Rapport 2015 - 250 möjligheter
250 möjligheter Region Jönköpings län Det finns en grupp som vänder hem! Charlotta Mellander och Lina Bjerke, båda forskare från Internationella Handelshögskolan i Jönköping, inledde det första föreläsningspasset på konferensen. Det var Charlottas bloggpost om de ungas flykt från landsbygden som var startskottet för förra årets konferens. I år presenterade Charlotta uppdaterade siffror och visade att ungefär 85 procent av Sveriges kommuner faktiskt har färre unga kvar än vad de började med sju år senare och hur detta pågår år efter år. Charlotta visade också på siffror på hur mycket mer troligt det är att man flyttar när man är mellan 20 och 30 år jämfört med resten av livet. Hon visade också på hur målet för deras flytt i väsentligt högre grad är en stadsregion än en mindre region. Därefter tog Lina över och presenterade deras gemensamma studie över migrationsmönster för unga högutbildade. Studien följer alla de individer som tog ut en universitetsexamen år 2001 och var de bodde fem och tio år efter examen. Lina Bjerke har studerat unga akademikerfrån mindre orter och deras flyttmönster efter avslutade studier. Hon visade också på hur mycket mer sannolikt det är att någon flyttar tillbaka, jämfört med att få någon att flytta till platsen som inte bott där tidigare. Hon visade också på hur framförallt individer som skaffar barn inom fem år efter examen är betydligt med sannolika att flytta hem jämfört med de individer som är singlar eller skaffar barn senare i livet. Sannolikt är det så att de är i större behov av det nätverk som familjen utgör när familjebildningen sker tidigare i livet. Kontentan är att kommuner och regioner i högre grad skulle kunna följa upp de unga som flyttar iväg för att studera, men som sedan skaffar familj relativt snabbt efter examen. Kanske skulle man kunna underlätta en tillbakaflytt för denna grupp i högre grad än vad som görs idag? Håll kontakten med ungdomar som flyttat Individer som har barn fem år efter examen är mest troliga att de flyttar hem. Är du en tiger, struts eller kameleont? Josefina Syssner, som är forskare från Linköpings Universitet, har skrivit en rapport om strategier för krympande kommuner. Vi vet idag mycket om regional tillväxt men väldigt lite om utebliven tillväxt på en plats. Detta är lite konstigt eftersom det berör när hälften av landets kommuner. Kommuner i Sverige har ofta en ”Plan A” för tillväxt, men i princip ingen har en ”Plan B”. Om det hade funnits en uttalad Plan B på varje plats så skulle den kunna dokumenteras och delas och platser skulle i högre grad kunna lära av varandra hur man kan hantera en krympande kommun. Konsekvensen av en utebliven Plan B blir också att man inte alltid vet vad en kommun har att styra över. Om politiken vill ha tillväxt och det inte blir så – vad skall då tjänstemännen göra? Dessutom blir ofta medborgare irriterade när nedskärningar och skattehöjningar genomförs trots att politiken utlovat det som stod i Plan A. Josefina menade också att i framtiden måste saker och ting skötas annorlunda än vad vi hittills har sett. Hur arbetar vi då med både en plan A och en plan B? Mycket utgår från det politiska ledarskapet som kan beskrivas i tre personligheter. Dels hittar vi ”strutsar” som stoppar huvudet i sanden och låtsas som att problemen inte finns. De fortsätter att karva i budgeten och låter tjänstemännen trolla med knäna för att lösa problemen. Den andra typen är ”kameleonten”, som i kommunhuset förstår vilka problem som man står inför, men som tenderar att förvandlas så fort man kommit utanför kommunhuset och då istället tala om ”krafttag” och ”roliga saker”, vilket slutar med att kommuninvånarna inte förstår vad som håller på att hända. Slutligen talade Josefina om den alltför sällsynta ”tigern” som säger att det