1. No category

RAPPORT
METODUTVECKLING
MOBILITY MANAGEMENT
STIFTELSEFINANSIERAT
METODUTVECKLINGSPROJEKT
2015-01-27
Uppdrag:
921696, Ny kvalitativ metod för beteendepåverkan gällande
resvanor
Titel på rapport:
METODUTVECKLING MOBILITY MANAGEMENT
Datum:
2015-01-27
Medverkande
Kontaktperson:
Jesper Johansson, [email protected]
Konsulter:
Jesper Johansson, Jennie Bäckman, Joel Bertlin, Madeleine
Eneskjöld, Sarah Isaksson, Kathrin Nordlöf, Martin Ström, – Tyréns
AB
Uppdragsansvariga:
Jesper Johansson och Jennie Bäckman
Datum: 2015-01-27
Tyréns AB
118 86 Stockholm
Besök: Peter Myndes Backe 16
Tel: 010 452 20 00
O:\STH\921696\Rapporten EXTERN\MM-rapporten EXTERN 150127.docx
Version: 2014-03-24
2015-01-27
Sammanfattning
Tyréns satsar på hållbart resande och Mobility Management (MM). I sammarbete med Tyresö
kommun, Stockholm stad, Trafikverket, Nobina, Trafikförvaltningen (SL), Carlsöö & Co, X2AB
samt Energimyndigheten har Tyréns genomfört ett metodutvecklingsprojekt.
Projektet resulterade i en skräddarsydd kvalitativ metod som kartlägger resenärens rationella
motiv samt emotionella drivkrafter som avgör val av färdmedel. Det är en vanlig missuppfattning
att nyttoargument leder till beteendeförändringar då det i själva verket är värderingar,
livssituation och yttre förutsättningar som avgör. En av nycklarna inom MM är att kunna
kommunicera med de personer som påverkar/påverkas av trafiken i ett visst område. Tyréns
metod utgår ifrån detta och tar fram ett mer träffsäkert underlag för beteendepåverkande
kampanjer.
Intervjuer genomfördes med bosatta i Tyresö kommun. Under analysarbetet identifierades åtta
målgruppsprofiler/personas. Profilerna hade tydliga rationella motiv och emotionella
drivkrafter (se bild nedan).
Ovan från vänster: Buss-Berit, Bil-Bosse, Epokbytar-Perssons, Måste-Mårten, Kollektiv-Karlssons, FamiljebildarFarzards, Själständiga Sjöberg samt Cykel-Kim
Utöver den nya kvalitativa metoden har åtta resenärsprofiler identifierats, platsbunden kunskap
tagit fram samt kartmaterial som pekar ut otrygga passager, köbildning, cykelvägar med mera.
Andra resultat från studien är:
1. Alla vill ha makt över sin tid
2. Bil-Bosse är en utdöende art!
3. Kollektivtrafik är mer flexibelt än bil!
4. Ökade bränslekostnader påverkar inte bilåkarna
5. Livsfas är den avgörande faktorn till resval – inte ekonomin, utbildning och inkomst.
6. Barnfamiljerna mest stresskänsliga – stress gör dem till sämre föräldrar.
7. Kvinnor tar större ansvar för barnens resor
8. Kvinnor otrygga vilket begränsar dem
9. Högre toleransnivå med direktbussen – slipper stressen att missa vid byten
10. Chauffören har en betydande roll för trivsel
11. Arbetsgivarens uttalade/outtalade policy för distansarbete och flexibla arbetstider spelar
stor roll
2015-01-27
3(36)
Innehållsförteckning
1
Inledning............................................................................................................. 6
2
Projektdeltagare externt och internt................................................................. 7
3
Metod .................................................................................................................. 8
Geografiskt område och rekrytering .................................................................................... 9
Målgrupper ........................................................................................................................ 10
Målgruppsprofiler/personas............................................................................................... 11
Kvalitativ ”traditionell” metod ............................................................................................. 11
Laddering .......................................................................................................................... 11
Utvärdering ........................................................................................................................ 12
Den nya metoden, MER-analys ........................................................................................ 13
4
Resultat av de tre intervjustudierna ............................................................... 15
Uteslutande bil inom kommunen ....................................................................................... 15
Livspusslet påverkar kvinnorna mer ................................................................................. 16
Otrygghet........................................................................................................................... 16
Den allmänna uppfattningen om pendling ........................................................................ 17
4.1.1 Allmän busskunskap och bussbeteende bland Tyresöborna ................................. 17
4.1.2 Positivt och negativt med bil ................................................................................... 17
4.1.3 Positivt och negativt med buss ............................................................................... 18
4.1.4 Buss 815C .............................................................................................................. 18
4.1.5 Använd befintliga informationstavlor för mer information ....................................... 19
4.1.6 Gullmarsplan ........................................................................................................... 19
4.1.7 sl.se, SL-korten ....................................................................................................... 19
4.1.8 Chaufförernas påverkan ......................................................................................... 20
4.1.9 Åtgärder enligt tyresöbon ........................................................................................ 20
De åtta profilerna ............................................................................................................... 21
4.1.10 Buss-Berit ............................................................................................................... 22
4.1.11 Bil-Bosse ................................................................................................................. 23
4.1.12 Epokskiftar-Perssons .............................................................................................. 24
4.1.13 Måste-Mårten .......................................................................................................... 25
4.1.14 Kollektiv-Karlssons .................................................................................................. 26
4.1.15 Cykel-Kim ................................................................................................................ 28
4.1.16 Självständiga Sjöberg ............................................................................................. 30
4.1.17 Familjebildar-Farzads ............................................................................................. 31
5
Exempel på användningsområde ................................................................... 32
Underlag för kampanjer..................................................................................................... 32
2015-01-27
4(36)
Underlag för att sprida resandet över dygnet.................................................................... 33
Underlag för planering....................................................................................................... 33
Diskussionsunderlag ......................................................................................................... 33
6
Kort sammanfattning ....................................................................................... 34
7
Referenser ........................................................................................................ 36
2015-01-27
5(36)
1
Inledning
Tyréns har sett en ökad efterfrågan bland sina kunder på Mobility Management-åtgärder (MM).
MM handlar om de två första stegen i fyrstegsprincipen, nämligen om att effektivisera
användandet av transporter och infrastruktur. Via MM-åtgärder försöker man påverka
resan/transporten innan den börjat. De fyra stegen inom fyrstegsprincipen är:
• Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt
• Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät
• Steg 3. Mindre vägförbättringsåtgärder
• Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder
För att vara framgångsrik och effektiv i de första två första stegen i fyrstegsprincipen behöver
målgrupper kartläggas i aktuella områden då en effektiv styrning, reglering samt påverkan via
informationskampanjer görs bäst om det finns kunskap om dem det gäller. Det är först när det
finns målgruppsspecifik kunskap och platskunskap som både val av åtgärder och träffsäkert
budskap kan tas fram.
Forskning inom MM har visat att det är de så kallade ”mjuka åtgärderna” som har störst effekt
och minskar medborgarnas bilanvändande till fördel för andra transportsätt. Mjuka åtgärder är
exempelvis personlig reseplanering, marknadsföring eller information om alternativa
resvägar/färdmedel eller policys kring resor på arbetsplatser och skolor. Det har dock varit svårt
att komma fram till en övergripande metod för att kartlägga de mjuka faktorerna baserad på
tidigare forskning. Forskningen efterfrågar därför mer kunskap om de mjuka faktorernas
påverkan på resebeteende och mer forskning om resenärernas egen uppfattning om vad som
1
är viktigt för deras sätt att resa.
