Packhjälp Trollheimen
Utrustning eller Utstyr TEXT Ulf Henell Packhjälp inför Trollheimen 2015 L ägret går av stapeln i Trollheimen, ett Norskt fjordlandskap med djupa dalar omgärdade av branta höga fjäll. Så höga att de aldrig var täckta av is under senaste istiden. Målet för vår expedition är Innerdalen, en helt isolerad dal, en plats där tiden har stannat och allt ser ut som 1800 talet. Vädret här är mycket varierande. Ofta är det varmt, mycket varmt. Ibland över 30 grader. Men det kan också gå ner till bara 5-10 grader. Moln med nederbörd kan hastigt dra in över området från Atlanten, men de är ofta snabbt övergående. Och då vi är i fjällterräng kan det också blåsa. Ett unikt väderfenomen här, är den spöklika dimma som ibland väller in i dalgångarna. Dimman sägs komma från Trollen. När ett troll utsätts för direkt solljus sväller det upp och förstenas. Dimman skyddar dom för solen. ”Samma plats (toppen av Blåhøa 1671 möh), olika väder” S å egentligen behövs det kläder för väldigt många olika vädertyper. Men då vi kommer bära vår utrustning, vill man å andra sidan inte att den ska väga för mycket. En för tung ryggsäck kan snabbt sänka ens humör, och förstöra ett annars trevligt läger. Den här handledningen är personligt skriven. Den redovisar min uppfattning och mina erfarenheter av lätt packning i de fjäll vi ska besöka. Tycker du att utrustningslistan i slutet är för tunn, så är det bara att lägga till extra plagg eller saker. Max 10-15 kg En tumregel är att man inte ska bära mer än en fjärdedel av sin kroppsvikt. Det kan vara ganska svårt att hålla sig inom de gränserna. Speciellt om man följer utrustningslistor som ofta påstås vara skrivna av ”specialister”. De verkar mer vara skapade av erfarna säljare, vars syfte är att kränga så mycket saker som möjligt. Tyvärr kan ofta friluftsutrustning vara ganska kostsam. Ofta fungerar billiga saker lika bra som dyrare. Exempelvis fleece- och ullfiber plagg. Men ibland är det inte så. Om man vill investera i dyrare saker som man kan använda under många år, som tex sov- och ryggsäck, kan det ibland vara värt det. För utrustning man snabbt växer ifrån kan det ifrågasättas. Kanske kan du låna från någon? ”En Svensk fjällvandrare på Kungsleden” A vsågade tandborstskaft, klippa bort onödiga remmar och annat överdrivet gramjageri brukar inte ge så mycket. Det ger mer att ifrågasätta onödiga saker; mobiltelefon, både flat och djup tallrik etc. Det går också att hitta saker med multipla användningsområden; en friluftskniv kan ersätta en matkniv, en sovsäck kan användas som värmeplagg. Att klä sig enligt ”Flerskiktsprincipen” minskar behovet av varandra uteslutande kläder. Om du tvättar underkläder eftersom, behöver du inte köpa en full uppsättning som räcker i 9 dagar. Dessutom sparar du vikt. Att använda vad naturen ger; diskborste kan ersättas av ljung och sand från en bäck. Det är ofta billigare att köpa lättvikts prylar än tyngre utrustning. Men en del lättviktsprylar är inte lika hållbara. För att få ner vikten minskar man tjockleken på tyger etc. Man får väga för- och nackdelar mot varandra. Trollheimen 2015 går av stapeln i ett område, där förutsättningarna inte är extrema. Därför behövs inte heller extrem utrustning. Vi har också nära till nödförläggning inomhus, ifall vi möter exceptionellt dåligt väder. Två Norska fjällvandrare på väg mot Innerdalen, med en packningsstorlek a la Norge. Fjället som syns i bakgrunden är Storsalen (1799 möh), ett av de fjäll som isolerar Innerdalen från omvärlden. Flera etapper Dag 6-9 så bor vi i stuga, gör dagsturer (tex upp på toppar), och bär endast med oss det vi behöver för dagen. För att reducera vikten på det man behöver bära, har vi delat upp lägret olika etapper, där du ibland har tillgång till ett följe-transportfordon, så att du kan byta, komplettera eller minska din utrustning (denna ”extrapackning” packas lämpligen i en bageller mindre ryggsäck). Dag 2 - 5 befinner vi oss i väglöst land, bor i tält, och bär med oss all nödvändig utrustning. Du kommer också att få bära en del av den gemensamma packningen (tält, friluftskök, livsmedel). Saker som inte behövs för dessa dagar förvaras lämpligen i följefordonet. ”. 1:a, 2:a (morgon), 5:e (eftermiddag/kväll) och 6:e dagen kommer du ha direkt tillgång till vårt följefordon. Dag 7 - 9 kan du också ”komma” åt din extrapackning, men på lite längre avstånd. Innerdalen Möjligheter till bad Möjlighet till fika och godsaker Möjligheter att använda mobil och ladda saker Efter en lång resa, bygger vi upp första campen på en stor badstrand vid fjällsjön Gjevilvatnet. Vid skymningen blir det också ett stort beachparty / grillkväll. På dit- och hemvägen kommer det bli några stopp vid ”bensinstationer” där man också kan göra mindre inköp av fika. Större delen av lägerområdet saknar helt mobiltelefontäckning. Pga den begränsade användningen rekommenderar vi att man inte tar med någon telefon. Under resterande lägerdagar kommer det ibland erbjudas möjligheter till spontanbad- eller dusch. Vi passerar sjöar, vattenfall och vattendrag med naturliga bassänger i sten, där vi gör tillfälliga stopp om intresse finns, men räkna med att det ofta kan vara kallt vatten. Under själva vandringen kommer man att kunna göra kioskoch/eller fikainköp i stugorna vi bor i. Dessutom kommer vi passera en mindre livsmedelsbutik femte dagen. Räkna dock med att det är väldigt dyrt, exempelvis kostar en rulle kex med choklad (typ ”Brago”) över 40 Norska kronor. Vi rekommenderar att ni tar med ”godsaker” från Sverige. Förvaras lämpligen i extrapackningen. Jättegryta ovanför Innerdalen Kameror etc kan laddas dag 5, 7 och 8. Laddaren förvaras lämpligen i extrapackningen. När vi sover i stugor har vi tillgång till el Det här vattenfallet passerar vi 5:e dagen box. Första dagen slår vi upp vår camp vid Gjevilvatnet. Här har vi också tillgång till våra fordon. Självbetjänad affär i en stuga. Man lägger pengarna i en box. V år kropp producerar mycket värme när vi rör oss. Överskottsvärmen måste släppas ut, annars börjar vi svettas och blir blöta inifrån. Och blöta kläder kyler. Flerskiktsprincipen är ett flexibelt sätt att klä sig funktionellt för friluftsliv. Flera tunna lager håller din hud torr och skyddar mot kyla, vind och väta, och är lätta att variera i olika kombinationer beroende på väder och hur varm du är. Och det är du som avgör: det är din känsla av välbefinnande som bestämmer hur klädseln ska se ut. Varma soliga dagar med svaga vindar, har du bara ett eller två lager. Blir det kallare eller blåsigare kompletterar du med något lager till. Är det busväder har du på dig alla lager (dvs huvuddelen av kläderna du har med dig i ryggsäcken). Även när man är stilla, tex raster, behöver vi mer kläder för att inte frysa. Innerskiktet närmast kroppen har som främsta uppgift att hålla huden torr, och därmed varm, genom att transportera bort fukt från huden. Det vi i dagligt tal kallar underkläder. Mellanskikten ska värma kroppen. Består av ett eller flera plagg som alla har den funktionen att de isolerar genom att innehålla skikt av stillastående luft. Hit hör plagg som består av ullfiber, Fleecetröjor, fiberpäls