1. No category

5.3
Svenska Brukshundklubben
Gäller fr o m 860101 /
Omarbetad layout 1999
ANVISNINGAR
MENTALTEST
Anvisningen som använts på försök en period har efter
mentaltestdomarekonferenserna 1984 och 1985 reviderats
efter rekommendation av dessa konferenser och slutligen
fastställts av förbundsstyrelsen.
5.3
INLEDNING
Svenska Brukshundklubbens mentaltest är en vidareutveckling av Statens Hundskolas
testsituation 1966.
Enligt etologisk terminologi är beteendena grupperade i funktionskretsar. De funktionskretsar som förmodas vara av största intresse för brukshundars nyttjande är flock, jakt,
undersökning och försvar.
Ur både avels- och utbildningssynpunkt är det viktiga att få en uppfattning om varje
hunds motivation och retningströskel i de olika funktionerna och delar av dem.
Det är nödvändigt att kontrollera hundens förmåga att koppla mellan retningar och
handlingar samt att kontrollera förmågan till koncentration och avreaktion.
En annan del av testet är att beskriva olika typer av rädsla.
Allmänt gällande
Om en värdering av beskrivningen skall vara meningsfull måste testerna genomföras
enhetligt. Testsituationerna skall vara så konstruerade att de utlöser reaktioner som gör
det möjligt att beskriva avsedda anlag. Ändras momenten i sin ytformning, måste den
som vidtar ändringen vara övertygad om att den retningssituationen utlöser tänkta
instinkthandlingar i funktionen. Påverkas fel instinkthandlingar omöjliggör detta en
riktig bedömning. Exempelvis om figuren i dominansprovet dras med ryckiga rörelser
mot hunden utlöser detta kamp och inte dominans.
Medhjälpare vid testet skall vara instruerade och på sina platser när hunden kommer till
moment. Testledare och figuranter skall vara auktoriserade enligt gällande bestämmelser.
Publik får närvara vid test och skall befinna sig på anvisad plats samt informeras om
momenten innan hunden anländer.
Sent ankommande funktionär kan åsamka menliga följder för en försvarsbetonad hund.
Hunden skall bekanta sig med omgivningen innan testat tar sin början. Föraren Skall
informeras om momentets genomförande bakom utgångsläget för momentet.
Sida 1
5.3
Innehållsförteckning
Kap 1
Kap 2
Kap 3
Kap 4
Kap 5
Kap 6
Kap 7
Kap 8
Kap 9
Kap 10
Kap 11
Kap 12
Kap 13
Kap 14
Testmomentans ordningsföljd
Kontaktvillighet
Leklust
Jaktkamplust (litet byte)
Jaktkamplust (Stort byte)
Flockkänsla
Flockkänsla med störning
Överraskning
Ljudkänslighet
Social kamplust
Dominans
Försvarslust
Skottprov
Genomförande
Sida 3
Sida 4
Sida 5-6
Sida 7
Sida 8-9
Sida 10
Sida 11
Sida 12
Sida 13-14
Sida 15-16
Sida 17-18
Sida 19
Sida 20-21
Sida 22
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Mall för bedömning
Bestämmelser för korning
Sida 1
5.3
GENOMFÖRANDE
Varje moment (retningssituation) omfattar tre skeenden:
Fas 1. Väckning (moments start)
Fas 2. Handlingsprogram (momentets genomförande)
Fas 3. Avreaktion (momentets avslutning)
Fas 1.
Varje testsituation måste startas lika för alla hundar. Visar en hund litet eller inget
intresse skall provet inte göras annorlunda eller intressantare för att få hunden till
aktivitet. Varieras starten förloras bl.a. bedömningsunderlag temperament.
Fas 2.
Retningssituationerna som utlöser handlingarna skall ha samma utformning och styrka
för varje hund. Exempelvis i social kamplust skall figuranten inte agera kraftfullare för
en hund som inte engagerar sig.
Fas 3.
Avreaktionerna måste genomföras så att den inte blir en ny retningssituation. T.ex.,
förare eller testledare rycker i hunden, en figurant rör sig i fel ögonblick eller stirrar
hunden i ögonen. Tidsfaktorn har stor betydelse för hundens avreaktion. Underlättande
åtgärder skall ske i tidsintervaller, ca 15 sek i varje sekvens.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Passivitet, hunden får utreda utan hjälp.
Någon hjälp av föraren som går halvvägs till objektet.
Förare tar närkontakt.
Föraren talar till figutanten eller objektet.
Föraren hjälper ev. figurant att ta av sig förklädnaden.
När hunden har tagit kontakt, oavsett om den är mycket snabb, skall den inte tvingas
fram för ytterligare undersökning. Motivation för vidare kontakt finns ej. Hunden
kommer i konflikt då den inte kan uppfatta vad som krävs av den. Så har
avreaktionen blivit en stressituation.
