1. No category

Miljörapport 2014
Stora Enso Skoghall AB
Skoghalls Bruk
Anläggningsnummer 1761-101
Naturvårdsverkets föreskrift om miljörapport NFS 2006:9
2015-03-25
1
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Villkor och utsläppssammanställning
Utsläppssammanfattning
Utsläppssammanfattning Skoghalls Bruk - 2014
Produktion kartong, ton
687 073
Vattenutsläpp
Parameter
Enhet
Avloppsvatten
SÄ
TOC
BOD7
AOX
Klorat
Total Kväve
Total Fosfor
Komplexbildare
m³/dygn
ton/dygn
ton/dygn
ton/dygn
ton/dygn
ton/dygn
kg/dygn
kg/dygn
kg/ton kartong
Luftutsläpp
Parameter
Enhet
Utsläpp
60100
2,2
8
4,3
0,04
0,01
215
20,4
0,41
Utsläpp
Svavel process
ton svavel
Svavel diffust**
ton svavel
Svavel energi
ton svavel
Svavel totalt
ton svavel
Kvävoxider process
ton NO2
Kväveoxider energi
ton NO2
Kväveoxider P12
mg/MJ tillfört bränsle
Kväveoxider (exkl P12) ton NO2
Kväveoxider totalt
ton NO2
NH3
mg/MJ
N2O
mg/MJ
Svavelväte sodapanna 5 >10 mg/Nm³
Svevalväte mesaugn
>50 mg/Nm³
Stoft från sodapanna 5 mg/Nm³ tg
Stoft från mesaugn
mg/Nm³ tg
Stoft från barkpanna P12 mg/Nm³ (vid 6% O2)
Klor och klordioxid
kg aktivt klor/dygn
* Senaste gångna 12 månaders period
** 0,05 kg ptm oblekt sulfatmassa
Villkor
Typ
Totalt i år
(m³, ton)
21936500
4,2 Gränsv. år
803
10/12 Gränsv år/mån
2920
1531
0,15 Gränsv. år
14,6
0,2 Begr. mån
3,7
300 Gränsv. år
78,5
30 Gränsv. år
7,4
0,8 Gränsv. år
282
Villkor
Typ
Totalt i år
(m³, ton)
53
80 Begr. mån*
14
30 Gränsv. År
4
143
333
105
93
100 Gränsv. år
422
550 Gränsv. År
437
7,1
10 Begr. månad*
1,7
10 Begr. månad*
0,1 max 5 % avGränsv.
tid
mån.
0,1 max 5 % avGränsv.
tid
mån.
10,7
30 Gränsv. år
31,3
70 Gränsv. år
3,0
30 Begr. månad
11,7
50 Gränsv. år
53
14
4
143
333
105
422
437
7,1
1,7
4,3
2
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Innehållsförteckning
1.
Beskrivning av verksamheten ................................................................. 4
2.
Översiktlig beskrivning av verksamhetens påverkan på miljön ............. 4
3.
Gällande tillstånd .................................................................................... 5
4.
Redovisande utredningar under året ....................................................... 5
5.
Anmälda förändringar under året ............................................................ 5
6.
Produktion ............................................................................................... 6
7.
Utsläpp till vatten .................................................................................... 7
8.
Utsläpp till luft ...................................................................................... 15
9.
Köldmedia och andra gaser som omfattas av SFS 2007:846 ................ 18
10. Buller ..................................................................................................... 19
11. Energi .................................................................................................... 19
12. Avfall och restprodukter ....................................................................... 20
13. Interna fordonsparkens avgasreningsutrustning.................................... 20
14. Kvalitetssäkring av miljökontrollen ...................................................... 20
15. Överskridande av riktvärde och gränsvärde.......................................... 21
16. Incidenter och haverier med risk för miljökonsekvenser ...................... 21
17. Klagomål under året .............................................................................. 21
18. Kemikalier ............................................................................................. 21
19. Miljöförbättrande åtgärder .................................................................... 22
20. Utförda mätningar, besiktningar och undersökningar under 2014 ....... 22
21. Övrigt .................................................................................................... 22
3
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
1.
Beskrivning av verksamheten
Stora Enso äger och driver en anläggning för skogsindustriell verksamhet
vid Skoghalls Bruk i Hammarö kommun i Värmlands län. Industriområdet
är beläget på en i Vänern (Kattfjorden) utskjutande udde invid den s.k.
