Av
studiehandbok för lärare;·
avsedd att vara till tjänst för dem, som i något särskilt ämne vilja
idka självstudier, och därför innehållande anvisningar ä lämplig litteratur samt på sättet för studiernas bedrivande har utkommit:
Första häftet:
Jngers, E., Om självstudier.
Cederschiöld, O , och Olander, Valborg, Modersmålet.
Noreen, Adolf, Modersmålet. Plan B.
Ajzelius, j. A., Engelska språket. Plan B.
Plan A.
Andra häftet:
Berg, Hjalmar och Linden, And., Om undervisningen i naturkunnighet
Plan A.
Sernander, R., Botanik. Plan B.
Henning, A., Geologi. Plan B.
Larsson, Hans, Filosofi. Plan B.
art.
Plan A. innehäller anvisningar av mera praktiskt-pedagogisk
Plan B. är avsedd för vetenskapliga studier.
Vartdera häftet erhålles hos Centralstyrelsens kassaförvaltare,
överläraren j j. Da/ström, Stockholm Va, till ett pris av endast 50 öre.
•J
Till Sverges allmänna .folkskollärare=
förenings tnedlemn1ar!
Centralstyrelsen får härmed fästa föreningsmedlemmarnas synnerliga uppmärksamhet på det meddelande från
Sven:;ka provinsialläkareföreningen, vilket utgör B-nummer
till detta häfte av tidskriften.
Uppenbart är, att den allsidiga, skolhygieniska undersökning, som av nämnda förening .nu verkställes, kommer
att bliva av största betydelse för folkskolan och dess lärarepersonal. statsmakterna qava ock givit företaget sitt erkännande och stöd genom att bevilja det statsanslag, som
för ändamålet blivit begärt. I den k. propositionen härom
till 1911 års riksdag, vilken finnes återgiven i n:r 6 av
Svensk Läraretidning nämnda år, finnes bland annat en
redogörelse för provinsialläkareföreningens syfte med utredningen och dennas omfattning. Däri hän vi -as ock till den
undersökning av nämnda slag beträffande skolhusen, vilken
föranstaltades av Sverges allmänna folkskollärareförening
1 .<)~8, och vars re.mltat föreligger i den av professor C.
Wallis utarbetade redogörelsen: »Hälsovårdsförhållandena
vid svenska folk- Öch· småskolon (3:e häftet av S. A F:s
årsskrift r 894). Även den nu igängsatta undersökningen
omfattar såväl folkskolan som småskolan .
Centralstyrelsen, som satts i tillfälle att granska det
nu utgående frågeformuläret, får härmed uppmana lärare
och lärarinnor vid Sverges folk- och småskolor att i skolans
och kårens intresse om möjligt mangrant tillmötesgå den
av Svenska provinsialläkareföreningens kommitterade gjorda
hemställan. Skulle i något fall icke alla de framställda
frågorna kunna besvaras, bör formuläret ändå så utförligt
som möjligt ifyllas och återsändas.
·
Önskligt är, att föreningsmedlemmar i så stor utsträckning som möjligt rekvirera blanketter för de lärares och
lärarinnors räkning, vilka icke äro medlemmar av S. A. F.,
på det att undersökningen · må komma att omfatta alla
Sverges folk- och småskolor.
Stockholm i april 1912.
Centralstyrelsen.
fULLTTID8EULI6ft, HILL16ft SHOLBÖCHER.
Geografisk Atlas. N:r 2. För folkskolo-r och realskolor.
Av Dr Magnus Roth. Rev. av Lektor Arvid Kempe. 13:e uppl.
kart. kr. 1: 50.
Geografisk Atlas. N:r J. För folkskolor. Av Dr Magnus
Roth. Rev. av Arvid J(empe och folkskolt Sven Ny lund. 13:e
omarb. uppl. Större uppl. kart. 75 öre; mindre uppl. kart.
60 öre.
Lärobok i Geografi f'ör folkskolor och andra lägre skolor. Av
Erik Bergsten, överlärare i Finspång. N:r 1. 7 uppl. med en
flaggkarta i färger, 27 kartbilder och 56 iii. Kart. 55 öre.
D:o N:1· 2. Andra uppl. (För skolor enl. typ. Litt. C. D. E. F.)
Pris: kart. 40 öre.
Sverges Historia berättad för folkskolans barn av Fil.
kand. Georg Brandefl, folkskollärare. Med iii. och kartbilder.
N;r l. 3:e uppl. kart. 85 öre; n:r 2. 4:e uppl. kart. 60 öre.
En förträfflig bok. som inom sitt begränsade utrymme innehåller en fullständig språklära, är: satslära med skrivövningar jämte ordlista för folkskolan, av Sven Nylund,
lärare vid Stockbo1ms folkslwlor. 2:a uppl. Pris 45 öre.
Övningsbok i Modersmålet för folkskolor. Av K. E. Linden,
folkskollärare. Fjärde upplagan. Pris kart. 40 öre.
Småskolans Övningsbo/c i Modersmalet av h. E. Linden.
Tvänne årskurser i ett band. Andra uppl. Kart. 25 öre.
Folkskolans räkneövningar av J(. P. Nordlund. I. Hela tal
2:a uppl., 87 sid. kart. 50 öre. 11. Bråk. Kart. 60 öre.
Lärobok i kälsolära för folkskoJan av Dr Henrik Berg. o:e
upplagan kart. 50 öre.
Undervisning i alkohologi av .Henrik Berg. Kart. 60~öre.
Småskolans Metodik av Fredrik Sandberg, 7:e uppl., omarb.
av K. E. Sandberg, Josef Wahlqvist, Andr. Wallgren och
Erik Zimmerdahl. Pris kart. kr. 1:25.