När hunden tagit första kontakten kopplas den och får följa med föraren förbi
platsen ett par gånger för kontroll av eventuellt kvarstående obehag.
Hunden som har mycket svårt att avreagera kan inte tvingas till detta utan att ovan
beskrivna situation uppstår. En sådan hund bör lämna moment och följa sin förare
på promenad för att återkomma och passera platsen några gånger tills rädslan har
sjunkit.
Sida 1
5.3
TESTMOMENTENS ORDNINGSFÖLJD
Momentens ordningsföljd har avgörande betydelse för testet. Hänsyn måste tas till att en
upplevelse kan blockera möjligheten att utlösa nästa handling. Av denna anledning har
testmomenten en bestämd inbördes ordning.
Testet skall arrangeras på sådant sätt att momenten inte stör varandra.
Exempelvis får hunden inte se figuranten förrän den kommit till momentet.
Avdelning 1.
Moment 1-5
Test av inte stressande funktioner utan aggressiva inslag.
Momenten får inte genomföras så att hunden upplever hot.
Exempelvis skulle oriktig påträngande kontakt eller felaktig lek med trasan
kunna innebära rädsla eller aggressivitet. Utlöses detta i tidigt skede är
risken stor att möjligheten till jakt blockeras.
Avdelning 2.
Moment 6-8
Överraskning och konfliktsituationer.
Överraskningarna får ej komma så tidigt att hunden hinner uppta eventuellt
försvar eller att effekten uteblir.
Utlöses inte längre från hunden än 3 meter.
Avdelning 3.
Moment 9-11
Situationer med aggressiva inslag.
Retningen avslutas i tid så att avreaktionen ej äventyras, d.v.s. att
hotet upphör 4 meter från hunden.
Avdelning 4.
Moment 12
Situationer med skottlossning.
Skottprovet kommer som sista moment för varje hund.
Hundar som har obehag av skott skulle löpa risken att få en missvisande
beskrivning om skottprovet gjordes först. Skotträdda hundar kommer lätt ur
balans och behöver lång tid för avreaktion.
Sida 1
5.3
KONTAKTVILLIGHET -
moment nr 1.
Avser
Att beskriva hundens förmåga att ta kontakt med och besvara kontakt från främmande
människor.
Utformning / materiel
Funktionärer och åskådare skall vara på plats innan hunden anländer
Genomförande
1) Hunden passerar runt åskådarna. (Bild 1)
2) Hunden går fram till testledaren, minst 10 meter från åskådarna.
3) Testledaren är passiv. (Bild 2)
4) Testledaren hälsar på föraren. (Bild 3)
5) Testledaren hälsar på hunden. (Bild 4)
a) Visar hunden försiktighet skall du inte tränga dig på. Vänd sidan från hunden och
försök smeka den på huvudets sida.
a) Undvik att sitta på huk och se hunden i ögonen eller räcka ut handen mot hunden,
reserverade hundar upplever det som hot.
b) Avsluta när hunden tagit kontakt eller besvarat kontakten, undvikit eller avvisat den.
Långvariga försök att nå en reserverad hund kan hämma den i det fortsatta testet.
6.
Testledaren tar en kort promenad med hunden, sätter den utan kommando samt
kontrollerar ID-märkning och återlämnar därefter hunden till föraren. (Bild 5 o 6)
Sida 1
5.3
LEKLUST -
moment nr 2.
Avser
Att "värma upp" och aktivera både hund och förare. I leken med ett föremål kan
också iakttagas hundens lust att engagera sig i samarbete.
Utformning
Utrymme och lämpliga föremål för leken. Trasa, handske, boll eller liknande.
Genomförande
Momentet utföres ca. 20 meter från åskådarna.
Momentet börjar med att föraren väljer ett föremål och startar leken. Hunden görs
intresserad av föremålet genom att det hastigt gömmes bakom ryggen. (Bild 1) Låt det snabbt
dyka fram så att hunden kan fånga det i farten. (Bild 2) Föraren tar utan kommandon
föremålet från hunden och slänger det så långt som möjligt, för att hunden skall ges tillfälle
att rusa efter och ta föremålet. (Bild 3) I samma ögonblick hunden griper föremålet ropar
föraren, vänder sig om och springer från hunden.(Bild 4) Om hunden kommer till föraren med
föremålet skall denne ha en mycket liten dragkamp med hunden och därefter överlämna
föremålet till testledaren.
Testledaren leker på samma sätt med hunden.
Rusar hunden runt utan att vilja lämna föremålet så avled genom att visa ett nytt föremål.
Leken skall vara kort och inte trötta ut hunden.
Tillgrip ej påträngande och hotfulla beteenden för att få igång en ovillig hund.
Flykt och undanmanövrar väcker lättast leklusten.
