1. No category

Haninge
idag
en tidning från din kommun nr 1 2015
BRANDBERGEN
TAR KLIVET
IN I FRAMTIDEN
FEM LASTBILAR
BLIR EN
SERIEFIGUR
SKA STOPPA
matsvinnet
BOKEN KLAPPAR
PÅ DÖRR´N
+
Barnpyssel:
Vilken fågel
blir 100+?
HAN FÅR
FÅGLARNA
ATT FLYTTA
TILL VÅRA
PARKER
ALLT FLER
SÄTTER BO
I VEGA
Haninge idag nr 1 2015
1
innehåll
5
Margaretha
Picano:
Äntligen
sommar
5 Stadsfest med
Love Antell
Sångaren Love Antell gästar
­Haningedagen 13 september. ­
Han söker sina finska rötter och
har lovat sjunga också på finska.
6 Rapport från
gröna byggen
I Vega har spaden för den nya
­pendeltågsstationen äntligen satts
i jorden och i nya Svanenmärkta
hus har folk nu flyttat in.
10 Meeri ny vid rodret
Meeri Wasberg (S) är ny vid rodret
i Haningetoppen – men inte inom
politiken. Och hon är Musköbo med
stamtavla.
16 Tjat viktigt
Nya grundskolechefen Lina
­Axelsson Kihlblom är känd för
sina lyckade resultat som rektor
i Södertälje. ”Att fråga och tjata
är viktigt”, säger hon. Det visar att
du bryr dig.
Altanen är oljad, trädgårds­
16
”Tyst vår, så hette Rachel Carsons bok
som gavs ut 1962. Den uppmärksam­
mades stort. Boken beskrev de för­
ödande konsekvenserna av bekämp­
ningsmedel. Om insekter dör, dör
också fåglarna. Det är viktigt att slå
vakt om den biologiska mångfalden
och det kan vi alla göra.”
34 I fåglarnas värld
Ta dig en titt in i fåglarnas värld.
Visste du att fåglar har nästan
exakt samma kroppstyp som
­dinosariebebisar? Eller vet du ­vilken
fågel som flyger allra längst?
Ansvarig utgivare:
Margaretha Picano 08-606 71 44,
[email protected]
Redaktör: Ingrid Hulthage,
08-606 85 36,
[email protected]
Haninge idag produceras
i sam­arbete med
Mosebacke Media
2
2015
10
6
Haninge idag ges ut
av Haninge kommun
nummer 1
Här kan du läsa om hur fåglar och fladder­
möss får chansen att sätta bo i nya holkar.
Om hur vi slår vakt om biologisk mångfald.
Och vi hoppas att du kan se fram mot den
blomstertid som kommer. Att du får höra
fåglar sjunga, med mångahanda ljud.
Ingrid Hulthage, redaktör,
[email protected]
Bert Ola Gustavsson,
070-252 88 43 och
[email protected]
www.mosebackemedia.se
möblerna rengjorda och på
plats och garaget städat (inte
sant – en önskan) för nu är
sommaren här. SANT. Jag
glömde grillen. Många ­grillar
är igång sedan flera måna­
der har jag märkt. Kommu­
nens besökswebb är också
igång sen flera månader och
den kan komma väl till pass
i ­sommar. Adressen är visit­
haninge.se och här hittar du
mycket av det som finns att
göra i vår kommun. Förutom
underbara platser att besöka
så kan du hitta aktiviteter som
passar utmärkt just nu. Tur­
ridning, golf, paddling, fiske,
vandring och mycket mer. Läs
om Haninges besökswebb på
sidan 32.
Själv tänker jag ta båten till
Huvudskär i sommar men jag
ska också bada i våra fina sjöar
och vandra i Tyresta national­
park. Tänk vilka värden vi har
i Haninge. De ska vi värna om
och vara stolta över. Det är jag.
En skön sommar önskar jag
er alla.
Upplaga: 44 000
Distributör: Postnord
Grafisk form:
Anna Lundin, Content Innovation
Omslag: Christer Berggren
vid park och natur sätter upp
en fågelholk i Vega.
Fotograf: Fredrik Hjerling.
Tryckeri: Ljungbergs tryckeri AB
Margaretha Picano,
informationschef
i Haninge kommun
[email protected]
nr 1 2015 Haninge idag
i korthet
+
Läs mer:
På haninge.se hittar du
alltid aktuell information
om din kommun.
befolkning 2014 och prognos 2024
100 + år
90 år
80 år
70 år
60 år
Håll utkik efter
aktiviteter på
kommunens webb
50 år
40 år
l Visste du att det finns jätte­
30 år
20 år
10 år
0 år
800
600
400
200
2014 kvinnor
0
2014 män
200
400
2024 män
600
800
2024 kvinnor
Vi blir fler och fler
l Haninges befolkning har ökat varje år sedan 2005 och kommunen hade hade vid årsskiftet 82 407
invånare. Därmed har Haninge växt om Kristianstad och blivit Sveriges 24:e största kommun.
Kommunen gör varje år en befolkningsprognos som går tio år framåt i tiden. 2024 väntas Haninge
ha ungefär 91 000 invånare. Mest väntas antalet tonåringar och personer i åldern 75–85 år öka.
När Micke mötte Anna
l När Mikael Andersson mötte
Anna gifte de sig och fick barnen­
Alice och William. Se där de
­vanligaste namnen på vuxna
och nyfödda i Haninge. Idag är
Micke 38 år och Anna 39, vilket är
medel­åldern i kommunen som
nu har över 80 000 invånare.
Det här är bara några bitar
­statistikkonfekt ur fickfakta­
foldern Haninge i siffror. Där kan
man också utläsa att nära var
fjärde Haningebo är född utom­
lands. De flesta av dem kommer
från Polen, Finland och Turkiet.
Medellönen för män i Haninge­
är 26 592 kronor i månaden­
Haninge idag nr 1 2015
Finns bland
annat på
bibliotek och
på haninge.se
­ edan kvinnor bara tjänar­20 892
m
kronor i snitt. Det stämmer­bra
överens med s­ nittinkomsten för
landet.
Flest Haningebor arbetar inom
handeln, därefter kommer vård
och omsorg samt byggverk­
samhet. Nära 25 000 personer­
pendlar till arbeten i andra
­kommuner, bara cirka 14 000
både bor och arbetar på de 458
kvadratkilometer som utgör
­Haninges landareal.
Läs mer i Haninge i siffror
som du hittar på haninge.se
(sök på namnet).
75
Plus 75
miljoner kr
Haninge kommuns
resultat för 2014 är
+ 74,7 miljoner kronor.
Det är 22,5 miljoner
kronor bättre
än budgeterat.
Vill du läsa hela
årsredovisningen
och veta hur varje
100-lapp i kommunal­
skatt fördelas?
Läs mer på haninge.
se/arsredovisning2014
snälla ponnyer som alla barn
kan rida på? Eller att det finns
djur på Skutans gård som alla i
alla åldrar kan klappa på? Och
att det finns aktiviteter för alla
som har ett funktionshinder?
I katalogen ”Kultur och fritid
för alla” hittar du många olika
slag av aktiviteter som också
de som har ett funktionshin­
der kan delta i.
Här finns information om
olika kultur- och fritidsakti­
viteter i Haninge, Nacka, Ny­
näshamn, Tyresö och Värmdö
kommuner. Men kom ihåg: Det
finns mycket mer att göra än
det som finns i denna katalog!
Gå in på Fritidsnätet där du
hittar ett samlat fritidsutbud i
Stockholms län: fritidsnatet.se
Håll också utkik på kommu­
nens webbplats efter aktuella­
arrangemang och aktiviteter
i din kommun. Vi hoppas att
du hittar något som passar
just dig!
Jippie!
Sommarlov!
l Vad ska du hitta på att
göra under sommarlovet?
Om du vill få tips på aktivite­
ter kan du gå in på haninge.
se/­sommarlov2015. Här
får du tips om jättemånga
­aktiviteter för barn och unga.
Du kan också läsa om aktivi­
teterna i ”Nytt från Haninge
kommun” i Mitt i Haninge.
3
i korthet
träffa
biodlaren
Tillgänglighetsdatabas
l Visste du att en tredjedel av
all den mat vi äter är beroende
av pollinerande växter? Så
binas uppgift är inte enbart
att producera honung. Passa
på att träffa biodlaren Stefan
Fehler och fråga honom om
allt du vill veta om bin och
bikupor. Hör surret och om
hur bina lever och hur deras
bi­kupor fungerar. Träffa bi­
odlaren på plats vid bi­kuporna
intill Fågelstigens start i
Tyresta by sista söndagen i
juni, juli och augusti: 28 juni,
26 juli och 30 augusti klockan
12.00–15.00. Gratis!
Om du vill lära dig mer om
biodling – kontakta Sotholms
Härads biodlarförening
eller Södertörns drottning­
odlingsklubb som har kurser
för nybörjare.
Foto: Peder Curman
Vi söker
biodlare!
Vill du ställa ut en
bikupa på parkmark?
Vi vill gärna låna
ut vår parkmark till
en ideell biodlare!
Kontakta Sara Ström
på park och natur
som kan berätta mer:
08-606 85 59.
Foto: Jörgen Schwartzkopf
Sommarblommorna som tar över efter
vårfloret planteras ut till midsommar och
i år kan du hitta lite ovanligare växter, som
två sorters blåsalvia, blomman för dagen
och jungfrun i det gröna.
Men vi bjuder också på älskade
klassiker som petunia och
lobelia.­Flera av planteringarna
blir som luftiga ängar med gräs,
jätte­verbena och chokladblomma och för
att gynna den biologiska mångfalden ser
vi alltid till att ha med växter som
insekterna gillar, i år har vi till exempel
fjärilsbuske och rosmarin.
Vägnamn i Haninge
Vägnamn i Haninge
Varför saknas ett
av stjärntecknen?
Vädurens gata, Lejonets gata, Jungfruns
gata ... i Brandbergen har gatorna fått
namn efter stjärntecken i zodiaken. Men
ett av de tolv s­ tjärntecknen saknas – vet du
vilket? Och varför saknas det? Läs om Vega
och vägnamn på sid 24, så får du svaret.
är en skrift som förklarar ursprunget till namnen på
kommunens gator och vägar. Den redovisar både de
vägnamn som finns idag och de namn som funnits
tidigare men som av olika orsaker försvunnit.
TD är idag den enda databas
i Sverige som erbjuder information
till invånare och besökare om
tillgänglighet i vardagen.
Gör Haninge
tryggare!
Blommor som
skimrar i blått
4
l Haninge kommun har nu
­ nslutit sig till tillgänglighets­
a
databasen (TD). I denna databas
ska medborgarna själva kunna
söka information om tillgänglig­
heten i offentliga verksamheter.
Genom att använda databasen
ska medborgaren själv kunna av­
göra om han eller hon kan besöka­
platsen eller inte. I databasen ska
det till exempel gå att få fram
­information om det går att ta sig
in i en byggnad med rullstol ­eller
inte.
I dagsläget har cirka 50 offent­
liga verksamheter inventerats i
Haninge och under 2015 kommer
­ytterligare ett 50-tal att läggas in
i databasen. Exempel på offent­
liga verksamheter är kulturhus,
bibliotek och träffpunkter. Gå in
på t-d.se, så får du veta mer.
Vägnamn i Haninge
Boken ”Vägnamn
i Haninge” finns att köpa
hos bokhandlare i Ha­
ninge och i receptionen
i Haninge kommunhus
(pris cirka 100 kronor).
l Vill du arbeta ideellt med att
göra Haninge tryggare? Du har
möjlighet att göra det genom att
gå med i Grannstöd.
Grannstöd består av frivilliga
som på dagtid patrullerar – alltid
två och två – iförda gula Grann­
stödsvästar. De åker runt i Grann­
stödsbilar (känns igen på logotyp)
och promenerar också i bostads­
områdena.
De pratar med boende och
tipsar­om åtgärder som kan före­
bygga brott i bostäder.
De står i direkt kontakt med
­polisen som tipsar om vilka om­
råden som är aktuella att besöka
och om de lägger märke till något
misstänkt meddelar de polisen.
Blotta närvaron av Grannstöd
kan förebygga brott och uppgift­
en består i att synas, observera
och rapportera. Vill du gå med i
Grannstöd? Du som vill vara med
får en utbildning av Polisen
(3 timmar) och får också lära dig
hjärt- och lungräddning (det finns
en hjärtstartare i bilarna som
Grannstöd åker runt i). Du är
också välkommen på en provtur.
Vill du veta mer? Gå in på
grannstodhaninge.se Eller
kontakta: Göran Blomqvist,
070-650 96 21.
Du kan också mejla grann­
[email protected]
nr 1 2015 Haninge idag
kultur & fritid
Artisten
Love Antell har sina
rötter i Finland.
På Haningedagen
kommer han att
sjunga också på
finska.
Teatersport: Kommunens två stora
­teatergrupper – Ormteatern och RoJ-­
teatern – bjuder upp till en teatersport­
tävling. Med hjälp av improvisationsteater
lockar aktörerna till skratt och tävlar om
publikens gunst. Och alla har gränslöst
roligt tillsammans.
Vägen Ut: Med omsorg och sjudande
kreativitet lyfter Vägen Ut fram unga
­musikaliska begåvningar på löpande band.
Under Haningedagen får vi uppleva några
av dem.
Foto: robin ekemark
MOVE: Lakeside presenterar MOVE
­dansfestival. Dansen lockar många.
Under Haningedagen får vi ta del av en
dans­festival i miniatyr. Kanske i fontänens
vatten eller mitt bland Haningedagens
tusenhövdade publik.
Love Antell är en av sin generations främsta
politiska sångare. Han är aktuell med samlingsalbumet
Hitsville Haninge – samlade spår 2003–2014.
Stadsfest med
Love Antell
TEXT MARGARETHA PICANO
Dans- och musikteater, rockmusik
och familjeunderhållning, spröda
musiktoner, häftiga idrottsupplevelser
och mycket cykel. Det händer på
årets Haningedag som arrangeras på
Poseidons torg, i hjärtat av den
spännande framväxande stadskärnan.
Och i år är scenerna främst till för
Haninges egna utövare.
Söndagen den 13 september klockan
12.00 startar Haningedagen. Fram till
klockan 17.00 bjuds det på aktiviteter
och upplevelser av olika slag. Samma
dag genomförs cykeltävlingen Velothon
Stockholm genom kommunen.