Skoghallsådran (en gren av Klarälven). I öster gränsar industriområdet till
Skoghalls tätort med ca 7000 invånare. Norr om industriområdet ligger
Vidön där Skoghalls Bruk äger och driver två deponier. På Vidön ligger
också bolagets luftade damm samt vedrenseriet.
På industriområdet finns en hamn för mottagning av olja. Oljan lagras i
invallade cisterner i anslutning till hamnen. Övriga transporter till och från
bruket sker via järnväg och landsväg. Vid anläggningen tillverkas kartong.
Massan som används i kartongen består av oblekt och blekt sulfatmassa
samt oblekt och blekt CTMP-massa. All massatillverkning vid fabriken är
baserad på barrved som råvara. En del av massabehovet inköps.
Vatten till fabriken tas från Vänern. Avloppsvattnet från fabriken renas i
flera olika steg genom sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning.
En del av avloppet från renseriet och CTMP-tillverkningen leds till
indunstning och förbränning i sodapannan. Efter reningen släpps vattnet ut i
Kattfjorden via en 500 meter lång avloppstub. Överskottsvärme från
sulfatfabriken levereras till Hammarö och Karlstads kommuns
fjärrvärmenät. För mer information om fabrikens reningsanläggningar,
avfallshantering och kontroll hänvisas till det aktuella kontrollprogrammet.
Skoghalls Bruk har certifiering för miljö (ISO 14001 och ISO 17025),
kvalitet (ISO 9001), energi (ISO 50001), spårbarhetsystem för fiberråvara
(FSC och PEFC), produktsäkerhet (ISO 22000) samt arbetsmiljö (OHSAS
18001). Interna miljörevisioner bedrivs och verksamheten revideras en gång
per år av extern revisor. Förbättringsarbetet ingår som en del i det dagliga
arbetet.
2.
Översiktlig beskrivning av verksamhetens
påverkan på miljön
Verksamheten ger upphov till miljöpåverkan i form av utsläpp till vatten
och luft samt i form av buller och avfall. Dessutom används råvaror i form
av ved, kemikalier, energi och vatten. Transporter in och ut från bruket ger
en indirekt miljöpåverkan.
Utsläpp till luft utgörs i huvudsak av kväveoxider, svaveldioxid, fossil
koldioxid, stoft, svavelväte och andra illaluktande svavelföreningar. Inga
gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas till
följd av bolagets verksamhet.
Till recipienten Kattfjorden sker utsläpp av syreförbrukande ämnen (TOC
och BOD7), suspenderat material (SÄ), klorerade organiska föreningar
4
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
(AOX), klorat, kväve, fosfor och komplexbildare. Dessutom släpps en del
av vedens metallinnehåll ut i recipienten.
Kartongen som tillverkas används huvudsakligen som
livsmedelsförpackning och har därför mycket höga kvalitetskrav när det
gäller hygien och produktsäkerhet. Möjlighet finns för återvinning av
förpackningar efter användning i form av material- och energiåtervinning.
Mätning av deponimängder och provning av lakvatten genomförs enligt
punkter upptagna i kontrollprogram för Skoghalls Bruk samt
kontrollprogram för de två deponierna.
3.
Gällande tillstånd
Vattendomstolen
Vattenintag, daterad 1974-12-20.
Miljödomstolen
Utsläppsvillkoren härrör från M 1268-08
daterad 2009-04-03.
M 492-12 daterad 2012-12-05
(tillstånd för utökad produktion av massa
och kartong).
M 1268-08 daterad 2013-11-15
(slutliga villkor från prövotidsutredning).
Deldom M 671-10 daterad 2010-12-28
(tillstånd för att bygga nytt renseri).
Dom M 2200-13 daterad 2013-07-01
(M 492-12 ändrad med avseende på tillstånd
för massaproduktion).
Dom M 1899-13 daterad 2013-08-30
(tillfällig ändring av utsläppsvillkor för SÄ).
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Värmland
4.
Redovisande utredningar under året
2014-08-24 lämnades en komplettering av prövotidsredovisningen avseende
buller i mål M 671-10 till Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen.
2014-11-05 lämnades en statusrapport enligt § 23 i
industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250) till Länsstyrelsen.
5.
