1. No category

250 möjligheter
Region
Jönköpings län
Det finns en grupp som vänder hem!
Charlotta Mellander och Lina Bjerke,
båda forskare från Internationella Handelshögskolan i Jönköping, inledde det
första föreläsningspasset på konferensen. Det var Charlottas bloggpost om
de ungas flykt från landsbygden som
var startskottet för förra årets konferens.
I år presenterade Charlotta uppdaterade
siffror och visade att ungefär 85 procent
av Sveriges kommuner faktiskt har färre unga kvar än vad de började med sju
år senare och hur detta pågår år efter år.
Charlotta visade också på siffror på hur
mycket mer troligt det är att man flyttar
när man är mellan 20 och 30 år jämfört
med resten av livet. Hon visade också på
hur målet för deras flytt i väsentligt högre
grad är en stadsregion än en mindre region. Därefter tog Lina över och presenterade deras gemensamma studie över migrationsmönster för unga högutbildade.
Studien följer alla de individer som tog ut
en universitetsexamen år 2001 och var de
bodde fem och tio år efter examen.
Lina Bjerke har studerat unga akademikerfrån mindre orter och deras flyttmönster
efter avslutade studier.
Hon visade också på hur mycket mer
sannolikt det är att någon flyttar tillbaka,
jämfört med att få någon att flytta till platsen som inte bott där tidigare. Hon visade också på hur framförallt individer som
skaffar barn inom fem år efter examen är
betydligt med sannolika att flytta hem
jämfört med de individer som är singlar
eller skaffar barn senare i livet. Sannolikt
är det så att de är i större behov av det
nätverk som familjen utgör när familjebildningen sker tidigare i livet.
Kontentan är att kommuner och regioner i
högre grad skulle kunna följa upp de unga
som flyttar iväg för att studera, men som
sedan skaffar familj relativt snabbt efter
examen. Kanske skulle man kunna underlätta en tillbakaflytt för denna grupp i högre grad än vad som görs idag?
Håll kontakten med
ungdomar som flyttat
Individer som har
barn fem år efter
examen är mest troliga att de flyttar hem.
Är du en tiger, struts eller kameleont?
Josefina Syssner, som är forskare från
Linköpings Universitet, har skrivit en
rapport om strategier för krympande
kommuner.
Vi vet idag mycket om regional tillväxt
men väldigt lite om utebliven tillväxt på
en plats. Detta är lite konstigt eftersom
det berör när hälften av landets kommuner. Kommuner i Sverige har ofta en ”Plan
A” för tillväxt, men i princip ingen har en
”Plan B”. Om det hade funnits en uttalad
Plan B på varje plats så skulle den kunna
dokumenteras och delas och platser skulle i högre grad kunna lära av varandra hur
man kan hantera en krympande kommun.
Konsekvensen av en utebliven Plan B blir
också att man inte alltid vet vad en kommun har att styra över.
Om politiken vill ha tillväxt och det inte
blir så – vad skall då tjänstemännen göra?
Dessutom blir ofta medborgare irriterade
när nedskärningar och skattehöjningar genomförs trots att politiken utlovat det som
stod i Plan A. Josefina menade också att i
framtiden måste saker och ting skötas annorlunda än vad vi hittills har sett.
Hur arbetar vi då med både en plan A och
en plan B? Mycket utgår från det politiska
ledarskapet som kan beskrivas i tre personligheter.
Dels hittar vi ”strutsar” som stoppar huvudet i sanden och låtsas som att problemen
inte finns. De fortsätter att karva i budgeten och låter tjänstemännen trolla med
knäna för att lösa problemen.
Den andra typen är ”kameleonten”, som
i kommunhuset förstår vilka problem som
man står inför, men som tenderar att förvandlas så fort man kommit utanför kommunhuset och då istället tala om ”krafttag” och ”roliga saker”, vilket slutar med
att kommuninvånarna inte förstår vad som
håller på att hända.
Slutligen talade Josefina om den alltför
sällsynta ”tigern” som säger att det självklart skall finnas en Plan A – men som
också utvecklar en Plan B och där medborgarna bjuds in i processen för att vara
med och skapa sin framtida region givet
utgångsläget. Josefina menade också att
även om vi hittar få tigrar i den svenska
kommunpolitiken idag så är det faktiskt
så att ingen föds till struts eller kameleont
och att alla kan utvecklas till att bli en tiger.