självklart skall finnas en Plan A – men som också utvecklar en Plan B och där medborgarna bjuds in i processen för att vara med och skapa sin framtida region givet utgångsläget. Josefina menade också att även om vi hittar få tigrar i den svenska kommunpolitiken idag så är det faktiskt så att ingen föds till struts eller kameleont och att alla kan utvecklas till att bli en tiger. Det finns för få tigrar som arbetar både med en plan A och en plan B... Vi måste våga vara lite ”ojante”... Peyman Vahedi är rektor på Ådalsskolan i Kramfors och har en vision om att eleverna och personalen skall präglas av en känsla av ”ojante”. Men även i Kramfors måste man förhålla sig till att elevunderlaget krymper. Under 2010 genomfördes en rad avgörande förändringar där minskat antal chefer, en strikt hållen budget och hög elevnärvaro var i fokus. Därutöver gjordes satsningar på att på riktigt börja samarbeta med det lokala näringslivet. Peyman Vahedi betonade att det är av yttersta vikt att sända ut rätt signaler till eleverna och dessa signaler tas bäst emot om de kommer från det lokala näringslivet. Eleverna är ju högst betjänta av att de är anställningsbara när de avslutar sin utbildning- där utbildning, kreativitet och värderingar är nyckelorden. Idag har Ådalsskolan ett upparbetat och lyckosamt samarbete med det lokala näringslivet. Det industritekniska programmet är en inriktning som lägger ner i många av Sveriges kommuner eftersom det krävs dyra investeringar för att hålla denna typ av utbildningar uppdaterade. Det är inte alla företag som har möjlighet att ta emot elever men det räcker med ett par stycken så kan man skapa en utbildning som till stora delar är företagsförlagd. Kostnaden har heller inte blivit särskilt stor för företagarna eftersom lärarna också finns med i praktiken. Alla 6 elever som gick utbildningen fick jobb efteråt. Inträdesbarriären sänktes in till arbetslivet. Ihop med dessa förändringar på Ådalsskolan gjordes även stora satsningar på IT. Där fick lärarprofessionen avgöra hur man bäst kan använda digitala hjälpmedel i undervisning på där ”gamla lagar inte får stoppa kreativa skolledare”. Peyman talade också om gamification (använda spelmekanismer inom verksamheter som traditionellt inte hör samman med spelande) var en viktig del av förändringarna på Ådalsskolan i Kramfors. Syftet med detta är att skapa ett engagemang hos eleverna där appen ”Course” är ett viktigt verktyg. Den gör det möjligt att gamifiera/koppla ihop näringslivet med eleverna och därmed skapa det där engagemanget som man strävar efter. Med arbetsplatsförlagd utbildning & att använda gamification vände Ådalsskolan den negativa trenden. Vikten av att belysa målkonflikter... Hans Abrahamsson är docent vid Göteborgs Universitet och ägnade sin talartid åt att beskriva, problematisera och att se möjligheter med vår tids stora samhällsomdaning. Dessa är enligt Hans globalisering, transnationell migration och urbanisering. Han menar att det idag inte finns det nord-ochsyd som vi pratade om förut. Idag återfinns den stora fattigdomen i städer i världens medelinkomstländer. Samhället håller på att glida isär och tappar därmed sin förmåga att hantera komplexa samhällsproblem. Det finns inga universallösningar men en av de viktigaste pusselbitarna är att vi använder varandra som närande resurser - det vi kanske ofta kallar för integration. Hans pratade även om det kommunala innovationsstrategierna och bristen på unika idéer. Tillväxt, innovation, kreativitet och attraktivitet är begrepp som återfinns i alla kommuners strategier och det görs idag inga analyser av målkonflikter. Idag lever vi i en värld med ett spänningsfält där det lokala möter det globala och där staten har en förändrad roll. Samtidigt som det är en motor för regional utveckling är spänningsfältet även ett