Det saknas även en metod som underlättar kommunikation med olika målgrupper med avsikt att
förändra ett (res)beteende. I de flesta fall används kvantitativa studier (t.ex.
resvaneundersökningar) eller erfarenheter från tidigare arbeten som inte är geografiskt
förankrade eller målgruppsanpassade. De mer traditionella kvalitativa metoderna, som Tyréns
har stor erfarenhet av, når en bra bit på vägen och lägger en bra grund men de når inte riktigt
ända fram.
I och med detta projekt har Tyréns, tillsammans med samarbetspartners, utvecklat ett
tillvägagångssätt som resulterar i ett mer träffsäkert underlag för beteendepåverkande
kampanjer. Projektet innebär att två kvalitativa intervjumetoder testats för att därefter
skräddarsy och testa en tredje. Tyréns har kartlagt de rationella motiven samt de emotionella
drivkrafterna som ligger bakom resenärens val av färdmedel.
Den här rapporten innehåller resultatet från hela projektet (det vill säga de tre delstudierna).
Åtta olika målgruppsprofiler beskrivs samt de rationella och emotionella drivkrafter som är
kopplade till dessa. Därutöver redogörs för respondenternas åsikter om förutsättningarna för
pendling samt förbättringsförslag samt ges exempel hur materialet kan användas som verktyg.
1
Margareta Friman, Lina Larhult, Tommy Gärling, An analysis of soft transport policy measures
implemented in Sweden to reduce private car use. (2012). Satoshi Fujiia, Sebastian Bamberg,
Margareta Frimanc, Tommy Gärling, Are effects of travel feedback programs correctly
assessed? (2009)
2015-01-27
6(36)
2
Projektdeltagare externt och internt
För att metodutvecklingsprojektet skulle nå ett bra resultat samt ha verklighetsanknytning valde
Tyréns samarbetspartners som bidrog med kunskap och engagemang.
Projektdeltagare är:
1. Sven Tyréns stiftelse (enbart finansiering)
2. Stockholm stad, Staffan Forsell, Projektledare Resval Sydost
3. Trafikverket, Pernilla Wistrand, Projektledare Resval Sydost (delfinansiär)
4. Tyresö kommun, Hedda Ericsson, Miljöstrateg/Mobility Management och Helena
Hertzell, Trafikplanerare (delfinansiär)
5. Nobina, Erik Almlöf, Marknadsanalytiker och Christer Berg, Trafikplanerare
6. Trafikförvaltningen (SL), Jan Eklund, Samhällsplanerare
7. X2AB, Charlotte Wäreborn-Schultz, VD
8. Energimyndigheten, Adam Mickiewicz, Samhällsplanerare (enbart i referensgrupp)
9. Carlsöö & Co, Victoria Carlsöö, VD
10. Samot, Karlstad universitet, Margareta Friman, Professor i psykologi (enbart i
referensgrupp)
Figur 1 Sammanställning av samtliga samarbetspartners.
2015-01-27
7(36)
I arbetsgruppen på Tyréns deltog följande konsluter:
1. Jesper Johansson, Kulturgeograf, expert Mobility Management – övergripande
projektledare
2. Jennie Bäckman, Kulturgeograf, projektledare för metodutvecklingsdelen
3. Joel Bertlin, Civilingenjör med inriktning hållbara städer
4. Sara Isaksson, Samhällsplanerare
5. Kathrin Nordlöf, Samhällsplanerare
6. Madeleine Eneskjöld, Beteendevetare
Martin Ström, Nationalekonom, inriktning miljöekonomi
Figur 2 Arbetsgruppen på Tyréns.
3
Metod
Projektet har genomförts i fyra delstudier vilket illustreras i Bild 3. I den första delstudien
används en traditionell kvalitativ intervjumetod och i den andra ett tillvägagångssätt som kallas
”laddering”. Laddering har inte använts inom MM tidigare men genom att applicera metoden på
infrastruktur och med målet inställt på MM-åtgärder var förhoppningen att komma närmare ett
effektivt sätt att få målgrupperna att åka mer kollektivtrafik. Strävan är att förstå respondenterna
och hur de ser på sin värld bättre än i en vanlig kvalitativ studie för att få bättre och träffsäkrare
underlag för strategiska åtgärder. Detta är grunden för varför Tyréns sneglat mot
marknadsföringshållet och ”lånar” en metod som är vanlig inom den branschen.
I delstudie tre jämförs metoderna vilket därefter mynnade ut i ett nytt tillvägagångssätt som
testats i delstudie fyra. De olika metoderna beskrivs vidare i avsnitt 3.3 och 3.5.
Metodutvecklingsprojektet är, som sagt, uppdelat i fyra delmoment och nedan kommer dessa
att förklaras steg för steg.
2015-01-27
8(36)
Figur 3 Processbild över hela metodutvecklingsprojektet
Intervjuerna i delstudierna ett och två har genomförts utifrån ett gemensamt ramverk som
utgjorts av underlag, rekryteringsprocess och utvärdering.
•
Underlag
o Syfte
o Geografiskt område
o Frågekategorier
•
Rekryteringsprocess
o Målgrupper
o Incitament för respondenterna
•
Utvärdering
Det som särskilde delstudierna åt är intervjuteknik, analys och därmed delar av rapporteringen,
se figur 4.
Figur 4 Schematisk bild över delstudiernas kronologi. De delar som ingår i rutan särskiljer
metoderna.
Geografiskt område och rekrytering
Respondenterna rekryterades bland boende i Tyresö kommun som bor inom postnummer: 135
30, 135 39-43, 135 45-49, 135 60, 135 61-63 samt 135 67-69. Tyresö kommun valde ut dessa
postnummer då det planeras för en hög exploatering där, se figur 5. Rekrytering av
respondenter har genomförts av underkonsulten Nordstat. Som tack för respondenternas
deltagande fick de 400 kronor genom ett presentkort.
2015-01-27
9(36)
Figur 5 Karta över definierade rekryteringsområden för intervjuer.
I delstudie tre utökades det geografiska området då unga vuxna visade sig svåra att rekrytera. Även
frågebatteriet justerades för att frågorna om emotionella motiv skarpare skulle framträda.
Målgrupper
I alla delstudier var avsikten att använda tre målgrupper med 6 personer inom varje målgrupp,
varav hälften män och hälften kvinnor:
1. Unga vuxna – pendlar in mot centrala Stockholm, mellan 20-35 år, eget boende, inga
barn.
2. Barnfamiljer – pendlar in mot central Stockholm, minst ett barn mellan 2-12 år.
3. Äldre vuxna – pendlar in mot centrala Stockholm, mellan 50-70 år (inte pensionär),
utflugna barn eller barn över 20 år hemma.
Det visade sig vara svårt att rekrytera deltagare i målgruppen för unga vuxna i de två första
delstudierna. Dels finns det få individer i det geografiska området, dels var de inte benägna att
delta. Därför utökades (se bild ovan) det geografiska området så det inkluderade Tyresö
centrum där det finns fler lägenheter och därmed större möjlighet att nå målgruppen unga
vuxna.
Tyréns har genomfört 44 intervjuer i de tre delstudierna, 25 kvinnor och 19 män mellan 22-65
år. Nedan syns fördelningen:
• Unga vuxna – 8 intervjuer, (5 kvinnor och 3 man)
• Barnfamiljer - 19 intervjuer (11 kvinnor och 8 män)
• Äldre vuxna - 17 intervjuer (9 kvinnor och 8 män)
2015-01-27
10(36)
Målgruppsprofiler/personas
Utifrån respondenternas svar kunde åtta målgruppsprofiler/personas identifieras. En persona är
en personlig beskrivning av en fiktiv person som representerar en målgrupp. Motivet till att ta
fram personas är att kunna hålla fokus på slutanvändarnas behov och önskemål. De åtta
personas som är framtagna kommer att utgöra verktyg för:
• Samsyn för gemensam utgångspunkt vid planering samt förvaltning.
