Här - Värmlands Museum

VÅRA
FINNGÅRDAR
Välkommen till våra finngårdar!
I norra Värmland finns ett stort och spännande bestånd av finngårdar och
rökstugor. Nedan följer korta beskrivningar och en enkel vägbeskrivning
till 14 besöksmål i Torsby och Sunne kommuner. Alla är tillgängliga för
besök, men en del enbart exteriört. Till övriga finns kontaktuppgifter. På
broschyrens sista sida finns kontaktuppgifter till Torsby Finnkulturcentrum,
Torsby Turistbyrå och Värmlands Hembygdsförbund vilka kan ge ytterligare
upplysningar.
1 KVARNTORP
Kvarntorp tillhörde de mer välbeställda
finngårdarna och har rök- och svenskstuga, bastu, smedja och uthus. Själva
kvarnen låg vid Kvarnälven som rinner
i närheten. Klara Persson (1876-1950)
som var den sista brukaren av gården
byggde ett kraftverk i älven, för att
bland annat kunna mjölka med mjölkmaskin.
Kvarntorp ägs av Torsby kommun och förvaltas av Lekvattnets hembygdsförening. Det går bilväg ända fram och i rökstugan finns servering.
2 RITAMÄKI
Ritamäki byggdes på 1840-talet. Boningshuset består av själva rökstugan
med rökugn, en kammare och ett kök
med järnspis och skorsten. Det finns
inte elektricitet eller indraget vatten.
Byggnaderna ger en god bild av hur livet på en mindre finngård kunde te sig.
SVEDJEBRUKANDE SKOGSFINNAR
Vad är då en finngård? Det var under 1500- och 1600-talen som skogsfinnar
flyttade från trakten av Savolax till skogslandskapen i Norrland och
Mellansverige. Med sig tog man sin väl utvecklade teknik att svedja
barrskog för att utvinna ny odlingsbar mark. I Sverige uppmuntrades
skogsfinnarnas kolonisering delvis av myndigheterna och tusentals
skogsfinska familjer tog chansen till en bättre försörjning i bland annat
norra Värmland. Etableringen fortsatte också över gränsen in i Norge.
Ritamäki brukades av samma släkt mellan
1840 och 1964 då de sista ättlingarna
flyttade. Slåtterängarna runt torpet slås varje år med lie för att bevara den
rika floran. Ritamäki ägs och förvaltas av Lekvattnets hembygdsförening. Det
finns en enklare servering.
Svedjebruket krävde stora arealer. Första året fälldes träden som sedan
fick ligga och torka i ett eller två år. Därefter brändes svedjan och man
sådde en tvåårig råg som man kunde skörda hösten året därpå. Efter den
första rågskörden såddes ofta rovor på svedjefallet. Efter något år var
marken för näringsfattig för att odla i, istället växte lövsly, örter och gräs
upp till bete.
Hemmanet Multtjärn delades genom arv i tre delar på 1740-talet. Sonen
Johan (Juho på finska) byggde Juhola. Gården togs upp genom svedjebruk
men man övergick snart till åkerbruk, boskapsskötsel och timmerhandel.
Rökstugan på Juhola är Sveriges största bevarade på ursprunglig plats.
Den byggdes ut med en svenskstuga på 1850-talet. På gårdstunet finns
även kokhus, loftbodar, lador och en rökbastu.
RÖKSTUGA, RÖKBASTU OCH RIA
Finngårdarna har tre karaktäristiska byggnader. Den första byggnad man
satte upp var en bastu, som värmdes med en rökugn – en ugn som saknar
skorsten och byggs utan bruk (rösugn). I bastun kunde man bada, torka säd
och bo innan boningshuset (rökstugan) stod färdig.
Rökstugan består av ett rum med en murad ugn utan skorsten (kappugn).
Röken löper ut i rummet och ut genom en reglerbar lucka i taket. Den
stora ugnen höll värmen länge och kunde också till viss del användas till
bak och matlagning. Det fanns separata kokhus på gården. En utveckling
av rökstugan var att förrådsrummet - ”kåven” - byggdes om till kök med
öppen spis. Många rökstugor byggdes så småningom ut med ytterligare
ett rum, en så kallad svenskstuga. Den tredje karaktärsbyggnaden på
finngården är rian, där säden torkades.
3 JUHOLA
Den sista generationen på Juhola var fyra syskon. Den mest kände av
dem, Juhola-Jussi (1859-1939), kunde tala den speciella värmlandsfinska
dialekten och han visste också mycket om folktro och magi. Juhola är i
privat ägo och gårdens byggnader är inte tillgängliga för allmänheten,
men området går att besöka.