Sida 1
5.3
JAKTKAMPLUST – moment nr 3.
(litet byte)
Avser
Att testa hundens lust att springa efter och gripa ett litet ”byte” (föremål) i rörelse.
Utformning
Sätt ned i marken 10 st järnstenar som anpassas för att applicera plasthjul på. Plasthjulen skall
löpa lätt och tyst, samt vara utformade så att linan kan löpa utan att lätt falla ur (se
nedanstående skiss). Splitsa fast en bitvänlig trasa i en tillräckligt lång lina. Lägg linan i sicksack mellan hjulen (se placeringen av hjulen på skissen). Linan skall ha lång ”startsladd” för
att funktionären skall ha full fart då linan sträcks. På detta sätt får också ”bytet” full fart ur sitt
gömställe. Funktionären skall vara dold för föraren och hunden och ej kunna avslöjas av
vinden. Funktionären springer i högsta fart till ett utsett ställe och stannar.
Linan skall vara så avmätt att ”bytet” stannar på rätt plats synligt för domarna. När
funktionären stannat tar denne i linan och gör två ryck i ”bytet”. Bytet skall vara synligt för
hunden hela tiden.
Genomförande
Bytet måste ha hög fart och knyckig flykt för att ge den rätta retningen som kan utlösa en jakt.
Provet utföres alltid två gånger oavsett första gångens retnings resultat. Hunden förs undan
när ”bytet” åter lägges på plats.
Uteblir reaktion första gången kan det vara en tillfällighet. Låt hunden gå tillsammans med
föraren till sista hjulet i banan.
Fungerar hunden första gången vill man se om intensiteten förändras den andra gången. Visar
hunden rädsla för ”bytet” går föraren och ger stöd i avreaktionen.
Sida 1
5.3
Material – moment nr 3.
Momentet bör förläggas till någorlunda plan mark.
Hjulen måste sättas på rak linje och med inbördes avstånd enl. skissen. Det femte hjulet märks
ut med en liten snitsel eftersom hunden skall släppas när trasan passerar detta hjul.
Lämplig lina är en 40 cm lång, 3 mm plastbelagd stålwire, skarvad med en ca 10-20 m lång
vanlig lina, exempelvis spårlina.
Trasan skall vara bitvänlig och inte sno sig sunt hjulen, ca 50 cm lång. En vanlig skurtrasa går
bra i torr väderlek. Vid blött väder fungerar en trasa av VCT-tyg bra. Absolut inte plast.
Detaljbild av hjul
Plasthj
Låssprint
Stålplatta
mot marken
”Axeltapp”
av stål
Utgångsläget för föraren med hund skall markeras. Var noga med vindriktningen.
Detta moment är svårt att få att fungera tillfredsställande. Det måste provas noggrant före
beskrivningen.
Sida 1
5.3
JAKTKAMPLUST (Stort byte) – moment nr 4
Avser
Att åter testa hundens lust att springa efter ett ”byte”, men i en ny situation. Bytet är stort.
Lusten och intresset kan förändras på grund av bytesstorlek.
Utformning
Det stora bytet fingeras av en figurant vars förklädnad består av en filt eller tygstycke, så stort
att det täcker figuranten från huvudet till fötterna. Förklädnaden hålles fast runt kroppen för
att inte fladdra under språngmarschen.
20 meter från hunden startar figuranten ur sitt gömställe och flyr i sick-sack bort från hunden.
Ungefär vid fjärde ”knycken” stannar figuranten i sittande ställning i ett par sekunder och
fortsätter sedan i samma tempo till ett utsett gömställe. (Se skissen)
Bytet skall vara synligt för hunden hela tiden.
Genomförande
Föraren håller hunden i halsbandet och släpper hunden efter ”bytets” stopp och på
testledarens tillsägelse. När hunden fullföljt jakten och tagit kontakt tar figuranten genast av
sig förklädnaden.
Har hunden svårighet att avreagera skall föraren flytta sig närmare. Figuranten sitter helt stilla
tills hunden är framme. När hunden tar kontakt skall figuranten prata med hunden och inte
göra några häftiga rörelser, sträcka fram händer eller se hunden i ögonen.
Avreaktion
1.Hunden går fram utan hjälp. 2. Föraren går halva sträckan. 3. Föraren går fram till
figuranten. 4. Föraren talar med figuranten. 5. Föraren klär av figuranten.
Sida 1
5.3
FLOCKKÄNSLA – moment nr 5
Avser
Att testa hundens lust att återfinna en försvunnen flockmedlem (föraren).
Att testa hundens förmåga att agera i en konfliktsituation.