Det finns för få tigrar
som arbetar både
med en plan A och
en plan B...
Vi måste våga vara lite ”ojante”...
Peyman Vahedi är rektor på Ådalsskolan
i Kramfors och har en vision om att eleverna och personalen skall präglas av en
känsla av ”ojante”. Men även i Kramfors
måste man förhålla sig till att elevunderlaget krymper.
Under 2010 genomfördes en rad avgörande förändringar där minskat antal chefer,
en strikt hållen budget och hög elevnärvaro var i fokus. Därutöver gjordes satsningar
på att på riktigt börja samarbeta med det
lokala näringslivet.
Peyman Vahedi betonade att det är av
yttersta vikt att sända ut rätt signaler till
eleverna och dessa signaler tas bäst emot
om de kommer från det lokala näringslivet.
Eleverna är ju högst betjänta av att de är
anställningsbara när de avslutar sin utbildning- där utbildning, kreativitet och värderingar är nyckelorden.
Idag har Ådalsskolan ett upparbetat och
lyckosamt samarbete med det lokala näringslivet. Det industritekniska programmet är en inriktning som lägger ner i många
av Sveriges kommuner eftersom det krävs
dyra investeringar för att hålla denna typ av
utbildningar uppdaterade. Det är inte alla
företag som har möjlighet att ta emot elever men det räcker med ett par stycken så
kan man skapa en utbildning som till stora
delar är företagsförlagd.
Kostnaden har heller inte blivit särskilt stor
för företagarna eftersom lärarna också finns
med i praktiken. Alla 6 elever som gick utbildningen fick jobb efteråt. Inträdesbarriären sänktes in till arbetslivet.
Ihop med dessa förändringar på Ådalsskolan gjordes även stora satsningar på IT. Där
fick lärarprofessionen avgöra hur man bäst
kan använda digitala hjälpmedel i undervisning på där ”gamla lagar inte får stoppa
kreativa skolledare”.
Peyman talade också om gamification (använda spelmekanismer inom verksamheter
som traditionellt inte hör samman med
spelande) var en viktig del av förändringarna på Ådalsskolan i Kramfors.
Syftet med detta är att skapa ett engagemang hos eleverna där appen ”Course”
är ett viktigt verktyg. Den gör det möjligt
att gamifiera/koppla ihop näringslivet med
eleverna och därmed skapa det där engagemanget som man strävar efter.
Med arbetsplatsförlagd utbildning & att
använda gamification
vände Ådalsskolan
den negativa trenden.
Vikten av att belysa målkonflikter...
Hans Abrahamsson är docent vid Göteborgs Universitet och ägnade sin talartid
åt att beskriva, problematisera och att
se möjligheter med vår tids stora samhällsomdaning.
Dessa är enligt Hans globalisering, transnationell migration och urbanisering. Han
menar att det idag inte finns det nord-ochsyd som vi pratade om förut.
Idag återfinns den stora fattigdomen i städer i världens medelinkomstländer. Samhället håller på att glida isär och tappar
därmed sin förmåga att hantera komplexa
samhällsproblem.
Det finns inga universallösningar men en av
de viktigaste pusselbitarna är att vi använder varandra som närande resurser - det vi
kanske ofta kallar för integration.
Hans pratade även om det kommunala innovationsstrategierna och bristen på unika
idéer. Tillväxt, innovation, kreativitet och
attraktivitet är begrepp som återfinns i alla
kommuners strategier och det görs idag
inga analyser av målkonflikter.
Idag lever vi i en värld med ett spänningsfält där det lokala möter det globala och
där staten har en förändrad roll. Samtidigt
som det är en motor för regional utveckling
är spänningsfältet även ett slagfält för sociala konflikter.
Denna typ av målkonflikter är, enligt Hans
viktiga att lyfta fram och synliggöra. I samband med detta behöver vi också ompröva
sambanden mellan tillväxt och välfärd samt
förhållandet mellan hållbar och ekonomisk
tillväxt.
