1. No category

Levnadsberättelse som en
förutsättning för en professionell
demensvård
www.upplands-bro.se
Levnadsberättelsen som orientering för omsorgspersonalen
Personcentrerad
Upptäcka resurser,
omsorg
planera aktiviteter
Anknytningspunkt
Bygga relationer,
för samtal
visa hänsyn
Levnadsberättelse
Förstå och tolka beteendet
Identitet
2
Visa hänsyn, bygga relationer
Det visar sig att t.ex. damen i den gröna stolen som
måste gå på toa varannan timme, har levt ett väldigt
spännande liv och har en intressant personlighet.
(Osborn et al. 1997)
3
Personcentrerad omsorg
När personen med demens ej mer kan uttrycka vad
de vill, är det till en stor fördel när
omsorgspersonalen har informerat sig om vilka
värderingar, intressen etc. som den personen har.
4
Upptäcka resurser,
planera aktiviteter
• När det gäller utvalet av passande aktiviteter är
levnadsberättelsen till stor hjälp.
• Rörelse schema, något som personen med demens
ofta har gjort glömmer de ej så lätt. Men
rörelscheman som de ej så ofta har utövat glömmer
de lättare.
 Genom levnadsberättelsen kan man finna
kunskaper och egenskaper som passar personen.
5
Att kunna förstå beteendet
• Genom levnadsberättelsen kan man förstå och tolka
personens beteende.
• Med detta är det enklare att hitta en lösning för
beteende problem.
När man har haft ett visst beteendemönster hela
sitt liv är det svårt att ändra (nästan omöjligt) i en
hög ålder.
6
Ett exempel – historisk bakgrund
• Personen med demens irriterar sig över att han/hon
måste duscha/tvätta sig dagligen.
• Värt att tänka på: förr i tiden hade man inte tvättat sig
så ofta. Tillgången till varm vatten var minimal och
man visste ej så mycket om hygien som idag.
Böhm 1996
7
Ett exempel – historisk bakgrund
• En person med demens sitter fullt påklädd med ute
kläder inomhus.
• Värt att tänka på: förr i tiden var man väldigt
sparsam med energin/ved etc. så det var inte alltid
att alla rummen var uppvärmda.
8
Ett exempel – personlig bakgrund
En boende som planlöst går runt varje natt kl.
01:30 och letar efter sina arbetskläder.
Det handlar om en gammal bagare som har
påbörjat sitt arbete kl. 02:00 på natten under hela
sitt arbetsliv.
9
Vad vill vi veta?
• Barndom och uppväxt (födelseort, mors & fars namn
och yrke)
• Vuxenlivet, yrke, arbetsplatser och bostadsorter (
arbetsplats, arbetetsbetydelse för dig...)
• Vuxenlivet, interessen, personlighet (semesterresor,
favoritmelodi, syn på religion, eventuella husdjur,
vänner, arbetskamrater som har betytt mycket)
• Speciella värderingar, t.ex. sparsam, extremt renlig
• Måltider, personlig omvårdnad
• Eventuell krigsupplevelser
• Är på boendet sedan...
• Önskemål
10
Samla information till levnadsberättelsen
Det är ingen ide att bara samla information!
Hur?
• Samtal
• Inte bara en utfrågning
11
Samla information till
levnadsberättelsen
• Förklara varför man samlar uppgifter till
levnadsberättelsen
• Den inre attityden är viktiga:
• Förtroende, intresse
 Känner den äldre att det inte finns något genuint
intresse berättar han/hon bara något oviktigt.
12
Den inre attityden är viktig
Att intressera sig för person mitt emot betyder:
• Att inte själv ta så mycket plats.
• Att låta bli sina egna perspektiv och att visa empati.
13
Frågor till anhöriga
• Anhöriga har inblick i en del av livshistorien. Deras
upplevelse är inte alltid objektiv.
• Men det är viktigt att höra dera sida av historien för
att sedan kunna jämföra berättelsen. Ibland är den
anhöriges berättelse den enda tillgängliga.
14
Frågor till anhöriga
• Av respekt till personen med demens är det viktigt
att hon/han deltar vid samtalet.
• Vad som är viktigt är att man ser till att personen
med demens kan ha en aktiv roll i samtalet och inte
att han/hon har känslan av att dom pratar om
han/henne.
15
Uppdatera
levnadsberättelsen
regelbundet!
