2015-02-02
Dnr: 511-101-14
Uppdrag om förslag till nya Natura 2000-områden och
kompletteringar av redan föreslagna områden i Gotlands län
Generellt om uppdraget
Regeringen har den 9 januari 2014 gett länsstyrelserna ett uppdrag om redovisning av
skyddsarbete med Sveriges Natura 2000-områden. Redovisningen består av tre olika delar
varav uppdraget att lämna förslag till nya Natura 2000-områden och komplettering av redan
föreslagna områden är deluppdrag 1, ett uppdrag som ska slutredovisas till Naturvårdsverket
den 27 mars 2015.
Utgångspunkten för förslagen ska vara att åtgärda:
1) de brister i nätverket Natura 2000 som framgår av resultatet från Europeiska
kommissionens utvärderingar samt
2) eventuella andra nationellt identifierade brister i nätverket.
Uppdraget ska genomföras i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer, som kom i en skrivelse
från Naturvårdsverket den 24 april 2014.
Riktlinjerna, liksom uppdraget, är uppdelade i två olika delar:
1) Brister enligt EU-kommissionens utvärdering
2) Övriga brister och möjliga kompletteringar av nätverket
Den första delen berör arter och naturtyper där Sverige har fått reservation i en revision av
den Europeiska kommissionen. För Gotlands del behöver vi komplettera med barbastell, en
fladdermusart som lever främst i lövskogar. Här har vi fått uppgifter från den
fladdermusinventering som utfördes på Gotland under 2014 och avser peka ut områden
därefter. Dessa områden är befintliga Natura 2000-områden som endast ska kompletteras med
arten barbastell i redovisningen till EU och i områdets bevarandeplan.
Den andra delen berör övriga (nationella) brister och möjliga kompletteringar i enlighet med
Naturvårdsverkets riktlinjer. Enligt dessa riktlinjer finns för denna del av uppdraget en större
tolkningsfrihet. Naturvårdsverket har i sina riktlinjer presenterat olika kriterier för förslag till
nya områden som kan åtgärda nationella brister i nätverket:





Viktiga fågellokaler för att komplettera SPA-nätverket (områden utpekade enligt
fågeldirektivet), t.ex. internationellt viktiga våtmarker, viktiga rastlokaler under
flyttning eller viktiga fågellokaler enligt andra internationella överenskommelser.
Nya kunskaper om särskilt viktiga förekomster av arter eller naturtyper. I samband
med detta kan även möjligheterna till finansiering genom fonder som LIFE Nature
beaktas.
Värdefulla objekt med förekomst av naturtyper som det nationellt råder brist på i
nätverket. På Gotland gäller detta karsthällmarker (8240), basiska berghällar (6110),
rikkärr (7230) och trädklädda betesmarker (9070).
Marina miljöer med viktiga förekomster av direktivnaturtyper eller arter.
Särskilt värdefulla, oskyddade dynområden, framför allt rissandhedar (2320) och
grässandhedar (2330).
2015-02-02



Dnr: 511-101-14
Nätverket med sjöar och vattendrag, främst mindre vattendrag (3260) och
mineralfattiga sjöar (3110), där det finns en uppenbar naturvårdsnytta för att få ett mer
sammanhängande och ekologiskt ändamålsenlig avgränsning.
Våtmarker som ingår i myrskyddsplanen. Särskilt lämpliga är områden med kända,
betydelsefulla förekomster av direktivnaturtyper eller arter, t.ex. rikkärr (7230).
Gräsmarker, främst om de innehåller en naturtyp med låg täckning i nätverket. Detta
gäller främst staggräsmarker (6230) och silikatgräsmarker (6270).
Under hösten 2014 kompletterades riktlinjerna från Naturvårdsverket genom svar på frågor
från olika Länsstyrelser under arbetets gång. Här framgår fler kriterier för förslag till nya
områden och utökning av befintliga, som kan åtgärda nationella brister i nätverket:



Skog av andra naturtyper än de som det råder brist på, om det inte innebär mer än ett
obetydligt merarbete, t.ex. i befintliga naturreservat och om det finns viktiga fördelar
med detta, t.ex. att området kan ingå i ett Life-projekt framöver.
Nationella eller regionala ”toppobjekt” ur naturvårdssynpunkt. Särskilt viktigt är detta
om länet har en stor andel av den nationella förekomsten eller en stor andel av landets
finaste områden för en viss naturtyp eller art.