samt plagg innehållande syntetvadd eller dun. Ytterskikten ska skydda mot vind och regn. Hit räknas vindplagg och regnkläder. Vinden har en mycket snabbt nedkylande effekt, även vid låga vindhastigheter. Regnkläder skyddar också alltid mot vind, men de är ofta så täta att man lätt blir svettig. Renodlade regnplagg för friluftsbruk är tunna och lätta. Vindplagg är kläder som har den fördelen att de släpper ut väldigt mycket mer av kroppsfukten än vad ett helt vattentätt plagg gör. En vindjacka i kombination med ett bara ett innerskikt, eller innerskikt + tunt mellanskikt gör att man håller kroppsvärmen på en behaglig nivå. Vindplagg håller för lättare regn, men vid ösregn måste de kompletteras med regnkläder. Kombinationsplagg ofta kallade ”skaljackor” är regnkläder gjorda i mer avancerade material som också ”andas”, tex Gore-Tex, Hydratic, Eco-Shell, HyVent, MPC och mängder av andra namn. Nackdelen är också att de brukar vara dyra. Plagg som även är tänka för vinterbruk är dessutom tunga. Klädmaterial Andra material Till vardags är bomull ett vanligt innerskiktsmaterial. Rena bomullskläder är emellertid synnerligen olämpliga vid friluftsliv, eftersom de blir genomblöta av svett och därefter kyler kroppen. Dessutom torkar bomull långsamt om det blir fuktigt eller blött. Fleeceplagg är billiga, hållbara och fukttåliga plagg som används som värmande mellanskikt. Skillnaden mellan billiga och dyra fleecetröjor är att dyra märken ofta är varmare än de billiga vid samma tjocklek. Om plagget används som mellanskikt bör det inte vara allt för tjockt. Bra material är konst(syntet-)fiber, ullfiber eller kombination av olika fiber: Fiberpäls är föregångaren till fleece, som egentligen har bättre egenskaper (isolerar bättre än motsvarande tjocklek i fleece). Billigt plagg. Enda nackdelen är att de möjligen är lite för varma att vandra i, på sommaren. Välj inte en allt för tjock tröja. Helly Hansen är det mest kända märket. Kläder gjorda i konstfiber suger ej fukt och väta, samt torkar snabbt, dvs bra egenskaper för friluftskläder. Syntetunderställ finns ofta till extrapris. Konstfiber består ofta av blandningar av olika material, tex Polyester, Bomull, Spandex, Lyocell, Elastan… Kläder i tunnare ullfiber, tex Merinoull värmer även om det är fuktigt, torkar snabbt, och luktar inte svett lika lätt som konstfiber. Ett utmärkt material för friluftsplagg. Finns i mängder av tjocklekar. Använd de tunnaste för underkläder, och lite tjockare för mellanskikt. Softshell är material som kombinerar mellanskiktets värmande egenskaper med ett membran som ger vindskydd och ett skydd mot lätt regn. En form av jacka alltså. Termojackor eller västar med foder av syntetvadd väger ofta 200-400 gram är ett ypperligt förstärkningsplagg vid raster och värmer betydligt mer än en fleecetröja med motsvarande vikt. De har dessutom liten packningsvolym, är relativt okänsliga för fukt och är billiga. För att fungera bra bör man ha ett mellanskikt under termojackan, tex av ullfiber eller fleece. En termojacka är dessutom vindtät, och kan fungera som vindjacka. Det finns även tjockare (tyngre) termojackor, men de är för varma att använda sommartid. Bästa värmeplagget ur vikt/värmesynpunkt är de som är gjorda med dun som isoleringsmaterial. De värmer 10-15 gånger bättre än ett fleeceplagg med motsvarande vikt. Nackdelen med dunplagg är att de är fuktkänsliga och tar lång tid på sig att torka om de blivit blöta. Därför passar de inte så bra på en sommarfjällvandring. De är också förhållandevis dyra. Är ofta lite dyrare än