inventering visar att svenska rovdjuren blivit färre
lantmäteriets tidning mars 2015 #1 Inventering visar att svenska rovdjuren blivit färre danmark i minecraft en pedagogisk succé febril städning efter den stora branden i västmanland många fynd i undervattensskog 2 Ledare Hej kära läsare! Frågan om öppna data är ständigt aktuell. I Lantmäteriet inser vi vilken betydelse det skulle få för samhället om våra geodata var fria att använda och har därför en pågående diskussion om att öppna upp delar av vår information. I hur stor utsträckning det är möjligt är förstås en finansieringsfråga. Ett samarbete pågår också med Sveriges kommuner och landsting och med Trafikverket, för att hitta gemensamma öppna lösningar när det gäller exempelvis adresser och vägdata. Detta samarbete berättar vi om tillsammans, på Position 2015 i Stockholm, i mitten av mars. I Danmark har de hunnit längre när det gäller att släppa geodata fritt. Som en följd av frisläppandet föddes den väldigt spännande idén hos ett par medarbetare på Geodatastyrelsen att skapa en 1:1-modell av Danmark i datorspelet Minecraft, baserad på fria geodata. Detta projekt genomfördes också på ett lyckat sätt, vilket du kan läsa om på sidan 8. I tidigare nummer av Gränssnittet har vi berättat om den stora skogsbranden i Västmanland och hur vi bidrog med kartunderlag och flygbilder, till nytta för Räddningstjänsten och andra som deltog i släckningsarbetet. Nu är efterarbetet inne i en ny fas och för Lantmäteriets del handlar det bland annat om att mäta ut gränser för ett planerat naturreservat i området. Vi har också fått 18 miljoner från regeringen för det kommande arbetet att återställa förstörda gränsmarkeringar åt drabbade markägare. Våra medarbetarundersökningar visar att Lantmäteriet är en arbetsplats där folk trivs och känner att det arbete de utför är viktigt för samhället. En person som verkligen har gillat sitt jobb är tidigare förrättningslantmätaren Kjell Larsson, som du kan läsa om i det här numret. Han är numera pensionär, men pratar med sådan glädje om sitt arbete och hur stolt han kände sig när kan kunde lösa problem så att markägarna blev nöjda. Som pensionär har han skapat ett nytt heltidsjobb av något som tidigare var en omfattande hobbyverksamet – han ritar orienteringskartor och är så skicklig på det att han är en av de främsta i Sverige. Trevlig läsning! Bengt Kjellson Gränssnittet nr 1/2015 Gränssnittet nr 1/2014 3 Gränssnittet nr 1/2015 4 Innehåll Omslagsbild Henrik Ekman 2 Ledare Bengt Kjellson 6 Sverige från ovan ‒ Åre 8 Danmark i Minecraft ‒ en pedagogisk succé 13PBL-nyheter ger Lantmäteriet fler uppgifter Miljö 14 Febril ”städning” efter den stora branden i Västmanland 17 Satelliter hjälper lantbrukaren gödsla rätt 19 Clas tar vägledning från skyn 20 Notiser 15 8 33 Kartor 22 Kartor är Kjells passion 25 Många fynd i undervattensskog 29 Inventering visar att svenska rovdjuren blivit färre 32 Vandra i släktens spår med historiska kartor och GIS 33 ”Human geography låter mer begripligt” 36 App ger ljudberättelser för platser man besöker 38 Tävling 39 Krönika ‒ Ortnamnen och kulturarven Gränssnittet nr 1/2012 25 INNEHÅLL 29 Redaktion Ansvarig utgivare och redaktör Lena Nordin, [email protected] layout Natasja Kamenjasevic tryck Edita Adress Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C TELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se Adressändringar, Prenumeration [email protected] 5 6 flygbilder sverige från ovan Gränssnittet nr 1/2015 flygbilder sverige från ovan 7 Sverige från ovan - åre Åre 2013 Mycket har hänt med Sveriges populäraste skidorter sedan mitten av 1900-talet. På 50 år har antalet fritidshus i Åre mer än fyrdubblats och nya vägar och skidnedfarter har tillkommit. Gränssnittet nr 1/2015 8 öppna data Danmark i Minecraft – en pedagogisk succé Text Johan Joelsson Foto Jonatan Jacobson Rentemestervej i Köpenhamn, där Geodatastyrelsen har sitt huvudkontor, är en av tusentals danska gator som återskapats i Minecraft. Foto: Geodatastyrelsen Gränssnittet Gränssnittetnrnr1/2015 1/2015 öppna data 9 Med hjälp av fria geografiska data skapade Geodatastyrelsen en fullskalig modell av Danmark i datorspelet Minecraft. Syftet var att demonstrera de oändliga möjligheterna med öppna geodata, bland annat som pedagogiskt verktyg i skolorna. » Gränssnittet nr 1/2015 10 öppna data » Den 1 januari 2013 blev geografiska grunddata fria i Danmark. Det innebar att entreprenörer och privatpersoner kostnadsfritt kunde ta del av kartor, ortofoton, höjdmodeller, topografi och fastighetsgränser. Syftet var att skapa tillväxt och effektivisera den offentliga sektorn. Ett drygt halvår efter att reformen ge- nomfördes började Simon Lyngby Kokkendorff på Geodatasty- tannien, fast i mindre skala. Så Geodatastyrelsen blev först med att bygga upp ett helt land i skala 1:1. – Danmark är relativt litet och har inte så stora höjdskillna- der. Det är som gjort för Minecraft, säger Simon Lyngby Kokkendorff. Signe Stevne Egmose berättar att Geodatastyrelsen lyckades relsens avdelning för databehandling fundera på hur man skul- appellera till en helt ny målgrupp. Barn och ungdomar från sin son Alfred spela Minecraft – ett datorspel som går ut på att ka geodata. le kunna nå ut med fria geodata ytterligare. En dag när han såg bygga upp virtuella världar – fick han en idé. Varför inte skapa en skalenlig modell av Danmark helt baserad på fria geodata? Han diskuterade idén med sina kolleger Thorbjørn Nielsen och Nynne Dalå, funktionsledare för Geodatastyrelsens höjdmo- hela världen fick möjlighet att på ett lustfyllt sätt ta del av dans– Det kändes angeläget eftersom användarperspektiv och un- dervisning är två viktiga fokusområden för oss, säger Signe Stevne Egmose. Även Simon Lyngby Kokkendorff ser fördelarna med att an- dellgrupp. Därefter började han och Thorbjørn Nielsen på sin vända ett populärt medium för att attrahera nya grupper: nade över hur bra Danmark såg ut i Minecraft-kostym. så finns det en halv miljon danska barn som använder Mine- fritid att skapa en Minecraft-värld utifrån fria geodata. De häp- Blev en världsnyhet – Om det finns 5 000 människor som använder Quantum GIS craft, säger han. Trion presenterade sedan sin idé för Geodatastyrelsens ledning Pedagogiska möjligheter med Minecraft potential samt att nå nya användare inom undervisningssek- hamnsområdet som började använda det virtuella Minecraft- som såg möjligheten att sprida kunskap om den fria geodatans Tidigt kom Geodatastyrelsen i kontakt med en skola i Köpen- torn. Resurser avsattes och en grupp på fem personer fick an- Danmark i delar av undervisningen. Simon Lyngby Kokken- svar för att skapa det virtuella Danmark. Simon Lyngby Kok- kendorff och hans kolleger använde, förutom den danska höjdmodellen, den så kallade FOT-databasen som nyttjas av danska kommuner. Den innehåller en mängd geodata som gjor- de det möjligt att skapa vägar, hus, vatten, skogar och städer. Successivt växte Danmark fram i den virtuella världen. Tack vare dorff menar att Minecraft kan entusiasmera och fånga upp en grupp elever som inte går igång på traditionella läroböcker. Eftersom Minecraft kan användas inom en rad olika ämnen är det inte konstigt att intresset är stort från både skolor och utbildningsföretag. I USA finns ett företag som heter MinecraftEdu som använder högkvalitativa data behövde Simon Lyngby Kokkendorff och spelet för att sätta igång pedagogiska processer. Hur kan då Mi- ra kustlinjer, manuellt. Efter cirka 80 timmars jobb under två kendorff berättar att Minecraft kan användas i matteämnet för hans kolleger bara korrigera ett fåtal områden, bland annat någmånader kunde så Danmark läggas upp på Minecraft. Medier från hela världen berättade om initiativet. Nyheten om projektet spreds som en löpeld på sociala medier. Trycket blev så stort att Geodatastyrelsens tre Minecraft-servrar överbelastades. Mellan den 24 april och den 14 maj 2014 var över 27 000 unika användare inne och spelade i det virtuella Danmark. – Det var hårt tryck. Vi var inte tillräckligt skyddade mot den lilla kategori spelare som var där för att ödelägga. Det kändes som om vi var två poliser som skulle skydda ett område på 43 000 kvadratkilometer, säger Simon Lyngby Kokkendorff och ler. Barn en ny målgrupp necraft implementeras i undervisningen? Simon Lyngby Kokatt beräkna volym och räkna ut värdet på fastigheter. I sam- hällskunskap kan Minecraft bidra