Läs ett smakprov - Historiska Media

Konspirationsteorierna
och verkligheten
Sex historiska gåtor
ERIK ÅSARD
HISTORISKA MEDIA
Historiska Media
Box 1206
221 05 Lund
[email protected]
www.historiskamedia.se
© Historiska Media och Erik Åsard 2015
Faktagranskning Kim Salomon
Sättning Åsa Björck
Omslag Miroslav Sokcic/Mono Studio
Omslagsbilder Scanpix
Inlagebilder IBL Bildbyrå s. 14, 54, 150;
Scanpix s. 96, 252; Corbis s. 150
Tryck ScandBook AB, Falun 2015
Tryckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9
ISBN 978-91-7545-161-9
Innehåll
om historiska gåtor, konspirationer och
konspirationsteorier 7
vem kidnappade och mördade charles
lindberghs son? 14
Kidnappningen 15
F lygarhjälten Charles Lindbergh 18
Polisutredningen 26
Rättegången 34
Konspirationsteorier om kidnappningen 42
Lindberghs senare karriär 50
varför flög rudolf hess till skottland mitt
under brinnande världskrig? 54
Avfärden 55
Uppväxt och karriär 57
Planen sätts i verket 72
I fängsligt förvar 76
Konspirationsteorier om flygningen 82
Nazist intill döden 90
vem angav anne frank och hennes familj? 96
Arresteringen 97
En företagsam familj 103
Livet under tysk ockupation 113
Livet i Gårdshuset 117
I dödslägren 129
Hypoteser om angivaren 135
En litterär världssuccé 141
Att försöka förstå det ofattbara 146
Dödad, men inte tystad 148
vad orsakade dag hammarskjölds död? 150
F lygkraschen 151
Mammas pojke 157
Den opolitiske statstjänstemannen 163
Den energiske generalsekreteraren 167
Kongokrisen 176
De officiella utredningarna 183
Konspirationsteorier om flygkraschen 188
Legenden Dag Hammarskjöld 200
vem mördade john f. kennedy? 202
Attentatet 203
En aggressiv enstöring 206
Bakgrunden till Kennedys Texasbesök 214
Skotten på Elm Street 216
De officiella utredningarna 231
Konspirationsteorier om Kennedymordet 238
Summering av bevisen mot Lee Harvey Oswald 246
vilka låg egentligen bakom 9/11-konspirationen? 252
Attackerna 253
Mångmiljonären som blev terroristledare 260
De första terroristattackerna 266
Hur komplotten förbereddes 269
9/11-kommissionens rapport 280
Konspirationsteorier om 9/11 282
Tvivlen kvarstår, konspirationsteorierna likaså 294
konspirationsteorierna illustrerar vårt behov av
motberättelser 299
Tack 305
Noter 306
Litteratur 349
Personregister 361
Om historiska gåtor, konspira­tioner
och konspirationsteorier
Historien är full av till synes olösta gåtor, varav åtskilliga fungerar som återkommande referenspunkter i vår kaotiska samtid. Huruvida den franske 1500-talsastrologen Nostradamus
kunde förutse framtiden eller om det har funnits en ö med
namnet Atlantis är förmodligen inte ämnen som dominerar
middagskonversationen i dagens svenska hem. I stället återvänder vi ständigt, med mediernas benägna hjälp, till de stora tragedierna och katastroferna i modern tid som mordet på
Olof Palme, Estonias förlisning eller tsunamins dödliga framfart. Jag har samlat sex sådana exempel i denna bok, händelser som inträffade under de senaste dryga åttio åren och som
fortfarande är mycket omdiskuterade och, enligt många, gåtfulla. Två av exemplen har svensk anknytning (Charles Lindbergh och Dag Hammarskjöld), två inträffade under andra
världskriget (Rudolf Hess och Anne Frank) och ytterligare två
ägde rum i USA (mordet på president Kennedy samt 11 septemberattackerna 2001).
Det gemensamma för fallen är inte bara att de lever kvar i
debatten både här och internationellt, utan också att samtliga omges av en uppsjö av konspirationsteorier. Särskilt i samband med stora händelser som krig, katastrofer och revolutio7
konspirationsteorierna och verkligheten
ner brukar sådana teorier spridas och vinna genklang. Så snart
något extraordinärt inträffar finns det en lockelse hos de flesta
av oss att söka efter spektakulära förklaringar i stället för att se
till den naturligaste och närmast till hands liggande orsaken.