Anmälda förändringar under året
2014-02-17 lämnade bolaget in en anmälan om en mindre ändring inom
ramen för de flaskhalselimineringar som under året har genomförts i
sulfatfabriken. Ändringen lämnades till Länsstyrelsen och avsåg en
installation av en värmeväxlare som skall minska risken för luktstörningar
från flisimpregneringen.
5
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Anmälan av krossning av det gamla vedrenseriet lämnades till Länsstyrelsen
2014-03-21 och kompletterades 2014-04-22.
2014-04-24 lämnade bolaget in ett förslag till reviderad
schaktningsinstruktion till Länsstyrelsen.
Bolaget lämnade 2014-07-01 in en ansökan om ett ändringstillstånd för att
få uppföra och driva ett nytt syrahus. Ansökan lämnades till Vänersborgs
tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Ansökan kompletterades 2014-11-06.
6.
Produktion
Produktion av massa och kartong visas i nedanstående tabell, liksom
tillståndsgiven produktion.
År
2014
Produktion (ton)
Sulfatvarav
massa
blekt
CTMPmassa
varav
blekt
Kartong
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Summa
20490
18697
28508
27516
28350
28590
30360
25980
28148
13082
16476
28142
294 339
9534
8869
11796
12756
12145
13972
15226
12845
13937
3577
7058
14698
136 413
17978
15453
21435
20199
21668
21384
19836
20434
21025
11009
17490
19189
227 100
1452
2015
2010
1783
2609
1285
2000
2542
2692
348
1978
1559
22 273
52864
44404
69208
64213
65784
62795
66725
58239
65322
34578
47632
55309
687 073
Tillstånd
380 000
250 000
285 000
200 000
850 000
År 2013
Diff
317 154
-22 815
148 633
-12 220
245 845
-18 745
30 073
-7 800
738 731
-51 658
Produktion av kartong, sulfatmassa och CTMP minskade under 2014
jämfört med föregående år. Andelen inköpt massa var 124 900 ton och
ökade något jämfört med föregående år (121 600 ton 2013). Produktion av
massa och kartong var lägre och mängden inköpt massa var högre på grund
av haveriet i sodapannan och förlängt årligt underhållsstoppet.
6
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Ur avskild såpa i sulfatfabriken tillverkades 8 672 ton tallolja vilket
motsvarar 29,5 kg per ton sulfatmassa. Tillverkningen av råterpentin
uppgick till 546 ton vilket motsvarar 1,9 kg per ton sulfatmassa.
7.
Utsläpp till vatten
Fabrikens anläggningar för rening av avloppsvatten har varit i drift hela året
med undantag under ca ett dygn (2014-12-23) i samband med en
ställverksbrand som orsakade stopp i reningsanläggningen. Produktionen
stoppades omedelbart vid detta tillfälle, för att minimera
miljökonsekvenserna. Mängden föroreningar i avloppsvattnet som gick till
Vänern under de aktuella timmarna kunde uppskattas och adderades till de
rapporterade utsläppen. Utsläppen rymdes inom villkoren.
Nedanstående tabell visar en sammanfattning för funktionen över de olika
reningsanläggningarna under året. Reduktionen av suspenderande ämnen
(SÄ) och totalt organiskt kol (TOC) var 95% respektive 67 %. Reningen
totalt över de olika reningsstegen har fungerat bra under året.
Reningssteg
Bassäng 4
Bassäng 3
Luftad damm
Kemisk fällning
SÄ
In
ton/dygn
Ut
ton/dygn
21,3
23,3
3,3
4,0
1,9
2,2
1,9
2,1
TOC
Diff
Reduktion
In
ton/dygn
%
ton/dygn
19,4
21,1
1,4
1,9
91,0
90,8
42,9
47,6
17,8
4,3*
13,5
9,6
Ut
ton/dygn
11,9
5,1
4,5
7,9
Diff
Reduktion
ton/dygn
%
5,9
33,0
8,9
1,7
66,5
17,6
Totalt rening
46,0
2,1
43,9
95,4
23,7
7,9
15,8
66,7
* Stickprov på ingående avlopp till Bassäng 3 vilket inte speglar verkligheten. Ingen TOC-reduktion sker i
Bassäng 3.
7
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Reningsresultat räknat som TOC-reduktion över den luftade dammen visas i
månadsdiagram nedan.
Reduktionen av TOC i luftad damm var 66,5% vilket är högre än
föregående år (57,5 % 2013). Förbättringen är ett resultat av optimerad
försedimentering, vilket ger minskad belastning till dammen, samt god
tillgänglighet av luftarsystemet.