till att spelarna börjar under- söka demokrati i praktiken. I historieundervisningen är det möjligt att göra virtuella exkursioner till byggnader med en intressant historia – en historia som man sedan kan dramatisera tillsammans i klassen. För att inte tala om spelets potential i geografiundervisningen. – Man kan röra sig i en virtuell värld med ett virtuellt koordi- natsystem som hänger ihop med den riktiga världens koordinatsystem. Man kan knappa in en GPS-koordinat till en plats man är nyfiken på och resa dit i Minecraft, säger han. Vi träffar honom och kollegan Signe Stevne Egmose på Geodata- Sonen var nöjd blev förvånade över den enorma uppmärksamhet projeketet servrar. Under den sex månader långa projektperioden besökte styrelsens huvudkontor i Köpenhamn. De berättar båda att de Den 23 oktober 2014 stängde Geodatastyrelsen sina Minecraft- fick. Men att satsningen blev en snackis var inte så konstigt. totalt 37 000 spelare det virtuella Danmark. Totalt gjordes över Tidigare har vissa städer, bland annat New York, byggts upp i Minecraft. Ordnance Survey – den brittiska motsvarigheten till Lantmäteriet – har också skapat en modell av delar av Storbri- Gränssnittet nr 1/2015 400 000 nedladdningar från Geodatastyrelsens hemsida – möj- ligheten att ladda ned filerna finns fortfarande kvar för den nyfikna. Några nya satsningar i datorspelsvärlden har inte Geoda- öppna data 11 Simon Lyngby Kokkendorff och Signe Stevne Egmose på Geodatastyrelsen har bidragit till att Danmark återskapats i Minecraft. FAKTA – GEODATASTYRELSENS MINECRAFTPROJEKT Geodatastyrelsens virtuella modell av Danmark består av 4 000 miljarder klossar och är förmodligen den största Minecraft-världen någonsin. Under projekttiden laddades mer än 400 000 ZIPfiler ned från Geodatastyrelsens hemsida. Den video om projektet som skapades har visats drygt 844 000 gånger på Youtube. FAKTA – MINECRAFT Minecraft är ett äventyrs- och byggspel som fokuserar på att låta spelaren utforska, omvandla och interagera med en dynamiskt genererad spelkarta byggd av kubikmeterstora block. Förutom block innehåller kartan också växter, varelser och föremål. Spelet skapades av svensken Markus Persson och företaget Mojang. Kronborgs slott i Helsingör tastyrelsen i nuläget. Men både Simon Lyngby Kokkendorff och Signe Stevne Egmose tror att den nya danska höjdmodellen som är på gång, kan användas som underlag för spännande utvecklingsprojekt. – Den kommer att vara fem gånger så detaljerad som den gam- la. Så där finns många möjligheter, säger Simon Lyngby Kokkendorff. Vad tyckte då din son Alfred om Minecraft-projektet? – Han blev min personliga konsult och hjälpte mig med myck- et. Han tyckte att slutresultatet blev riktigt, riktigt bra, säger Simon Lyngby Kokkendorff och ler. ▪ Det populära turistmålet Möns Klint Gränssnittet nr 1/2015 12 annons resestipendium Resestipendium GIS 2015 Nu är det dags igen för den årliga utlysningen av GIS-stipendiet till Stefan Stenlunds¹ minne. Det riktar sig till personer som på ett engagerat sätt arbetar med GIS i Sverige och har kreativa idéer om teknikens användningsområden. Stipendiet utgörs av en resa – uppehälle och övriga kostnader ingår – för att delta i ett internationellt GISarrangemang. Lantmäteriet, i samverkan med Esri Sverige, Metria och NorrGis, står bakom stipendiet. Peter Wasström, Lantmäteriet, leder stipendiekom- mittén som utvärderar ansökningarna och utser stipendiat: –Vi välkomnar många sökande, men vi prioriterar ansökningar med idéer som kan bredda användning- en av GIS genom nytänkande och nya innovativa användningsområden. Gränssnittet nr 1/2014 Ansökan Sista ansökningsdag är den 13 maj 2015. I ansökan på maximalt 3 A4-sidor ska framgå intresseområde, aktiviteter som utvecklar GIS-användningen, ekonomisk kalkyl och förslag till avrapportering. Ansökan kan skickas som e-post eller per brev. I båda fallen ska diarienumret anges: 119-2014/5493. E-post: [email protected] ämnesrubrik ska vara ”Resestipendium GIS 2015 –Stefan Stenlunds minne”. Brev: Stipendiekommittén, c/o Registrator, Lantmäteriet, 801 82 Gävle. Ange diarienumret på kuvertet. Exempel på GIS-insatser som belönats tidigare år: • Karl-Magnus Jönsson fick stipendiet 2014 för att han med hjälp av Open Source-programvaror breddade användningen av GIS i Kristianstads kommun. • Finn Hedefalk belönades år 2013 för sin forskning kring att koppla ihop äldre demografiska data på individnivå med historiskt kartmaterial med syftet att utveckla metoder för att analysera och visualisera dessa data. • Året dessförinnan utsågs tre stipendiater, Mikael Jonsson, Stefan Andersson och Jörgen Andersson, som samtliga arbetade med att föra in GIS i skolundervisningen. ¹Stefan Stenlund var en GIS-pionjär. Han arbetade på Lantmäteriet mer än 20 år och bidrog i hög grad till utvecklingen inom tekniken. Foto Linda Alfvegren - planprocessen 13 En rad nyheter lanserades i Planoch bygglagen vid årsskiftet. Bland annat förtydligades och fördjupades Lantmäteriets roll. – Nu är det tydligt att Lantmäteriet ska delta och yttra sig i alla skeden i planprocessen, säger Thomas Holm, PBL-expert på Lantmäteriet. Text Per-Erik Olsson Foto Roland Magnusson PBL-nyheter ger Lantmäteriet fler uppgifter Om Lantmäteriet tidigt blir en del av processen så är risken mindre att det blir fel i fastighetsrättsliga frågor. Detta leder i sin tur till en billigare och snabbare process. – Förhoppningsvis tvingas inte kommunerna backa planarbe- tet i ett sent skede på grund av fastighetsrättsliga frågor. Och blir det rätt från början så kan exempelvis bostadsproduktionen snabbas upp, säger Thomas Holm. Granska exploateringsavtal Lantmäteriet fick vid årsskiftet även uppgiften att ge råd om tillämpningen av exploateringsavtal i planprocessen. I dessa avtal regleras en rad frågor – från detaljer i genomförandefrågor, och kostnadsfördelning till rättigheter och skyldigheter. – I praktiken handlar det om byggherrarnas åtaganden gent- emot kommunerna. Det kan röra ansvar för att anlägga gator, vägar och allmänna platser i bostadsområden, säger Thomas Holm. Inte sällan uppstår tvister på grund av skilda tolkningar av ex- ploateringsavtalen. Lantmäteriet får som neutral part i uppgift att bedöma om avtalen följer lagen. – Det här är ett betydelsefullt uppdrag. I enskilda exploate- ringsavtal kan värden för hundratals miljoner kronor vara reglerade. ▪ Gränssnittet nr 1/2015 14 miljö Febril ”städning” efter den stora Branden i Västmanland som utbröt den 31 juli förra året fick stora efterverkningar. Efter det omfattande eftersläckningsarbetet återstår ett landskap som på sina håll är svartbränt och liknar Saurons mörka rike i det fiktiva landet Mordor i Sagan om ringen. branden i Västmanland Text Britt-Louise Malm Foto Josefina Sköld, Skogsstyrelsen Kostnaderna som branden orsakat uppskattas till kan det räcka med en kraftig vindpust eller vibratio- 78 miljoner kronor till stödjande insatser. 18 miljoner säger Josefina Sköld från Skogsstyrelsen. återställa gränser och 17 miljoner har avsatts som hjälp logistikproblemen. Vissa skogsbilvägar belastas långt Sedan i höstas pågår en febril verksamhet i det brand- det i normala fall kanske går en till två timmerbilar per som möjligt medan vägarna är körbara. Allt timmer dygn. Det är timmerbilar med släp, lastbilar som har ställts om för att kunna hantera det skadade timret till vägarna. Vissa vägar behöver förstärkas och här minst en miljard kronor. Den förra regeringen avsatte nerna från en skogsmaskin för att ett träd ska falla, av dessa har gått till Lantmäteriet för arbete med att Den största utmaningen nu är enligt Josefina att lösa till att förstärka vägnätet i de drabbade områdena. mycket hårdare än de är dimensionerade för. Vägar där härjade området med att ta reda på så mycket timmer dygn, kanske trafikeras med upp till 60 fordon per som går att rädda tas om hand. Flera sågverk i Sverige transporterar skogsmaskiner och lastbilar med grus och det går även timmer med båt till ett sågverk i Lettland. rycker Skogsstyrelsens vägspecialist in och hjälper till med pla- Därefter har förmodligen timret torkat allt för mycket och kan ställning till vilka vägar som behöver åtgärdas. ning till skogsägarna. Naturreservat ska bildas Logistikproblem måste lösas härjade området. Staten har köpt in ett skifte på 3 500 hektar Bärgningen av timmer bedöms kunna fortgå fram till i maj. då endast användas till brännved