Hembygdskunskap. Ett bidrag 1ill hembygasundervisningens
metodik av A. Stef. Gustafsson, folkskoll. i Eskilstuna. Med
ill. och planer. 173 sid. Häft. 1: 50.
Den fria uppsatsen. Ett metodiskt bidrag till uppsatsskrivningen i folkskolan av A. Slef. Gustafsson Med 55 uppsatsämnen. Häft. 50 öre.
Skolkören, Två- och trestäm. sånger saml. och arrang. av
Axel Wahlgren och Sam. Lyberg, lärar. vid Malmö folksk.
samt Christian Nilsson, organist i S:t Johannes i Malmö.
Kart. 0: 70, klotb. 1 kr.
l(yrkliga högtidssånger, samlade och i sättning för sopran,
alt och bariton, utgivna av Christian Nilsson. Kart. 60 öre.
I varje välsorterad bokhandel samt .hos
.Il. V. Carlsons Bokförlagsaktiebolag, .ftockholm.
INNEHÅLL:
.
Årsberättelse .... . .. .. . .. . .. . .. . . . .. . . .. . .. . .. . .. . .. . .. . .. . .. ... . .. . ..
Revisionsberättelse...................................................
stadgar..................................................................
Föreningens centralstyrelse .. .. .. .. . .. .. . .. .. .. .. .... ... .. .. . ..
Föreningens rwisorer . ................. ... .. .. .. .. .. .. .. .. ... .. ...
Kommittur och styrelser .. ......... .... .............. ... ..... ..
Representanter l andra lnsHtutioner .. .. .. .. .. .. .. .. .... .. ..
Ombud för främjande au resor ... ;..........................
Katalog öuer föreningens medlemmar........................
Översiktstabell . ... . . .. .. .. . .. .. .. .. . .. . .. ..... . . .. .• . .... . .. . .. . . . ..
AlfabeHskt register öuer kretsföreningarna . .. .. ... .. . .. ..
Pedagogiska litteratursällskapets medlemsförteckning
Sid.
3
9
13
19
1~
20
21
22
27
176
177
179
TIDSKRIFT F~B STBBGES ALLJilNNJ.
FOLKSKOLLÄR!RE}iBENINQ
1912
FORENINGEN
TIDSKRIFT FÖR SVERGES ALLMÄNNA
FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING
UTGIVEN
AV
CENTRALSTYRELSEN
TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN AV SVERGES ALLMÄJ:-.NA
FOLKSKOLLÄRAREFÖRENINGs ÅRSSKRIFT
1912
ANDRA HÄFTET: . FÖRENINGSÄRENDEN.
STOCKHOLJVI
GUSTAF LINDSTRÖMs BOKTRYCKERI
1912.
..l
Föreningsärenden 1912.
ÄRENDEN BEHANDLADE AV KRETSARNA 1911.
I. Ansvarsfrihet för 1910 års räkenskaper och förvaltning.
revisionsberättelsen av den 26 februari 191 I hade föreningens revisorer tillstyrkt kretsföreningarna »att bevilja
centralstyrelsen full och tacksam ansvarsfrihet för 1910 års
räkenskaper och förvaltning».
Denna hemställan behandlades av 272 röstberättigade
kretsföreningar samt blev av dem alla bifallen.
2, J.
Val av fyra centralstyrelseledamöter och en reviso·r. Genom det den 18 november 191 I avslutade valet utsågos till centralstyrelseledamöter för 1912, 1913 och 1914
J. J. D a l s t r ö m i Stockholm med 4,8oo röster, N. O .
B r u c e i Arlöv med 4,7 53 röster, J. C e d e r b e r g i
N arrköping med 4,691 röster och M a u r i t z T e n nm a n i Sandöverken med 4,089 röster. (Kvarstående centralstyrelseledamöter voro för 1912 och 1913 Fridtjuv
Berg i Stockholm, Alfr . Dalin i Huskvarna, Sven Nylund i Stockholm och Gustava Landberg i Norrköping
samt för 1912 J. Franzen i Stockholm, Anna L. Lessel i
Göteborg, Per Borgh i Lekaryd och Gottfrid Björkman
i Stockholm.)
Närmast i röstelat kommo J. Emil Björkman i Kiruna med
röster, N. J. Jonsson i Sandviken med 64 röster, Anna
Ljungberg i Stockholm med 35 röster och A. J. Granström i
T1imrå med 3 r röster. D är jämte erhöllo 68 personer vardera
1-30 röster.
·
320
Vid revisorsval('!t utsågs till revisor för
1911,
1912
4
och I9I3 G. A. W e s t e r i n i Stockholm med 2,530 röster. (K varstående revisorer vor o för I 9 I I Alf r. Friden
i Linköping samt för I9I I och I9I2 Nils Lundahl i
Lund.)
Till revisorssuppleanter för I9I I valdes Aug.
Björklund i Sundsvall med 373 röster samt Frans Berggren i Växjö med 263 röster.
lclttnad och sfö'rre lt'liformz'gh~t z' varningens ekonomiska påfb'!;der ät
ö'nskvä?'d?
3·
Om så är fallet, anser kretsm,
a) att denna lagändring bö'r gå ut p å att ur lo'nefihfattm'ngama
fiir foik- och småskolans lärarekår avlägsna det vz'llko7' fö'r uppflyttning z' högre lö'negrad, som fiiresk?·iver, att tfämtgö'rz'ngen skall vara
, ofö'rvz'tlz'g,>?
b) att villkoret om »ofö'rvitlt'ghet» bö'r bibehållas men i stället
lö'netursbestämmelserna erhålla ett tz'llägg av innehåll, ad endast ett
år må såsom icke ofö'rvitligt frånräknas vid bestämmandet av varnad lärares lö'netur?
c) att frågan bö'r lö'sas på annat sätt och i sådant fall vilket?