Närsalter doseras vintertid för att kompensera den minskade nedbrytningen
av slam (temperaturberoende) och tillgängligt kväve och fosfor.
8
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Den totala reduktionen av TOC över reningsanläggningen visas i
diagrammet nedan. Med reningsanläggningar avses inte indunstningen av
avloppsvatten.
TOC-reduktion totalt efter reningen var något lägre än föregående år (67 %
jämfört med 70 % 2013). Detta förklaras av att kemfällningen körts i mindre
omfattning, med lägre konsumtion av kemikalier. Fokus under året har
främst varit SÄ, då detta var ett problemområde 2013. Vid kemfällning
finns en viss risk för flytslam som kan ge högre utsläpp av SÄ.
9
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Det totala utsläppet till Vänern av alla bestämda parametrar under året visas
i nedanstående tabell. Samtliga villkor för utsläpp till vatten innehölls.
Mån
Flöde
m3/d
TOC
t/d
BOD
t/d
SÄ
t/d
Tot-N
kg/d
Tot-P
kg/d
Klorat
ton/d
AOX
ton/d
Komplexb. TOC Kondensat till
kg/ton kart LD kg/ton massa
MV 2013
63671
7,7
4,2
3,0
236
16,9
0,01
0,03
0,38
0,57
Jan
51970
8,1
5,1
3,0
235
17,2
0,01
0,02
0,58
0,63
Feb
55519
7,7
5,6
2,1
221
17,8
0,02
0,03
0,66
0,40
Mar
60734
9,5
5,8
2,1
292
23,7
0,01
0,04
0,47
0,49
Apr
59606
9,0
4,6
2,7
250
23,3
0,01
0,03
0,36
0,46
Maj
58776
7,7
2,9
1,9
223
20,6
0,01
0,04
0,28
0,53
Jun
62080
7,2
3,2
1,3
217
24,2
0,01
0,05
0,25
0,44
Jul
68126
7,9
3,3
1,8
218
23,2
0,01
0,05
0,38
0,49
Aug
69061
7,9
3,5
2,3
228
26,9
0,01
0,04
0,40
0,87
Sep
67478
7,5
3,4
2,2
196
18,9
0,01
0,05
0,27
0,64
Okt
43236
6,2
3,3
1,9
112
16,4
0,01
0,01
0,26
0,59
Nov
65046
10,0
7,2
2,7
215
16,3
0,02
0,04
0,62
0,72
Dec
59569
7,3
3,2
2,1
174
16,2
0,01
0,05
0,35
0,67
Mv 2014
Villk or
60100
8,0
10/12
år/månad
4,3
0,41
0,58
2,2
4,2
år
215
300
år
20,4
30
år
0,01
0,04
0,2
0,15
0,8
månad år
år
13,69
Beräkning COD
24,0
Skillnader i utsläpp mellan olika månader beror på en kombination av flera
olika faktorer. Varierad massa- och kartongproduktion samt eventuella
variationer i vedråvaran är några av dessa. Även årstiden påverkar
reningsresultatet. Årstiden påverkar nämligen vedråvarans innehåll av
extraktivämnen liksom den påverkar temperatur och effektivitet i det
biologiska reningssteget.
Utsläpp av TOC månadsvis till recipient visas i diagrammet nedan.
10
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Utsläppen av TOC som medelvärde för året var 8,0 ton per dygn vilket
motsvarar 4,2 kg TOC per ton kartong, vilket är en ökning jämfört med
föregående år (7,7 ton per dygn resp. 3,8 kg TOC per ton kartong år 2013).
Utsläpp av SÄ till recipient (exkl. mixeriavlopp) visas i diagrammet nedan.
SÄ från mixeriet ingår inte i totalutsläppet och uppgick till 0,4 ton per dygn
under året.
Medelvärdet för året uppgick till 2,2 ton per dygn (3,0 ton år 2013).
11
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Utsläpp av kväve till recipient för året uppgick till 215 kg per dygn och
minskade något jämfört med föregående år (236 kg per dygn år 2013) vilket
beror på bättre funktion i luftad damm. Utsläppen varierar beroende på
vedsammansättning och produktmix i reningsanläggningen. Se diagrammet
nedan.
