FÅGELBLADET
FÅGELBLADET Nr 3 2015 September Årgång 31 Nummer 127 Upplaga 150 ex. Lösnummerpris 20 kr www.nefk.nu Bankgiro 448-2956 INNEHÅLL Ledare.. ............................3 Redaktionsruta.. ...............3 Exkursionsrapporter ........4 Taxonomi.........................6 Sponsor ............................8 Bilder ...............................8 Om en fågel .....................9 Favoriter i repris ............10 Medlemsregister ............12 Vårfågelkalendern .........14 Statistik ..........................17 Inventering.....................18 Information ....................19 Ur obsboken ..................20 Representering ...............21 Puff ................................21 Rättelse ..........................21 SOF-aktuellt ..................22 ÖSOFaktuellt .................22 Aktuella observationer ...23 Aktiviteter ......................28 __________________________________________________________________________________________ Foto: Dan Jonasson Aftonfalk vid Getasjön 23 maj 2015 NYBRO-EMMABODA FÅGELKLUBB, Upplandsgatan 2, 382 31 NYBRO [email protected] STYRELSE Ordf. Torgny Berntsson Karsamåla 103 361 95 LÅNGASJÖ [email protected] V. ordf. Göran Cedertorn S:t Sigfridsv. 34 382 38 NYBRO [email protected] Sekr. & Ulf Edberg Upplandsgatan 2 382 31 NYBRO kassör [email protected] V. sekr. Anders Brattström Gjutaregatan 3 C 361 32 EMMABODA [email protected] Ledamot Fabian Idensjö Karsamåla 101 361 95 LÅNGASJÖ [email protected] Ledamot Mikael Johansson Villagatan 22 B 382 31 NYBRO [email protected] Ledamot Knut Åberg Persmåla 504 382 92 NYBRO [email protected] 0705-35 08 64 0481-176 88 070-94 62 101 0481-159 23 076-80 78 960 0702-02 45 55 0703-08 93 65 0708-75 99 64 0481-159 95 073-05 82 395 REVISORER Ordinarie Roger Halling Nylandsvägen 14 382 45 NYBRO 0481-186 64 072-33 68 848 Ordinarie Sverker Petersson Kulla 115 382 93 NYBRO 0481-161 76 070-96 52 250 [email protected] Suppleant Fredrik Bjerding Trädgårdsgatan 4 386 30 FÄRJESTADEN 0730-27 31 34 [email protected] Suppl. Alexander Giselsson Polhemsg. 23 D 371 40 KARLSKRONA 0705-45 32 17 [email protected] VALBEREDNING Ordinarie Erland Lindblad Suppleant Dan Jonasson Suppleant Tomas Dulin Överfångsvägen 4 c/o Widén 352 51 VÄXJÖ 0736-91 22 10 [email protected] Turevägen 26 360 60 VISSEFJÄRDA 0471-205 70 [email protected] Økholmen 38 NO-1684 VESTERØY NORGE 004799588816 [email protected] HEMSIDA PÅ INTERNET www.nefk.nu Webmaster Sverker Petersson Kulla 115 382 93 NYBRO [email protected] 0481-161 76 070-96 52 250 MEDLEMSAVGIFTEN Använd bankgiro 448 - 2956. Uppge namn (även på familjemedlemmar) och adress. En tidning per hushåll är standard, uppge om ni vill ha fler för spridning på arbetet e.d. Fullbetalande 80:- Ungdom (t.o.m. 18 år) 25:Familjemedlemmar 10:- totalt, oavsett antal. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– FÅGELBLADET, Upplandsgatan 2, 382 31 NYBRO Fågelbladet är klubbens informationsblad. Alla är välkomna att bidra med text och bilder. Presstopp är den förste i månad före utgivningsmånaderna (mars, juni, september och december). För insänt ej beställt material ansvarar redaktionen ej! REDAKTÖR Ulf Edberg Upplandsgatan 2 382 31 NYBRO 0481-159 23 TRYCKNING Hans Lundgren Bökevara 103 361 91 EMMABODA 2 076-80 78 960 0471-413 11 [email protected] [email protected] LEDARE FÅGELMATNING SOMMARTID Ja, det är ju upp till var och en om man vill hålla på med så'nt. Hur som helst så har min matning haft många trogna stamgäster som också lyckats med häckningar i omgivningen, t.ex. grönfinkarna som ökat från 2 till 20. eller träd för att undvika att bli uppäten av rovdjur av olika slag och diskret kolla om den blir matad. Såna som flugit i fönster och tuppat av tar jag in i en låda en stund så brukar den kvickna till istället för att bli uppäten. Annars hänvisar jag till KFV som har lokala rehabiliterare, med tillstånd att ta hand om skadat vilt. En del insektsätande flyttfåglar har nog haft det tufft i år. När dom anlände till sina häckplatser fanns här inte mycket till insekter i ruskvädret. Svartvita flugsnapparna verkar i år inte fått fram en enda unge i holkarna här omkring. En dam hittade en svartvit flugsnapparhane död i holken med sju ungar dessa matades av honan. Damen i fråga förstod att eftersom det knappt fanns några insekter i luften gällde det att handla snabbt med ett räddningsförsök. Sagt och gjort hon åkte till närmaste fiskeredskapsaffär och köpte ett par burkar maggots (små larver för mete). Med dessa matade honan upp alla ungarna. Fantastiskt. (Denna uppgift enligt Facebook.) Tyvärr är inte myndigheterna mycket för att skydda vårt fågelliv, man låter i forskningssyfte, trots protester, anlägga kontrollerade skogsbränder i en av våra värdefullaste fågelmarker. Detta under häckningsperioden. Man tycker politiker borde ingripa genom att ändra på bestämmelserna. Vindkraftsbolag planerar sätta upp stora monstersnurror som stör fågellivet här inlandet, något som inte är miljövänligt och inte heller lönsamt då dessa inte levererar när de som mest behövs, kalla vinternätter. Nog surat för denna gång. Efter ett hittills rätt magert fågelår stundar höstens fågelsträck, en spännande tid, så fågelvänner ut i våra marker och skåda, där kan dyka upp vad som helst. Här hemma har ett par grå flugsnappare, med sitt bo i garaget, lyckats få ut sina tre ungar. Annars är det en del som ringer när dom hittat, vad dom tror övergiven fågelunge på marken. Jag brukar råda dom att lyfta upp den i någon tät buske/häck Karsamåla 1 augusti 2015 Torgny Berntsson, ordförande REDAKTIONSRUTA JUBILEUM FÖR REDAKTÖREN Nu duggar jubileerna tätt. Först kom det 125:e Fågelbladet i mars (i färg för att fira det), sen fyllde klubben 30 år 22 april (det ska firas senare i höst) och nu är det dags för mitt 75:e nummer som redaktör. Ja, man börjar få lite rutin på det. Klubbens förste redaktör, Mats Hansson, gjorde 52 nummer av Fågelbladet. På den tiden var det till största delen ett rent hantverk, numera är det helt och hållet digitalt. Tack till alla som skriver och bidrar med bilder. Det gör att innehållet kan hållas varierat. Kanske dags att hitta en ny redaktör snart? Nybro 11 augusti 2015 Ulf Edberg, redaktör 3 EXKURSIONSRAPPORTER RYNINGEN 23 MAJ 2015 I år var vi inte så många som vi brukar vara på turen till Ryningen. Från Emmaboda kom det 3 personer och från Nybro var vi bara 2. Vi åkte ändå i 2 bilar. Emån och den lilla udden med lerbanken. Där fanns flera krickor, en mindre strandpipare, en skräntärna, en fisktärna, skrattmåsar och tofsvipor. Även starar födosökte där. I luften flög det en lärkfalk, de andra såg fem medan jag gick iväg på vandringsleden för att se närmare på strandpiparen. Här hörde vi bl.a. gök och näktergal i den månghövdade fågelkören. Första stoppet var det stora grustaget söder om Trånshult. Där hörde eller såg vi inget utöver det vanliga till att börja med. Trädpiplärka är ju något av en typart för miljön här. Dubbeltrasten är inte direkt ovanlig heller. Plötsligt gjorde en röd glada entré och kunde beskådas på nära håll. En fågelart med imponerande spännvidd. Sedan flög ett par större korsnäbbar förbi ivrigt lockande kypp kypp. Hemresan påbörjades, men vi vek av vid Blankans kraftstation. På vägen dit såg vi en hane av törnskata. Vid en liten pöl stod en skogssnäppa. I åfåran fanns ett par forsärlor. I sjön ovanför fallet sjöng en rörsångare. Vi for vidare till det nya fågeltornet nära TwinPeaks. I sjön Ryngen såg vi sångsvan, skrattmås och fiskmås. I Emån fanns det gräsänder och knipa. Tre olika arter av rovfåglar såg vi medan vi var där, brun kärrhök, ormvråk och tornfalk. Av vadare såg vi bara tofsvipa och enkelbeckasin. I övrigt sågs ringduvor, tornseglare och vanliga tättingar. Gransångaren får snart räknas dit som den ökar, medan grönfinken och gulsparven minskar. En vacker steglits satt på en stolpe nära tornet. Sen for vi via Högsby till Aboda och kommungränsen mot Nybro som utgörs av Badebodaån. Där fanns en upprörd forsärla som försvann nedströms. Näst sista stoppet blev Boasjö med bl.a. storlom, fiskgjuse, drillsnäppa och gråtrut. Dessutom flera fisktärnor och ca 100 fiskmåsar. Undrar just om skrakarna som rastar till hösten har något kvar att fiska. Vårt allra sista stopp var vid Store Hindsjön. Där fanns bl.a. en helt ensam skrattmås. Plötsligen sänkte sig en stor havsörn ned mot sjön och landade på en torrgren på Näset mittemot badplatsen. En riktigt fin grand finale. Sen for vi hem. Under tiden vi var i tornet, vilket var en dryg timme, så passade vi på att fika. Sen for vi ett par hundra meter norrut till Emån vid Ryningsnäs. Där flög bl.a. fisktärna och hussvala. En gröngöling hördes flera gånger, men någon kungsfiskare fick vi varken se eller höra i år. 65 arter blev dagens facit. Inget överdådigt, men helt OK med tanke på den låga temperaturen och det blåsiga vädret. Trots att det var övermulet ibland så slapp vi regn som tur var. Vi vände söderut med lokalen Vallen som nästa mål för dagen. I Trånshult såg vi både gråsparv och pilfink. På skyddsvallen hade vi god uppsikt över Ulf Edberg 4 GYLLINGMORGON I OTTENBY 6 OCH 7 JUNI 2015 I år lanserades två alternativ, dels den vanliga turen när vi reser på morgonen och dels ett alternativ med övernattning i Ås. Jag skulle vara ledare för det sistnämnda, men det sprack för min del för jag var