• Förståelse för skillnader mellan män och kvinnor/ung och gammal.
o Vad får dem att handla som de gör?
o Hur kan deras beteenden påverkas?
• Prioritering av vilken målgrupp som det ska satsas på.
• Produkt- och tjänsteutveckling
o Vad vill slutkunden ha?
o Vad är slutkunden beredd att betala för?
• Riktad kommunikation
o Hur skall information paketeras?
o Målgruppsanpassad kommunikation?
o Vilka säljargument fungerar?
En stor fördel med personas är att det för mottagaren (exempelvis Tyresö kommun,
Trafikförvaltningen, Nobina, Trafikverket) är enkelt att känna igen sig och/eller relatera till
personas. Mottagaren ”lär känna dem” och därmed är det lättare att både se vilka behov de har,
hur deras liv ser ut och se vilka tjänster som är bäst lämpade för just dem.
Kvalitativ ”traditionell” metod
Syftet med den första delstudien var att se hur mycket kunskap som en traditionell kvalitativ
intervjumetod kan ge. Därefter jämfördes resultatet med delstudie två som genomfördes med
hjälp av Laddering, se avsnittet nedan.
Alla som intervjuades fick en kort presentation om Tyréns satsning på hållbart resande,
projektets syfte samt samarbetet med Tyresö kommun. Därefter genomfördes intervjun utifrån
ett strukturerat frågeformulär och kartor över Tyresö kommun.
Laddering
I delstudie två användes en metod kallad Laddering vilken har sina rötter i
beteendevetenskapen och är vanlig metod inom konsument- och organisationsforskning. Det är
både en intervju- och en analysteknik för att förstå kopplingen mellan yttre och inre drivkrafter
som påverkar de underliggande värderingarna för (res)val.
Tyréns har valt att använda Laddering för att utröna vad som ligger bakom de rationella motiven
vid val av färdmedel. Om kommunikation med trafikanter ska användas som styrmedel måste
den utgå från hur mottagaren, i det här fallet resenären, ser på sig själv och vad de värdesätter.
Den som främst värdesätter oberoende, självförverkligande och framgång lyssnar till argument
som bottnar i dessa. Budskapen behöver kopplas till ”rätt” känsla och nytta för det man vill
uppnå.
Det som är speciellt för laddering är att varje svar som respondenten ger följs upp med flera
följdfrågor för att respondenten ska få tänka efter, beskriva mer och inte stanna vid ett
slentrianmässigt svar. Vid intervjutillfället närvarade två personer från Tyréns, en som
antecknade och en som hade huvudansvaret för att ställa frågorna. Anledningen till detta är att
laddering som metod kräver mer av den som intervjuar än en traditionell metod.
I analysdelen av Laddering leds materialet, i detta fall målgruppsprofilerna, stegvis nedifrån och
upp genom analystrappan i figur 7. När Egenskaper, Nytta, Känsla identifierats leder det till
Värden.
2015-01-27
11(36)
Figur 6 Tyréns anpassade om analystrappan för att för MM-behov till pyramiden ovan.
Utbildning i intervjutekik
Hela teamet utbildades för att bli bättre intervjuare. Utbildningen genomfördes av Retail
Knowledge, i augusti 2014, som har stor kunskaper om intervjuteknik. Alla i teamet fick en
DISC-bedömning, individuell genomgång samt praktiska övningar att genomföra. Allt i syfte att
bli bättre intervjuare och nå respondenternas värderingar.
Figur 7 I DISC-analysen blev teamet bli färgkodade efter drivkrafter och lärde sig därmed att veta
hur de skulle lägga upp vissa frågor för att få bästa möjliga svar.
Utvärdering
Efter delstudie ett och två sammanställdes och presenterades resultaten under två workshops
med majoriteten av Tyréns samarbetspartners. Frågor som de fick besvara var:
1. Har våra samarbetspartners fått svar på de frågor de ville?
2. Har de fått det de behöver för att genomföra MM-åtgärder/kampanjer?
3. Vilka styrkor respektive svagheter ser de i metoderna?
Diskussioner och feedback var av stort vikt för det vidare arbetet. Därutöver har Tyréns internt
utvärderat metoderna utifrån de två huvudfrågorna:
1. Hur långt når metoden för ökad kunskap om de olika målgruppernas resande och
resbehov?
2. Hur långt når metoderna för att kunna genomföra effektiva informationskampanjer?
2015-01-27
12(36)
Den nya metoden, MER-analys
För internt bruk har en metodbeskrivning tagits fram där alla steg förklaras i detalj så nedan
följer en kortfattad beskrivning. Tyréns har tagit ”russinen ut kakan” från de två första
delstudierna och blivit bättre på både intervjuteknik och analysmetod. Bilden nedan visar
arbetsprocessen när vi tog delar av de etablerade metoder och gjorde, via tester, om dem till
Tyréns egna metod. Metoden fick namnet MER-analys (Metod för att identifiera resenärers
Emotionella och Rationella motiv för val av resslag).
Det visade sig att frågeguiden blev för allmänt hållen vid första delstudien och för smal vid den
andra. Därför gjordes den om till tredje delstudien där fördelar kombineras. Dels att få en
svepande och översiktlig kunskap över områden och hur respondenterna lever sina liv och dels
djupdyka i de frågor som går att koppla till känslor och resandet. Detta gav intervjuaren
möjlighet att vara mer följsam med respondenten.
Vid analys av materialet kategoriserades det och tre grupper av rationella motiv blev tydliga
som respondenterna angav. Dessa var Bekvämlighet (inre och yttre), Tid och Pengar (synliga,
dvs trängselavgifter och parkeringsavgifter). Miljö och hälsa är två parametrar som Tyréns kan
se ”bubblar” och vill in men som i dagsläget är för svagt. Med rätt åtgärder och kampanjer kan
dessa dock stärkas.
2015-01-27
13(36)
Analyspyramiden är inspirerad av Laddering-metoden men omformulerades efter MM-behov
och gjordes lättare att använda. Efter att profiler/personas skapats från intervjumaterialet tog
Tyréns dem genom pyramiden (nedan ett exempel). Detta för att få fram de emotionella
motiven.
Analysmetoden består av två huvuddelar 1) rationella motiv kartläggs och 2) de emotionella
motiven tas fram dels genom att lyssna på respondenterna men också genom att ta deras svar
genom en analyspyramid. Nedan bild är ett försök att visa detta schematiskt:
2015-01-27
14(36)
4
Resultat av de tre intervjustudierna
Allt eftersom analysen fortskred visade det sig att det inte fanns någon poäng att särskilja de tre
olika delstudierna åt i separata rapporter. Resultatet av den första delstudien som genomfördes
med traditionell kvalitativ metod genererade material som stärktes och fördjupades i och med
delstudie två som genomfördes med metoden Laddering. Detta tog ytterligare ett steg framåt
med delstudie tre. De redan framtagna målgruppsprofilerna/personas förstärktes eller
kompletterades. Tyréns har därför valt att presentera resultatet av hela
metodutvecklingsprojektet samlat i denna rapport.
Uteslutande bil inom kommunen
För lokala resor är det bil gäller, men om det är nära hemmet kan promenader och cykel
förekomma. Ingen åker kollektivtrafik lokalt för att ”det fungerar helt enkelt inte inom Tyresö”.