Utsläpp av fosfor till recipient visas i diagrammet nedan. Utsläppen var
något högre jämfört med föregående år, vilket beror på att vi använde
kemisk fällning mindre, och uppgick till 20,4 kg per dygn medel för året
(16,9 kg per dygn år 2013). Utsläppet visar god marginal till villkoret. Se
diagrammet nedan.
12
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Utsläppen av klorat var 0,01 ton/dygn som årsmedelvärde vilket är samma
nivå som 2013. Se diagrammet nedan.
Utsläppen av klorerade organiska föreningar (AOX) var 0,04 ton per dygn
och klart under gränsvärde Se diagrammet nedan.
13
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Utsläppen av komplexbildare var 0,4 kg/ton kartong och på ungefär samma
nivå som föregående år. Se diagrammet nedan.
Utsläppen av elfilterstoft från sodapannan till vatten uppgick till 4 671 ton
(3 846 år 2013). Reningsanläggning för att ta bort kadmium och andra
tungmetaller ur elfilterstoftet var i drift under hela året. Principen för denna
är att tungmetaller faller ut ur stoftet vid högt pH. Slurryn med tungmetaller
pumpas till mixeriet, där det behandlas tillsammans med grönlutsslammet.
Tungmetallerna i slurryn övergår i sulfider och återfinns i grönlutsslammet,
som sedan deponeras.
Den uppmätta reningseffekten avseende tungmetaller i elfilterstoft var något
lägre jämfört med föregående år. Mängd tungmetaller borttagna från
elfilterstoftet samt den procentuella ökningen av tungmetaller till
grönlutsslammet visas i nedanstående tabell.
Cd
Ni
Pb
Zn
Reningseffekt %
66
72
48
63
Avskild mängd, kg
7,1
3,1
4,1
231
Ökning i grönlutsslam, %
3
1
5
1
Trots detta var totala utsläppen ungefär på samma nivå som tidigare år.
Utsläppen av metaller till recipient mäts årligen på ett samlingsprov.
14
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
8.
Utsläpp till luft
Utrustning för reningen av rökgaser har varit i drift under hela året. Under
några tillfällen stoppades gaspannan för sotning vilket medförde tillfälligt
ökade utsläpp av svaveldioxid. I tabellen nedan visas utfall villkor för
utsläpp till luft. Samtliga villkor innehölls under året.
Mån
NOX exkl P12 NOX P12**
Stoft SP5
Stoft MU
Svavelväte SP5
Svavelväte MU
Klor+Klordioxid NH3 P11 N2O P11 Stoft P12*** Svavel diffust Svavel process
mätt som NO2
ton/år
mg/m³ tg
(6% O2)
mg/m³ tg
(6% O2)
% av driftstid
> 10 mg/Nm³
% av driftstid
> 50 mg/Nm³
kg aktivt klor/dygn mg/MJ
Utfall 2013
mätt som NO2
mg/MJ
399
78,7
Jan
32,4
90,3
Feb
28,5
95,0
Mar
40,2
95,0
Apr
37,1
95,0
Maj
39,4
95,0
Jun
36,7
95,0
Jul
37,5
95,0
Aug
35,9
95,0
Sep
39,1
93,8
Okt
22,3
93,8
Nov
Dec
34,1
39,2
Medel
Summa
Villk or
14
46
0,0
0,1
10
40
0,0
0,0
0,0
0,0
32
0,0
0,0
26
0,0
0,0
27
0,0
0,0
88
0,0
0,0
32
0,0
0,0
30
0,0
0,0
11
0,0
0,0
14
31
0,0
0,0
92,9
92,9
14
16
11
0,0
0,0
92,9
10,7
31,3
0,0
10
6
10
422
550
100
30
år
år
år
mg/m³ tg
(6% O2)
mg/MJ
2,0
1,01
66,0
2,0
0,97
67,1
7,6
2,1
1,48
66,9
7,5
2,1
1,90
65,4
8,2
1,4
2,00
65,2
6,7
1,4
1,50
65,9
6,9
1,5
1,56
66,1
6,8
1,6
1,27
66,1
6,8
1,7
1,96
64,5
27,4
6,2
1,8
0,16
65,9
0,0
0,0
1,5
1,8
3
7,9
6,0
6,4
0,25
0,37
58,6
53,2
0,0
11,7
7,6
2,1
3,0
70 max 5 % av driftstid max 5 % av driftstid
år
månad
månad
18,8
7,6
7,3
7,4
4
3
53,20
10
10
30
14,4
30
år månad*
månad*
månad
månad
50
*) Rullande 12 månadersmedelvärde
**) Rullande årsmedelvärde
***) Mätt 2013-12-13
Överskridande av villkor
Totalutsläppet av kväveoxider (NOx) uppgick till 437 ton varav422 ton var
exklusive P12 (431 resp. 399 ton under år 2013). Gränsvärdet 550 ton per år
(exklusive P12) innehölls och utsläppen ökade något jämfört med
föregående år. Utsläppen av kväveoxider från P12 var 92,9 mg/MJ tillfört
bränsle och villkoret 100 mg/MJ innehölls (78,7 mg/MJ år 2013). Ökningen
på P12 i mg/MJ beror på kort drifttid med följd att tiden för driftoptimering
var begränsad. Mängden blev dock därför lägre 15 ton jämfört med
föregående år (32 ton 2013).