4· Anser kretsen, att sådan lagändrz'n g är ö'nskvä1'd, att även
småskolans lärarekår blz'r z'nbegnpen i den bestämmelse rö'rande varning, som fö'reskn'ves i folkskolestadgans § 32?
5. Vzlka uttalanden vz'll kretsen z' ö'vn~ t gö·ra mfd aJt!edm'ng
av fö'restående frågor?
Närmast i röstetal komma O. Th. Hulden i Kristianstad
med 190 röster, J. Renvall i Arvika med I I 5 röster, Fale Schölden
i Göteborg med 109 röster, J. P. Linden i Stockholm med
99 röster, · Nils Krok i H älsingborg m ed 72 röster, N. J. Jonsson
i Sandviken med 54 . rös ter, J . Jaensson i Karlskrona med 46
röster och A. · G. Vihlander i Stockholm med 39 röster. Därjämte
erhöllo 73 persone r vardera 1-32 röst er.
4· sekreterarearvode för 1911.
Centralstyrelsen hade
föreslagit, att d etta arvode skulle utgå med ett belopp av
I, soo kronor.
Ärendet behandlades av 27 4 röstberättigade kretsföreningar, av vilka 236 kretsar beviljat I ,soo kronor, 3
kretsar I,3oo kronor, 5 kretsar I,250 kro·n or, 8 kretsar
I ,zoo kronor och 22 kretsar I ,ooo kronor.
I enlighet med de flesta kr etsföreningarnas beslut har
ett sekreterarearvode av I ,soo kronor blivit utanordnat
för år 1911.
5.
Kassaförvaltarearvode för 1911. Centralstyrelsen
hade för detta a rvode föreslagit ett belopp av soo kronor .
Ärendet b ehandlad es av 274 röstberättigade krets fölreruingar. Av des sa hava 244 kretsar beviljat soo kronor, 2 krets a r 450 kronor och 28 kretsar 400 kronor.
I enlighet härmed hava soo kronor blivit för ändamålet utanordnade.
6. Oförvitlig tjänstgöring såsom lönetursvillkor. Sedan centralstyrelsen i den till kretsföreningarna under
1911 ställda utredningen påvisat ärendets innebörd och
omfattning, framställdes till kretsarnas besvarande följande frågor:
). ... ,,j;.;.·;.
. ·~j;j i.··
~ --..... _,.,J ~::;x:.\ ..,'. :.~~:.c.:d-~~c.\.. .~.'""1.--.A.~
Anser kretsen. att de g runder, somhittills tillämpats ifråga
om varnad lärares lihulu1·srdtt, molsvma sådana ansprak pd bz'llighet oeh rättvzsa, som även en felande lärare bö'r kunna paräkna?
;_. 2 .
Amer kretsen, att en lagändrz'ng z' syfte att åstadlomma
-:
1.
Enligt de inkomna protokollsutdragen har ärendet
med följande resultat behandlats av 272 röstberättigade kretsföreningar.
*
·'
och 2. Samtliga de 272 kretsar, som yttrat sig
ärendet,
hava ansett, att de grunder, som hittills tillämpats i fråga om
varnad lärares lönetursrä tt, i c k e motsvara d e anspråk på billighet och rättvisa, som även en feland e lära re hör kunna
p åräkna, och ha därför uttryckt det önskemålet, att en lagändring i syfte att åstadkomma lättnad och större · likformighet
i varningens ekonomiska p åföljder m å tte komma till stånd.
J. Även beträffande önskemålen rörande den riktning, i
vilken lagändringen bör gå för att svara mot det avsedela syftet,
har stor enhällighet varit rådande.
Under det 20 kretsar ansett, att denna lagändring bör gå
ut på att ur löneförfattningarna för folk- och småskolans lärarekår avlägsna det villkor för uppflyttning i högre lönegrad, som
föreskriver, att tjänstgöringen skall vara »oförvitlig», ha icke
mindre än 245 kretsar förordat, att villkoret om oförvitlighet
bör bibehållas, men länetursbestämmelserna erhålla ett tillägg
av innehåll, att endast ett år må såsom icke oförvitligt fr ånräknas vid bestämmandet av varnad lärares lönetur.
Endast 5 kretsar ha föreslagit andra sätt för frågans lösning, vardera med den formulering, som här anföres:
»Statsanslaget för varnad lärare utgår under året efter det,
som varningen erhöll laga kraft, med blott 11 / 1 ~ av det be-
6
lopp, som bekommits föregående å:'r, och lärarens lön minskas
med 1ika stort belopp.»
»Samma bestraffningssätt som för andra tjänstemän, nämligen varning (dock utan ekonomisk förlust) samt för återfall
suspension med avdrag av . lönen för den tid, suspensionen
varar, och slutligen i sista hand avsättning .»
»Att varningen endast medför, att så stort belopp, som
motsvarar ett första ålderstillägg, fråndrages under det år, varningen blivit fastställd, utan avseende på i vilken lönegrad
den felande befinner sig, men att varningen för övrigt eJ
inverkar på lönetursberäkningcn.»
»Varning bör medföra lika bötesstraff utan hänsyn till
lönegraden.»
»Fordran på oförvitlig het bör kvarstå, dock utan att utgöra villkor för ålderstillägg.»
Två kretsar ha lämnat denna fråga obesvarad.