vilket innebär lägre ersätt- neringsarbetet för att kartlägga lämpliga färdvägar och tar Det finns ett förslag på att bilda ett naturreservat i det brand- – All avverkning sker av maskinförare, de sitter säkra i sina hyt- från AB Karl Hedin. Dessutom ska avtal skrivas med Västerås länge i marken efter branden och rötterna har skadats på trä- Det tillkommer även mark från ett antal privata markägare. ter även om ett träd skulle ramla ned över maskinen. Det pyrde Stift som beräknas släppa 400 hektar och Bergvik 1 700 hektar. den. När det inte längre finns någon riktig förankring i marken Vissa växter och svampar såväl som insekter och fåglar gynnas Gränssnittet nr 1/2015 miljö » 15 Gränssnittet nr 1/2015 16 miljö Fakta om branden Den stora skogsbranden i Västmanland bröt ut den 31 juli på ett kalhygge i nordöstra delen av Surahammars kommun, intill gränsen till Sala kommun. En längre tids värmebölja och torka rådde i området när branden uppstod i samband med markberedning. Ett drygt 13 000 hektar stort område omfattades av branden som pågick i veckor innan den var under kontroll. Branden som krävde ett dödsoffer är den största som drabbat Sverige sedan 1950-talet. Över tusen personer och omkring 1700 djur evakuerades under branden och ett antal byggnader brann ner. Totalt beräknas omkring 1,4 miljoner skogskubikmeter virke ha skadats. » av bränder. I de skyddade områdena kommer ingen avverkning att ske utan träden får vara kvar i det skick de är. Jeanette Väfors, chef för Lantmäteriets kontor i Västerås, planerar Lantmäteriets kommande insats i det brandskadade området i Västmanland. Här syns hon tillsammans med lantmätaren Lars Abrahamsson vid ett informationsmöte i Västerfärnebo. Foto: arkivbild. ar som skjutits till från regeringen för ändamålet. Jeanette Väfors säger att det pågår förberedelser för att bilda – Här kommer Lantmäteriet att få mycket jobb med att märka en arbetsgrupp inom Lantmäteriet som ska arbeta med att upp- På vissa platser i det drabbade området är det idag lättare att se för berörda fastighetsägare i början på året för att höra vilka be- ut gränserna för naturreservatet, säger Josefina Sköld var gränserna mellan olika skiften går eftersom det inte finns någon växtlighet kvar som döljer gränsmarkeringar. Men på andra håll kan det däremot vara svårt att se vart gränserna går. Skogsmaskiner och nedfallande träd kan ha rubbat gränsmarkeringar och hettan från branden kan ha spräckt råstenar. rätta förstörda gränsmarkeringar. Ett möte kommer att hållas hov som finns av hjälp från Lantmäteriet. – Innan mötet ska vi försöka göra en kalkyl som visar en upp- skattning på vad de anslagna pengarna kan täcka, säger Jeanette Väfors och fortsätter: – För vår del kan det dock inte bli tal om fältarbete innan vi vet Jeanette Väfors, chef för Lantmäteriets kontor i Västerås, berät- att det är säkert för våra medarbetare att röra sig i markerna. inventering av vad det finns för information i arkiven, som kan medarbetare kan råka ut för olyckor på grund av nedfallande tar att det för myndighetens del först handlar om att göra en vara till hjälp i det kommande arbetet. Sedan krävs även inventering i fält. Förberedelser pågår Ett möte arrangerades före jul då bland annat Lantmäteriet in- formerade fastighetsägarna i det berörda området om de peng- Gränssnittet nr 1/2015 Först måste vi göra en riskanalys. Vi kan inte riskera att våra träd. En annan fara är risk för att ramla ner i ”eldgropar” som kan vara flera meter djupa. Det är speciellt farligt när det ligger snö i området som gör att man inte kan se underlaget ordentligt. –Alla som ska jobba i fält måste först genomgå en ordentlig säkerhetsutbildning, säger Jeanette Väfors. ▪ satellitdata lantbruk 17 Satelliter hjälper lantbrukaren gödsla rätt Text Britt-Louise Malm Foto Clas af Ugglas Satellitdata kan användas i många olika sammanhang som exempel inom lantbruket. Sedan våren 2014 finns en webbplats, vegetationsindex.datavaxt.se, som hjälper lantbrukaren att gödsla sina fält på bästa sätt. Syftet är att möjliggöra bättre skördar och orsaka mindre miljöpåverkan. Satellitbilderna ger lantbrukaren möjlighet att se variationer i fältens biomassa. » Gränssnittet nr 1/2015 18 satellitdata lantbruk » – Vi i projektgruppen tyckte att det var angeläget att skapa ett verktyg som är tillgängligt för väldigt många av landets lantbrukare, enkelt att förstå och lätt att använda. Många lantbru- kare är sedan tidigare väl förtrogna med GPS och kartor på nätet vilket gör det hela lättare. De satellitbilder vi använder kommer från det engelska företaget DMCii och har av kostnadsskäl ganska grov upplösning, 23 meter, säger Mats Söderström, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Satellitbilderna visas i rött, grönt och infrarött. Nya bilder kan tas hem varannan dag under vårsäsongen vilket ökar chanNu finns en webbtjänst som hjälper lantbrukarna att gödsla fälten på bästa sätt sen att få molnfria bilder över det önskade området. Fem klasser Webbverktyget innehåller blockkartor från Jordbruksverket som visar fältgränser, kartor från Google Maps och satellitbilder. De sistnämnda är indelade i rutor på 20x20 meter vilket innebär att metoden inte är lämplig för alltför små fält (under Fakta Webbplatsen har kommit till tack vare ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Hushållningssällskapet i Skaraborgs län och Lantmännen samt företaget DataVäxt som svarat för utvecklingsarbetet av webbplatsen. Finansiering har kommit från Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och Agroväst. cirka fem hektar). Det är möjligt att se fem olika färgindelning- ar/klasser som beskriver variationen i hur tät och frodig grödan är på fältets olika delar. Satellitbilderna har bearbetats innan de görs tillgängliga för lantbrukaren. Hittills har tjänsten varit tillgänglig för lantbruk i södra Sverige – från Skåne till Uppland. Med webbverktyget kan lantbrukaren avgränsa sitt fält i satel- litbilden och hämta information om biomassedata. Med hjälp av dessa data beräknas vegetationsindex för fältet. Detta kan lantbrukaren använda som underlag vid beräkningen av hur Foto Privat mycket kväve som ska spridas på olika delar av fältet. Därefter tas en tilldelningskarta eller styrfil fram med vars hjälp gödselspridaren anpassar mängden kväve på fältets olika delar. Ett billigare alternativ Webbplatsen är gratis att använda. Det finns naturligtvis många olika sätt att få reda på hur grödorna på fälten utvecklas men det är oftast dyrare alternativ. Vissa större lantbruk inves- terar exempelvis i jordbruksmaskiner utrustade med GPS-posi- tionering och sensorteknik som kan ge detaljerad information om grödornas status. – Visst skulle det vara bra med mer detaljerade satellitbilder men då skulle kostnaden att använda dem bli en helt annan jämfört med idag, säger Mats och fortsätter: – Lantbrukarna kan med satelliternas hjälp lära sig mer om sin mark. Det blir bättre kvalité på skörden om tillförseln av gödning är rätt anpassad till hur det faktiskt ser ut på fälten. Jag har träffat många lantbrukare på mässor och liknande som säger att de använder den här metoden som hjälp i sitt arbete. ▪ Mats Söderström arbetar för tillfället i Kenya med detaljerad kartläggning av jordar, bland annat med geofysiska metoder, i ett samarbete mellan SLU och CIAT (International Center for Tropical Agriculture). På bilden syns ett instrument som mäter markens elektriska ledningsförmåga. Gränssnittet nr 1/2015 karta 19 Clas tar vägledning från skyn Clas af Ugglas är en av Sveriges lantbrukare som använder satellitbilder för att bestämma gödselmängden för sina grödor. han driver lantbruk på en halvö nordväst om Stockholm tillsammans med en annan lantbrukare. Arealen är på totalt 650 hektar. Text Britt-Louise Malm Foto Jan G. Westin – Jag läste en nyhetsartikel om den nya har använt den tekniken tidigare för att vaxt.se och bestämde mig direkt för att samma mängd gödning på hela fälten. såg intresserade mig och vi tillämpade regleras efter vegetationsindex kontak- arealen. Vi fick en rekordskörd, men sig inte vara några större bekymmer. området så vi kan inte säga att det be- kunde lösas ut för några tusenlappar. – Normalt bestämmer man en viss giva ning, säger Clas af Ugglas. Det vi en kod så kunde vi köra igång, berättar rar väldigt hur det växer på olika delar. vegetationsindex.data- sprida gödning, men då har det blivit gå in på webbsidan