1. No category

RICHARD WAGNER
PETER TJAJKOVSKIJ
Förspelet till Mästersångarna
i Nürnberg
Eugene Onegin: Polonäs
(1813-1883)
GUSTAV MAHLER
(1860-1911)
Sånger ur Des Knaben
Wunderhorn
Der Schildwache Nachtlied
Rheinlegendchen
Der Tambourgesell
Wer hat das Liedlein erdacht
Lob des hohen Verstandes
Das irdische Leben
Trost im Unglück
PAUS
GIACOMO PUCCINI
(1858-1924)
Preludio sinfonico
GIUSEPPE VERDI
(1813-1901)
Don Carlos: Ella giammai m’amo
(Filips monolog)
RICHARD STRAUSS
(1864-1949)
Ariadne på Naxos:
Sein wir wieder gut …
(Komponistens aria)
(1840-1893)
GIACOMO MEYERBEER
(1791-1864)
Les Huguenots:
Nobles seigneurs, salut!
WOLFGANG AMADEUS MOZART
(1756-1791)
Figaros bröllop: Non più andrai
farfallone amoroso
(Säg farväl lilla fjäril)
GEORGES BIZET
(1838-1875)
Carmen: Habanera – L'amour est
un oiseau rebelle
JEROME KERN
(1885-1945)
Teaterbåten: Ol’ Man River
GEORGE GERSHWIN
(1898-1937)
Porgy and Bess: I Loves You Porgy
Den egyptisk-schweiziske dirigenten Nader
Abbassi känner vi från tidigare föreställningar
under Stenhammartävlingen. Han sitter också
i tävlingens jury, och är en synnerligen aktad
och mångsidig musikpersonlighet som är
professionell fagottist, sångare, dirigent och
tonsättare. Han har innehaft många viktiga
poster, bland annat som konstnärlig ledare
och chefdirigent 2009-2011 för Qatar filharmoniska orkester. 2002-2011 innehade han
också samma funktion vid Kairooperan.
Han debuterade som dirigent med en spektakulär och omtalad föreställning av Aida bland
pyramiderna i Giza.
Han har sedan dess framfört oräkneliga
operaverk, såväl de kända klassiska operorna
av Mozart, Puccini, Verdi, Rossini och Tjajkovskij som nyare av Stravinsky, Bernstein
och Prokofjev. 2006 dirigerade han Giancarlo
Menottis opera Maria Golovine med tonsättaren närvarande i operahuset i Marseille.
Även inom balettkonsten är han mycket bevandrad, och han har själv komponerat färgrik balettmusik. Han har dirigerat operor i
bland annat Bordeaux och Glimmerglass
Festival i New York. Bland de orkestrar han
gett konserter med kan nämnas Orchestra de
la Suisse Romande, Geneves kammarorkester, Basels och Mexikanska statens symfoniorkestrar, de filharmoniska orkestrarna i
Rheinland-Pfalz, Heidelberg och Lissabon.
Abbassi är också konstnärlig ledare för
Orchestre pour la Paix i Paris, en orkester som
förenar unga professionella musiker från hela
världen och som lägger grunden till en fredlig
dialog mellan olika kulturer och religioner.
Mezzosopranen Chrystal E. Williams vann
den senaste Wilhelm Stenhammar-tävlingen,
inte bara första pris, utan även publikens pris
efter ett bejublat framträdande. Hon har fått
mycket fin kritik även för sina framträdanden
runt om i världen, inte minst i rollen som
Rosina i Rossinis Barberaren i Sevilla.
Dirigenten Abbassi tog henne med till Kairosymfonikerna, och hon har sjungit på Philadelphiaoperan, Pine Mountain Music Festival
i Michigan, Washington National Opera, Knoxville Opera, Birmingham Opera Company
och Gotham Chamber Opera, förutom en rad
konsertframträdanden.
Operor som Sawyers The Garden of Martyrs, Tjajkovskijs Eugene Onegin, Massenets
Don Quichotte, och Weills Lost in the stars
står på hennes repertoar, och hon har sjungit
Elgars Sea Pictures, Verdis Requiem och
Rossinis Stabat Mater.
Vid sidan av segern i Stenhammartävlingen
har hon också prisbelönats vid bland andra
International Belvedere Singing Competition
och Mario Lanza Competition, båda 2013,
samt Giulio Gari International Music Competition 2014.
Chrystal E. Williams har tagit examen vid
Academy of Vocal Arts i Philadelphia, där hon
erhållit sitt artistdiplom i Opera Perfomance.