slagfält för sociala konflikter. Denna typ av målkonflikter är, enligt Hans viktiga att lyfta fram och synliggöra. I samband med detta behöver vi också ompröva sambanden mellan tillväxt och välfärd samt förhållandet mellan hållbar och ekonomisk tillväxt. Vi måste skapa regional tillväxt för alla som inte är exkluderande för några delar av befolkningen. Folkhälsans primära målområde är den minskande delaktighet och inflytande i samhället. Det är oerhört viktigt att skapa en samhörighet där samhällets värdegrunder ska vila på säkerhet, utveckling och rättvisa. Vi lider brist på unika idéer och de kommunala innovationsstrategierna ser i stort sett likadana ut. Somalia Bandy - förändring i realtid I Borlänge bor 50 000 människor och under kort tid placerades 3 000 somalier i en kommun som under en längre tid präglats av varsel, stor brottslighet samt ett samt ett allmänt negativt förhållningssätt till de immigranter som kommit till stan Patrik Andersson, entreprenören från Borlänge såg de motsättningar som började växa fram i kommunen och insåg att något behöver göras för att skapa aktiviteter och sammanhang för de placerade exil-somalierna. Han fick en idé om att anmäla ett bandylag till VM i Irkutsk med de somaliska unga killarna som en resurs. Därefter utsåg han en förbundskapten, Peter Fosshaug och sist men inte minst tillsatte han laget. Mot alla odds genomfördes träningar och matchspel för att efter 8 månader delta i VM. Hela världens ögon riktades mot Borlänge, en film spelades in och hjältar skapades. I sitt föredrag förmedlade Patrik Andersson ett budskap om hur allt kan vara möjligt om man bara vill. Han sjösatte ett integrationsprojekt med ett tydligt mål och vann allas hjärtan på köpet. Vägen har varit lång och svår med många motgångar - men idag tror jag att de flesta i Borlänge är stolta över både vårt lag och det vi försöker att göra i ett större perspektiv. Absolut roligast var när vi gjorde vårt första mål. Att se den glädje och lycka som hela laget utstrålande. Det kommer jag att bära med mig hela livet... Lyft det unika och våga vara lyhörd! Dreamhack startade i en skolcafeteria 1994 i Malung och eventen finns idag i bland annat Sverige, Frankrike, Tyskland, USA, Rumänien. Dreamhack är världens största datorfestival, ett stort LAN-party, där tusentals spelare kommer till en plats, kopplar ihop sig mot varandra för att spela olika former av datorspel. Faktum är att år 2010 satte eventet världsrekord då 13 153 datorer var uppkopplade samtidigt. Samtidigt som LAN-partyt pågår även en rad e-sportevent där världsstjärnor inom respektive sport kommer in och spelar exempelvis CSGO. Huvudeventet ”Dreamhack winter” arrangeras varje år i Jönköping, datumen för eventet är numera heligt och bokas inte av andra stora event i Sverige. Anledningen till att Dreamhack valde platsen Jönköping är att det ligger bra geografiskt sett, i knutpunkten av flera stora städer som Stockholm, Göteborg och Mal- mö. Elmias storlek och vad som finns runt omkring hade också en stor betydelse vid valet av plats. Det är också viktigt för Dreamhack att kunna expandera till närliggande lokaler för nya typer av events och workshops. Dreamhack har byggt upp ett bra samarbete med Jönköpings kommun, vilket är viktigt för framgång och utveckling, säger Stefan Magnusson. Stefan Magnusson tipsar kommunerna om att vara lyhörda, våga lyfta fram det unika i platsen och vara öppen för nya typer av evenemang för att få fler kreativa näringar. Stefan lyfter också fram att en näring som e-sport lever med helt andra tidsramar än vad traditionellt näringsliv gör. Ett år inom vanlig industri motsvaras av 7 år inom e-sporten. Utvecklingen sker över hela världen samtidigt och alla kan vara med och bidra och ingen är beroende av tid och rum. Det gör att allt går helt enkelt snabbare