Utformning
Minst 10-talet s.k. ½ figurer (skyttefigurer) ordnas i ett trattformigt system på en stig eller
liknade. Figurerna skall riktas något inåt (mot centrumlinjen). Om möjligt bör figurerna helst
ställas upp i terräng, där terrängen utanför figurområdet bör vara svårframkomligt. I slutet av
figurraden skall det finnas ett markerat gömställe för föraren.
Genomförande
Hunden och föraren placeras ca 30 meter framför figurraden. Testledaren håller i hunden.
Föraren tar med sig kopplet. Framför första figurerna ropar föraren på hunden men skall
därefter vara tyst. Föraren gömmer sig på den anvisade platsen. När föraren är ur synhåll
släpps hunden.
Får hunden problem att komma igenom eller förbi figurerna skall den ges god tid. Så länge
den målmedvetet koncentrerar sig på att hitta föraren skall den inte brytas. Tappar hunden
intresset eller går tillbaka till åskådargruppen sker följande:
1. Föraren ropar på hunden
2. Testledaren går med hunden fram till figurerna
Föraren kopplar hunden och går tillbaka genom figurerna, och låter hunden gå fram till dessa.
Sida 1
5.3
FLOCKKÄNSLA MED STÖRNING – moment nr 6
Avser
Att testa intensiteten i flockkänslan vid oväntad störning.
Att testa hundens förmåga att agera i en konfliktsituation.
Utformning
Samma moment som prov . Överraskning kommer i form av en liggande figur som placeras
bredvid stigen i första figurraden. Figuren skall monteras så att den snabbt kan resas upp.
Genomförande
Momentet genomföres på samma sätt som i prov 5, ända till hunden är 3 meter framför den
liggande figuren. Figuren rycks då hastigt upp och hålles absolut stilla.
Kommer hunden i konflikt skall den som tidigare ges gog tid. Föraren ombedes kalla på
hunden om den splittras i annan verksamhet.
Föraren kopplar hunden och tar kontakt med den ”uppflygande” figuren på återvägen .
Sida 1
5.3
ÖVERRASKNING – moment nr 7.
Avser
Att testa hundens förmåga att agera i en överraskande situation då den ej är engagerad i en
annan handling.
Utformning
Enuppstoppad overall utan huvud arrangeras så att den kan ryckas upp framför handen som en
överraskning. Dockan skall vara dold så att hunden inte förvarnas.
Täcks lämpligen med ris
Genomförande
Föraren går med hunden i långt löst hängande koppel mot platsen för överraskningen.
Tre meter framför hunden rycks dockan upp och skall förbli helt stilla. Ny rörelse i dockan
utgör åter en retning. Föraren skall instrueras att släppa kopplet när dockan dyker upp.
Föraren förhåller sig helt passiv och handlar först efter tillsägelse från testledare.
Har hunden stora svårigheter i avreaktionen förs den från platsen medan dockan lägges ned på
marken. Ekipaget återkommer och passerar dockan några gånger tills rädslan avtar.
Avreaktion
1. Föraren passiv
2. Föraren halva avståndet
3. Föraren fram till dockan
4. Föraren pratar och tar i dockan utan att skada den
5. Föraren lägger ned dockan
Sida 1
5.3
Överraskning forts.
Dockan måste placeras så att den kommer upp fritt. Den får inte hängas framför trädstammar
eller dyl. Dockan tillverkas lättast av en overall. Sy en söm vid benen. I övre delen av dockan
skall finnas ett träkors som stabiliserar dockans överkropp och armar. Benen måste fästas vid
marken. En metod är att sy fast karbin hakar i dockans ben, som sedan kan fästas vid fasta
öglor. I övre delen av träkorset sätts två krokar som draglinan kan fästas i. Dockan måste stå
absolut stilla när den är uppryckt. Gör en liten markering i naturen var hunden skall vara när
dockan rycks upp.
Sida 1
5.3
LJUDKÄNSLIGHET – moment nr 8.
Avser
Att testa hundens reaktioner i bullersituationer.
Utformning
Ljudet Skall utformas så att det kommer helt oförmodat. Hunden får ej förvarnas pga
avvikande anordningar. Ur avreaktionssynpunkt bör själva skrammelhärden ej vara förenade
med människor. Reserverade hundar undviker och tillgängliga övervinner obehaget lättare.
Avreaktionen blir ett tillgänglighetsprov. ”Skramlet” kan lämpligen vara upphängt i en lina
och falla ned på plåtunderlag. Eller en liggande plåt som en kedja dras över.
Sida 1
5.3
Genomförande
Ekipaget passerar platsen och bullret skall komma precis då hunden passerar. Hunden får fritt
agera och undersöka var ljudet kom ifrån. Visar den rädsla eller bristande initiativ hjälper
föraren hunden till avreaktion. Föraren instrueras att släppa kopplet när skramlet börjar.
Avreaktion
1.
2.
3.
4.