tvungen att jobba, så det blev bara en tur. Den var jag inte med på, men den lär ha varit mycket lyckad. Johnny Häggqvist har författat en utförlig redovisning, som inte hade hunnit komma in till Fågelbladets pressläggning. Den kommer därför i nr 415, i december istället. /Red. NATTEXKURSION 15 JUNI 2015 Fyra personer var vi som lämnade Nybro för säsongens sista klubbexkursion. Det var lite svalt och blåsigt, men uppehåll. I Alsjöholm fanns fem personer från Emmaboda på plats och vi fortsatte till västra sidan av Alsjösjön i hopp om någon vattenrall. Den fortsatte över fälten tätt över backen och lyfte lite mot himlen så man åter såg silhuetten, hornuggla. När vi klev ur bilarna tyckte jag mig höra en nattskärra, men inget knyst på en lång tid. Precis när vi skulle fara vidare så hördes nattskärran spela från andra sidan av Tvärskogsvägen, men inte särskilt länge och bara en gång. Jag tyckte att vi skulle fara vidare, för jag trodde på bättre lycka i Gårdsryd. Tyvärr var det ingen nattskärra alls där. Det var nog för dåligt med insekter i luften för att nattskärran skulle vara intresserad av området. Däremot hördes en kattuggla ropa långt bort och en fladdermus flög över infiltrationsdammen. Dessvärre ingen rall den här kvällen, men en del annat istället. I den delen av sjön som ligger väster om vägen såg vi ett par sångsvanar. På vägen dit ringduva och på vägen därifrån björktrast. Vid sjön sjöng gök, gärdsmyg, koltrast, taltrast, svarthätta, lövsångare och bofink, men jag tror att det bara var en av varje. Dessutom hördes en gröngöling och en sädesärla flög förbi. Det som framför allt fyllde luften innan knotten tog över var mängder med tornseglare och ett par ladusvalor. Stig tipsade om näktergal vid Beijer bygg i Nybro. Emmabodafolket for dit. Vi andra for till Preem och Stig for hem därifrån. Jag tog bilen till Beijer bygg och Kjell och Christine följde efter i Kjells bil. Jo, näktergalen hördes direkt när man kom fram. Än bättre var att bakom Beijer bygg, i bullervallen mot järnvägen, satt en kärrsångare och sjöng. Kvällens clou menade många. Fast kväll var det inte längre, klockan var över midnatt. När solen försvann beslöt vi oss för att göra detsamma. En morkulla drog förbi just innan vi drog vidare. Efter en färd via Långaström i Kalmar kommun kom vi åter till Nybro kommun. Första stoppet blev stenvalvsbron vid Skabro. Inget nytt där. Sen besökte vi Björnsjön i Överstatorp. Där flög en fiskmås runt i det sista dagsljuset och 2 skogssnäppor lät upprört från ån. Ett par kanadagäss hade fått ut sina ungar. Jag for ca 400 m och så var jag hemma. 23 arter blev kryssade, men antalet var inte det viktiga den här gången utan vilka arter vi lyckades höra och se. Vi fick i stort sett allt vi kunde ha önskat, utom vattenrall. Vi hade fortfarande inte fikat, så vi for till Källebäck för att göra det. Precis när vi hade passerat vägskälet mot S:t Sigfrids källa så flög en långsmal uggla över vägen. Ulf Edberg 5 TAXONOMI TK:S FEMTE LISTA SOF:s Taxonomikommitté (Tk) publicerade sin femte lista över Holarktis fåglar i Vår Fågelvärld (VF) nr 2 2014 på sidorna 36-45. Mer om den strax. Rörhönan Gallinula chloropus har 12 olika raser över hela världen. De 7 amerikanska raserna ges nu artstatus under namnet amerikansk rörhöna G. galeata. I Fågelbladet 1-14 och 2-14 redogjordes för de viktigaste förändringarna i den fjärde listan och nu är den redan passé. Det går fort numera med ändringar av släktindelning och namn när forskarna har tillgång till DNA-teknik. Flera vadare som tidigare tillhört egna släkten förs nu över till det stora släktet Calidris. De nya namnen blir prärielöpare C. subruficollis, brushane C. pugnax, bränningsnäppa C. virgata, skedsnäppa C. pygmea (ändrad ändelse) och myrsnäppa C. falcinellus. Tk har tidigare publicerat sin första lista i VF 8-03, den andra i VF 1-07, den tredje i VF 6-10 och den fjärde i VF 6-12. Man hittar även dessa, liksom den femte och senaste, på Tk:s hemsida som är länkad från www.birdlife.se (OBS! ny adress) och fliken Forskning. Kelptrut Larus dominicanus är nytt namn på dominikanertruten. Småtärnan Sternula albifrons har en ras i Röda havet, Persiska viken och västra Indiska oceanen som nu får artstatus under namnet Saunders småtärna S. saundersi. I den femte listan har 21 ändringar gjorts bland Holarktis fåglar. Holarktis är Palearktis (Europa, Nordafrika och norra Asien) sammanslaget med Nearktis (Nordamerika ner till halva Mexico). Den södra gränsen har genom årens lopp justerats genom både Mexico, Nordafrika, Mellanöstern och Centralasien. Numera räknas hela Arabiska halvön in, men inte ön Sokotra. Samtliga arter som tidigare har hetat något på taiga- byter nu förled till tajga-. Således tajgahök, tajgabeckasin, tajgagök, tajgablåstjärt, tajgasångare, bergtajgasångare och tajgaflugsnappare. Afrikansk dvärguv Otus senegalensis delas upp i tre arter genom att raserna från Arabiska halvön respektive ön Sokotra ges artstatus. Dessa heter numera arabisk dvärguv O. pamelae och sokotradvärguv O. socotranus. Följande förändringar har gjorts i den femte listan: Amurjärpe Falcipennis falcipennis och granjärpe F. canadensis flyttas från släktet Dendragapus. Tretåig hackspett Picoides tridactylus delas i två arter genom att de europeiska och asiatiska fåglarna kvarstår och förekomsten i Nordamerika ges namnet vedspett P. dorsalis. Asiatiska och afrikanska frankoliner i släktet Francolinus delas upp i flera släkten. Av de tre arterna i Västpalearktis så kvarstår den svarta frankolinen F. francolinus, medan marockansk frankolin och Erckels frankolin kommer att heta Pternistis bicalcaratus resp. P. erckelii. Släktet med östliga näktergalar Luscinia blir av med några arter till egna släkten. I Västpalearktis berörs tre arter, rubinnäktergal Calliope calliope, blånäktergal Larvivora cyane och 6 drillnäktergal L. sibilans. I östra Palearktis ändras ytterligare några arter. Pungmes Remiz pendulinus delas upp i fyra arter. Den europeiska arten kvarstår och har tre raser (pendulinus, menzbieri och jaxarticus). De nya arterna är svarthuvad pungmes R. macronyx (med raserna macronyx och nigricans), vitkronad pungmes R. coronatus (med raserna coronatus och stoliczkae) samt kinesisk pungmes R. consobrinus (med alla av samma ras). Sorgstenskvätta Oenanthe lugens har en rad raser. Av dessa upphöjs nu mahgrebstenskvätta O. halophila och arabstenskvätta O. lugentoides till egna arter. Guldtrast Zoothera dauma har sin utbredning från norra Sibirien till södra och sydöstra Asien. De båda raserna i norr bryts nu ur till en egen art guldtrast Z. aurea. Raserna i söder behåller det vetenskapliga namnet Z. dauma (nominatrasen) men får det svenska namnet tigertrast. Sommargyllingens Oriolus oriolus östligaste ras ges artstatus som indisk sommargylling O. kundoo. Isabellatörnskatan Lanius isabellinus delas i två arter. Den östligaste populationen som finns i Mongoliet och Kina behåller det gamla namnet medan den västliga populationen i Iran, Turkestan och Kazakstan ges namnet turkestantörnskata L. phoenicuroides. En komplikation är att typexemplet för isabellinus tidigare har felbestämts så att två vetenskapliga namn har måst bytas, vilket har skapat oreda. Alla sångarna i släktet Parisoma flyttas till släktet Sylvia. Den enda arten i Holarktis är jemensångare S. buryi. I förra rapporten bröts moltonisångare ut från rödstrupig sångare. Nu delas åter rödstrupig sångare. De båda östliga raserna kvarstår som rödstrupig sångare Sylvia cantillans medan de båda västliga raserna blir en ny art med namnet rostsångare S. inornata. Varfåglarna fortsätter att vålla huvudbry och kräver djupare forskning. En genomgripande förändring av hela komplexet är att vänta. Man behöver utreda hur alla raserna inom vår vanliga varfågel Lanius excubitor och ökenvarfågel L. elegans är besläktade med varandra. Rasen meridionalis utskiljer sig så pass mycket från ökenvarfågeln att den som ett första steg nu ges artstatus som iberisk varfågel L. meridionalis. Ökenvarfågeln hade tidigare det här vetenskapliga namnet och måste därför byta. Som redan nämnts ovan är det nya vetenskapliga namnet på ökenvarfågel L. elegans. Nordsångaren Phylloscopus borealis har ett antal raser och nu ges två av dessa artstatus som kamtjatkanordsångare P. examinandus och japansk nordsångare P. xanthodryas. Balkanmes Poecile lugubris har flera raser och den östligaste av dem är hyrcanus som finns i östra Azerbajdzjan till norra Iran. Den visar större släktskap med talltita och får nu artstatus som hyrkanmes P. hyrcanus efter det forna landet Hyrkanien "varglandet". Detta var bara en förkortad version av Tk:s femte lista. I den fullständiga rapporten finns motiveringar och bakgrunder till alla genomförda förändringar. Nötväcka Sitta europaea har en mängd raser och den nordostligaste, med utbredning från Lena till Kolyma, ges nu artstatus som jakutisk nötväcka S. arctica. Ulf Edberg 7 SPONSOR BILDER Kanadagäss, Persmåla 15/4 Råka, Klockaregatan 15/3 Foto: Derrick Häggqvist Sidensvansar, Upplandsg. 