konstfiber. Alla märken har bra funktion. Möjligen kan det fortfarande finnas någon som billigt försöker sälja ut något lager av första generationens ullplagg, som av vissa kan upplevas att de kliar. Tänk dock på att de inte fungerar ihop med vind- eller skaljackor. Dvs du måste då också ta med dig något annat plagg som fungerar som mellanskikt. Tyvärr är det också problem med andningsförmågan hos många fabrikat. Många upplever att man blir fuktig från insidan när man bär dessa typer av plagg. Samma gäller också för fleeceplagg med vindskyddande menbram, tex windstopperfleece. De är för täta. ”Undvik rena bomullsplagg” Skal- och regnjackor En skaljacka är en avancerad regnjacka gjord i material som ”andas”, och har mer detaljer som minskar riskerna att man blir blöt inifrån. De är designade utifrån friluftskrav, men fungerar lika bra hemma. Problemet är att de brukar vara ganska dyra. Många märken fungerar precis som utlovat. Men det finns också märken som lovar väl mycket; en del andas dåligt, andra har brister i sin vattentäthet. På Trollheimen 2015 finns det inget behov att ha en skaljacka med sig. En vindskyddad jacka plus regnkläder ger samma skydd, dock till en högre vikt. Men ska ni ändå köpa en, så kommer här lite tips på vad man ska tänka på. Många av dom här råden gäller också för rena regnjackor. Att tänka på om du köper en jacka Det finns ingen anledning att investera i en skaljacka som även klarar vinterbruk. De är väldigt dyra, väger ganska mycket och fungerarar allmänt sämre sommartid då de är för varma. Passform Med en kroppsnära passform kan överskottsvärmen lättare vädras ut genom materialet. Jackan får dock inte vara för tajt. Det ska finnas plats för värmande mellanlager. En längre modell skyddar mer än en kort. Det ska vara lätt att röra sig i jackan. Material med stretch ökar rörligheten. Testa att höja en arm – då ska inte jackan lyfta och lämna midjan bar. Ventilation Överskottsvärmen kan till exempel vädras ut genom långa ventilationsöppningar under armarna och med en tvåvägs dragkedja i fronten som kan öppnas nerifrån. Dessutom är det förstås bäst om materialet ”andas” bra och släpper ut svettånga. Här har en del material stora brister. Fickor Det kan gärna vara nättyg invändigt i fickorna så att det inte blir dubbla lager tät väv på magen. Om fickorna är högt placerade är de åtkomliga även när ryggsäckens höftbälte sätts på. Vettigt med en liten inner- eller ytterficka för värdesaker. Jackslut Längst ner på jackan ska det finna reglage så att det går att justera jackans vidd. Då går den att dra ihop för att behålla värmen, eller öppna upp för att vädra. Frontöppning Det är vettigt med en tvåvägs dragkedja i fronten med endera en skyddande klaff som har tryckknappar eller kardborre eller med en vattenskyddad dragkedja. Ärmar Med vida ärmar vädras en del av överskottsvärmen ut. Om ärmarna är långa hålls händerna varma och torra. Ärmslut ska kunna stängas till med kardborre eller annan justering som inte är för kort utan sittet stadigt fast. Huva Regnet stoppas effektivt med en huva som har rejäl skärm. Dessutom är det bra med hög och tättslutande krage med mjukt tyg mot hakan. Det ska finnas plats för mössa under huvan. Huvan ska vara lättjusterad med reglage baktill och framtill vid sidorna. Även när huvan är på ska sikten vara god åt sidorna. Superlätta skaljackor (under 300 gram) En superlätt jacka är alltid en kompromiss. Fördelen är att den motsvarar ett ynka äpples plats och vikt i packningen. Nackdelarna är att du kanske får mindre komfort och hållbarhet. En annan nackdel