1. No category

Heliodal i Rönninge
Fakta och inspiration för dig som vill bygga villa……
↑
44 nya tomter för eget byggande, byggstart 2017
Rönninge centrum och pendeltåg 2 km
Cykel till Glasberga 3 km
Planerad cykelväg till Gärtuna 3 km
Rosenlunds skola och förskola 500 m
2 busshållplatser, 17 min till stationen
Badvik 1 km
Småbåtsbrygga 700 m
Angränsande naturområden
Privata säljare, kontakta mäklare för aktuella
försäljningar.
Morgonpaddla på Uttran och cykla till Rönninge station.
Det är lätt att uppskatta Heliodal för den genuina och charmiga karaktären.
Hjälp till att bevara den så att området förblir attraktivt för både dig och dina
grannar, det vinner alla på! På följande sidor beskrivs områdets typiska
karaktärsdrag, så att du kan ta vara på dem när du planerar ditt bygge och din tomt.
Sist i broschyren finns konkreta tips på hur du kan göra.
Alternativt examensarbete KTH Arkitektur: Att bygga staden i fyra dimensioner. Karin Hoas 27 maj 2015
1(8)
Det nya området
Ungefär så här kan området bli när det är
färdigbyggt. 44 nya villor kommer till bland
28 befintliga. Tomternas antal och minsta
storlek styrs av detaljplanen, men
fastighetsgränsernas lägen och de nya
villornas placering är exempel. Detaljplanen
styr också bebyggelsens omfattning,
placering och utformning. (Se översikt
längst bak.)
Teckenförklaring
Ev framtida förskola e dyl
Befintligt bostadshus
Befintligt uthus
Nytt bostadshus
Fastighetsgräns
Väg, gång- och cykelväg
Väg med gång-/ gc-bana
Järnväg
Naturmark
Alternativt examensarbete KTH Arkitektur: Att bygga staden i fyra dimensioner. Karin Hoas 27 maj 2015
2(8)
Historia och karaktär: värden att ta vara på
Den nuvarande bebyggelsemiljön präglades omkring år 1900, då handelsträdgårdar och enklare
sommarnöjen etablerades efter att järnvägen anlades och möjliggjorde snabba transporter till och
från Stockholm.
Men området har bebotts mycket längre än så. Innan järnvägens tillkomst ingick området i den
jordbruks- och betesmark som tillhörde Uttringe gård, en av de stora gårdarna i trakten, omnämnd
redan på 1300-talet men troligen med rötter från 500-talet. På sluttningarna närmare Uttran finns
gravfält från yngre järnåldern.
Ett av de starkaste karaktärsdragen i området är den långsmala nord-sydliga dalgången, där nu
Uttringevägen ligger längs dalgångens botten. De senaste seklerna har den utgjort öppen
odlingsmark. På den gamla häradskartan nedan syns tydligt avgränsningen mellan den öppna
odlingsmarken i dalgången (gultonad) och skogsmarken på höjderna.
Som flygfotot visar finns de öppna ytorna fortfarande kvar. När man kommer in i området norrifrån
på Uttringevägen kan man än idag uppleva hur dalgången öppnar sig och sluttar neråt sjön som den
en gång var en del av. För att behålla upplevelsen av dalgången och vad den kan berätta om
områdets historia finns bestämmelser i detaljplanen om att ytorna närmast Uttringevägen ska hållas
fria från byggander.
↑
Till vänster utsnitt ur häradskartan, runt sekelskiftet 1900. Järnvägen (svartvitrandig) har dragits om sedan dess.
Till höger flygfoto där både nuvarande och gamla järnvägssträckning syns. Uttringevägen i mitten av bilden.
Alternativt examensarbete KTH Arkitektur: Att bygga staden i fyra dimensioner. Karin Hoas 27 maj 2015
3(8)
Landskapet – alltings grund
Höjdryggar med vidsträckt utsikt.
Moränsluttningen utgör landskapets
mellannivå.
•
Stora nivåskillnader: ett småbrutet landskap med
kuperad terräng, typiskt för det s k sörmländska
sprickdalslandskapet.
•
Höjdryggar där berghällarna ofta syns och träden –
särskilt tallar och ekar- bildar silhuett och accentuerar
nivåskillnaderna
•
Lutande mark: gradvisa övergångar från flackt till
tvärbrant, men aldrig helt plant
•
Moränsluttningar med varierande lutning bildar
övergång mellan höjder och dalgångar. Befintliga
bostadshus är ofta placerade i sådana lägen.
•
En långsmal nord-sydlig dalgång som öppnar sig
straxt efter Uttringevägens krön sluttar flackt neråt
sjön Uttran
•
Öppen f d odlingsmark för handelsträdgårdar på
lermark framhäver dalgången som landskapsrum
•
Även om sjön inte syns kan den anas i närheten
genom landskapets utseende.