16
Del 2: kort om reminiscens
Vad är reminiscens?
Reminiscens är en metod där man arbetar med
historia och traditioner för att öka lusten och viljan att
kommunicera. Genom att använda minnesväckare
väcks associationer och personen kan minnas sådant
som hon trodde sig ha glömt för länge sedan.
18
Reminiscens
Att tänka eller tala om livserfarenheter, dela minnen med
andra och tala om det förflutna.
Reminiscens syftar till att stärka identitet, integritet,
kontinuitet och kan användas vid gruppträffar eller
individuellt.
Reminiscens anses kunna vara användbart i alla stadier
av demenssjukdomen.
Socialstyrelsen, 2009
19
Utvecklingen kring reminiscens
Under 1960-talet fanns det en viss skepsis över att man
arbetade med livshistorien.
Under 1970-talet utvecklades en positivare bild av
reminiscensarbetet.
I England och USA bildades de första grupperna.
Först arbetade man med psykiskt friska personer. Senare
introducerade man reminiscens program för demenssjuke
i USA.
Under 1990-talet introducerades reminiscens till Sverige.
20
Utveckling av reminiscensarbete
Man skiljer på positiva och negativa minnen.
Bara de positiva minnena har en positiv effekt.
Coleman 1997
21
Målet
Målet att arbeta med sin livshistoria är inte att lösa
tidigare olösta konflikter.
Reminiscens syftar till att stärka identiteten och att
hjälpa den demenssjuke att kommunicera.
22
Målet
Den demenssjuke glömmer mer och mer över sig
själv.
Reminiscensmetoden kan vara ett instrument för att
ge personer med demens ökad självkänsla, trygghet
och stärkt identitet.
23
Målet och fördelar med reminiscens
När äldre personer lever i äldreboende har det
lämnat sitt hem. Därigenom har dom oftast väldigt
lite kontakt med sina gamla vänner och därigenom
få anknytningspunkter med sin livshistoria,
reminiscens kan hjälpa mot detta problem.
24
Målet och fördelar med reminiscens
Demensjuka har i regel lättare att komma ihåg det
som hände för länge sedan (långtidsminnet) än det
som nyligen skett (korttidsminnet). Denna typ av
aktivitet har höga chanser till framgång.
25
Reminiscens terapi i grupp
Man kan använda reminiscens i grupp eller enskilt.
Personalen samlar en grupp kring ett tema:
26
Reminiscens terapi i grupp
Ofta känner sig äldre människor ensamma.
I reminiscens grupper märker de att de har en hel del
gemensamt med de andra människorna i gruppen.
Denna erfarenhet är positiv och binder samman även
människorna som lider av demens.
27
Reminiscens terapi i grupp
Det kan vara en positiv erfarenhet för den sjuke att vara
med som en stilla observatör och att ha känslan att
de tillhör gruppen. ( Osborn et al. 1997).
28
Reminiscens terapi i grupp
• Det är bra att prata ungefär 20 -45 min om ett tema
och använda olika metoder.
• Att titta på fotografier från deltagarna (projektor).
• Växla teman, livshistoria från deltagarna, livshistoria
från kända personer.
29
Reminicensarbetet - enskilt
För en person med demens som bor på ett
äldreboende har begränsad kontakt med omvärlden
därför är den personliga kontakten väldigt viktig och
en positiv upplevelse.
(Osborn et al. 1997).
31
Reminicensarbetet - enskilt
Den demenssjuke får sätta ihop
en egen minnesbox eller ett
album med bilder från uppväxt
åren, bröllopet och andra
milstolpar i livet.
32
Möjliga teman
Teman kan vara:
• Familjelivet
• Lekar som barn
• Skoltiden
• Grannarna
• Fest och festdagar
• Utflykter, resor
• Arbetslivet
• Förlovning, bröllop
• Mode
33
Möjliga teman
Barndom:barn som åker skidor, 1942
34
Metoder, som fungerar som en
„ minnesväckare“
Metoder, som väcker upp gamla minnen är väldigt bred.
Man kan ha olika metoder att starta en dialog.
Man kan t.ex. ställa frågor som:
 Vilken frisyr hade du som ung?
•
•
•
Vad för lekar lekte ni på skolrasterna?
Hur tvättade ni kläderna förr i tiden?
Pallade du någonsin äpplen som ung?