och titta. Det jag För att säkerställa att GPS:en kunde den här metoden våren 2014 på hela tade vi Dataväxts support och det visade det fick många andra också i Mälardals- Det fanns en funktion i vår GPS som rodde på en jämnare tillförsel av göd- Det krävdes bara ett telefonsamtal och däremot kan säga är att vi minskade Clas af Ugglas. webbplatsen vår förbrukning av mineralgödsel. Den viktigaste grödan för Clas och Två gödselomgångar hans kompanjon är höstvete, men de Han berättar att de gödslar fälten en jeväxter, ärter, vall och lin. pletterar den med en andra giva någon odlar även andra spannmålsgrödor, ol– Vi hade redan GPS på vår traktor och Lantbrukaren Clas af Ugglas kommer även i vår att ta hjälp av satelliterna när det är dags att gödsla fälten. som gäller för hela fältet men det varieDet finns andra möjligheter att ta reda på variationerna i tillväxt men de är of- tast dyra. Jag tycker att resultatet som vi får via satellitbilderna verkar vara första gång tidigt på våren och kom- tillräckligt bra. gång i maj/juni. när det är dags att gödsla fälten igen. ▪ – Vi ska absolut använda tjänsten i vår Gränssnittet nr 1/2015 20 Notiser Foto Jonas Brodd 2 1 Folkbokföring på distrikt Från och med 1 januari 2016 föreslås folkbokföringen av landets invånare ske efter distrikt istället för församling. Riksantikvarieämbetet och Lantmäteriet har tillsammans fått i uppdrag att kvalitetssäkra församlingsindelningen från 1999 – då kyrkan skildes från staten. Den ska ligga till grund för den nya distriktsindelningen av Sverige. Svenska kyrkans församlingar har förändrats mycket sedan stat och kyrka separerades och genom att välja att utgå från 1999 års församlingar behåller man kopplingen till den äldre indelningen. Underlaget har lämnats in till Finansdepartementet och beslut om distriktsindelningen ska fattas under våren. Gränssnittet nr 1/2015 2 Lantmäteriet testar geodata i 3D Lagom till Position 2015 i mitten av mars, landets största kongress med inriktning på geografisk informationsteknik, lanserar Lantmäteriet en testplattform för att visa geodata i 3D. Testplattformen visar Linköping och Norrköping med omnejd. Lager från olika myndigheter, bland annat Sjöfartsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och Trafikverket, ska kunna visa väg, järnväg och annat. I botten ligger den digitala terrängmodellen som draperats med ortofoton. Sjöfartsverket och Trafikverket ingår också tillsammans med Lantmäteriet i en gemensam arbetsgrupp för geodata i 3D som etableras under våren, där även Statens geologiska undersökning, Försvarets materialverk och ett par utvalda kommuner ingår. notiser 4 4 3 Kliver uppåt på Världsbankens lista Sverige har klättrat från plats 21 till 18 på Världsbankens lista när det gäller registrering av fastigheter i den årliga undersökningen ”Doing Business”. Världsbanken jämför i undersökningen hur 189 ekonomier har utvecklats inom ett antal samhällsviktiga områden. – Den främsta orsaken till att Sverige har klättrat på rankinglistan när det gäller registrering av fastigheter är att handläggningstiden har minskat jämfört med föregående år, säger Dennis Lindén, tillförordnad chef för Lantmäteriets Fastighetsinskrivning i Mora. När det gäller registrering av fastigheter jämför man tid, kostnad samt antalet processer som behövs för att överföra en fastighet till en ny ägare. Georgien ligger i topp på rankinglistan. Lantmäteriet har i allra högsta grad varit involverat i arbetet med att bygga upp verksamheten för fastighetsinskrivning i Georgien. 21 Stark prisutveckling på småhusmarknaden Lantmäteriet ger ut fakta och grafik kvartalsvis över Sveriges småhusmarknad. Senaste Fastighetsfakta visar att för hela landet har priserna ökat med sju procent jämfört med fjärde kvartalet föregående år. Allra störst har ökningen varit på Gotland, plus 14 procent. Tvåa på listan är Uppsala län där priserna ökat med 12 procent jämfört med fjärde kvartalet 2013. Trea är Västmanlands län med en prisuppgång på 11 procent och därefter Stockholms och Västerbottens län med vardera 10 procent. Henrik Roos, fastighetsanalytiker på Lantmäteriet: –Bland Sveriges 21 län är det bara i Blekinge som priserna fallit och då endast med en procent jämfört med fjärde kvartalet 2013. Lantmäteriets sammanställning visar också att antalet sålda småhus för permanentboende i Sverige fortsätter att minska. Totalt såldes 18 159 småhus i Sverige under fjärde kvartalet 2014, en minskning med åtta procent jämfört med samma period föregående år. 5 Lantmäteriet satsar på forskning Lantmäteriet har länge gått på sparlåga när det gäller forskning, men nu ska det bli ändring. Myndigheten kommer att ha minst fyra anställda så kallade industridoktorander knutna till olika lärosäten. De ska forska inom Lantmäteriets verksamhetsområden: fastigheter, geodesi och informationsförsörjning. Under hösten 2014 utsågs tre industridoktorander, två inom fastighetsområdet och en inom geodesiområdet. – Under 2015 utses med stor sannolikhet en fjärde med inriktning mot geodata, berättar Roger Ekman, senior advisor och ansvarig för Lantmäteriets forskningssatsning. – Vår ambition är att lägga grunden för en ny roll för Lantmäteriet, där myndighetsutövningen sker utifrån en modern uppfattning om vad markägare respektive myndigheter ska råda över och som drar fördel av ny teknik. Gränssnittet nr 1/2015 22 karta orientering Tror du att lantmäteri mest handlar om mätning, teknik och fastigheter? Då har du inte träffat Kjell Larsson. Lantmäteri handlar också om människor, menar han, att hjälpa markägare att lösa ett problem. Och om kartor, för- stås. På fritiden har han blivit en legend i orienterings- världen. Möt en hängiven förrättningslantmätare som gjorde jobbet och orienteringskartor till en livsstil. Text och foto Anna Persson På jobbet som förrättningslantmätare var markägarna alltid viktigast för Kjell Larsson. På fritiden är han en legend när det gäller att rita och utveckla orienteringskartor. Gränssnittet nr 1/2015 karta orientering 23 När jag träffar Kjell Larsson förstår jag snabbt att han alltid har varit passionerad i det han har gjort. Händelser och anekdoter virvlar förbi, både från yr- keslivet och från fritiden som helt har upptagits av orienteringskartor. Som när han fick en snilleblixt under orien- terings-VM i Tjeckoslovakien, en idé som sedan blev internationell standard för hur man anger kontroller. Eller hur en rallytidning blev nyckeln till att lösa en segdragen gränstvist. Men allra först berättar han om mötet med olika markägare i södra Västergötland inför upprättandet av naturreser- vatet Komosse. Några av dem var präktigt arga på myndigheternas förslag. Efter helt vanligt mellanmänskligt pratande, filosoferande, lyssnande och allmänt hyfs i mötet med markägarna kunde avtalen ändå skrivas på. En ungkarls torvtag för husbehov som räddades, och en trevlig kväll med en A-Ö- kurs i hur man slår med lie, hade nog också med det lyckade resultatet att göra. – Man kan inte sätta sig på folk. De fick inte uppfatta mig som en petime- ter från naturvården eller ett statligt verk, säger Kjell Larsson. Jag har alltid sympatiserat med folk på landsbygden. » Kartor är Kjells passion Gränssnittet nr 1/2015 24 karta orientering » Engagemang och yrkesstolthet Han har jobbat mycket med just naturreservat som ofta är känsliga ärenden för markägarna. – Och lite svårare markägare var alltid väl reportaget från just den sträckan. En rallytidning senare var gränstvisten löst. Kartor en stor hobby – Det slog mig plötsligt hur man kun- de lösa ett stort problem, berättar han. I kanten av kartorna anger man var kontrollerna finns och vilken sort de är. Den texten var man tvungen att över- mest stimulerande, när det hade skurit Kjell Larsson är en producent, har alltid sätta till alla möjliga språk på interna- var stolt när jag kunde lösa ett problem ter och som gärna lämnat budgetupp- en kom jag på hur man kunde använda har jag fortfarande kontakt med privat. Han vidareutbildade sig från mät- det har gått fyra år sedan pensionering- tare inför en omorganisering 1997. Lantmäteriet ibland. bättre. bundet där han beordras att förstöra en niskor jag mötte, alla markägarna. Det år i yrket är GPS-nätverket och laser- Felet? Han ändrade färgen och utveck- dag och fått mycket gjort. Mina starkas- – GPS-nätverket över hela Sverige är sig med alla andra myndigheter. Jag varit, en som aldrig siktat på