Uttringevägen söderut längs dalgången.
Uttran, söder om området.
Alternativt examensarbete KTH Arkitektur: Att bygga staden i fyra dimensioner. Karin Hoas 27 maj 2015
4(8)
Befintlig bostadsbebyggelse: teman med variationer
•
Villor av olika ålder från 1900-talets fösta hälft,
mestadels från seklets början.
•
Fasader oftast i träpanel, vanligen i röd slamfärg
(falurött) eller ljus oljefärg t ex gul eller grå, men
även puts förekommer. Enstaka tegelhus.
•
Oftast enkelt sadeltak. Även brutet tak är vanligt.
Båda kan vara ovalmade eller halvvalmade men
helvalmat förekommer nästan inte alls.
•
Vanligaste hustyp är i ett helt plan plus inredd vind,
d v s övervåningen inryms (till största delen) i
takvolymen. Från 1940-talet och framåt förekommer
även enplanshus med flacka sadeltak.
•
Taket möter ofta fasaden en bit ovanför
vindsbjälklaget vilket ger fasaden ett resligare
utseende.
•
Utöver gavelfönster kan övervåningen få ljus från
takkupor, frontespiser och små fönster direkt under
takfoten.
•
Oavsett ålder tar byggnaderna tar upp markens
nivåskillnader med en sockel (torpargrund eller
källare) som höjer upp huset visuellt över marken och
förmedlar intryck av att huset står stadigt, inte
nersjunket eller hukande.
•
Måttlig storlek på husen i proportion till tomten
bidrar till en luftig känsla. Nätta mått på fasader.
•
Tillbyggnader har gjorts i vinkel, inte som
förlängning. Intrycket av måttlig storlek behålls
genom att inte hela volymen syns samtidigt.
Halvvalmat sadeltak med takkupor.
Brutet tak. På äldre träfasader är
kombination av stående och liggande
panel är vanligt.
Putsad fasad, frontespis och små fönster
vid takfoten.
Källare tar upp nivåskillnaden.
Alternativt examensarbete KTH Arkitektur: Att bygga staden i fyra dimensioner. Karin Hoas 27 maj 2015
5(8)
Uthus, viktiga för intrycket
Flera uthus längs tomtgräns.
•
Flera små uthus per tomt snarare än ett stort.
Ursprungligen t ex vedbod, trädgårdsförråd, utedass
mm.
•
Ofta enkla låga längor längs en tomtgräns som bidrar
till att skapa rum på tomten.
•
Placering som låter huvudbygganden vara
blickfånget.
•
Enklare utförande än bostadshuset t ex
- enkelt sadeltak eller pulpettak istället för brutet tak
- papptak istället för tegel
- grövre panel
- slamfärg istället för oljefärg
- färre detaljer t ex knutar och foder i samma färg
som fasaden.
Låg länga med pulpettak och flera olika
funktioner.
Trädgårdarna – en del av områdets själ
Utfyllnad hålls intill huset och smälter in
med naturstensmur.
Uteplats på marken i trädgård med
fruktträd, inramad av större träd.
•
Markytan har kvar mycket av sin ursprungliga
karaktär. Berghällar syns, tomterna har i stora delar
naturmarkskaraktär särskilt i sluttningarna. Gräsytor
på de öppna fälten där marken är flack av naturen, de
tidigare handelsträdgårdarnas odlingsytor.
•
De markutfyllnader som finns är små till yta och
höjd, nära huset och inpassade i terrängen med
bevuxna stenpartier eller låga murar med
naturstenskaraktär.
•
Uteplats på marken, antingen nära huset eller
integrerad i trädgården t ex som berså. Där
uteveranda finns är den utseendemässigt en helt
integrerad del av huset, med samma färgsättning och
material, på samma sockel.
•
Uppvuxna träd och buskar ger lummighet och
insynsskydd.
•
Bara ett minimum av marken är stensatt eller
grusbelagd.
Alternativt examensarbete KTH Arkitektur: Att bygga staden i fyra dimensioner. Karin Hoas 27 maj 2015
6(8)
Några tips när du bygger i Heliodal
Här är några råd för hur du kan ta vara på områdets karaktär och få ditt hus och trädgård att smälta
in. Rådfråga gärna en arkitekt eller landskapsarkitekt, de kan ge värdefulla tips för just din tomt!
 Minsta möjliga markutfyllnad! Låt marken behålla
sin naturliga lutning och karaktär.
 Anpassa byggnaderna till terrängen, inte tvärt om.
På många tomter krävs källare eller souterrängvåning för att ta upp nivåskillnaderna. Vill du ha ett
stort enplanshus, välj en flack tomt!
 På en sluttande tomt är en mindre byggnadsarea
lättare att placera in.