Tanken är att det ska bli ett årligt
åter­kommande evenemang. Tävlingen
går i ­flera storstäder som Berlin, Wien,
Philadelphia, ­Istanbul, Cardiff, Paris.
Haninge idag nr 1 2015
Ur programmet:
På de fyra scenerna kan du bland uppleva:
Love Antell: Känd från tv-programmet
Så mycket bättre och från det Haninge­
baserade bandet Florence Valentine som
gjorde stor succé på Stockholms scener.
Love Antell kommer tillbaka till Haninge
för att uppträda på Haningedagen.
Dust: Hårdrockande Haningebandet Dust
med Dr Rock (Örjan Englin) lockar publik
i alla åldrar. Dr Rock är också känd som
tidigare programledare för Rockklassiker.
Klumpekloss:
Klumpekloss är en nyskriven teatersaga
som utspelar sig i vår tid. Den handlar
om en 300 år gammal trollkärring som
vill efterlikna människorna. Hon lever i
gammel­skogen med sin vän räven Yvis
von Granqvist och trollungen Vildfröe.
Dessutom:
l Uppvisningar av bland annat
taekwondoklubben Viking och
Ormteaterns barngrupper,
l Kommunen delar ut miljöpriset,
­jämställdhetspriset och mångfaldspriset
l Litet föreningsforum om social hållbar­
het. Rundabordssamtal om förenings­
livets betydelse för ett socialt hållbart
Haninge.
l Prova på-aktiviteter på området.
Cykeln i fokus:
Aktiviteterna under Haningedagen 2015
kretsar kring cykel, hälsa och friluftsliv.
Cykeln är inte bara ett billigt och hälso­
samt transportmedel – världen över har
den har också stor betydelse för hur
framtidens städer ska planeras. I konst­
hallen kan du passa på att se på cykel­
utställningen om cykelns betydelse för
samhällsutvecklingen.
Velothon Stockholm: Det finns stora
chanser att heja på deltagarna i Velothon
Stockholm. Cykelmotionärer och elit­
cyklister kommer framsusande och möter
Haningedagen när de passerar på gamla
Nynäsvägen.
Velothon arrangeras av La Gardère
­Limited i samarbete med Svenska cykel­
förbundet.
mer information
Mer information om Haningedagen
och Velothon kommer att finnas på haninge.se.
Du kan också läsa mer och anmäla dig till
cykeltävlingen på velothon-stockholm.se
eller facebook.com/velothonsthlm
5
bygga & Bo
Svanenmärkta hus färgstämda i naturen och
med direktåtkomst till skogen från tomten är
några av de boenden som nu byggs i Vega.
Rapport från
gröna byggen
text Bert Ola Gustavsson foto Fredrik Hjerling
Nu börjar planerna för ett grönare Haninge att ta
konkret form. Första byggetappen i Vega pågår
och spaden har äntligen satts i jorden för den nya
pendeltågsstationen. Handen förbereder ett city
som växer på höjden och i Albyberg har det första
innovationsföretaget flyttat in i nya företagsparken.
I början av maj startade inflyttningen i
NCC:s 49 Svanenmärkta hus i Vega.
– Alla hus är slutsålda sedan ett antal
­månader. Under de senaste åren har intresset­
för energi­snåla och miljöanpassade hus blivit­
mycket starkare och det Svanenmärkta­bostads­
området i Vega är det andra i landet som vi
bygger med särskilt tuffa miljö- och klimat­
6
krav, berättar Tomas Sandstedt, projektchef
vid NCC Boende.
Alla material som ingår i husen är noggrant
kontrollerade så att de inte innehåller miljö­
farliga eller giftiga ämnen. Inga trävaror kom­
mer från skyddsvärda skogar. Energimässigt
ligger husen bra till med ett förbrukningssnitt
på 40–48 kilowattimmar per kvadratmeter
och år. Förbrukningen varierar en aning på
grund av om husen är fristående eller bygg­
da som radhus. Kontrollen är mycket nog­
grann så att de färdiga bostäderna uppfyller
alla samhällskrav vad gäller exempelvis fukt­
frihet, ljudisolering, brandsäkerhet och till­
gänglighet.
– Vi har lagt mycket jobb på färgsättning
i jordnära färger som passar den intilliggan­
de skogen och på att få rätt höjdsättning på
varje hus i Vega. Varje tomt har egen, direkt
anslutning till skogsmarken, berättar Tomas
Sandstedt.
I maj togs också första spadtaget för den nya
pendeltågstationen som ska länka ihop Vega
med Stockholm i norr och Nynäshamn i sö­
der. Trafikverket bygger stationen i samarbe­
te med Haninge kommun och SL.
De första resenärerna ska kunna kliva på
från den nya stationen under våren 2019. Cir­
ka 4 200 personer om dagen beräknas resa
från Vega och det tar 25 minuter med tåget
in till Stockholms central, till Handen bara
fem minuter.
Enligt SL:s utredning är samhällsnyttan av
den nya pendeltågsstationen mycket stor. Den
underlättar pendling till och från arbetsplat­
serna i Stockholmsregionen och bilresorna be­
räknas minska med 800 om dagen. Resenärer­
na till pendeltågen kan ta sig från omgivande
områden inte bara med buss utan också till
fots och med cykel via nya vägar, en bro och
nr 1 2015 Haninge idag
Smart Microfiber System är först på plan
i Albyberg med 4 000 kvadratmeter skräddar­
sydda lokaler. Albyberg blir ett helt unikt
industriområde med kombination av trivsel och
effektivitet. Ett utmärkt ställe att ta utländska
kunder till, tycker Daniel Broman, marknadschef.
”Varje tomt har
egen, direkt
anslutning till
skogsmarken.”
en tunnel i anslutning till stationen. Cirka 200
parkeringsplatser för infartsparkering planeras
liksom en cykelparkering vid stationsentrén.
I centrala Handen pågår förberedande flytt
av vattenledningar, fjärrvärme och el- och tele­
kablar inför byggstarten av Haningeterrassen
i höst.
– Mark- och ledningsarbetena beräknas
vara klara tills oktober, berättar Vesa Tuo­
mainen, anläggningsingenjör på Haninge
kommun.
framtiden? Haninge stad, Handen eller bara
rätt och slätt Haninge? Det är några av de för­
slag som finns sedan tidigare.
– Nu påbörjar vi ett noggrannare varu­
märkesarbete för att på sikt öka kännedomen
om den nya stadskärnan som börjat byggas,
berättar Charlotte Persson, processledare på
Haninge kommun.
Arbetet sker i tre delar: Först ska man reda
ut hur kännedomen om området är i Stock­
holmsregionen idag, en så kallad nollmätning.
Därefter gäller det att fastställa ett varumärke
och gemensam framtida benämning på Han­
den–Vega och delar av Brandbergen. I arbetet
ingår också att hitta strategier för hur och till
vilka den nya citykärnan ska marknadsföras.
– Det är jättestora förändringar på gång när
vi bygger stad. Vad vi ska kalla den får kom­
I början av augusti försvinner parkerings­
platserna framför kommunhuset när bygget
av den nya busstationen startar.
I höst börjar också bygget av bostadsrätts­
föreningen Blickens skyskrapa. Där bygger
Riksbyggen ett 18-våningshus med 85 lä­
genheter som blir Haninges högsta. Huset
får bland annat en spektakulär takterrass med
fantastisk utsikt.
Beslut om det planerade specialistcentru­
met väntas också under hösten.
Vad ska då den nya stadskärnan kallas i
Haninge idag nr 1 2015
Här finns mer bygginfo!
Vill du ha mer information om utbyggnaden
av Vega? Då kan du följa bygget på Vegas nya
webbplats! Här hittar du alltid det senaste om
vad som pågår i området.www.haninge.se/vega
Haningeterrassen har en egen ingång på
Haninge kommuns hemsida. Klicka på bilden
så kommer du till den senaste informationen.
Har du frågor? Maila dem till haningeterrassen@
haninge.se så får du svar!
ma under processens gång. Till årsskiftet ska
vi vara klara, säger Charlotte Persson.
Industriparken Albyberg fick sin första
hyres­gäst när Smart Microfiber System flyt­
tade in i mars. Företaget utvecklar bland an­
nat högteknologiska städprodukter som säljs
i ett 30-tal länder. Här handlar det inte längre
om kemikalier och slit och släng utan istället
om ny teknologi, refill och miljöanpassning.
– Vi är ett innovationsföretag som startade
för 20 år sedan i liten skala. Nu känns det väl­
digt skönt att flytta ihop verksamheten till ett
ställe, säger Daniel Broman, marknadschef.
Smart har skräddarsydda lokaler på cirka
4 000 kvadratmeter i Albyberg. Här blir det
lager och arbetsplats för cirka 45 personer, 15
på kontoret och ett 30-tal Samhallsanställda
som sätter samman och paketerar företagets
miljöanpassade produkter.
– Vi har helt kemikaliefria städsystem, en
rad egna patent och ett nära samarbete med
Svanen. Miljötänket har funnits med i hela
byggprocessen med LED-belysning, berg­
värme och luftslussar till lagret. Just nu tit­
tar vi på också på hur det funkar med solpa­
neler på taket.
– Fortfarande är Albyberg mestadels
sprängsten och leråker, men det känns ändå
hur fint här kommer att bli i framtiden med
skog, fågel­liv och promenadstråk. Det här blir
långt ifrån ett ordinärt industriområde och
det passar oss perfekt, säger Daniel Broman. l
7
bygga & Bo
Halvtid för
framtidsplan
2030
8
illustration: Riksbyggen
l Den nya översiktsplanen
för Haninge ska ge ett heli­
kopterperspektiv på markoch vattenanvändningen i
hela kommunen i framtiden.
Översiktsplanen har siktet
ställt mot framtidens Ha­
ninge år 2030 och även ut­
blick mot tiden mellan åren
2030–2050.
– Fokus ligger på utbygg­
naden av den nya regionala
stadskärnan i Handen men
även på förtätningar av bo­
städerna i närhet till övriga
pendeltågsstationer i kom­
munen. Vi räknar med en
fortsatt utbyggnad av attrak­
tiva bolägen med runt 600
bostäder om året fram till år
2030. Behövs det så finns det
plats för ännu fler bostäder i
Haninge, säger Erik Anders­
son, översiktsplanerare.
– Tanken är att Haninge
ska fortsätta växa i takt
”Vi räknar med
med övriga Stock­
en fortsatt utbygg­
holmsregionen. Pla­
nad av attraktiva
nen tar också sikte
bolägen med runt
på hur vi ska knyta
600 bostäder om
året fram till
ihop olika kommun­
år 2030.”
delar som Vega, Han­
den och Brandbergen i
ett större perspektiv. Bort­
om år 2030 har vi reserverat
plats för en eventuell spår­
väg från Flemingsberg via
Handen mot Brandbergen
och sedan vidare norrut till
Tyresö.
– Ledstjärnan för översikts­
planeringen denna gång är
att bygga hållbara framtida
stadsmiljöer ur ekonomisk,
ekologisk och social syn­
punkt.
Under sommaren och
fram till sista augusti ställs
den nya översiktsplanen ut
för samråd på webben, kom­
munens bibliotek och i kom­
munhuset. Det blir också tre
större samrådsmöten med
politiker och tjänstemän.
Under kommande höst
och vinter bearbetas planen
i enlighet med synpunkterna
som kommit in och nästa vår
ställs den reviderade över­
siktsplanen ut. Först under
hösten 2016 är planen klar
för beslut.
nr 1 2015 Haninge idag
Brandbergen
tar klivet in
i framtiden
text Bert Ola Gustavsson
Hur ska Brandbergen utvecklas i framtiden?
Svaren från Brandbergsborna på den frågan har
ställts samman till ett utvecklingsprogram för
området. Framtidsidéerna är många – utbyggnad
av centrum, förtätning av bostäder och
ombyggnad av busstorget bland annat.
Idag bor 11 000 personer i stadsdelen – 45
procent i hyreslägenheter, 40 procent i bo­
stadsrätt och 15 procent i villor. Det som ef­
terfrågas mest är små lägenheter – något som
det är ont om i Brandbergen. Det visar den
medborgardialog som genomfördes under
förra året med möten, workshops och trygg­
hetsvandringar.
Haninge idag nr 1 2015
– Intresset har varit stort bland boende, butiks­
innehavare och fastighetsägare. Det är roligt att
så många kommit till oss med tankar och idéer
om Brandbergens framtid, säger Mirja Thår­
lin, samhällsplanerare på Haninge kommun.
Planerarna har försökt ta reda på dels vad
som behöver göras på kort sikt – de närmas­
te fem åren, dels på längre sikt fram till år
2030. Resultatet är ett utvecklingsprogram
för Brandbergen som nu är ute på samråd till
15 juni och som efter revidering ska antas i
fullmäktige under hösten.
– Ett utvecklingsprogram är ett dokument
med en vision för område. Det bildar under­
lag för framtida planering av Brandbergen,
men innehåller inte några bindande förslag,
berättar Mirja Thårlin.
Bland de många idéerna för framtidens
Brandbergen finns ett förslag till upprust­
ning av befintliga gång- och cykelstråk i hela
området. Parkeringsplatserna behöver dessut­
om effektiviseras och för­
ses med laddningsmöjlig­
heter för elbilar.
Läs utvecklings­
Men Brandbergenbor­ programmet och
na efterlyser också möj­ lämna synpunkter:
haninge.se/
ligheter till andra fritids­
brandbergen
aktiviteter än sport. Där
skulle ett allaktivitetshus
kunna vara ett bra alternativ. Att odla på hus­
taken är ett annat fritidsalternativ som bör
utredas.
Med hjälp av nya gång- och cykelvägar via
en ny bro över 73:an kan Brandbergen på sikt
växa ihop med den nya stadskärnan – i höjd
med nuvarande Handens industriområde.
Parallellt med utvecklingsprogrammet ut­
reds också möjligheterna för en ny detaljplan
för Brandbergens centrum. En plan som skul­
le göra det möjligt att utveckla centrumet och
bygga bostäder.
Fram till 15 juni kan alla komma med syn­
punkter på utvecklingsprogrammet. Därefter
revideras förslaget och går vidare till beslut i
kommunfullmäktige. l
+
9
politik
Meeri ny vid
Haningerodret
text Bert Ola Gustavsson foto Fredrik Hjerling
Hon är ny i Haningetoppen men inte i politiken.
Med 18 år års erfarenhet kan Meeri Wasberg (S)
vid 41 nu lägga kommunstyrelseordförande till
uppdragslistan.