2010 fick hon sin Master of Music in Opera
Performance från Yale University School of
Music. Redan 2004 lade hon grunden till The
Chrystal E. Williams Scholarship Fund med
målet att hjälpa studenter i deras konstnärliga karriär. Medlen kommer från den årliga
konserten ”An Evening with Chrystal E.” som
hålls i juni i Norfolk, Virginia.
Henning von Schulman, bas, är utbildad på
OperaAkademiet i Köpenhamn där han tog
examen våren 2013. Han började sin sångarkarriär som gossopran i Visby, det blev sedan
engagemang i många körer, bland annat
manskören Orphei Drängar i Uppsala. Han
bedrev sångstudier på heltid vid Vadstena
Folkhögskola och fortsatte sedan på Musikhögskolan i Malmö.
Henning blev snabbt en efterfrågad solist i
stora vokalverk som Händels Messias,
Mozarts, Verdis och Faures Requier och
andra oratorier. Till vardags är Henning knuten
till Det Kongelige Teater i Köpenhamn där han
sjungit Leporello i Don Giovanni, Lodovico i
Otello och Banco i Macbeth.
Sedan studierna avslutats har Henning
vunnit priser och fått utmärkelser för sin
sång internationellt. Han vann första pris
direkt efter examen sommaren 2013 i Otto
Edelmann International Singing Competition i Wien. Sommaren 2014 tilldelades han
andra pris i Wilhelm Stenhammar International Singing Competition i Norrköping och
sjöng i konsertserien Ung Svensk Solist vid
Scenmusik i Sörmland. Under sommaren
2014 medverkade Henning i unga kommande
stjärnor i Vattnäs konsertlada och på Tivoli i
Köpenhamn i Meyerbeers I Puritani.
Under säsongen 2014-2015 medverkade han
på Det Konglige i Trollflöjten som Sarastro och
talaren samt som Henrik i Nielsens Maskarade. Under säsongen 2015-2016 medverkar
Henning i ett flertal produktioner på Det Konglige Teater och utöver det sjunger han Sarastro på Det Norske Opera i Oslo och Raimondo
i Lucia di Lammermoor på Opera Köln.
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
Mästersångarna i Nürnberg står ganska ensam bland Richard Wagners operor.
Den behandlar inte mytiska ämnen, utan är mer jordnära och har till och med
lustiga poänger. Detta är nämligen Wagners enda komiska opera, och den tog
honom 23 år att fullborda. 1845 påbörjade han skisserna och den 21 juni 1868
ägde premiären rum i München.
Det festliga förspelet har två teman; det inledande är det breda och pompösa
mästersångartemat, sedan kommer Walthers mera vekt formade kärlekssång.
Dessa teman kombineras på ett sätt som ger oss operans konflikt i koncentrat på
ett strålande grant sätt. Vi behöver här inte gå in på intrigen. Den är genomsyrad
av 1500-talets riddarpoesi och trubadursång, men också av skråväsendets virrvarr av regler och förordningar – vilka även gällde för sångare!
Vid sidan av sina storslagna symfonier komponerade Gustav Mahler nästan
bara sånger, och många av dessa har texten hämtad ur folkvisesamlingen ”Des
Knaben Wunderhorn” (Barnets magiska horn), utgiven av svågrarna Achim von
Arnim och Clemens Brentano 1806-08. Mahlers tonsättningar gjordes mellan
1892 och 1901.
”Das irdische Leben” handlar om det hungriga barnet som får vänta på mat
så länge att det dör – en allegori över Mahlers egen tonsättarbana. Till ”Rheinlegendchen” komponerade Mahler först melodin, och därefter letade han efter en
passande dikt. Den handlar om en försmådd älskare som kastar ringen i floden.
Ringen slukas av en fisk, som fångas och hamnar på kungens bord, där den försmåddes käresta känner igen den och rusar hem till sin vän.
”Wer hat dies Liedlein erdacht” är en liten visa om kärlekens läkande kraft,
så naturlig att allt i naturen känner till den. ”Lob des hohen Verstandes” är en
lovsång till förståendet, men kallades först ”Hyllning till kritiken” och har sin
grund i en gammal mästersång från Nürnberg.