inom spelvärlden något som beslutsfattare måste vara medvetna om. Kommuner måste vara lyhörda för nya behov som unga människor ofta lyfter fram. Ta vara på det! Hur lyfter vi vår plats? Lotti Jilsmo, landsbygdsutvecklare i Västervik berättade om vikten av att träffa folk för att fånga det som gror men även vikten av återkoppling. Som ett led i detta arbete har hon infört förbättrings-promenader på lokal nivå och ett dialogverktyg för att fånga ungdomars synpunkter. Vidare jobbar hon via Campus Västervik för att hitta nya vägar för flexibilitet i högre utbildningar, d.v.s du skall kunna studera där du bor om det finns ett utbud. Landsbygdens behov är de samma som i staden – men strukturförändringar, minskat underlag och tekniska landsvinningar gör att vi måste hitta nya metoder att jobba på . Frågorna som relateras till landsbygdens behov spänner över både det som är offentlig, kommersiell och ideell verksamhet – kommunikationer, butik, barnomsorg, sjukvård, post, drivmedel och mötesplatser. Det innebär att vi måste ha, eller få skaffa sig, kunskaper om många olika saker. Hur bygger vi bredband? Hur fungerar EU-stöden? Vilka krav ställs på en lanthandlare i jämförelse med en stor butik? Hur fungerar kollektivtrafiken? Går det att förändra? Förbättra? Samverka? Lottis budskap var tydligt. Med modiga medarbetare och ett tillåtande ledarskap kan ett förändringsarbete ske och allt händer inte i staden, det händer på landet också. Förbättringspromenader och dialogverktyg för att både inspirera och fånga behov på olika platser. Att utveckla fastigheter i glesbygd Ulf Nordwall ansvarig för projektutveckling på Peab i område Norrland. Området upptar 70 procent av Sveriges yta och 20 procent av befolkningen. Ulf beskriver den kooperativa hyresrätten och dess förutsättningar. Den kooperativa upplåtelseformen är en mellanform mellan traditionell hyresrätt och bostadsrätt. Man hyr sin lägenhet av en ekonomisk förening; en kooperativ hyresrätt. Man måste dessutom vara medlem i föreningen och betala en medlemsinsats. Vanligtvis betalar man också en upplåtelseinsats som föreningen använder till finansiering av byggnaden. Lägenheterna tillhör föreningen på ett sätt som gör att de inte kan köpas och säljas. I hyresmodellen hyr den kooperativa hyresrättsföreningen huset av bostadsföretaget och hyr därefter ut lägenheterna till medlemmarna. Villkoren för uthyrningen av fastigheten regleras med ett blockhyresavtal mellan bostadsföretaget och den kooperativa hyresrättsföreningen. I ägarmodellen äger föreningen huset. Medlemmarna bestämmer själva vad och hur mycket av förvaltningen de vill utföra. I den kooperativa hyresrätten finns inte den fasta kopplingen mellan medlemmens andel i den ekonomiska föreningen och själva nyttjanderätten. Därför är det som regel dåliga lånevillkor på den kooperativa hyresrätten. Denna upplåtelseform är i första hand ett alternativ för de som kanske sålt en villa och inte behöver ta lån. Ulf menade att den kooperativa hyresrätten är ett starkt alternativ i marknadssvaga områden där det är svårt att ta ut nödvändiga hyror för vanliga hyresrätter och marknaden för bostadsrätter inte finns. Avslutningsvis beskrev Ulf Peabs projekt i Nordmaling i Västerbotten där de bygger 52 kooperativa hyresrätter. Kooperativa hyresrätter ger nya möjligheter till att bygga och utveckla bostäder. Att granska ämnen som berör landet Nils började med att peka på begreppet urbannorm, och menade att det är en norm som man gärna vill medverka till att bryta. Nils påpekade att landsbygden ligger honom varmt om hjärtat och att riksmedia har abdikerat i sin roll att bevaka alla delar av landet. Uppdrag gransknings uppdrag är att blottlägga missförhållanden i samhället. Man berättar historier; ibland sorgliga och kanske pittoreska. Programmet ”Leva och dö