 Tänk igenom från början var huset ska placeras på
tomten och hur uteplatser – byggda eller på marken
- ska ordnas för att hänga ihop med huset och
trädgården både funktionellt och visuellt utan att det
skapas döda utrymmen nedanför.
Ett exempel på hur takformer, skala,
storlek och placering anknyter till de
äldre husens, men med ett modernt
utseende.
 Tänk på hur huset och tomten kommer att te sig sett
från gatan och granntomten, som ofta ligger på en
lägre nivå. Slänter, stödmurar och undersidor av
balkonger och altaner kan lätt dominera hela
intrycket. Ett högt hus kan se ännu högre ut.
 Med ett hus sammansatt av olika volymer, t ex en Teller X-formad planlösning eller en lägre del ”tillbyggd” till en högre, får du lättare ett rymligt hus att
se lagom stort ut i proportion till tomten, än med ett
fyrkantigt hus där hela volymen syns från alla håll.
En kraftig slänt som anlades för att
placera in ett planmarkshus på en
sluttande tomt har blivit en svårskött och
svårnyttjad baksida för ägaren, och en
trist utsikt som dominerar synfältet för
grannarna.
 För att ett tvåplanshus med vind och/eller källare
ska smälta in är det viktigt att de högsta fasaderna
även ger intryck av tvåplanshus, inte tre- eller
fyraplanshus. Takform och grundens utformning är
väsentliga.
 En dämpad fasadfärg kan vara bra om ditt hus har
höga och breda fasader. Ljusa och skarpa färger,
särskilt vitt, kan få ett stort hus att se ännu större ut.
 Bevara uppvuxna träd och buskar, särskilt sådana
som är karakteristiska för landskapet: fruktträd i
dalgångarna, tallar på höjderna, ekar och hassel i
sluttningarna.
Här får istället källaren ta upp nivåskillnaden. Tvåvåningslösningen ger mer
boarea utan ytterligare uppfyllnad. En
lägre volym närmast vägen får fasaden
att inte upplevas så hög.
 Ta hand om dagvattnet på din egen tomt. Undvik att
hårdgöra ytor mer än nödvändigt. Att behålla
vegetationen kan förebygga skador av störtregn.
Alternativt examensarbete KTH Arkitektur: Att bygga staden i fyra dimensioner. Karin Hoas 27 maj 2015
7(8)
Detta får du bygga
Detaljplanen ger rättighet att bygga upp till angiven omfattning. Här är en snabböversikt.
Därutöver får du bygga enligt de s k attefall- och friggeboreglerna.
Planskissen högst upp visar måttbestämmelser
för byggnadernas placering mot gata respektive mot granne.
Sektionsskissen ovan visar marklutning där det krävs souterrängvåning eller källare. Till vänster ett
tvåplanshus med bottenvåning i souterräng, till höger ett tvåplanshus med källare. Tomterna i exemplet är fiktiva.
Generellt för tomten: Tomtstorlek min 1500 kvm respektive 2000 kvm (se detaljplanekartan).
Sammanlagd byggnadsarea för huvudbyggnad och uthus max 250 kvm.
Byggnader placeras så biluppställning minst 6 m ryms. Ytterligare placeringsbestämmelser
(prickmark m m) för respektive fastighet, bland annat mot Uttringevägen, se detaljplanekartan.
Dagvatten ska tas omhand på den egna fastigheten.
Bostadshus i form av friliggande småhus. En huvudbyggnad per fastighet, med en eller två bostäder,
i max två plan plus vind och källare, max 300 kvm bruttoarea. Placeras minst 4,5 m från tomtgräns.
Uthus, garage o dyl i valfritt antal, sammanlagt max 50 kvm byggnadsarea, i en våning utan vind,
med nockhöjd max 3,5 m över lägsta marknivå. Placeras minst 2,5 m från tomtgränserna.
Anpassning till den naturliga terrängen – det gäller för både bebyggelsens placering och utformning
och tomternas utformning. Om ursprunglig mark sluttar 1,5 m eller mer där huset ska stå krävs
souterrängvåning eller källare för att ta upp nivåskillnaden.
Lycka till med ditt bygge!
Mera information
Kontakta bygglovhandläggare via Salems kommuns växel tel 08-532 598 00 eller på [email protected].
Detaljplanen finns att läsa på kommunens hemsida www.salem.se, skriv Heliodal i sökrutan.
På hemsidan finns även blanketter för bygglovansökan och beställning av nybyggnadskarta med mera.
Foton från Heliodal med närområde från kulturhistorisk inventering 1972, ur kommunens arkiv 1980, av Karin Hoas
och Conny Olsson i samband med olika planarbeten 2006-2015 samt på första sidan av Anders Freeman.
Alternativt examensarbete KTH Arkitektur: Att bygga staden i fyra dimensioner. Karin Hoas 27 maj 2015
8(8)