”Trumslagarpojken” är en klagovisa. Han vet att han snart måste avrättas eftersom han deserterat från bataljen. ”Jag skriker med stämma späd, och tar ifrån er
avsked”. ”Trost im Unglück”, trösten i olyckan är att den skrytsamme husaren
som älskat sin flicka bara på låtsas, helt missbedömt hennes trofasthet, ”där tar
du gränslöst miste!” ”Der Schildwache Nachtlied” är den tragiska sången om
vaktposten som mitt i natten lockas av sina fantasier och sjunger en sång.
”Vem sjöng här? Vid denna tid? En förlorad vakt sjöng sin sång vid midnatt!”
Få operatonsättare har förmått fånga den stora publiken mer än Giacomo Puccini, och det är inte många tonsättare från förra seklets början som fortfarande
har praktiskt taget hela sin produktion aktuell på världens scener. Redan som
artonårig elev vid musikskolan hemma i Lucca, komponerade Puccini 1876
ett symfoniskt preludium i A-dur som avslöjar att den unge tonsättaren också
sneglat lite åt Wagnerhållet. Men det är vackert skriven musik som inleds med
träblåsarmotiv som får svar i stråkarna. Musiken strävar framåt och når en
dynamisk kulmen innan det ömsinta återkommer med stämningar och motiv
från inledningen.
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
Giuseppe Verdi skrev sin opera Don Carlos över ett libretto byggt på Schillers
berömda drama. Han skrev den för Parisoperan 1867 och anpassade den till
smaken i den franska huvudstaden. Men 17 år senare bearbetade han den kraftfullt, och det är den versionen man oftast hör idag – med premiär på La Scala i
Milano 1884. Man får vara med om en mycket komplicerad kärleksintrig där den
spanske kung Filip och hans son, tronföljaren Don Carlos, båda älskar Elisabeth.
I fjärde akten sörjer Filip i sin kammare att Elizabeth övergett honom ”Hon har
aldrig älskat mig …”. Utgången är synnerligen tragisk.
Richard Strauss opera Ariadne på Naxos hade premiär på Wiens Staatsoper
1916. Den har två delar: i den långa prologen diskuterar komponisten och librettisten bland annat om man inte ska lätta upp föreställningen med ett intermezzo.
Komponisten är emot tanken, och anför i sin aria att ”Musik är en helig konst”.
Men när den söta subretten Zerbinetta stöder tanken går han motvilligt med på
det. Andra delen är själva operan.
Innan ridån går upp för tredje akten i Peter Tjajkovskijs mest kända opera,
Eugene Onegin, hör vi en medryckande Polonäs. Det är gästerna i ett förnämt
hus i St Petersburg som just har börjat sin bal.
Giacomo Meyerbeer var den mest lysande representanten för den överdrivet
stora romantiska operan. Han älskade överfyllda scener där det hände mycket.
Texten till en av hans mest populära operor, Hugenotterna, skrevs av den oöverträffade textförfattaren Eugène Scribe, och premiären stod på Parisoperan 1836,
och blev en överväldigande triumf följd av tusentals föreställningar. Handlingen
utspelas under de svåra hugenottstriderna i Paris 1592. Det är laddat för strid
från första stund, inte minst därför att det ingår en het kärlekshistoria. Mot slutet
av första akten överbringar pagen Urbain i arian ”Nobles seigneurs, salut!” ett
brev till katolikernas ledare, Raoul, från en högt uppsatt dam (drottningen) i
vilket denne uppmanas att med förbundna ögon färdas till henne.
När Beaumarchais lämnade sitt skådespel Figaros bröllop till Comédie Française
i Paris 1784 förbjöd genast den franske kungen Ludwig XVI teatern att framföra
det. Han fann pjäsen alltför revolutionär, och sa att han hellre skulle låta riva
Bastiljen än att låta framföra detta avskyvärda teaterstycke. I Wien var stämningen inte lika laddad, och när Wolfgang Amadeus Mozart ville få sin opera
över denna text uppförd den 1 maj (!) 1786 restes inga hinder. Men så fanns inte
heller något av ursprungets revolutionstankar kvar i Lorenzo da Pontes italienska
libretto. Här uppmanades inte till stridigheter, men dramats rykte lockade folk
till teatern. Det som fastnade i minnet var den geniala musiken som försätter
publiken i feststämning, och att det fanns gott om små pikanta kärleksäventyr
gjorde inte saken sämre. Den erfarne och smått svartsjuke Figaro ger i sin aria
goda råd till den veke ynglingen Cherubin.