15
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
ton Svavel
70,5
0,4
2,0
ton Svavel
17,5
7,9
7,3
80
månad*
I diagrammet nedan visas utsläppen av NOx för respektive panna
(SP5=sodapanna, P12=barkpanna och P11=biobränslepanna).
Totala utsläppen av svavel var 71 ton vilket är en minskning jämfört med
föregående år (94 ton år 2013). Fördelning mellan utsläppskällor visas i
diagrammet nedan.
16
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Fördelning av svavelutsläppen från reservbrännkammaren och sodapannan,
samt totala mängden från process visas i diagrammet nedan.
Utsläppen av processvavel (syrahus, mesaugn, reservbrännkammare,
gaspanna och sodapanna) uppgick till 53 ton. Villkoret 80 ton/år för senaste
12 månaders perioden innehölls samtliga månader och minskade jämfört
med föregående år (70 ton år 2013). De minskade utsläppen under 2014
berodde på högre tillgänglighet på gaspannan.
Utsläppen av diffust svavel var 14 ton och villkoret 30 ton/år innehölls (18
ton år 2013). En svaggaskartering genomfördes under året (Bilaga 5).
Utsläppen av svavelväte var mycket låga från mesaugn och sodapanna under
året och villkoren innehölls.
Gränsvärdet för utsläpp av klor och klordioxid innehölls under året, se
tabellen ovan.
Stoftmätningar visade låga stofthalter som medeltal under året för samtliga
pannor, se tabellen ovan. Totala utsläppet av stoft var 27 ton under året.
Utsläppen av fossil koldioxid uppgick till 49 855 ton och minskade jämfört
med föregående år (55 124 ton under 2013). Utsläppen av biogen koldioxid
var 878 470 ton (882 349 ton under 2013). Se CO2 rapport (Bilaga 4). Mer
information om minskade utsläpp beroende på minskad oljeanvändning
finns i kapitel 11 och Bilaga 6. Totala utsläppen av CO var 517 ton under
året.
Villkoret för utsläppen av ammoniak och lustgas från P11, 10 mg/MJ
vardera som begränsningsvärde månad, innehölls under samtliga månader.
17
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Medelvärdet för året var för ammoniak 7,6 mg/MJ och för lustgas 2,1
mg/MJ.
Biobränslepannan P11 omfattas av Naturvårdsverkets föreskrift om
förbränningsanläggningar NFS 2002:26/SFS 2013:252. Resultat och
kommentarer under året redovisas i tabellen nedan.
SO2
Resultat
Inget validerat dygnsmedelvärde får överskrida 200 (bio) respektive 228 (olja) mg/Nm3 vid 6 % O2
Minst 95 % av alla validerade timmedelvärden underskrider 200 % av utsläppsgränsvärdena
0
100
Dygn
%
Validerat värde är uppmätt värde - 20 %
Borträknade dygn på grund av brister i mätsystem
5
Dygn
Anmärkning:
NOX
Inget validerat dygnsmedelvärde får överskrida 300 (bio) respektive 167 (olja) mg/Nm3 vid 6 % O2
Minst 95 % av alla validerade timmedelvärden underskrider 200 % av utsläppsgränsvärdena
0
100
Dygn
%
Validerat värde är uppmätt värde - 20 %
Borträknade dygn på grund av brister i mätsystem
5
Dygn
0
Dygn
Anmärkning:
STOFT
Inget validerat dygnsmedelvärde får överskrida 30 (bio) respektive 25 (olja) mg/Nm3 vid 6 % O2
Minst 95 % av alla validerade timmedelvärden underskrider 200 % av utsläppsgränsvärdena
99,97 %
Validerat värde är uppmätt värde - 30 %
Borträknade dygn på grund av brister i mätsystem
8
Dygn
Borträknade timmar på grund av onormal drift
0
Dygn
Anmärkning:
Mätvillkor
Panna i drift om ångflödet >15 ton/h och ångtemperatur> 330 grader C under mer än 40 minuter av timmen.