18/2 8 Foto: Knut Åberg Foto: Ulf Edberg OM EN FÅGEL SÄDESÄRLA Motacilla alba Motacilla kommer av latinets motare som betyder ideligen röra och från latinets motax, med betydelsen rörlig. Det är en avledning av movere, röra. Det är den ständigt vippande stjärten som avses. Jämför med det svenska dialektala vippstjärt, danskans vipstjert, engelskans wagtail och lågtyska Quekstert. Ändelsen -illa är dimunitiv och betydelsen blir då "den lilla som ständigt rör på sig". Motax med ändelsen -illa blir motacilla. Sädesärlan har en lång rad lokala namn, såsigga, lillsigga och lissigga (Gästrikland), plogärla (Västergötland, Dalsland och Dalarna), tranärla och åkerhöna (Dalarna), husärla (Västmanland), såärla (Bohuslän och Dalsland), tranärla och ringärla (Lappland), långhals (Gotland), kokerella, kokvitta och kvickstjärt (Hälsingland), linärla (Norge, Bohuslän, Dalsland, Västmanland och Ångermanland) samt isspjärna (Sv Finland). Den har även kallats ängsärla, kokärla, gråärla (precis som forsärlan) och som tidigare nämnts vippstjärt. Under 1400-talet uppkom ett beklagligt misstag när greken Theodorus Gaza missförstod en text av Terentius Varro (116-27 f.Kr.) där han förklarar namnet motacilla med orden "quod motat caudam", d.v.s. "emedan den ständigt rör på stjärten". Gaza trodde då att -cilla var ett annat ord för stjärt och översatte Aristoteles namn på rödstjärten, phoinikurus, till det latinska ruticilla. Det ledde i förlängningen till att havsörnen fick heta albicilla. Någon ändelse -cilla finns dock inte, albicaudatus hade varit korrekt, (jämför albifrons och albicollis). Sädesärlan i folktron [Ur Tillhagen 1978] En sägen bland tjuktjerna berättar att Skaparen befallde korpen att hämta dagsljuset, så han samlade många fåglar och flög till Morgonrodnaden. Fåglarna försökte bryta igenom muren som höll Dagen fången. Rapphönan bröt sin näbb och den är ännu idag kort. Sädesärlan ansträngde sig så att stjärten började vippa och då lyckades fåglarna få hål på muren så att Gryningen tittade ut. Loangofolket i västra Afrika berättar att sädesärlan uppfann trumman och en man ville gärna ha trumman, så han utmanade ärlan om vem som kunde trumma bäst och han vann. Sädesärlan vippar alltjämnt på stjärten för att vara i form för att kunna få tillbaka trumman. En utbredd uppfattning har varit att sädesärlan liftade med tranan för hon var för liten för att flyga själv över havet. Sädesärlan är mycket känd som märkesfågel. Ser man årets första ärla gå emot sig får man motgång (man ser det svarta bröstet), tvärt om får man medgång om ärlan går ifrån en. Sitter ärlan högt blir det ett gott år, är en allmän turegel. Sädesärlans artepitet alba kommer av latinets albus som betyder vit. Alba är femininum. (Salskraken är en maskulin och får därför artnamnet albellus, den lille vite.) Sädes- kommer av indoeuropeiska sêtisom betyder säde, sådd och har säkert givits till ärlan för att den anländer vid tiden för vårbruket och troget följer lantbrukaren vid plöjning, harvning och sådd. Ärla kommer av det urnordiska artilôn av osäker betydelse. Det skulle rent språkligt kunna vara en diminutivform av årta, men "små årtor" låter inte logiskt. Sädesärla nämns i skrift först 1538, men är säkert mycket äldre än så. Ulf Edberg 9 FAVORITER I REPRIS EXKURSIONSRAPPORT Ur Fågelbladet 3-85 OTTENBY 12 OKTOBER 1985 Fågelklubbens allra första exkursion gick till Törn 9/6 1985 ihop med SNF. Den andra exkursionen gick till Ottenby. /Red. I utflykten deltog vår relativt nya fågelklubb. Det såg inte särskilt ljust ut kvällen innan enligt väderleksrapporten. Men att det blåser på Öland är väl alla vana vid, så vi tog vårt pick och pack och gav oss iväg. Vi stannade till vid Kalmartravet där vi möttes av Kenneth Jonsson (resans ledare) och Nybrogänget. Vi var ett tiotal entusiastiska medlemmar som i tre bilar tog oss över till Öland. När man åkte på bron kunde man se måsar, svanar samt en och annan gråtrut komma svepande över vattnet. När vi var framme drogs våra blickar mer inåt land. Då man tittade uppåt kunde man se massor av rovfåglar som seglade eller ryttlade över de vida fälten. Vi stannade många gånger på vägen för att titta på fjällvråkar som seglade över oss i hundratal. Vid ett tillfälle, vid Triberga, stannade vi upp för att titta på en kungsörn. Möjligen såg vi också en pilgrimsfalk som snabbt flög förbi. Då vi närmade oss Ottenby blev vi nästan yra av alla fjällvråkar som fanns praktiskt taget överallt. Vi såg också andra rovfåglar som t.ex. stenfalk, blå kärrhök, sparvhök, tornfalk, lärkfalk samt ormvråk. Vadarna var däremot inte särskilt talrika, dock såg vi fyra myrspovar, en flock skärfläckor och några kustpipare. Prutgäss samt grågäss fanns det gott om. Ibland en flock prutgäss såg vi utflyktens absoluta höjdpunkt, – en rödhalsad gås. Vi fortsatte med att äta vår medhavda matsäck och då vi var mätta ställde vi oss i lä bakom en stugknut, där vi riktade våra kikare ut över havet och stranden. Vi såg förstås en massa rovfåglar och själv stannade min kikare vid en vacker adult blåkärrhökshanne. Sedan var det dags att åka hem igen och vi var mycket nöjda med vad vi sett trots blåsten som inte var så besvärlig när man väl vant sig vid den. Som sagt var, var det något otroligt att se alla dessa rovfåglar utan att knappt röra på kikaren och jag tror att detta var en utflykt man sent glömmer. P.S. När jag kom hem välkomnades jag av en fjällvråk som avtecknade sig väldigt vackert mot den nedgående solen. Fabian "Fabbe" Idensjö EXKURSIONSRAPPORT Ur Fågelbladet 3-95 VÅTMARKSRUNDAN 28 APRIL 1995 Detta jubileumsår har varit fullsmockat av aktiviteter. När Fabbe satte ihop vårprogrammet, med Våtmarksrundan 28 april, var det bäddat för succé. Det blev det också trots det minst sagt nyckfulla vädret. Arrangemanget utannonserades i såväl lokalpressen och programblad som Radio Nybro. Allt som allt deltog uppemot 40 personer. Det var många nya från Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet. Traditionsenligt samlades vi vid Långasjö kyrka för att raskt stega upp i det höga fågeltornet. Den tilltagande blåsten och det höga vattenståndet gjorde att vi fick se och höra få men tydliga arter. Vi fick se knipa, sothöna, skogssnäppa, kricka, gräsand, häger och trana. Någon svarthakedopping syntes inte till, men jag kunde stolt garantera att vi snart skulle få se den på nära håll. Vi förflyttade oss så till Bjursjön där dom små strövarna passade på att ta fikapaus (trevliga ungar som skötte sig exemplariskt). Alla fick i tubkikarna på 50 meters håll se de rödögda färgsprakande 10 och tyvärr allt sällsyntare svarthakedoppingarna. Så mycket mer fick vi inte se här. Vi begav oss så till Löften där det blev fika för de stora. Här blåste friska vindar. Utöver en ruvande kanadagås såg vi på sjön inget annat än "vita gäss". Medan skymningen sakta föll fann jag för gott att blåsa av tillställningen. Med på programmet stod att vi kanske skulle få höra dvärgbeckasinen och några ortsbor hade sett fram emot detta. Jag sa att förutsättningarna att få höra detta spel var dåliga. Vi hade varit i Hällasjömåla flera kvällar och inte hört den. När det nu blåste skulle den ändå inte spela. Några gav upp och åkte hem, men många optimister hängde med och fem nya tillkom. En markägare, Berne, anslöt vis Hällasjömålasjön. Denne markägare var full av entusiasm och har tidigare gått med på att sätta upp ett fågeltorn där. Enkelbeckasinerna brummade i skyn. Klockan närmade sig den magiska tidpunkten 21.10 då den ytterst sällsynta dvärgbeckasinen vid Valborg började sitt mycket säregna spel. Detta spel som liknar en hästs galopperande över en träbro. Vinden avtog och vi stegade under intensivt lyssnande ner mot den plats där markägaren Berne tycker att tornet ska stå. Hör och häpna, efter åtta års Våtmarksrundor fick vi på hög höjd och långt håll äntligen höra den så omtalade fågelns spel. De flesta kunde inte urskilja lätet. Efter några minuter kom den igen och nu rakt över oss så att hela sällskapet fick uppleva det hela. Alla var ense om att detta var en höjdare. Några återvände följande kvällar som var vindstilla och stjärnklara för att återuppleva detta naturens mysterium. Detta som förr benämndes som odinsjakten i folkmun. Torgny Berntsson EXKURSIONSRAPORT Ur Fågelbladet 3-05 NATTEXKURSION 17 JUNI 2005 Vårsäsongen avslutades med en utflykt till Gangsmad utanför Flerohopp där vi hoppades att få se eller höra storspoven, som numera nästan kan betraktas som sällsynt i Nybro kommun. Den hade setts av Tomas i dessa trakter tidigare i vår. Tyvärr hade vi inte turen med oss denna kväll, men vi fick se en del annat intressant. En dubbeltrast flög tvärs över vägen framför Torgnys bil på vägen mellan Ingemundsmåla och Gangsmad. Vid Landsvägsbron i Flerohopp (Fäbron) där Tomas mötte upp kunde vi höra en gransångare. Maden som nu låg torrlagd som vanligt denna årstid bjöd annars på bl. a. trana, gök, spillkråka, enkelbeckasin, busk- och stenskvätta och en hel del ladusvalor som vid ett tillfälle var extra högljudda när en sparvhök flög över maden. Vi (= 5 man) körde sedan vidare till Gadderås och vägen mot Stensjön. Kvällen var ganska ljum, vinden mycket svag och himlen var mulen när vi tog fram vårt fika. Vi blev emellertid ganska splittrade p.g.a. samtidigt fågelkollande, knottfäktning, smörgåsätande och kaffedrickande. Det fanns relativt gott om fågel där. Vi kunde se havstrut, häckande gråtrut, fiskmås med unge och fisktärna. Flera kanadagäss med ungar, drillsnäppa och en pärluggla som hoade ett kort tag lite längre bort, var också några av de arter som kunde iakttagas. Lite längre ut på några stenar ovanför