Fältforsks ämneskommittéer Vatten, Odlingssystem och Ogräs ”Metoder att hantera ogräs helt utan eller med begränsad herbicidanvändning” Möte i Nässjö 23/10 2015 Deltagare: Helena Aronsson, SLU Uppsala Erik Ekre, HS Halland Anders Ericsson, HS Konsult Brunnby Anders TS Nilsson, SLU Alnarp Lars Andersson, SLU Uppsala Lars Danielsson, HS Konsult Uppsala Anneli Lundkvist, SLU Fältforsk Uppsala Per-Anders Algerbo, JTI Lund Bo Pettersson, HS Gotland Björn Ringselle, SLU Uppsala Ann-Marie Doc-Gustavsson Per Widén, SJV Per-Erik Larsson, SJV Sven-Åke Rydell, HS Östergötland Lennart Johansson, HS Östergötland Amanda Jansson, Länsstyrelsen V Götaland Anna Larsson, Lovanggruppen Emil Carlson, HS Kalmar-Blekinge–Kronoberg 1. Helena A hälsade alla välkomna till gemensamt möte med Vatten-Odlingssystem-Ogräs. Efter kort inledning om ämneskommittén Vatten fick deltagarna presentera sig. 2. Björn Ringselle presenterade Fältforskprojektet ”Resurseffektiv kontroll av kvickrot” Doktorandarbetet har bestått i flera delar med utlakningsmätningar och fältförsök som bas under åren 2011-2012 och 2012-2013. Resultat och slutsatser:  En stubbearbetning strax efter skörd minskar kvickrotens ovanjordiska biomassa med 70% jämfört med bara plöjning på senhösten. En bearbetning på hösten är tillräcklig för att minska kvickroten  Två stubbearbetningar (vid skörd och efter 20 dagar) ökar kväveläckaget  Mellangröda (eng.rajgräs + rödklöver) med radhackning ger lågt kväveläckage men måste ha hög mängd biomassa för att konkurrera med kvickroten. Enbart rödklöver som mellangröda bör undvikas då kvickroten kan uppförökas  Åtgärder mot kvickrot bör platsanpassas efter årsmån  Kombination av putsning och jordbearbetning är inte undersökt i projektet och bör tittas på mer, liksom effekten av olika moderna jordbearbetningsredskap. 3. Lars A redogjorde för ”Renkavlens groningsvila- nyckeln till smart bekämpning” Renkavle gror till 80 % under hösten och groningen stimuleras av ljus och temperatur. Då herbicidresistensen ökar för varje år måste kombinationsåtgärder med kemisk bekämpning som senarelagd sådd, sortkonkurrens och ökad vårsådd användas framöver. IPM med bättre växtföljder ses som enda framkomliga väg för att minska risken för herbicidresistens. Ett långliggande försök med olika jordbearbetningsmetoder föredrogs. De första tre årens resultat visar att direktsådd minskar markens fröbank av renkavle betydligt. 4. Sven-Åke R presenterade ny försöksteknik för ogräskontroll. En ny försöksmaskin, Seedy är inköpt från Danmark och introducerad av HS Östergötland. Maskinen är utrustad med RTK-GPS och kamera för positionsbestämd jordbearbetning med flexibla radavstånd. Som redskapsbärare kan den även användas till sådd och radsprutning. 5. Anders TS inledde gruppdiskussionerna med att visa på de utmaningar som ligger framåt i tiden. Då alldeles för få nya kemiska substanser för ogräskontroll introduceras måste vi undersöka möjligheter inom integrerat växtskydd. Ny odlingsteknik och fysikaliska/biologiska metoder behöver undersökas. 6. Mötesdeltagarna delades in i tre grupper för att diskutera angelägna projekt . Grupp 1  Aktuell undersökning angående ogräsbekämpning i vattenskyddsområden, gärna koppling till CKB:s arbeten Ansvarig: Helena Aronsson, Jenny Kreuger  Konkurrensförsök med utsädesmängder och radavstånd Ansvarig: Göran Bergkvist, Anders TS Nilsson och Anna Larsson Grupp 2  IPM-odlingens inverkan på pesticid- och näringsläckage. Utlakningsförsök på sand- och lerjord och 4-5 ytterligare försöksplatser för att belysa effekter i fler jordbearbetningsled. (Modell Fältforskprojektet ”Resurseffektiv kontroll av kvickrot”) Ansvarig: Helena Aronsson, Erik Ekre, Per-Anders Algerbo, Anneli Lundkvist och Anders TS Nilsson  Odlingssystem för ogräsbekämpning med utlakningskoppling Ansvarig: Helena Aronsson och Göran Bergkvist Grupp 3  Strip tillageprojekt/växtföljdsförsök inkl precisionsteknik med utlakningsmätning av pesticider och växtnäring Ansvarig: Helena Aronsson och Göran Bergkvist 7. Mötet avslutades. Antecknat av Erik Ekre och Helena Aronsson