Inget godkänt mätvärde vid fel på mätutrustning mer än 20 minuter under timmen.
Onormal drift får inte ha längre varaktighet än 24 timmar och årssumman får inte överstiga 180 timmar.
Onormal drift definieras som en timme då gränsvärdet för stoft har överskridits samtidigt som fler än
2 kammare i elfiltret har varit ur drift under minst 5 minuter.
Dygn med instrumentfel > 3 timmar räknas inte med.
Drifttid = Tid för panna i drift + godkänt uppmätt mätvärde.
9.
Köldmedia och andra gaser som omfattas av
SFS 2007:846
9,4 kg köldmedia av typen HFC har fyllts på under året och omhändertagen
mängd var 8,4 kg. Total installerad mängd HFC var 709,25 kg. Rapporter
och sammanställning återfinns i bilaga 2.
18
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
Under 2014 har certifierad extern operatör fyllt på 0,1 kg SF6-gas i
ställverk på Skoghalls Bruk.
10.
Buller
Bullermätningar 2014 har endast genomförts inom ramen för den
kompletterade prövotidsredovisningen. Bullermätningar enligt
överenskommet kontrollprogram genomförs vartannat år.
11.
Energi
Under året förbrändes biobränslen och olja vid fabrikens olika pannor för
generering av ånga. Totala ångproduktionen var 7 268 TJ (7 719 TJ år
2013). Fördelningen av tillförda bränslen inklusive olja till mesaugn
framgår av diagrammet nedan. 93 % av det tillförda bränslet bestod av
biobränsle vilket är samma som föregående år.
Oljeförbrukningen uppgick till 16 991 m³ under året vilket är en minskning
jämfört med föregående år (18 742 m³). Minskningen kan förklaras med
stabil drift på sulfatfabriken och bränsleförsörjningen till biobränslepanna
P11.
Elförbrukningen uppgick till 924 GWh, en minskning jämfört med
föregående år (988 GWh). 27 % av förbrukad el genererades internt vilket är
en minskning jämfört med år 2013 (28 %) orsakad framförallt av en
turbinrevision utförd under året.
Energirapport med detaljerad beskrivning av energiflöden och
förbättringsarbeten gjorda på Skoghalls Bruk återfinns i (Bilaga 6).
19
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
12.
Avfall och restprodukter
Mängden avfall och restprodukter uppgick till 320 690 ton. Under året har
204 ton farligt avfall skickats för destruktion. Fördelning av de olika
fraktionernas hantering internt och externt visas i nedanstående tabell.
Internt
Externt
Deponering
7 042
495
Materialåtervinning
835
62 660
Energiutvinning
243 921
839
Övrigt omhändertagande
204
Till avlopp
4 964
Totalt
251 798
69 162
I bilaga 3 återfinns en detaljerad sammanställning över den totala
hanteringen av avfall och restprodukter under året.
13.
Interna fordonsparkens avgasreningsutrustning
Villkor för avgasreningsutrustning på interna fordonsparken innehölls,
”Minst 80 % av fordon med förbränningsmotorer skall uppfylla kraven i
förordning SFS 1998:1709 eller vara försedda med partikelfilter och
katalysator i syfte att uppnå likvärdigt resultat”.
14.
Kvalitetssäkring av miljökontrollen
Sulfatlab är ackrediterat för provtagning, flödemätning och tillämpliga
vattenanalyser. Laboratoriets ackrediteringsnummer är 1766. Swedac
genomförde en revision 2014-11-11 – 2014-11-12. Laboratoriet
rekommenderades fortsatt ackreditering.
Sulfatlab utför flertalet av de vattenanalyser som ligger till grund för
miljörapporten, i överensstämmelse med ackrediteringens omfattning. Av
kontrollprogrammet framgår vilka analyser som utförs av sulfatlab och vilka
som utförs av externt ackrediterade laboratorier. Av kontrollprogrammet
framgår också vilken analysmetod som används.