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
Den grymma berättelsen om den hetlevrade Carmen och hennes olika tillbedjare
är alltför välkänd för att här behöva återberättas. Lika känt är det att operans
premiär ägde rum bara några veckor före tonsättarens bortgång, och att den blev
ett stort fiasko. Det fanns recensenter som menade att denna opera inte innehöll
en enda minnesvärd melodi. Georges Bizet fick aldrig uppleva sina verks segertåg över världen. Han fick aldrig veta att han skapat den mest spelade och mest
älskade av alla operor. Carmen uppvaktas redan i första akten av soldaterna,
men hon har fått ögonen på Don José, och retar sig på att han inte är intresserad,
varför hon slänger sin ros till honom: ”Kärlek låter sig aldrig tvinga, som himlens fågel är den fri …”
Jerome Kern läste romanen Show Boat, som kom ut 1926, och blev alldeles ta-
gen. Han kontaktade den mycket överraskade författarinnan Edna Ferber, som
inte kunde förstå att hennes roman skulle kunna förvandlas till musikteater. ”Sent
en eftermiddag uppenbarade sig Jerome Kern i min våning med ett egendomligt
exalterat uttryck i sina ögon. Han satte sig vid pianot … Han spelade och sjöng
Ol’ man river. Musiken växte och växte och jag svär att mitt hår stod på ända,
jag fick tårar i ögonen och jag andades som en hjältinna i en melodram. Det här
var stor musik. Det var musik som skulle överleva både Jerome Kern och mig.”
George Gershwin hade länge sneglat på Heywards roman Porgy som ett lämp-
ligt underlag till en opera, och 1929 kunde han förvånad läsa i New York World
att han skulle lämna jazzen för att skriva en opera. Några år senare, 1933, läste
han i The Theatre Guild att man inom kort skulle sätta upp hans Porgy and Bess
– ännu en total överraskning. Vid den tiden hade han nämligen inte komponerat
en ton av operan, och var inte säker på att han skulle göra det heller. Men nu
kände han sig eggad.
För att finna den rätta stämningen for han till Folly Island med en mil till närmaste telefon. I denna avkrok lyssnade han till den svarta befolkningens dialekt
och deras innerliga sånger. Operan blev färdig den 23 augusti 1935, tre dagar
senare började repetitionerna, och den 10 oktober var det premiär i New York.
Publiken var salig, men kritiken hade till en början svårt att smälta blandningen
av stor opera och musical comedy.
Tiden har visat att Porgy and Bess inte bara skulle överleva utan dessutom
ställas i främsta rummet bland amerikanska operor. Men det var inte den första
operan med färgade sångare. Scott Joplins Treemonisha kom före. Och det var
inte den första jazzoperan. Ernest Kreneks Johnny spielt auf kom före.
Men Porgy and Bess var störst.
Efter operan fick Gershwin svårt med koncentrationen. Han talade om att
skriva en symfoni – men av den blev intet. Han började snubbla över tangenterna
när han spelade piano. Under våren blev han retlig och rastlös, fick huvudvärk
och besvär med balansen. Den 9 juli föll han i det koma ur vilken han aldrig
vaknade. Hjärntumören gick inte att operera. George Gershwin var borta, endast
39 år gammal.
Texter: Stig Jacobsson
Chefdirigent
Michael Francis
Violin 1
1:e konsertmästare
Henrik Jon Petersen
Vakant
Alt konsertmästare
Mikael Wenhov
2:e konsertmästare
Paul Waltman
Carina Beckett
Matts Eriksson
Josep Esteve
Sarah Dodd Falkebring
Lars Hedborg
Magnus Ivarson
Ingrid Olsson
Tanja Orraryd
Nina Söderberg
Johanna Tafvelin
Anders Törnqvist
Kristina Lindholm Vahllöf
Violin 2
Ruth Anderberg*
Fredrik Anderberg**
Håkan Jonsäll**
Lars Andersson
Boel Bengtsson
Karin Engström
Anne Holmer
Åsa Holm
Jin Hägerström
Richard Michelin
Sonja Vrieze
Carin Öjebo
Vakant
Viola
Lennart Falkebring*
Gunnar Enbom**
Crista Kende Bergendahl**
Nanako Akai
Karin Svanberg Ancker
Erika Gabrielsson-Backlund
Björn Carlén
Thomas Hall
Pernilla Rönnlund
Markku Sorri
Vakant
Horn
Lennart Langer*
Anna Ahlenius**
Jan Lejonclou
Lars Thapper
Elisabeth Åkervall
Cello
Solo-cellist
Niklaas Veltman
Trumpet
Elias Svanberg*
Eivind Bjørnevik**
Stefan Mattsson
Bo-Göran Christians*
Fredrik Lindström**
Sofia Petersen**
Torstein Dalene
Agneta Fredljung
Leif Vahllöf
Ingrid Åkerblom
Vakant
Kontrabas
Björn Malmqvist*
Jan Duda**
Anna-Cecilia Bergman**
Emma Josefsson Bjørnevik
Daniel R Thomas
Roine Uddfeldt
Flöjt
Vakant*
Annica de Val**
Anders Bleckman
Oboe
Pelin Lius*
Thomas Bodin**
Vakant
Klarinett
Johnny Jannesson*
Lars Paulsson**
Bo Pettersson
Fagott
Linus Berglund*
Eva Pettersson Veltman**
Per Jonsson Gille
Trombon
Eric Svensson*
Vakant**
Bastrombon
Johan Wiklund**
Tuba
Ole Christian Grønning*
Pukor
Lars Gärd*
Anders Dahlstedt**
Slagverk
Martin Orraryd*
Petter Svensson**
Harpa
Delphine Constantin*
Vid denna konsert:
Piano
Lennart Wallin
* Stämledare,
** Alt stämledare
Tuttimusiker är angivna
i alfabetisk ordning.