35
Metoder, som kan användas som
„minnesväckare“
Att läsa upp korta
historier kan väcka
gamla minnen.
36
Genom att läsa upp en kort historia
kan minnet väckas
„Det började närma sig kväll. Det var lördag
och vi skulle alla till Folkets Park. Finaste
kläderna var på och nu skulle det bjudas upp
till dans“
Läs upp texten och låt de äldre berätta deras historier
om Folkets Park.
37
Folkets park tio i topp lista:
1 Gösta 'Snoddas' Nordgren Flottarkärlek 1952 2.23
2 Owe Thörnqvist På festplatsen 1956 2.36
3 Delta Rhythm Boys Flickorna i Småland 1951 2.38
4 Harry Arnold & Radiobandet Stand By 1957 3.17
5 Little Gerhard Bona Sera 1958 2.29
6 Lill-Babs Leva livet 1963 2.35
7 Jerry Williams & The Violents Twistin' Patricia (Hello Goodbye)
(Live) 1962 1.58
8 Siw Malmkvist Tunna skivor 1960 2.39
9 Gunnar Wiklund Mest av allt 1964 2.37
10 Ann-Louise Hanson Vita rosor från Aten 1962 2.30
38
Metoder, som kan användas som
„minnesväckare“
Musik är en minnesväckare:
Musikstycken kan påminna
om vissa personer,
händelser eller en viss fas i livet.
39
Metoder, som kan användas som
minnesväckare
Äldre filmer
(de får ej var för långa!)
Ingmar Bergman under
produktionen av Smultronstället.
“Vårat gäng” 1942
40
Metoder, som kan användas
som „minnesväckare“
Högertrafik
omläggningen förverkligades
3:e41
september 1967
Kungsgatan
Metoder, som kan användas som
„minnesväckare“
• Ta med sig gamla saker:
t.ex. gamla kläder
• livsmedel som fanns förr
• kosmetik artiklar som t.ex. brylkräm
42
Metoder, som kan användas som
„minnesväckare“
• Rollspel – bara möjligt i tidig
fas!
(Ex:åka tåg)
Gruppen sätter sig i två rader mitt emot varandra,
som om man satt på ett tåg. En person har
nybakade kanelbullar med sig och erbjuder de
andra en bulle. En annan har kaffe med sig och
bjuder alla andra på en kopp. Så börjar de prata
med varandra.
43
Ännu ett exempel
Inbjudan till mitt hem för en visning
En i gruppen guidar de andra igenom deras
barndomshem. De startar vid dörren. Personen
förklarar vad dom olika rummen ligger och vilka
möbler som finns i varje rum.
Man speglar vilka personer som bodde i varje rum
eller vad rummet användes till.
Genom att berätta om detta samtidigt som man rör
sig omkring kommer minnen tillbaka.
Osborn et al. 1997
Bara möjligt i tidig fas.
44
Ett exempel
Tänk dig en gammal kvinna, drabbas av Alzheimers.
Sjukdomen drabbar hennes minne, förmågan att
orientera sig och ta initiativ. Meningar blir plötslig
svåra att formulera. Personalen är vänlig men hon
känner sig ändå alltmer vilsen.
45
Ett exempel
Så en dag tar någon fram hennes
sjuksköterskedräkten (minnesväckare) från 1940talet. Minnen väcks till liv. Hon börjar berätta…
Trådar till det förgångna knyts, hennes identitet och
självskänsla stärks!
Exempel från Svenskt Demens Centrum
46
Problem som kan dyka upp
När man arbetar med olika teman är det viktigt att
ledaren är uppmärksam för stämningen i gruppen.
Det är bra att starta med teman som inte är väcker
för många personliga minnen. Då kan gruppledaren
känna om gruppens deltagare är beredda att berätta
mer om sig eller inte.
Osborn et al 1997
47
Ibland kommer tårar, ett obehagligt
minne dyker upp.
Den som arbetar med livshistoria måste veta att
förträngningsmekanismer arbetar som ett skydd för
något smärtsamt som man inte vill bli påmind om.
Grupp ledaren skall inte konfrontera de äldre med
smärtsamma minnen. Om en sådan situation dyker
upp måste ledaren erbjuda stöd.
Coleman 1997
48
Problem som kan dyka upp
Historiska kunskaper är värdefulla.
Teman som verkar harmlösa kan väcka hemska
minnen.
49
Grupparbete