Välkända historiska exempel är den franska revolutionen 1789
och den ryska 1917. I bägge fallen anklagade försvararna av
den gamla ordningen diverse marginella sällskap eller grupper
– Frimurarorden, Tempelherreorden respektive judarna – för
att ha legat bakom omvälvningarna i stället för att beakta de
samhälleliga förhållanden som frambringade dem.
Bakgrunden till boken är det faktum att vi dagligen översköljs av berättelser, via sociala och mer traditionella medier,
om de stora händelserna i modern tid, berättelser som ofta är
insvepta i konspirationsteorier. Det som särskilt intresserar mig
i dessa berättelser är konspirationsteoretikernas sätt att tänka
och argumentera. Tänkesättet kommer tydligast till uttryck i
samband med stora och till synes svårförklarliga händelser av
det slag som granskas i denna bok.
I en tidigare studie med titeln Det dunkelt tänkta synade jag
kritiskt grunddragen i den konspirativa idévärlden med fokus på morden på John F. Kennedy och Olof Palme.1 Här
vidgar jag synfältet (och fördjupar samtidigt analysen av
Kennedymordet) till att omfatta fler ryktbara händelser, och
ett urval av de många konspirationsteorier som omgärdar
dem. Berättelser som de om Anne Franks tragiska öde, Dag
Hammarskjölds död eller terroristattackerna 2001 åtföljs närmast per automatik av konspirationsteorier enligt formeln ju
större händelser, desto fler – och märkligare – teorier. Via internet och de sociala medierna kan sådana teorier i dag spridas
med blixtens hastighet till miljontals människor jorden runt.
USA, vars identitet formades av en fruktan för utländska
8
om historiska gåtor, konspirationer och konspirationsteorier
och inhemska fiender, betraktas inte utan skäl som ”alla konspirationsteoriers vagga”.2 Internet flödar över av hemsidor,
varav många är av amerikanskt ursprung, som försöker överträffa varandra med berättelser om diaboliska mörkläggningar och hemliga världsregeringar. I Europa märks fenomenet
tydligast hos en rad högerextrema och populistiska partier, vilka försöker vinna röster genom att sprida unkna rykten om
olika invandrargrupper. Ryssland har upplevt en formlig våg
av konspirativa berättelser efter kommunismens sammanbrott
1991. Såväl hos den ryska högern som hos vänstern är det judarna (alternativt västvärlden och det internationella finanskapitalet) som utpekas som de ledande manipulatörerna bakom landets många problem. På Balkan utgör komplottidéer
av skilda slag en del av det historiska arvet sedan århundraden tillbaka. Och i Mellanöstern är antivästliga och antijudiska konspirationsteorier sedan länge stapelvaror.
I den rationella svenska samförståndskulturen hade konspirativa idéer länge svårt för att väcka anklang. Men med internets genombrott har konspirationsteorierna fått ordentligt fotfäste också här. Sommaren 2014 kunde man exempelvis läsa
en text på den svenska bloggen Mellanösternbladet som påstod att visselblåsaren Edward Snowden hade läckt dokument
som visade att terroristorganisationen IS (Islamiska staten) var
en skapelse av Storbritannien, USA och Israel. Den fruktade
IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi hade, tillades det, tränats av
CIA och Mossad, de amerikanska och israeliska säkerhetsorganen. Det fanns bara ett problem med texten: den var falsk
och en i stort sett plagierad översättning av ett inlägg på konspirationsbloggen Infowars, som i sin tur hade snappat upp
ryktet via obskyra källor i Mellanöstern. Snowden avslöjade
åtskilligt när han läckte tonvis av material från amerikanska
9
konspirationsteorierna och verkligheten
NSA (National Security Agency), men inte att USA och dess
allierade står bakom skapandet av IS.3
Exemplet är typiskt för många av de lösa rykten, felaktigheter och lögner som numera far fram likt gräshoppssvärmar
från den ena hemsidan till den andra. Det är också signifikativt i valet av berättelsens onda genius. Historiskt sett är det
två nationer som i konspirativa kretsar har utmålats som farligare och mäktigare än alla andra, England och USA. England intog länge platsen som världens ledande konspiratoriska
stormakt. Med säte i London ansågs Brittiska imperiet ha styrt
över de flesta av världens händelser. Efter andra världskriget
efterträddes England av USA som den helt dominerande aktören i de konspirationstroendes föreställningsvärld. I dag sägs
intrigerna dirigeras från Washington och Wall Street, stundom med understöd från London och Tel Aviv. Däremot får
man leta länge på nätet för att hitta motsvarande hänvisningar
till några av världens mest auktoritära samhällen som Kina,
Nordkorea eller Ryssland.