4. För sådan likstäiligh et mellan småskolans och folkskolans lärarekår, att även den förra blir inbegripen i den bestämmelse rörande v a r n i n g, som föreskrives i fo lkskalestadgan § 32, hava 261 kretsar uttalat sig, och ha 1 I kretsar
1ämnat denna fråga obesyarad.
5. I anslutning till den sista fr åga n hava fölJand e Ön·
· skemål uttalats:
att en andra straffgrad, nämligen susp ension, måtte tillämpas före avsättningen (57 kretsar) ;
att en preskriptionstid av 2 år för varningsstraffets rättsgiltighet måtte bestämmas (12 kretsar);
att varningsbeslut måtte underställas folkskaleinspektörens
prövning, innan det blir giltigt (9 kretsar);
att § 32 i folkskalestadgan måtte förtydligas (7 kretsar).
*
Centralstyrelsen har beslutat att i en petition till
k. m: t frambära de önskemål i ärendet, vilka kretsarna
med så stor enhällighet uttalat.
7·
fören ingens länsombud. Centralstyrelsenn hade
anmodat kretsföreningarna att under I9I I till behandling upptaga frågan om länsombudsinstitutionens utveckling och därvid avgiva yttranden över ett av centralstyrelsen framlagt, på vissa förberedande utredningar i
ärendet grundat förslag, vilket · sammanfattas i följande
punkter:
I. Länsombudens uppgifter böra vara
a) att främja föreningens utv~ckling,
b) att söka väcka intresse för folkskolan samt
samband därmed
c) att tillvarataga de lokala folkbildningsintressena
inom länet.
1
II. Länsombudens antal m. m.
a) Inom varje län utses trenne länsombud; en folkskollärare, en folkskollärarinna och en småskollärarinna.
b) Dessa bilda tillsammans en länsnämnd, som på
föranstaltande av det till tjänst eår en äldsta ombudet inom
sig utser ordförande.
III. Organisationsformer.
I.
Med hänsyn till den i punkten I a) angivna
uppgiften :
a) Sockenombud utses överallt, och skola dessa stå
i förbindelse med kretsordförandena.
b) Kretsordförandena stå i förbindelse med länsnämnden.
.
. ' ,
. , : 1
c) M.ed ledning av från kretsordför'andena erh:ållri~
uppgifter samt för ändamålet upprätt ade kartor upplägga
länsombuden behövliga adresslistor över skolorna och lärarepersonalen i länet.
d) Länsombuden överenskomma om sådan arbetsfördelning, som är bäst ägnad att främja föreningens utveckling .
2.
Med hänsyn till den i punkten I c) angivna
uppgiften:
a) Länsnä~nden tillsamman med kretsordförandena
i länet bilda ett länsråd för främjande av a llmänna folkbildningsspörsmål inom området.
b) Sät'tet för arbetets . bedrivande i nämnda hänseende och de ytterligare organisationsformer, som härför anses erforderliga, bestämmas av länsrådet sj.ä;lvt inom
varje län.
.
Enligt de inkomna protokollsutdragen hade ärendet
behandlats av 259 röstberättigade kretsfören.ingar.
*
'
'
i
'
l
l
Av dessa ha 26 kretsar förklarat sig icke vilja göra något uttalande i frågan.
.
Vida.~e ha 13 kretsar yrkat uppskov med frågans avgörande
1 och for ytterligare
utredning, varvid några förordat ären-
dets upptagande vid ett allmänt ombudsmöte ino:-n fÖreningen;
8 kretsar ha uttalat som sin mening, att ingen ändring i avseende på länsombudens uppgift, antal eller organisation bör
vidtagas, och 3 kretsar anse, att länsombuden såsom varande
obehövliga böra avskaffas. Aterst ående 209 kretsföreningar önska en reformering av den nuvarande länsombuclsinstitutioqep,
och av dessa ha r8r kretsar anslutit sig till samtliga punkter
i centralstyrelsens förslag, medan 28 uttalat mer eller m.indre
avvikande meningar.
De viktigaste av dessa särmeningar äro följande:
I avseende på punkten Il a önskas, att antalet ombud
i varje län blir 2 (r krets),- 4 (r krets), 6 (1 krets), att ett ombud utses för varje kretsförening (r krets), att antalet ombud får bero på länens storlek och geografiska förhållanden
(S kretsar), samt att inga andra kvalifikationer än lämplighet
för uppdraget uppställas (S kretsar).
Några kretsar (7) instämma i de punkter, som röra länsombudens uppgifter och
antal, men avstyrka införandet av nya organisationsformer; andra förklara sig gilla förslaget i allt, vad det rör länsombudens uppgift att främja föreningens ut·,.:ckl ing, men ogilla upptagandet av nya uppgifter och av dessa beroende organisationsformer (S kretsar), och slutligen ha ett fåtal kretsar gjort
vissa anmärkningar mot det föreslagna länsrådet och dess sammansättning.
Bland övriga önskemål, som av kretsarna blivit f r:t;nställda
rörande detta ärende, märkas i första rummet dC', som angå
sättet för länsombudens väljande.
Sålunda ans e 29 kretsar,
att dessa ombud böra utses av kretsföreningarna inom länet,
och 6 kretsar förorda, att kretsarna genom förslags avgivande
till centralstyrelsen måtte få öva inflytande på nämnda val.
r6 kretsar hemställa, att alla kostnader, som följa av den
reformerade länsombudsinstitutionens verksamhet, måtte bestridas med allmänna föreningens medel. slutligen uttala 4 kretsar önskemålet, att länsombuden m åtte erhålla skälig ersättning för sitt arbete.