– Jag hade inte tänkt bli kommunalråd. Men det
är mycket i mitt liv som jag inte detaljplanerat
– som ett långt fackligt engagemang eller att sitta
i riksdagen exempelvis, säger hon.
U
ppdraget kom med kort varsel.
Hon stod som nummer två på
fullmäktige­listan och hade sna­
rare siktet inställt på ytterligare
en period i riksdagen. Men en
vecka innan valet i höstas blev
hon uppringd och meddelad att hon nu var
förstanamn och valledare.
Fortfarande i april står ett antal flytt­lådor
med riksdagsmaterial hemma i hallen på
Muskö­i väntan på uppackning.
– Det var nätt och jämnt att jag hann åka
in till riksdagen och plocka ihop. Det blev en
väldigt intensiv och annorlunda höst. Men nu
känns det väldigt roligt att vara kommunalråd
och kommunstyrelseordförande!
Helt ny är Meeri Wasberg inte i Haninge­
politiken. Förutom en rad uppdrag i nämnder
och styrelser fungerade hon under en period i
slutet av förrförra mandatperioden exempel­
vis som informellt biträdande oppositionsråd.
Men mest har hon varit fritidspolitiker vid
sidan av det ordinarie arbetet, senast som ar­
betsförmedlare, förutom en del inhopp på hel­
tid som ersättare i riksdagen. Hon har också
lång facklig erfarenhet från fackförbundet ST,
tidigare Statstjänstemannaförbundet.
Hur började ditt politiska engagemang?
– Jag blev förbannad på ett drygt bemötande­
från en politiker. Den gången gällde det för­
samlingsverksamhet, jag var 20 år då och
ledare­för en kyrkokör.
– Sedan dess är jag socialdemokratisk
parti­medlem. Vi bör solidariskt hjälpas åt i
samhället­tycker jag. Den som för tillfället be­
höver hjälp ska få det. Imorgon kan det vara
jag som behöver stöd, vem vet?
10
Det fackliga och politiska engagemanget förde
så småningom Meeri Wasberg till riks­dagen.
Enligt protokollen motionerade hon där om
allt från kopparstöld till skärgårds­utveckling
och socialt arbete.
– Jag är otroligt nyfiken av mig och poli­
tisk allätare. Det bästa jag vet är att träffa nya
människor och få ny kunskap. Och då trillar
man på grejer – som exempelvis kopparstöld­
er. Om stölder blir samhällsfarliga bör de
­kanske behandlas på ett nytt sätt.
– Har jag något politiskt specialområde så
är det arbetsmarknadspolitik. Jag brukar säga
att jag själv är resultatet av en lyckad arbets­
marknadspolitisk åtgärd. Jag var ungdoms­
praktikant i sex månader på arbetsförmed­
lingen. Sedan fick jag olika vikariat och så
småningom den fasta anställning som jag nu
är tjänstledig från.
– I riksdagen handlar det om politik på ett
principiellt plan. I kommunen är det mer
skruv- och mutternivå. Här ska välfärden le­
vereras och invånarna få sina behov av skola
och omsorg tillgodosedda. Kommunalråds­
”Jag blev förbannad
på ett drygt be­
mötande från en
politiker ... jag var
20 år då och ledare
för en kyrkokör.”
Meeri Wasberg
uppdraget är mycket mer ”hands on”, men
båda uppdragen har sin charm!
Meeri Wasberg är Musköbo med ”stam­
tavla” – hon har rötter på ön från tionde gene­
rationen på farmors sida. Men det finskkling­
ande förnamnet har hon fått via sin Helsing­
forsfödda mamma.
Den militära miljön på ön präglade inte
­hennes uppväxt så mycket som man skulle
kunna tro, säger hon.
– Många farsor jobbade förstås på basen­
men inte min. Men vi var där och lussade
när jag var liten – det var alltid ett luciatåg på
mässen och ett i berget. Vi fick skink­smörgås
och lussebulle som tack. Skinkmackan minns
jag fortfarande, det var lite högtidligt. Och så
var det förstås ubåtsjaktsåren på 1980-­talet.
Då spanade vi barn i vassen och försökte
hjälpa­ till.
– Jag har faktiskt bott i Haninge i hela mitt
liv. Jag gjorde en lov in på fastlandet över
Väster­haninge, Handen och Jordbro under
några år innan jag flyttade ut till ön igen 1996.
Nu bor jag och min man i en kåk som min
farmors kusin har byggt.
Att vara kommunalråd innebär att många ar­
betstimmar går åt oavsett veckodagar.
– Häromdan insåg jag att jag jobbat alla
veckans timmar redan på onsdagen. Men
många av arbetsmomenten ger ju också en­
ergi tillbaka. Blir det någon fritid över läser
jag fantasy av Terry Pratchett, det ger bra av
koppling från protokoll och andra kommu­
nala handlingar.
– Jag ser gärna på film och har en fäbless för
brittiska deckare, lite anglofil är jag allt. Det
händer att jag petar ner några blomfrön i träd­
gården också, men maken får sköta tomat­
odlingen.
– Jag har två bonusbarn och tre bonusbarn­
barn. Det äldsta av barnbarnen fyller sex och
är nu i den ålder då man är universums medel­
punkt. Att umgås med henne är bra medicin
mot egen högfärd.
Och på söndagarna blir det ofta ”KSOP,
KommunStyrelsens Ordförande Promene­
rar” för Meeri Wasberg:
– Jag brukar ta och knalla runt i någon av
kommundelarna för att kolla läget. Om det
ser skräpigt ut till exempel så brukar det re­
sultera i ett sms till stadsbyggnadsnämndens
ordförande! l
nr 1 2015 Haninge idag
Martina Mossberg (M)
– oppositionsråd.
tre frågor till
Martina mossberg
Aktiv opposition
är min nya roll!
Skärgårdsbo med solid
stamtavla från Muskö
– Meeri Wasberg är
Haningebo av födsel
och ohejdad vana. Här
som så ofta ute på en
söndagspromenad för
att kolla läget i en av
kommundelarna.
Haninge idag nr 1 2015
Efter fyra år i kommunled­
ningen är Martina Mossberg
(m) nu i opposition.
1 Har du laddat om?
– Ja, men det är en ovan
­situation. Alla viktiga utveck­
lingsfrågor som jag värnat
om och drivit igenom måste
jag nu bevaka i opposition.
Men det parlamentariska
­läget i Haninge gör att vi får
igenom en del frågor i full­
mäktige, så det blir en väldigt
rolig och aktiv oppositions­
politik.
2 Dina hjärtefrågor
i opposition?
– Fortsatt utveckling av
stadskärnan Haninge city
och nya Vega, men också
­boende i skärgården och ut­
byggnad av våra företags­
områden. Kort sagt – det som
gör Haninge attraktivt för
boende och företag.
– Men överst på listan
ligger­alltid ordning och reda
på finanserna. Annars kan vi
inte fortsätta satsa på skola
och omsorg. Det är ju själva
vitsen med kommunal verk­
samhet.
3 Du står listad för ett
dussintal politiska uppdrag?
– Jag har uppdrag i bland
annat Landstinget och SKL,
Sveriges kommuner och
landsting. I regionala ­frågor
är det viktigt att ha ett
­Haningeperspektiv. Sedan är
jag borgerlig vigselför­rättare
och viger ett tiotal par om
året.
11
politik
Tre vid rodret:
Petri Salonen (C),
Meeri Wasberg (S)
och Annica Hjerling (MP).
Nytt politiskt
läge – och ny
koalition
gå i opposition efter många mandatperioder
i olika ledningskoalitioner. Erbjudandet om
samarbete kvarstår, Haninge behöver sam­
ling, inte splittring.
Petri Salonen, Centerpartiet, kommunal­
råd och förste vice ordförande i kommun­
styrelsen tycker att samarbetskoalitionen är
ett bra namn:
– Det var förstås inte självklart hur vi i
Centerpartiet skulle göra efter valet. Vi hade
många diskussioner innan vi landade i detta.­
Men faktum är att lokalpolitik är 90 procent
verksamhet och bara tio procent ideologi,­
text Bert Ola Gustavsson foto Fredrik Hjerling
säger­ han.
– Kommunpolitiskt så hittar man lätt var­
andra. Vi började prata ihop oss och det kän­
Haninge idag träffade samarbets­
erna, Centerpartiet och Miljöpartiet komplet­ des bra från början. Vi gör det här för att
teras med Socialdemokraternas valtekniska­ ­genomdriva de löften som vi lämnade i val­
koalitionen (S) + (MP) + (C) efter 100
samverkan med Vänsterpartiet. Men det rörelsen helt enkelt. Varför ska vi sitta i oppo­
dagar vid makten och frågade: Är ni
räcker­inte till majoritet, bara till en ”blocke­ sition och bara tycka och tänka när vi istället
varma i kläderna nu och vad har ni
kan genomdriva det vi lovat?
rande ­minoritet”.
uträttat?
– Efter valet stod (S) med lika många man­
– Det mest konkreta just nu är de 180
dat som tidigare – 20. Vi började prata med För Miljöpartiet var det givet att gå in i för­
ungdomsbostäderna, renovering av
Miljöpartiet som redan innan valet sagt att de handlingar med det parti som blev störst. Det
Ornö skola plus starten på ett utveck­
skulle ta en diskussion med det parti som fick hade partiet utlovat redan innan valet. Också
lingsarbete av Årsta slott. Men det är
flest röster. Sedan vidtog arbetet med att få till det för att genomföra en så grön politik som
väldigt mycket mer på gång i Haninge,
en ny konstellation, berättar Meeri Wasberg. möjligt, säger Annica Hjerling, kommunal­
tycker Meeri Wasberg, socialdemokrat
– Visst finns det ett spänningsmoment i råd för Miljöpartiet:
och ny kommunstyrelseordförande.
fullmäktige. Men den tidigare koalitionen
– Vi hittade ganska snabbt en samsyn för
Valet innebar maktskifte men också ett svårt kunde inte heller få ihop en majoritet. Från hur vi vill utveckla Haninge. Vi har bland
parlamentariskt läge i Haninges fullmäktige.­ vår sida stod dörren också öppen för ett sam­ ­annat kommit överens om att inrätta ett
Samarbetskoalitionen mellan Socialdemo­krat­ arbete med Folkpartiet, som dock valde att hållbarhetsutskott som ska jobba strategiskt
12
nr 1 2015 Haninge idag
20
2 Politiska vildar
20
17
15
10
5
0
6
5
2
s mp c
4
3
m sd fp v
Kommunledning
(27 mandat)
2
2
kd rs
Övriga
(34 mandat)
Instabilt i fullmäktige
Valresultatet i Haninge gav inga
klara ­besked i höstas. Det blev till slut
­Sociademokraterna som med 20 mandat
i fullmäktige tog över ledningen
i samverkan med Miljöpartiet (fem
mandat) och Centern (två mandat).
Tillsammans med Vänsterpartiet (tre
mandat) som valtekniskt samverkat med
(S) kunde den nya blocköverskridande
koalitionen räkna hem 30 av fullmäktiges
61 mandat. I april komplicerades situa­
tionen ytterligare då två Miljöpartister
hoppade av men sitter kvar i fullmäktige
som så kallade ”politiska vildar”.
Medborgarundersökning 2015
– i sommar är resultatet klart
l Vad tycker du om att bo och leva
i Haninge? Har du möjlighet att
påverka besluten i din kommun?
För att få svar på vad medborgarna
tycker har Haninge kommun till­
sammans med Sta­
mer!
tistiska centralbyrån
Läs mer i ”Nytt
(SCB) under våren
från Haninge
gått ut med en enkät
kommun” i
Mitt i Haninge till 1 200 slumpvist
utvalda invånare.
Då resultatet är klart kommer vi
att publicera det på vår webbplats.
Och kommunstyrelsens ordförande
­Meeri Wasberg (S) har också lovat
att medverka i Radio Haninge (98,5
MHz) för att presentera resultatet.
Du och andra medborgare får då
också chansen att ringa och ställa
frågor.
Utifrån SCB:s undersökning tas
tre index fram:
1. Betyg på kommunens verksam­
het (nöjd-medborgar-index)
2. Betyg på regionen/kommunen
(nöjd-region-index)
3. Betyg på inflytande
(nöjd-inflytande-index).
Haninge kommun utreder romernas villkor
­l Hur är det att vara bofast rom i
Haninge? Går det att slå vakt om
den romska kulturen – i skolan och
på jobbet? Och hur går det med
studier och arbete?
Dessa är några
av de frågor som
Gregor Kwiek fått i
uppdrag av Haninge
kommun att utreda.
Syftet är att kartläg­
ga de bofasta romer­
nas behov och att göra upp en plan
för att göra det lättare för denna
nationella minoritet att slå vakt om
sina rättigheter. Det kan till exem­
pel gälla rätt till tolk, modersmåls­
undervisning, studier och möjlighet
att skaffa arbete.
fakta: I Sverige har romer funnits
åtminstone sedan 1500-talet och
de är idag en av landets fem nationella
minoriteter. Romani är ett av de
fem minoritetsspråken.
med hållbarhets- och klimatfrågorna och den
strukturen har vi fått på plats, säger hon.
Resultatet av partisamtalen blev också en
omfattande politisk plattform (läs mer på
kommunens hemsida) med ganska okontro­
versiella hjärtefrågor som utbildning, jobben,
bostadsbyggande och höjda miljöambitioner.
– Det bästa under hela resan var att politik­
en verkligen fick stå i centrum under höst­
ens samtal. Det var de politiska diskussioner­
na som blev utgångspunkten för hur ansvars­
områden och uppdrag fördelades. Det ger bra
grund för fortsatta diskussioner, tycker Meeri­
Wasberg.
Men politik är inte bara att vilja utan också
att prioritera och budgetramarna för 2015 är i
stort sett orubbade jämfört med beslutet från
sommaren 2014.
Med tanke på det instabila politiska läget
i fullmäktige är samverkan och förslag som
kan attrahera många partier en viktig grund
för den nya koalitionen.
– Ett par frågor har vi tappat i kommun­
fullmäktige, det är inget att hymla med och
vi har en ambition att hitta ett brett stöd för
våra ­förslag. Ett blocköverskridande samar­
bete är det enda rimliga med tanke på det
här val­resultatet och det ställer krav på oss
alla att vi måste förhålla oss ödmjuka till de
utmaning­ar som kommunen står inför, säger
Meeri Wasberg. l
Haninge idag nr 1 2015
Luring tillbaka i parkerna
­l Haninge kommun fortsätter att
arbeta med riktiga hästkrafter i par­
kerna i Brandbergen och Jordbro.