Ordet ”konspiration” kommer ursprungligen från det latinska conspirare, som kan översättas med att göra något tillsammans. Man måste skilja mellan en konspiration och en konspirationsteori. Med konspiration avses en förrädisk plan som
tillverkas i hemlighet av två eller flera personer i samverkan.
Minst två personer måste vara inblandade, annars går det inte
att tala om en konspiration. Man kan så att säga inte konspirera på egen hand. En ”riktig” konspiration består av tre delar: en grupp av konspiratörer, en hemlig plan eller överenskommelse samt ett illasinnat syfte.4
Konspirationen är alltså definitionsmässigt en handling, något som individer företar sig. Konspirationsteorin däremot avser
en viss övertygelse eller föreställning som uttrycker oro för en
10
om historiska gåtor, konspirationer och konspirationsteorier
befarad, men ännu ej bevisad, konspiration. Såväl handlingen som övertygelsen kan vara av större eller mindre omfattning, inkludera enskilda platser eller länder, stora regioner eller rentav hela världen. Empiriskt gäller att ju större geografisk
omfattning teorin har, desto falskare är den. Det innebär inte
att sådana konspirationsteorier alltid är helt falska, även om
så ofta tycks vara fallet. Ibland händer det att teorierna träffar
rätt, mer eller mindre, eller åtminstone att de innehåller delar
som är sanna. Men även teorier som bygger på delvis korrekta fakta brukar haverera när konstruktörerna ska dra slutsatser om dramats huvudaktörer och avgörande orsakssamband.5
I Det dunkelt tänkta ägnade jag stort utrymme åt att presentera och kritisera olika defekta konspirationsteorier. De
händelser som teorierna handlade om återgavs mer summariskt. I denna bok vänder jag på perspektivet och fokuserar främst på vad som faktiskt hände (verkligheten) och mindre på vad som inte hände (konspirationsteorierna) i de olika
fallen. Konspirationer förekommer förvisso i det verkliga livet
och är exempelvis legio i den kriminella världen. Men inom
politiken är de, i motsats till vad som ofta antas, betydligt
ovanligare, i synnerhet i länder med yttrandefrihet och en
fri press. Utmärkande för faktiska politiska konspirationer,
särskilt om de är omfattande och våghalsiga, är att de vanligen
avslöjas genom att någon eller några av de medverkande förr
eller senare skrävlar eller skvallrar om saken. Typexemplet är
Watergateaffären i USA, där inte ens Richard Nixons allra
närmaste medarbetare i längden kunde avhålla sig från att
lätta sina hjärtan för allmänheten och journalisterna, med
förödande konsekvenser för presidenten.6
Tesen i den här boken är att de händelser som beskrivs
överlag inte är några mysterier, och att de går att skildra och
11
konspirationsteorierna och verkligheten
begripliggöra utan hjälp av fördunklande konspirationsteorier. Det räcker gott med träget arkivarbete, omfattande läsning och ett kritiskt sinne. Min erfarenhet efter några decennier som skrivande akademiker är att verkligheten allt som
oftast är mycket intressantare och mer spännande än påhittade konspirationsteorier. Sådana teorier kan understundom ha
ett visst underhållningsvärde. Men ingen Hollywooddramatiker, och än mindre någon amatörskribent som förläst sig på
konspirationsteoretiska texter, skulle kunna skriva ett manus
som överträffar de verkliga berättelserna om 11 septemberattackerna, Dag Hammarskjölds livsresa eller familjen Franks
levnadsöde i Amsterdam under naziockupationens mörka år.
Noterna, som samlats i slutet under respektive kapitelrubrik, har två syften: dels att belägga direkta citat i huvudtexten,
dels att ge ytterligare information om vissa aspekter av något
skeende, ofta av detaljkaraktär. Den selektiva litteraturförteckningen i slutet av boken är avsedd att ge den intresserade tips
om vidare läsning.