Passiv förare
Föraren minskar avståndet till hälften
Föraren går fram till skramlet
Lägger handen på skramlet utan att skada det
Sida 1
5.3
SOCIAL KAMPLUST – moment nr 9
Avser
Att testa hundens lust att svara mot och uppmana kampbeteenden.
Utformning
Retningssituation för social kamplust skapas genom att en figurant har sådan klädsel att denne
i mesta möjliga mån avviker från det normala. Lång rock eller slängkappa, som döljer benen
och huvudbonad.
Figuranten startar i dold terräng. Vinden får inte avslöja att figuranten är människa.
Vid starten åstadkommer figuranten några ljud. Detta ingår inte i testet av social kamplust
men är ett utmärkt tillfälle att pröva hundens uppmärksamhet (temperament). Provet för social
kamplust börjar när hunden ser figuranten. Förflyttningen mot hunden sker i ett smygande
maner och låg kroppsställning med utmanande häftiga rörelser.
Sida 1
5.3
SOCIAL KAMPLUST – forts.
Genomförande
Figuranten blir synlig 20 meter från hunden och gör där ett första kampbeteende.
Figuranten fortsätter mot hunden och uppmanar då och då till kamp, stannar några gånger och
vänder bort huvudet för att ge hunden tillfälle att själv uppmana. Uppmanar hunden skall
figuranten svara. Figurantens uppträdande får ej utformas som ett rent hot. Provet skall
genomföras med samma styrka och omfattning för alla hundar. Figuranten avbryter provet ca
4 meter från hunden, reser sig upp och vänder sig från hunden. Går några steg och tar av
förklädnaden. Tas inte förklädnaden av omgående är det lätt att hunden kommer in i en ny,
icke avsedd retningssituation.
Figurantarbetet kräver utbildning och erfarenhet och skall vara inövat.
Avreaktion
Enligt standardmodell.
Sida 1
5.3
DOMINANS – moment nr 10
Avser
Att testa hundens lust att bestämma över en artfrände ( människa).
Utformning
Dominans framkallas genom låg, bred figur som har markerade ögon och tänder.
Figuren skall röra sig sakta i jämnt tempo mot hunden. Dominansfiguren tillverkas lätt av en
½-figur monterad på någon typ av släde. Figuren föres med en minst 20 meter lång lina.
Figuren kan med fördel vara påklädd.
Genomförande
Figuren placeras dold 15 meter från hunden och blir synlig då den sätts i rörelse mot hunden.
Figuren dras sakta, jämt och utan ryck. Gör figuren ryck mot hunden utlöser detta social kamp
och provet är förfelat.
Om hunden inte engagerar sig får heller inte draglinan användas som väckningsmedel.
Figuren stannas 4 meter från hunden, dock ej närmare än 4 meter från föraren.
Hunden kopplas loss (ett släpande koppel kan fastna i figuren).
I dominansprovet kräver hundar ofta lång avreaktionstid. Låt hunden agera fritt och
undersöka figurens såpr.
Föraren flyttas efter tidigare anvisningar närmare figuren. Det kan bli nödvändigt att föraren
döljer figurens ögon med handen för att hunden skall komma till avreaktion.
Avreaktion
1. Hunden går fram utan hjälp. 2. Föraren går halva sträckan. 3. Föraren går fram till figuren.
4. Föraren talar till figuren. 5. Föraren lägger handen över figurens ögon.
Sida 1
5.3
FÖRSVARSLUST – moment nr 11.
Avser
Att testa hundens lust att försvara och förmågan att stoppa en inkräktare.
Utformning
Försvarslust kan framkallas i situationer där hunden utsätts för något främmande och
avvikande som uppträder hotfullt mot hunden själv, flockmedlemmar eller reviret.
Erfarenheten har visat att höga smala figurer med avgränsade huvuden försedda med
markerade ögon och mun upplevs som hotfulla.
Figurerna skall röra sig stereotypt. Detta minskar lusten till imponerbeteende. På så sätt kan
hundens verkliga försvarslust bättre avläsas. Förklädnaden bör helst tillverkas av vitt tyg för
att få en avvikande effekt.
I provet används två figuranter som är gömda 20 m från hunden. Vinden får ej avslöja
figuranterna.
Sida 1
5.3
FÖRSVARSLUST – moment 11. forts.
Genomförande
Figuranterna rör sig sakta och stereotypt utan häftiga rörelser, mot hunden. Efter testledarens
anvisningar förflyttar sig figuranterna växelvis en i taget.
Figuranterna stoppas ca 4 meter från hunden. Dock ej närmare föraren än 4 meter.
Vid avreaktion vänder figuranterna sig om och står absolut stilla tills de förstår att hunden tar
kontakt eller testledaren ber dem prata till hunden. I övrigt sker avreaktionen efter gängse
mönster. OBS: Avreaktionen börjar med den figurant hunden själv väljer, (skall ej styras
upp).