vattenbrynet syntes två vadarfåglar som vid första betraktandet i tuben såg ut som svartsnäppor, men benen var lite för korta liksom näbben. Efter att ha iakttagit dem i tuben en stund sa Tomas att han tyckte sig se plymer såsom på brushanar. Då brast flera av oss ut: "Men det var ju det jag hade i bakhuvudet hela tiden". Således var vi alla överens om artbestämningen. Detta var en för oss alla helt ny art för Nybro, så det blev kvällens höjdpunkt. Efter fikat vid sjön hade det blivit någorlunda mörkt för nattskärrelyssning, så vi stannade ett par gånger på vägen till Smedjevik för att lyssna. Det hade emellertid börjat att blåsa upp så vindsuset gjorde att man ej hörde något annat än några morkullor och kvällens sista toner från någon taltrast, så vi gav ganska snart upp och körde hemåt ganska nöjda ändå. 53 arter fick vi på krysslistan. Stig Ljungdahl 11 MEDLEMSLISTA 2015 Efternamn Adolfsson Alriksson Andersson Astevall Begnert Berntsson Bertilsson Bjerding Björn Bladh Brattström Brattström Carlsson Carlsson Cedertorn Dulin Förnamn Nils Claes-Göran Bill Sven Lars Torgny Jan Fredrik Stefan Bengt Anders Staffan Magnus Sture Göran Tomas Gatuadress Stomvägen 5 Uvahult 201 Nybovägen 3 Södra Lindåsgatan 70 Jöddegatan 1 Karsamåla 103 Brinkabo 204 Trädgårdsgatan 4 Ö Bondetorp 529 Hemstigen 7 Gjutaregatan 3 C Yggersryd 110 Vinberga Fridhemsgatan 32 S:t Sigfridsvägen 34 Paul Holmsens vei 59 Edberg Engström Eriksson Eriksson Evaldsdotter Fluder Sonesson Foucard Fredriksson Giselsson Gotthardsson Grozdanovski Gunnarsson Gustafsson Hagel Halling Hammarstedt Hansson Hansson Ulf Myrtel Jan Willy Carina Timothy Rodney Jörgen Alexander Inger Nicke Sten Lars Odd Roger Björn Kurt Mats Upplandsgatan 2 Karlstorp 9 Vintergatan 11 Kolningsmåla 111 Älmtamåla 318 Resebovägen 35 Guttamåla 101 Skomakaregatan 3 C Polhemsgatan 23 D Hemmansvägen 13 Storgatan 20 B Opalstigen 3 Studsmåla 112 Geijervägen 5 Nylandsvägen 14 Östervägen 9 Granvägen 7 Kvarnviksvägen 4 Postnr 361 95 380 44 579 40 361 92 382 37 361 95 361 92 386 30 382 93 361 33 361 32 361 94 373 02 361 33 382 38 NO1613 382 31 361 93 382 38 380 40 370 34 382 46 360 60 382 40 371 40 241 37 361 30 361 32 361 95 361 95 382 45 361 42 382 37 225 94 Heidersbach Helseth Hermansson Hjalmarsson Håkansson Häggqvist Häggqvist Häggqvist Höglund Idensjö Jansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Kerstin Anders Kjell Sölve Kerstin Derrick Johnny Therese Eva Fabian Rolf Anders Arne Inga-Karin Kaj Lars Lennart Buggehult 145 Slättingebygd 117 Backvägen 12 Hembygdsvägen 1 Häljanäs 304 Klockaregatan 20 Kulla 105 Höstgatan 37 Jakobsgatan 14 B Karsamåla 101 Esplanaden 11 Södergatan 25 B Landsvägen 37 Bergsgatan 5 Tärnvägen 29 Diamantstigen 2 Krangatan 23 360 60 382 93 382 45 361 95 361 95 382 44 382 93 212 17 382 33 361 95 361 33 361 31 361 53 361 33 360 30 361 32 361 42 12 Postadress LÅNGASJÖ ALSTERBRO BERGA EMMABODA NYBRO LÅNGASJÖ EMMABODA FÄRJESTADEN NYBRO EMMABODA EMMABODA ERIKSMÅLA RAMDALA EMMABODA NYBRO Familj Gunnel Birgitta Albertsson Anita Gustav, Ludvig och FREDRIKSTAD Carl Linnéus NYBRO Jan och Lisbeth BROAKULLA NYBRO ALSTERBRO HOLMSJÖ NYBRO VISSEFJÄRDA NYBRO KARLSKRONA ESLÖV Sören EMMABODA EMMABODA Ewa LÅNGASJÖ LÅNGASJÖ NYBRO Katarina, Lisa och Kajsa LINDÅS Kerstin NYBRO LUND Christina, Nils, Björn och Liv VISSEFJÄRDA NYBRO NYBRO Sara LÅNGASJÖ Annika LÅNGASJÖ NYBRO NYBRO MALMÖ NYBRO LÅNGASJÖ EMMABODA EMMABODA BROAKULLA EMMABODA Rolf LAMMHULT EMMABODA LINDÅS Marianne Efternamn Johansson Johansson Johansson Johnsson Jonasson Jonesjö Jonsson Jonsson Jonsson Karlsson Karlsson Karlsson Karlsson Karlsson Kjellgren Kullander Larsson Larsson Lexner Liliegren Lilja Lindblad Förnamn Mikael Renée Sten-Olof Odd Dan Håkan Daniel Kenneth Rolf Bengt Christine Ingemar Jörgen Ulla Alf Kjell Eric Gunnar Ingvar Åke Gerd Erland Gatuadress Villagatan 22 B Rasslebygd 153 Hornsgatan 42 Opalstigen 7 Turevägen 26 Kulla 419 Jyderupsgatan 5 Smålandsgatan 29 A Widegatan 3 Hult 302 Bangatan 25 Mellangatan 12 Skomakaregatan 16 Åbyholm 1385 Persmåla 111 Vasagatan 35 B Råsvägen 1 Häljanäs 110 Växjövägen 10 Västerängsgatan 18 Frostensmåla 108 Överfångsvägen 4 c/o Widén Ljungdahl Stig S:t Sigfridsvägen 29 Lundgren Hans Bökevara 103 Lundin Kurt Örsjö-Kroksjö 407 Magnusson Marina Klättorp 113 Martinsson Göte Vårgatan 2 Mikaelsson Jan Dvärgstigen 1 Naturskydds föreningen Tallvägen 15 Nilson Björn Frostensmåla 113 Nilsson Nils-Bertil Ametiststigen 9 Ohlsson Gunnel Brinkliden 4 Petersson Sverker Kulla 115 Ronnby Magdalena Parkgatan 5 Rossbol Inger Brunamåla 128 Simonsson Ann-Margreth Ringvägen 2 B Singer Detlef Myrmalmsvägen 13 Sonesson Anders Högalundsvägen 2 Stein Lars Gjutaregatan 3 C Stein Sofie Kalvshaga Furulund Stein Wolfgang Opalstigen 5 Svensson Hans-Gunnar Kölbygärdegatan 5 Vallien Markus Gissamåla 103 Wajkert Lilian Ågatan 13 Weinberger Alfred Malmstigen 4 Wångmar Per-Olof Tallvägen 15 Åberg Knut Persmåla 504 Åbrodd Kristina Hanemålavägen 18 C Postnr 382 31 361 33 382 44 361 32 360 60 382 92 361 33 382 31 382 34 360 36 382 40 360 60 382 40 370 34 382 92 382 32 382 93 361 95 382 90 382 32 360 60 352 51 Postadress NYBRO EMMABODA NYBRO EMMABODA VISSEFJÄRDA NYBRO EMMABODA NYBRO NYBRO VISSEFJÄRDA NYBRO VISSEFJÄRDA NYBRO HOLMSJÖ NYBRO NYBRO NYBRO LÅNGASJÖ ÖRSJÖ NYBRO VISSEFJÄRDA VÄXJÖ Familj 382 38 361 91 382 97 360 60 382 38 382 37 382 37 360 60 361 32 380 40 382 93 361 30 361 91 360 60 382 93 382 46 361 32 355 96 361 32 388 31 361 91 361 42 361 33 361 37 382 92 382 39 NYBRO EMMABODA ÖRSJÖ VISSEFJÄRDA NYBRO NYBRO NYBRO VISSEFJÄRDA EMMABODA ORREFORS NYBRO EMMABODA EMMABODA VISSEFJÄRDA NYBRO NYBRO EMMABODA KALVSVIK EMMABODA LJUNGBYHOLM EMMABODA LINDÅS EMMABODA NYBRO NYBRO NYBRO Mattias Viveka och Gustav Bengt Ingegerd Gerd Jonsson Marie, Tuva och Ebba Lalla Roy Karin Maria Maria Tove Trulsson och Frida Bo-Eddie Ingrid von Brandt Lena Ralf Ann-Charlott Rune Inga-Britt Tidningsutbyte med fågelklubbarna i Hultsfred, Kalmar, Karlskrona, Oskarshamn, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. Tidningsservice till Emmaboda bibliotek med filialer, Emmaboda kommun, Naturbokhandeln, Nybro bibliotek med filialer, Nybro kommun, SOF – Ultunabiblioteket, Studiefrämjandet Småland-Gotland och Östra Smålands Ornitologiska Förening (ÖSOF). Var vänlig och meddela ny adress när Ni flyttar eller om Ni har upptäckt något fel ovan till kassören. Tack! 99 fullbetalande är ett nytt rekord i klubbens historia. Tack för stödet! Familjemedlemmar räknas som fullvärdiga medlemmar utan egen tidning (om man inte vill ha en egen för då får man det). 13 VÅRFÅGELKALENDERN 2015 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 18/3 3/4 26/3 1/4 1987 13/2 21/3 21/3 22/3 11/4 Grupp \ år 20/3 26/3 21/3 20/3 15/4 7/4 25/4 25/4 25/4 öv.v. 14/2 10/2 15/2 25/3 20/3 30/3 24/3 9/4 13/4 20/4 12/4 21/4 3/5 14/5 15/5 6/5 14/5 14/5 13/2 27/2 29/2 29/2 6/3 5/3 13/3 29/3 8/4 8/4 5/4 22/4 26/4 1/5 30/4 27/5 12/5 6/5 7/5 10/7 14/5 17/5 11/1 28/2 6/3 28/2 3/4 15/4 8/4 7/4 8/4 8/4 23/4 20/4 26/4 4/5 16/5 22/5 16/5 16/5 6/5 20/5 14/5 18/5 9/2 11/1 24/2 14/2 5/3 18/3 19/3 1/4 19/4 23/4 3/5 26/4 28/4 3/5 11/5 9/5 10/5 10/5 10/5 4/6 10/5 – 23/2 22/2 25/2 24/2 28/3 23/3 12/3 29/3 14/4 14/4 19/4 16/4 15/4 8/5 13/5 29/5 14/5 12/5 10/5 11/5 10/5 17/5 7/3 24/3 28/3 27/3 31/3 28/3 22/3 3/4 3/4 2/4 23/4 23/4 24/4 30/4 14/5 12/5 3/5 11/5 8/5 – 18/5 18/5 öv.v. 13/2 25/2 25/2 3/4 13/3 25/3 2/4 10/4 1/4 24/4 16/4 24/4 6/5 15/5 16/5 12/5 11/5 9/5 28/5 24/5 22/5 8/1 8/3 5/3 27/2 21/3 ─ 19/3 26/3 25/3 6/4 22/4 7/4 24/4 17/4 10/5 2/5 13/5 23/5 16/5 29/5 17/5 20/5 2/3 15/2 öv.v. 14/3 18/3 18/3 15/3 28/3 3/4 21/4 26/4 25/4 26/4 5/5 14/5 15/5 13/5 14/5 12/5 28/5 21/5 25/5 öv.v. 26/2 5/3 29/2 13/3 8/4 27/3 öv.v. 3/4 30/4 8/5 23/4 8/5 4/5 15/5 14/5 14/5 4/5 24/5 30/5 26/5 23/5 10/3 9/3 4/3 4/3 27/3 10/4 1/4 1/4 29/3 1/5 24/4 18/4 29/4 12/5 25/5 11/5 29/5 16/5 19/5 20/5 20/5 25/5 3/1 6/2 24/2 10/3 4/4 14/4 12/4 12/4 17/4 25/4 9/5 5/5 12/5 9/5 18/5 ─ 28/5 ─ 4/2 26/2 27/2 7/3 II 15/3 – 31/3 Kricka 5/4 Skäggdopp. 18/4 Taltrast 30/3 Sädesärla 4/4 20/4 30/4 9/3 21/4 28/4 14/5 2/5 12/5 15/5 13/5 7/6 21/5 ─ 13/2 16/3 12/3 27/3 III 1/4 – 30/4 Storspov 7/4 Skogssnäppa Trädpiplärka 25/4 Ladusvala 24/4 Lövsångare 24/4 Sv.v. flugsn. 25/4 30/4 28/5 8/5 9/5 9/5 11/5 9/6 24/5 ─ 5/3 19/3 22/3 27/3 IV 1/5 – 15/5 Gök 31/4 Trädg.sång. 16/5 Näktergal 18/5 Tornseglare 4/5 Rörsångare 15/5 Törnskata 16/5 9/5 22/5 7/6 I före 15/3 Knipa Sånglärka Stare Tofsvipa Trana V 16/5 – Kärrsångare 5/6 Härmsångare 5/6 Rosenfink 11/6 14 Trädg.sång. Näktergal Tornseglare Rörsångare Törnskata IV 1/5 – 15/5 Gök 10/5 Sv.v. flugsn. 26/4 III 1/4 – 30/4 Storspov 29/3 Skogssnäppa 30/3 Trädpiplärka 21/4 Ladusvala 27/4 Lövsångare 24/4 II 15/3 – 31/3 Kricka 16/3 Skäggdopp. 