med de tunnaste materialen, är att när det regnar kollapsar de och lägger sig mot huden som en blöt plastfilm. Tjockare och styvare material håller emot mer och ger en luftspalt mellan huden och jackan. Bär du långärmat under spelar detta inte stor roll. Att välja skor kan vara besvärligt, då det är många olika underlag vi kommer att möta. Men, mestadels kommer vi gå på torra stigar som denna. Skor Ibland passerar vi bäckar. De flesta kan man hoppa över, men ibland blir det enklare vad i 5-15 cm djupt vatten. Större vattendrag har broar. Och till slut kommer det också erbjudas möjligheter till toppbestigningar. På vissa ställen kommer vi då gå i blockterräng.. Det kommer också finnas kortare partier med myrmark. Ibland är det spångat, ibland får man gå i några cm blött underlag. Glöm inte att gå in skorna innan lägret! Annars riskerar du skavsår Vandrarkängor med högre skaft, typ Lundhags Forest Stadigare stövlar gjorda för vandring, typ Tretorn Hajk eller Nokian. Helst ofodrade. Fördelen är att de är billigare Gärna ofodrade, de torkar fortare ifall olyckan skulle vara framme om man skulle råka gå i för djupt vatten. Används med sockor. Fördelen är att de andas mycket bättre än gummistövlar. Fungerar också mycket bra i svensk natur med myrmark. Nackdelen är att de är dyra. En del upplever dom som tunga (~ 1450 gr/par) än vandringskängor och ger ett mycket bra skydd mot vatten, fungerar bra i svensk natur med myrmark. Nackdelen är att det kan bli ganska varmt och fuktigt. En del upplever dom som tunga (~1600 gr/par) Lägre vandringsskor. Bör vara vattentäta i den nedre delen, och gjorda i material som inte suger åt sig fukt eller väta. Blir de blöta så är det ingen katastrof. Fördelen är att de är ventilerande och svala, samt lättare än kängor eller stövlar. Nackdelen är att de kan vara dyra. Vikt ungefär 900 gr/par. Löparskor. En del fjällvandrare föredrar lätta skor enligt devisen ”ett kg på foten motsvarar fem kilo på ryggen”, trots att man efter första myren kommer gå i fuktiga skor (vilket de inte upplever som något problem). Det viktiga är att de är gjorda i material som inte suger åt sig fukt eller väta. Då blir de inte tyngre och så torkar de fort. Det finns en uppsjö av tillverkare som har denna typ av skor, bla Icebug, Merrell och Salomon. Fördelen är att de är mycket lätta och har de egenskaper som löparskor har tex dämpning. Dessutom slipper man ta av sig skorna vid varje vad. De är bara att hoppa i. Nackdelen är att de inte erbjuder samma stabilitet för foten som högre skor. Vikt ungefär 500 gr/par Strumpor Använd 2 par strumpor när du vandrar, ett tunt par innerst och ett yttre par som är tunt om det är varmt ute, och halvtjockt om det är kallt. Om du bara har ett par strumpor på dig så sker nötningen mellan strumpan och skinnet och så får du skavsår, om du har två par så sker nötningen mellan inner- och ytterstrumpan. Om du känner att skon skaver – stanna och sätt på ett plåster innan det har blivit en blåsa eller ett sår. Har du lätt att få skavsår; tejpa hälarna innan du ger dig iväg. Syntetstrumpor är tunna och torkar snabbt. Ull eller ull/syntet är lite tjockare och torkar långsammare, men värmer och känns behagliga även om de är fuktiga. En del ”lättvandrare” i låga skor brukar använda damstrumpor av ankelmodell 30-60 denier som innerstrumpa (eller dubbla lager om det är varmt). Nylonstrumpor minskar också risken för skavsår. Om du har ofodrade kängor eller stövlar, så ersätter du det andra lagret strumpor med tjockare strumpor eller sockor, oavsett utetemperatur. Alla bör ha