Gränsjusteringar så att Natura 2000-området och reservatsgränsen harmoniserar med
varandra. Detta får dock bara göras om det inte innebär att areal med förekomst av
utpekade naturtyper eller arter tas bort ur objektet.
På Gotland har Länsstyrelsen prioriterat att tillämpa följande av Naturvårdsverkets
kriterier:
1. Nya kunskaper om särskilt viktiga förekomster av arter eller naturtyper.
2. Värdefulla objekt med de fyra bristnaturtyper som är aktuella för Gotland och som
Gotland har ett nationellt bevarandeansvar för; 8240, 6110, 7230, 9070
3. Våtmarker som ingår i myrskyddsplanen
4. Skog i befintliga reservat, som har möjlighet att få finansiering från LIFE Nature
framöver.
5. Nationella eller regionala ”toppobjekt” ur naturvårdssynpunkt.
6. Gränsjusteringar för att harmonisera Natura 2000-gräns och naturreservatsgräns.
Länsstyrelsen bedömer att dessa sex kriterier är mest relevanta i gotländsk natur och får störst
betydelse för upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter, enligt artoch habitatdirektivet, på Gotland.
Urvalet
Generellt för urvalet av områden gäller att det endast är vetenskapliga kriterier som ska ligga
till grund för utpekande.
När områden väljs ut är det de områden som har de viktigaste förekomsterna och sådana som
ger ett bra geografiskt urval som ska prioriteras. Detta är de områden som kan antas vara mest
betydelsefulla för att bibehålla eller återställa gynnsam bevarandestatus.
2015-02-02
Dnr: 511-101-14
Länsstyrelserna bör i första hand undersöka om de naturtyper och arter som det råder brist på
enligt kommissionen finns i befintliga Natura 2000-områden eller områden med ett för Natura
2000-sammanhanget tillfredsställande skydd enligt miljöbalken, exempelvis nationalparker
och naturreservat. Här bör naturreservatets gräns användas som gräns även för Natura 2000.
Helst bör dessa områden ha höga nationella bevarandevärden.
I urvalet av oskyddade områden ska eftersträvas en hög andel naturtyp eller habitat för de
aktuella arterna. Vidare ska eftersträvas att välja områden som har ett nationellt
bevarandevärde, t.ex. områden som ingår i nationalparksplanen, myrskyddsplanen, nationella
bevarandeplanen för odlingslandskapet eller är bland de områden som är planerade för
formellt områdesskydd.
Totalt har Länsstyrelsen på Gotland undersökt 195 områden med en sammanlagd areal av ca
20 000 hektar.
I de flesta av de undersökta områdena har det funnits tillräckliga underlag för att kunna
bedöma dem utan fältbesök. Men i vissa fall, framför allt i sökandet efter bristnaturtyper, har
det krävts kompletterande fältbesök vilka genomfördes på barmark under november och
december månad 2014. Sammanlagt har 30 områden med en areal av sammantaget ca 5000
hektar inventerats i fält under denna period.
Urvalsprocess
1. Nya kunskaper om särskilt viktiga förekomster av arter eller naturtyper.
På grund av stora inventeringsinsatser de senaste åren av bl.a. företag och myndigheter inför
tillståndsprövningar, inom Åtgärdsprogram för hotade arter, inom Life-projekt och av
internationella konferenser så har nya kunskaper om särskilt viktiga förekomster av naturtyper
och arter framkommit. Länsstyrelsen har samlat in befintlig kunskap och identifierat de
områden som sammantaget redovisar de högsta naturvärdena och uppfyller ett eller flera av de
övriga kriterierna för uppdraget. Här ingår både oskyddade och skyddade områden.
2. Värdefulla objekt med bristnaturtyper
På Gotland är det aktuellt att komplettera nätverket med fyra bristnaturtyper; karsthällmarker
(8240), basiska berghällar (6110), rikkärr (7230) och trädklädda betesmarker (9070). Först
och främst har områden i Naturvårdsverkets ägo och befintliga naturreservat undersökts. Här
framkom enstaka objekt, särskilt flera värdefulla rikkärr som tidigare varit klassade som
kalkfuktäng (6410). Då detta inte bedömdes tillräckligt har ytterligare insatser gjorts för att
hitta värdefulla områden med bristnaturtyp:
Förekomst av karsthällmarker och basiska berghällar har sökts fram via Artportalen och
Jordbruksverkets Äng- och betesinventering. Därefter har områden med riklig förekomst
tagits ut som fältobjekt, efter att de bedömts som intressanta utifrån tolkning av flygfoton och
befintlig kunskap. I urvalet av fältobjekt tas även landskapsperspektivet med i bedömningen.