Den norska fjordingen Luring får i år
hjälp av Nadine, som är en korsning
mellan nordsvensk och halvblod.
Kuskarna tömmer papperskorgar
och hästarna drar lasset hela som­
maren. På måndagar är de i Jordbro
och på onsdagar i Brandbergen.
Förutom att dra vagnen, har häs­
tarna till uppgift att sprida ”ljus och
glädje” omkring sig. Något de bjuder
på, alldeles gratis.
13
unga
Linnea Björnberg
är en av de unga som
informerat om Speak app
ute i högstadieklasserna
i Haninge.
Unga gör
sin röst hörd
med ny app
text INGRID HULTHAGE foto EVA SIMONSON
”Tröttnar du på att aldrig kunna säga till de
som bestämmer vad du tycker? Verkar politik
fett tråkigt? Vill du ha makt på riktigt?”
S
å står det att läsa på flygbladet om
Speak app – en app som ska göra det
lättare för ungdomar i Haninge att
vara med och säga vad de tycker till de
som bestämmer i kommunen.
Linnea Björnberg sitter intill travar av an­
teckningsböcker på ett bord i lärarrummet på
14
Tungelsta skola. På böckerna finns en etikett
med Speak app-loggan och inuti har Linnea
stuckit in flygbladet.
På Linneas ryggtavla – på tröjan– står det
skrivet: ”Din åsikt är viktig”. Och det märks
att det här med att unga får chansen att ut­
trycka sina åsikter engagerar henne starkt.
Snart ska hon och projektledaren för Speak
app – Karin Ernehed – ut i en klass för att in­
formera eleverna hur de kan påverka genom
att använda sig av appen.
Och för att appen inte ska falla i glömska­
delar de ut anteckningsböckerna. Listigt­för de
kommer troligtvis plockas fram lite då och då:
– De här kommer att hålla över en längre
tid, tror Linnea och jämför med marknads­
föring i form av nyckelringar med olika sor­
ters budskap.
Linnea har varit ute på många skolor och in­
formerat om Speak app. Hur har det gått – är
det någon skola som utmärkt sig med anam­
ma budskapet extra mycket?
– Brandbergsskolan var så fin och eleverna
var helt fantastiska, säger de båda samstäm­
migt och tillägger att eleverna var öppna och
aktivt intresserade. Lärarna ställde också upp
för att medverka och ge support.
Och nu har alltså turen kommit till Tung­
elsta skola – en av de cirka 100 klasser på hög­
stadiet – skolår 7–9 – som de under våren
gästat.
– Totalt har vi informerat cirka 2 500 ­elever,
har Karin Ernehed räknat ut. Och nu är det
dags för klass 8B att få ett besök av informa­
törerna.
– Som ung blir du ofta ifrågasatt då du säger
nr 1 2015 Haninge idag
Speak app ska öka inflytandet
Speak app är ett treårigt projekt i samarbete mellan Rädda Barnen,
Haninge kommun, Haninge ungdomsråd och Rädda Barnens
ungdomsförbund. Projektet är finansierat av Arvsfonden. Projektet
går ut på att öka barn och ungas inflytande i lokalsamhället.
Djur
& Natur
Hälsa
Utflyktstips
Fritidsaktiviteter
Studier & arbete
Alla som arbetar på uppdrag åt Haninge
­kommun – såväl politiker som tjänstemän –
har möjlighet att via appen lägga ut en snabb­
fråga till ungdomar och kan på så sätt fånga
upp deras åsikter.
Appen ger också möjlighet åt unga – i sin
tur – att komma med olika förslag till tjänste­
män och politiker.
– Du kan till exempel lägga ett e-förslag och
om du får 25 ”likes” – underskrifter – från
­andra som tycker likadant, kommer ditt för­
slag att tas upp i en av nämnderna där politi­
kerna beslutar, påpekar Karin och fortsätter:
– Om ni får hela skolan att skriva under ett
förslag, så kommer det förslaget att tas upp.
Det finns alltså möjlighet att göra något seri­
öst av något som annars kanske alla bara går
omkring och pratar om.
”Nice”, kommenterar någon av eleverna i
klassen och en annan elev påpekar att det är
lätt hänt att man tror att ”Äsch, det spelar
ändå ingen roll vad jag tycker”.
– Det är smart att det är så enkelt att kunna
påverka, tycker en av killarna i klassen.
Och en av tjejerna menar på:
– Tror att det är bra med appen, då får fler
vad du tycker, påpekar Karin. Hon förklarar­
att appen ger eleverna chansen att komma till möjlighet att säga vad de tycker.
Det går också att framföra åsikter genom
tals och att den också ger möjlighet att påverka­
de som bestämmer i kommunen.
att skriva ner dem rakt upp och ner – ungefär
En av snabbfrågorna
via Speak app:
Vad vill du läsa om i nästa nummer av
Haninge idag? Svaret från de flesta var
fritidsaktiviteter.
Haninge idag nr 1 2015
som i ett vanligt mejl (i ”Din åsikt är v­ iktig”).
Det är ungdomsrådet som tar emot dessa och
jobbar vidare med dem. Det är frivilligt att
uppge sitt namn, så den som vill vara ano­
nym kan vara det.
Utöver snabbfrågor och förslag kan ung­
domarna läsa om sådant som berör just dem i
kalendern ”På gång”. Här dyker det till exem­
pel upp sådant som rör Haninges fritidsgårdar
och andra tips på fritidsaktiviteter för unga.
Sedan appen kom till, vad har varit allra
mest populärt?
– Överlägset mest populärt var förslaget om
gratis wifi över hela Haninge. Det förslaget
fick 100 underskrifter, säger Linnea.
Ett annat förslag var att kommunen skulle
dela ut gratis datorer till alla skolor i Haninge.
Och du som är ung, men inte har laddat
ner appen ännu – passa på att göra det. Gå in
på haninge.se/speakapp och ladda ner den. l
vill du veta mer?
Vill du veta mer om Speak app? Då kan du
ringa 070-606 08 09 alternativt kontakta
Karin Ernehed, 08-606 70 31,
[email protected] eller Tina Vikor,
08-606 85 03, [email protected].
15
inblick/skolan
Sju frågor till
Lina Axelsson Kihlblom:
”Haninge har
en speciell plats
i mitt hjärta”
text Bert Ola Gustavsson
foto Fredrik Hjerling
Som rektor på Ronnaskolan i Södertälje
nådde Lina Axelsson Kihlblom ryktbarhet
­sedan hon lyckats vända resultaten i högstadiet
rejält trots en strid ström av nyanlända elever.
Efter ett mellanspel i Nyköping är hon
nu ny grundskolechef i Haninge kommun.
Hon är ­också medlem i regeringens skol­
kommission som bildades i april. Kommissionen
ska föreslå åtgärder bland annat för att
förbättra kunskapsresultaten och för ökad
kvalitet i undervisningen.
1. Ditt första jobb som lärarvikarie var på
­Jordbromalmsskolan. Vad lärde du dig där?
– Jag lärde mig framför allt att det är svårt för
en skola att kompensera om många i en klass
har kommit efter. Det tär på framtidstron hos
eleven och det gör det tufft.
2. I Ronna höjdes gymnasiebehörigheten från
52 procent till 75 på några år. Hur gick det till?
– Jag har inga enkla recept, utom att arbeta­
med prognoser och många åtgärder och då
­menar jag verkligen åtgärder som är genom­
gripande. Det är bättre att fråga vad som krävs
än vad man kan göra. Många elev-, lärar- och
föräldramöten blev det då vi frågade hur det
gick. Att fråga och tjata kan vara ett sätt att visa
att man tror på någon, att man bryr sig. Det är
inte alltid så populärt, men när eleverna står
där i juni med betyg i handen är de glada. De
måste känna att man kämpar för dem.
3. Varför valde du jobbet i Haninge?
– Haninge har en speciell plats i mitt hjärta
sedan mitt år i Jordbro, jag gillar kommunen
helt enkelt.
16
4. Vad är de viktigaste lärdomarna som du tagit
med dig?
– Att jag inte har svaren, men att jag kan för­
bättra och förändra om jag vill. Har en enorm
tilltro till förändring och utveckling. Frågor är
ibland bättre än snabba svar.
5. Vad sätter du fokus på först?
– Att förstå och lära känna. Skolan är väldigt
komplex med många olika yrkesgrupper och
olika processer. Det finns inga snabba lösningar
som passar alla.
6. Du är välkänd inom skolvärlden från UR:s
­teveprogram Rektorerna. Vad har det betytt
för dig och är det Haninges tur att vara med
i programmet nu i höst?
– Tyvärr, uppföljningen av Rektorerna är
­redan inspelad och kommer att sändas under
2015, sedan får det nog vara slut. För mig var
serien viktig för att ge en bild av verkligheten.
Det är så lätt att tro att skolan är som den var
när man själv gick i den – men mycket har hänt.
Serien var också viktig för att visa att alla elever
och elevgrupper är fina och att det är en gåva
att få lära känna dem.
7. Du lär vara utbildad stå upp-komiker?
­Berätta mer om det och andra fritidsintressen!
– Det var en känd irländsk stå upp-komiker
som hade kurser i Madrid och jag ville utsät­
ta mig för det svåraste och pinsammaste jag
­visste. Efter tre dagars intensiv träning skul­
le jag uppträda inför en fullsatt salong. Fem
­minuter har aldrig varit så långa. Numera hål­
ler jag mig mest till inredning, älskar glas och
sten, men vem vet vad jag hittar på i framtiden?
­Tycker om att skriva också, men det är svårt. l
nr 1 2015 Haninge idag
­l Utbildningen till vård­
administratör kan leda till
många olika jobb: bland annat
­medicinsk sekreterare, mark­
nadsassistent på läkemedels­
bolag eller klinikassistent.
– Varje år utexamineras ett
trettiotal elever i Haninge
som samtliga får arbete. Vi
har ett
stort intresse för vård­
administratörslinjen, med fler
sökande än vad vi har platser,
berättar Paul Heiwe, rektor för
Centrum Vux i Haninge.
– Det är stenhård konkur­
rens mellan ansökningarna.
Därför är det extra roligt att
kommunen nu beviljats ytter­
ligare en intressant utbildning,
nämligen till logistiker/spedi­
tör. Utbildningen som startar
i januari nästa år passar som
hand i handske här i Haninge,
säger Paul Heiwe.
– Vi har de bästa förutsätt­
ningar att ge våra studenter
en riktigt bra logistikutbild­
ning med bra praktikplatser
som leder till framtidsjobb.
Yrkeshögskolan har funnits­
sedan 2010. De flesta utbild­
ningarna kombinerar teori
med praktik på en eller flera
arbetsplatser.
K älla: Inblick Haninge nr 2-2015
Forum för forskande
förskoleutveckling
”Att fråga och tjata kan vara
ett sätt att visa att man tror
på någon, att man bryr sig.
Det är inte alltid så populärt,
men när eleverna står där i
juni med betyg i handen är
de glada. De måste känna
att man kämpar för dem”,
säger Lina Axelsson Kihl­
blom, ny grundskolechef
i Haninge kommun.
Haninge idag nr 1 2015
l Hur kan man utveckla det
utforskande arbetssättet i för­
skolan? Svar: Genom att fort­
bildade förskollärare anordnar
”veckoforum” för kollegorna.
Marianne Tegenfeldt och Eva
Sälling på Vega förskole­enhet
är två av ett trettiotal förskol­
lärare från Haninge som går en
fördjupad pedagogik­utbildning
i samarbete med Reggio Emilia
Institutet.
Sedan i höstas har de fått
lära sig mer om ledarskap och
materialhantering samt hur de
kan utveckla barnens utforsk­
ande arbetssätt i olika projekt.
Parallellt med det egna för­
kovrandet tar Marianne och
Eva ”hem” de nya kunskaperna
och vidarebefordrar dem till
sina kollegor. På så vis kom­
mer pedagogutbildningen all
förskolepersonal till del.
Varje vecka hålls ett forum
Foto: Anna Rut Fridholm
Bäst jobbchans för
vårdadmini­stratörer
Några av
deltagarna ska
skulptera en växt
i lera, andra rita
av samma växt
i blyerts
och kol.
för förskollärarna och varan­
nan vecka för barnskötarna,
eftersom de är så många. På
forum­en prövas olika uppgifter
byggda­på vad de själva lärt sig.
– Det är först när vi arbetar
själva med det som barnen gör
som vi verkligen förstår ­deras
process. Då blir det också lätt­
are att se hur vi kan hjälpa
­barnen vidare, säger Marianne
Tegenfeldt.
Inför, under och efter varje
forum och uppgift reflekterar
gruppen över hur uppgiften
gått och hur de kan använda
den på bästa sätt med barnen.
Arbetssättet har lett till flera
konkreta resultat, anser Eva
Sälling. Som att man nu har
infört vatten och många nya
skogsmaterial i barnens arbets­
hörnor:
– Vi tänker väldigt mycket på
hur vi ska berika miljön i för­
skolan, eftersom barnens möj­
ligheter att utforska ­påverkas
av vad de har för material och
verktyg att tillgå. Här har vi
haft stor nytta av pedagog­
utbildningen i hur vi kan tänka
och göra, säger hon.
– Dessutom har öppenhet­
en mellan pedagogerna
ökat, liksom kunskaperna i
hur man lotsar barnen i den
utforskande­ arbetsprocessen.
K älla: Inblick Haninge nr 2-2015
5
MILJONER EXTRA TILL SKOLAN
Kommunfullmäktige i Haninge
har beslutat utöka grund- och
förskolenämndens budget med
fem miljoner kronor. Extrapeng­
arna går främst till skolor med
många nyanlända elever.
K älla: Inblick Haninge nr 2-2015
17
kultur
Här klappar
boken
på dörr’n
Så är det dags, äntligen kommer boklådan
med nya låneböcker. Lena M Olofsson från
biblioteket i Haninge kulturhus har just plingat
på dörren hemma hos en av låntagarna
– bokälskaren Suzanne Karlsson.
text Ingrid Hulthage foto Fredrik Hjerling
I lådan ligger 7–8 böcker som Lena har
plockat ihop. Men ungefär en vecka i förväg
har hon ringt till Suzanne för att höra vilka
önskemål hon har.
– Suzanne är en storläsare som läser all slags
litteratur, gärna deckare, säger Lena.