chefspos- tionella tävlingar. Mitt under tävling- så att alla blev nöjda. En del markägare följningarna tecken i stället för text. till administratörerna. Kjells snilleblixt blev internationell standard och står sig än i dag. Kjell Larsson saknar jobbet trots att ningsingenjör till förrättningslantmä- en. Han till och med drömmer om – Då blev ett mycket bra jobb ännu välkomna. Brevet från orienteringsför- Ett par stora framsteg under hans 46 upplaga kartor finns bevarat i en pärm. – Jo, säger han, jag saknar alla män- Ibland var förändringarna inte alls är en härlig känsla att ha varit ute en hel skanningen. lade tecknen för sankmark. I dag är te sidor är engagemanget och yrkes- en fullständig revolution och laser- Han tog fram nya karttecken, som för En gång spenderade jag omkring 50 enastående. Det är två saker som Lant- på färgsättningar. Det är bara några av en familjetvist, det var så mycket tid så professionellt. med Lantmäteriets laserskannade un- Det var aldrig roligt när syskon bråkade kesliv, så är det just utveckling som har kartorna i dag är mycket mer precisa. Och hur var det med den där rallytid- kartor. Rita dem, utveckla dem, samla ”Två heltidsjobb” ibland fick han lite hjälp på traven av ringsvärlden för sitt utvecklingsarbete, dan jag var fem år. På sextiotalet börja- infekterat bråk mellan två grannar och en av de främsta på området, ibland saste av dem. Men hur det nu var bör- både geni och galenpanna. Han gjorde 1964, mannen hade åkt moped flera mil ritade kartor inför tävlingar, kartritar- Kjell, som är rallyintresserad, samlade med snilleblixten under VM i Tjeckoslo- också det internationell standard. stoltheten, det har jag fått av min far. skanningen av Sverige är något helt kalhyggen och stenmurar, och ändrade timmar i telefon med ett syskon kring mäteriet har genomfört enormt bra och många förändringar som tillsammans det fick jag förstås göra på min fritid. Om människorna har präglat hans yr- derlag har bidragit till att orienterings- om en fastighet. präglat hans hobby – kartor, kartor, ningen som löste en gränstvist? Jo, på dem. Han är en legend i oriente- – Jag har varit intresserad av kartor se- fru Fortuna. Det var ett segdraget och som blommade på 1970- och -80talet; de jag rita orienteringskartor, alltid ingen hade tidigare rått på den envi- kontroversiell och motarbetad, kallad jade de prata om Midnattssolsrallyt ofta förändringar på eget bevåg när han för att titta på en av sträckorna. Och na har rätt fria händer. Hur var det nu på rallytidningar och mindes mycket vakien 1972? Kjell Larsson är en av de främsta i Sverige på orienteringskartor. Många av hans förbättringar har blivit internationell standard. bara som hobby. I 20 års tid hade jag två heltidsjobb. Jag lade ner 1 500 timmar per år på kartorna, det hände att jag fick ta tjänstledigt för att hinna med. Jag satt visserligen en hel del hemma och jobbade men min hobby innebar också långa resor. Att rita en orienteringskarta tar ofta flera veckor. Jag var förvånad och tacksam över att min fru stod ut. Som pensionär har Kjell Larsson nu bara ett heltidsjobb; han fortsätter att göra orienteringskartor. Han har ritat kartor i Sverige, Norge, Finland, Kanada, Ungern, Portugal och Spanien. – Det enda jag ångrar är att jag aldrig har jobbat i Norrland, varken i jobbet eller som kartritare. Men jag har haft tur här i livet som hamnade på ett jobb som jag har trivts så bra med. Man kan ju inte få allt här i livet. ▪ Gränssnittet nr 1/2015 karta geologi 25 Anton Hansson förklarar hur informationen på den batymetriska kartan ska tolkas. Många fynd i undervattensskog Text Johan Joelsson och Jonatan Jacobson Foto Jonatan Jacobson I projektet Landscapes Lost undersöker geologer och arkeologer de urskogar från stenåldern som finns bevarade på havsbottnen utanför Skånes östkust. En batymetrisk karta spelar en viktig roll i arbetet. Dykarna Arne Sjöström och Anton Hansson ger sig ut för att undersöka den yngsta av de två undervattensskogarna. Arkeologen Arne Sjöström visar upp GPS-bojen som är ett viktigt hjälpmedel för forskarna. » Gränssnittet nr 1/2015 26 karta geologi Skummande vågor rullar in mot sandstranden i skånska Haväng. Vid Verkeåns utlopp i Östersjön står geologidokto- randen Anton Hansson och arkeologen Arne Sjöström i full mundering. Utrustade med sågar och kameror är de redo för dagens dyk. Deras uppdrag är att ta sig ut till ett område 400 meter från kustlinjen där en av de två rotfasta undervattensskogarna finns. Där ska de – som en del av det tvärvetenskapliga projektet Landscapes Lost – ta träd- och sedimentprover för att få kunskap om hur landskapet på platsen utvecklats genom årtusendena. Hur kan det då komma sig att det står två uråldriga skogar – 11 000 respektive 9 000 år gamla – på havsbottnen? I efterdyningarna av den senaste istiden sjönk och steg havsnivån i omgångar. Först sjönk havet cirka 20-22 meter vilket gjorde att en skog växte ut på den nyvunna marken. Sedan steg havet igen till dagens nivå varpå skogen dränktes. Därefter sjönk havsnivån igen med cirka 10-12 meter varpå en ny skog kunde växa till sig. I nästa skede steg havet till dagens nivå och slukade även den. Tallarna, som sticker upp ur gyttjefyllda bottensvackor, innehåller kåda som bidragit till att träden konserverats genom årtusendena. ”Simmat i blindo utan karta” Det är inte bara de submarina skogarna som gör platsen unik. Förutom träden har flera intressan- ta arkeologiska fynd gjorts: en fångstanordning för fisk, uroxeben, bearbetade älgben, rester av ljuster och runda stenar som tros vara delar av sän- ken som använts vid nätfiske. På bottnen har också tjärbloss av splintad tall hittats – med största san- nolikhet lämningar efter stenåldersmänniskor. De submarina urskogarna, som började kartläggas av karterande sportdykare på 1980-talet, har under- sökts i flera omgångar. Men arbetet har försvårats av brister i de gamla sportdykarkartorna. Därför har forskarna i Landscapes Lost tagit fram en helt ny ba- tymetrisk (undervattentopografisk) karta över området. – Utan den hade vi simmat omkring i blindo. Den batymetriska kartan hjälper oss dessutom att förstå hur delar av den här miljön har bildats, säger Anton Hansson. Den högupplösta datamängden bakom den batymetris- ka kartan är inhämtad av Sjöfartsverket, Marin Mätteknik och Statens geologiska undersökningar. De har använt samma teknik, så kallad multibeam, som går ut på att fler- stråliga, synkroniserade ekolod sänder ut ljudpulser som studsar mot havets botten. När signalerna kommer tillbaka till fartygen registreras de av en akustisk mottagare. Sedan efterbehandlas och korrigeras alla data innan det blir möjligt Gränssnittet nr 1/2015 karta geologi 27 att göra skuggmodeller och få fram uppgifter om bottnens beskaffenhet. På den detaljrika kartan syns sediment- bankar, Verkeåns historiska fåror, sandripplar och i några fall även träd och stubbar. Tolkar förändringar i landskapet – Tidigare har vi bara haft tillgång till befintliga bottendata från bland annat Sjöfartsverket. Men eftersom vi måste kom- ma ner på en bättre detaljnivå har vi helt enkelt fått fixa nya mätningar själva, säger Björn Nilsson, forskare på Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Modern navigationsteknik spelar också en viktig roll i fältarbetet. Anton Hansson och Arne Sjöström är utrustade med en GPS-boj. På så sätt kan forskarna se exakt vilka områden som undersökts och märka ut intressanta platser med bilder och geotaggar. LANDSCAPES LOST I projektet Landscapes Lost samarbetar Geologiska institutionen och Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Syftet är att få en fördjupad kunskap om Skånes och Blekinges kustområden och de boplatser som kan finnas där. Forskningsresultaten har även ett värde när det kommer till framtida planering för havsbaserad vindkraft. – Batymetrin och den moderna tekniken är oumbärlig när vi ska göra våra tolkningar av hur landskapet har förändrats, säger Anton Hansson. Geologernas arbete består mestadels i att undersöka borrkär- nor från sedimentbankar tagna på havsbottnen och på land. Genom att studera innehållet i dessa kan forskarna få fram information om hur snabbt sedimenten bildats samt hur salt och strömt vattnet var vid olika tidpunkter. Arkeologisk utgrävning på gång Pollen- och fröhalter i proverna vittnar också om vilken typ av växtlighet som funnits på platsen. En annan uppgift är att