Rikkärr har sökts fram genom våtmarksinventeringen och myrskyddsplanen, då dessa
presenterar Gotlands mest värdefulla rikkärrsobjekt. Ingen fältinventering av dessa objekt har
2015-02-02
Dnr: 511-101-14
bedömts nödvändig då tillräcklig befintlig kunskap redan finns. Rikkärr bedöms även kunna
finnas i anslutning till värdefulla områden av karsthällmark och basiska berghällar.
Vad gäller förekomst av trädklädda betesmarker gjordes ingen ytterligare utsökning av denna
naturtyp. En utsökning skulle inte ha gett ett hanterbart resultat då naturtypen förekommer
med stora arealer över ön. Dock är en oerhört skyddsvärd typ av trädklädd betesmark den
betespräglade kalktallskogen och denna bedöms kunna finnas i anslutning till värdefulla
områden av karsthällmark och basiska berghällar.
I inventeringen av de genom metoden ovan utvalda fältobjekten har inventeraren aktivt letat
efter alla fyra bristnaturtyperna och ritat in förekomst av dessa direkt i handdatorn i fält.
Inritningen har gjorts med hög noggrannhet eller mer översiktligt, beroende på hur
sammanhållen eller diffus förekomsten av naturtypen är. Bristnaturtyperna har även
kvalitetsbedömts översiktligt. Karsthällmarker bedömdes utifrån påverkansgrad, kvalitet av
den kemiska vittringen och storlek och utbredning på karstsprickor. Basiska berghällar
bedömdes utifrån storlek och påverkansgrad. Trädklädda betesmarker bedömdes utifrån
trädskiktets naturvärden. Rikkärr bedömdes utifrån igenväxning, påverkansgrad, storlek och
inslag av rörligt markvatten och källkupoler. I samband med fältbesöket har även gränser för
ett lämpligt Natura 2000-område undersökts.
3. Våtmarker som ingår i myrskyddsplanen
Alla objekt i myrskyddsplanen (MSP) som ligger utanför Natura 2000-nätverket har studerats.
Ingen fältinventering av dessa objekt har bedömts nödvändig då tillräcklig befintlig kunskap
redan finns. I urvalet av MSP-objekt så har rikkärr fått en hög prioritet.
4. Skog i befintliga naturreservat
Alla befintliga naturreservat som ligger utanför Natura 2000-nätverket har undersökts. Av de
skogsreservat som har möjlighet att få finansiering av LIFE Nature framöver så har de objekt
valts ut som har de högsta naturvärdena och ett bra geografiskt läge i landskapet, vilket gör att
de kan antas vara de mest betydelsefulla för att bibehålla eller återställa gynnsam
bevarandestatus.
5. Nationella eller regionala ”toppobjekt” ur naturvårdssynpunkt
Befintlig kunskap (se även punkt 1) om arters- och naturtypers förekomster och utbredning
har analyserats och kopplats till värdetrakter och landskapsanalyser. Gotlands nationella
ansvar för olika arter och naturtyper har vägts in. Ur den befintliga kunskapen har
Länsstyrelsen identifierat områden som sticker ut och kvalificerar sig utifrån detta kriterium.
Här ingår både oskyddade och skyddade områden.
6. Gränsjusteringar för att harmonisera Natura 2000-gräns och naturreservatsgräns
Alla befintliga naturreservat som även delvis är Natura 2000-område har undersökts för att se
om gränsjusteringar för att harmonisera de båda skyddsformerna är lämpligt. Ett område
bedöms som lämpligt om Natura 2000-området är mindre än naturreservatet (för att arealen
utpekad naturtyp i nätverket inte ska minska) och om det i övrigt finns fördelar med en
utökning av Natura 2000-området. Sådana fördelar kan exempelvis vara tillgång till framtida
LIFE Nature, en utökning av värdefull natur i nätverket eller utökning av habitat i nätverket
som hyser bristarter.
2015-02-02
Dnr: 511-101-14
Av de fältinventerade objekten har 9 områden med en total areal på ca 2400 hektar valts ut
som förslag till nya eller utökade områden. Dessa är främst utvalda på kriterium 2.
Totalt av de genomgånga områdena så har 26 områden på en sammanlagd areal av ca 9260
hektar valts ut som förslag till nya eller utökade områden.
Nedan följer motiv och förklaring till utpekande/utvidgning av de 26 områden
som är aktuella att föreslå på Gotland inom ramen för detta uppdrag:
Asunden utökning
Område med regionalt höga naturvärden, främst kustnaturtyper.
