1. No category

Statsås
04-06-05 11.19
Sidan 3
– ett naturanpassat uthålligt skogsbruk
– skogligt demonstrationsområde
Statsås
04-05-28 14.33
Sidan 4
Granplanteringen
Den här skogen avverkades 1992, markbereddes med harvning,
planterades med gran året därpå och röjdes 2002.
Granens ståndortskrav
Inom detta hygge råder ungefär lika förhållanden när det gäller
jordart, markfuktighet osv. Ett sådant enhetligt område brukar
vi kalla ståndort. När vi anlägger granskogar bör vi tänka på att
Planterade granplantor
i harvspår
Statsås
04-05-28 14.34
Sidan 5
▲ Granen växer bäst på näringsrika och relativt fuktiga marker.
▲ Granen är känslig för froster på vår och försommar.
▲ Granen är ett sekundärträdslag som kan att växa
under en skärm av andra större träd i sin ungdom.
Ståndortsanpassning innebär att vi tar hänsyn till de naturgivna
förutsättningarna för att få tillbaka en växtkraftig skog i framtiden.
Hot mot plantorna
De planterade granplantorna är sk. täckrotsplantor som har med sig
en näringsberikad torvklump från plantskolan. I ungdomen utsätts
de små plantorna för många hot. Det kan tex vara torka, frost,
försumpning, eller insektsskador. Ser Du några skadade eller döda
plantor?
Titta på de granar som står i svackor. Om toppskottens barr är
bruna har antagligen frosten slagit till. Titta också längst ned på
granplantornas stammar, alldeles där rötterna börjar. Om Du ser
spår av gnag är det antagligen en skalbagge som heter snytbagge
som ätit av barken.
Markberedning
Genom att markbereda innan vi sätter plantorna ökar deras överlevnadschans. Här har marken harvats för att ge gynnsamma planteringspunkter. Harvningen ökar temperaturen i jorden, vilket är
bra för plantrötterna. Det frigörs också mer näring till plantorna
när mineraljord och växtdelar blandas om i marken.
Markberedningen leder också bort överskottsvatten och minskar
därmed risken för försumpning. De öppna harvspåren minskar
i viss mån även insektsskador. I harvspåret ökar överlevnadschanserna för granplantan.
Röjning
När granarna nått en medelhöjd av ca 1,3 m lövröjdes beståndet,
för att gynna de kvarvarande träden.
Statsås
04-05-28 14.35
Sidan 6
Hyggesbränningen
Här avverkades skogen 1992 och i juni samma
år hyggesbrändes området. 1993 planterades tall
(täckrotsplantor). P g a stor avgång av plantor
efter rotmurkelangrepp, utfördes hjälpplantering
med tall 1997. Hyggesbränning är en markbehandlingsform som syftar till att frigöra näringsämnen till föryngringen och skapa ett bättre
värmeklimat. Dessutom blir det lättare att återbeskoga när hyggesresterna har brunnit upp.
Metoden hade sin storhetstid under 1950-talet då
man vissa år brände upp till 40 000 ha årligen.
Föryngring skedde med såväl fröträdställning,
sådd, som plantering i askan. Särskilt på marker
med tjockt mosstäcke gav hyggesbränning en
snabb start för den nya skogen.
Efterhand som markberedningsaggregat utvecklades minskade
hyggesbränning till nästan ingen verksamhet alls. Hyggesbränning
krävde mycket planering, rätt väderlek och var arbetskraftsintensiv.
Trots det börjar dock intresset för metoden att vakna igen i liten
skala.
Man kan urskilja tre sätt för hur växterna återkoloniserar ett område
efter brand.
▲ Vilande frön eller sporer i marken, sk. fröbanksarter.
▲ Jordstammar (rhizomer) i marken.
▲ Frö- eller sporspridning på den brända ytan.