såga ut delar av stubbar på havets botten och göra dendrokronologiska analyser av årsringarna. Med hjälp av dessa kan geologerna » Gränssnittet nr 1/2015 28 karta geologi » bland annat få fram information om när träden levde och hur skrapat på ytan. För deras del är drömscenariot givet: mänskli- trädprov – hittills har ett 20-tal bärgats – hoppas Anton Hansson gisk utgrävning vid den äldsta undervattensskogen. ringen med hjälp av årsringsdata samt att skapa en kronologi ovanligt med gravplatser vid just åmynningar. Och båda un- klimatet påverkade deras tillväxt. Genom att samla många och hans kolleger på att kunna rekonstruera havsnivåförändsom gör det möjligt att följa klimatförändringarna över tid. – Vi vill ta reda på hur landskapets förändring har spelat in för att göra den här platsen intressant för människor. Med den ga kvarlevor. Planen för sommaren 2015 är att göra en arkeolo– Där kan gyttjan ha täckt gamla boplatser. Det är inte helt dervattensskogarna har ju legat där Verkeån runnit ut i havet, säger Björn Nilsson. Solen dränker sandstranden i ljus när Anton Hansson och kunskapen blir det lättare för arkeologerna att tolka sitt mate- Arne Sjöström kliver i det iskalla vattnet med sin otympliga ut- versitet. på jakt efter nya spännande fynd. ▪ rial, säger Dan Hammarlund, professor i geologi vid Lunds uni- rustning. Några minuter senare har de försvunnit under ytan Arkeologerna har trots flera spännande fynd än så länge bara ” Den batymetriska kartan hjälper oss dessutom att förstå hur delar av den här miljön har bildats, säger Anton Hansson. Gränssnittet nr 1/2015 rovdjursinventering 29 Inventering visar Text Britt-Louise Malm Foto Henrik Ekman Rovdjursstammarnas storlek är en intressant fråga som ofta debatteras i media. Framför allt vargen tycks väcka starka känslor hos oss människor. Detta ser man inte minst på antalet notiser i tidningarna som beskriver iakttagelser av varg på vägar och i bostadsområden eller angrepp på tamboskap förorsakade av varg. att svenska rovdjuren blivit färre Gränssnittet nr 1/2015 30 rovdjursinventering Färre föryngringar av järv de senaste åren Järven hade under några år en stark positiv utveckling i Sverige. Men den senaste beräkningen under 2014 visar färre djur. Totalt beräknar man att det finns omkring 650 järvar i Sverige vilket är strax över referensvärdet. Det är nödvändigt att ha kontroll på hur stora stammarna av rovdjur är i Sverige och hur de breder ut sig. Kunskapen är viktig för att kunna fatta beslut om licensjakt och skyddsjakt samt för att kunna bestämma storlek på ersättning till fårägare som fått skador på sina djur. Informationen är naturligtvis även av största vikt för att kunna genomföra en hållbar och långsiktig viltförvaltning. Viltskadecenter sammanställer fakta från inventeringar som görs årligen av våra fyra största rovdjur: varg, björn, lo och järv och deras rapporter bildar underlag till de beslut som sedan länsstyrelser och Naturvårdsverket fattar. Sedan 2012 sker ett samarbete med de norska myndigheterna för att kartlägga rovdjursstammarna. Vissa djur rör ju sig över gränserna och man vill undvika att dessa djur räknas dubbelt. – Vargen har störst revir, revirstorleken uppgår till mellan sex och tio kvadratmil i Skandinavien. Lodjuren har något mindre revir, omkring fyra kvadratmil för honor och tio kvadratmil för hanar, säger Peter Jaxgård, Viltskadecenter. Vilket rovdjur orsakar mest skador på tamboskap? sam för Sverige och Norge är cirka 50 djur. – Järv och lo orsakar störst skada när det I Norge har man fattat beslut om att var- gäller renar. Vargens förekomst ska be- garna bara får finnas i vissa bestämda gränsas i renskötselområdet till de områ- ”ulvområden”. I Sverige får de finnas i den där den gör minst skada. sina naturliga utbredningsområden, för- Både varg och järv kan döda flera djur vid utom i delar av renskötselområdet. det är mycket snö går djuren ofta i varandras spår för att spara energi och då måste djuren spåras tills spåren delar sig och det går att beräkna antalet individer. Inventering av björn kan inte bedrivas under vintern av naturliga skäl, eftersom ett och samma tillfälle. Peter Jaxgård påpekar att dessa rovdjur kan återkomma till Tassavtryck i snön slagna byten under lång tid. Inventering av varg, lo och järv sker främst – Så det är en definitionsfråga om de slår mer än de äter. Vargstammen har vuxit Gränssnittet nr 1/2015 under vintertid, från att den första snön Fakta Rovbase kommer till och med februari för lo och Databasen Rovbase innehåller djärv och till och med mars för varg. Tassavtryck i snön kompletteras med DNA-pro- en bakgrundskarta som ägs av Naturvårdsverket. Kartan är levererad av Metria och bygger på De senaste tio åren har vargstammen vux- ver från spillning, hår och sekret. Totalt it med cirka 15-16 procent per år. Invente- tas årligen cirka 3 000 DNA-prover från ringen 2013/2014 visar att det finns om- vilda djur. Antalet observationer som rap- kring 320 vargar i Sverige. I början på porteras in är mellan 6 000 och 7 000 varje 1970-talet ansågs vargen i princip vara ut- år. Dessutom används information från rovdjursinventering rotad. Flest djur finns i länen Värmland, skydds- och licensjakt och djur som på- • Information om rovdjur som Dalarna, Örebro, Gävleborg, Västmanland träffats döda på annat sätt. och Västra Götaland. Den gränsöverskri- Snöfattiga vintrar ställer till problem ef- dande delen av stammen som är gemen- tersom det är svårt att säkra spåren. När vektordata från Lantmäteriet. Databasen innehåller bland annat: • Observationer av rovdjur • Områden täckta under fällts under jakt eller hittats döda av annan orsak rovdjursinventering 31 BJÖRNSTAMMEN MINSKAR Efter några år av stark utveckling av den svenska björnstammen visar populationsberäkningen som gjordes våren 2014 att tillväxten minskat med i genomsnitt 3,2 procent. 2013 fanns det cirka 2 800 björnar i Sverige. Det är framför allt i Norrbottens och Jämtlands län som björnarna har blivit färre. En förklaring kan vara att licensjakt och skyddsjakt på björn ökat sedan 2005. björnen då ligger i ide. Björnstammens Det finns två verktyg på webben där det är storlek bedöms utifrån observationer som möjligt även för allmänheten att rapporNedgång för tera in iakttagelser. tik och resultat från ett björnforsknings- lodjursstammen •Rovobs (www.rovobs.se) som drivs av läns projekt. Det tas även DNA-prover från Rapporten från den senas- styrelserna i de mellersta och sydligaste de- görs under älgjakten, avskjutningsstatis- björnspillningar. Det är många aktörer som bidrar i arbetet med rovdjursövervakningen. Det övergripande ansvaret ligger hos Naturvårdsverket, som reglerar hur övervakningsarbetet te inventeringen av lodjur som ägde rum vinter 2013/2014 visar att lodjurstammen minskat i Sverige. Det beräknas finnas omkring 840 lodjur, vilket inne- larna av Sverige. • Skandobs (www.skandobs.se) har utvecklats gemensamt av Rovdata i Norge och Naturvårdsverket i Sverige. Det är en databas med tillhörande mobilapp där det är möj- bär att stammen ligger un- ligt att ute i fält rapportera observationer årliga inventeringsresultaten. Länsstyrel- der referensvärdet som är av stora rovdjur och på kartan visa var ob- serna ansvarar för inventeringarna av de 870 individer. Orsakerna till servationerna har gjorts. ▪ ska gå till och fastställer och granskar de stora rovdjuren på regional nivå. Observationer görs också av jägare, även allmänhetens iakttagelser är viktiga. All dokumentation sparas i databasen Rovbase. Länsstyrelsernas rovdjursinventeringar i renskötselområden utförs i nära samarbete med landets 51 samebyar. Statens Veteri- nedgången kan vara flera. En faktor kan vara att tillgången på bytesdjur minskat, en annan att det finns konkurrens från andra rovdjur. 