Kriterium 5
Naturvårdsverket är markägare. Delar av utökningen är befintligt naturreservat.
Bojsvätar utökning
Området består till stora delar av ett rikkärr med mycket höga naturvärden. Rikkärret ingår i
myrskyddsplanen och är därmed regionalt och nationellt prioriterat. Området gränsar till
Natura 2000-området Hejnum Kallgate och ligger i ett internationellt värdefullt
våtmarksområde (Ramsar-område 3SE038 Kallgate - Hejnum).
Kriterier 2, 3 och 6.
Naturvårdsverket är delvis markägare. Privatpersoner är delvis markägare. Hela området är
naturreservat.
Bruten nytt område
Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden.
Kriterium 4.
Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat.
Bungenäs utökning
Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden.
Kriterium 4.
Privat/företag är markägare. Hela området är naturreservat.
Bästeträsk utökning
Nationellt toppobjekt ur naturvårdssynpunkt och ingår i nationalparksplanen. Ett mycket stort
naturområde som till stora delar präglas av orördhet och stor variation. Stora delar av
markerna är präglade av långvarigt bete. Det stora hällmarkskomplex som finns i området är
ett av de bästa exemplen på gotländska hällmarker och av stort ekologiskt intresse. I området
finns ett stort antal våtmarker med höga naturvärden, varav flera ingår i myrskyddsplanen. Ur
hydrologisk och hydrogeologisk synpunkt är området av mycket stort intresse. Hela
kustområdet är av stort geologiskt intresse med orörda klapperstensstränder, raukområden,
klintnäsor och en välbildad strandvallsmorfologi.
2015-02-02
Dnr: 511-101-14
Skogen innehåller ett stort antal nyckelbiotoper och är p.g.a. varsamt brukande mycket
gammal. Inom stora delar av området visar skogen på såväl trädkontinuitet som skoglig
kontinuitet. Väster om Ojnare myr är skogarna enligt en nyligen utförd landskapsanalys de
viktigaste på hela Gotland för att bevara biologisk mångfald knuten till gammelskog på
landskapsnivå. (Anna Johansson, 2014; Gotlands gammelskogar ur ett landskapsperspektiv –
utbredning, bevarande och konnektivitet, Uppsala Universitet)
Området har en stor areal av alla fyra bristnaturtyper som är aktuella för Gotland, varav
karsthällmarker och basiska berghällar är naturtyper där Gotland har en stor andel av landets
totala förekomst och därmed ett nationellt ansvar.
P.g.a. många inventeringar i området har mycket ny kunskap tillkommit om viktiga
förekomster av både sällsynta naturtyper, t.ex. karsthällmarker, och sällsynta arter, bl.a.
gaffelfibbla.
Kriterier 1, 2, 3 och 5.
Naturvårdsverket är delvis markägare. Privat/företag är delvis markägare.
Danbo utökning
Utökningen består främst av alvarmarker och örtklädda sanddyner med höga naturvärden på
regional nivå.
Kriterium 6.
Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat.
Fide lövskog utökning
En av de ädellövskogar i länet som har högst naturvärden och störst sammanhängande areal.
Även hemvist för barbastell, den art Gotland har ansvar att öka utpekandet av områden för.
Kriterium 6.
Naturvårdsverket är delvis markägare. Privatperson är delvis markägare. Hela området är
naturreservat.
Filehajdar utökning
Ett nationellt toppobjekt ur naturvårdssynpunkt. Här finns alla fyra bristnaturtyper som är
aktuella för Gotland representerade tillsammans med utbredda alvarmarker. De trädklädda
betesmarkerna utgörs av glesa kalktallskogar på häll och alvar, med höga naturvärden både i
träd- och markskiktet. Här finns ett stort antal sällsynta kärlväxter, lavar och marksvampar.
En hög grad av orördhet präglar stora delar av skogarna och marken bär spår av långvarigt
bete. Filehajdar är kärnområde för nipsippa. Tillsammans med Hejnum Kallgate hyser
området en population av väddnätfjäril som sannolikt utgör en mycket viktig metapopulation
för hela Gotland. Mycket ny kunskap om framför allt insekter och kärlväxter har framkommit
i området de senaste åren genom olika inventeringar. I området har inte mindre än 39
rödlistade fjärilsarter påträffats.
Kriterium 1, 2 och 5
Naturvårdsverket är delvis markägare. Privat/företag är delvis markägare.