Vi måste skapa regional tillväxt för alla som
inte är exkluderande för några delar av befolkningen. Folkhälsans primära målområde är den minskande delaktighet och inflytande i samhället. Det är oerhört viktigt att
skapa en samhörighet där samhällets värdegrunder ska vila på säkerhet, utveckling
och rättvisa.
Vi lider brist på unika
idéer och de kommunala innovationsstrategierna ser i stort
sett likadana ut.
Somalia Bandy - förändring i realtid
I Borlänge bor 50 000 människor och under kort tid placerades 3 000 somalier
i en kommun som under en längre tid
präglats av varsel, stor brottslighet samt
ett samt ett allmänt negativt förhållningssätt till de immigranter som kommit till
stan
Patrik Andersson, entreprenören från
Borlänge såg de motsättningar som började växa fram i kommunen och insåg att
något behöver göras för att skapa aktiviteter och sammanhang för de placerade
exil-somalierna.
Han fick en idé om att anmäla ett bandylag till VM i Irkutsk med de somaliska
unga killarna som en resurs. Därefter utsåg han en förbundskapten, Peter Fosshaug och sist men inte minst tillsatte han
laget. Mot alla odds genomfördes träningar och matchspel för att efter 8 månader delta i VM.
Hela världens ögon riktades mot Borlänge, en film spelades in och hjältar skapades. I sitt föredrag förmedlade Patrik
Andersson ett budskap om hur allt kan
vara möjligt om man bara vill. Han sjösatte ett integrationsprojekt med ett tydligt
mål och vann allas hjärtan på köpet.
Vägen har varit lång och svår
med många motgångar - men
idag tror jag att de flesta i
Borlänge är stolta över både
vårt lag och det vi försöker att
göra i ett större perspektiv.
Absolut roligast var när vi
gjorde vårt första mål. Att
se den glädje och lycka som
hela laget utstrålande.
Det kommer jag att bära
med mig hela livet...
Lyft det unika och våga vara lyhörd!
Dreamhack startade i en skolcafeteria
1994 i Malung och eventen finns idag i
bland annat Sverige, Frankrike, Tyskland,
USA, Rumänien.
Dreamhack är världens största datorfestival, ett stort LAN-party, där tusentals spelare kommer till en plats, kopplar ihop sig
mot varandra för att spela olika former
av datorspel. Faktum är att år 2010 satte
eventet världsrekord då 13 153 datorer var
uppkopplade samtidigt.
Samtidigt som LAN-partyt pågår även en
rad e-sportevent där världsstjärnor inom
respektive sport kommer in och spelar exempelvis CSGO.
Huvudeventet ”Dreamhack winter” arrangeras varje år i Jönköping, datumen för
eventet är numera heligt och bokas inte av
andra stora event i Sverige.
Anledningen till att Dreamhack valde platsen Jönköping är att det ligger bra geografiskt sett, i knutpunkten av flera stora
städer som Stockholm, Göteborg och Mal-
mö. Elmias storlek och vad som finns runt
omkring hade också en stor betydelse vid
valet av plats.
Det är också viktigt för Dreamhack att
kunna expandera till närliggande lokaler
för nya typer av events och workshops.
Dreamhack har byggt upp ett bra samarbete med Jönköpings kommun, vilket är
viktigt för framgång och utveckling, säger
Stefan Magnusson.
Stefan Magnusson tipsar kommunerna om
att vara lyhörda, våga lyfta fram det unika
i platsen och vara öppen för nya typer av
evenemang för att få fler kreativa näringar.
Stefan lyfter också fram att en näring
som e-sport lever med helt andra tidsramar än vad traditionellt näringsliv gör. Ett
år inom vanlig industri motsvaras av 7 år
inom e-sporten. Utvecklingen sker över
hela världen samtidigt och alla kan vara
med och bidra och ingen är beroende av
tid och rum. Det gör att allt går helt enkelt
snabbare inom spelvärlden något som beslutsfattare måste vara medvetna om.
Kommuner måste
vara lyhörda för nya
behov som unga
människor ofta lyfter
fram. Ta vara på det!
Hur lyfter vi vår plats?
Lotti Jilsmo, landsbygdsutvecklare i Västervik berättade om vikten av att träffa folk för
att fånga det som gror men även vikten av
återkoppling.
Som ett led i detta arbete har hon infört
förbättrings-promenader på lokal nivå och
ett dialogverktyg för att fånga ungdomars
synpunkter.