ALLTID PÅ EN MÅNDAG
KAMMARKONSERT MED
MUSIKER UR SON
MÅNDAG 12 OKTOBER kl 19.00
Crescendo Norrköping
ÖPPEN REPETITION MED
SCHÖNBERG OCH BEETHOVEN
TORSDAG 22 OKTOBER
kl 11.30-12.30 De Geerhallen
Norrköping Fri entré
Wenhovkvartetten med pianist
Ur programmet: Mozart och
Tjajkovskij
I samarbete med Norrköpings
Symfoniorkester.
Norrköpings Symfoniorkester
Hör SON repetera lördagens konsert.
Under ca en timmes tid får du följa
orkesterns arbete. Välkommen
till oss mitt i vardagen!
PETTER MÖTER SON
FREDAG 16 OKTOBER kl 19.00
De Geerhallen Norrköping
PASSION OCH REVOLUTION
LÖRDAG 24 OKTOBER kl 15.00
De Geerhallen Norrköping
Petters samarbeten med flera
svenska symfoniorkestrar har gjort
total succé det senaste året, och
nu gör vi det igen. Bered er på ett
mäktigt möte mellan två musikstilar i
De Geerhallen.
SCHÖNBERG VERKLÄRTE NACHT
för stråkorkester
BEETHOVEN SYMFONI NR 3,
EROICA
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Hans Ek
VALENTINA LISITSA TILLBAKA!
TORSDAG 29 OKTOBER kl 19.00
De Geerhallen Norrköping
Introduktion kl 18.30
BACH/WEBERN RICERCARE
BEETHOVEN PIANOKONSERT NR 4
BRAHMS SYMFONI NR 2
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Michael Francis
Solist Valentina Lisitsa piano
Introduktion kl 14.30 m Matts Eriksson
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Michael Francis
Läs mer om alla våra konserter på norrkopingssymfoniorkester.se
Norrköpings Symfoniorkesters sponsorer 2015-2016
GULDPARTNERS
SILVERPARTNER
ABB, Advokatfirman Glimstedt, Amec Foster Wheeler, Almroth Industrifastigheter AB,
Best Western Hotel Princess, Kurt och Brita Ehlert, Ernst & Young AB, Gunnar Gunnarsson
Fastighets AB, Holmen Paper AB, HSB, Hyresbostäder, Mattssons Fastighetsutveckling AB,
Ringarums Busstrafik AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, Swedbank,
Tage Rejmes Bil AB, Tommy Holm Revisionsbyrå AB
Fond of Music donation från Marianne och Lennart Lindqvist
Siw Ericsdotters stiftelse donation
SON samarbetar med Vi-skogen
Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON
fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord.
VD/Konstnärlig ledare, ansvarig utgivare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomas
www.norrkopingssymfoniorkester.se, [email protected]
KOMPLUS KOMMUNIKATIONSBYRÅ LOUIS DE GEER foto: JONAS LUNDGREN CHRYSTAL E. WILLIAMS foto: VANESSA BRICEÑO PHOTOGRAPHY
HENNING VON SCHULMAN foto: OKÄND NADER ABBASSI foto: OKÄND PETTER foto: ADAM FALK
Kommande konserter hösten 2015