Sida 1
5.3
SKOTTPROV - moment nr 12.
Avser
Att testa hundens reaktioner och förmåga att aktivera sig under skottlossning.
Utformning / materiel
Skytten skall befinna sig 20 m från hunden. Vinden får inte vara sådan att ev krutrök
distraherar hunden. Lämpliga lekföremål skall finnas på platsen.
Genomförande
Föraren engagerar hunden i lek (bild 1). När hunden startat leken ordentligt avlossas första
skottet. Kan hunden inte förmås till någon aktivitet prövas hunden under passivitet.
Om hunden varit aktiv under första skott- lossningen skall den även prövas under passivitet.
Föraren håller hunden i långt koppel utan att påverka den med kommandon (bild 2).
Har hunden varit påverkad av skotten är det lämpligt att aktivera den på något sätt innan den
lämnar platsen.
Sida 1
5.3
MALL FÖR MENTALBEDÖMNING
Kodnyckeln är utarbetad av korningskommittén med underlag från mentaltestdomarkonferensernas grupparbeten.
Texten är kort och komprimerad och avsedd som en riktlinje. Den kan inte täcka upp hela
registret av en hunds beteenden.
I testet förekommer bedömningar av såväl renodlade anlag som egenskaper (består av
flera anlag). Detta försvårar betygssättningen.
Tillgänglighet.
Beskriver anlaget för att ta kontakt och besvara kontakt med främmande människa.
Förmågan bedöms inte enbart i moment 1. Hunden observeras under hela testet. Det bör
iakttagas om tillgängligheten förändras vid belastning i nervsystemet.
Jaktkamplust.
Beskriver anlaget att springa efter ett byte.
Redan under den inledande leken i moment 2 avslöjas hundens benägenhet till jaktlekar.
I själva jaktmomenten 3 och 4 kan beteendet variera pga. intresset eller rädsla för bytet.
Provet avser att beskriva intensiteten i själva jakten.
Uppträdandet vid bytet måste hänföras till slutsammanställningen under dådkraft och
hårdhet.
Social kamplust.
Beskriver anlaget att svara mot och uppmana med kampbeteenden.
Hur hög intensitet hunden har i anlaget framgår i moment 9. I moment 2 kan tendenser till
social kamp lätt väckas. Men de får inte bevaras och utvecklas så tidigt i testet.
Den sociala kampen uttryckes i huvudsak i låga stötande rörelser i sidled med låg
kroppsställning. Hunden vänder också bort huvudet för att ge motparten (figuranten)
tillfälle att svara.
Temperament.
Beskriver retningströskel och motivation i funktioner och delar av dem. D.v.s.
hundens förmåga att starta en handling och förmåga att anpassa sig i nya situationer.
Hundens förmåga att starta en handling i retningssituationer (moment) kan variera i de
olika funktionerna och även i delar av dem.
Betyget i temperament, för hundar som varierar i startsnabbhet, måste bli ett avgörande i hur
många situationer hunden har reagerat positivt eller negativt.
Hundens sätt att engagera sig mellan momenten och förmågan att anpassa sig i nya testsituationer skall också observeras.
Sida 1
5.3
Skärpa.
Skärpa avser aggressivitet. Aggressivitet är förmågan att lägga tyngd och kraft i
ett handlande.
Aggressiviteten framträder mest i de sociala funktionerna såsom social kamp, dominans,
försvar och i kontakttagande.
Aggressiviteten kan variera i de olika funktionerna. Här blir också bedömningen en
avvägningssak.
Försvarslust.
Beskriver anlaget i hundens förmåga att försvara och förmåga att stoppa.
Underlag för bedömningen fås framförallt i moment 11 men även i 7,9 och 10.
Typiskt för försvarsbeteenden är de attacker hunden gör för att skrämma bort hotet.
Hundar som har låg social kamplust och dominans visar ofta försvarsbeteenden i dessa
prov.
Nervkonstitution.
Nervkonstitution mätes i tre avseenden:
Kopplingsförmåga
= rätt handling, intensitet och mängd mot upplevelsen.
Koncentrationsförmåga = vidmakthålla intresse och genomföra en handling.
Avreaktionsförmåga
=a) förmågan att undersöka och ta kontakt efter det att
en retning upphört.
b) förmågan att koppla av efter upplevelse och att kunna
lösa nya situationer.
Hundens förmåga i de olika nervanlagen kan vara olika. Exempel: Kopplingsförmågan kan
vara bristfällig medan koncentrationsförmågan kan fungera riktigt. Nervanlaget kan också
variera i de olika funktionerna. En hund kan exempelvis ha bra koncentrationsförmåga i jaktfunktionen medan den sviktar i försvarsfunktionen.
