Mycket ljud från liten låda

Test - Studiomonitorer
ADAM A5
• Mycket ljud från liten låda
• Detaljerat mellanregister
och diskant
• Priset
• Vissa bastoner skorrar vid
starkare lyssning
Tex t : Fre d e r i c k N o r é n
Mycket ljud från liten låda
Från tyska ADAM kommer en liten studiomonitor lämpad för projektstudion eller som komplement till storlyssningen. Trots sin ringa storlek levererar A5 imponerande mycket ljud och
det egenutvecklade bandelementet skapar ett mycket detaljerat mellan- och diskantregister.
MM undersöker.
TYP Tvåvägs aktiv närfältsmonitor med basreflexport
ANSLUTNINGAR XLR In (balanserad), RCA In, Stereo Link In/Out,
elnätanslutning
ELEMENT 147 mm woofer, A.R.T. banddiskant
FREKVENSOMFÅNG 55 Hz–35 kHz (±3 dB)
FÖRSTÄRKNING 2 x 25 W
28 Musikermagasinet
MAX SPL 101 dB vid 1 m
VIKT 5 kg
MÅTT 285 x 172 x 200 mm (B x H x D)
PRIS 3 095:– styck
HEMSIDA www.adam-audio.com
DISTRIBUTÖR Futureware, www.futureware.dk
Bandelementens otroliga detaljrikedom ger samma upplösning
som mycket dyrare högtalare.
ADAM har sedan slutet av 90-talet tillverkat högtalare bestyckade
med bandelement. Tekniken uppfanns på 70-talet och ADAM har
förfinat den och döpt sin variant till ART, Accelerating Ribbon Technology.
Principen bygger på att en tunn metallfolie gjord av aluminiumlaminat placeras i ett starkt magnetfält skapat av ett antal
permanentmagneter gjorda av neodym. Folien är formad som
rektangulära remsor och till skillnad från ett vanligt högtalarelement med talspole rör sig inte bandelementet fram och tillbaks i
en pistongrörelse, utan när växelström flödar igenom elementet
skapas ett elektromagnetiskt fält som tillsammans med det fasta
magnetfältet tvingar metallremsorna att växelvis pressas mot och
dras ifrån varandra. Alltså pressas luften in och ut ur bandelementet istället för att tryckas fram och tillbaks som i ett vanligt
högtalarelement.
Eftersom metallfolien är vikt till en lamelliknande yta förflyttas
volym.Tre stegade tonkontroller gör det möjligt att justera volymen
på tweetern samt aktivera shelvingfilter som verkar från 150 Hz och
nedåt respektive 6 kHz och uppåt. Med filtren kan viss justering
göras för högtalarplacering och rumsakustik.
luften fyra gånger snabbare än själva bandelementet, vilket jämfört
med ett vanligt högtalarelement ger bättre verkningsgrad och således lägre termiska bieffekter. Den jämförelsevis mycket låga vikten
hos bandelement borgar för utmärkt transientåtergivning och god
frekvensåtergivning långt upp i frekvenserna.
lanregister. Jag hör väggarnas reflektioner på vissa inspelningar
och djupet i mellanregistret kan i det närmaste jämföras med mina
PMC-monitorer. Diskanten känns öppen, ja, nästan lite väl detaljerad eftersom läppljud och gnissel från stråkar och gitarrer lyfts fram
mer än i vanliga högtalare. Det här är riktigt detaljerade högtalare
och efter lite mer lyssnande bestämmer jag mig för att experimentera med tonkontrollerna på baksidan.
För att tämja det mycket detaljerade mellanregistret och göra det
lite mer anpassat till mina preferenser prövar jag att dämpa banddiskanten 2,5 dB. Gränsfrekvensen ligger vid 2,2 kHz och överlag
fungerar det bra, men samtidigt försvinner lite av närhetskänslan i
sången. Jag prövar istället att dämpa diskanten genom att använda
filtret vid 6 kHz, men då försvinner lite av den fina öppenheten.
Efter mer experimenterande hittar jag en bra balans mellan öppenhet och hårdhet i mellanregistret när jag dämpat bandelementet
ungefär 1,5 dB och dragit ner diskantfiltret cirka 0,5 dB.Tonkontrollernas rattar är stegade vilket innebär att samma justering kan göras
i båda högtalarna.
Nu känns det riktigt kul att lyssna på ADAM A5 och det fina mellanregistret gör att jag hör subtila ekon och reverbeffekter som kanske inte ens mixteknikern själv hört. När jag lyssnar på Stravinskys
Royal March och sluter ögonen kan jag nästan placera mig själv i
konserthallen – så övertygande gestaltas inspelningens stereobredd
och djup. Det är i basen och det nedre mellanregistret som jag hör
att ljudet kommer från rätt så små högtalarlådor.
När jag sätter på klubbmusik märks givetvis högtalarnas begränsade basåtergivning, men den något förstärkta basen vid 70–80 Hz
kompenserar för detta och gör att de elektroniska baskaggarna inte
låter instängda.