13/3 Taltrast 27/3 Sädesärla 27/3 I före 15/3 Knipa Sånglärka Stare Tofsvipa Trana Grupp \ år 14/5 12/5 11/5 12/5 13/5 öv.v. 28/2 20/2 8/3 10/3 2002 27/5 24/5 22/5 8/5 19/5 17/5 6/5 12/5 3/5 25/4 5/4 27/3 10/4 18/4 20/4 27/3 27/3 20/3 28/3 öv.v. 9/3 9/3 9/3 9/3 2003 24/5 12/5 29/5 8/5 12/5 8/5 4/5 5/5 6/5 23/4 6/4 28/3 17/4 18/4 17/4 17/3 19/3 18/3 30/3 11/1 11/3 14/3 14/3 14/3 2004 27/5 9/5 16/6 9/5 20/5 14/5 29/4 22/5 4/5 24/4 15/4 24/3 3/4 25/4 15/4 25/3 24/3 26/3 27/3 19/2 15/3 19/3 21/3 22/3 2005 1/6 19/5 28/5 7/5 17/5 10/5 4/5 9/5 28/4 21/4 24/3 31/3 21/4 6/4 20/4 1/4 3/4 28/3 18/3 13/3 28/3 18/3 28/3 20/3 2006 –– 9/5 –– 30/4 12/5 6/5 6/5 19/5 30/4 15/4 4/4 25/3 14/4 14/4 14/4 öv.v. 12/3 14/3 26/3 öv.v. 18/2 2/2 4/3 5/3 2007 28/5 15/5 21/5 4/5 8/5 10/5 8/5 11/5 27/4 25/4 13/4 10/1 30/3 17/4 16/4 öv.v. 24/2 8/3 19/3 17/1 12/2 13/1 9/2 15/2 2008 –– 12/5 27/7 2/5 10/5 9/5 22/4 19/5 28/4 22/4 5/4 28/3 19/4 10/4 11/4 15/3 21/3 11/3 24/3 20/1 26/2 4/3 28/2 2/3 2009 27/5 21/5 8/6 13/5 14/5 5/5 30/4 13/5 1/5 24/4 21/4 24/3 15/4 24/4 19/4 22/3 26/3 21/3 19/3 10/1 19/3 4/1 18/3 18/3 2010 31/5 20/5 31/5 6/5 22/5 12/5 27/4 22/5 6/5 19/4 24/4 22/3 11/4 11/4 14/4 20/3 2/4 13/3 28/3 6/2 9/3 6/3 7/3 7/3 2011 1/6 9/5 –– 7/5 3/5 28/4 13/5 15/5 3/5 26/4 2/7 16/3 14/4 14/4 14/4 13/3 25/3 16/3 26/3 1/1 25/2 28/2 25/2 8/3 2012 13/5 22/5 30/5 10/5 14/5 7/5 14/5 10/5 1/5 13/4 19/4 9/4 16/4 15/4 15/4 3/4 1/4 8/4 9/4 5/1 6/3 7/3 4/3 2/3 2013 14/5 14/5 –– 5/5 9/5 8/5 4/5 10/5 29/4 20/4 12/4 13/3 26/3 13/4 11/4 7/3 15/3 4/3 22/3 4/1 16/2 5/2 4/1 15/2 2014 15/5 3/5 –– 5/5 9/5 10/5 7/5 13/5 7/5 24/4 –– 6/3 19/4 21/4 20/4 1/1 4/3 8/3 24/3 9/1 22/2 10/1 20/2 22/2 2015 Nybro Kyrksjön Slättingebygd Bosgård Nybro Madesjö kyrka Rasslebygd Skäveryd Lindås Plats 2015 UE JB/RF/TB AH SB UE UE RJo/BJo BA MS Ö Bondetorp Alsjösjön, Nybro SB UE Buggehult+Långa- KH+TB+UE sjö kyrka+Svartbäcksmåla Guttam.+Karsam. RF+TB Grimsgöl+Hagnebo RF+SLj Nybro UE Linnéasjömaden GC/UE Kulla, Flerohopp JH Kullaträsket JH Smedjevik n.r. SP Kulla, Flerohopp SP Flyebo damm+ SB+TB+UE Karsamåla+Linnéasjömaden Guttam.+Karsam. RF+TB Rapportör V 16/5 – Kärrsångare –– Härmsångare 12/5 Rosenfink 5/6 15 Rapportörer: AH = Anders Helseth, BA = Birgitta Albertsson, BJo = Bengt Johansson, DJ = Dan Jonasson, GC = Göran Cedertorn, GJ = Gerd Jonsson, HL = Hans Lundgren, JB = Jan Bertilsson, JH = Johnny Häggqvist, KH = Kerstin Heidersbach, MLj = Mattias Ljungdahl, MS = Maria Sjöberg, RF = Rodney Foucard, RJ = Rolf Jansson, RJo = Renée Johansson, SB = Stefan Björn, SBr = Staffan Brattström, SLj = Stig Ljungdahl, SP = Sverker Petersson, TB = Torgny Berntsson, UE = Ulf Edberg. skogssnäppa observerades 6/3. 2014 (13/3) och 2012 (16/3) var också tidiga år, men rekordet är från 2008 (10/1), den hade troligen aldrig flyttat söderut utan blivit kvar. Ingen rosenfink i år. Häromåret hade undertecknade inga obsar alls med i kalendern. I år är vi inte lika blyga. Ulf har flest med 8 st och Torgny är tvåa med 5 st. Sedan följer Rodney Foucard med 4, Stefan Björn med 3 och Johnny Häggqvist och Sverker Petersson med vardera 2. Nio personer har varsin notering. En del obsar är delade med en eller flera andra. Glädjande med nya namn som är med för första gången i kalendern: Renée och Bengt Johansson, Maria Sjöberg och Kerstin Heidersbach. Förklaringar: öv.v. = övervintrande, fetstil = rekordnotering, / = delad obs samma plats, + = samtida obs på olika platser. Årets kalender har ett nytt rekord och en del spännande noteringar. Rekordet står härmsångaren för som hittades vid Alsjösjön i Nybro kommun 3/5. Det var 6 dagar tidigare än det gamla rekordet. Stare 10/1 är det tidigaste sedan 2010. Av kricka sågs en hane 1/1, men sedan ingen på flera veckor. Ingen storspov sågs förrän sydsträcket efter 1/7. En extremt tidig Nybro var först med 13 och Emmaboda med 7 av de 24 arterna. 2 är delade (lövsångare och gök) och två (storspov och rosenfink) sågs inte i någon av kommunerna. Torgny Berntsson, vårfågelförman Ulf Edberg, sammanställare Förstadatum i den Plats andra kommunen Knipa 17/1 Lindås Sånglärka 5/3 Skäveryd Stare 28/2 Brorsryd Tofsvipa 22/2 Hagnebo Trana 24/2 Madesjöflyna Kricka 8/3 Skäveryd Skäggdopping Ej anträffad i Nybro kommun Taltrast 21/3 Bökevara Sädesärla 28/3 Yggersryd Storspov Ej anträffad i någon av kommunerna Skogssnäppa 7/4 Ramsjö Trädpiplärka 20/4 Brinkabo Ladusvala 24/4 Guttamåla + Brinkabo + Hyltan Lövsångare Samma datum i båda kommunerna Sv.v. flugsn. 25/4 Kulla, Flerohopp + Hanemåla + Ö Bondetorp + Slättingebygd Gök Samma datum i båda kommunerna Trädg.sångare 6/5 Pukeberg Näktergal 28/5 Hagnebo Tornseglare 11/5 Hörnsjön Rörsångare 9/5 Långasjön Törnskata 16/5 Bläsemåla Kärrsångare 2/6 Emmaboda Härmsångare 19/5 Guttamåla Rosenfink Ej anträffad i någon av kommunerna 16 Rapportör JB/BA HL SLj UE JH JB/DJ/GJ HL SBr TB JB RF + JB + RJ SP + MLj + SB + AH SLj SLj RF RF/TB RF RJ DJ/GJ Antal dagar senare 8 11 49 2 2 66 13 4 –– 32 1 3 0 1 0 1 19 1 2 3 18 16 –– STATISTIK VÅRFÅGELKALENDERNS REKORD – NÄR, VAR OCH VEM? Vårfågelkalendern har hängt med nästan lika länge som fågelklubben och Fågelbladet. Eftersom klubben bildades en vår så var det först våren efter, 1986, som förstadatum på vårfåglar samlades in. Den allra första Vårfågelkalendern fanns i Fågelbladet 3-86 och var en förteckning över alla observerade vårfågelarter 1986 i kronologisk ordning. och Torgny, som var vårfågelförman redan från början, föreslog en bantad lista. 1988 såg vår moderna lista dagens ljus och sedan dess har det bara rullat på. Enda förändringen är att 2002 ersattes rödhake och ormvråk av trana och skogssnäppa. Detta berodde på att de båda utgående arterna hade börjat övervintra varje vinter i början av 2000-talet. Nu är vi snart uppe i 3,5 sidor igen. 1987 tog Vårfågelkalendern 3,5 sidor i anspråk på nr 5-87 (ja, det kom ut betydligt fler nr av Fågelbladet per år på 80-talet) Datum för rekord Knipa Sånglärka Stare Tofsvipa Trana Kricka Skäggdopping Taltrast Sädesärla Storspov Skogssnäppa Trädpiplärka Ladusvala Lövsångare Sv.v. flugsn. Gök Trädg.sångare Näktergal Tornseglare Rörsångare Törnskata Kärrsångare Härmsångare Rosenfink Ulf Edberg Plats Rapportör öv.v. 1992, 1995, 2001, 2002 och 2003 i Lindås och 2007 i Lekaremåla 11/1 1998 Hyltan öv.v. 1993 Emmaboda 4/1 2014 Skäveryd 15/2 2008 och 2014 Madesjöflyna och Vissefjärda öv.v. 2007 och 2008 Lindåsabäcken i Madesjö och Svartegöl 24/2 2008 Getasjön 4/3 2014 Svartbäcksmåla öv.v. 1989 Emmaboda 25/3 1992 Flerohopp 10/1 2008 Persmåla 26/3 2014 Råddemåla 5/4 1999 Hörnsjön 9/3 1988 Karsamåla 13/4 2013 Äskebäck 17/4 1994 Karsamåla 30/4 2000 och 2007 Vissefjärda och Flyebo damm 2/5 1989 och 1994 Vissefjärda och Hällasjömålasjön 28/4 2012 Kyrkeby 22/4 2009 Getasjön 5/5 2004 Buemåla 9/5 1988 Getasjö 3/5 2015 Alsjösjön i Nybro kommun 17/5 1998 och 2001 Hanemåla och Ö Bondetorp Förkortningar som finns med här men inte i årets Vårfågelkalender: BAp = Birger Appelqvist, BS = Bernt Svensson, GW = Gunnar Wallin, IK = Ingemar Karlsson, JE = Jan Engström, KW = Kerstin Wallin, KÅ = Knut Åberg, TK = Tomas Karlsson BA/JB och DJ/GJ RJ JB RF GC och DJ/GJ UE och UE JB AH RJ TK KÅ JH RJ TB JE BS IK och SB BA/JB och TB GW/KW RJ DJ BAp UE SLj och SB (numera heter Tomas Dulin i efternamn). Övriga förkortningar återfinns i årets Vårfågelkalender, se förra sidan för förklaring. Rekorden från 1988 verkar svårslagna. De tillkom i samband med ett par ordentliga värmeböljor. 17 INVENTERING POPULATIONSUTVECKLING I Fågelbladet 3-13 skrev jag om den senaste statistiken (2012) från Svensk Fågeltaxering. Man får fram sina siffror genom Vinterfågelräkningen (ej att förväxla med SOF:s fågelbordsräkning V.I.K.), Nattfågelräkningen, Häckfågeltaxeringen (sommarpunkter) och Fasta standardrutter. Trenderna ger indikationer på hur bra Sverige klarar av att leva upp till de av riksdagen beslutade 16 miljömålen. rödstjärt, mindre korsnäbb, göktyta, sydlig gulärla och skäggdopping (+7 %) som har ökat allra mest. Ser man på trender för hela grupper av arter, baserat på systematik, habitatval eller geografisk region, har det gått sämst för andfåglar, hönsfåglar och sparvar, för fåglarna i jordbrukslandskapet och i fjällen samt för fåglarna i västra och norra Sverige. Bäst har det gått för lommar, doppingar och sångare samt för fåglarna i sydöstra Sverige. Ett trendbrott är att fåglarna i lövskog har ökat något. Sedan jag skrev detta har Svensk Fågeltaxering gett ut en rapport för 2013 och även en för 2014. Där konstateras att vissa trender håller i sig medan andra trender har brutits något. Detta gäller både för enskilda fågelarter och för hela grupper beroende på miljö. Jämför man med Fågelbladet 3-13 så har vissa arter fortsatt öka/minska och andra har brutit sin trend. Kanadagås trängs undan allt mer av grågås. Fjällripan har ökat och är nu på 1998 års nivå, medan dalripan faller fritt. Man brukar förklara det med förekomsten av smågnagare (stapelföda för rovdjur) och vädret, men de olika trenderna hos riporna förbryllar. Fasanen lever kvar hos oss tack vare ständiga utsättningar för jakt. Alla vadare utom morkulla och drillsnäppa har bättre trender i norr. Storspoven minskar bara i söder. Styrkan med statistiken är att den har långa tidsserier medan svagheten är att antalet inventerare minskar. Ser man över de senaste 10 åren så har följande 10 arter de kraftigaste minskningarna: backsvala (-12,0 %), dalripa, sothöna, grönfink, havstrut, stare, fasan, ejder, knipa och kanadagås (-5,1 %). Minskningen är inte lika över hela landet. Faktum är att det har visat sig vara väldigt stora skillnader mellan olika landsändar. I södra Sverige har det gått sämst för gråhäger, rosenfink, stare, fasan, storspov, järpe, björktrast, backsvala och rödvingetrast. Alla måsfåglar minskar utom gråtrut. Spillkråkan fortsätter att minska liksom tretåig hackspett, övriga spettar ökar eller är stabila. Gröngöling, gråspett och mindre hackspett har därmed slutat minska. Det går som sagt bättre för lövskogsarterna än för barrskogsarterna. Sett till hela landet så är de 10 arterna/ raserna som har ökat mest: sydlig gransångare (+16,9 %), ringtrast, större strandpipare, steglits, storskarv, nordlig gransångare, göktyta, tornfalk, svarthätta och rödbena (+5,1 %). I söder är det sydlig gransångare (+16 %), steglits, storskarv, lärkfalk, röd glada, Sånglärkan ökade marginellt längst i söder 2014, men i norr fortsätter arten att minska kraftigt. 