2008/2009 fanns mellan 1 500 och 2 000 lodjur i landet. närmedicinska Anstalt samlar in data och prover från döda och levande rovdjur. Gränssnittet nr 1/2015 32 släktforskning Vandra i släktens spår med historiska kartor och GIS Text och foto Jonas Landahl Att vandra i släktens spår. Att studera landskapet med avseende på mänsklig aktivitet under historisk tid med hjälp av historiska kartor och GIS. Det har blivit ett spännande om- råde för forskning och analys. Kerstin Bingefors är författare till uppsatsen ”Gården Lilla Hals och dess omgivningar. En agrarhistorisk utflykt i landskapet med hjälp av GIS”. Ett projektarbete om GIS för arkeologer vid Uppsala Universitet. –Fyra gårdar hade legat där, ett områ- de som idag består av åkrar och gräsbevuxna fält. I projektarbetet har Kerstin Bingefors Kartor över gammal kulturbygd toria är bakgrunden till Kerstin Binge- fanns så mycket information, till ex- rerade fornminnen från Riksantikva- föll på gården Lilla Hals utanför Mota- historiska kartor från Lantmäteriet. fors. Halvårsvis bor hon också i denna ancerade programvaran ArcGIS. allmänt intresse för arkeologi och his- –Jag letade efter ett ställe där det inte Digitala kartbiblioteket (DKB), regist- fors studier. empel där skifteskarta saknades. Valet rieämbetets Fornminnessök (FMIS) och la, i historisk tid, säger Kerstin Binge- Analyserna genomfördes med den av- Syftet med kursen GIS för arkeologer är att studenter och yrkesverksamma arkeologer ska lära sig hantera digital geografisk information i GIS, göra rumsliga analyser och skapa kartor trakt, längst ut på udden Lilla Hals. Kerstin Bingefors analyserade skill- –Jag tog det som fanns och kartor från naden mellan åkrar som ännu är i bruk digt 1700-tal på moderna kartor och varför fossila åkrar blev övergivna med Det valda området är en gammal, med fick sämre skörd. Åkrar som ännu som tydligt visar resultaten. Kursen Lantmäteriet. Placerade kartor från ti- och fossila åkrar och besvarar frågan syftar till att ge grundläggande verktyg jämförde med vad som finns kvar i dag. att de hade sämre solbelysning och där- knappt undersökt kulturbygd. är i bruk har mer solskenstid. ▪ bygger på ett antal laborationer som för några av de vanligaste arkeologiska tillämpningarna av GIS. Gränssnittet nr 1/2015 använt terrängkarta och ortofoto från Ett stort släktforskningsintresse och ett geografi 33 ”Human geography låter mer begripligt” Ekonomikum är en av Uppsala universitets institutionsbyggnader. Här trängs ekonomer, statistiker, informationsvetare – och kulturgeografer. Kulturgeografin sätter människan i fokus, närmare bestämt hennes relationer till jorden. Naturgeografin är en förutsättning för ämnet, men mer att betrakta som ett komplement. John Östh är lektor i kulturgeografi och han bedriver sin forskargärning här, omgiven av jordglober från alla tänkbara platser och epoker. » Gränssnittet nr 1/2015 34 geografi ” Personligen är jag inriktad på GIS och kvantitativ forskning. Jag brukar beskriva mig som ett kvantarsel, säger John Östh. » Både kartor och jordglober har smugit tecken, utan istället kinesiska. senare år. Men att John Östh skulle de och storvulna glober, ibland med di- Kirschsteiger är inte troligt. Här hand- Victoriasjön (ej ”upphittad” ännu av sig in i heminredningsmagasinen på kontaktas av Allt i Hemmet eller Ernst lar inte jordglobssamlandet om vad som är piffigt. Snarare om ett intresse för jordgloben som en slags geopolitisk artefakt. Om man vill veta något om hur människor uppfattade sig själva och sin omvärld vid en viss tid, på en viss plats, är det en väldigt bra idé att titta på hur de designat sina jordglober, menar kulturgeografen Östh. Därför finns här en till exempel amerikansk miniglob från depressionens 1930-tal, i form av en sparbössa. – Just den där andas ”new deal” lång väg. Efterkrigstidens USA förknippas med konsumtion, att spendera, vilket man också ser på de stora tjusiga glo- berna från tiden. Men här var det alltså spara som gällde, konstaterar han. Uppgång och fall i globformat Också ganska liten, men mycket kaxi- gare, är den sovjetiska jordgloben från rekta felaktigheter, som en glob utan brittiska äventyrsresande), och gärna som i fallet med en fransk glob, med alla egna kolonier och protektorat noggrant redovisade. ”Jag är ett kvantarsel” Jordgloberna kommer till användning både i undervisningen och när uppsatsskrivare ska handledas. John Östh beskriver ämnet kulturgeo- grafi som ”allt som bär spår av mänsklig närvaro och har ett rumsligt uttryck”. – Kulturgeografi är alltså ganska dumt som uttryck. På engelska talar man om ”human geography”, vilket gör det hela begripligt. Personligen är jag inriktad på GIS och kvantitativ forskning. Jag brukar beskriva mig som ett kvantarsel, säger lektorn, som är en flitig användare av Lantmäteriets data och Geodataportalen. Annars har John Östh, under senare tidigt 1960-tal med kosmonaut Gagarin år, mest gjort sig känd genom att un- raket. Till de ynkligare globerna hör en också utvecklat uppmärksammade pro- i vidhängande omloppsbana i en guldrumänsk glob från Ceausescu-tiden, och en glob i papp – den är inte ens riktigt rund – från de sista skälvande åren i DDR innan murens fall. – Den här globen är också riktigt blyg- sam, säger John Östh och visar en ja- pansk jordglob, tillverkad innan det ”japanska ekonomiska undret”. – Om man tittar närmare ser man att man inte ens valt att använda sina egna Gränssnittet nr 1/2015 Självklart finns här även triumferan- dersöka sociala förhållanden. Han har grammet EquiPop – som bygger på algo- ritmen k – ”närmsta granne”. Närmstagrannar-data kallas den sorts data som utgår från de grannar en individ har i sitt närområde. Man kan alltså utgå från en individs fem närmaste grannar, tio närmaste, hundra närmaste och så vidare. Metoden innebär bland annat att man slipper de skevheter som kan bli resultatet av analyser baserade geografi 35 på olika geografiska indelningar. Grannar ska inte uppfattas bokstavligt. – Nej, metoden kan användas till att mäta allt från förekomst av natriumhy- droxid till utbredning av kor, säger John Östh. Sociala frågor ur geoperspektiv Konsekvenser av skolval, mobilitet och migration samt förekomst av diskriminering är ämnen som sysselsätter honom. Man skulle lätt kunna tänka sig att kulturgeografin borde vara en guldgruva för politiker och beslutsfattare. Riktigt så är det inte. Inte ens i region- utredningen 2012 var en kulturgeograf inblandad. – Nej, andra samhällsvetare blir ofta- re involverade. Jag kan faktiskt ibland bli förvånad över bristen på intresse. Tillsammans med kollegorna Jan Am- coff och Thomas Niedomysl publicerade han under fjolåret rapporten ”Segregation i Stockholms län”, som kartlägger förändringar under femton år. Rapporten fick stort genomslag, och närmsta- grannar-metoden visade att den faktiska segregationen ökat kraftigt. – Metoden bygger på vilka vi möter när vi går till skolan eller tvättstugan. Vilka vi delar busshållplats med, vilka ungar som spelar i samma fotbollslag. Vi umgås i allt större utsträckning med människor som liknar oss själva, säger han. – Vår uppgift är att visa på vad som gått snett. Ett andra steg är att utvärdera, och visa på förändringspotential. ▪ Gränssnittet nr 1/2015 36 App porträtt innovation Hur upplevdes kravallerna i Husby av de som bor där, hur många berättelser rymmer egentligen Stockholms centralstation eller Kronobergsparken? En smart GPS-styrd app ska snart kunna svara på det. Frilansjournalisten Martin Johnson fick nyligen Svenska journalistförbundets och Googles innovationsstipendium för sin innovation Geosoundmessenger. Det är en app där man ska kunna lyssna till olika ljudberättelser vid olika platser man besöker. ger ljudberättelser för platser man besöker Text Camilla Lagerquist – Med Geosoundmessenger vill vi skapa en kanal för berättande där lyssnarna faktiskt befinner sig, säger Martin Johnson. Lätt stressad och ganska varm efter att ha cyklat från München- bryggeriet i Stockholm, där han har sin arbetsplats kommer Martin Johnson in på Centralstationen. Det ser ut som en tanke att just centralen är mötesplatsen eftersom det är en av de platser som han menar rymmer otroligt många berättelser. –Om man prenumererar på appen och kommer till en plats, säg Centralstationen kommer man att få ett meddelande som talar om att här finns ljudberättelser, säger Martin och fortsätter: – Väljer man att stanna och lyssna ska man få upp en lista över alla berättelser som finns om platsen och därefter kan man välja vilken eller vilka man vill lyssna på. Just nu är appen under utveckling, men under nästa år räknar –Det kan vara allt ifrån att någons morfars far var med och Martin och hans samarbetspartners med att kunna ta fram en här vid Spottkoppen, säger Martin Johnson medan vi söker oss man är en av de erfarna projektledarna och spelutvecklarna byggde stationen till att någon mötte sin blivande fru eller man ut från centralens sorl till ett lugnare ställe. Att han brinner för det fördjupande berättandet märks och det