Sulfatlab deltar i flera provningsringar för vattenanalyser, som en del av
kvalitetssäkringen.
Sulfatlab utför även manuella mätningar för övervakning av luft enligt
gällande kontrollprogram. Laboratoriet är inte ackrediterat för luftmätningar
varför en extern luftbesiktning av ackrediterad provtagare genomförs
årligen.
20
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
15.
Överskridande av riktvärde och gränsvärde
Inget överskridande av riktvärde och gränsvärde har skett under året.
16.
Incidenter och haverier med risk för
miljökonsekvenser
Följande incidenter har under året anmälts till Länsstyrelsen:
17.

Anmälan om explosion i sodapanna SP5, 2014-01-22.

Anmälan om utsläpp av tallolja vid två tillfällen, 2014-06-17 och
2014-09-03.

Anmälan om skyfall som spolade med sig mesa till Vänern, 201408-03.

Anmälan om utsläpp av svaglut, 2014-11-02.

Anmälan om brand i ställverk, 2014-12-22.

Anmälan om läckage av väteperoxid via invallningen, 2014-12-23.

Under året har även bolaget kommuncerat med Länsstyrelsen vid
påträffande av förorenad mark, enligt miljöbalkens kapitel 10, § 11.
Klagomål under året
Under året har totalt nio klagomål inkommit till fabriken vilket är en
minskning jämfört med tidigare år (totalt 26 klagomål under 2013). Fyra
klagomål rörde luktstörningar orsakade av störningar vid kokeri och
kemikalieåtervinningen för sulfatmassatillverkning, två klagomål rörde
bullerstörningar från luftad damm, två klagomål rörde incidenterna med
utsläpp av tallolja och ett klagomål rörde spill av mesa från transport på väg.
18.
Kemikalier
Bedömningen av nya kemikalier görs av kemikaliegruppen och styrs bland
annat av villkor 19 i vårt miljötillstånd.
Riskminskningsarbetet rörande hanteringen av kemikalier är ett pågående
arbete och styrs bland annat av Sevesolagstiftningen och av villkor 20 i vårt
miljötillstånd.
Under året har säkerhetsrapporten enligt Seveso-direktivet uppdaterats, i
samband med att ansökan om tillstånd för ett nytt syrahus lämnades till
Mark- och miljödomstolen.
21
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc
19.
Miljöförbättrande åtgärder
Ett antal energiinvesteringar har utförts under året, se bilaga 6
Energirapport. All energibesparing anses som miljöförbättrande.
Ett provisoriskt bullerplank har satts upp vid blåsmaskinerna vid luftad
damm, för att minska bullret mot Vänern. Åtgärden genomfördes efter ett
klagomål från sommarstugeägare.
Inom ramen för projektet med flaskhalselimineringar i sulfatfabriken har
investeringar genomförts i mesaugnen. Investeringarna innebär bland annat
en högre kapacitet av ugnen samt installation av en extra kammare i elfiltret.
Inom samma projekt har det installerats en ”reboiler” (värmeväxlare) som
gör att flisen på ett energieffektivt sätt kan impregneras med färsk ånga
vilket minskar risken för luktstörningar.
Ny slampress för utökad kapacitet togs i drift under våren vilket ger en
högre torrhalt på slammet som sen förbränns i P11. Filtratet från den nya
pressen är också renare än från vår gamla silbandspress som nu endast
används som reserv.
20.
Utförda mätningar, besiktningar och
undersökningar under 2014
Periodisk besiktning av emissioner till luft (Bilaga 1)
Köldmedierapport (Bilaga 2)
Avfall och restprodukter (Bilaga 3)
Rapportering av utsläpp av koldioxid enligt 2004:1199 (Bilaga 4)
Svagaskartering. (Bilaga 5)
Energirapport (Bilaga 6)
21.
Övrigt
Under höststoppet installerades en s.k. TRS-skrubber, för att reducera
svavelhalten i starka gaser då dessa leds till reservbrännkamrarna (RBK),
enligt dom i M 1268-08 daterad 2013-11-15 (prövotidsredovisning).
Skrubbern är ännu inte tagen i drift.
2015-03-25
Stora Enso Skoghall AB
Skoghalls Bruk
Lennart Vieweg
Miljöingenjör
22
Textdel Skoghalls Bruk 2014.doc