Vidare jobbar hon via Campus Västervik för
att hitta nya vägar för flexibilitet i högre utbildningar, d.v.s du skall kunna studera där
du bor om det finns ett utbud.
Landsbygdens behov är de samma som i
staden – men strukturförändringar, minskat
underlag och tekniska landsvinningar gör
att vi måste hitta nya metoder att jobba på
.
Frågorna som relateras till landsbygdens
behov spänner över både det som är offentlig, kommersiell och ideell verksamhet
– kommunikationer, butik, barnomsorg,
sjukvård, post, drivmedel och mötesplatser.
Det innebär att vi måste ha, eller få skaffa
sig, kunskaper om många olika saker.
Hur bygger vi bredband? Hur fungerar
EU-stöden? Vilka krav ställs på en lanthandlare i jämförelse med en stor butik?
Hur fungerar kollektivtrafiken? Går det att
förändra? Förbättra? Samverka?
Lottis budskap var tydligt. Med modiga
medarbetare och ett tillåtande ledarskap
kan ett förändringsarbete ske och allt händer inte i staden, det händer på landet också.
Förbättringspromenader och dialogverktyg
för att både inspirera
och fånga behov på
olika platser.
Att utveckla fastigheter i glesbygd
Ulf Nordwall ansvarig för projektutveckling
på Peab i område Norrland. Området upptar 70 procent av Sveriges yta och 20 procent av befolkningen.
Ulf beskriver den kooperativa hyresrätten
och dess förutsättningar. Den kooperativa
upplåtelseformen är en mellanform mellan
traditionell hyresrätt och bostadsrätt. Man
hyr sin lägenhet av en ekonomisk förening;
en kooperativ hyresrätt. Man måste dessutom vara medlem i föreningen och betala
en medlemsinsats. Vanligtvis betalar man
också en upplåtelseinsats som föreningen
använder till finansiering av byggnaden.
Lägenheterna tillhör föreningen på ett sätt
som gör att de inte kan köpas och säljas.
I hyresmodellen hyr den kooperativa hyresrättsföreningen huset av bostadsföretaget och hyr därefter ut lägenheterna till
medlemmarna. Villkoren för uthyrningen
av fastigheten regleras med ett blockhyresavtal mellan bostadsföretaget och den
kooperativa hyresrättsföreningen.
I ägarmodellen äger föreningen huset.
Medlemmarna bestämmer själva vad och
hur mycket av förvaltningen de vill utföra.
I den kooperativa hyresrätten finns inte
den fasta kopplingen mellan medlemmens
andel i den ekonomiska föreningen och
själva nyttjanderätten. Därför är det som
regel dåliga lånevillkor på den kooperativa
hyresrätten. Denna upplåtelseform är i första hand ett alternativ för de som kanske
sålt en villa och inte behöver ta lån.
Ulf menade att den kooperativa hyresrätten är ett starkt alternativ i marknadssvaga
områden där det är svårt att ta ut nödvändiga hyror för vanliga hyresrätter och marknaden för bostadsrätter inte finns.
Avslutningsvis beskrev Ulf Peabs projekt i
Nordmaling i Västerbotten där de bygger
52 kooperativa hyresrätter.
Kooperativa hyresrätter ger nya möjligheter till att bygga och
utveckla bostäder.
Att granska ämnen som berör landet
Nils började med att peka på begreppet
urbannorm, och menade att det är en
norm som man gärna vill medverka till att
bryta. Nils påpekade att landsbygden ligger honom varmt om hjärtat och att riksmedia har abdikerat i sin roll att bevaka
alla delar av landet.
Uppdrag gransknings uppdrag är att
blottlägga missförhållanden i samhället.
Man berättar historier; ibland sorgliga och
kanske pittoreska.
Programmet ”Leva och dö i Grums” väckte starka reaktioner. Syftet var att granska
och skildra Grums, kommunen i Värmland
med cirka 9 000 invånare som 2013 utsågs till Sveriges sämsta kommun. Det är
en kommun som sticker ut, både när det
gäller arbetslöshet, drograttfylleri och i
självmordsstatistiken. Programteamet reste till Grums för att försöka undersöka hur
levande den svenska landsbygden egentligen är.