Buss helt uteslutet. Tyresö som boplats
Respondenterna trivs i sin kommun, de upplever att det viktigaste finns inom kommunen och att
det är en ”bra kommun”. En respondent menar att kommunen ”visar kärlek till invånarna” genom
exempelvis ”skötseln av rondellerna när golfbollen byts ut mot påsk-trädet”. Alla intervjuade
lyfter närheten till naturen, skogen, friluftlivet och vattnet. Några menar att det skulle kunna
synas mer att det är en skärgårdskommun.
En fördel är att de boende både får en lantlig känsla och kvaliteter, men ändå närheten till
Sveriges bästa arbetsmarknad på pendlingsavstånd. Respondenterna månar om att det ska gå
bra för kommunen och handlar gärna lokalt.
2015-01-27
15(36)
Flertalet respondenter menar att det skulle vara bra om man kunde göra det smidigare att ta sig
fram och tillbaka till kommunen. Det ska dock ”inte vara för enkelt att komma hit till Tyresö” för
”om det flyttar in för många kanske vi förlorar den lantliga känslan här”. De värden som de lyfter
med kommunen är de rädda att förlora då det redan börjat bli lite mer ”stadskänsla! Vi har ju
redan fått ett höghus!”.
Figur 8 Foto från Tyresö kommuns hemsida.
Livspusslet påverkar kvinnorna mer
Det visade sig att barnen påverkar kvinnors resande i mycket högre grad än männens. Detta
gäller alla kvinnor som har barn (och barnbarn) oavsett barnens ålder även om det var tydligare
med de som hade hemmavarande barn. Kvinnor upplever mer stress än männen på resan hem
pga förskola/skola därför att fler kvinnor än män tar huvudansvaret för hämtning/lämning på
förskola/skola. Män befinner sig sällan i en situation där ansvaret för hämtning/lämning enbart
faller på deras lott. De känner att de kan planera detta samt att de känner att det inte är hela
världen om man kommer lite sent. Kvinnorna blir stressade vid köer eller om de blir sena. Detta
beror dels på förseställningen om en bra förälder dels anvarsfördelningen. Kvinnornas strategi
för ett lugnare livspussel är:
•
gå ner i arbetstid
•
jobba närmare hemmet
•
ändra färdmedel (från buss till bil)
Även männen i gruppen Barnfamiljer vill vara med barnen och vara delaktiga. De vill inte
komma hem för sent från jobbet så barnen har ”pratat av sig” redan. Om det finns möjlighet att
flexa/jobba hemifrån tar de gärna denna möjlighet för att komma hem tidigare men detta är inte
kopplat till samma stress som kvinnorna i motsvarande position känner.
Otrygghet
Det är stor skillnad i hur kvinnor och män upplever otrygghet kopplat till resan. Det påverkar inte
mannens resväg alls men kan vara avgörande för kvinnans.
En del män uppger att det inte alls är otrygga. Några andra kan säga att han ”blir på spänn om
jag ser ett gäng på 15 personer” (ett gäng med män) men han är ”inte orolig för att jag inte ska
kunna försvara mig. Eller springa ifrån dem” så ”det hindrar (honom) inte”.
Männen är dock medvetna om att kvinnor upplever större otrygghet och de oroar sig när
döttrarna/flickvän/sambo är ute sent på kvällen. Han påverkas indirekt av deras otrygghet
genom att ”smittas” av oro eller att han går och möter till fots eller hämtar någon med bil.
2015-01-27
16(36)
Det omvända gäller när det kommer till kvinnor och otrygghet. När männen får tänka till vid
frågan om otrygghet säger majoriteten av kvinnorna att känslan av otrygghet påverkar deras val
av färdmedel, vilken hållplats de väljer, hur de tar sig till och från hållplatsen samt vilka tider
upplever bättre än andra. Alla kvinnorna hade någon strategi för hur de reser. Buss-Berit
anpassar hela vardagen efter känslan av otrygghet medan andra kvinnor inte gör det i samma
utsträckning pga arbete, aktiviteter, barn med mera. Nedan följer en lista på en del av de
strategier som kvinnorna använder när de känner sig otrygga i anslutning till resandet:
•
Håller sig i närheten av andra människor, vilket ger en känsla av trygghet (Pressbyrån,
väktare, upplysta hus)
•
Buss bättre än tunnelbanan pga chauffören
•
Blir hämtade vid busshållsplatsen/bestämd plats
•
Byter plats i bussen
•
Tar taxi
•
Går bilvägen istället för gångvägar/via viadukter som är mer öde
•
Går omvägar som är upplysta istället för genvägar som är mörka
•
Ser till att ha mobilen redo för att kunna ringa någon/112 om de känner sig hotade
•
Sitter långt bak i bussen för överblick
•
Hoppar av en station för tidigt (för att inte visa vart de bor)
•
Talar i telefon
•
Låtsas tala i telefon
•
Sms:ar någon, efter överenskommelse, att hon har kommit hem
•
Har nycklarna i handen som ett ”vapen” och för att snabbt komma in
•
Lyser med ficklampan i mobilen så bilar ska se henne
Den allmänna uppfattningen om pendling
4.1.1 Allmän busskunskap och bussbeteende bland Tyresöborna
•
•
•
•
•
•
Måndagar är jobbigaste bussdagarna – mest folk.
Fredagar är de bästa bussdagarna (få resenärer).
Ju närmare busshållsplatsen respondenterna bor desto nöjdare är de med bussresan.
Ju närmare startpunkten för bussen desto säkrare är de på att bussen kommer iväg i tid
samt att de får en sittplats.
Ju längre respondenterna bor från en busshållplats desto svårare har de att motivera
annat färdmedel än bil.
Majoriteten av respondenterna tar tidigare bussar än nödvändigt för att säkerställa att
de kommer fram i tid.
Det är samma parametrar som respondenterna tar upp som positiva respektive negativa när bil
och buss jämförs som färdmedel. Nedan listas de saker som respondenterna tar upp som mest
positiva, samt mest negativa med bil respektive buss.
4.1.2 Positivt och negativt med bil
2015-01-27
17(36)
•
•
•
•
•
•
•
•
Egentid
Kan tala i telefon
Avslappnande
Slipper krångel
o Med biljetter
o Med att passa tider
Tidsbesparande
Flexibelt
En trevlig stund
•
•
•
•
•
Inte lika avslappnande som buss –
måste hålla fokus
Svårt med parkering vid jobbet
Dyrt
Risk att hamna i köer
Miljömässigt dumt
Måste anpassa avgångstider från
hemmet och jobbet för att slippa
hamna i köer (motsats till flexibelt)
4.1.3 Positivt och negativt med buss
•
•
•
•
•
•
•
•
Egentid (läsa, lyssna)
Avslappnande – slipper hålla fokus
Tidsbesparande
En trevlig stund
Miljömässigt bra
Slipper stress att köra i stadstrafik
Slipper stress att hitta parkering
Säkrare (mindre olycksrisk)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Risk att hamna i köer
Lägre till busshållsplatsen än bilen
Jobbigt att passa en tidtabell
Cykla
Infartsparkering
Svårt att lita på att bussen kommer inställda/försenade bussar (utan att
bli informerad)
Krångligt betalningssystem
Att behöva byta vid Gullmarsplan
Dyrt
4.1.4 Buss 815C
Resenärernas favoritbuss är 815C. Den anses bra för att den går rakt in till stan så att man
slipper byte. Bussen upplevs också av resenärerna som 1) större, 2) fräschare och har
dessutom 3) bälten till alla. Om resenärerna tar 815C istället för ”mjölkbussen” innebär det att
de slipper 7 extra stopp och 10 minuters extra restid. Dessutom har respondenterna en högre
toleransnivå för köer när de sitter på direktbussen – de vet att de slipper stressen att missa ett
byte.