i Grums” väckte starka reaktioner. Syftet var att granska och skildra Grums, kommunen i Värmland med cirka 9 000 invånare som 2013 utsågs till Sveriges sämsta kommun. Det är en kommun som sticker ut, både när det gäller arbetslöshet, drograttfylleri och i självmordsstatistiken. Programteamet reste till Grums för att försöka undersöka hur levande den svenska landsbygden egentligen är. Nils höll med om att de gav en dyster bild, men man hade inte räknat med de kraftiga reaktioner man fick. En kommentar beskrev programmet som en skildring av Grums i 50 nyanser av svart. Uppdrag granskning gjorde då något man aldrig gjort tidigare, de återvände till Grums. Tanken var att lyssna på invånarna och få med ursprungstanken, dvs. att skildra avfolkningen på landsbygden. Inte specifikt peka ut Grums kommun. Nils menade att granskning av landsbygden ofta blir en skildring utan ansvarskrävande. Det är så tunga mekanismer som är inblandade vilket medför att det inte sker några förändringar. Det existerar idag en urban norm och riksmedierna har abdikerat från sin roll att bevaka alla delar av landet. Fördelar att verka på landsbygden Clara Lidström är bloggare, fotograf, stylist och journalist och Annakarin Nyberg är Internetforskare och författare. Underbara Clara har 350 000 unika besökare i veckan på sin blogg och ses utifrån som en ung kvinna med rosenskimrande kinder som bakar bullar på löpande band och skriker efter bekräftelse på internet. Bakom fasaden finns en framgångsrik digital entreprenör. Clara berättar om fördelarna med att bo på landsbygden och hur hon har stärkt sitt va- rumärke genom att våga vara sig själv. Hon tycker hon ser en trend i att vilja flytta ut på landet där många finner ett lugn och hittar sin kreativitet. Den digitala entreprenörens framgångfaktorer ligger i slagkraftiga rubriker, ett tydligt personligt varumärke och att våga vara personlig i alla lägen. Clara och Annakarin betonar hur viktigt det är att se och våga satsa på nya tidens entreprenörer oavsett utseende, forum, bransch, kön och intressen. Vi måste våga se vår tids nya entreprenörer oavsett utseende, bransch eller kön. Där finns en stor potential! #thinkcamp - dokumentation Incheckning: Vilken fråga vill du utforska idag? • Hur tänker och gör vi nytt på riktigt? • Vad är viktigt på riktigt? • De kommuner som saknar högre utbildning (ofta mindre) hur påverkas tapp av ung och hur kan vi påverka? • Hur ska samspelet mellan stad och land stärkas och hur ska det se ut? • Hur stöttar vi mikroföretag, kvinnor, landsbygd och nya svenskar? • Hur skapar vi ett samhälle för alla? • Vilka möjligheter finns med många invandrare och landsbygd? • Att möte integrationsfrågan och bli konkret och operativ. • Hur tar vi tillvara på alla i samhället? Social hållbarhet. • När har kommunerna sitt optimala invånareantal? • Hur skapa miljöer/förutsättningar för ökad företagsamhet hos unga som tappat framtidstron? • Medskapande dialog. • Vattendirektivets påverkan på landsbygden. • Hur skapar vi arenor/förståelse som gör att lokala eldsjälar väljer att medskapa? • Blir vi totalt sett lyckligare av att växa kvantitativt? Om inte – varför växa? • Hur bygger vi tillit mellan oss, kommunen och medborgarna i kommunen? #thinkcamp - dokumentation • • • • • • • • • • Hur skapar vi mod i kommunal arbetsmiljö? Hur hittar vi skaras styrkor och hur bemöter vi svagheter för att bli tydliga? Hur blir det OK att stanna kvar? Hur kan vi öka självförsörjningsgraden av livsmedel? Vem/vilka kan/bör ta ledarskap över territoriet? Många aktörer legitimitet? Hur vågar man ta steget in i samarbeten? Undvika revir-pinkeri och politisk prestige på landsbygden? Vad gör vi när vi kommer hem? Hur gör vi på riktigt medskapande dialoger? Hur kan vi utveckla ”tandem-rekryterings-nätverken” inom rimliga pendlingsavstånd? Hur