Kopplingsförmågan sätts i huvudsak på prov under konfliktsituationer. Ex. i provet för
flockkänsla där hunden vill till sin förare och stöter på hinder i form av figurerna och
överraskning.
Koncentrationsförmågan avspeglar sig i hela provet men speciellt i konfliktsituationer.
Förmågan kan variera mellan då hunden är i passivitet eller aktivitet.
Avreaktionsförmågan måste bedömas både under nerver och i stor del under dådkraft och
hårdhet.
Bedömningen göres i två skeden:
a) Från det retningen upphört till det hunden har undersökt och tagit kontakt.
Avgörande för bedömningen är på vilket sätt hunden når kontakt och vilken tid det
tar.
b) Hundens reaktioner efter det att den tagit kontakt och tiden den behöver för att övervinna eventuell rädsla avgör betyget.
Sida 1
5.3
Hårdhet.
Beskriver en egenskap och består av några anlag bl.a. avreaktionsförmågan d.v.s.
minnesbilden av obehag som den beskrivs under nervkonstitution.
Hundens anlag i dominans har inverkan.
Bedömningen görs i beteenden vid efterkontrollen då hunden har undersökt och tagit
kontakt.
Hundens reaktioner måste iakttagas noggrant. Uppträdandet vid avreaktion kan vara
betingat av miljöpåverkan.
Hundar som genom lydnad lärt att underordna sig kan uppleva omotiverad underkastelse
i avreaktionen.
Förmågan kan variera i olika funktioner och skall observeras genom hela testet. Bedömningen graderas efter den tid och den hjälp hunden behöver för att eventuell rädsla skall
avta eller försvinna. Hårdheten får inte bedömas i inlärda dressyrsituationer som exempelvis
regelrätt linförighet med kommandon eller koppelryck.
Dådkraft.
Är en egenskap bestående av många anlag. Viktiga faktorer är anlagen i nervkonstitution, retningströsklar/motivation (att starta handling) aggressivitet (tyngd och
kraft), dominans (lust att bestämma och hävda sig), försvarslust (att avvisa och
försvara).
Dessa anlag samverkar till att hunden kan övervinna rädsla och genomföra ett
funktionellt handlande.
Hundens dådkraft sätts på hårdast prov under 2:a och 3:e avdelningens moment.
Bedömningen i dådkraft skall i ett betyg återspegla hundens förmåga att lösa alla testsituationerna.
Sida 1
5.3
Mall för mentaltestbedömning
Kod och värdetabell
-3
Tillgänglighet
koeff 15
koeff 8
*Mom.3 genomförs 2ggr.
Bästa resultat bedöms.
Aggressiv
Avvisar kontaktsökande människa
med aggressiv
attack.
Avvisar kontakt med Undandrar sig
aggressiva
kontakt från
beteenden.
människa vid testets
inledande moment.
Reservationen
fortsätter i
kontakttagandet med
övr. fig.
Intresserar sig inte
för rörliga föremål
eller flyende objekt.
Obefintlig
Social kamp
koeff 6
-1
Lömsk
Obefintlig
Jaktkamplust
-2
Svarar inte mot
kampattityder.
Slö
Obetydlig
Svagt intresse som
avbrytes snabbt.
Obetydlig
Svarar svagt mot
kampattityder.
Något slö
Sida 1
Reserverad
Liten
Något intresse utan
att fullfölja.
Mycket stor
Svarar mycket
snabbt mot
kampattityder.
Uppmanar själv till
kamp.
Impulsiv
+1
+2
+3
Överdrivet
tillgänglig
Mindre tillgänglig
Tillgänglig, öppen
Söker kontakt utan
anledning.
Överdrivet
inställsam i
kontakttagande med
figuranter under
testet.
Accepterar
kontakttagande från
vänlig människa
utan att besvara den.
Har samma
passivitet i
avreaktionen i
moment med
figuranter.
Tar kontakt när
anledning finns. Ex.
när föraren tar
kontakt eller
figuranten bjuder
kontakt i avreaktion.
Mycket stor
Måttlig
Stor
Startar mycket
snabbt. Hög fart.
Obetydligt eller
inget bytesintresse.
Liten
Svarar mot
kampattityder.
Mycket livlig
Startar något
tveksamt, men kan
fullfölja – gripa
bytet.
Stor
Svarar snabbt mot
kampattityder.
Uppmanar själv
gärna till kamp.
Mindre livlig
Startar målmedvetet.
Har bytesintresse
och kan fullfölja –
gripa bytet.. *
Måttlig
Svarar mot
kampattityder.
Uppmanar själv till
kamp.
Livlig
5.3
Temperament
koeff 10
Utebliven reaktion i
testsituationerna.
Brister i
uppmärksamheten.
Oengagerad. Startar
långsamt mot
retningarna.
Sida 1
Överdrivet
uppmärksam. Svarar
mycket snabbt mot
retningar. Störs av
omgivningen.