De har roligt tillsammans när de pratar om
böcker.
”Boken kommer” är en tjänst som funnits
i 15 år. Alla som av olika skäl inte kan ta sig
till biblioteket har möjlighet att få den här
tjänsten.
Låntagarna – idag 24 personer – finns runt
om i kommunen. De flesta är seniorer, men
alla i alla åldrar har naturligtvis möjlighet att
använda sig av tjänsten.
– Den yngsta låntagaren är född på 60-tal­
et och är nyopererad och kan därför inte ta
sig till biblioteket.
Och självklart måste man ha ett giltigt skäl
för att bli ”Boken kommer”-låntagare. Det
duger inte att man är för bekväm eller vill
spara tid.
– Nej, det går inte att säga: ”Jag har inte tid
att gå till biblioteket, för jag ska ut och shoppa”­,
säger Lena skämtsamt.
Bland böckerna i boklådan finns bland an­
nat ”Den röda grevinnan”. Boken som fick
August­priset 2010 är skriven av Yvonne Hird­
man och handlar om författarens mamma. I
juryns motivation står bland annat att läsa:
”Boken ger ett oförglömligt porträtt av en
charmfull och begåvad kvinna och en färg­
stark bild av mellankrigstidens Europa.”
Bilden av mamman har författaren pusslat
”Vi har roligt till­
sammans när vi
pratar om litteratur.”
18
ihop genom att använda sig av traditionella
historiska källor, men också av privata­brev,
intervjuer och personliga minnen – skriver­
juryn.
– Jag tänkte att den här boken skulle passa
just Suzanne, säger Lena som sedan i höstas
har arbetat med ”Boken kommer” på biblio­
teket. På den tiden har hon också hunnit lära
känna låntagarna och deras smak.
Suzanne – hur kommer det sig att du är en
sådan flitig bokläsare? Det går att gissa
sig till att du redan som barn läste en hel
det böcker ...
– Jo, det stämmer. Min mamma var bib­
liotekarie innan hon gifte sig, berättar Suzanne­
som mest av alls minns Elsa Beskow och Hatt­
stugan. Att hon läste Gösta Knutssons böck­
er om Pelle Svanslös.
Hur fick du reda på att ”Boken kommer”
finns?
– Det var någon från kommunen som kom
till mig och informerade om de olika tjänster
som erbjuds, bland annat om ”Boken kom­
mer”.
Suzanne har artros och har opererat höft­
en och har därför haft bekymmer med att ta
sig till biblioteket. Med assistans av färdtjänst
har dock Suzanne och även några av de andra
låntagarna lyckats ta sig till kulturhusbiblio­
teket för en träff i maj.
– Vi vill bjuda in just de här låntagarna och
visa biblioteket och de tjänster vi har, berättar
Lena M Olofsson.
Låntagarna blev guidade runt och fick ut­
över boktips också ta sig en titt på e-böcker på
läsplattor, men också på ljud- och talböcker
(även d
­ igitala). Biblioteket kommer att bjuda
in till liknande­träffar höst och vår.
Låntagare står ofta på kö för att låna popu­
lära böcker, men – Lena avslöjar en hemlighet.
Boken kommer har ett eget bokbestånd
med böcker åt just sina låntagare. l
nr 1 2015 Haninge idag
Haninge taltidning
Skulle du vilja lyssna på repor­
tage och intervjuer om Haninge
kommun? Det har du möjlighet till
om du prenumererar på Haninge
taltidning – en tidning som speglar
det som är aktuellt inom kommu­
nens olika verksamheter. Tidningen
innehåller också notiser och med­
delanden. Även nya talböcker
presenteras. Du får också tips på
olika evenemang. Sist i tidningen
ges ”Haninge i media” med citat
eller referat från olika medier. Du
kan prenumerera på tidningen via
haninge.se/taltidning (se menyn till
höger). Välj mellan att få den som
CD- eller DAISY-skiva – alternativt
som mp3-fil via e-post.
l
Talböcker
l Visste du att alla som har svårt
att läsa böcker har möjlighet att
låna talböcker (inlästa böcker) på
biblioteket? Det kan finnas olika
skäl till att det är svårt att läsa. Det
kan bero på synen, dyslexi eller
något annat – till exempel en mus­
kelsjukdom som gör det svårt att
hålla i en bok. Om du är intresserad
av att låna talböcker, så hör av dig
till biblioteket!
Böckerna skickas hem till dig
i plastemballage med din adress
och du kan enkelt skicka tillbaka
boken (du bara vänder på etiketten
på emballaget och skickar tillbaka
bok­en med posten). Du behöver
inte betala­något porto för att
skicka ­tillbaka böckerna du lånat.
Slå ­08-606 85 70 till talboksinfor­
mationen.
Vill du ha tjänsten
”Boken kommer”?
Du som har en funktionsnedsätt­
ning eller är långvarigt sjuk kan få låna
böcker eller musik en gång i månaden
via ”Boken kommer”. Det du beställt
levereras hem till dig och utan kostnad.
Du får låna i sex veckor. Vill du ha
tjänsten ”Boken kommer”?
Ring 08-606 80 05 eller mejla till
[email protected]
Haninge kommun har också en
bokbuss som kommer till flera
olika platser där det inte finns några
bibliotek. Turlista och platser
hittar du på bibliotek.haninge.se
Du kan också ringa 070-340 74 73 eller
mejla till [email protected]
l
Haninge idag nr 1 2015
Bibliotek på webben
l Om du har rätt att låna talböcker
kan du också använda dig av Legi­
mus som är ett bibliotek du hittar
på webben. I Legimus katalog kan
du söka efter de böcker du vill låna
och ladda ner dessa böcker på din
dator, mobiltelefon eller surfplatta
– alternativt Daisy-spelare (särskilda
spelare som gör det möjligt att
navigera mellan kapitel, rubriker
och sidor). Legimus har också
en app där du kan ladda ner och
läsa talböcker (appen heter just
Legimus). Om du ska låna via denna
app måste du ha konto och inlogg­
ningsuppgifter. Dessa får du på
ditt bibliotek. Det är Myndigheten
för tillgängliga medier (MTM) som
ger ut alla talböcker och som står
bakom Legimus. Vill du veta mer
om Legimus? Gå in på legimus.se
19
miljö
Miljön – vinnare när
fem lastbilar blir en
text Bert Ola Gustavsson foto fredrik hjerling
En varuleverans istället för upp till fem om dagen.
Kortare körsträckor, minskade utsläpp av växthus­
gaser och mindre trafik kring förskolor och skolor.
Lägg till det billigare inköp och möjlighet även för
mindre företag att vara med och konkurrera.
–s
20
amordnad varudistribution är en
vinnardeal på många olika sätt, säger
Gunilla Sjölén på Haninge kommun.
Idén är enkel: ta åtta Södertörns­
kommuners alla inköp till en plats.
Samlasta alla varor så att bilarna blir färre, gör
bilarnas rutter så korta och effektiva som möj­
ligt och kör bara med miljövänliga fordon.
Men eftersom det handlar om runt 1 000
olika verksamheter med cirka 485 000 ton
varor­till ett värde av cirka 723 miljoner årligen
i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn,
Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö så
har planläggningen tagit tid. Samordnings­
arbetet påbörjades redan år 2012.
– Men nu är alla bitar på plats och H
­ aninge
är som en av fyra kommuner igång under
­våren, resterande kommuner planerar att
starta­under hösten, berättar Gunilla Sjölén
som är inköpslogistiker.
– Cirka 80–90 procent av varorna som
transporteras är livsmedel. Tidigare kunde
förskolor och skolor få upp till fem transpor­
ter om dagen. Nu handlar det om en till tre
gånger i veckan beroende på verksamheter­
nas storlek.
nr 1 2015 Haninge idag
Seriefigur ska
minska matsvinnet
text INGRID HULTHAGE
foto EVA SIMONSON
En hel del mat som läggs upp på tall­
rikarna i skolrestaurangerna kastas bort.
– Det blir väldigt tokigt eftersom
all påverkan på miljön då maten
producerats skett i onödan, säger
koststrategen Catarina Heilborn som
i höst drar igång en kampanj mot
tallrikssvinnet på skolorna.
Utsläppen av växthusgaser mer
än halveras med samordnade trans­
porter och miljövänligare lastbilar.
Samtidigt förbättras trafikmiljön
runt förskolor och skolor.
– Det här minskar belastningen på köks­
personalen som slipper gå ifrån för att ta
emot många leveranser och ger samtidigt
ökad trafik­säkerhet. Nu kan vi till exempel
styra bort alla transporter från förskolorna i
samband med lämnings- och hämtnings­tider,
­säger ­Gunilla Sjölén.
Från och med april samlastas varor till
Söder­törnskommunerna i Västberga i Stock­
holm. När bilarna får bättre fyllnadsgrad och
optimerade turer så minskar antalet fordon
drastiskt.
Och när alla lastbilar dessutom körs på miljö­
vänligare bränslen som biogas och biodiesel
(RME = rapsmetylester) reduceras utsläppen
av växthusgaser kraftigt.
– Klimatvinsterna blir stora. Vi räknar med
minskade utsläpp med 54 procent.
Alla tidigare projekt med samordnad varu­
distribution i landet har gått ihop ekonomiskt.
Oftast blir det också ett antal procent i bespa­
ring på grund av minskade transportkostnader
och samordnade inköp som ger lägre priser.
– Det här projektet ställer stora krav på åke­
riet och på förarna som inte ska köra en meter
i onödan. Fram till slutet av nästa år ska där­
för allt dokumenteras noga så att vi kan kon­
trollera att målen nås, säger Gunilla Sjölén. l
Haninge idag nr 1 2015
Och det gör hon med hjälp av en seriefigur
som ställer upp i kampen mot matsvinnet.
Det är varken en tjej eller kille, utan en hen
som än så länge inte har något namn.
– Nej, vi har tänkt oss att eleverna själva­
ska hitta på ett namn på figuren, förklarar
Catarina Heilborn. För att sätta namn på
­figuren kommer en tävling att utlysas.
Det är tecknaren Carolina Carromic
Ståhlberg som fått i uppdrag av Haninge
kommun att teckna seriefiguren.
Och pengar till att sjösätta kampanjen –
de har väl knappast funnits i ordinarie bud­
get?
– Nej, de har vi fått från klimatmiljonen,
svarar koststrategen.
Det är miljönämnden som avsatt en mil­
jon kronor – den så kallade klimatmiljonen
– för att främja hållbar livsstil, hållbara trans­
porter och hållbart resande, energieffektivi­
seringar och utbildningsinsatser.
De olika verksamheterna i kommunen får
själva ansöka om pengar ur klimatmiljonen.
Kampanjen ute på skolorna går under
namnet ”Matsvinn – nej inte hos oss!” och
ska locka eleverna till att vilja veta mer och
att bli miljöhjältar. Den riktar sig främst till
elever i grundskolan och det är koststrate­
gen som tillsammans med kökscheferna står
bakom kampanjen.
Material knutet till kampanjen kommer
att publiceras på haninge.se/matsvinn.
Har du några enkla tips på hur vi alla kan
hjälpas åt att minska på matens klimat­
påverkan?
– Ett enkelt sätt är att välja grönsaker före
kött, påpekar Catarina Heilborn.
Om vi ska lyckas minska tallrikssvinnet
ute på skolorna är det viktigt att vi synliggör
70 procent
Den globala produktionen av livsmedel
är ett växande problem. 70 procent av
allt färskvatten går åt till produktio­
nen och den upptar en fjärdedel av all
bebolig mark. Den är också den enskilt
största orsaken till förlust av biologisk
mångfald.
Catarina Heilborn intill
mangafiguren som ska
inspirera till att minska
tallrikssvinnet.
Manga
Manga är japanska
och betyder ungefär
”fria bilder”. Serie­
figurerna tecknas med
stora ögon och liten
haka – och mycket
liten näsa.
hur mycket mat som hamnar i avfallshinken.
Det som kastas i en stor svart påse syns
inte och därför måste det göras tydligt på
något sätt. Ett sätt att göra det tydligt är att
skolrestaurangerna får väga sitt tallrikssvinn.
– För att eleverna ska förstå vad det hand­
lar om måste vi också informera om matens
klimatpåverkan – och också informera lärare­
och föräldrar.
Men äcklig mat, är det inte mat som sma­
kar illa som gör att de kastar så mycket mat?
Nej, konstater koststrategen, tyvärr är det
faktiskt tvärtom.
– Det blir mer svinn då vi serverar po­
pulär mat, förklarar Catarina som tillägger:
– Vi äter ju ofta med ögat och lägger upp
mycket av det som smakar gott på tallriken,
mer än vi orkar äta upp. l
21
park & natur
Nya holkar
lockar fåglar
& fladdermöss
TEXT ingrid hulthage foto Tomas Södergren
– En fågelholk kan se ut
lite hur som helst,
förklarar Christer Berg­
gren som med stegen
över ena axeln med raska
steg går till nästa träd för
att sätta upp ännu en av
de 250 fågelholkar som
kommunen köpt in.
H
ittills har de två parkarbetarna
– Christer Berggren och Björn
J­ ohansson – satt upp ett 50-tal av
holkarna i Slätmossens naturpark.
Också i Brandbergsparken har
holkar satts upp och fotlöpande
sätts de upp en efter en.
Det finns många olika sorters fågelholkar
med olika stora hål:
– De med minsta hålen är för fåglar stora­
som mesfåglar och de med de allra största för
fåglar stora som knipor och där också små
ugglor kan bo, säger Christer som även sätter­
upp speciella holkar för trädkrypare med en
utbuktning nertill där de kan krypa in.
Det finns ytterligare en sorts holkar som
Christer sätter upp och de är till för fladder­
mössen.
Orsaken till att Haninge kommun satsar
på att sätta upp holkar är att de gynnar djur­
livet och kommunen har satt upp olika mål
för ekologisk hållbarhet:
– Vårt mål är att den biologiska mångfalden
ska öka, säger Karin Mellberg – landskaps­
arkitekt i Haninge kommun.
Det sägs att sedvänjan att sätta upp fågel­
holkar kom till Europa först i slutet av
1700-talet och att den har sitt ursprung i
­Indien.
I boken ”Fågelholkar & vanliga holk­fåglar”
av Lennart Bolund står att läsa att Carl von
Linné skriver om sitt intryck av de första fågel­
22
holkar han sett på sin resa till Gotland år 1741:
”... stora lövrika lönnar, i vika voro upp­satta
åtskilliga små träcylindrar, ovantill ihåliga,­att
starar och andra små fåglar här måtte lägga
sina ägg och utur de lövrika trän fägna in­
byggarna med stadig musik ... ”.