*
Centralstyrelsen har med anledning av dessa kretsarnas uttalanden utarbetat de nya anvisningar för läns ombuden, kre~1s01rdfö-r.andena och sockenombuden, vi1ka
finnas inf.öTda såsom BiLe4ga I i slut·et av detta häfte, samt
fö,r 1912 u~:sett trenne läns,ombud jnom varje område att
till:sammans bilda en länsnämnd. (Bilaga XVI).
8 Lärarekårens lönefråga.
Sedan centTalstyrelsen
under 1911 forberett detta arende bland annat genom
i11samlande och statistisk bearbetning av uppgifter om
lärareldrens ievnadsko ~ tnader samt om seminarieelevernas
levnadskostnader och studi'e skulder, utsändes fr~gan i början av 1912 till behandling av kretsarna. Såsom grund val för kretsföreningarnas yttranden lades de ur den
verkställda utredningen framgångna huvudpunkter i avseende på lönegrunder ·och lönebelopp, vilka här nedan
angivas i samband med redogörelsen för resultatet av
frågans behandling inom föreningen. Till besvarande
framställdes följande frågor:
1)
2)
3)
ärende?
Vdka lihzegntnder vill kretsen uppställa?
Vzlka lifnebelopp vill hetsen jifrorda?
Vi'!ka andra uttalanden vill kretsen giha z' jifreli'ggande
Enligt de inkomna protokollsutd-r agen har ärendet
behandlats av 273 röstberättigade kretsföreningar, varvid följande önskemål uttalats.
*
I.
Foll,skolekåren.
A.
Lönegrunder.
Av samtliga de kretsar, vilka yttrat sig i ärendet, hava
icke mindre än 269 principi ellt uttalat sig för, att vid ny lönereglering för folkskal ekår en h ä n s y n b ö r t a g a s t i Il e g e nskapen a tt va ra
f a m i l j e f ö r s ö r j are
eller i cke
f a m i l j e f ö r s ö r j a r e.
Övriga 4 kretsar hava icke kunnat gilla denna princip
utan i stället uttalat följande olika meningar: 2 kretsar mena,
att lönerna böra vara lika för alla medlemmar av kåren, niedan
de 2 återstående h ålla före, att skillnad bör göras mellan å ena
siclan manliga och å den andra kvinnliga lärare .
2.
Den åtskillnad, som enligt punkt 1 förordats, . anse 262
kretsar böra tillämpas på det sättet, att f a m i l j e f ö r s ö r J a r e
erhålla särskilda lönetillägg, motsvarande den
f ö r s ö r j n i n g s p l i k t, s o m
inträd er
g e n o m i n g åe n d e a v ä k t e n s k a p o c h g e n o m t i 11 v a r o n a v b a r n.
Av de återstående kretsar:1.a gilla 4 principen om särskilda
lönetillägg men mena, att sådana endast böra utgå för den
försörjningsplikt, som följer med tillvaron av barn, medan 3
anse, att det högre behovet hos familjeförsörjare bör tillgodoses genom högre ålderstillägg.
3 och 4. Vidare ha 263 kretsar uttalat sig för utjämning i
den olikställighet, som grundar sig i den omständigheten, att
I.
ro
manlig lärare i motsats till kvinnlig, är skyldig erlägga a v g i f t
t i 11 f o l k s k o 11 ä r a r n a s ä n k e- o c h p u p i 11 k a s s a.
Detta bör, mena 260 kretsar, helst ske därigenom, att även
l ä r a r i n n o r n a å l ä g g a s d y l i k a v g i f t, medan 3 kretsar
önska, att lärarna i stället erhålla ett särskilt lönetillskott, motsvar;Jnde nämnda avgift. En krets uttalar sitt ogillande av allt
hänsyntagande till nämnda olikställighet, och 9 kretsar hå ic ke
niat rörande denna punkt göra något uttalande.
S och 6. Därjämte uttala 261 kretsar, att hänsyn jämväl
bör t<tgas till den omständigheten, att manlig lärare, i motsats
till kvinnlig, ä r u n d e r k a s t a d v ä r n p l i k t och på grund
dirav ogynnsammare ställd i ekonomiskt avseende, samt förorda, att denna olikställighet utjämnas på det sättet, att lärare,
som ~ir underkastad värnplikt, erhåller sitt första ålderstillägg
ett år tidigare än den, med vilken så eJ är fallet. Fyra kretsar
mena, att ingen hänsyn bör tagas till denna olikställighet, och
8 kretsar ha därom icke velat uttala någon mening.
7. }\led lika stor enhällighet ha kretsarna uttalat sig för,
att l ö n e s y s t e m e t i ö v r i g t b ö r v a r a l i k f o r m i g t f ö r
h e l 2. f o l k s k o l e k å r e n.
a) Sålunch ha 272 kretsar ansett, att g r u n d l ö n e n bör
vara lika för alla, vadan endast en krets i detta avseende
haft en avvikande mening.
b) I avseende på ålderstilläggen, önska 268 kretsar, .
att de bliva till antalet 4, och att de sättas lika för alla.
Tre kretsar förorda 3 och 2 kretsar 5 ålderstillägg; S
kretsar uttrycka önskan om olika stora ålderstillägg
för olika läraregrupper.
c) För S-åriga l ö· n e i n t e r v a Il e r såsom hittills uttala
sig 265 kretsar, för 3 åriga 6 kretsar och för 4-åriga 2 kretsar.
8. Saintliga 273 kretsar utt::~ l'l det önskemålet, att utom
den kontanta lönen böra såsom hittills utgå vissa n a t u r a f ö rm å n e r, såsom bostad, vedbrand och planteringsland.