18 Tornseglare och hussvala fortsätter att minska, hälften är borta sen 1998. Backsvalorna har tappat 70 % av sin population på 10 år. Ladusvalan ökar däremot. varit stabil i 2 år. Lappsparven ökade 2014 efter en lång tids nedgång. Man kan spekulera mycket i orsakerna till alla negativa och positiva trender. Några konkreta bevis finns ännu inte på de senaste trenderna, men det ligger nära till hands att tro att de ökande trenderna beror på naturvårdsinsatser. En faktor som gynnar vissa arter är det varmare klimatet, medan det samtidigt missgynnar våra nordligaste arter. En intressant aspekt är att om en art är flyttfågel eller inte och vart flyttningen går verkar ha stor betydelse. Många påverkansfaktorer finns utomlands i fåglarnas vinterkvarter och längs flyttningsvägarna. Populationen av näktergal har nu stabiliserats. Björktrast och rödvingetrast expanderade norrifrån från 1950. Nu minskar de söder om Stockholm och där har hälften försvunnit på 10 år. Alla sångarna utom ärtsångare och nordliga lövsångare ökar. Det betyder att rörsångarens negativa trend har brutits. Lappmesen minskar fort. Övriga mesar står still eller ökar (blåmes och entita). Talltitan har därmed brutit sin minskande trend. Grönfinkarna i Danmark och Sydsverige har en oförändrad nivå, medan de minskar kraftigt i Nordsverige, Norge och Finland. Videsparven har slutat minska och har nu Svensk Fågeltaxering har hemsidesadress www.fageltaxering.lu.se och där hittar man bl.a. den senaste rapporten som en pdf-fil. Ulf Edberg INFORMATION PORTOÄNDRING & DISTRIBUTION Den förste april slopade Postnord Föreningsbrev som fågelklubben har använt sig av sedan starten 1985. Man fick då skicka upp till 100 g för ett speciellt frimärke om man samtidigt stämplade kuvertet med B Föreningsbrev och avsändarstämpel. Frimärkena kostade på slutet 5:50. antalet nummer av Fågelbladet, halvera storleken eller göra något annat. Svaret blev att jag i samband med att jag hämtar tidningarna på tryckeriet i Emmaboda även kör ut med ett antal tidningar där. Då går budgeten ihop. Det var alltså därför som förra numret av Fågelbladet saknade kuvert hos er i Emmaboda. I Nybro cyklar jag ut med tidningarna i stan och kör ut med några till landsbygden med bil. Nu är det alltså slut med det för Postnord tyckte inte att vi var lönsamma. Man erbjuder istället vanligt Ekonomibrev, Bpost. Då ska kuvertet märkas med ett B. Ekonomifrimärkena kostar 6:50/st, men det går bara att skicka 50 g för ett frimärke. Ska man, som vi, sända upp till 100 g så behöver man 2 frimärken och det går på 13 kr per brev istället för 5:50, en ökning med 136 %! Det blev lite för dyrt för vår budget. Frågan var om vi skulle minska på Eftersom det har varit förbjudet att ta moms på frimärken ända sedan Sverige gick med i EU (EG på den tiden), men Postnord ändå har gjort det så har EU nu hotat med vite om man inte slopar momsen inom ett år. Det kommer alltså att bli lite billigare framöver, med betoning på lite. Ulf Edberg 19 UR OBSBOKEN SOMMAREN 2015 Namn: Gerd Jonsson Datum: Fredag den 1 maj 2015 19.13 Meddelande: Vi hoppades få kryssa grönbena när vi åkte ner till Hörnsjön vid fyratiden, men det blev gulärla och hussvala i stället. Gluttsnäppan hade en tjusig flyguppvisning för oss och så fanns det ett 50-tal ladusvalor. I kväll hoppas vi få höra dvärgbeckasinen igen. Obsboken finns på fågelklubbens hemsida www.nefk.nu på en flik i mitten. Gå gärna in och skriv om dina senaste obsar. Här följer ett litet urval ur den stora mängden. Namn: Sverker Datum: Torsdag den 30 april 2015 14.32 Meddelande: Igår på morgonen när jag körde till jobbet via Skårebo där det kom en svart katt springandes över vägen och efter en duvhök i full fart. Vet inte hur det gick för dom drog in i skogen men höken var bara en 3-4 meter bakom. Namn: Gerd Jonsson Datum: Söndag den 3 maj 2015 17.29 Meddelande: I dag fick vi en riktigt fin skådardag! Nästan hela skådargänget var samlade vid Hörnsjön. Dan och jag var först på plats och fick höra två göktytor. Lite senare 11 st grönbenor, en rödbena, gulärla, ärtsångare mm. Tyvärr missade vi lärkfalken som dök upp precis när Dan och jag gått vidare. Vi kompenserade förlusten med bl a rödstjärt, svart rödstjärt och turkduva. I Getasjön fick vi sparvhök och fisktärna. Nämnas måste också en simmande utter som blev uppvaktad av en orolig kricka. Tyvärr varken sothöna eller drillsnäppa, men vi är nöjda ändå! Namn: Jan Bertilsson Datum: Torsdag den 30 april 2015 22.39 Meddelande: Hörnsjön, en timma på kvällen. Grönbenor, 18 ex rastade, bläsand 3 ex, snatterand 2 ex, vigg 1 par, flera knipor, en hona med ungar, buskskvätta 2 ex, svarthätta, en sjungande. Många ladusvalor som näringssökte, 20-30 ex, några hussvalor. Ganska lugnt efter en blåsig dag och nu hade regnet upphört. Namn: Torgny B Datum: Fredag den 1 maj 2015 10.25 Meddelande: Dvärgbeckasinsfantasten kunde inte hålla sej efter majbålet. Det blev en tur till Hällasjömålasjön 21:20,där fanns redan en annan snubbe som hört ett spel. Som vi stod där och lyssnade hördes den där lille ryttaren på avstånd med en lång serie av galopperande det dröjde inte länge förrän den lät rakt över våra huven. Därefter spelades det långa räcker med tvåminuters intervall, kan alltså finnas två hanar där just nu. Värt ett besök. Namn: Stig Lj. Datum: Onsdag den 6 maj 2015 19.06 Meddelande: Vätan utanför Madesjö bilverkstad. Gott om gäss, måsar och gråtrutar, men också 12 rastande grönbenor. Så här mycket vatten skulle det alltid vara! Namn: Sverker Datum: Lördag den 23 maj 2015 0.13 Meddelande: Körde hem från Nybro nu i kväll vid 12 tiden och precis vid Flerohoppsskylten i Gummemåla kom en stor väldigt ljus uggla Grönbena i Hörnsjön 3/5. Foto: Dan Jonasson 20 flygandes från vänster och över vägen en bit framför bilen och fortsatte mot öster och försvann in i mörkret. Stannade och skulle kolla om den kom tillbaka men såg den inte mer. Betydligt större än de vanliga kattugglorna man brukar se där och väldigt ljus. Inte helt vit men upplevdes som väldigt ljust grå. dom också o rapporterade det. Men jag var först idag när dom vaknade i sitt sovträd. Uppe 03.00. Dom uppehöll sig runt udden hela förmiddagen. Mitt egentliga ärende var att höra näktergalen o få höra sommargyllingen, 50 % utdelning. Andra trevliga arter var: liten flugsnappare, roskarl, gulhämpling, ungar av gravänder, myrspov o rödspov. Namn: Åke Liljegren Datum: Lördag den 6 juni 2015 16.53 Meddelande: Kan inte heller följa med på sön. Det gjorde inget, jag var nere i fre o. idag. Igår kväll fick jag syn på 25 biätare vid Ås Kyrka. Det var en häftig upplevelse ända tills det dök upp ett hundratal skådare. Någon annan hade givetvis sett Namn: Detlef Singer Datum: Söndag den 12 juli 2015 8.56 Meddelande: Över Flerohopp flyger 8 fiskmåsar (1 ungfågel) och 3 skrattmåsar i en flock. De sätter sig på de stora körsbärsträden för att plocka bär - det ser mycket konstig ut! REPRESENTERING ÖDEVATA FRILUFTSMÄSSA FÖRSTA METAREDAGEN 14 MAJ 2015 Precis som förra året var fågelklubben på plats med information och två tubkikare uppställda mot sjön. En hel del folk hittade till oss trots att vi stod lite mer undanskymt än vanligt. I fågelväg såg vi bl.a. tornseglare och hussvala. Det var i år 10-års jubileum för Första metaredagen på Ödevata fiskecamp. Vi hoppas kunna vara med även 2016, det brukar bli någon ny medlem på det viset. PUFF 30-ÅRSFEST 24 OKTOBER Sedan 1995, då fågelklubben fyllde 10 år, har vi firat var 5:e årsdag. Vi firade ju 25 år ganska rejält, så vi hade inte tänkt att vi skulle fira 30 så mycket, men en fest är ju alltid kul, så nu blir det en i år också. Vi samlas på Långasjö vandrarhem (snett emot kyrkan) vid 15.00 och då bjuder klubben på fika. Sedan följer lite gemensamma aktiviteter (beroende på vädret får vi se om vi är ute eller inne) och sist bjuder klubben på smörgåstårta. Alla medlemmar är varmt välkomna. Anmälan till Torgny senast 16/10. Liten jubileumshistorik: 10-årsfesten hölls i Algutsboda. 