakgrund och syfte Under 2003 fick Naturcentrum AB i uppdrag att ta fram underlagsmaterial som berör naturmiljön till en MKB för väg E6 – trafikplats nya Södra infarten i Halmstad. Föreliggande rapport omfattar de uppgifter som framkommit i samband med en kompletterade inventering av arter i artskyddsförordningen. Fokus har i första hand varit att eftersöka större vattensalamander i dammarna väster om Fylleån och strax norr om planerad vägpassage men även förutsättningarna för andra groddjur, kungsfiskare och utter har bedömts samt särskilt hänsynskrävande flora har eftersökts. Metod och genomförande En riktad inventering av de gamla fiskdammarna på västra sidan av Fylleån genomfördes under tre besök i området under maj och juni 2015. Två besök dagtid (20 maj 2015, 1 juni 2015) och ett besök kvälls-‐/nattetid (21 maj 2015). Inventeringsområdena utgörs av Fylleån samt dess omedelbara närhet invid gångbron i norr samt den gamla och nya järnvägsbron i söder. Men även närområdet till ån där emellan inventerades. Stränderna intill Fylleån är frodiga och bevuxna av främst al, björk och videbuskage. Markskiktet är mycket frodigt och består av hög örtvegetation gynnat av det fuktiga och näringsrika jordmånen. Vegetationen är till stora delar tät och nästan ogenomtränglig. Det innebär i sammanhanget att våtmarkerna är beskuggade vilket skapar ett kallare och vegetationsfattigare vatten som bland annat missgynnar flertalet groddjur. Groddjur har eftersökts okulärt, med stöd av håvning av eventuella yngel. Nattetid har eftersök utförts med hjälp av pannlampa som i synnerhet för större vattensalamander är en effektiv och vedertagen metod (Naturvårdsverket 2005). Figur 1. Inventeringsområdet vid passagen över Fylleån är markerat med gult. Blå markering visar de dammar med bättre potential för groddjur och där fynd av vanlig padda och mindre vattensalamander gjorts. 4 Södra infarten Halmstad - Artskyddsförordningen - Naturcentrum AB - 2015 Skyddade kärlväxter eftersöktes såväl i skogsmiljön som utmed banvallen. Den gamla banvallen är idag i princip helt övervuxen av främst björksly. Bara några enstaka mindre sandblottor fanns kvar. Även själva ån beaktades med eftersök av indikationer på förekomst av kungsfiskare och utter. Resultat Större vattensalamander Trots både håvning och eftersök med pannalampa kunde arten inte konstateras. Förutsättningarna är dock inte heller de bästa eftersom dammerna är tämligen beskuggade och fisk förekommer sannolikt i samtliga dammar. Ruda konstaterades i den andra dammen från söder (november 2014). Större vattensalamander reproducerar sig normalt inte i vatten där det förekommer fisk. Övriga groddjur I en av de mer centralt belägna dammarna, ca 150-‐200 m norr om järnvägsbron på västra sidan, påträffades yngel av padda. Från en närliggande damm (också ca 150-‐200 m norr om järnvägsbron) noterades tre mindre vattensalamandrar. Tidigare har även vanlig groda påträffats i området. Ett exemplar sågs på marken cirka 25-‐50 m norr om järnvägsbanken, på västra sidan. Platsen för denna observation är mindre intressant men det visar att vanlig groda förekommer och sannolikt fortplantar sig i området. Den sydligaste vattensamlingen, i direkt anslutning till den planerade vägbron, bedöms som mindre intressant på grund av en ganska kraftig järnutfällning och stor beskuggning från söder av både vegetation och befintlig banvall. Bottnen är i denna damm dominerad av löv och möjligheten för etablering av värdefull vattenvegetation är begränsad. Vattnet är dock inte helt olämplig ur grodhänseende. Förekomst av åkergroda i området kan varken bekräftas eller avfärdas eftersom tidpunkten för uppdraget låg efter åkergrodans fortplantingperiod. Inga yngel av arten noterades men med tanke på förekomst av predatorer av rom och yngel som ruda och mindre vattensalamander liksom diverse trollsländelarver och dykarlarver är det sannolikt att tätheterna av yngel är så pass låga att eftersök med håvning är en osäker metodik. Utter och kungsfiskare Båda arterna förekommer utmed ån men inga boplatser eller särskilt lämpliga bomiljöer noterades i inventeringsområdet eller i dess omedelbara närhet. Kärlväxter Fokus var att i första hand eftersöka orkidéer i skogmiljön norr om järnvägsbron. Varken orkidéer eller några andra kärlväxter upptagna i artskyddsförordningen kunde dock konstateras, vare sig i skogmiljön eller i de mer sandiga partierna i anslutning till befintlig järnväg. Sammanfattning Ingen avgörande ny kunskap om områdets skyddade arter har framkommit utöver det som tas upp i den tidigare rapporten (Malmqvist 2015). Mindre vattensalamander och vanlig padda har dock, efter tidigare misstankar, nu kunnat konstateras i dammarna väster om Fylleån. Vanlig groda fortplantar sig sannolikt också. Lyor för utter eller bohål för kungsfiskare har inte hittats utmed den undersökta sträckan. Det förekommer inte heller några särskilt lämpliga fortplantningsmiljöer där i dagsläget. 5 Södra infarten Halmstad - Artskyddsförordningen - Naturcentrum AB - 2015 Avseende mindre vattensalamander, vanlig padda och vanlig groda är det förbud mot att döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar och ta bort eller ska ägg, rom, larver, eller bon (se 6 § artskyddsförordningen). Själva livsmiljön är dock inte skyddad i denna lagstiftning. Om det finns risk att individer kommer skadas eller dödas kan dispens behövas för åtgärden men exempelvis god tidsmässig planering för ingrepp kan minimera risken avsevärt. För att minska risken för påverkan på groddjur bör åtgärder som kan påverka dammarna genomföras under perioden juli till början av oktober. Under denna period är djuren huvudsakligen på land. Med försiktighets-‐ och skyddsåtgärder (exempelvis begränsat och tydlig avgränsat arbetsområde, genomförande av åtgärder vid rätt tidpunkt) är det möjligt att dispens inte krävs för de ovan nämnda arterna. Behovet av en eventuell dispens bör dock samrådas om med länsstyrelsen. Litteratur/underlag Artdatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Malmqvist, A. 2015. Södra infarten Halmstad. Naturvärdesinventering och översiktlig konsekvensbeskrivning. Naturcentrum AB. Naturvårdsverket. 2009.Handbok för artskyddförordningen. Del 1 – fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. Naturvårdsverket 2005. Inventering och övervakning av större vattensalamander Version 1:0 : 2005-‐04-‐21 6 Sändlista för tidigt samråd Natura 2000-ansökan för Södra infarten Föreningar och organisationer: Halmstads Naturskyddsförening c/o Stefan Anderson Klackens Långgränd 1 302 61 Halmstad Fylleåns Vattenråd c/o Kjell-Åke Källén Knallalt Tångarna 310 38 Simlångsdalen Fylleåns Fiskevårdsförening c/o Håkan Lindh Skedala Säteri 187 305 93 Halmstad Hallands Ornitologiska Förening c/o Anders Wirdheim Genvägen 4 302 40 Halmstad Hallands Botaniska Förening c/o Mattias Lindström Hyltegatan 12 B 302 37 Halmstad Myndigheter: Miljö- och hälsoskyddskontoret Halmstads kommun [email protected] och [email protected] Länsstyrelsen Hallands län [email protected] Hav- och vattenmyndigheten [email protected] Naturvårdsverket [email protected]
© Copyright 2024