Hut'u de 269 kretsar, vilka ansett rättvisan kräva, att vid
lönesystemets uppställande hänsyn tages till egenskapen att vara
familjeförsörjare eller icke familj eförsörjare, önskat denna prin cip tillämpad vid bestämmandet av lönebeloppen framgår av
nedanstående tabellariska översikter:
I.
Fiir z'cke famz'&'efiilsb'rfm'e.
l
l
l
Ålderstillägg
Antal
kretsar
O runJlön
Slutlön
Antal l
l
1\l c ~':..når
storlek
l
2
4
1,200
240
l
1,200
l
4
150
3, 6, 9, 12
1,800
200
4, 9, 14
1,800
3, 6, 9, 12, 15
1,800
3, 7
11, 15
1,800
1,900
3
1,200
3
l
1,200
5
120
4
2 å 200
2 å 100
l
1,200
5, 10, 15, 20') l ' 1,800
150
l
{
3
1,500
4
l
3
!OJ
2:)0
5, 10, 15, 20
1,200
5, 10, 15
1,950
l
1,200
5
150
3,6,9, 12,15
1,950
8
1,200
4
200
5, 10, 15, 20
2,000
l
1,400
3
200
5, 10, 15
2,000
2
1,400
4
150
5, 10, 15, 20
2,000
l
1,500
4
150
3, 6, 9, 12
2,100
B. Lönebelopp.
l
1,40J
4
200
5, 10, 15, 20
2,200
De 2 kretsar, vilka ansett, att lönebeloppen böra ställaslika för alla l:ategorier inom folkskolekåren, ha uttalat fölpnde
ön"kemål: 1) grundlön 1,5oo kr. jämte 3 ålderstillägg å 2oo
kr. att utgå efter 5, 10 och I S års ordinarie tjänstgöring, slut·
lön 2,Ioo kronor; 2) grundlön 1,400 kr. jämte 4 ålderstillägg å
2so kr. att u~gå efter s, 10, 15 och 20 år, slutlön 2,400 kronor.
De 2 kretsar, som förordat olika löneplan för manliga och
kvinnliga lärare, ha föreslagit följande: 1) för både lärare och
lärarinnor grundlön 1,400 kr., för de förra 4 ålderstillägg å 200
kr. och för de senare 4 ålderstillägg å 1 so kr. att utgå efter
s, 10, I S och 20 år, slutlön resp. 2,200 och 2,ooo kronor; 2) för
både lärare och lärarinnor grundlön I,soo kr., för de förra
4 ålderstillägg å 2oo kr. och för de senare 4 ålderstillägg å 100
kr. att utgå efter s, 10, I S och 20 års tjänstgöring, slutlön resp.
2 1.300 och 1,900 kronor.
2
1,500
4
200
4, 8, 12, 16
2,300
l
l
{
{
1,400
4
200
2,200
5, 10, 15, 20 .
(manliga)
1,200
4
200
5, 10, 15, 20
1,500
4
200
3, 6,
1,500
4
150
l
2,000
(kvinnliga)
2,300
9, 12 (manliga?
2,100
3, 6, 9, 12 (kvinnliga)
1 För dem, som äro underkasfade värnplikt, önskas ålderstilläggen
utgå ett år tidigare.
2 Ogifta lärare och gifta lärare utan barn,
r
iL
Jliir famib'e/o'rsö'1y'are.
Kret~ arnas
-
Antal
kretsar
stutlön för
247
1,800
2
l
Slutlön för
skap
För barn
2AOO
1,900
300
300
2,500
1,950
300
3
o
2,550
2,000
300
300
2,600
l
2,200
300
300
2,800
2,'300
1,900
l
2,300
l
1,800
1,800
300
-
-
-
Antal
kretsar
l
300
l
Ålderstillägg
försörjare
300
l
300
2,900
300
2,200
l)
-
2)
-
8)
)
)
De 3 kretsar, vi·l ka ansett, att familjeförsörjare i s täll et
för ett särskilt lönetillskott böra ha h ögre å lderstillägg, h a
föreslagit följande slutlön för de b åda grupp erna : 1) 2,300 och
2,5oö, 2) 2, 200 och 2,5oo, 3) 1,900 och 2,300 kronor.
De uttalanden, kre tsarna gjort i anslutning till centra lstyr elsens tredje fr åg a, h a va format sig till följ a nde önskemål :
a) P e n s i o n s f r å g o r n a: att p ension en för folkskole- .
kåren beräknas efter högre procent än hittills (9 kretsar); a tt
d en beräknas efter samma procent som hittills (7), att p ension
f å r b eräknas äve n för n a turaförmånerna (I I) ; att p ensions åld ern
eJ höjes (12), att änke- och pupillp en sionern a höjas (8), att
pensionsfrågan för sm åskalekåren ordna s efter samma grunder
som för folkskalekåren (Jo).
b) N a t u r a f ö r m å n e r n a: att för s åväl folk- som småskolekåren bestämda föreskrifter utfärdas röra nde »tjänlig bostad» (några kretsar utta la spe cialönskemål beträffande rummens
antal, grunderna för bostadsersättning en m . m.).
c) S t a t s b i d r a g: att sådant bidra g måtte utgå med
90 procent av grundlönen (2o), m ed 90 procent av hela den
kontanta lönen (19), att lönetilläggen helt och hållet utgå av
statsmedel '(37)·
Orundlön
Slutlön
l
Antal
l
4
l
l
storlek
l
M ellanär
215
700
2
800
2
800
3
150
5, 10, 15
1,150
l
800
3
133,33
5, 10, 15
1,200
40
800
4
100
5, 10, 15, 20
1,200
l
800
4
100
5, 10, 15, 20
1,200 1
3
100
5, 10, 15, 20
1,100
100
5, 10, 15
1,100
l
800
4
100
3, 6, 9, 12
1,200
1
800
4
100
3, 6, 9
1,200
l
800
4
100
3, 7, 11, 15
1,200
2
900
4
100
5, 10, 15, 20
1,300
1
900
4
100
3, 6, 9, 12
1,300
l
900
4
150
5, 10, 15, 20
1,500
3
1,000
4
100
5, 10, 15, 20
1,40)
4, 8, 12, 16
1,400
-
Läm_;Jiigt tiilägg.