15 år firade vi i Göttorp/Madesjö. När det var dags för 20-årsfest var vi i Vissefjärda. Det stora 25-årskalaset hölls i Svartbäcksmåla/ Nybro. Nu firar vi 30 i Långasjö. RÄTTELSE FEL PÅ S. 23 I FÅGELBLADET 2-15 Bilden längst ner till vänster hade jag fått av Derrick Häggqvist. Det var han som hade fotograferat snatteranden i Bolanders bäck 5 mars. Ursäkta misstaget. Stig Ljungdahl var också där och fotograferade (samtidigt som jag var där), men då låg anden mest på land intill ett träd. 21 SOF-AKTUELLT MÅNGA NYA FÅGLAR PÅ NYA RÖDLISTAN 28 april offentliggjordes den nya svenska rödlistan. Den nationella rödlistan ska, enligt ArtDatabanken, ses som en barometer för arternas tillstånd och vara till hjälp vid naturvårdssatsningar samt bidra med kunskap för att nå uppsatta (16) miljömål. I Rödlista 2015 går det inte att se någon märkbar förbättring för den biologiska mångfalden i Sverige på övergripande nivå, utan det förefaller snarare som att den negativa påverkan mot Sveriges arter har varit konstant de senaste 15 åren. rastande skogssädgäss rödlistan. Men i det sistnämnda fallet gäller att underarten fortfarande är rödlistad som svensk häckfågel. I samband med presentationen lyfter ArtDatabanken fram några viktiga slutsatser: • Ett av de största hoten mot rödlistade arter är igenväxning. Det gäller flera typer av miljöer; slåtter-, ängs- och betesmarker såväl som skogs- och myrmark. • Havsmiljön är utsatt för stora habitatförändringar och är den landskapstyp där kunskapsbristen är störst. Av rödlistade arter i havet finns 53 % i kategorin Kunskapsbrist (DD). • För många rödlistade arter är s.k. mosaikartade landskap betydelsefulla – dvs. miljöer som innehåller mer än två olika landskapselement, t.ex. brynmiljöer som innehåller både skog och öppen mark. • Utdöenden sker för alla arter vars förekomstarea och utbredningsområde minskar. Det betyder att fler arter än de som är kategoriserade som nationellt utdöd (RE) kan ha dött ut lokalt och regionalt. När det gäller fåglar är följande nya på listan: duvhök, ängspiplärka, lappsparv, hussvala, spillkråka, gulsparv, sävsparv, brun glada, skäggmes, toppskarv, svart rödstjärt, gröngöling, kungsfågel, buskskvätta, svarthakad buskskvätta, kustlabb, stare och tajgablåstjärt. Fågelarter som försvinner från Rödlistan är: drillsnäppa, jorduggla, nattskärra, hämpling, mindre flugsnappare, göktyta, gräshoppsångare, salskrake, lavskrika, tallbit, svarthakedopping och turkduva. Vidare lämnar även sydlig gulärla och ÖSOF-AKTUELLT VAD ÄR ÖSOF? Ibland får jag frågan vad ÖSOF egentligen är för något. Det kanske kan vara på sin plats att förklara det. Jag har varit med i styrelsen sedan 1992 och ordförande sedan några år tillbaka, så man tar ÖSOF för en självklarhet. Förkortningen står för Östra Smålands Ornitologiska Förening. Det är en av SOF BirdLife Sveriges 25 regionalföreningar och samtidigt en samarbetsorganisation för länets 5 klubbar. NEFk har 2 representanter i styrelsen. Verksamhetsområdet är fastlandsdelen av Kalmar län och de 4 småländska socknarna i Östergötlands län. ÖSOF är remissinstans till Länsstyrelsen. Man ger ut tidsskriften Fåglar i östra Småland. I april hölls årsmöte och konstituerande styrelsemöte i Hultsfred. Nästa möte 20/8 i Oskarshamn. Ulf Edberg 22 AKTUELLA OBSERVATIONER FÅGELNOTES FRÅN EMMABODA 7/5 – 7/8 2015 Torggatan/Bondegatan den 23/5. Eljest sågs duvorna mest kring Folkets Hus och Nygatan (med låga husnummer) där en hel familj turkduvor, kanske t.o.m. två, höll till i en trädgård ända fram i mitten av juli. Troligen hade de häckat i en av trädgårdens granar. Vädret. Lågtryck på långtid. Det kyliga vårvädret fortsatte och höll i sig hela maj. Bara tre dagar med eller lite över 20 grader och det var nätt och jämnt. Fortsättning följde i juni men ett högtryck från Brittiska öarna gav i alla fall lite sommarvärme den 10-13/6. Juli inleddes med några dagars värmebölja, 32 grader den 5-e, men därefter tog lågtrycken över igen med blåsig och ostadig väderlek. Den 1/8 skedde en stabilisering och vi fick 2025 grader på dagarna. En liten högtrycksrygg hade då tagit sig in västerifrån och den såg ut att förstärkas vid periodens slut. Spelande rördrom hördes i Getasjön 2324/5. Där sågs också en aftonfalk under mycket goda förhållanden på förmiddagen den 23/5. Den var ibland uppe och flög tillsammans med lärkfalkar på insektsjakt över sjöområdet vilket förstås var synnerligen njutbart för åskådarna. Getasjön hyste också vid denna tid småfläckig sumphöna, 3 ex hörde den 29/5. En annan spelade i nedre Harebosjön den 12/6. Fåglarna. Falkar och kärrhökar toppade. En näktergal observerades vid Grimsgöl i Långasjö den 9/5 vilken var periodens (och årets) enda. Den enda rapporterade härmsångaren kommer från en trädgård i Guttamåla, Vissefjärda, 19-20/5. Vid Tallbacken i Emmaboda hördes en kärrsångare den 2-3/6. Det blev alltså fåtaligt med dessa sist kommande sångare i år! Sena ankomster noterades också. Bivråk den 17/5 och grå flugsnappare 3/6 (men redan då tydligen bobesök). Den grå endast funnen på tre lokaler till därefter. Lärkfalk vid Getasjön 23/5. Foto: Dan Jonasson En ovanligt ljus blå kärrhökhanne sågs vid Yggersrydsjön den 28/5 och en annan (eller samma?) flög över betesmarkerna i Linnefors den 31/5. Blåhökar vid denna tid är långt utanför det normala hos oss. En ängshök, också hanne, jagade på hyggen mellan Rörsbo och Törsbo den 4/6. En familj hornugglor trivdes i Karsamåla och Strängsmåla och visade gärna upp sig där hela juni månad. Rörhöna observerades i Hörnsjön vid tre tillfällen 16-31/5. En nyckfull liten sumphöna, svårsedd och sällan hörd men troligen stationär i årännan utanför Kyrkeby bränneri. Sex fynd av sjungande gransångare gjordes fram till mitten av juni. En backsvala sågs vid växthusen i Långasjö den 21/5 och 2 eller 3 ex på sydsträck förbi Guttamåla den 2/8. Turkduva besökte boplats (?) i centrala Emmaboda invid Spelande nattskärra hördes i närheten av Plaggebo under ett par varma nätter 11- 23 12/6, så också i Yggersryd den 2/7. En mindre flugsnappare sjöng i lövkronorna på Vissefjärda kyrkogård 23-25/6. Tornfalkar sågs vid två tillfällen söder om Vissefjärda, nämligen i Guttamåla den 4/7 och Muggetorp den 22/7. Högsommarobservationer är ovanliga hos oss, bör gälla någonstans häckande fåglar? markant drag av tornseglare med sydlig riktning. Ett par lokaler har rapporterat flockar på 10-15 ex, ibland fler, som med korta avbrott passerade förbi. Fast samtidigt var hemmaseglarna kvar, åtminstone vid hustaken här omkring. Hur har det då gått för havsörnsparet från förra året? Det gamla boet har inte använts, kanske beroende på att en omfattande skogsavverkning gjordes under senhösten och vintern en bit därifrån. Men en av våra spanare som följt örnarna även i år menar och håller för troligt att de valt en annan boplats, okänd och mer avlägsen. Storspov på sydsträck sågs och hördes i både Brinkabo och Hyltan i Vissefjärda den 6/7 men gällde knappast samma individ. Så kan det däremot ha varit när en flock småspovar den 27/7 flög över Brinkabo med sydvästlig kurs. Flighten passerade Guttamåla efter 14 minuter vilket ger en flyghastighet på ca 50 km/tim. Ett par udda juliobservationer var en fasan i Båldön, Vissefjärda, den 16-e och havstrut vid Kyrksjön den 24-e. Nötkråkor sågs vid tre tillfällen på olika platser 22/6-14/7. Rapporter kommer från: Anna-Lisa Backman, Torgny Berntsson, Fredrik Bothén, Staffan Brattström, Claes Carlström, Rodney Foucard, Fabian Idensjö, Rolf Jansson, Dan Jonasson, Gerd Jonsson, Ingemar Karlsson, Fredrik Litsgård, Mattias Ljungdahl, Stig Ljungdahl m.fl. Redan omkring den 1/8 konstaterades ett Jan Bertilsson Aftonfalk vid Getasjön 23/5. Foto: Dan Jonasson 24 En av tre hornuggleungar i Karsamåla 3/6. Foto: Dan Jonasson Hornuggla i Karsamåla 3/6. Ett stort Tack riktas härmed till Dan Jonasson för vänligheten att bidra med bilder till Fågelbladet. Speciellt från Emmaboda kommun är det vanligtvis dåligt med bilder. /Redaktören Foto: Dan Jonasson NOTERINGAR FRÅN NYBRO 1/5 – 31/7 2015 I förra numret av Fågelbladet inledde jag noteringarna med att konstatera en god förekomst av rödhake i februari. Den relativt milda vintern utan bakslag tillsammans med det faktum att Nybro kommun m.fl. har lämnat ett flertal rishögar (som ska flisas) ifred över sommaren runtomkring i stan, har lett till fina häckningsframgångar och mycket rödhakar i Nybro stad. färgmarkeringar som Svalan hade för inlandsfynd, fenologiskt avvikande, häckningsobservationer, stora flockar och rariteter. Det gör det svårare att hitta rätt urval av intressanta fynd. Man kan dock numera söka på rödlistade arter. Då får man fram fynd i vald hotkategori. Det hjälper ju bara delvis, för en del hotade arter är fortfarande vanliga här (men minskar oroväckande fort) och en del arter som är vanliga generellt ses sällan hos oss. Artportalen har inte samma Rödhake i Persmåla 15/4. En brun glada flög förbi Hagnebo 30/5 och 10/6 sågs en (samma?) i Kristvallabrunn. Mycket ovanligt, men just då fanns ett ex både i Skåne och på Öland. Hela 11 rapporter om bivråk finns det från perioden. Det är mer än vanligt för arten, som är uppsatt på rödlistan. 3 obsar från Ö Bondetorp, 2 obsar från Kulla, Flerohopp och övriga från 6 olika ställen. Trevligt! Havsörn har setts vid Derasjön, Orranäsasjön, Slättingebygd och 2 gånger vid Store Hindsjön i perioden. Hela 4 Foto: Knut Åberg 25 observationer av duvhök i perioden. Denna doldis har varit sällsynt, men ses nu oftare vad det verkar. kommunförrådet-folkparksområdet och Rismåla ställverk. Mat till ungar är högsta häckningsindicium. 21/7 flög en storspov förbi Myrdalen på hög höjd. Årets första. Gråtrut finns numera med på rödlistan. I perioden finns rapporter från 5 olika sjöar; Boasjö, Derasjön, Orranäsasjön, Stensjön/M och Dackebosjön. En berguv observerades i Fjälebo 24/5. Fågeln är rapporterad som rastande, kanske ett besök från Kalmar kommun, som ligger ganska nära, där arten numera häckar. Buskskvätta finns det 13 fynd av från Kulla vid Flerohopp, Gangsmad, Ö Bondetorp, Kolaretorp, Smedjevik, Hagnebo (björkhagen), Riddaretorp och Madesjöflyna där det 31/7 sågs ett par med 4 årsungar. Staren minskar kraftigt, det måste alla ha märkt. Sätt gärna upp fler holkar, de sitter inte för tätt för en kolonihäckare. I år verkar häckningen inte ha gett så bra resultat och som vanligt försvann starflockarna ut till kusten så fort ungarna var flygfärdiga. Dock ett julifynd från ett körsbärsträd på Linnéavägen 14/7. Gulsparven minskar stadigt och ses allt mindre på fågelmatningarna vintertid. 