Friggebodar
och attefallshus
ATTEFALLS HUSEN VERKAR kunna
bli en minst lika stor succé som Friggebodarna. Båda bodarna och husen
namngivna under borgliga regeringar.
Första var ju som bekant folkpartisten
och ” we shall overcome”-sångaren
Berit Friggebo som 1979 lanserade
Friggeboden genom att förenkla tillståndsreglerna (byggloven) och tillåta
byggnader under 10 kvm att fritt byggas
utan tillstånd. I det senare fallet Kristdemokraten och möjligtvis kyrkosångaren Stefan Attefall, som under 2014
med samma ambition om att förenkla
bygglovsreglerna, utvidgade husen till
25 kvm med mycket enkelt tillståndsgivande att bygga det som kom att kal�las Attefalls hus. Hur enkla dessa tillstånd sedan kom att bli har vi inte fullt
facit på ännu. Ärenden hanteras olika
med olika debiteringar för tillstånden
i varje kommun i landet där tillstånden
utfärdades. Attefallshusen skulle, till
skillnad från Friggeboden som inte behövde några tillstånd alls, kunna byggas genom enkel ”bygganmälan”. Det
var det nya. Men vad denna anmälan
skulle innehålla i form av grannanars
godkännanden, färg, form och design,
står fortfarande oklart. Likaså vilken avgift man tar i de olika kommunerna för
att få tillstånden och inte minst vilken
handläggningstid som man minst skall
ha för utfärdande av dessa tillstånd i
kommunerna.
KOM IHÅG, VI ÄR TILL FÖR DIG!
Besöksadress: Regeringsgatan 60
Postadress: 103 29 Stockholm
Tel: 08-762 76 50
Fax: 08-762 76 53
[email protected]
www.byggjarnhamdlarna.se
Kansli: Ulf Gustafsson, VD
32
I samma beslut som man antog Attefallshusen gjorde man en
allmän förenkling av bygglovsreglerna. Samtidigt beslutade man om
man kunde bygga en takkupa på huset
med samma enkla bygganmälan som
Attefallshusen.
Men man tog inte med takfönster, som tidigare låg under samma
bygglovsregler. Det betyder att det
idag måste till en riktig gammaldags
bygglovsansökan för att bygga ett takfönster på sitt hus. Skillnaden blir stor
för den som till äventyrs vill köpa ett
takfönster:
• Längre handläggningstid.
• Mera komplicerade konstruktionsoch planritningar.
• Väsentlig högre pris för bygglov
än på godkända bygglovsanmälningar. Vi tog kontakt med några
kommuner och det verkade som
att merkostnaden för ett takfönster
mot en takkupa skulle bli mellan
2 – 5 tusen kronor.
• Fler regler och större administration.
Nu har takfönstertillverkarna naturligtvis reagerat på detta. Vi på förbundet
stöder ansatsen från takfönstertillverkarna om att jämställa takkupor och
takfönster och att få dom under samma
förenklade regelverk som takkupor är
idag. Jag har för förbundets räkning
skrivit på en petition tillsammans med
andra i branschen som har samma
uppfattning som vi. Det är för Sveriges Byggindustrier, Björn Wellhagen,
näringspolitisk chef, Trä- och Möbelföretagen David Johnsson, VD, Villa
Ägarnas Riksförbund Jakob Eliason,
samhällspolitisk chef, som tillsamman med oss lämnat in denna av oss
gemensamt undertecknade skrivelse
till Socialdepartementet.
Jag har idag ingen aning om motivet
till att de behandlades olika i regelverket från början. För mig synes det vara
ett misstag mer än en tanke, som gjort
uppdelningen.
Skrivelsen gick in till Socialdepartementet, till då sittande civil- och
bostadsministern Stefan Attefall! Jag
tror inte han hann behandla frågan
innan han nu avgick. Därför undrar
jag nu? Hamnar ärendet om skillnaden
mellan takfönster och takkupor i ny
regelbedömning när Attefallsreglerna
skall prövas av en ny minister i denna
sak.
Det kommer säkert en intressant fortsättning på takfönster- och
takkuphistorien.
MILJÖ
Jag är inte den som skall spekulera i
kommande politiska epok med delad regering mellan Miljöpartiet och
Socialdemokraterna. Men jag tror
inte att jag överdriver om jag tror och
antar att det kan komma att bli helt annat miljöfokus på byggindustrin och
byggmaterialhandeln under denna regeringens mandatperiod än den som
varit.
Vi är ju en bransch som har en relativt grå historia när det gäller miljön.
Vi har ju sålt material med kvicksilver,
radon, formaldehyd, asbest och andra
miljöfarliga saker i. Byggindustrin
dumpar fortfarande alldeles för mycket
rivningsmaterial på våra tippar och när
det gäller våra bostäder finns mycket att
göra med energibesparingar.
Det är bara att fortsätta det arbete
med miljöarbetet som jag vet att hela
branschen påbörjat och som man följer
upp förtjänstfullt. Själv kommer jag
också att fokusera på regelverket runt
miljöfrågor i vår bransch under år 2015.
Sten Folkesson,
förbundsjurist
JBF ■ 10 - 2014