200 kronor för varje barn.
8
) 300
kronor för första barnet, 200 för det andra samt l 00
för varje följande.
2
önskemål rörande ' lönereglering för småskalekåren framgår av följande tabell:
familje-
Vid äkten-
lO
l
1
Sirskilda tillägg
kke famrljeförsörjare
13
II. . Smäslwlekären.
2
1
1,000
4
i.OO
Jämte tillskott för familjeförsörjare.
. d) ~ o r t s ä t t~ i n g s so l<: o l a n: att ersättning för undervisumgen 1 denna matte utga med proportionsvis samma belopp
som för den egentliga folkskolan (12).
e) T i d e n f ö r f r å g o r n a s l ö s n i n g: att pensionsoch lönefrågorna m åtte lösas samtidigt (46), att nämnda frågor
m åtte framföras till samtidig lösning för folkskol e- och småsko lekåren (so.)
*
.,.
l
l
(
i
i
l
f '!
;J
Efter ytterligare utredning i . ärendet, omfattand~ d'~ ls:
avlöningsförhållandena för folkskolans lärarekår i en d el
andra länder, d els löneregleringar, som genomförts för
andra tjänstemannakårer inom landet, h a r centralstyrelsen den 24 maj i ifTågan iillgått med en petiti·o n till k . m :t,
g:·:.mdad på de av kre1rsif'Öreningarna uttala d e önskemå len.
r
f
5
fllir,e. Om man undantar . 1\l[almö, där folkskolans män
lyckats under ~amn av »borgarskola» bygga upp en mellanskola, ha la;roveTksstäderna hittills hållit stånd mot
den folkliga skolutvecklingen. Det älf knappast att vänta
någon ändring häruti und-e r den närmaste tiden.
Men
uppenbrurt 'är, att. str[de~ kommer både att utbreda sig
allrt:merra oc_h a_tt t_illltaga 1 styrka. Den slutliga utgången
kan natwrligtv1s Icke vaTa tvivelaktig.
.
E:nellertid. ~r ställningen för de folkliga grundsatserna 1 skolpolrt1skt avseende nu gynnsammare inom de
smärfle samhällena än i de större städerna. I de :')enalfe är det ännu icke ·m ånga utam folkskollärarnas egen
klf•e't s, som kunna påräknas som ?-nhängare av en på
folkskola;n byggd ll"ealskola. De flesta även av dem
:o~ i~ · Öv:~i,gt äro demokratiskt lagda, men. vilka själv~
~tn.J_utlt lalfo:rerksundervi:sning, stä.Ua sig i denna punkt
artrrumst?.n~e lJumma. Och då det gäller att för sina egna
b~n v.alJa den ena eller andra vä,g en till allmänbildmngens mål, så bli de s;tånda;ktiga ändå fäJrre . I lärove.r ksstädern.a komma dä.rf.ör högre folkskolan och mellanskolan· att bliva läroanstalt,er i främsta rummet för
de mindre bemedlades barn, vilka ha studiebegåvning.
K. m: t.s 'proposition till 191 I års riksda.g om de
kommunala mellanskolorna tillstyrktes enhälligt av dess
s:atsutskott e11Past med någon skärpning av_ kravet på
l~:~rnes ik:?mp:tens och med begäran om utredning rörande
hojd penswnsalder. Båda kamrarne godkände utskottets
föa:slag utan dåskussion. Principfrågan var avgjord 1909.
Genom 'I9I I års beslut erhöllo de kommunala mellanskolorna högst väsentligt bättre viikor såväl i ekonomiskt som i lfättsligt avseende.
.ÄRENDEN UNDER CENTRALSTYRELSENS
BEHANDLING.
1. Pedagogiska ärenden,
Å.
Frågor rörande skolväsendets organisation.
Folkskolans plats i vårt skolsystem. Överbyggnader till
folkskolan.
I t-idskrihens 2: a häfte 191 1 erinrades om d e strävancLen, som uppstått i städer och stadsliknande samhällen, vilka sakna lärove'fk, att till ersättning härför
anskaffa h ö g r ·e f o l k s k o l o r och k o m m u n a l a m e ll a n s k o l o r. Dessa strävanden 'ha sedan dess tilltagit
i omfattning.
Genom att dessa skolor måste bygga på folkskolan som underlag, ha folkskolans målsmän fått ett
påtagligt oc/P kraftigt stöd för folkskolans utveckling
.iruom samma s.koldistlfikt . Detta har redan Lett till samverkan'
m'ella:n folkskola;ns målsmän och dem, som ti:digare strävat
att upprätta en med folkskolan parallell skola för de
burgna klasse<rna. De folkliga grundsatserna ha s~lunda
här fått ett handtag, som fö,r långa tider blir bestälmmande.
I LäJrioV'erks·s•täJd.ern.a har uppmärksamhet börja•t riktas på a:tt gentom ovannämnda skolarter
bereda
· f:rån folkskoLan a·v gångna lärjungar m·öjli:ghet
artt
fortsätta
sli.!n:
skolgång fram till realskoleexamen.