Holkarna sattes inte alltid upp endast för
fågel­sångens skull, utan också för att det skulle­
vara lätt att kunna komma åt äggen från lite
större fåglar, ägg som var ett tillskott till mål­
tiderna i det fattiga Sverige.
Det här, skriver Bolund i sin bok, ska också­
ha fått sin renässans under första och andra
världskriget.
Hur högt upp på stegen klättrar då park­
arbetarna för att sätta upp fågelholkarna?
– Jag brukar sätta upp dem ungefär fyra
meter upp från marken, säger Christer – och
de är alltid två då de ska sätta upp holkarna.
Allt för starkt solsken är det klokt att und­
vika. Skugga är viktig.
Trä är ett bra material eftersom det står emot
kyla och värme. Och det är bra att taket lutar
så att vatten kan rinna av. Tänk också på att
du måste kunna öppna holken för att städa
i den inför nästa säsong. Det är också bra att
ha borrat hål nertill så att fukt kan försvinna.
Vilken tid på året ska holkarna sättas upp?
– Det går bra att sätta upp holkar hela året,
förklarar Christer. Fåglarna flyttar in när det
är dags.
Men om du vill att fåglarna ska flytta in
­lagom till nästa säsong och höra fågelsång till
våren är det lämpligt att sätta upp fågelholk­
arna på hösten.
Det är inte alltid som fåglarna är så kärvän­
liga mot varandra, så Christer varnar därför
för att sätta dem för nära varandra, så att de
får ett lagom stort revir.
– Det finns annars risk för att de börjar slåss.
Och man ska också undvika sittpinnar ut­
anför hålet. Pinnarna gör det lätt för boplund­
rare att komma åt ungarna. Sätt en skyddsring
i plåt kring hålet om du vill förhindra hack­
spetten att hacka sig in genom hålet.
K älla: Fågelholkar & vanliga holkfåglar
av Lennart Bolund
Fladdermusholken är öppen nertill,
på så sätt är det lätt att flyga in i holken.
Fladdermössen spelar en stor roll för
pollineringen av växter och bidrar därmed
till den biologiska mångfalden.
nr 1 2015 Haninge idag
l Utö har fått tillbaka en våt­
mark och i Brandbergen har
­Skutans viltvatten restaurerats.
– Det här är viktigt både för
fisk- och fågelliv, berättar Malin
Löfgren, kommunekolog.
Skutan är en välkänd central
oas för fågellivet, men även våt­
marker behöver hållas efter för
att inte växtligheten ska ta tillbaka hela området.
– Skutan har snabbt växt igen och det gör att antalet häckande­
fåglar gått ned. Om området blir för torrt på sommaren över­
lever inte fågelungarna, berättar Malin Löfgren.
– Dessutom har vattnet brutit igenom en fördämning som
behövde repareras och naturstigen i området har fått nya skyltar.
Under vintern och våren sköter bland annat en amfibie­grävare
jobbet med att rensa ur vattenspeglarna och bygga nya häck­
ningsöar för fågellivet.
Maskinerna kommer närmast från Utö där en ny våtmark
­anlagts vid Södra Fladen. Här blir det åter yngelplats för fisklivet
– en så kallad ”gäddäng” – där både gädda och abborre ska kunna
leka som förr.
Foto: Npl
Ny gäddäng & vattenspeglar
En lekplats
för gäddor
har anlagts
på Utö.
Guide till naturen
l Med Haninge kommuns app Naturkartan i mobilen hittar du
fram till naturområdena. Väl framme får du all information du
behöver direkt i telefonen.
– Naturkartan kommer att lanseras under sommaren. Här kan
du hitta vägvisning och information till 25 olika naturområden
i kommunen, säger Malin Löfgren, kommunekolog.
Du som hellre vill ha information på papper
kan hämta Vägvisaren till naturen i Haninge
i kommunhuset eller på något av kommunens
Läs mer:
bibliotek. Informationen finns också att ladda
haninge.se/
ner från kommunens hemsida.
naturguidningar
Du kan också få personlig guidning till
många intressanta delar av naturen: lyssna
på nattskärran, spana på fladdermöss eller se havsöringen leka.
­Eller kanske du vill ha guidning i svampskogen i höst?
I kommunens naturguidesprogram finns många naturguid­
ningar och föredrag att välja på. Programbladet kan hämtas i
kommunhuset, på biblioteken eller kommunens hemsida. De
flesta guidningar är gratis.
+
”Nyfiken park” till Åbyparken
l Vad tycker du om Åbyparken?
Christer Berggren är parkarbetare
i Haninge kommun. Här sätter han upp
fågelholkar i Brandbergsparken.
Haninge idag nr 1 2015
I höst startar ”Nyfiken park”
i Åbyparken i Västerhaninge. ”Nyfiken park” har vi kallat
den d
­ ialog vi vill skapa med medborgarna om deras parker. ­
Genom den har du och andra invånare möjlighet att påverka hur
­parkerna ska utvecklas. Vi fokuserar på en park i taget och nu
står Åbyparken på tur. Hur skulle du vilja ha det där? Träffa oss
i park­en i september och berätta vad du tycker. Håll utkik i
”Nytt från ­Haninge kommun” i Mitt i Haninge och på haninge.se,
där vi ­bjuder in till dialogen.
23
kultur
Kjell Eriksson promenerar längs
Barents väg som fått namnet efter
den nederländske sjöfararen
Willem Barentz (1550–1597) som
i sin tur gett namn åt Barents hav.
Det hav som fartyget Vega
färdades på under sin väg via
Nordostpassagen.
Så får
vägarna namn
Det är namnberedningen
i kommunen som ger
namnförslag på gator och vägar,
kvarter, allmänna platser,
gångvägar, torg, parker och
kommunala byggnader
i Haninge kommun. Det är
stadsbyggnadsnämnden som
slutgiltigt fattar beslut om
namnet. Dessförinnan har
förslaget varit ute
på remiss.
24
nr 1 2015 Haninge idag
Salut för Vega
& vägnamnen
–V
TEXT ingrid hulthage Foto fredrik hjerling
i följer temat Vegaexpeditionen då vi
sätter namn på de nya ­vägarna, för­
klarar Kjell Eriksson som ställt sig för
att titta på en av vägskyltarna bland
de nybyggda husen i Vega – en skylt
som bär namnet Barents väg.
Kjell är före detta stadsingenjör i Haninge
kommun och författare till boken Vägnamn
i Haninge.
Hur kommer det sig att du valt att skriva
den här boken?
– Jag har varit med och satt namn på vä­
gar under de sista 40 åren av mitt yrkesliv,
berättar Kjell som började sin karriär som
mätningsingenjör på 60-talet. Det var på
70-talet som han först tog del i processerna
kring namnförslag.
En hel del anteckningar har förts om hur
resonemangen har gått och i byrålådorna på
kontoret har det under årens lopp samlats
mycket material.
Material som den nyfikne och vetgirige
Kjell nu fått möjlighet att djupdyka i. Något
av en flitig arbetsmyra har han förstås fått lov
att vara, för givetvis ligger det mycket möda
i att sortera allt material och gräva bland alla
historiska fakta – för att slutligen vaska fram
och foga samman det allra viktigaste.
Kjell berättar att det var först på 60-talet
som kommunen började sätta namn på vä­
gar i samband med att kommunen då tog
över vägskötseln. Tidigare var det oftast vägoch samfällighetsföreningar satte namn på
vägarna.
– Ungefär en tredjedel av alla vägar i Ha­
ninge är namnsatta via kommunala beslut,
förklarar Kjell.
Hur gamla är då de äldsta väg- och gatunamnen i Haninge?
I boken står att läsa att de allra äldsta är
från medeltiden:
– Oftast namngavs vägarna efter hur
dessa gick mellan olika platser eller också
fick de namn efter byar.
Många namn går också att härleda till
gårdar, torp, berg och sjöar.
Vägen till Dalarö som löpte från Skans­
tull – en av Stockholms äldre färdvägar –
blev i folkmun Dalarövägen.
Fors byväg har fått namn efter byn Fors
som i sin tur döpts efter den slingrande och
genom området bitvis forsande Vitsån, står
det att läsa i boken.
– En del namn är lite lustiga, men också
vackra, påpekar Kjell.
Ett exempel på detta är Blåkullavägen i
Västerhaninge som fått namn efter det bön­
Haninge idag nr 1 2015
derna kallade för Blåkullaängarna. Sanno­
likt har en del av vägen funnits ända sedan
vikingatiden, vilket en runsten vid vägkan­
ten skvallrar om.
Finns det inte också fula namn som ingen
vill kännas vid?
– Nja, det kan ju finnas namn som kan ge
obehagliga associationer och som vi därför
undviker, säger Kjell och berättar om hur
det gick till då gatorna i Brandbergen skulle­
få sina namn.
– Eftersom det finns 12 infarter till ­denna
stadsdel passade det bra med att ge ­gatorna
namn efter stjärntecknen i zodiak­en. Men
just Kräftan ville man helst hoppa­över på
grund av vad den kunde förknippas med.
Istället fick gatan namnet efter en liten­
stjärnbild på norra stjärnhimlen: Norra­
­kronan.
Hur går det då till idag vid namngivning
av gator?
– Idag är vi noga med att kontrollera
att det inte finns andra gator med samma
namn i Stockholmsområdet.
Tidigt hör man sig därför för med polis
och brandkår – även larmtjänst – som har
erfarenhet av namnförväxlingar och andra
bekymmer med gatunamn. Likaså får Post­
en vara med och tycka till.
Då det gäller namn där internationell an­
knytning är viktig, till exempel det nya arbets­
platsområdet Albyberg, är det viktigt att und­
vika namn med å, ä och ö.
– Och just här har vi valt namn med an­
knytning till naturen och som är beskrivan­
de.
Också Handen som ska ha fått sitt namn
i mitten på 1800-talet har ett namn som
skulle kunna anspela på naturen.
– En teori bland många är att namnet­
­syftar på Hanveden med skogen med
tjädrarna och orrarna, alltså hannarna.
Men om vi förflyttar oss till modern tid så
finner vi att namn efter teman först började
användas på 1930-talet.
Och att uppkalla vägarna i Vega efter
stadsdelens namn faller sig förstås helt
naturligt. Men hur kom det sig att stadsdelen fick just detta namn?
– Då fartyget Vega på vägen mot Stock­
holm ankrade upp vid Dalarö möttes de
som var ombord av släktingar, vänner och
intresserade. Bland dessa sistnämnda fanns
en villaägare som full av patriotisk yra åkte
hem och döpte sin villa till Vega.
Huset som en gång i tiden också var en
lanthandel står fortfarande kvar. l
fartyget vega
Fartyget Vega var ett
valfångst­fartyg som byggts
om inför expeditionen.
Det var ett kombinerat
ång- och segelfartyg.
”Vi kan genom
namnen både
förstå och lära
oss mer om
människan
och hennes
plats i naturen
och kulturen
– såväl förr
som nu.”
Kjell Eriksson citerad
ur Vägnamn i Haninge.
Vegas namnsdag
Kvinnonamnet Vega har ara­
biskt ursprung och betyder
”dykande ­gamen”. Som en
hyllning till Nordenskiöld
och hans expedition infördes
namnet i almanackan just på
det datum då fartyget Vega
återkom till Stockholm:
24 april. Stjärnan Vega i
stjärnbilden Lyran är den
femte ljusaste på natthimlen
1 500
I dagsläget finns cirka
1 500 gatu- och vägnamn
i Haninge kommun.
200 av dessa är namn som
inte längre används eller har
hunnit tas i bruk. De flesta av
namnen har tillkommit från
1930-talet och framåt.
25
näringsliv
flera som samarbetar
Bakom ”Yrkesambassadör”
står Haninge kommun och de
som samverkar kring detta
koncept: Arbetsförmedlingen
och Samordningsförbundet östra
Södertörn, näringslivet och dess
organisationer.
l
l Yrkesambassadörer i Haninge:
Coca-Cola Enterprises Sverige
AB, Postnord Logistics, Biltema
AB, Allt inom smide & rostfritt
AB, ICA Maxi Haninge, Klaes
Jansson AB, Nils Ahlgren AB, ABC
Ställningar och Tech Data.
Mohamed Lönnberg fick fast arbete på
Biltema efter att ha haft en praktikplats
på företaget. Mohamed trivdes med
företaget och vice versa. Emil Lundgren
(till vänster) var hans handledare.
Yrkesambassadör
gav Mohamed jobb
text Ingrid Hulthage foto fredrik hjerling
Det blev Biltema som utsågs till ”Årets eldsjäl” 2015.
Företaget är ett av nio företag i Haninge som arbetar
enligt konceptet Yrkesambassadör och har erbjudit
praktikplatser åt unga utan jobb.
–J
ag är jätteglad och stolt över att jag
har kunnat hjälpa andra in i arbetsli­
vet, säger Caroline Rosborg – varuhus­
chef på Biltema i Handen.
En som fått fast arbete efter sin prak­
tik är Mohammed Lönnberg (se bilden).
– Det är ett jättebra kvitto för oss att få ett
sånt här betyg, säger Caroline som också me­
nar att denna utmärkelse betyder mycket för
marknadsföringen.
Konceptet ”Yrkesambassadör” går ut på att
öppna dörrar till arbetslivet för fler och att sat­
sa på mångfald bland personalen, om att satsa
på social hållbarhet. Att vara yrkesambassadör
innebär olika för olika arbetsplatser, men alla
företag har möjlighet att ställa upp på något
sätt utifrån företagets egna utgångspunkter.
26
Det kan handla om att erbjuda praktikplatser,
att någon får följa med och se hur det går till
på en arbetsplats (det som kallas jobbskugg­
ning). Eller att bjuda in till studiebesök för att
informera om ett visst yrke eller en bransch.
Det måste alltså inte innebära att företaget
har fast arbete att erbjuda.
vill du veta mer?
Är du och nyfiken på konceptet
”Yrkesambassadör”? Kontakta då
Jens Gustafson von Zeipel 08-606 75 93 eller
Peter Andersson 070-606 58 35. Eller skicka
e-post till [email protected]
Det kan räcka med att ge en inblick i arbetslivet.