8 fynd med 1 sjungande hane finns från perioden, dessutom ett par med föda åt ungar. Så långt våra rödlistade arter. Tornseglare är ännu en ny art på rödlistan. 38 rapporter finns från perioden om allt från 1-25 ex. Oftast förbiflygande och födosökande, men även ett häckningsfynd från ett hackspetthål i en björk i Flerohopp. Mindre hackspett finns det 8 fynd av. Hälften rör en med revir i Ö Bondetorp. Övriga 4 verkar också vara på häcklokal i Hagnebo (troligen runt våtmarken intill rv 25 där flera obsar gjordes i förra perioden), i Kulla, Flerohopp resp. vid DackebosjönOlsbosjön där minst en unge sågs i ett bo. Bläsgåsen som har varit stationär sedan i höstas sågs sista gången vid Svartegöl 13/5. En s.k. granadagås (grå x kanada) sågs i Orranäsasjön 12/5. Vitkindade gäss sträckte norrut 11/5 över Myrdalen (300) och över Madesjö (750). 16/5 drog ett sträck förbi Olsbosjön (okänt antal) och ett över Nybro (ca 50). En skedand flög förbi Slättingebygd 2/7 och 5 hanar rastade i Boasjö 5/7. Ett par viggar rastade i Björnsjön i gryningen 15/5, ett par rastade i Linnéasjön 29/5 och 2 hanar sågs i Boasjö 5/7. Backsvala och hussvala är nyast på rödlistan. I deras fall märker man av minskningen i Nybro. Backsvalan har försvunnit helt som häckfågel och antalet ströfynd blir allt färre för varje år. Kanske finns det ett litet hopp. En backsvala sågs i Smedstorp 12/6 och 23/7. Det finns en lämplig jordhög på platsen. Även en tillfällig observation från Stensjön/M 30/7. Av hussvala finns 32 rapporter i perioden. De flesta är förbiflygande/födosökande, men bon har hittats i Smedstorp, Myrdalen, på Kährs och på Gulfmacken. En fasantupp har hörts i Brorsryd 3 och 7/5 samt i L Mölebo 14/5. I Alsjösjön sågs 3 svarthakedoppingar 2/5 och 2 ex dagen efter. 12/5 rastade 2 ex i Brorsryd. Den 3 maj flög 2 storskarvar förbi Myrdalen, en liten stund senare passerade 1 ex norrut förbi Kulla, Flerohopp mot Stensjön/M. Svart rödstjärt är med på rödlistan, men man kan undra varför när man ser 20 fynd från perioden. De är från 8 ställen, Kulla vid Flerohopp och Upplandsgatan är de enda som inte är i industriområden. Övriga revir finns vid Kvantum-cementgjuteriet, Snickarjocke-Åryform, Kährs-Rydénsbrandstationen, Nybro smide i Smedstorp, En sen fjällvråk satt i Persmåla 3/5. Det var en 2K-fågel som kanske var tveksam till att häcka. En tidig fjällvråk (samma?) 26 sågs redan 31/7 vid Madesjöflyna. För det var väl ingen ung kungsörn? Avståndet var stort, men vita handovansidor lyste. Röd glada rapporteras oftare igen. Den är numera borttagen från rödlistan och rapporteringen har sjunkit ett tag. Faktisk minskning eller dålig rapporteringsdisciplin? Hela 16 rapporter från perioden, så nu är arten på frammarsch igen. Kul! En honfärgad tornfalk sågs 22/5 på Madesjöflyna. Hela 9 rapporter om lärkfalk finns från perioden från 9 olika ställen. 2 ex vid Grösjön 16/5, en gammal "säker" lokal. Kul att flera rovfåglar ökar i antal. Köl), Binnaretorp, Pukeberg, Skabro och Svartbäcksmåla (fyra fynd varav ett om ett par upprörda fåglar). 22 fynd av forsärla talar om att den tillfälliga svackan i rapporteringen är över. Bra spridning på lokalerna som är 12 st. Sommarfynd av sidensvans är ovanligt här. Därför blev jag mycket förvånad 15/5 när jag såg en sitta i vassen intill Joelskogen. Ett par strömstarar häckade i holken i Skabro, minst en unge blev det. Kärrsångare har hörts i Ö Bondetorp 15/5 och 24/6 samt vid Beijers 16/6. Gransångare har hörts vid Svartegöl 1/6, i Rismåla 16/6 och 17/7, i Jutebackarna 9/7 och i Fredrikslund 19/7. En mindre flugsnappare sjöng mellan Kohagskärret och Björkelund, S:t Sigfrid 15/5 och en annan vid Stensjön/M 22/5. Hela 15 fynd av törnskata är inte dåligt. De är från 11 lokaler med ett par med föda åt ungar som högsta häckningsindicium på Madesjöflyna 31/7 förutom de 4 årsungar som sågs i Flerohopp 28/7. Nötkråka hördes dels i Ö Bondetorp 30/6 och dels i Rugstorp samma datum. 8 tjäderrapporter är som genomsnittet. En rördrom tutade 3/5 vid Ramsjösjön och 16/5 vid Olsbosjön. Vattenrallar har hörts vid Tokebo sjö, Gangsmad och Alsjösjön under maj. En liten expansion? 3-4/5 sågs en rörhöna vid Linnéasjön. 19-21/5 fanns ett par med minst 2 ungar i Kährs damm utmed rv 31. En sothöna hördes i Alsjösjön 3/5. 7/5 – 11/7 fanns ett par strandskator vid Stena stål. Första häckningsförsöket i Nybro? 1-2 mindre strandpipare sågs vid Björnsjön 11-26/5. 8 sydsträckande småspovar passerade Kulla, Flerohopp 6/7. 6-8/5 rastade upp till 25 grönbenor på Madesjöflyna. Inte varje år som arten ses i kommunen. Ovanligt många i år. Att grönfinken minskar på vissa håll märks inte här. Hela 24 fynd är hyggligt. 21/5 fanns 2 steglitser vid Riddaretorps gamla prästgård och 17/7 flög en över Emmabodavägen. Hämpling är en art som har ökat markant på senare tid här. 10 fynd finns från perioden. 3/5 flög ett ex förbi Brorsryd och 11/5 sågs ett par i Överstatorp. Övriga är från Nybro, i augusti sågs även årsungar. Stenknäck finns det 21 fynd av, inkl. ett par fynd av årsungar från Nybro stad. Pärluggla har rapporterats 6/6 från Grytsjön/B och 17/7 från Vackerslät. En hornuggla flög förbi Källebäck 15/6 och en unge ropade i skogen mellan Fredrikslund och Smedstorp 23/7. Nio rapporter om nattskärra finns från perioden med den första 26/5. Alla gäller 1 ex utom vid Grytsjön/B 6/6 då 3 ex spelade. Hela 28 rapporter finns om göktyta. Arten verkar vara stadd på spridning. 2 ex i Kulla, Flerohopp och i Slättingebygd. Sedd i de flesta av Nybros 21 stadsdelar. Till sist kan man fundera över en art som inte är observerad alls i kommunen i år, sjöorre. Det måste vara första året på ganska länge. Rapportörer: Minst 50 personer via Artportalen, https://www.artportalen.se/ 9 fynd av trädlärka är inte dåligt. De är hörda i Simontorp, Spaksmåla (vägen mot Ulf Edberg 27 I samarbete med AKTIVITETER www. studieframjandet.se HÖSTEN 2015 Vi samåker till alla utflykter. Observera sista anmälningsdag samt att minst 3 personer anmäler sig annars riskerar exkursionen att ställas in. Även vid dåligt väder kan utflykten ställas in. Samlingsplatser är Preem på Fågelvägen i Nybro samt Runes på Stenvägen i Emmaboda. Medtag fika och kläder efter väder. På våra exkursioner får den som kör 20 kr/mil i reseersättning. 31 okt -1 nov Smålandsracet Återkommande tävling i Allhelgonahelgen mellan fågelklubbarna i Småland. Man ska se så många arter som möjligt i sitt verksamhetsområde mellan 00.00 på lördagsmorgonen och 24.00 på söndagskvällen. Alla skådar på egen hand. Ett tips är att kolla i obsboken på www.nefk.nu på lördagskvällen för att se vilka arter som saknas inför söndagen. Rapportera via Artportalen, obs-boken på www.nefk.nu eller via mail till [email protected] senast kl. 18.00 måndagen den 2/11. Sön 20 sep Torhamn och Kristianopel I år reser vi inte till Utlängan utan återgår till den gamla ordningen med besök i lilla pittoreska Kristianopel. Vi koncentrerar oss först på den fina lokalen Torhamn och gör sen en del stopp både före och efter Kristianopel, som t.ex. Brömsebro. Samling i Nybro 05.20 och vid Vissefjärda kyrka 06.00. Åter på e.m. Anmälan senast 18/9 till Ulf Edberg (0481-159 23). Lör 14 nov Åsnen Vi besöker Sirkön, Bjurkärr, Torne och Djurle myr. Samling i Nybro 06.30 och vid Tvillinggrindarna, Långasjö 07.30. Åter tidig eftermiddag. Ledare är Torgny Berntsson (070-53 50 864). Anmälan senast 12/11. Sön 4 okt EuroBirdWatch15 Precis som vanligt är det samling vid 08.00 både på Storemaden i Skäveryd, där Jan Bertilsson är ledare för Emmabodadelen och intill kyrkstallarna på Hermanstorpsvägen, där Ulf Edberg är ledare för Nybrodelen. Slut ca 13.00. Ingen anmälan då räkningen genomförs i alla väder. Lör 28 nov Revsudden Vi har vissa år besökt Revsudden i december, men då har det varit ganska dåligt med fåglar. I november kan det dock vara en hel del aktivitet. Bredstjärtad labb, smålom, tretåig mås, dvärgmås, mindre sångsvan och stenfalk sågs i november 2014, fast olika dagar. Hittar vi ingenting så åker vi till något annat ställe. Samling i Emmaboda 06.30 och i Nybro 07.00. Åter kring lunch. Ledare är Ulf Edberg (0481159 23). Anmälan senast 26/11. Lör 17 okt Ottenby Årligen återkommande i vecka 42, då det är som mest fåglar och skådare i farten. Chans till lång artlista och någon raritet. Samling i Emmaboda 06.00 och i Nybro 06.30. Åter ca 15. Ledare är Torgny Berntsson (070-53 50 864). Anmälan senast 15/10. Mån 7 dec Bildkväll i Nybro Vinterns första bildkväll äger rum i Ruskemåla skola. Vid 19.00 visar Knut Åberg bilder från det gångna årets exkursioner med fågelklubben. Därefter bjuder klubben på fika. Ta nu tillfället i akt och bjud med vänner och bekanta. Samåkning från Runes i Emmaboda 18.15. Välkomna! Lör 24 okt 30-årsfest Välkomna att fira fågelklubbens 30årsjubileum. Vi samlas 15.00 på Långasjö vandrarhem, där klubben bjuder på fika. Läs mer på annan plats i Fågelbladet 3-15. 28
© Copyright 2024