De burgna klasserna, här i · besittning av sin egen skola,
ha i stort sett motsatt sig,detta, ofta understödda av brovcrkslä-
i
Genom vad statsmakterna sålunda gjort, är för kommune,r na öppnad möjlighet att låta folkskolan tjäna som
bottenskola. Det beror nu på de enskilda kommunerna
huTu de vilja använda ISåg av denna u:tväg. Här h~
f~lkskolevänn~na och deras meningsfränder en stor upp_g1Ift att ~ylla mom varje samhälle.
Genom enig sammanhållmng och klokt tillgodogö·r ande av de tillfällen, som på varje Qlrt öppna Slig, kan den ena segern
efter den andra vinnas. I samma mån det, som ::tv stats-
!6
makterna
princip fastställts, blir genomfört, kommet
också uppfattn~ngen i de olika orterna att omgestaltas.
De nya fölfordningarna om de kommunala mellanskolorna, av k. m:t utfärdade den 8 december I9II,
äro införda såsorm Bi.laga II i detta häfte. Ett tiotal
skolor hava med stöd av dessa nya författningar
sökt rättigheter som kommunala mellanskolor, och flera
hava ·erhållit sådana mer eller mindre fullständigt. Vid
förrundringen från skoloTna-s förutvarande till deras nya
tillvaro har det visat sig vara högeligen behövligt att
en efte'f förhållandena avpassad ordning härför stadgas.
Frågan härom ävensom andra frågor som angå ungdomsskolor byggda på folkskolans kurs komma att upptagas av en under bildning varande organisation med
namnet D e k o m m u n a l a u n g d o m s s k o l o r n a s l äralfeförening.
fortsättningsskolan.
I föna årgången a v tidskriften (andra häftet si.d.
14) lämnades en utförlig historik över denna frågas behandling inom föreningen och de framstä.llningar, centlralstyTelsen gjort i ärendet dels till k. m: t och dels
till Folkundervisningskommitten.
Då frågan i sin helhet fortfarande är under nämnda
kommittes behandling, har centralstyrelsen i avvaktan på
dess betänkande gjort densamma vilande.
Frågan om
i~
afHlah
tid ·ärt kvällamå; ah de, Jkr
s!dant befinnes lämpligt,
även må anordna:s som fackskolor med eller utan praktiskt
arbete eller som skolor för närbesläktade grupper av
1
d_~tta dock utan ~tt skol?.rnas rent medborgerliga uppgift .)ås~~~~
s~tt~sJ samt ay v1d uppgorandet av fortsättningsskolornas under;·
v1snmgsplan aven ungdomens fysiska uppfostran må tillgodoses.
o
Sås~~ häft.et 54 av »Pedagogiska skTifter» har under
a;~et _utgivits ett a:bete, ..som berör yrkesundervisningen,
namligen »Grundfragor rorande skolans organisation» av
,Georg Kerschensteiner.
. ·
'
YTkesskolef.rågan i Stockholm, som därstädes under
rr:ång~ år stått på dagordningen, har nu vunnit sin lösnmg 1 huvudsakli? överensstämmelse med det förslag,
som av folkskolemspektören professor F. von Scheele
~lf~lagts inom folksko1eöverstyrelsen. Att börja med
I~tl"atta_s tre yrkes_~ko.lor a~ den s. k. endagstypen, .en
for smckare, en for mekamska verkstadsarbetare o.ch en
för sömmers_~co.r: S~adsfullmäktige hava anslagit
dels
8o,2oo kr. for Iordnmgställande av lokaler dels 25 ooo
lm-. att· användas för yrkessko-lornas verks,amhet u~der
höstte.r minen 1912. Yrkesskolorna komma att sortera under folkskole·ÖverSityrelsen, som för desamma utsett särsktilda specialstyrelser.
·
Då särsld.lt den fortsatta undervisningens tidsenliga
O·~~dnande genom fortsättningsskolor och yrkesskolor är i
h~g ?rad beroende av beskaffenheten av den skyddslagstiftnmg, som reglerar
yrkesutbildning
minderårigas anställande i förvärvsarbete,
för de från den egentliga folkskolan avgångna eleverna
ha:r tidigt stått på föreningens pr'Ogram och är fortfarande
för·emål för centralstyrelsens uppmärksamhet.
I sin längrle fraJITI omnämnda skrivelse rörande önskemål betr'ä ffamde innehållet i en blivande folkskolestadga för ;nikets s:täd.er, framhåller de större städernas
sjätte lärarek'Ongress frölja;nde rörande fortsättningskolan
och y;rke.sund.ervisningen:
har centra~~tyre l sen sedan länge ägnat den viktiga fråom namnda ~ky~dslagst·iftning sin synnerliga uppmarksamhet samt mg1ck den 12 april I9I·I till k . m: t
med den, framställning i ärendet, som finnes införd å
sid . I I o i tidskriftens andra häfte samma år.
Frå•ga!IL har nu varri.t föx·e vid innevarande år~ riksdag .. I det f ö r s l ~? t i Il l a g o m a r b e t a r e s k y d d,
s.?.m ~ en k. pro~oS11t10n {iörrel.a;des riksdagen, förekom en
sarsk11ld
avdelnmg, innefattande s ä r s k i l d a f ö r esk ·r ifte-r rörande minderårigas användande
i a r h e t e, vilka återgivits i n :r 16 av Svensk Läraretidnin~. I motive~· ingen erinrade föredragande de,part~m c nts-
Oblugatoriska fortsättningsskolor upprättas för den ungdom
under 16 år, som ej åtnjuter annan, med fortsättningsskolans
!likvärdig undervisning, under iakttagande av bland annat: att
fortsättningsskolorna bli minst tvååriga med arbetet förlagt till
g~_n
2