visar inte minst det faktum att han är en nationellt och inter- nationellt prisbelönt radioproducent. Till exempel vann han år 2008 Prix Italia för sin dokumentär ”Pappa tar semester”. Berättandet till folket Ett frö till appen Geosoundmessenger såddes när Martin John- prototyp. Samarbetspartnerna är också välmeriterade; Carl Vikbakom tv-spelet Battlefield och Anders Elfström är grundare av och driver ett av Sveriges mest kända produktionsbolag, Filt. –Det är i synergieffekten mellan oss som många av de här tan- karna uppstår. Vi har tillsammans – med våra skilda professionella ingångar – olika styrkor att tillföra projektet och det är just det som gör det så otroligt häftigt och fyllt av energi, säger Martin Johnson. son såg rapporteringen från upploppen i Ferguson i USA, där en Berättande utanför Public service undan utan straff. tera hur man skulle kunna skapa en kanal för berättande utan- svart obeväpnad tonåring dödats av polisen som sedan slapp –De berättelser vi och alla andra fick höra var de som återrap- porterades från journalister som kom dit med sin vita medelklassblick. Det var samma med upploppen i Husby. Tänk om de som lever där kunde berätta om sin upplevelse av upploppen istället, säger Martin som menar att appen blir ett sätt att återerövra berättandet till folket. Det innebär att en plats kan ha många olika berättelser. Gränssnittet nr 1/2015 –Appen konkretiserades när jag och Carl Vikman började diskuför Public service. För att kunna förverkliga den GPS-styrda appen sökte Martin och fick SJF:s och Googles innovationsstipendium på 10 000 euro. –Stipendiet innebär att vi fått möjligheten att göra verklighet av idén, säger han och menar att när appen väl är klar ska vem som helst kunna ladda upp sin egen berättelse för en plats. porträtt innovation 37 En filtrerande funktion Att få in berättelser tror han inte kommer att bli något pro- blem, tvärtom menar han att idag är de flesta yngre svenskar mycket väl insatta i publiceringsverktyg och hur man använder sig av sociala medier. –Många människor vill berätta sin historia och genom den här appen kommer det vara väldigt lätt att göra det eftersom inspelningstekniken ska vara väldigt enkel och utgå från en vanlig Smartphone. Man ska också kunna välja om man vill skicka berättelser till allmänheten, enskilda användare eller mindre grupper. I motiveringen för innovationspriset står det bland annat att Martin Johnson ser teknikens möjligheter och brinner för den goda journalistiken. Genom appen ska de fördjupande berättelserna ta större plats i vår vardag. Får den stort genomslag är det inte omöjligt att den inom en snar framtid kommer att kunna omfatta hela Sverige och då kanske man till exempel kan lyssna till berättelsen om ett gammalt torp i Jokkmokk eller en äppelodling på Österlen. –Berättelser finns det överallt, säger Martin innan han sätter sig Foto Micael Engström på cykeln och cyklar tillbaka genom ett snöslaskigt Stockholm. ▪ –Berättelser finns det överallt, säger Martin Johnson som inte tror att det kommer att bli några problem att få in berättelser till appen. När Martin såg rapporteringen från upploppen i Ferguson i USA såddes ett frö till den gps-styrda appen. Martin Johnson är en 30-årig frilansjournalist som är utbildad vid Dramatiska Institutets radiolinje, han har var vunnit många prestigefyllda priser för sina radiodokumentärer. För sin innovation Geosoundmessenger fick han SJF:s och Googles stipendium på 10 000 euro. Gränssnittet nr 1/2015 38 tÄVLing tävla och vinn! I det här numret av Gränssnittet kan du läsa om Rovdjursdatabasen som samlar information om rovdjursstammarna i Sverige och Norge. Vår tävling består av ett antal frågor på samma tema – svara rätt så har du chans att vinna två biobiljetter! ₁ ₂ ₃ Vid förra sekelskiftet bodde här tusen människor. Platsen skulle bli länets andra stad, var det tänkt. Men 1970-talets moderniseringar innebar att den förlorade sin småstadskaraktär när gamla affärer och bostadshus revs, och i centralorten i kommunen med samma namn bor idag omkring 3 500 personer. Mycket mer populär är kommunen bland en av våra köttätande fyrfota vänner – här har man världsrekord i antal individer per hektar påstår vissa. Vet du namnen på platsen och djuret vi söker? Ett lodjurs hemområde varierar mellan 3 och 7 kvadratmil, större i norra Sverige än i södra, och större för hannar än för honor. Det viktigaste bytet är rådjur, men lodjuret anpassar sina matvanor efter tillgången. Lodjur går att hitta över hela Sverige, förutom i två landskap. Vilka? Få har hört dem, och det kanske är lika bra eftersom de mest smackar och snörvlar. Dessutom är de ganska klumpiga och livnär sig på mask, fågelungar, ekollon, grodor och as. Föga överraskande räknas de inte till våra ”fem stora”. En hane somnade en fredagsnatt förra sommaren på restaurangen Harry’s uteservering i centrala Norrköping. När kommunens jägare anlände smet individen in i en närliggande butik, och i det efterföljande tumultet blev jägaren biten i armen. Hanen släpptes senare ut i naturen. Vilket är rovdjuret? S VA R Skicka in ditt svar till Gränssnittets redaktion: Lantmäteriet, 801 82 Gävle Märk kuvertet med ”Tävling 1/2015”. De tre först öppnade rätta svaren belönas med en två biochekar vardera. Vi vill ha ditt svar senast den 14 april. AD R E S S Vinnare i jultävlingen, Gränssnittet nr 4/2014 Margareta Jansson, Ornäsgatan 10, 791 62 Falun Karl-Erik Kristianson, Solskensvägen 19, 461 59 Trollhättan Lars S. Johansson, Monvägen 159, 443 43 Gråbo Grattis! Biocheckar kommer med posten. Gränssnittet nr 1/2015 Rätt svar: 1-F, 2-C, 3-B, 4-G, 5-E, 6-D, 7-A Krönika ortnamn 39 Annette Torensjö, Lantmäteriets ortnamnsexpert Att hitta rätt är livsviktigt – och våra ortnamn hjälper oss att göra det i många situationer. Vi har skapat ortnamn så långt vi kan minnas och de har berättat om platsen, hur det sett ut, om den haft någon särskild funktion eller om det har bott någon där. Allt för att effektivisera kommunikation människor emellan. Svenska ortnamn ortnamnen och kulturarven Kunskap och medvetenhet brukar jag ha som mina ledord när det gäller namnvården och just före jul höjdes kunskapsnivån betydligt i och med att Institutet för språk och folkminnen gav ut den första delen om Hälsingland i serien Sveriges ortnamn. Jag har förmånen att få prata ortnamn i radio Gävleborg och då är frågorna om namnen i Hälsingland många och ibland svåra – nu kommer jag att kunna svara bättre på lyssnarnas frågor tack vare Lennart Hagåsens bidrag till forskningen. I vårt vardagliga arbete är Institutet en av våra viktigaste samarbetsparter och deras forskning om ortnamn är grundläggande för att vi ska kunna utföra vårt arbete på ett tillfredsställande sätt. Våra respektive myndigheter har arbetat tillsammans under drygt hundra år för att ortnamnsredovisningen på kartor och i fastighetsregistret ska bli den allra bästa Ortnamnen är vårt immateriella kulturarv och i en FN-resolution som antagits av UNGEGN (expertgruppen för ortnamn) uppmärksammas vikten av att arbeta med detta. Våra kollegor inom Unesco har arbetat länge med det materiella kulturarvet; världsarven är numera något som de allra flesta medborgare är väl medvetna om och kan känna stolthet för. Men också bli upprörda över när någon förstör. När talibaner i Afghanistan sprängde två över 600 år gamla buddhastatyer reagerade såväl FN som nyhetsbyråer världen över. Att någon ändrar ett ortnamn kanske inte väcker samma indignation, men det är en handling som många lägger märke till om det händer. Jag är tillsammans med Leif Nilsson vid Institutet för språk och folkminnen ordförande för en arbetsgrupp inom UNGEGN som arbetar med ortnamn som kulturarv och i mars ska vi åka till Florens för att berätta om hur vi i Sverige arbetar med denna fråga. Hur förändras ortnamnen när kulturlandskapet förändras genom rationaliseringar inom jordbruket, förändringar av bebyggelsestrukturen eller avfolkning? Hur viktig är den språkliga dimensionen av kulturlandskapet för människor idag? Och hur kan vi som statliga myndigheter motverka namndöd och utarmning av det immateriella kulturarvet? Frågorna är både stora och svåra, men jag är övertygad om att vi har en god metod för att klara det bra – eller vad tycker ni? ▪ Gränssnittet nr 1/2015 GRÄNSSNITTET Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C TELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se
© Copyright 2024