Nils höll med om att de gav en dyster bild,
men man hade inte räknat med de kraftiga reaktioner man fick. En kommentar
beskrev programmet som en skildring av
Grums i 50 nyanser av svart.
Uppdrag granskning gjorde då något
man aldrig gjort tidigare, de återvände till
Grums. Tanken var att lyssna på invånarna och få med ursprungstanken, dvs. att
skildra avfolkningen på landsbygden. Inte
specifikt peka ut Grums kommun.
Nils menade att granskning av landsbygden ofta blir en skildring utan ansvarskrävande. Det är så tunga mekanismer som är
inblandade vilket medför att det inte sker
några förändringar.
Det existerar idag
en urban norm och
riksmedierna har
abdikerat från sin roll
att bevaka alla delar
av landet.
Fördelar att verka på landsbygden
Clara Lidström är bloggare, fotograf, stylist
och journalist och Annakarin Nyberg är Internetforskare och författare.
Underbara Clara har 350 000 unika besökare i veckan på sin blogg och ses utifrån
som en ung kvinna med rosenskimrande
kinder som bakar bullar på löpande band
och skriker efter bekräftelse på internet.
Bakom fasaden finns en framgångsrik digital entreprenör.
Clara berättar om fördelarna med att bo på
landsbygden och hur hon har stärkt sitt va-
rumärke genom att våga vara sig själv. Hon
tycker hon ser en trend i att vilja flytta ut på
landet där många finner ett lugn och hittar
sin kreativitet.
Den digitala entreprenörens framgångfaktorer ligger i slagkraftiga rubriker, ett tydligt personligt varumärke och att våga vara
personlig i alla lägen. Clara och Annakarin
betonar hur viktigt det är att se och våga
satsa på nya tidens entreprenörer oavsett
utseende, forum, bransch, kön och intressen.
Vi måste våga se vår
tids nya entreprenörer oavsett utseende,
bransch eller kön. Där
finns en stor potential!
#thinkcamp - dokumentation
Incheckning: Vilken fråga vill du utforska idag?
• Hur tänker och gör vi nytt på riktigt?
• Vad är viktigt på riktigt?
• De kommuner som saknar högre utbildning (ofta mindre)
hur påverkas tapp av ung och hur kan vi påverka?
• Hur ska samspelet mellan stad och land stärkas och hur ska det se ut?
• Hur stöttar vi mikroföretag, kvinnor, landsbygd och nya svenskar?
• Hur skapar vi ett samhälle för alla?
• Vilka möjligheter finns med många invandrare och landsbygd?
• Att möte integrationsfrågan och bli konkret och operativ.
• Hur tar vi tillvara på alla i samhället? Social hållbarhet.
• När har kommunerna sitt optimala invånareantal?
• Hur skapa miljöer/förutsättningar för ökad företagsamhet
hos unga som tappat framtidstron?
• Medskapande dialog.
• Vattendirektivets påverkan på landsbygden.
• Hur skapar vi arenor/förståelse som gör att lokala
eldsjälar väljer att medskapa?
• Blir vi totalt sett lyckligare av att växa kvantitativt?
Om inte – varför växa?
• Hur bygger vi tillit mellan oss, kommunen och medborgarna i kommunen?
#thinkcamp - dokumentation
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur skapar vi mod i kommunal arbetsmiljö?
Hur hittar vi skaras styrkor och hur bemöter vi
svagheter för att bli tydliga?
Hur blir det OK att stanna kvar?
Hur kan vi öka självförsörjningsgraden av livsmedel?
Vem/vilka kan/bör ta ledarskap över territoriet?
Många aktörer legitimitet?
Hur vågar man ta steget in i samarbeten?
Undvika revir-pinkeri och politisk prestige på landsbygden?
Vad gör vi när vi kommer hem?
Hur gör vi på riktigt medskapande dialoger?
Hur kan vi utveckla ”tandem-rekryterings-nätverken” inom rimliga
pendlingsavstånd?
Hur gör vi på riktigt medskapande dialoger?
Mingelövning:
• Dröm: Vad vill du? Vad driver dig?
• Mod: Våga stå på dig. Vad skulle du vilja våga göra?
• Samskapa: Vem skulle du vilja samskapa med om du
inte arbetar med idag?