12
konspirationsteorierna och verkligheten
Vem kidnappade
och mördade
kapitel 2
Charles Lindberghs son?
Vem kidnappade och mördade
Charles Lindberghs son?
14
Kidnappningen
En regnig kväll den 1 mars 1932 lyser lamporna inne i ett stort
nybyggt tvåvåningshus nära den lilla staden Hopewell i delstaten New Jersey på den amerikanska östkusten. Huset tillhör
den världsberömde Atlantflygaren Charles Lindbergh, som
nyligen flyttat in med sin familj bestående av hustrun Anne
Morrow Lindbergh och en drygt 20 månader ung son, Charles junior. För att hålla pressen och allmänheten på avstånd
har Lindbergh låtit uppföra huset på en avskild plats, upphöjd
och svår att nå för de nyfikna. Det vita stenhuset är utrustat
med tidens alla bekvämligheter inklusive el, värme och luftkonditionering. På bottenvåningen bor ett medelålders engelskt par, ”Olly” och Elsie Whateley, som arbetar i hushållet
som butler respektive kokerska samt den unga barnflickan Betty Gow, nyligen invandrad från Skottland.
Eftersom huset ännu inte är helt färdigt vistas makarna
Lindbergh där bara under helgerna. Resten av tiden bor de
kvar i Englewood, New Jersey, i ett ståtligt residens ägt av
Dwight Morrow, Annes far och en av USA:s mest förmögna män. Men just denna dag, en gråmulen tisdag, har de beslutat att stanna kvar i Hopewell på grund av att sonen dras
med en förkylning. Unge Charles huserar i ett av hörnrummen på andra våningen, ett rum med tre fönster. Vid sextiden
får pojken ett kvällsmål, varpå barnflickan gör honom redo
för natten. Mamma Anne ansluter kort därefter och tillsammans med Betty Gow gör hon sitt bästa för att stänga de gröna fönsterluckorna. Men luckorna vid hörnfönstret är skeva
och går inte att helt dra igen. Anne är kvar i rummet till klockan halv åtta. Betty stannar ett tag till, och innan hon avviker
öppnar hon ett av fönstren till hälften. Därefter tvättar hon
några av pojkens kläder i badrummet och återvänder en sista
15
konspirationsteorierna och verkligheten
gång till rummet för att försäkra sig om att han sover. Klockan är då tio minuter i åtta.
Charles Lindbergh är samtidigt på väg hem från Rockefeller Institute i New York, där han arbetar med diverse tekniska och medicinska experiment under ledning av en fransk
kirurg och Nobelpristagare, Alexis Carrel. Omkring klockan
20.25 parkerar Charles sin bil i garaget och går in i huset via
köksdörren. Efter att ha tvättat av sig äter han en sen middag
med hustrun. Strax efter klockan 21, då paret befinner sig vid
den öppna spisen i vardagsrummet, hör Charles ett konstigt
ljud som han tycker låter som att någon just tappat ett föremål
i köket. Men ingen av makarna finner anledning att undersöka saken närmare. I stället tänker paret avsluta kvällen med
att ta var sitt bad, läsa något och sedan gå till sängs.
Efter badet sätter sig Lindbergh i biblioteket på första våningen, alldeles nedanför det fönster i barnkammaren vars
fönsterluckor inte gick att stänga. Vid tiotiden går Betty Gow
in i unge Charles rum, stänger det franska fönstret och sätter på värmen. När hon närmar sig pojkens säng inser hon
plötsligt något illavarslande: hon kan inte höra honom andas.
I det delvis mörklagda rummet upptäcker hon till sin förfäran
att pojken inte längre ligger kvar i sängen. Gång på gång föser Betty händerna över bädden, som om gesten skulle kunna
få honom tillbaka. I panik springer hon sedan ut i hallen mot
makarna Lindberghs sovrum. Där stöter hon ihop med Anne,
som just har avslutat sitt bad. ”Har ni barnet, fru Lindbergh?”
frågar Betty uppjagat och får ett förvirrat ”nej” till svar. Betty forsätter trappan ner till vardagsrummet och biblioteket,
där Charles sitter vid ett skrivbord. Andfådd ställer hon samma fråga till honom och får svaret: ”Barnet? Är han inte i sin
spjälsäng?” Innan Betty hinner svara rusar Lindbergh med
16