med sig ett extra par torra varma strumpor som man använder när man har vandrat klart för dagen. Ryggsäck Lämplig storlek för den här fjällvandringen är omkring 55-60 liter. Ska du köpa en ny ryggsäck är det bra att veta att den storleken även passar för scoutläger, backpackresor etc. Har man en större ryggsäck packar man gärna med sig för mycket saker, och den blir tung. Ryggsäcken skall vara försedd med ett justerbart bärsystem som går att justera utifrån bärarens längd, med ett vadderat midjebälte för att avlasta axlarna. Gjord i ett material som inte suger åt sig vatten. En modern ryggsäck väger idag under 2 kg. Det finns också superlätta som väger ner mot 1,2 kg. Funktionsmässigt är dessa helt ok, däremot håller de kanske inte i 20 år. Ventilerande ryggplatta eller någon form av nätdesign minskar risken att ryggen blir svettig. Remmar och/eller öglor på utsidan så att man kan fästa liggunderlag, tält etc. Under lägrets 3:e etapp kommer vi göra dagsturer. Huvuddelen av packningen kan då lämnas i stugan. För att minska vikten ytterligare, gå ihop två och två om en ryggsäck, som man bär växelvis. Om du har tillgång till en mindre ryggsäck på ungefär 25 liter, kan du ta med den i extrapackningen (kanske rentav lägga extrapackningen i den). Håll innehållet torrt En ryggsäck är aldrig helt vattentät. Bästa alternativet för att skydda innehållet är att packa sakerna man vill ha torra i vattentäta packpåsar. Personligen föredrar jag en stor 35l påse, men kan också välja flera små. Det finns en uppsjö av olika varianter. Välj någon som är lätt, tex ”Sea to Summit - Ultra Sil Dry Sack” som finns i olika storlekar från 1 till 35 liter och bara väger 20-65 gram. Något tyngre påsar är också ok. Ju tjockare material påsen är tillverkad i, desto hållbarare är den. Den traditionella metoden att hålla innehållet torrt, är att trä på ett regnskydd på ryggsäcken. Tyvärr håller de inte innehållet helt vattensäkert. Man bör komplettera med att packa saker man vill ha torra i sopsäckar eller liknande. Och för att inte göra hål på säckarna placerar man dom lämpligast inne i en vanlig packpåse. Sovsäck Det är ganska varmt i Trollheimen-området, så de dagar vi sover i tält behövs egentligen bara en sovsäck som klarar +5 grader. Men om du planerar att köpa en ny sovsäck rekommenderar vi att du investerar i en tre-säsongers sovsäck (vår-sommar-höst). En sådan bör klara -5 till -10 grader. Det du ska titta på är ”komforttemperaturen” eller ”komfort dam”. Den visar vid vilken utetemperatur man sover gott i säcken. Titta inte på ”extremtemperatur”, det är den temperatur då man nätt och jämnt överlever. ”Manstemperatur” är för vuxna män, så den är inte heller intressant för yngre personer. Det finns två material: dun och syntet. Dunsovsäckar är mycket lätta och har mindre packvolym, men de är dyrare. De är också känsligare för vatten. Moderna syntetmaterial är mycket bra och dessutom billigare. Nackdelen är att de har lite större packvolym och vikt. Sköt om sovsäcken! Den ska aldrig långtidsförvaras i påsen, då komprimeras stoppningen. Den ska inte heller rullas. Lägg den luftigt på en hylla eller stoppa ner den luftigt i en säck som är stor som ett halvt påslakan. Vädra/torka ALLTID säcken genast som du kommer hem, så att du får ur fukten. Lakanspåse eller reselakan När vi sedan gör över till stugförläggning dag 5 blir det lite bökigare. I första stugan (Kårvatn) får man inte använda sovsäck. Här gäller lakanspåse eller reselakan. Har du inget sådan, så ta med vanliga sängkläder i extrapackningen. I Kårvatn har du nämligen