Det som inte ger arbete idag, kan ge det i
framtiden och de som får kunskap om olika
yrken har lättare att hitta rätt då de ska satsa
på sin framtid. Det gynnar därmed både före­
tag och arbetssökande.
Ett företag som ansluter sig till ”Yrkes­
ambassadör” får välja mellan ett antal valfria
moduler som passar just det företaget och de
som kan tänkas söka arbete på det företaget.
De företag som ansluter sig till konceptet­
erbjuds också en handledarkurs och blir dip­
lomerade som yrkesambassadörer.
Att satsa på social hållbarhet och mångfald
bland personal är också positivt i marknads­
föringen. Ingen har undgått serien om ICAJerry som gått rakt in i svenska tv-tittares hjär­
tan. ICA-reklamen har vunnit Guldägget vid
flera tillfällen och utsågs 2007 av Guinness re­
kordbok till längsta reklamserie i historien.
– Dagens kund som står inför valet att köpa
en vara eller tjänst väger också in andra vär­
den – som till exempelvis sociala och miljö­
mässigt hållbara arbetssätt, säger Anette Berg­
gren som är chef på enheten för arbetsmark­
nad i Haninge kommun. l
nr 1 2015 Haninge idag
Prenumerera på
Näringslivsnytt!
l Gå in på haninge.se/frukost­
moten och klicka på rubriken
Prenumeration, till höger på
sidan. Här anmäler du dig till
både nyhetsbrev och till in­
bjudningar till frukostmöten
via e-post.
Frukostmöten
l Plocka fram almanackan och
boka in våra frukostmöten.
Frukostmötena arrangeras på
fredagar klockan 7.30–9.00.
Datum: 12 juni, 4 september,
23 oktober och 4 december.
Alla aktuella inbjudningar
hittar du på haninge.se.
Vill du starta eget?
l Om du funderar på att
starta eget och vill testa din
affärsidé är du välkommen till
Ny­företagarcentrum Haninge.
Här kan du få hjälp med att
diskutera din marknad och att
se över ekonomiska kalkyler
och budget. Om du vill tar du
också fram en marknadsplan
och affärsplan (med hand­
ledning av oss). Tillsammans
går vi ­igenom lagar, avtal och
försäkringar. Du kan också gå
vår starta eget-utbildning.
Vill du boka tid?
Ring 076-101 07 45
eller skicka e-post till haninge@
nyforetagarcentrum.se.
Besöksadress: Handen­
terminalen 4 (plan 9) i Handen.
barnomsorg
I Haninge kan du få
barnomsorg på finska.
Haningessa voit saada
­suomenkielistä lapsenhoitoa.
Lue vielä haninge.se
Haninge idag nr 1 2015
Prisade företagare
som skapat jobb
text BERT OLA GUSTAVSSON
Inger Wallin gick från forskningslabbet
till ett eget gårdsmejeri medan Petra
Sundqvist och Jessica Nyström gav sig
den på att starta en egen tidning. Lägg
till det Caroline Rosborg – varuhuschef
som brinner för nya ungdomsjobb.
Möt årets prisade företagare i Ha­
ninge.
”Företagets produkter känns igen på lokal­
namnen från Haninge. Småskaligt mathant­
verk har alltid funnits i deras närhet. De ser
värdet av bra råvaror och behovet av kort väg
mellan producent och konsument.” Några
ord klippta ur motiveringen till Årets före­
tagare i Haninge: Gårdsmejeriet Sanda med
Inger Wallin i spetsen.
I år handlar företagspriserna mycket om att
lyckas vända motgång till medgång och om
att få ungdomar att hitta till jobben. Gårds­
mejeri uppstod då Inger Wallin slutade efter
närmare 40 år på Apotekets forskningslabb i
samband med att apoteksmonopolet avskaf­
fades. Men avskedet vändes i nyföretagande
vid 60 års ålder. Inger förverkligade en dröm
som många går och bär på:
– Jag hade redan planerna färdiga på ett eget
gårdsmejeri med inriktning på osttillverkning.
Våren 2012 startade produktionen i Öster­
haninge och idag tillverkar familjeföretaget
med fyra heltidare ett tiotal lokala ostar från
likaledes lokala råvaror. Att mejeriet utses till
Årets företag i Haninge känns utmärkt tycker­
Inger:
– Vi är överraskade och glada över denna
uppmuntran samtidigt som vi fyller tre år.
Vilka råd har du till andra nyföretagare?
– Gör bara det du själv tycker är roligt och
stimulerande. Men var beredd på att om du
ska ta hela ansvaret fullt ut själv så är det myck­
et i både stort och smått som du måste hålla
reda på. Att vara anställd är en helt annan sak!
Vilken av era ostar vill du själv puffa för?
– Då blir det nog Sanda. En krämig variant
av ädelost som inte ligger så långt från Gor­
gonzola om den är rejält mogen.
När tidningen som Petra Sundqvist och Jes­
sica Nyström jobbade på lades ned och de fick
sparken plockade de tillsammans upp idén
och tog den istället vidare.
Resultatet blev Skolfamiljen som ges ut på
vinnarna
l Årets Företagare: Gårdsmejeriet Sanda
Prisutdelare: Företagarna
l Årets Nyföretagare: Morsans förlag
Prisutdelare: Nyföretagarcentrum
l Årets Eldsjäl: Biltema
Prisutdelare: Haninge kommun
Inger Wallin vid Sanda gårdsmejeri
– utsedd till Årets företagare.
Caroline Rosborg på Biltema tar emot utmärk­
elsen Årets eldsjäl från Peter Andersson och
Jens Gustafson von Zeipel på Haninge kommun.
deras gemensamma Morsans förlag AB.
– Vi startade hösten 2013. Tidningen kom­
mer sex gånger om året och idag har vi en pre­
numererad upplaga på 17 000 exemplar, be­
rättar Petra Sundqvist.
Skolfamiljen är en tidning för föräldrar med
barn i grundskolan och här skrivs om allt som
är förknippat med barnens skolgång – från
läxläsningstips till mobbningsproblem. Re­
daktionen finns i Handen.
– Vi har kämpat på och trollat med knäna
för att lösa penningproblem och annat för
att komma igång. Vi startade verkligen från
scratch, men vi har hela tiden trott benhårt
på vår idé. Därför känns det jätteroligt att vi
blev årets nyföretagare! säger Petra Sundquist.
Caroline Rosborg är varuhuschef på Bil­
tema i Haninge och årets eldsjäl. Årets eldsjäl
delas ut till ett företag som genom ett s­ ocialt
ansvarstagande gjort en värdefull insats för ar­
betssökande Haningebor eller på annat sätt
varit en inspiration genom sitt arbete i kom­
munen.
– Vi samarbetar både med ungdomsteamet
och skolan och erbjuder praktik för ungdo­
mar. Vi vill ju helst att en praktik ska ge möj­
ligheter till framtida jobb. Ibland funkar det
inte, men praktiken hos oss har också resulte­
rat i flera lyckade anställningar, berättar hon.
– Fantastiskt roligt att vi blivit uppmärk­
sammade för det jobbet! l
27
senior
Judith Forsberg som
i maj fyllde 84 får hjälp
med att fixa till håret då
Ingegerd Åkerblom från
Väntjänsten är på besök.
28
nr 1 2015 Haninge idag
Trevligt
besök av
Väntjänsten
TEXT INGRID HULTHAGE foto fredrik hjerling
– Jag är nog lite av en sällskapsdam, säger
Ingegerd Åkerblom som arbetar ideellt inom
Väntjänsten. Troget varje tisdag klockan 13.00 står
hon utanför Judiths dörr och ringer på ringklockan.
–V
i brukar träffas på tisdagar och um­
gås på eftermiddagen cirka en och
en halv timme, Judith och jag, säger
Ingegerd som arbetar ideellt inom
Väntjänsten. Och, förklarar Inge­
gerd, de har väldigt roligt och trevligt då de
träffas.
– Vi sitter och snackar och fikar tillsam­
mans, berättar Judith som visserligen också
har barn som brukar besöka henne. Fast de
har inte möjlighet att besöka henne så ofta
som de skulle önska:
– De har så fullt upp med sina jobb, men
de ringer mig varje dag.
Och tufft som det är med alla vardagsbe­
styr, så räcker de inte alltid till. Men nu finns
Ingegerd där och sprider glädje.
– Det betyder mycket, säger Judith som lå­
ter mycket glad och nästan lite lyrisk på rösten.
Hur fick då Judith kännedom om Vän­
tjänsten?
Judith berättar att någon från den uppsö­
kande verksamheten tipsade henne. Troligtvis
var det någon som kom till henne i den uppsö­
kande verksamhet som kommunen bedriver.
Det är besök som görs hos de som under
Vill du också hjälpa till?
l Har du lust och möjlighet
att hjälpa andra – någon timme
eller några timmar i veckan?
Ta kontakt med Väntjänsten
i Haninge 08-606 87 33 eller
[email protected]
Haninge idag nr 1 2015
året fyller 75, 80 eller 85.
hyllad
Haninge kommun skick­
tjänst
ar först ut ett brev och de
Väntjänsten
som vill ha ett besök kan
i Haninge fick i fjol
boka in det. Även den som
utmärkelsen ”Årets
blivit änka eller änkling
seniorinsats”.
kan få besök om de önskar.
Besöken handlar om att
informera om de tjänster som
komunnen har att erbjuda seniorerna.
Då det gäller Väntjänsten är det förstås
­viktigt att båda parter känner att kemin stäm­
mer. Och det är bara att säga nej om det inte
gör det.
Och i det här fallet blev det väldigt lyckat:
– Ingegerd är så himla gullig, säger Judith
som berättar att också Ingegerds make brukar
hjälpa till och hämta henne med bil då det är
dags att gå till frissan.
Men den här dagen då Ingegerd kommer på
besök är det hon som får fixa till håret lite lätt.
– Hon hjälper mig också att färga håret,
­säger Judith. Det har också hänt att Ingegerd
följt med henne till sjukhuset.
Hur kommer det sig att du började inom
Väntjänsten?
– Det var en kompis som tipsade mig, s­ äger
Ingegerd och då hon träffade Judith kände
hon från första stund att det här var rätt.
– Det måste ju funka för båda.
Ingegerd brukar baka bullar för att ha med
sig lite till fikat då de ska träffas, men förut­
om att fika – vad gör ni?
– Om vädret är fint går vi ut i parken.
Och vad betyder det här för dig?
– Jag känner mig nöjd med att kunna göra
något för någon annan, med att göra någon
glad. l
Gott betyg till
Haninge äldreomsorg
l Personer som går på dagverk­
samhet, har hemtjänst eller bor i
kommunens vård- och omsorgs­
boende ger äldreomsorgen ett
högt betyg. I kundundersökning­
en som genomfördes februari–
mars besvarade 900 personer
­enkäten som bland annat inne­
höll frågan Brukar personalen
bemöta­dig på ett bra sätt?
97 procent svarade alltid eller
oftast. På haninge.se/aldre
kan du läsa mer om resultatet.
Må bra-cirkel
för seniorer
l Vill du gå med i en må bra-­
cirkel? Du som är 65+ och vill
lära dig mer om hur du kan hålla­
dig frisk – gå med i en cirkel. Där
får du lära dig mer om träning
med lätta rörelser, utan hopp
och spring. Också hur du övar
upp balansen. Du får mer kun­
skap om din kropp – om kost,
sömn och stress. Du får veta mer
om läkemedel. Cirklarna hålls
på träffpunkterna och drivs i
­Haninge kommuns regi. De är
kostnadsfria.
Intresserad? Håll utkik i ”Nytt
från Haninge kommun” i Mitt i
Haninge, i augusti. Frågor?
Hör av dig till Jane Persson på
08-606 81 58 och 070-309 56 96.
I en serie program i Radio
­Haninge (98,5 MHz) presente­
rade cirkelledaren må bra-cirk­
larna, tema efter tema. Du kan
­lyssna på programmen om du
går in på haninge.se/aldre.
äldreomsorg
I Haninge kan du få äldreomsorg
på finska. Haningessa voit saada
suomenkielistä vanhustenhuol­
toa. Lue vielä haninge.se
29
senior
Träffpunkt
i Vendelsö
TEXT INGRID HULTHAGE foto fredrik hjerling
De ”plockar äpplen” med en arm i taget och crawlar
med båda armarna i luften. En annan övning är att
med en fot i taget rita en stor åtta på golvet.
Alla tar i efter sin förmåga då det är blandad sittoch stågympa på träffpunkten Sågen i Vendelsö.
–d
et är sällan man ser så bra resultat­ Vad har ni fler för aktiviteter?
så snabbt, säger Torbjörn Valberg, – Vi har också regelbundna tipspromena­
efter att ha lett träningen bara fyra der och stavgång här i kvarteret. Och vi har
gånger.
tänkt oss att spela boule här ute på gården nu
Gruppen har på kort tid gjort i sommar.
­rekordstora framsteg och han är
Och det har trillat ner många förslag på
därför mäkta stolt och imponerad. Alla kan ­aktiviteter i tipslådan:
vara med på sittgympan:
– Det finns bland annat förslag på att vi
– Också den som sitter i rullstol, det är top­ ska arrangera dans, men i så fall skulle vi för­
stås kunna gå ihop med andra träffpunkter.
pen!
Det går att träna hela kroppen också i sit­
tande position:
Andra förslag på aktiviteter är att spela
– Du kan röra ben, fötter och händer och schack och bridge. Och till hösten – jo, det
de som sitter på en stol kan också lyfta knäna finns planer på att starta en filmcirkel och ett
mot magen.
handarbetscafé där man flä­
träffpunkt sågen:
En del övningar går ut på
tar korgar med hjälp av folie­
att hålla balansen och de som
i kaffepaket, som klippts till
l Träffpunkt Sågen är
har möjlighet står upp vid
remsor.
det färskaste tillskottet
vissa träningsmoment. Lite
Anneli berättar att det bil­
bland H
­ aninge kommuns
jardbord
som finns här också
fusk är tillåtet, det går bra att
träff­punkter. Träffpunkten
hålla i stolen.
går att komplettera med en
­öppnade i år i slutet
I samarbete med ABF har
bordsskiva som gör det möj­
på ­februari.
träffpunkten också startat en
ligt att spela bordstennis.