Mycket
uppmärksam. Svarar
mycket snabbt mot
retningar. Störs
något av
omgivningen.
Något uppmärksam.
Svarar något
långsamt mot
retningar. Anpassar
sig en aning
långsamt i
testsituationerna.
Uppmärksam. Svarar
snabbt mot de flesta
retningssituationerna
. Anpassar sig i
testsituationerna.
5.3
Mall för mentaltestbedömning
Kod och värdetabell
Skärpa
koeff 5
Försvarslust
koeff 5
-3
-2
Stor med kvarstående aggressivitet
Svarar omedelbart
med stor
aggressivitet.
Måttlig med kvarstående aggressivitet
Svarar aggressivt mot
hotsituationer. Kan ej
avreagera när hotet
upphört.
Obefintlig
Obetydlig
Flyr eller underkastar Engagerar sig ej i
sig.
hotet. Stannar kvar
men kan underkasta
sig eller visar
flykttendenser.
Nervkonstitution
koeff 35
Höggradigt nervös
Överslagshandlingar.
Flykter. Oförmåga
till koncentration.
Kan ej avreagera
mellan momenten.
Kan vara omotiverat
gnällig.
Nervös
-1
+1
+3
Obetydlig utan kvar- Liten utan kvarMåttlig utan kvarStor utan kvarstående aggressivitet. stående aggressivitet stående aggressivitet stående aggressivitet.
Svarar ej med
aggressivitet i
hotsituationer. Kan
visa uppgivenhet
Mycket stor
Avvisar mycket
snabbt med kraftiga
attacker.
Något nervös
Svarar så småningom Svarar med tyngd och
med aggressivitet mot kraft i agerandet.
hotsituationer. Kan
Avreagerar.
visa tendenser till
uppgivenhet.
Liten
Pendlar mellan
avvärjande och
uppgivenhet.
Eventuell
flykttendens.
Nervösa tendenser
Överslagshandlingar. Upprepade
Inslag av omriktade
Svårighet med
omorienterade
beteenden mot, i
koncentrationen
beteenden från,
några moment.
såväl i aktivitet som under många
Någon svårighet med
passivitet. Stressar
moment. Enstaka
avreaktionen. Kan
mellan mon. eller
flykter. Stressar upp koncentrera sig
aktiviteten avtar
sig. Koncentrations- under aktivitet. Vissa
markant efter hand. svårigheter.Svårighet koncentrationssvårig
Kan vara skällig,
med avreaktionsheter under
gnällig.
förmågan. Kan vara passivitet.
skällig och gnällig.
Sida 1
+2
Stor
Avvisar snabbt med
attacker
Relativt nervfast
Svarar med riktigt
avpassad aggressivitet
i hotsituationer.
Avreagerar.
Måttlig
Avvisar måttligt med
några attacker utan
flyckttendenser.
Nervfast
Någon enstaka
Utan inslag av
störning i form av
störning.
omriktade beteenden
mot objektet.
5.3
Sida 1
5.3
Mall för mentaltestbedömning
Kod och värdetabell
Hårdhet
koeff 8
Dådkraft
koeff 8
-3
-2
-1
+1
+2
+3
Mycket hård
Mycket vek
Vek
Hård
Något vek
Måttligt hård
Mycket självständig.
Svår att engagera.
Okänslig.
Svårighet att
övervinna obehag.
Tar lång tid. Behöver
mycket hjälp för att
övervinna
testsituationerna.
Obefintlig
Obetydlig
Oförmåga att lösa
testsituationerna trots
förarhjälp.
Behöver lång tid och
förarhjälp för att lösa
huvuddelen av
testsituationerna.
Skottfasthet
Skotträdd
Rädslan tilltar efter varje skott. Vill
lämna platsen.
Sida 1
Svårighet att
övervinna många
situationer. Behöver
hjälp.
Övervinner något för
snabbt och
självständigt.
Liten
Behöver förarhjälp
för att lösa
huvuddelen av
testsituationerna.
Måttlig
Löser självständigt
men med tidsfördröjning de flesta
testsituationerna.
Skottberörd
Avbryter verksamhet. Har svårigheter
att återta den avbrutna verksamheten.
Berördheten avtar ej efter flera skott.
Tveksamhet i att
övervinna enstaka
testsituationer.
Övervinner
självständigt. Någon
enstaka gång med
fördröjning.
Stor
Löser självständigt
och snabbt
huvuddelen av
testsituationerna.
Mycket stor
Löser direkt och
självständigt samtliga
testsituationer.
+
Skottfast
Obefintlig reaktion. Naturlig reaktion
som minskar efter hand. Kan avbryta
men uppta verksamhet igen. Fortsätter
verksamhet även efter 2-4 skott.
Bilaga 2
31 (4)