• Tålamod: Vad skulle du vilja ha mer tålamod till?
Vad är intressant att dela?
Summering dialog: vad är intressant att dela med sig?
• Kompetensförsörjning på landsbygden. Integration och
starta-eget-utbildningar och demokrati-utbildningar för nyanlända.
• Ökat samskapande, nya former för demokrati.
• Vi vill ha visionsfonder – uppmuntra människor till att göra.
• Landsbygd och invandring – inge medmänskligt mod.
Inspirera till handling i att göra.
• Dialogmöten – hur skapar vi nya arbeten?
• Hur får vi ett tillåtande klimat: idéhanteringssystem –
dialogverktyg – IT-lösningar.
• Territoriella ledarskapet.
• Vilka intressenter finns i detta territoriet – vad tänker/vill alla?
• Enskilda aktörer + eldsjälar.
• Hur skapar vi en samskapande kommun?
• Vem ska odla?
• Struktur vs Kultur.
• Processandetaget: vi börjar i ett nu – tar ett mentalt skutt
ut i det ovissa, det ska kännas och är OK att känna obehag för
att verkligen förändra, men genom dialog utforska ett område
tillsammans. Därefter sorterar och prioriterar vi och landar i ett
nytt tilstånd – med fler frågor eller ny kunskap.
Utcheckning: Vad ska du göra?
• Vara lyhörd för mina medmänniskor.
• Lyssna, våga och vara ojante.
• Jag ska skapa en arena där invandrare får möjlighet att vara medskapare i
arbetet med Haninge regionala stadskärna, inom 1 år.
• Engagera mig i ungt entreprenörskap.
• Arbeta mer med att ge kommunens ungdomar en bild av vårt näringsliv INNAN de flyttar från oss. T
a med mig förslag och idéer hem i mitt arbete – plocka in dem i uppdragen för att få praktik av dessa.
• Skapa en mötesplats för mikro-företag inom kultur och gröna näringar.
• Ha mod att förenkla och förkorta arbetet med strategier och lägga mycket mer tid på ord till handling.
• Dialogmöte med näringslivet om att erbjuda invandrare praktikplatser.
• Diskutera frågan oftare.
• Jag vill skapa en bättre samsyn mellan och inom förvaltningsorganisationen när det gäller integrationsfrågan.
• Göra en plan för sann deltagardemokrati.
• Prata med mina kollegor om vad vi kan göra hos oss i vår kommun.
Jag ska åka till Campus Västervik och kolla hur de jobbar.
• Mod och vardagliga möten, start: NU!
• Bidraga till samverkan och förståelse är viktig för utveckling i framtiden.
• Exponera en eldsjäl/månad till politik och ut genom våra kanaler för att visa på kraften och på så sätt påverka hur
resurser på bästa sätt används. #visionsfond2016
• Skapa delaktighet och involvera många för att utveckla museiområdet?
• Jag ska på kommunens interna framtidsdag bjuda in kommunens medborgare, främst från invandrargrupper.
• Prata med varandra om möjligheter.
• Jag ska skapa en integrationsvecka tillsammans med unga arbetslösa.
Jag ska börja i vinter och genomföra innan våren.
• Blogga.
• Jag ska ta med mig idéer och erfarenheter in i arbetet med en ny näringslivsstrategi i dialog med intressenter
• Jag ska läsa arbetsordningen och verksamhetsplanen för att bättre förstå vad vi ska göra och ansvara för.
• Jag ska driva förändring från befintliga strukturer till att bygga utifrån behov och processer.
• Bjuda in Patrik Andersson från Somalia Bandy till min organisation.
• Jag ska se till att våra nyinflyttade känner sig välkomna och blir goda ambassadörer för orten.
• Jag skall skapa ett nytt inflyttar-koncept 2.0 med grann-kommunerna.
• Jag ska se till att våra nyinflyttade känner sig välkomna och blir goda ambassadörer för orten!
lär mer på:
WWW.250MOJLIGHETER.COM
WWW.250MOJLIGHETER.COM/PODCAST
FACEBOOK.COM/250MOJLIGHETER
TWITTER.COM/250MOJLIGHETER
© 250 MÖJLIGHETER
FOTO: ANNA HÅLLAMS