O:\STH\921696\Rapporten EXTERN\MM-rapporten EXTERN 150127.docx
Version: 2014-03-24
2015-01-27
Figur 9 Visar linjen på hur 815C går i jämförelse med de andra bussarna som respondenterna inte
uppskattar.
4.1.5 Använd befintliga informationstavlor för mer information
Flera upplever det som ett irritationsmoment när bussen antingen inte kommer alls eller går för
tidigt/innan tidtabellen. De menar att detta kan avhjälpas. Om de hade vetat att ”deras” buss var
försenad eller inställd hade de tagit den buss som kom först – även om den gick via Tyresö
centrum. Enligt respondenterna bör informationstavlan användas till att informera även
angående förseningar och inställda turer för ”Tavlorna finns, tekniken finns- varför används de
inte för oss”.
4.1.6 Gullmarsplan
Att byta vid Gullmarsplan upplever majoriteten som besvärligt. Detta dels för att det tar tid att
byta, men också för att platsen inte upplevs som trevlig eller trygg. En respondent anser att
”Gullmarsplan är en förfärlig plats”. Flertalet av de intervjuade kvinnorna talar om otrygghet på
kvällarna – att de undviker platsen eller har strategier för att känna sig mer trygga när de är där.
En kvinna uppgav att ”Jag ser till att alltid veta vart säkerhetsvakterna är. Ser jag dem inte är
jag inne på Pressbyrån tills bussen går”. Flertalet, oavsett kön, upplever stationen som stökig
och tidskrävande – att folk går hit och dit. Det är dåligt flöde av folk. Dessutom är det inte heller
en trevlig plats vid fotbollsderbyn och ”Ibland är bussar inställda på grund av fotbollen vilket
svårt att veta innan om man inte är fotbollsintresserad”. Några uppger dock att de upplever
Gullmarsplan som tryggare än Tyresö Centrum som är överbyggt och mörkt. Det finns exit i att
det finns tillgång till taxi och mer folk på Gullmarsplan.
Figur 10 Foto på Gullmarsplan. Bild tagen av Jennie Bäckman.
4.1.7 sl.se, SL-korten
Alla respondenter använder sig av sl.se i olika omfattning. De som åker buss ofta använder
sidan via mobilen för att kolla eventuella förseningar, när bussen avgår, eller om de ska åka ny
väg. De upplever att sidan är bra och tillgodoser deras behov.
2015-01-27
19(36)
När det kommer till SL-korten upplever majoriteten att de får mycket resa för pengarna. En del
jämför med andra delar av Sverige och säger att det är mer resor för pengarna i Stockholm.
De flesta av respondenterna som arbetspendlar har månadskort. Fördelen är att det känns
smidigt. Resenären slippa fundera på hur mycket pengar som är kvar på kortet, vilket de gör
med reskassan. Reskassan upplevs som besvärlig just av denna anledning och innebär en viss
osäkerhet som kan resultera i att man tar bilen istället. Det känns helt enkelt struligt att gå till
bussen och riskera att inte få åka med vilket är en risk som ingen är beredd att ta vid
arbetspendling. Övergången från remsa till reskassa gjorde att Bil-Bosses trösklar att åka buss
höjdes ytterligare. Några respondenter uppger att de får köpa årskort via förmånsportalen på
jobbet vilket de uppskattar. På så vis dras pengar varje månad utan att de behöver planera eller
tänka på det mer än en gång per år.
4.1.8 Chaufförernas påverkan
Busschaufförernas uppträdande påverkar resan i hög grad. Om chauffören är trevlig kan det
rädda upp många situationer som annars skulle anses jobbiga. Ett glatt bemötande kan vända
hela resan till en positiv upplevelse trots köer och biljettstrul. Detta gäller inte bara hur man själv
blir bemött utan även hur medpassagerarna bemöts. Om resenären ser att chauffören är trevlig
och hjälpsam mot andra påverkar detta också resan positivt. Chaufförens humör påverkar även
hur de kör, en glad och lugn person kör så att passagerarna kan läsa, slappna av och känns sig
trygga. Detsamma gäller om resenären upplever chauffören som nonchalant eller otrevlig, då
blir resan en negativ upplevelse och en stressad chaufför kör ryckigt och resan känns därmed
otryggt.
4.1.9 Åtgärder enligt tyresöbon
När tyresöborna själva får säga vilka åtgärder de tycker behövs i Tyresö säger de:
• Bussfil hela vägen in till stan.
• Skyltar med avstånd för cyklisterna.
• Bättre, sammanhållen och tryggare cykelväg.
• Bygg ut med en till fil på Tyresövägen (dock undrar de om cirkulationsplatser kan
försvåra detta).
• Bygg fler infartsparkeringar eftersom att de idag är fulla.
• Fler direktbussar och i ett längre tidsspann på dagen samt helgerna.
• Information via busskurernas tavlor.
• Bygg ut vägarna för säkrare bussresa längre ut i Tyresö – idag är vägarna smala och
förknippas med osäkerhet.
• Bättre belysning till och från busskurerna.
• Satsa på fler arbetstillfällen i kommunen för att slippa pendlande.
• Tunnlar under Tyresövägen för gående, exempelvis vid Öringe (åtgärdsförslag från
bilister).
•
De som åker buss sporadiskt ska kunna betala med kontokort.
• På bussen bör man som resenär kunna ladda mobilen och ha tillgång till WiFi
• Tv-skärmar – för information och tidsfördriv.
2015-01-27
20(36)
De åtta profilerna
Figur 11 Överst från vänster: Buss-Berit, Bil-Bosse, Epokbytar-Perssons, Måste-Mårten, KollektivKarlssons, Familjebildar-Farzads, Självständiga Sjöbergs och Cykel-Kim.
Vår hypotes att utgå ifrån tre livsfaser (Unga vuxna, Barnfamiljer, Äldre vuxna) visade sig vara
ett bra underlag då en av slutsatserna är att livsfas är avgörande för resval i stor utsträckning.
Dock är livsfaserna i en mer glidande skala (se bild nedan) och visade sig vara fem livsfaser.
Två är unga vuxna, utan barn men med två olika fokus, barnfamiljerna där ena gruppen åker
kollektivt och den andra bil. Därefter tre äldre vuxna-profiler där några kan beskrivas i en
”mellanfas” och på väg mot ett mer seniort liv.
2015-01-27
21(36)
4.1.10
Buss-Berit
Personen
Buss-Berit är 60 år, arbetar på kontor, är gift och har
två utflyttade barn och två barnbarn. Hon bor i hus,
har en bil och garage på tomten. Hon har det gott
ställt och har pengar över varje månad. Hon
värdesätter att bo nära barn och barnbarn.
På fritiden tar hon hand om barnbarnen 1-2 ggr/v och
hämtar dem från förskola/skola. Annars ägnar hon
sig åt trädgårdsarbete, motion och frilufsliv. Hon
promenerar mycket och nyttjar närområdet. Framgent ser hon fram emot att ha mer tid för barn
och barnbarn. Hon har ett behov att vara behövd. Buss-Berit fokuserar på sin familj och vill vara
där för dem.
Pendling
Buss-Berit ser inget annat pendlingsalternativ än direktbussen 815C. Hon säger att
”Mjölkbussen adderar 10 minuter med sina extra 7 stopp och då riskerar jag att bli åksjuk” och
syftar då till den buss som åker in i Tyresö centrum.
Hon känner sig inte stressad då hon kan flexa och inte behöver passa någon specifik arbetstid.