gör vi på riktigt medskapande dialoger? Mingelövning: • Dröm: Vad vill du? Vad driver dig? • Mod: Våga stå på dig. Vad skulle du vilja våga göra? • Samskapa: Vem skulle du vilja samskapa med om du inte arbetar med idag? • Tålamod: Vad skulle du vilja ha mer tålamod till? Vad är intressant att dela? Summering dialog: vad är intressant att dela med sig? • Kompetensförsörjning på landsbygden. Integration och starta-eget-utbildningar och demokrati-utbildningar för nyanlända. • Ökat samskapande, nya former för demokrati. • Vi vill ha visionsfonder – uppmuntra människor till att göra. • Landsbygd och invandring – inge medmänskligt mod. Inspirera till handling i att göra. • Dialogmöten – hur skapar vi nya arbeten? • Hur får vi ett tillåtande klimat: idéhanteringssystem – dialogverktyg – IT-lösningar. • Territoriella ledarskapet. • Vilka intressenter finns i detta territoriet – vad tänker/vill alla? • Enskilda aktörer + eldsjälar. • Hur skapar vi en samskapande kommun? • Vem ska odla? • Struktur vs Kultur. • Processandetaget: vi börjar i ett nu – tar ett mentalt skutt ut i det ovissa, det ska kännas och är OK att känna obehag för att verkligen förändra, men genom dialog utforska ett område tillsammans. Därefter sorterar och prioriterar vi och landar i ett nytt tilstånd – med fler frågor eller ny kunskap. Utcheckning: Vad ska du göra? • Vara lyhörd för mina medmänniskor. • Lyssna, våga och vara ojante. • Jag ska skapa en arena där invandrare får möjlighet att vara medskapare i arbetet med Haninge regionala stadskärna, inom 1 år. • Engagera mig i ungt entreprenörskap. • Arbeta mer med att ge kommunens ungdomar en bild av vårt näringsliv INNAN de flyttar från oss. T a med mig förslag och idéer hem i mitt arbete – plocka in dem i uppdragen för att få praktik av dessa. • Skapa en mötesplats för mikro-företag inom kultur och gröna näringar. • Ha mod att förenkla och förkorta arbetet med strategier och lägga mycket mer tid på ord till handling. • Dialogmöte med näringslivet om att erbjuda invandrare praktikplatser. • Diskutera frågan oftare. • Jag vill skapa en bättre samsyn mellan och inom förvaltningsorganisationen när det gäller integrationsfrågan. • Göra en plan för sann deltagardemokrati. • Prata med mina kollegor om vad vi kan göra hos oss i vår kommun. Jag ska åka till Campus Västervik och kolla hur de jobbar. • Mod och vardagliga möten, start: NU! • Bidraga till samverkan och förståelse är viktig för utveckling i framtiden. • Exponera en eldsjäl/månad till politik och ut genom våra kanaler för att visa på kraften och på så sätt påverka hur resurser på bästa sätt används. #visionsfond2016 • Skapa delaktighet och involvera många för att utveckla museiområdet? • Jag ska på kommunens interna framtidsdag bjuda in kommunens medborgare, främst från invandrargrupper. • Prata med varandra om möjligheter. • Jag ska skapa en integrationsvecka tillsammans med unga arbetslösa. Jag ska börja i vinter och genomföra innan våren. • Blogga. • Jag ska ta med mig idéer och erfarenheter in i arbetet med en ny näringslivsstrategi i dialog med intressenter • Jag ska läsa arbetsordningen och verksamhetsplanen för att bättre förstå vad vi ska göra och ansvara för. • Jag ska driva förändring från befintliga strukturer till att bygga utifrån behov och processer. • Bjuda in Patrik Andersson från Somalia Bandy till min organisation. • Jag ska se till att våra nyinflyttade känner sig välkomna och blir goda ambassadörer för orten. • Jag skall skapa ett nytt inflyttar-koncept 2.0 med grann-kommunerna. • Jag ska se till att våra nyinflyttade känner sig välkomna och blir goda ambassadörer för orten! lär mer på: WWW.250MOJLIGHETER.COM WWW.250MOJLIGHETER.COM/PODCAST FACEBOOK.COM/250MOJLIGHETER TWITTER.COM/250MOJLIGHETER © 250 MÖJLIGHETER FOTO: ANNA HÅLLAMS
© Copyright 2024