Aktivitetsersättning

Aktivitets­
ersättning
– vid nedsatt arbetsförmåga
Aktivitetsersättning är ett stöd för dig som är ung och som inte kan arbeta på grund
av sjukdom eller någon annan funktions­nedsättning. Aktivitetsersättningen kan vara
inkomstrelaterad eller i form av garanti­ersättning. Du kan få aktivitets­ersättning längst
tre år i taget.
Vem kan få
aktivitetsersättning?
Du kan tidigast få ersättningen från och med juli
månad det år du fyller 19 år och längst till och med
månaden innan du fyller 30 år.
Arbets­förmågan måste vara nedsatt under minst ett
år med minst en fjärde­del. Nedsättningen av arbetsförmågan ska gälla alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för
personer med funktionsnedsättning, till exempel
lönebidragsanställningar.
Hur mycket får man i
aktivitetsersättning?
Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärde­dels
aktivitetsersättning. Hur mycket du får beror på
hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt och dina
möjligheter att försörja dig genom arbete.
Om du inte har arbetat eller arbetet lite kan du få
mellan 7 787 och 8 715 kronor i månaden beroende
på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.
Både inkomstrelaterad aktivitetsersättning och
garantiersättning räknas om i januari varje år när
prisbasbeloppet1 ändras.
Hur går det till att få
aktivitetsersättning?
Du kan ansöka själv
Du kan själv ansöka om att få ­a ktivitetsersätt­ning. Du använder en särskild blankett som du
kan få hos Försäkringskassan eller hämta på
www.forsakringskassan.se. Du ska också bifoga
ett läkarutlåtande.
Försäkringskassan kan byta ut
sjukpenning mot aktivitetsersättning
Om Försäkringskassan bedömer att du upp­f yller
villkoren för att få aktivitetsersättning kan vi
besluta att byta ut din sjukpenning mot aktivitets­
ersättning. För att kunna göra det behöver För­
säkringskassan begära ett läkar­utlåtande från
läkaren som sjukskrivit dig.
Om du har haft inkomster av arbete under minst ett
år kan du få mer pengar. Då får du 64 procent av din
antagandeinkomst. Antangandeinkomsten beräknas på ett genomsnitt av dina inkomster under de
senaste åren.
Prisbasbeloppet följer prisutvecklingen i samhället.
År 2016 är prisbasbeloppet 44 300 kronor.
FK 200-4051-C
1
1/4
Faktablad
Uppdaterad: 2015-12-22
Hur bedöms din rätt
till aktivitetsersättning?
Du behöver ett läkarutlåtande
När du ansöker om aktivitetsersättning måste du ha
ett läkarutlåtande. I första hand är det läkaren du
normalt går till som ska beskriva ditt hälsotillstånd
i ett utlåtande. Men Försäkringskassan kan också
begära att annan läkare eller medicinskt sakkunni­g
undersöker dig och bedömer dina möjligheter att
arbeta.
Försäkringskassan utreder
dina förhållanden
Vi utreder både dina arbetsförhållanden och dina
sociala förhållanden. Det innebär att vi ställer
­frågor om bland annat familjeförhåll­anden, barnomsorg, hushållsarbete, fritids­a ktiviteter, utbildning, bisysslor eller uppdrag som eventuellt kan
påverka din rätt till ersättning.
Försäkringskassan följer
upp din arbetsförmåga
Under tiden du har aktivitetsersättning kan Försäkringskassan göra en uppföljning för att ta reda på
om du fortfarande har rätt till aktivitetsersättning
på samma nivå. Uppföljning innebär att vi utreder­
om din arbetsförmåga eller dina möjligheter till
rehabilitering har förbättrats.
Hur betalas pengarna ut?
Aktivitetsersättningen sätts in på det konto som
du anmäler till Försäkringskassan. Den betalas ut
den 18:e eller 19:e varje månad. Om utbetalningsdagen är en lördag får du aktivitetsersättningen
på fredagen. Om utbetalningsdagen är en söndag,
helgdag eller midsommarafton får du e­ rsättningen
närmast följande vardag. Är du bosatt utomlands
sänds din aktivitetsersättning från Sverige på
ut­betalningsdagen.
Vad kan jag göra under tiden
med aktivitetsersättning?