Vilka arter som kommer tillbaka efter branden beror till stor del på
hur djupt ned i marken som branden nått. En vanlig fröbanksart är
vårfryle som har sina frön alldeles ovanför mineraljordsskiktet, väl
skyddade för branden. Våra tre vanligaste jordstamsväxter är kruståtel, blåbär och lingon. Kruståtelns jordstammar ligger ytligt och
blåbär och lingon något djupare. Där det har brunnit relativt hårt
Statsås
04-05-28 14.36
Sidan 7
Branden går fram
över hygget.
saknas därför kruståtel. Den mest typiska fröspridda arten är den
kväveälskande mjölkörten, vars lätta frön sprids lätt med vinden.
Bland sporspridda växter finns mossorna som snabbt kan kolonisera
öppna ytor efter branden. Se dig omkring och titta på vilka områden
det brunnit hårt och svagt och se vilket fältskikt som finns där idag.
Myr
Föryngringsskog
Svannäs 3:1
04-05-28 14.37
Naturskog
Stormyrbäcken
Statsås
Sidan 8
Parkering
Informationstavlor
Spångad led
Till Laxbäcken, Vilhelmina
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Skogsvårdsstyrelsen Västerbotten
Ritad av Ulla Nordin
Harvning, plantering av gran
Hyggesbränning, plantering av tall
Hur inlandsisen formade landskapet
Naturskog, tall
Naturvårdsbränning i gammal skog (skogsbrandförsök)
Naturskog, gran
Stamvis blädning, gran
04-05-28 14.38
Områdesbeskrivning
Till Statsås, Mellanås
Statsås
Sidan 9
Statsås
04-05-28 14.39
Sidan 10
Hur inlandsisen formade landskapet
Vid inlandsisens avsmältning rann smältvattnet ned i sprickor och
samlades så småningom i tunnlar under isen. I dessa isälvstunnlar
spolades morän, dvs block-, sten-, grus och jordpartiklar av alla
storlekar fram mot iskanten under hårt tryck. Under transporten
slipades det kantiga moränmaterialet till runda former. När isälvarnas strömhastighet minskade utanför iskanten avlagrades först det
grövre och sedan det finare materialet. Det finkornigaste materialet
avlagrades långt ute på bottnarna av stora issjöar. När grus och
sand avlagrades närmare isälvarnas mynningar bildades rullstensåsar.
Åsarna löper oftast i isens rörelseriktning och syns tydligast där landskapet är plant. På eller intill åsen löper ofta vandringsleder för både
människor och djur.
När isen för ca 9000 år sedan smälte bort från dessa trakter befann
sig denna plats ovanför havets högsta kustlinje. Moränen har därför
aldrig svallats av havsvågor, utan innehåller alla sorters kornstorlekar, från block till lerpartiklar. Markerade åsryggar som denna med
relativt grovkorniga jordar är mycket torra platser, där vattnet är
begränsande för tillväxten. På denna mark bör man därför odla tall.
Växtplatser med god tillgång på vatten finns i regel i lågt belägna
terrängpartier. Om markens porer är ständigt vattenfyllda uppstår
syrebrist. Följden blir försumpning och växtsamhällen med tex starr
och vitmossor. Det myrområde som Du har passerat har antagligen
varit ett öppet vattendrag tidigare, men har nu vuxit igen genom
att torv har bildats. Torv bildas av döda växt- och djurdelar som
avlagras under vatten. På land, där syretillförseln är god, bryts alla
döda organismer ned och därför bildas ingen torv.
Statsås
04-05-28 14.39
Sidan 11
Naturskog tall
Naturskogen
Skogen på denna myrholme har uppkommit på naturlig väg, utan
sådd eller plantering från människans tjänst. Området är dock
påverkat av människan genom upprepade genomhuggningar sedan
tidigare. Vid dessa huggningar togs endast de grövre träden ut och
resten lämnades. Inslaget av gamla och döda träd är rätt så stort
och det skyddade läget kan ge framtida häckningsmöjligheter för
tex rovfåglar. I övergången mellan skogen och myren är busk- och
risvegetationen väl utvecklad. Här rör sig många organismer för
att finna föda och skydd.