4 MATTILA
RÖKSTUGOR PÅ HEMBYGDSGÅRDAR
Mattila är idag en fritidsanläggning med övernattningsmöjligheter och öppen hela året. Den ursprungliga rökstugan finns
inte kvar, men en ny uppfördes på 1880-talet. Årtalet 1881
finns inhugget i rökugnen, som fortfarande eldas.
Servering och konferensanläggning.
8 TOMTA, SKRÅCKARBERGET
5 PURALA
Purala ligger vid sjön Röjden. Gården
består av två delar; Västerstugan
från 1650-talet och Österstugan från
1700-talets andra hälft. Den nuvarande
rökstugan byggdes 1808, svenskstugan
omkring 1860-1870. Huset har många
fönster, samt en (oinredd) övervåning.
Purala var i släkten Kaikkalainens ägo
till 1964, då de sista ättlingarna skänkte gården till Solør-Värmland
Finnkultur- förening. Det går bilväg ända fram.
6 ABBORRTJÄRNSBERG
Abborrtjärnsberg, upptogs troligen
under
1800-talets
första
hälft.
Rökstugan, som är från 1885, var
bebodd till 1937. Det finns ingen
svenskstuga. Gården är obemannad,
men alltid öppen. Man får gå den sista
biten, ca 300 meter i ganska otillgänglig
terräng. Vid gården finns ett kors
inristat i en stenhäll. I slutet av juli hålls slåttergille, då slås gårdstunet
med lie. Abborrtjärnsberg ägs av Solør-Värmland Finnkulturförening.
Några rökstugor är flyttade till olika hembygdsgårdar eller friluftsmuseer
i Värmland. Där står de tillsammans med byggnader från de svenska
områdena, så man kan uppleva både svensk och finsk byggnadstradition.
Finngården Tomta togs upp 1780.
Gården var bebodd till 1939.
Södra Finnskoga hembygdsförening
fick Tomta i gåva av den sista ättlingen
1952. På gården finns många byggnader, bland annat en rökstuga från
1760 med svenskstuga. Den är flyttad
från Josefsberg i Lekvattnet, men flera
andra hus på området är ursprungliga,
bland annat mangårdsbyggnaden från
1850. Två av gårdens byggnader är uppförda under senare år; en rökbastu som
går att hyra och en stor serveringslokal.
9 KARMENKYNNA, LEKVATTNET
Lekvattnets hembygdsförening har samlat ett 15-tal byggnader med
anknytning till den skogsfinska kulturen. Själva rökstugan uppfördes i
Örtjärnshöjden på 1780-talet.
Karmenkynna är en förvanskning av det värmlandsfinska ordet käärmeenkynnäs, som betyder ormkullen. Servering.
7 RIKKENBERGET
Den nuvarande rökstugan med svenskstuga uppfördes 1852. Därefter
köpte norrmannen Ole Kjöstelsen Kalstad gården, som efter honom fick
namnet Kallstan. Huset var bebott av hans ättlingar till 1925 och det
finns många gamla föremål och redskap bevarade.
Rikkenbergets hembygdsförening bildades 1959. I närheten av rökstugan
finns en timmerkoja från 1920-talet som
har använts av skogsarbetare. I den får
man veta mer om arbetsvillkoren i skogen under 1900-talets första del. Rikkenberget består av kalkhaltig hyperit,
vilket gör att växtligheten är ovanligt
rik i området. Det finns möjlighet till
guidade visningar, kaffeservering samt
övernattning. Det går bilväg ända fram.
10 KOLLSBERG, TORSBY
Hembygdsgården Kollsberg ägs och
drivs av Fryksände hembygdsförening.
Här finns ett 20-tal byggnader.
Rökstugan från 1815 flyttades till
Kollsberg 1924. Den var bebodd till
1915. Här finns också en rökbastu.
Servering.
