Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i

Datum
rev 2015-11-20
Antal sidor
1(5)
Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i
Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan
(SIP)
Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla1. SIP är den enskildes plan och
kan utgöra ett komplement när andra planerna inte fungerar. Syftet med tillämpningen är att
förtydliga när och hur samordning enligt lagstiftningen om SIP ska göras. Stödet med samordning
är en särskild typ av insats som tillgodoses utifrån den professionelles bedömning av om SIP är det
bästa i det specifika ärendet. Det kan finnas andra mer effektiva sätt att stödja den enskilde.
Lagtext1
7 § (SoL) 3f § (HSL) När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från
hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan.
Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde
ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med
planen ska påbörjas utan dröjsmål.
Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges
möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.
Av planen ska det framgå
1. vilka insatser som behövs
2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,
3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och
4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret
för planen. Lag (2009:981) (SoL); (2009:979) (HSL)
Användning av dokumentet
Tillämpningen kompletterar överenskommelser om samordning mellan kommunerna i Jönköpings
län och Region Jönköpings län. Gällande länsöverenskommelser finns tillgängliga på
samverkanswebb2.
Det finns också lokala överenskommelser inom länsdelar/kommuner, i linje med de
länsgemensamma överenskommelserna.
Metod
Tolkning av överenskommelser och utarbetande av rutiner för tillämpning av lagstiftningen har
skett inom ramen för ett utvecklingsprojekt. Målet med utvecklingsprojektet var att alla som är i
behov av stöd med samordning ska erbjudas sådant stöd. Utvecklingsprojektet har genomförts med
interaktiv ansats utifrån verksamheternas behov av förtydliganden, rutiner och blanketter.
1
2
2 kap. 7§ SoL; 3f§ HSL; Prop 2008/2009:193
http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=40263
Datum
rev 2015-11-20
Antal sidor
2(5)
När och hur används Samordnad Individuell Plan (SIP)?
Grundförutsättningen för SIP är att en enskild person har behov av insatser från två eller fler
instanser. Det finns flertalet specifika dokument (Fakta, riktlinjer med fler) som definierar vem som
gör vad inom olika vårdnivåer. Den här beskrivningen utgår från det som är centralt för SIP, utifrån
regionala förutsättningar.
I. Information
Hänvisa den enskilde till
annan verksamhet.
II. Vägvisare
Stöd den enskilde att hitta
rätt instans, att ta kontakt,
etc.
III. Stafettpinne
Skicka remiss, ansökan,
anmälan.
IV. Samordning av
insatser
Stöd den enskilde med
samordning av insatser.
Figur 1. Trappan illustrerar olika nivåer av stödinsatser.
Kommentarer
I-II-III. Kan ersättas av Arenasamverkan
II. Ett annat sätt kan vara att bjuda in företrädare av viss verksamhet till ett informationsmöte.
IV. Överenskommelsen kring barn och unga (0-18 år) begränsar samordning enligt SIP till
pågående insatser.
Den enskilde har behov av
insatser från två eller fler
huvudmän.
Den enskilde har inte insatser från de
huvudmän som behövs.
Den enskilde har pågående insatser
från de huvudmän som behövs.
Den enskilde har behov av stöd att
kontakta annan aktör.
Den enskilde har behov av stöd med
samordningen av pågående insatser.
Den professionelle stödjer
den enskilde enligt steg I,
II eller III i trappan.
Den enskilde
samtycker inte till SIP.
Den enskilde ansvarar
för samordningen.
Den enskilde
samtycker till SIP.
Förberedelser
enligt nedan.
Figur 2. Flödet ger vägledning för när olika nivåer av stödinsatser kan vara aktuella.
Datum
rev 2015-11-20
Antal sidor
3(5)
Genomförande
Genomgående beaktas den enskildes behov och inflytande. Den enskilde kan representeras av
närstående3 och/eller legal företrädare.
Samordningsmöte ska enligt lag ske skyndsamt, enligt länsöverenskommelse senast fyra veckor
efter att behovet av stöd med samordning upptäckts. Vid akuta insatser som kräver snabbare
handlande används anmälan/remissförfarande eller motsvarande (figur 1, steg 1).
Initiativ
Den som uppmärksammar behovet av samordning initierar möte. Det kan vara den
enskilde/närstående/legal företrädare, men också någon av de professionella som möter den
enskilde i sitt arbete.
Samtycke
Samtycket är centralt i samordningsprocessen. Samtycket ska avgränsas till vad samverkan avser,
vilka som avses, samt hur länge samtycket gäller4. Muntligt samtycke gäller, men det finns en
särskild blankett5 som kan användas om så önskas. Om samtycket dras tillbaka ska alla berörda
aktörer meddelas. Om den enskildes behov av stöd med samordning tydligt framgår, men den
enskilde inte samtycker till SIP, kan motiverande samtal användas.