Arbetslivsinriktad rehabilitering
FK 200-4051-C
Under tiden du har aktivitetsersättning ska du
så snart som möjligt delta i arbetslivs­inriktade
2/4
Faktablad: Aktivitets­ersättning
Uppdaterad: 2015-12-22
rehabiliteringsinsatser. Arbetslivsinriktad rehab­­­
ilitering är åtgärder som du behöver för att få
­tillbaka din arbetsförmåga Det kan till exempel
vara arbets­träning eller utbildning för att du ska
kunna återgå till ditt gamla arbete eller få ett annat
lämpligt arbete. Försäkringskassan ansvarar för att
uppmärksamma dina behov och ta initiativ till att
du får rehabilitering. Saknar du giltiga skäl till att
inte delta i en åtgärd kan din ersättning dras in eller
minskas.
Du kan delta i aktiviteter
Under tiden du har aktivitetsersättning kan du
också­delta i olika aktiviteter. Aktiviteterna ska
stödja dig i din utveckling och påverka din sjukdom
eller din funktionsnedsättning på ett positivt sätt.
De ska också bidra till att ge dig bättre förutsättningar för att förbättra din arbetsförmåga.
Att delta i aktiviteter är frivilligt. Du behåller din
ersättning även om du väljer att inte delta i några
aktiviteter.
Du kan arbeta eller studera med
vilande ersättning
Under tiden du har aktivitetsersättning har du
möjlig­het att arbeta eller studera utan att förlora
rätten till ersättning. Det kallas för vilande aktiv­
itetsersättning. Att ersättningen är vilande innebär
att den inte betalas ut. Du måste ansöka om vilande
ersättning innan du börjar arbeta eller studera. Du
kan tidigast få vilande aktivitetsersättning när du
har haft aktivitetsersättning i ett år. Som längst kan
du ha ersättningen vilande i två år.
Om du arbetar när din ersättning är vilande får du
ett månadsbelopp som motsvarar 25 procent av den
ersättning som är vilande. Beloppet betalas ut under
längst 24 månader.
Du kan arbeta lite med hel
aktivitetsersättning
Om du får hel aktivitetsersättning har du ändå
möjlighet att utnyttja en liten återstående arbets­
förmåga i till exempel ideellt eller politiskt arbete.­
Det betyder att du kan arbeta en timme per dag
och tjäna högst en åttondel av den normala heltidsinkomsten i den sysselsättning du utför och ändå
Försäkringskassan
ha rätt till hel ersättning. Du måste anmäla om att
arbeta med aktivitetsersättning innan du börjar
arbeta.
Med tre fjärdedels aktivitetsersättning
får du hjälp att hitta ett arbete
Om du får tre fjärdedels aktivitetsersättning, och
du själv vill, meddelar Försäkringskassan Arbetsförmedlingen att du vill ha en anställning som
­motsvarar din åter­stående arbets­förmåga. Arbetsförmedlingen ska inom sex månad­er placera dig på
den ­ordinarie arbetsmarknaden, eventuellt med
hjälp av lönebidrag. Om inte det går ska du erbjudas
en anställning vid Samhall AB.
Vad händer med
sjukpenningen?
När du beviljats hel aktivitetsersättning har du
inte längre rätt till sjukpenning. Har du beviljats
en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels ersättning
och har inkomst av förvärvsarbete som är minst
10 632 ­k ronor per år (24 % av prisbasbeloppet), kan
du däremot få en sjukpenningrundande inkomst
fastställd och därmed få sjukpenning om du inte
kan arbeta på grund av sjukdom.
Aktivitetsersättningen kan minskas
om du har andra ersättningar
Om du samtidigt som du får aktivitetsersättning
också får utländsk invaliditetspension eller andra
utländska invaliditetsförmåner så kan dessa minska
aktivitetsersättningen.
Aktivitetsersättning och skatt
Du betalar skatt på aktivitetsersättningen.
Försäkring­skassan gör skatteavdraget. Har du
andra inkomster kan de påverka skatteavdraget.
Anmäl därför om du har skattepliktiga inkomster från någon annan än Försäkringskassan, till
­exempel arbetsinkomst.
Du behöver inte skicka in din skattsedel till
Försäkrings­kassan. Försäkringskassan får upp­gift­erna direkt från Skatteverket.
FK 200-4051-C
Om du vill att Försäkringskassan ska dra ­mindre
skatt (till exempel om du har stora ränte­utgifter)
kan du ansöka om jämkning hos ditt skattekontor.
3/4
Faktablad: Aktivitets­ersättning
Uppdaterad: 2015-12-22
Skicka sedan beslutet som du får till Försäkringskassan. Vill du att mer skatt ska dras från din aktiv­
itetsersättning vänder du dig till Försäkringskassan
för att få avdraget höjt. Det högre avdraget görs då
på aktivitets­ersättningen till dess du själv säger till.
I januari varje år får du en kontrolluppgift från Försäkringskassan. På den står hur mycket aktivitets­
ersättning du fått och hur mycket skatt som dragits.