Hajdhagen nytt område
Området består av vidsträckta häll- och alvarmarker med inslag av gles hällmarkstallskog.
Våtmarker i form av rikkärr och vätar förekommer i mosaik med tallskog och alvarmarker.
Framför allt i den nordvästra delen av området finns skogsmark av mer produktiv karaktär.
2015-02-02
Dnr: 511-101-14
Tallskogen är genomgående nästan helt opåverkad av sentida skogsbruk. Både ute på
alvarmarkerna och i skogen finns ett rikt inslag av påtagligt senvuxen gran. I området finns
fina exempel på basiska berghällar, trädklädda betesmarker och rikkärr.
Kriterium 2 och 5
Naturvårdsverket är markägare.
Herrgårdsklint utökning
Kalkbarrskog med höga naturvärden på regional nivå och på landskapsnivå.
Kriterium 4 och 6.
Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat.
Hässle backe utökning
Basiska berghällar och alvar. Utökningen utgör en liten justering på 1,4 hektar för att
harmonisera Natura 2000 med naturreservatet.
Kriterium 6.
Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat.
Jungfrun nytt område
Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden.
Kriterium 4.
Privat/företag är markägare. Hela området är naturreservat.
Jusarve skog nytt område
Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden.
Kriterium 4.
Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat.
Kyllajhajdar nytt område
Ett mycket stort sammanhängande område med karsthällmarker och basiska berghällar i
mosaik med alvarmarker och kalkbarrskogar på karst och häll. Mycket höga naturvärden och
hög kvalitet på karsthällmarkerna.
Kriterium 2.
Privat/företag är markägare.
Pärkhagen nytt område
Mycket speciella hällmarker med oerhört gles och gammal tallskog (nyckelbiotop) och inslag
av karstsprickor. Fint våtmarkssystem med stor andel rikkärr. Angränsar till N2000-området
Hall-Hangvar.
Kriterium 2.
Naturvårdsverket är delvis markägare. Privat/företag är delvis markägare.
Sajgs nytt område
Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden.
Kriterium 4.
Hela området är naturreservat. Privat/företag är markägare.
2015-02-02
Dnr: 511-101-14
Sigfride nytt område
Skogsbete (kalkbarrskog) med regionalt höga naturvärden.
Kriterium 2 och 4.
Hela området är naturreservat. Privat/företag är markägare.
Skarphagen nytt område
Stort kärnområde med mycket bristbiotop av alla fyra bristnaturtyper som är aktuella för
Gotland. Hög kvalitet och mycket höga naturvärden. Flera rödlistade arter av bl.a. fjärilar,
kärlväxter och lavar på häll.
Kriterium 2.
Privat/företag är markägare.
Stenstugu skog nytt område
Skogsbete (kalkbarrskog) med regionalt höga naturvärden.
Kriterium 2 och 4.
Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat.
Stadshagen nytt område
Karsthällmarker av mycket hög kvalitet. Trädklädda betesmarker omger hällmarken.
Kriterium 2.
Privat/företag är markägare.
Suderbys hällar nytt område
Ett stort, sammanhängande område med karsthällmark av hög kvalitet.
Kriterium 2.
Privat/företag är markägare.
Stora Vikers nytt område
Stor areal bristnaturtyp av främst karsthällmarker, basiska berghällar och trädklädda
betesmarker. Karsthällmarkerna har bitvis mycket hög kvalitet.
Kriterium 2.
Privat/företag är markägare.
Storsund utökning
Kalkbarrskog med höga naturvärden som angränsar till befintligt Natura 2000-område
Storsund.
Kriterium 4 och 6.
Naturvårdsverket är markägare.
Terra Nova nytt område
Ett stort sammanhängande område med karsthällmarker och basiska berghällar i mosaik med
alvarmarker och kalkbarrskogar på karst och häll. Höga naturvärden och hög kvalitet på
karsthällmarkerna.
Kriterium 2.
Privat/företag är markägare.
2015-02-02
Dnr: 511-101-14
Törvesklint nytt område
Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden.
Kriterium 4.
Hela området är naturreservat. Naturvårdsverket är delvis markägare. Privat/företag är delvis
markägare.
Uppstaig utökning
Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden som angränsar till befintligt Natura 2000område Uppstaig.
Kriterium 6.
Naturvårdsverket är markägare.
2015-02-02
Karsthällmarker (8240)
Dnr: 511-101-14
2015-02-02
Basiska berghällar (6110)
Rikkärr (7230)
Dnr: 511-101-14
2015-02-02
Trädklädda betesmarker
Dnr: 511-101-14