Förberedelser inför möte
Förberedelserna inför samordningsmöten är centrala för att samordningen ska lyckas. Den enskilde
är i hög grad delaktig i förberedelser. Den enskilde kan betraktas som ”ägare” av samordningen.
Det innebär att den enskildes behov och förutsättningar ligger till grund för behovet av stöd med
samordning, på vilket sätt stödet ska ges och för vad.
Den enskilde och den professionelle förbereder tillsammans
-
Den enskilde formulerar syftet med mötet och frågor till de som kallas till mötet med stöd
av den professionelle.
Kommer överens om vilka verksamheter/funktioner som bör vara med på mötet, samt
personer i den enskildes närhet som är viktiga för samordningen av insatser.
Vid komplicerade ärenden kan särskild samtalsledare, koordinator, tillfrågas om sådan
finns inom organisationen.
Den professionella bokar tid
-
3
Syftet med samordningsmötet och den enskildes frågeställningar noteras på kallelsen9.
Den professionelle kontaktar de verksamheter som kommer att kallas, för att komma
överens om lämplig tidpunkt för mötets genomförande.
Kallelse skickas.
Mottagare av kallelse bokar in tiden och förbereder sig inför mötet.
http://socialstyrelsen.iterm.se/?fSortingFld=22&fSortingDir=0&fSwitch=0&fTerm=n%C3%A4rst%C3%A5ende&fSubject=0.0.0
10 kap. 1§ och 12 kap. 2§ OSL
5
http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=41731
4
Datum
rev 2015-11-20
Antal sidor
4(5)
Genomförande av möte
Genomgående beaktas den enskildes behov och inflytande.
Inledning
-
Den som kallat till möte inleder mötet, hälsar alla välkomna, håller i en presentationsrunda,
och utser mötesordförande samt person som fyller i SIP-blanketten9.
Mötesordförande informerar om sekretessen och samtycket.
Mötesordförande går igenom syftet och den enskildes frågeställningar.
Mötet
-
Om oklarheter om deltagande organisationers ansvar uppstår, t ex kring ekonomi, hanteras
de utanför samordningsmötet och utan den enskildes närvaro.
Formulera smarta målsättningar, det vill säga mål som är specifika, mätbara, accepterade,
realistiska och tidssatta, samt relaterar till den enskildes frågeställningar.
Beskriv konkret vilken insats som varje professionell/instans ska ge, i enlighet med
målsättning.
Utse samordnare utifrån den enskildes önskemål, behov och insatsernas karaktär.
Avslut
-
-
Mötesordförande sammanfattar vad man kommit överens om.
Boka tid och plats för uppföljning.
Reflektera tillsammans kring vad mötet har bidragit till (begriplighet, hanterbarhet,
meningsfullhet). När den enskilde har behov av förtydligande sker det efteråt tillsammans
med den som kallat till mötet.
Skriv ut och underteckna blanketten. Originalet ges till den enskilde, kopior till övriga. När
den enskilde har behov av förtydliganden ges individuellt utformad information.
Uppföljning
-
Var och en ansvarar för sina respektive uppgifter enligt beslut.
Om oklarheter uppstår för den enskilde efter genomfört möte tar hen kontakt med utsedd
samordnare. Samordnaren reder på bästa sätt ut oklarheterna.
Samordnare/ansvarig för uppföljning påminner den enskilde om uppföljningen.
Dokumentation
-
6
Samordnad individuell plan är den enskildes dokument.
Samordnad individuell plan ersätter inte journaldokumentation6.
De olika faserna i samordningen dokumenteras i det egna journalsystemet.
Dokumentera även om den enskilde erbjuds stöd med samordning och tackar nej.
Dokumentera avslut av planen.
11 kap. SoL; 3 kap. SOSFS 2008:14; 2 kap. SFS 2008:355
Datum
rev 2015-11-20
Antal sidor
5(5)
Avvikelser från överenskommelser om samordning av individuella planer
Avvikelser från sådan samordning av individuella planer som sker enligt lagstiftningen ska
anmälas till närmaste chef eller de olika avvikelsesystem som finns hos olika verksamheter. Se
även Ledningssystem för samverkan.
Arbetsgrupp
Iréne Josephson, forsknings- och utvecklingsledare, (tidigare Regionförbundet)
Eva Karlsson, projektledare (tidigare Landstinget i Jönköpings län)
Referensgrupper: barn och unga, vuxen, äldre samt funktionsnedsättning
Revidering 2015-11-23
Iréne Josephson, forsknings- och utvecklingsledare, Region Jönköpings län, Kommunal utveckling