Åberget
Hån
Digerfallet
Kariberget
Averåfjället
så
så
n
S.Finnskoga
Medskogen
Bograngen
skogsån
543
512
D
A
E
Bjurberget
527
N
Davromägg
Amnerud
Våtsjön
Ljusnetjärnarna
sn
14
Speckebol
Björkenäs
Tjärnberget
Mosshöjden
517
Gräsviggen
Hultberget
n
Vigg
a
368
Aspe
11Killingerud
Vitsand
468
282
Borgsjön
194
Åssätern
Nordsjön
124
238
231
Räköken
Klanderud
Tvarud
Hasslan
Granbäckstorp
342
Anneborg
211
Mången
157
13
Skinnerud
Röbergssätern
Trehörningen
Borrsjön
Ulvsjön
Mallbacken
L
Pörtb
209
Tosseberg
35
Kårrud
Stöpafors
Hällsjö
Bäckalu
E45
Kymstad
Sätter
Sandnäs
Rottnen
SUNNE KN
Lersjön
Gettjärnsklätten
405
Åsegård
62
Trötvik
Borrsjön
Övre
Fryken
367
Gräsmark
Treskog
222
Höjden
Lysvik
278
Bjälverud
Tossebergsklätten
344
Bengtstorp
Gränssjön
Kolstan
Allstakan
Kymmen
Ä
Forsberg
342
Kymsberg
Fredros
StorTreen
S.Ämterud
Påkerud
Kymmen
Bergsätern
Lisjöberg
Råby
Hagarna
Långenäs
Tinnhöjden
Lisjön
110
Ransbysätter
Forsnäs
Nytomten
Bortan
188
lven
297
Grinnemo
Grässjön
364
Hundviken
115
Fall
Ransbylunne
Bada
bruk
305
Timbonäs
Lövhöjden
301 Fåfängan
N.Ämterud
Åv
Fällan
Gullsby
Kammesmack
Fallen
Abborrsjön
n
Åshagen
Ängarna
Stora
Finnsjön
Stora
Gransjön
419
Simonstorp
Häljeboda
lve
203
Storeken
Vällen
Svennebytorp
Sätergården
Tvällen
Blekåsen
182
Håvilsrud
148
Brötningslandet
354
21
Svenneby
Bada
Gräsmarken
272
Morast
Åshagsberget
3
Sönnerudsheden
Brånberget
Skallbergssjön
Högb
Rinn
Oleby
364
Åsen
37
239
Jangen
Stensgård
Fryksände
Lusketorp
Sjöviken
Nystugan
212
Västergården
10
3
Gräsberget 252
Gustavsdal
Jolfallet
laä
Popetorp
211
216
Lilleken
Jo
232
396
an
Utterbyn
34
Sundshagen
Kulnerud
34
Hångstad
den
167
höj
Tannsjön
Orm
282
ttn
Önnerud
Torsby
Kullberget
Finnsjön
387
Kyrkskogen
Övre
Badasjön
Torsby
Flygplats
Valberget
Torsbysjöarna
Mariastorp
Axland
Charlottenberg
Lersjön
Kroksätern
Ro
239
Långetjärn
Pipoberget
Vangen
Nordantjärn
Grundsjön
Bredsjön
Bogen
Fa
326
Utterbysäter
Rådom
Mårbacken
Rolamp
324
Baståsberget
Vassjön
394
Kroksjön
364
313
Fensbol
Ganterud
VÄRMLANDS LÄN
Mitandersfors
14 NIKKELA, NYSKOGA
Vangen
Kvarntorp
357
Kollerud
n
n
1
Svarttjärnsbe
aä
lve
a
ttn
Lomstorp
Segnäss
Långåshöjden
Skansen
Heden
Storskallen
514
V.Gårdsjön
Busken
Ba
d
Ro
Ritamäki
Lomsen
Austmarka
Velen
Lekvattnet
Lekvattensjön
Ö.Gårdsjön
400
Vägsjön
Hänsjön
Poptorp
Kockarojnshöjden
Flaten
Runnsjöviken
530
Nedre
Brocken
Buråsen
Åsteby
Vadje
416
Gårdsjöberg
Boseberget
425
Noppikullen
Tvärberget
Blåsåsen
Goddalen
Aborrberget
9
Ormhöjden
Helgesjön
Runnsjön
417
skogen
2
Överbyn
291
Rösberget
E45
362
Långnäs
Vägsjöfors
Bjursjön
Sörmark
Fäbacken
Övre
Brocken
127
TORSBY K
Kullberget
Hovfjället
Smedbacken
Millmark
Rottnaberg
Varald-
Kyrknäs
542
Kläggen
Röna
367
Vittjärn
Ängarna
Bastvålen
Håkanberget
Juhola
Varaldsjöen
Högsäter
StorHässlingen
385
Ruskåsen
Trång
37
Röjdan
Aspsjön
Rattsjön
Ljusn
an
Rattsjöberg
Lillskogshöjden
Sandsätern
Noppliberget
Myrgubben
T
Storberget
Östmark
Rottnemon
Fredsmonument
Oseb
Brattfors
290
Långerud
NORGE
Morokulien
357
Fagerberget
Klacksberget
Arnsjön
Lämbacken
Vestmarka
Gården
hålls öppen vissa dagar
och på förfrågan.
Eda glasbruk
Kullåsen
Björkbysätern
Kristinefors
Röjdåsen
Ljusnäs
333
519
Magnor
Ändenäs
Kullen
Björkåsen
Mangen
542
Digerberget
470
Mangen
Hällsjön
13 GRÄSMARKS HEMBYGDSGÅRD, GRÄSMARK
Knösen
Rörn
Tjärnberget
499
Mattila
Purala
Rännberget
Nyskoga hembygdsgård
är en del av
Eidskog
den gamla finngården Nikkela.