De torrare partierna präglas av tall och de fuktigare av gran. På
några kullfallna granar, sk lågor, växer vedsvampar som indikerar
att skogen är relativt ostörd. Dessa vedsvampar kräver tillgång på
död ved och jämna fuktighetsförhållanden under året. Dessa krav
är dock endast tillgodosedda i en liten del av området.
Statsås
04-05-28 14.58
Sidan 12
Skogsbranden
Bränder är i vår del av världen naturliga fenomen som funnits
i årmiljoner. Många arter är därför anpassade till att klara brand
och vissa arter är t o m beroende av brand för att på sikt överleva.
Denna myrholme ingick därför i ett försök med den första anlagda
och kontrollerade skogsbranden i Sverige.
Branden anlades i juli 1991.
Skogens utveckling efter brand visar att trots att det brunnit relativt
hårt så överlever många träd. Framförallt klarar tallen sig bra med
sin högt upphissade krona och grova skorpbark. Björken klarar sig
också relativt bra, medan granen ofta får brandskador. Brandfältet
präglas därför mycket av de döda träden som fortfarande står upprätt i hög grad.
Brandpåverkad skog föryngras huvudsakligen vid vissa goda fröår
och därför uppstår ett flerskiktat krontak med tiden.
Naturvårdsbränning i gammal skog.
Statsås
04-05-28 14.58
Sidan 13
Blädningen
Blädning är den huggningsform som eftersträvar ett skogstillstånd
där marken alltid är bevuxen med en blandning av träd i alla åldrar,
jämnt spridda över arealen. Utseendet på en blädad skog förändras
därmed inte mycket från år till år. Med jämna mellanrum avverkas
en del av virkesförrådet och nya självföryngrade plantor får efterhand möjlighet att växa upp. Huvudsyftet med denna sk. stamvisa
blädning är att långsiktigt upprätthålla en hög och jämn tillväxt.
Det krävs några förutsättningar för att kunna bläda:
▲
▲
grandominerad skog
flerskiktat, dvs. träd i alla storlekar blandade med varann.
Denna blädning utfördes 1992 då ca 70 m3 sk /ha avverkades med
manuell arbetskraft med motorsåg. Instruktionen till huggarna så ut
så här:
▲
▲
▲
▲
▲
Eftersträva så raka stickvägar som möjligt.
Inrikta uttaget till de grövre träden.
Undvik att hugga upp luckor.
Var aktsam om en- och tvåbitars gran (de medelstora granarna).
Avverka max 40 % av volymen, så att minst 70 m3 sk / ha
står kvar.
Statsås är ett utav Vilhelmina kommuns skogliga demonstrationsområden.
Vill Du veta mera om området eller beställa en guidad rundtur kontakta:
Kommuningenjören,Vilhelmina kommun 0940/ 140 00 vx eller Leif Hemberg
Skogsvårdsstyrelsen 0940/ 144 87
TEXT/BILD:
Nils Lundgren, Skogssällskapet, Vilhelmina
REDIGERING/BILD:
Karin Johansson, Skogligt kompetenscentrum,
Leif Hemberg, Skogsvårdsstyrelsen, Vilhelmina och
Jan Erik Jonsson, Norrskog, Vilhelmina
FORMGIVNING:
TRYCK:
Inger Bodin Adamsson,
UPPER CASE,
Vilhelmina
Grafiska verksta´n / Varitryck, Vilhelmina 2002
Statsås
04-05-28 14.59
Sidan 2
älkommen till denna skogliga rundtur.
Vi hoppas att området ska kunna användas
i utbildning om hur naturskog ser ut, hur brand
påverkar skogen och hur skogsbruk kan bedrivas.
Denna rundvandring är ca 3 km lång med sex
olika informationspunkter.
Vilhelmina kommun i Lappland