Men hon ser ändå till att åka tidigt för att få sittplats på bussen. Då kan hon slappna av och läsa
tidning/bok eller lyssna på radio - hon upplever att det ökar livskvalitén. Förutom att kunna läsa
på bussen tycker hon fördelarna med buss är att den känns bekvämare. Om busschauffören är
trevlig mot henne och de andra medpassagerarna blir resan än mer positiv. Dessutom gillar hon
klientelet på bussen, hennes medpassagerare är tysta och ”Uppklädda på väg till kontoret”.
Hon ser till att hon alltid kommer hem med 815C som har sista avgångstid klockan 19:00 från
stan. Hon åker inte gärna buss på kvällarna då hon upplever det stökigt på bussen. Hon känner
sig otrygg på vägen från bussen hem och säger att ”Man kan nog bli lite mer orolig när man blir
äldre”. Hon anpassar även restaurang, bio och teaterbesök så att hon kan ta sista direktbussen
hem.
Andra fördelar med bussen i jämförelse med bil är att bussen har bussfil så det går mycket
fortare än med bil in till stan. Hon vill dock inte vara utan bil då alla lokala resor enbart görs med
bil förutom när hon hälsar på vänner i närheten av hemmet - då promenerar hon.
2015-01-27
22(36)
4.1.11
Bil-Bosse
Personen
Bil-Bosse är 60 år, gift och har två utflyttade barn och
arbetar med fastighetsskötsel. Han bor i villa, har bil
och garage på tomten och anser att han har det gott
ställt. På fritiden är Bil-Bosse aktiv i föreningsliv,
motionerar (promenerar, springer och cyklar) och
träffar kompisar. Då och då åker han med bil till
Södermalm för restaurangbesök. Han känner sig
rörlig och är inte geografiskt bunden.
Med stigande ålder ser Bil-Bosse att slutet på livet
närmar sig och vill därför passa på att leva och säger: ”Jag vill inte sitta och ångra mig sen.” BilBosse fokuserar på sig själv och det han vill göra. Det gäller att passa på när han orkar och
kan. Familjen är viktig men han anser att de klarar sig utan honom.
Pendling
Han ser inget annat alternativ än bil fram och tillbaka till jobbet. Det är enkelt för honom då han
har parkering både hemma och på jobbet. Den enkelheten kan inte kollektiva medel tävla mot
menar han, även om det också kan bero på ”Vanans makt. Jag har ju alltid tagit bilen!” Andra
fördelar med bil är att han får en stund för sig själv och inte behöver ta hänsyn till någon annan.
En fördel med bil är också möjligheten att göra ärenden på vägen, dock görs detta mycket
sällan.
Restiden till arbetet är knappt en timme och därför arbetar han hemifrån en gång i veckan om
det går. Förutom den långa restiden är en nackdel med bil att han inte kan slappna av utan
måste ha fokus på trafiken hela tiden. Det kan vara jobbigt efter en lång dag på jobbet. BilBosse uppger också att det är ”dyrt” med bil men det påverkar inte val av färdmedel.
Bil-Bosse är generellt positivt inställd till kollektivtrafiken. Den främsta fördelen är att man då
slipper trängselskatten. Eftersom att han inte har så stor erfarenhet av att åka buss så stannar
listan på fördelar där. Bil-Bosse fokuserar mycket på nackdelarna med kollektivtrafiken. Det är
krångligt med biljetter ”Man borde kunna köpa biljett via sms eller kontokort så man slipper hålla
reda på belopp och fylla på”. Det är viktigt för honom att vara ekonomisk när han väl använder
kollektivtrafiken. Onödiga utgifter skaver och det är irriterande när han inte vet hur saker och
ting fungerar. Det skulle heller inte skada om det var mindre fimpar vid busshållsplatserna.
2015-01-27
23(36)
4.1.12
Epokskiftar-Perssons
Personen
Perssons är 54 år, gift och bor i villa. De har två nyss
utflyttade barn äger en bil då de precis sålt den andra. De
arbetar som mellanchef på ett stort företag.
Eftersom barnen nyss flyttat hemifrån så försöker de hitta
nya rutiner vid detta epokskifte: ”Vad ska vi göra nu med
all tid?” De har plötsligt mer tid, bättre ekonomin och visar
det sig, ett ökat spontanhandlande. På fritiden tränar de,
träffar kompisar, men trivs även hemma för att se på tv eller
fixa i trädgården då de njuter att vara utomhus.
Det som ger dem livskvalitet är framförallt relationer med
familj och vänner. Att veta att barnen har det bra. Att ha
hälsan, bra boende och kunna äta/dricka gott. Det är även viktigt för dem att kunna rå om sin tid, det vill
säga kunna planera och bestämma själv till viss del över arbetstider och fritiden. Ha ett bra jobb med
”hyfsad lön” som ger frihet i form av självbestämmande och kunna ha bil för de lokala resorna/utflykter.
Pendling
Perssons åker alltid buss och helst tidigt för att det är färre människor, de får sittplats och dessutom
minskar restiden på grund av mindre köer. De upplever att det är tryggt att åka samma tider varje dag. De
gillar att känna igen folk och har ”busskompisar fast man inte alltid talar med varandra”.
De väljer bussen så att de kan koppla av och göra annat under tiden de reser. De läser, fixar med
telefonen, jobbar, lyssnar på musik eller stirrar ut genom fönstret. Miljöaspekten (uppger framförallt
kvinnorna) är viktig, de vill ta sitt ansvar. Busschaufförernas roll är viktiga för upplevelsen och kan antingen
göra redan positiv eller negativ. Positiv resa om busschauffören är trevlig, kör lugnt så de kan läsa och
slappna av. En stressad chaufför kör ryckigt och resan känns otrygg både fysiskt och psykiskt.
De åker oftast direkt hem efter jobbet. Ibland tar de en fika/handlar i stan kanske de träffar en kompis. Men
de ser alltid till att hinna med direktbussen innan kl 19:00.
Bilen för pendling är inget alternativ. Det är både för krångligt och stressande med köer och att försöka
hitta en parkeringsplats.
2015-01-27
24(36)
4.1.13
Måste-Mårten
Personen
Måste-Mårten är 40 år, är gift och har två barn som
är 6 och 9 år gamla. Han arbetar som ekonom och
har det gott ställt. Han värderar familjelivet högt så
han går hem tidigt för att kunna hämta barnen och
arbetar ikapp hemma när barnen har somnat. Han är
”ganska nöjd” med livet och de tidsprioriteringar han
gör.
På kvällarna skjutsar han barn i bilen till aktiviteter.
Att ha två bilar är en förutsättning för att livspusslet
ska fungera för familjen. Han talar mycket om att det
inte är bra för miljön att åka bil men åker aldrig
kollektivt.
Måste Mårten skulle kunna vara en ung Bil-Bosse. Han fokuserar på sig själv men också på
familjen. Han tar bilen eftersom han behöver den i jobbet. Det är bekvämlighet med resan som
lockar och det faktum att han inte behöver anpassa sig till andra.
Pendling
Han behöver bilen i sitt arbete då han har många resor inom jobbet. Måste-Mårten har gratis
parkering på jobbet vilket underlättar och är en förutsättning för arbetet.
Val av färdmedel handlar inte om pengar säger han. Det är den mest effektiva (snabbaste)
resan som är det viktigaste menar han, och han behöver bilen i jobbet, annars skulle han lika
gärna kunna ta bussen. Fördelar med bil är att han är ensam och får bestämma själv, vilket han
finner avkopplande. Då kan han tala ostört i telefon.
Måste-Mårten ser inga nackdelar med kollektivtrafiken under förutsättning att det skulle gå lika
fort som bil eller snabbare.