För att verkligen sätta högtalarnas basåtergivning på prov spelar
jag upp en mycket fin kontrabasinspelning som tack vare sin dynamik och sitt djup avslöjar eventuella resonansfrekvenser. Nu blir
uppgiften övermäktig för de små lådorna och de skorrar utmattat på
vissa bastoner. Jag konstaterar ända att tillverkaren har gjort en bra
avvägning av hur mycket högtalarnas egenresonans skall förstärka
basregistret, men man lurar inte gammelgäddan.
KONSTRUKTION
ADAM A5 har förutom sitt speciella bandelement en 5,5 tums woofer gjord av laminerad kolfiber. På framsidan sitter voylmratt, strömbrytare, en blå diod som lyser när högtalaren är påslagen samt en
vit diod som lyser när stereolänkningsfunktionen används.
På baksidan finns en balanserad XLR-ingång, en obalanserad
RCA-ingång samt två extra RCA-kontakter för stereokoppling av
två högtalare. Med hjälp av de extra kontakterna kan högtalarna
kopplas ihop varpå volymratten på den ena högtalaren styr bådas
FÖRSTA LYSSNINGEN
Efter att justerat mina högtalarstativ och placerat de två högtalarna lutar jag mig tillbaks i kontorsstolen och börjar lyssna på
mitt referensmaterial. Tämligen omgående vrider jag upp volymen och möts av ett förvånansvärt stort ljud. De små rackarna
spelar på för kung och fosterland och jag känner fläktandet från
basreflexportarna på framsidan av högtalarna. Faktum är att luftturbulensen får mina högtalarstativ att börja röra på sig och jag
skruvar ner volymen.
Vid mer sansad lyssningsvolym testlyssnar jag ett par akustiska
inspelningar, och bandelementen skapar ett mycket detaljerat mel-
Musikermagasinet 29
A5 uppvisar ett ganska kontrollerat basregister,
om än begränsat i det lägsta området.
I PRODUKTION
Jag laddar upp en pågående produktion som består av klubbaktiga trummor blandade med diverse latinloopar. Ganska omgående börjar jag justera attack och release på kompressorerna och
bandelementen spelar utan ansträngning upp förändringarna. Upplösningen i transienterna är riktigt bra och jag referenslyssnar för
säkerhets skull i mina andra monitorer för att känna in rätt mängd
transienter.
När jag filtrerar sången känns beslutet att dämpa bandelementets volym som ett bra val. För även om högtalarna inte låter hårda
så finns risken att man blir feg i mellanregistret på grund av deras
detaljrikedom och täthet. De hårt komprimerade akustiska gitarrerna kan enkelt balanseras med sången tack vare det detaljerade
mellanregistret.
När jag arbetar med basgitarren känner jag högtalarnas begränsning; under 80 Hz har jag inte samma kontroll och tvingas filtrera mer utifrån erfarenhet. Däremot är det en ren fröjd att panorera
ut instrument, för stereobredden blir bara bredare och bredare.
När jag testlyssnar den nya mixen i min MP3-spelare märker
jag att den är för torr och att jag inte riktigt hittat rätt balans i basen.
Att lära sig en ny högtalare tar tid, men jag konstaterar ändå att A5
definitivt går att arbeta med.
ÖVRIGT
Precis som alla mindre högtalare har A5 ett begränsat basregister,
men jämfört med kollegor i samma storlek och prisklass tycker jag
att den placerar sig mycket bra. För att få full kontroll över
basregistret kan man komplettera A5 med ADAM Sub7,
en aktiv 7-tums subbas på 140 watt, och därmed enligt
tillverkaren utöka basåtergivningen ner till 30 Hz. Även
om jag inte haft möjlighet att testa subbasen är jag
övertygad om att när den avlastar högtalarna i basen,
så kommer de att låta ännu bättre i det låga mellanregistret.
Många aktiva studiomonitorer genererar i viloläge
tämligen hörbart brus, men ADAM A5 är faktiskt knäpptysta i viloläge, vilket jag uppskattar. Förutom mattsvart
– vilket var finishen på det par jag testade – finns A5 även
i svart eller vit pianolack, vilket gör den mycket intressant som hemmabiohögtalare. För bordsplacering finns
ett kilformat bordstativ att köpa som vinklar högtalaren
upp mot lyssnaren.
SAMMANFATTNING
Jag tycker att ADAM A5 är en mycket prisvärd liten studiomonitor och tillsammans har vi haft det riktigt trevligt.
Med tanke på sin ringa storlek uppvisar A5 ett ganska
kontrollerat basregister, om än begränsat i det lägsta
området. Det som verkligen skiljer denna högtalare från
konkurrenterna är bandelementen som med sin otroliga
detaljrikedom ger samma upplösning som mycket dyrare
högtalare.
För den som är på jakt efter en liten och smidig högtalare att ställa i anslutning till laptopen är A5 ett mycket
bra alternativ. Den har även en given plats i projektstudion
och kan vid behov kompletteras med en subbas.
Personligen har jag aldrig tidigare imponerats av högtalare med banddiskanter då jag har upplevt dem som
hårda och svåra att mixa i. ADAM A5 har tvingat mig att
revidera denna uppfattning, så jag gör hatten av och bugar
och bockar. Dessa små rackare lämnar inte min studio.
—
30 Musikermagasinet