Om du får ersättningen ­insatt på ett konto får du
kontrolluppgiften med j­ anuari månads insättningsbesked. ­Kontakta Försäkringskassan om du inte får
någon kontroll­uppgift.
För mer information om aktivitetsersättning
och skatt, ring till ditt skattekontor eller gå in på
www.skatteverket.se.
Om du bor eller
flyttar utomlands
Inkomstrelaterad aktivitetsersättning betalas ut till
dig oavsett i vilket land du bor. Garanti­ersättning
kan du däremot bara ta med dig till l­ änder inom EU/
EES samt Schweiz och Kanada. Vänd dig till Försäkringskassan för mer information om när du har rätt
att ta med din garantiersättning till ett annat land.
Om du flyttar utomlands permanent så ska du
anmäla det till Försäkringskassan. Det är viktigt att
du talar om vilken adress, bank och konto­nummer
du vill att aktivitetsersättningen ska skickas till.
För att ha fortsatt rätt till aktivitetsersättning
­måste du som bor utomlands skicka in ett så kallat
levnadsintyg till Försäkringskassan i ­Sverige en
gång om året. Det går till så här:
Du får automatiskt en blankett från Försäkringskassan. Fyll i blanketten, ta med dig ett giltigt pass
och gå till någon av de myndigheter eller liknande
som finns listade på blanketten. De måste intyga
att dina uppgifter stämmer. Skicka sedan tillbaka
blanketten till Försäkringskassan.
I vissa fall får du inte någon intygs­blankett. För
­närvarande gäller det dig som bor i F
­ inland,
Norge eller Tyskland. Uppgifterna om dig hämtas
i stället genom datautbyte mellan S
­ verige och ditt
bosättningsland.
Försäkringskassan
När du bor utomlands kan du få ”Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta” (SINK). Kontakta
Skatteverket för information om SINK.
Förändringar som gäller hur mycket du arbetar
måste du anmäla i förväg. Övriga förändringar ska
du anmäla så snart du vet.
Andra ersättningar
Om du inte anmäler förändringar så kan du bli
­skyldig att betala tillbaka om du tagit emot för
mycket pengar eller fått pengar som du egentligen
inte ska ha.
Avtalsförsäkringar
När du får aktivitetsersättning kan du eventuellt
också få ersättning genom en kollektiv­avtalad försäkring. Därför bör du fråga din senaste arbets­
givare eller fackliga organisation om det finns någon
försäkring och vad som gäller för dig i så fall. Om du
har haft andra arbetsgivare tidigare så bör du fråga­
dem också. Försäkringskassan har inte hand om
kollektivavtalade försäkringar och kan därför inte
svara på frågor om dem.
Bostadstillägg
Du som har aktivitetsersättning kan få bostads­
tillägg. Du ansöker om bostads­tillägg hos
­Försäkringskassan. Se faktabladet Bostads­tillägg
till dig som har aktivitetsersättning eller sjuk­
ersättning som du kan få hos Försäkrings­kassan
eller hämta från www.forsakringskassan.se.
Anmäl förändringar!
Du måste anmäla alla förändringar som kan
påverka­rätten till eller storleken på din ersättning.
Det gäller till exempel om:
Mer information
Faktablad är inte lagtext i ämnet. Det finns
flera andra faktablad som handlar om
aktivitets­ersättning:
•• Aktivitetsersättning – inkomstrelaterad
ersättning
•• Aktivitetsersättning – i form av
garanti­ersättning
•• Aktivitetsersättning – vid förlängd skolgång
•• Aktivitetsersättning – aktiviteter vid
aktivitets­ersättning
Du hittar allt informationsmaterial på
www.forsakringskassan.se. Där kan du också enkelt
och snabbt sköta en del ärenden med hjälp av våra
självbetjäningstjänster.
På vår telefon för självbetjäning 020-524 524 kan
du beställa intyg, blanketter och broschyrer. Du kan
också göra vissa anmälningar.
•• du börjar arbeta eller studera
•• du börjar arbeta i större omfattning än tidigare,
till exempel om du får halv ersättning men börjar
arbeta heltid
•• du får ideella uppdrag som tillkommer eller
­ändras i omfattning
•• du fortsätter att arbeta sedan ett beslut om
­v ilande aktivitetsersättning har upphört
•• din arbetsförmåga förbättras, även om du
inte arbetar
•• du får en ny eller ändrad utländsk pension,
­livränta eller liknade
FK 200-4051-C
•• du flyttar utomlands.
4/4
Faktablad: Aktivitets­ersättning
Uppdaterad: 2015-12-22
Försäkringskassan