2015-01-27
25(36)
4.1.14
Kollektiv-Karlssons
Personen
Kollektiv-Karlssons är 40 år, gift och har två barn på
4 och 7 år. De arbetar som konsulter, bor i radhus
och upplever att de har en okej inkomstnivå och de är
nöjda med livet.
Efter jobbet skjutsar de barn till träningar, tränar
själva och ägnar sig åt familjeliv. De umgås med
vänner och bekanta i närområdet. Till dessa cyklar
eller promenerar de för att kunna förena nytta
(motion) med nöje.
Framgent önskar de att de har mer tid för familjen och tid för att utöva en hobby. De lever på
hoppet att framtiden kommer att göra livspusslet lättare, ”När barnen blir större kan de cykla
själva till träningen”.
De fokuserar på familjen. Ser bussen som enda pendlaralternativ. Tiden är det viktigaste för att
få ihop livspusslet och vara en god förälder.
Pendling
De åker alltid kollektivt till och från jobbet. Bussen känns pålitligare än bil då den har bussfil en
bra bit in till stan. De tycker det är avslappnande då de får en stund för sig själva. En stor
nackdel med bil är risken att hamna i bilkö och att leta parkering i stan. Eftersom att tid är en
bristvara och avgörande för val av färdmedel så är det förseningar, att bussen hamnar i kö eller
till och med inställd som skapar mest irritation och stress. Även byten av buss eller omstigning
till tunnelbana anses vara en riktig tidstjuv och stresshöjare.
De tar sig till bussen på olika sätt, antingen genom att promenera (oftast) eller bil till
infartsparkeringen. Ibland ställer de bilen i anslutning till skolan. De jobbar bara hemifrån i
undantagsfall eftersom att de de inte tror att arbetsgivaren uppskattar för mycket distansarbete.
Kollektiv-Karlssons anser att de behöver ha bil för att kunna ta sig runt lokalt i Tyresö.
Otrygghet för kvinnorna i Kollektiv-Karlssons
I denna profil uppger majoriteten av kvinnorna att de kan känna sig otrygga vid resorna med
buss. Det beror främst på att det inte är ordentligt upplyst mellan bussen och hemmet om
kvällarna och att antalet onyktra personer ökar på kvällen. Alla kvinnorna har olika strategier för
att minska otrygghet:
•
•
•
•
•
Ser till att ha mobilen redo.
Ser sig om noga.
Sitter långt bak i bussen för överblick.
Hoppar av en station för tidigt (för att inte visa vart hon bor).
Vid mörker går hon en omväg för att komma in från gatan där det är upplyst istället för
via gården som vanligt.
2015-01-27
26(36)
•
•
•
•
•
•
Undviker viadukter.
Talar i telefon.
Låtsas tala i telefonen.
Sms:ar någon att hon har kommit hem.
Har nycklarna i handen som ett ”vapen” och för att snabbt komma in.
Lyser med ficklampan i mobilen så att bilar ska se henne.
Håller sig i närheten av andra, vilket ger en känsla av trygghet.
2015-01-27
27(36)
4.1.15
Cykel-Kim
Personen
Kim kan ingå i nästan alla profiler utom Buss-Berit
och Bil-Bosse. Kim har det bra ställt och särskiljer sig
genom val av färdmedel och fokus på hälsa. Kim
cykelpendlar för motion, intresse och ekonomin. De
anser att de slår fler flugor i en smäll och att
cykelpendlingen gör att de känner sig både nyttiga
och duktiga.
De fokuserar på sig själva och det de vill göra. Det
gäller att passa på. Tiden är viktig – de slår ihop
träningen och pendlingen.
”Såg det först som otänkbart att cykla, sen sa folk att de gjorde det, och jag upptäckte att även
jag kunde det och att det var fint”.
Pendling
Även Kim har en bil som de kör lokalt med i Tyresö men för pendlandet till jobbet så blir det
mest cykel på sommarhalvåret.
Cykelvägen upplevs som fin och tillåter att Kim kan njuta av sommaren, luften, frihetskänslan av
att cykla, lyssna på fåglar. Cykelvägen kan även upplevas som en svårighet då cyklisten delar
cykelbanan med så många gående vissa sträckor. Det finns också partier där cyklisterna
behöver åka upp på bilvägen och detta upplever de som osäkert och otryggt. Vissa cykelvägar
slutar i betongblock vilket försvårar både rent fysiskt att ta sig den vägen. Dock påverkar detta
även psykiskt då man som cykelpendlare inte litar på att de kan ta sig hela vägen fram.
Ett annat hinder är på vinterhalvåret då plogningen inte alltid är bra längs hela sträckan. Enligt
Kim är Tyresö kommun bättre än Stockholms kommun på att ploga. De åker mer buss på
vintern men har då reskassa vilket innebär att de tänker att det enbart är enstaka gånger de tar
bussen. Vägen via Älta upplevs som trevligare och säkrare än den via Gullmarsplan.
En förutsättning för att kunna cykelpendla är att kunna duscha och byta om på jobbet. Detta kan
kräva planering så att kläder finns på jobbet så man inte behöver ha mycket grejer i ryggsäcken
vid cyklingen. För att cykel-pendla behöver de åka hemifrån tidigt på grund av att blir det ”kaos”
vid 8-8.30 i stan. Detta beroende bla på att köer bildas i cykelbanorna. Det är optimalt att cykla
en väg och åka buss den andra.
2015-01-27
28(36)
Ovan bild visar de platser som cyklisterna pekar ut som otrygga eller besvärliga.
2015-01-27
29(36)
4.1.16
Självständiga Sjöberg
Personen
Självständiga Sjöberg är 27 år och bor i lägenhet i
Tyresö centrum. De både studerar och arbetar extra
på kontor för att dryga ut kassan. De äger en bil även
om de inte använder den ofta.
De har många projekt på gång via skolan, kompisar
och arbete vilket upptar en stor del av tiden.
De anser att livskvalitet är att kunna göra det de vill
och mår bra av. De satsar på sig själva och de egna
intressena och är mån om att må bra genom träning,
träffa vänner och funderar över framtiden och karriären. På fritiden tar de det oftast lugnt i
Tyresö och de gillar att vara i naturen med vänner. Någon gång åker de till stan. De känner att
de har makt över sin tid och upplever att de har flexibilitet och möjlighet att påverka sitt resande.
Pendlandet
De åker alltid kollektivt och väljer helst direktbussen. Vid rusningstid byter de dock vid
Gullmarsplan för att slippa köerna som bildas in mot stan. De ser sin tid som värdefull och vill ha
en bekväm resa (kunna planera, ingen trängsel).
På bussen är det viktigt att:
• kunna ladda för dagen och vakna till på väg till jobbet
• ha det lugnt och skönt på sina resor
• ha möjlighet att arbeta vid behov
• undvika stress
• läsa bok eller lyssna på musik
• varva ner på vägen hem
De reflekterar över miljön och vill agera miljövänligt men det styr inte resvalet. De är en profil
som uttalat undviker att ta bilen i onödan men upplever sig ibland tvungna, speciellt lokala resor
även om de också kan välja cykeln lokalt. De upplever det negativt att dåligt utbud av
kollektivtrafik tvingar dem att ta bilen mot deras vilja.
2015-01-27
30(36)
4.1.17
Familjebildar-Farzads
Personen
Farzads är 28 år, sambo, bor i radhus och har en
etanoldriven bil. De har det okej ställt. Hon arbetar
som lärare och han inom IT. På vardagarna har de
fokus på jobbet och på helger är de ”hemmakära”
och gör praktiska saker som att tvätta, storhandla och
göra cykelutflykter. De har nyligen flyttat till Tyresö för
att det är en bra miljö att bilda familj då de hört att det
är bra barnomsorg i kommunen.