direkt tillgång till följefordonet. Ett annat alt. är att sova i tält utanför stugan (du har fortfarande tillgång till stugans bekvämligheter). I stugorna övriga nätter rekommenderar de lakanspåse eller reselakan, men här får man också använda sovsäck. Anledningen till rekommendationen är att lakanspåse är lättare att bära. En lakanspåse är också enkel att sy ihop. På sig Etapp 1 - Tältförläggning (dag 2-5) Etapp 2 – Upp över Bjøråskaret (dag 6) Etapp 3 – Dagsturer i Innerdalen (dag 7-8) X X X X X X (X) (X) (X) X X X Vindskyddade fullånga Friluftsbyxor snabbtorkande (ev med zipoff så att de kan göras om till shorts) eller Vindskyddade fullånga träningsbyxor eller tights X X X Överdel (skjorta, t-shirt, linne etc) X X X Vindtät rymlig jacka (eller en mer avancerad skaljacka) X X X (klädmaterial, se text ovan) Underkläder Tunna plagg av syntet eller merinoull Strumpor Ett par tunna innerstrumpor samt en par tunna eller lite tjockare strumpor ovanpå beroende på utetemperatur, av syntet eller merinoull Sockor För vissa typer av skor, tex i ofodrade kängor, ersätts det andra lagret strumpor av tjockare strumpor eller sockor. Bra ingångna skor att gå i (se text ovan) Om du har lätt att få skavsår, så ta även med skavsårstejp eller häfta. Ungefärlig vikt Kläder i ryggsäcken Etapp 1 - Tältförläggning (dag 2-5) (klädmaterial, se text ovan) Extra underkläder 200 2 uppsättningar Tunna plagg av syntet eller merinoull Etapp 2 – Upp över Bjøråskaret (dag 6) Etapp 3 – Dagsturer i Innerdalen (dag 7-8) Stugförläggning Rest. packning lämnas i stugan 2 ”nya” uppsättningar, eller så finns det möjlighet att handtvätta de man har dag 5 (vi bor i stuga) Reservstrumpor 85 2 par av syntet eller merinoull 2 ”nya” par, eller tvätta de man har dag 5 Extra sockor 70 X X 300 X X 300 X X 250 X X (vid behov) 900 X X X Mössa som även värmer om det är blött 50 X X (vid behov) Tunna fingervantar som även värmer om de skulle bli blöta 80 X X (vid behov) Extra överdel (skjorta, t-shirt, tröja, linne, klänning etc) 200 X X Shorts, kjol (eller klänningen ovan), vid varmt väder 250 X X Även bra att ha i tält / inomhus Tunn varm tröja, tex i fleece eller ull, X som mellanskikt vid kallare väderlek, och som bivack- eller nattplagg Ytterligare ett mellanskikt / förstärkningsplagg vid raster eller bivakering. Tex termojacka eller väst, Ullfiber eller Fleece. Långa underställsbyxor / tunna mjukisbyxor etc som mellanskikt vid kallare väderlek, och som bivack- eller nattplagg Regnjacka och regnbyxor Har man en skaljacka som vindplagg, behövs inte regnjackan. Lätta skor för kvällsbruk (500) (vid behov) (X) När vi sover i stugor Något att bada i, vid sporadiska bad eller duschar SUMMA (X) (X) (X) ungefär 2 700 gr ungefär 2 700 gr Ungefär 1 500 gr Dag 1, 2 (morgon), 5 (eftermiddag/kväll) samt 6-9 kommer du ha tillgång till vårt följefordon, där du kan förvara ytterligare kläder i en ”extrapackning” Vikterna som anges är ungefärliga. Det finns både lättare och tyngre saker. Det viktiga är att försöka hålla packningsvikten under ¼ av kroppsvikten. Ungefärlig vikt Övrigt i ryggsäcken Ryggsäck, 55-60 liter Etapp 1 - Tältförläggning (dag 2-5) Etapp 2 – Upp över Bjøråskaret (dag 6) Etapp 3 – Dagsturer i Innerdalen (dag 7-8) Stugförläggning Rest. packning lämnas i stugan 1200-2200 X X X Vattentät packpåse(ar) eller Regnskydd till ryggsäck + några sopsäckar 170 X X X Solglasögon 25 X X X Solskyddsmedel (dela gärna med några andra) 60 X X X Myggmedel (dela gärna med några andra) 60 X X X Hygienprodukter inkl tandborste & tandkräm 300 X X X X X Läkemedel du använder Lätt handduk 200 X X (vid behov) Toalettpapper i en plastpåse 50 Rulle som räcker i 4 dagar Rulle som räcker i 4 dagar Liten rulle 1000-1800 X 400 X Sovsäck som klarar +5 grader (komforttemperatur) Liggunderlag Uppblåsbara är i allmänhet tyngre och dyrare är de i cellplast. På detta läger, där bara hälften av övernattningarna sker i tält, räcker det med cellplast, tex Thermarest ridgerest classic Reselakan, lakanspåse eller vanliga sängkläder. 