Rökstugan från 1700-talet flyttades till
Skotterud
nuvarande plats 1880. Det
finns också
en rökbastu.
Munkebol
441
Nyckelvattnet
Ambjörby
Flatåsen
Röjdåfors
Harberget
Hollandstorp
Röjden
437
Gransjön
Gräsmarks hembygdsförening
förvaltar
Roverud
ett 10-tal byggnader. Förutom gårdarna från svenskbygden
finns en rökstuKongsvinger
ga med svenskstuga från 1700-talet,
en torkria och en rökbastu. Rökstugan
har en vit bård på väggen som markerar var sotgränsen gick. Servering.
en
rälv
n
älve
5
472
502
411
374
4
Mulldusen
541
Kla
lid
ngs
Svulrya
Brattåsen
Månäsberget
Ljusneberget
Nyskoga
Boviggen
Store
Rögden
4
Tällåstupet
Högåsen
Snipberget
Juhola
555
an
480
3
Hemberget
Fämtå
Mörbacka
Hjällstad
482
Lju
Antilaberget
Ma
6
Abborrtjärnsberg
Backa
Storberget
Pålstorp
Nordviggsjön
62
516
494
Svenshöjden
Bänteby
Knäppen
Mackartjärn
Mellom
Rögden
435
L
Röjden
Tällås
Transtrand
Brönäs
Skallbäcknolli
Namnå
Likenäs
N.Transtrandssätern
Metbäcken
Sätern
V
Midsommarbygget
Rikkenberget
Fallsjön
Nordre
Rögden
Brandval
Björkelangen
L
632
Falltorp
Hof
Dalby hembygdsgård
ligger i KlarälvKirkenær
dalen söder om Sysslebäck.
På området
Grue
finns ett stort antal byggnader, främst
från svenskbygden. Rökstugan som
är av en enkel modell med jordgolv
flyttades till hembygdsgården 1933.
Rökstugan har inga fönster, utan
endast dragluckor på långväggen.
Servering.
Uggenäs
643
7
495
Ä
VÄRMLANDS LÄN
Knossen
Dundern
Här finns också en skvaltkvarn och ett härbre, samt ett kokhus. Servering.
12 DALBY HEMBYGDSGÅRD, RANSBY
Långav
568
587
Digerberget
Dalby
a
Råinjärv
517
615
Persby
Fämtan
Klätten
592
Urbanusberget
Nordklinten
Kapell
Branäs
Branäsberget
Granberget
Kindsjön
634
Dulpetorpet
Kapell
Torrberget
Kindsjön
arn
Elgeklinten
Tomta
538
Ransby
Bredsjön
Köl
Viberget
Råttsjöarna
Skrallarberget
95
Skråckarberget
12
Vingäng
8
Medskogsberget
602
Gunneby
en
Dypen
569
578
Örsjön
älv
Med
TORSBY KN
334
n
Lika
Letten
595
Sysslebäck
544
Rattsjöhallen
616
Barberget
Sundhult
Letteråsen
r
Kla
Vermunden
Tvärberget
Klarabro
Letafors
506
614
Näcksjön
Avundåsen
Lålammsberget
Finnskog
Byggnaderna på Vitsands hembygdsgård speglar både svensk
och skogsGjesås
finsk kultur. Rökstugan är från 1858
och flyttades Kjellmyra
till hembygdsgården
1923. Den har en
kattlucka i fönstret
Åsnes
och en ovanlig ochFlisa
utsirad pahastock i rökugnen. Paha- eller patastock är en lodrät stolpe i det hörn av
rökugnen som vänderArneberg
ut mot rummet.
Lettan
621
644
Brattmon
Kn
ap
på
sä
lve
n
KARTA
nd
Östmark
u
Av
11 VITSANDS HEMBYGDSGÅRD, VITSANDNORGE
Possåsen
Svansåsen
Avundsberget
Hult
N.Viken
Östanbjörke
Edsbjörke
308
291
By
Björkefors
Tomthult
Råbäcken
Björken
Allmän info
Mer information om det skogsfinska
kulturarvet, finnskogen som besöksmål
och hembygdsgårdarna kan du hitta på:
TORSBY FINNSKOGSCENTRUM
Besöksadress: Lekvattnet 84
Telefon: 054 – 701 19 90
Turistbyrån Torsby
Besöksadress: Torsby Infocenter, Gräsmarksvägen 12, Torsby
Tel. 0560 - 105 50
E-post: [email protected]
Värmlands hembygdsförbund
www.hembygd.se/varmland
Besök www.varmlandsmuseum.se