De fokuserar på att skaffa familj och förbereder sig
inför detta genom att köpa hus och flytta till ett
barnvänligt område. De söker stabilitet. De tar
bussen för sinnesro och miljön men gillar bilen. Här
väger ingen parameter över, än. De står och väger mellan trafikslag.
Pendling
De åker bara kollektivt till arbetet (815C). De anser att kvaliteterna i att bo i Tyresö överväger
den tid det tar att pendla till arbetet. I och med deras framtidsfokus har de tankar på att byta
jobb för att komma närmare hemmet.
De kan uppleva resan som trång och klaustrofobiskt på grund av att det är mycket folk på
bussen. De åker nästan alltid samma tid på grund av arbetstider vilket dessvärre är i
rusningstrafiken. På bussen sysselsätter de sig med mobilen, läser nyheter, lyssnar på musik
eller läser en bok.
Farzads är miljömedvetna och använder bara bilen när de storhandlar. De flesta ärendena görs
på vägen från jobbet för att de ska slippa resor. De flesta lokala resor gör de på cykel. Trots
detta skulle de välja bilen om de kunde bortse från miljöaspekten. De kopplar värden som
friheten, flexibilitet och att de kan lyssna på vad de själva vill när de kör bil.
2015-01-27
31(36)
5
Exempel på användningsområde
Underlag för kampanjer
Vilka profiler ska man satsa på i ett första skede?
Vilket budskap ska lyftas fram för att nå så många som möjligt?
2015-01-27
32(36)
Underlag för att sprida resandet över dygnet
Underlag för planering
Genom att se vilka åtgärder som gynnar vilken grupp.
Diskussionsunderlag
Det visar sig genom intervjuerna att bilen fortarande är en manlig domän. Vilket föranleder
frågan hur länge det kommer vara så. I resultaten från intervjuerna är den tydligaste skillnaden
mellan könen i målgruppen Äldre Vuxna där männen tar bilen och kvinnan bussen. Båda
motiverar sina val med ungefär samma argument. Bilen har varit en stabil manlig domän i
många år. Det som är gemensamt för många domäner är att kvinnan dominerar vardagen och
2015-01-27
33(36)
mannen elitnivån (kock, ridsport etc.). Genom åren finns det exempel på domäner som bytt från
manligt till kvinnligt, bland annat:
• rökning
• ridning
• stickning
• maskinskrivning.
6
Kort sammanfattning
Respondenterna hade tydliga rationella motiv som de hänvisade till när de skulle berätta om
varför de väljer sitt färdmedel. Dessa kan vi dela in i tre kategorier. För några var tiden helt
avgörande och för andra var bekvämligheten eller synliga pengar viktigare.
Figur 12 Rationella motiv vid resval. I sista delstudien hittade vi två ”bubblare”.
I kategorin för Synliga pengar hamnar de pengar som är synliga vid varje resa. Via reskassan
ser man pengarna ”försvinna” vilket kan jämföras med drivmedelskostnaden som är något som
bilisterna inte slår ut per resa. Detta gäller även andra kostnader som kopplas ihop med bilen.
2015-01-27
34(36)
Det enda som är en synlig kostnad och som anses kunna påverka valet av resa är
trängselavgifter och parkeringsavgifter.
Vad det gäller de emotionella drivkrafterna så finns det både likheter och skillnader mellan de
åtta profilerna. De som kör bil, Bil-Bosse och Måste-Mårten, har samma argumentation vad
gäller att ta bilen – den slår allt vad gäller bekvämlighet. Däremot värdesätter de olika saker.
Andra viktiga punkter:
•
Kollektivtrafik är mer flexibelt än bil! De bilburna upphöjer flexibiliteten som det bästa
med att ta bilen till och från jobbet. I realiteten är det dock de som anpassar sina tider
mest efter rusningstrafiken. De som reser kollektivt kan i många fall ”bara gå upp och
ställa mig” samt ”åka förbi köerna i bussfilen”.
•
Det är viktigt att ha kolla på vad olika värden betyder för olika profiler. Pendlingen
upplevs olika trots att samma värden kopplas till olika färdmedel. Både Buss-Berit och
Bil-Bosse talar om bekvämlighet, men för henne betyder bekvämlighet att hon kan göra
annat på sin resa än att fokusera på körandet och för Bil-Bosse betyder det att slippa
trängas med andra personer i en buss.
•
Alla profilerna vill ha makten över sin egen tid. Det kan innebära att de uppskattar att
kunna flexa, åka innan eller efter rusningstid och att kunna arbeta hemifrån.
•
Det är barnfamiljerna som är mest stresskänsliga och säger sig värdera tiden mest. När
de inte hinner med blir de stressade och känner sig som en sämre förälder.
•
Otrygghet. Det är viktigt att se skillnaden mellan kvinnor och mäns förhållningssätt till
det egna handlingsutrymmet. Kvinnorna i alla grupper känner sig som mest otrygga då
de reser under kvällstid. Kvinnorna är betydligt mer begränsade både geografiskt och
tidsmässigt än männen på grund av den upplevda otryggheten.
•
Arbetsgivarens uttalade/outtalade policy för distansarbete/flexibla arbetsfomer spelar
stor roll för hur respondenterna ”vågar” jobba hemma eller inte. Detta gäller framförallt
barnfamiljerna som har en tendens att vilja visa att de kan prestera på flera arenor som en bra arbetstagare och förälder.
•
Bil-Bosse är en utdöende art! Det finns ingen annan profil som har samma motstånd
mot kollektivtrafiken. Dock finns det risk att Måste-Mårten och Familjebildar-Farzads
hamnar här om inte åtgärder och kampanjer sätts in.
•
Ökade bränslekostnader påverkar inte bilåkarna. Det ska till en ”naturkatastrof” om
priserna ska påverka de som väljer att åka bil. De räknar inte bränslekostanden per
resa och därmed blir det en osynlig kostnad vid val av resalternativ.
•
Livsfas är den avgörande faktorn till resval – inte ekonomin, utbildning och inkomst.
•
Högre toleransnivå med direktbussen – slipper stressen att missa vid byten
2015-01-27
35(36)
7
Referenser
Skriftliga
An analysis of soft transport policy measures implemented in Sweden to reduce private car use.
(2012) Av Margareta Friman, Lina Larhult och Tommy Gärling. Published online: 5 May 2012,
Springer Science+Business Media, LLC .
Are effects of travel feedback programs correctly assessed? (2009) Av Satoshi Fujiia, Sebastian
Bambergb, Margareta Frimanc and Tommy Gärling. Transportmetrica Vol. 5, No. 1, January
2009, 43–57.
Review of Evaluations of Soft Transport Policy Measures. (2010) Av: Jochen Richter,
Dresden Technical University, Germany, Margareta Friman, Karlstad University, Sweden,
Tommy Gärling, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden.
Erik Holtzclaw (2013) Laddering, unlocking the potential of consumer behavior.
Michael Hawley (2006) Laddering: A Research Interview Technique for undercovering Core
Values
Thomas J.Reynolds och Jonathan Gutman (1988) Laddering theory method, analysis, and
interpretation. Journal of Advertising Research
Tina Blegind Jensen, The laddering Technique – a way to conduct interviews. Aarhus School of
Business Denmark.
Intervjuer
Professor i psykologi Margareta Friman, Samot, Karlstad universitet. Den 15 april, 2014.
Projektledare/Strateg/VD Victoria Carlsöö, Carlsöö & CO. Den 25 april, 2014.
2015-01-27
36(36)