200 X I en av stugorna (dag 5) får man inte använda sovsäck. I övriga stugor rekommenderas lakanspåse/reselakan, då de är lättare att bära jmf med en sovsäck. Pannlampa LED med nya batterier 85 X X X Plastkåsa eller mugg 35 X X X Plasttallrik, djup 80 X Sked och gaffel (eller kanske en spork) 20 X mindre friluftskniv eller mindre fickkniv med pincett och sax 100 (X) (X) (X) 0 (X) (X) 300 2 dagar 2 dagar 10 Ca 50-75 kr Ca 50-200 kr (X) (X) (X) (X) (X) ungefär 5 700 gr ungefär 3 800 gr ungefär 2 100 gr Packremmar om ryggsäcken saknar sådana för att spänna fast liggunderlag, tält etc ”Energigodis” (”påse” med tex godis, saltgodis, jordnötter, russin, nötter, choklad, torkad 2 dagar frukt…). En ”påse” per dag. Välj själv hur mycket du vill ha. Norska Kronor (till fika, godis etc) Medlemskort i Svenska Turistföreningen ”STF” (om du har) Kamera 200 SUMMA Ungefärlig vikt Gemensam utrustning Etapp 1 - Tältförläggning (dag 2-5) Etapp 2 – Upp över Bjøråskaret (dag 6) Rest. packning lämnas i stugan Du måste också ha plats för följande saker i din ryggsäck Personligt smörgåspaket (till lunchen) Etapp 3 – Dagsturer i Innerdalen (dag 7-8) 500 X (vikt ca 500 gr) X (vikt ca 500 gr) 3000 Ca 3 kg Ca 0,5 kg ungefär 3 500 gr ungefär 1 000 gr X (vikt ca 500 gr) Gör vid frukosten Del av gemensam utrustning (som tex tält, friluftskök, bränsle, livsmedel) SUMMA ungefär 500 gr Inköp Syntetunderställ, ullfiberplagg och fleece Skaljackor Icebreaker, Houdini, Bergans, Arcteryx, Norröna och Haglöfs är exempel på högkvalitetsmärken. Men här behöver man inte gå på högkostnadssegmentet. Dessa typer av kläder går att hitta billigt på rea i alla möjliga butiker som sportbutiker, Jysk mm. De finns också att köpa billigt hos en del nätbutiker. Här är det stor skillnad i funktion mellan olika märken. Försök hitta tester i tidningar som ”Ute”. Jag har för mig att även scouttidningen gjorde ett sådan test för något år sedan. Personligen rekommenderar jag Haglöfs, och då speciellt de något enklare jackorna. Deras tyger har under många år haft mycket goda egenskaper såsom andningsförmåga. Friluftsbyxor Fjällräven, Haglöfs, Lundhags och Norröna är exempel på högkvalitetsmärken. Men det finns också mängder med av andra fabrikat som har minst lika bra funktion; tex Pinewood och T&P. Det viktiga att titta på är att de torkar snabbt, andas, är lagom vindskyddade och lätta. Sovsäck Lite billigare butiker samt sportbutiker Butiker som specialiserat sig på högkvalitativ friluftsutrustning Träningsbyxor, tights och andra kläder https://itaboutdoor.se/klader/understall/ http://www.addnature.com/ http://www.sportamore.se/ http://www.naturkompaniet.se/ http://www.lannasport.se/ http://www.outnorth.se/ http://www.stadium.se/ http://www.outdoorexperten.se/ Hittar du i sportbutiker Ryggsäck Osprey, Haglöfs, Arcteryx och Bergans är exempel på högkvalitetsmärken. Här rekommenderar jag att man köper en ryggsäck av högre kvalité. Välj en lätt 3 säsongers syntetsäck som har en komforttemperatur på -5 till – 10 grader. http://www.xxl.se/ https://www.intersport.se/ http://www.go-nature.se/se/
© Copyright 2024