Öppettider:
Men, som Anneli påpekar,
studiecirkel på temat ”Hälsa­
måndagar och torsdagar
och kost”. Det är Lottie Furu­
man måste inte ställa upp på
10.00–16.00. Adress:
gård – Torbjörns sambo –
någon aktivitet:
Sågenvägen 20 i Vendelsö.
som berättar om kosten och
– Det går bra att bara
läser ur boken ”Supermat, vägen till ett frisk­ komma hit och fika och prata. Eller kanske
are liv”.
finns det någon som vill komma hit och hjälpa­
– Vi brukar läsa ett par kapitel då vi träffas till att baka?
och efteråt diskuterar vi det vi läst.
På Sågen bjuds det nämligen på te, kaffe,­
bullar och smörgåsar till självkostnadspris.
Det brukar komma 15–20 personer då
Boken är skriven av läkaren Helena Nyblom
som presenterar ett antal olika födoämnen ­Sågen har öppet.
– De flesta är fruntimmer – som vi säger
som – enligt författaren – ska mota sjukdo­
mar och kroppens åldrande. Här ges också re­ lite på skämt, men det får gärna komma lite
cept knutna till vart och ett av födoämnena. fler karlar hit också, säger Anneli som på­pekar
– Vi får tips på regnbågsmat med nyttiga att det går att vara upp till 75 personer här.
grönsaker och frukter i olika färger.
Och inte bara fler karlar, utan också ung­
Anneli Ribbling som är föreståndare för domar är välkomna att besöka träffpunkten.
träffpunkten är förstås glad då hon ser entu­
– Vi har funderat på att bjuda in de som är
på fritidsgården här intill. l
siasmen hos besökarna.
30
mer i radio haninge
l Vill du veta mer om de
olika träffpunkterna?
Under våren har Radio
Haninge (98,5 MHz)
sänt en serie intervjuer
om Haninge kommuns
träffpunkter. På
haninge.se/aldre
finns alla intervjuer
publicerade under menyn
Aktuellt. Gå in och lyssna!
Bo Sefton sträcker ut
armarna för att
”plocka äpplen”.
nr 1 2015 Haninge idag
Torbjörn Valberg leder
sittgympan på nya
träffpunkten Sågen
i Vendelsö.
fler träffpunkter:
l
l
Brandbergens
seniorcentrum,
Jungfruns gata 419
Träffpunkt i Handen:
Tallhöjden,
Runstensvägen 13
räffpunkt i Väster­haninge:
T
Parkvillan, Ringvägen 2 B
l Träffpunkt i Vendelsö:
Djurgårdsplan,
Vendelsö skolväg 124
l
l
l
Full fart på sittgympan
– och roligt är det också
tycker Marianne Mandl
i det gula linnet.
Haninge idag nr 1 2015
Träffpunkt i Dalarö:
Odinsvägen 20
Finnstugan, Södra
Jordbrovägen 181 (nb)
Träffpunkt i Muskö:
Stängd sommartid
Se månadsprogram på
haninge.se/aldre
l
31
fritid
Haninge
– värt
en visit!
TEXT BERT OLA GUSTAVSSON FOTO FREDRIK HJERLING
Haninge kommun har mycket att
erbjuda besökaren – nu finns allt samlat
på en webbplats: visithaninge.se
– Vi vill visa upp alla fina utflyktsmål
för Haningeborna och samtidigt locka
besökare från både när och fjärran,
berättar Magnus Wegler, marknads­
förare på Haninge kommun.
32
FOTO: MIK AEL EGDAHL
Stegsholm
på Gålö.
nr 1 2015 Haninge idag
kommunen och turistnäringen. Idag finns ett 50-tal
företag representerade och Magnus Wegler och hans
kollegor har ambitionen att locka ännu fler.
– Vi vill givetvis bli så kompletta som möjligt och
översättning till engelska är på gång. Vår webbplats är
kopplad till bland annat Stockholm skärgårds egen portal stockholm­
archipelago.se och till Stockholms turistsidor. Vi har valt att smyga
igång och fyller på med innehåll efterhand, säger han.
Visithaninge.se har också valt ut ett antal intressanta ”hotspots” i
kommunen. Ett nytt namn bland välkända som Dalarö, Gålö och
Tyresta på webbplatsen är ”Södra kustremsan”:
– Vi testar sedan en tid ett nytt begrepp för området mellan Årsta
slott i norr och Häringe slott i söder. Vi har kommit överens med re­
presentanter för turistnäringen i området om att i fortsättningen kal�­
la den Södra kustremsan, berättar Magnus Wegler.
– Förutom att upptäcka de båda slotten finns här mycket aktivite­
ter, exempelvis turridning, flera golfbanor, fina vandringsmöjlig­heter
liksom camping och havsbad.
I sommar har du också möjlighet att hitta nya smultronställen i
skärgården när Waxholmsbolaget öppnar nya linjer.
Det blir dels en linje till Huvudskär tre dagar i veckan, dels en
ny nord-sydlig tvärlinje genom hela skärgården från Simpnäs och
Arholma­i norr till Nynäshamn i söder. Tvärs över Utö färdas man med
buss och fortsätter sedan resan med båt från Ålö ner mot Nynäshamn.
Längs den 70 sjömil långa rutten angörs ett tjugotal av Stockholms
skärgårds vackraste utflyktsmål. Bägge linjerna körs på prov under
sommaren 2015.
– Det här öppnar många fina möjligheter till nya resrutter i skär­
gården till överkomliga biljettpriser. Och dagsturer tisdag, fredag och
söndag från Dalarö via Fjärdlång till den fantastiska miljön på Huvud­
skär är förstås ett jättebra utflyktsalternativ, tycker Magnus Wegler.
– Nord-sydlinjen kan skapa nya restrianglar och många möjlig­
heter till samarbeten mellan olika skärgårdsboenden och aktiviteter
som kan gynna besökaren. Det ska bli spännande att se vad den nya
linjen kan tillföra skärgården.
I maj öppnade också ett nytt vandrarhem med runt 60 bäddar på
Jungfruns gata i Brandbergen.
– Det handlar om 24 rum i ett av åttavåningshusen på gatan, be­
rättar Sonny Gunnarsson som driver vandrarhemmet.
Närheten till Tyresta är en av tillgångarna för det nya vandrarhem­
met. Men om du vill kan du nu också bo med bed & breakfast i något­
av Janssonsgårdens tre rum i Tyresta by.
Det finns massor av utflyktsmål i kommunen – på visithaninge.
se kan du läsa mer om dem. Och vilka är då Magnus Weglers egna
smultronställen i Haninge?
– Tyresta nationalpark förstås – en storstadsnära vildmark tillgäng­
lig för de flesta. Självklart Huvudskär som är en fantastisk pärla i havs­
bandet där jag gärna laddar mina batterier. Sedan slår jag gärna ett
slag för vårt fina kulturhus vid Poseidons torg mitt i Haninges väx­
ande stadskärna. En vacker byggnad fylld med konst, musik och inte
minst ett riktigt fint och välfyllt bibliotek. l
Håll
utkik!
Hitta Haninges
smultronställen på
visithaninge.se.
Haninge idag nr 1 2015
FOTO: SJÖHISTORISK A
w
ebbplatsen visithaninge.se är ett samarbete mellan
Dalarö skeppsvraksområde
är bara ett av många nya
turistmål i Haninge.
Uppdrag: utveckla
besöksnäringen
Föreningen Visit Haninge ska inte
blandas ihop med webbplatsen med
samma namn. Här handlar det i stället
om en ideell företagarförening för
besöksnäringen i Haninge.
– Vi har varit igång ett år och har
ett 60-tal medlemmar, berättar
Pelle Svensson, styrelsemedlem.
Första verksamhetsåret i Visit Haninge har be­
stått i att kartlägga branschen, att reda ut rågång­
arna i arbetet och att skriva ett samarbetsavtal
med kommunen.
– Ett av våra viktigaste jobb är att i samverkan
med Haninge kommun löpande konkretisera en
verksamhetsplan. En gemensam styrgrupp för
det arbetet bildades och nu har vi en första plan
framme.
I Haninge kommuns vision finns ett mål att
fördubbla besöksnäringens omfattning fram till
2020. Ett närbesläktat område är arbetet med att
utveckla Haninge som idrottskommun.
Idag lägger kommunen cirka en miljon kronor
årligen främst på marknadsföring.
– Webbplatsen visithaninge.se är en viktig sats­
ning. Men vi behöver också annat än marknads­
föring exempelvis utbyggd infrastruktur – båt-,­
tåg- och busslinjer – så att man lättare kan ta sig till
platserna och vi behöver också mer konferens- och
boendekapacitet i skärgården, säger Pelle­Svensson.
– En annan sak är ”platsutveckling” – att lyfta­
fram attraktiva besöksmål i kommunen. Allt
handlar inte bara om skärgården.
Det finns cirka 110 företag i Haninge som är
verksamma inom besöksnäringen och på sikt
hoppas Pelle Svensson att många fler ska bli med­
lemmar:
– Ett fullständigt nätverk mellan företagen ger
nya kontaktytor och möjligheter att hitta fler
samarbeten och aktivitetspaket.
– Trots att jag varit verksam i kommunen länge
så blir jag fortfarande överraskad av att det finns
så mycket verksamheter i Haninge som jag inte
känt till. Vi har mer att bjuda på än vad vi själva­
tror! l
33
barn
full fart
Den här tiden på året händer det
massor i naturen. Inte minst fåglarna
har bråttom. Äggen kläcks, ungarna vill
ha mat – och måste snabbt lära sig flyga.
TEXT oskar ekman illustration nino keller
Barnsliga dinosaurier
Det har länge varit känt att
fåglar är nära släkt med dino­
saurier. Men ny forskning visar
att fåglar faktiskt är en sorts
dinosaurier. De har nämligen
nästan exakt samma kropps­
typ som dinosauriebebisar
hade som nykläckta, med sto­
ra ögon, runda huvuden och
korta käkar (näbbar). Det är
en process under evolutionen
som kallas pedomorfos, eller
”förbarnsligande”. Den här ut­
vecklingen har tagit ungefär
250 miljoner år.
Fri som en fågel
Att fåglar kan flyga har alltid
gjort oss människor avund­
sjuka. Redan omkring år 1490
gjorde konstnären och uppfin­
naren Leonardo da Vinci ett
försök att skapa en mekanisk
fågel. Han kallade den ”orni­
hopter” och precis som fåglar­
3. Vilket flicknamn gömmer sig i den här exotiska fågeln? Svar: Josefina. 4. Fågelungar och dinosauriebebisar är faktiskt väldigt lika.
Men vilken unge kommer ur vilket skal? Svar: A-2, B-1, C-3. 5. Hur många lösa fjädrar finns det i bilden? Svar: Arton.
34
nr 1 2015 Haninge idag
i fåglarnas värld
na skulle den flyga med hjälp
av flaxande vingar. Men man
tror att Leonardo aldrig kom
längre än att göra själva rit­
ningen. Fast för fem år sedan
lyckades en kanadensisk fors­
kare bygga en liknande far­
kost som han kallade ”Snow­
bird”. Den vägde bara 42 kilo
och lyckades flaxa 145 meter,
med hjälp av pedaler som pi­
loten trampade runt. Men den
kunde inte lyfta själv, utan fick
dras upp i luften av en bil.
Fantastiska fågelrekord
l Minst: Bikolibrin, som lever
på Kuba, är världens minsta få­
gel. Den väger bara 2,5 gram.
l Störst: Den afrikanska strut­
sen är störst och kan väga hela
135 kilo (men inte flyga).
l Långflygare: Silvertärnan är
den art som flyttar längst. Den
kan flyga över 3 000 mil per år,
eftersom den häckar i södra
Arktis och sedan beger sig till
Antarktis.
l Näbbigast: Glasögon­
pelikanen, som bor
bland annat i Australien, har en
näbb som kan bli hela 47 centi­
meter lång.
l Äldst: Kungsalbatrossen kan
bli riktigt gammal. Ett exemplar
i Nya Zeeland blev minst 105 år.
Bygg en fågelholk …
Att sätta upp holkar hjälper fåg­
larna att hitta bra ställen där de
kan lägga ägg och få skydd för
sina ungar. Men tänk på det här
när du bygger en fågel­holk:
l Använd obehandlat trä, an­
nars kan fåglarna få i sig gifter.
l Borra öppningshålet snett
uppåt, annars kan regnvatten
rinna in.
l Sätt upp holken så högt att
katter inte kommer åt den.
Fler tips och en ritning på hur
du kan bygga en holk finns på
Naturhistoriska riksmuseets
hemsida, nrm.se (sök på fågel­
holk).
… eller tjuvkika i någon
Numera är det många som in­
stallerar en webbkamera i sin
fågelholk. Är du nyfiken på att
följa hur äggen kläcks och ung­
arna växer upp? Googla på
”fågelholkar+live”!
Lär dig mer med mobilen
Krax och Lärkvitter är två gratis­
appar du kan ladda ner om du
har en smart telefon. Där kan du
lyssna på läten och se bilder på
landets vanligaste fåglar.
kluriga frågor:
1. Vilken fågel gömmer
sig för katten? Kasta om
bokstäverna.
2. Vilka fem arter består
fantasifågeln av?
3. Vilket flicknamn
gömmer sig i streck–fågeln?
4. Fågelungar och
dinosaurie­­­bebisar är
faktiskt väldigt lika.
Men vilken unge kommer
ur vilket skal?
5. Hur många lösa fjädrar
finns det i bilden?
3
frågor till
Malin Löfgren,
kommunekolog
”Följ med på
fågelutflykt!”
1
Berätta lite om
Haninges fåglar?
– Här finns väldigt
många arter eftersom
naturen är så varierad.
I storskogen till exempel
i Tornbergets naturreser­
vat eller i Tyresta finns
chanser att se och
höra tjäder och orre.
I Sandemar finns vadar­
fåglar och även ett av
länets största bestånd
av rosenfink. Rosenfin­
ken är alldeles röd och
fantastiskt vacker och
man brukar säga att den
sjunger ”Please to meet
you ...” Däremellan finns
förstås alla möjliga små­
fåglar, som flugsnappare
och talgoxe.
Finns det några
guidningar man
kan följa med på?
– Ja, den 26 juni arrang­
erar Tyresta naturum en
nattexkursion där man
lyssnar efter nattskärra.
Läs mer på haninge.se,
sök på ”naturprogram”.
Har du tips till den
som vill lära sig
mer om fåglar?
– Stockholms ornito­
logiska förening har en
ungdomsverksamhet.
Och på Natursnokarna,­
som drivs av Natur­
skyddsföreningen, lär
man sig om både fåglar
och naturen i allmänhet.
Kontakta dem!
2
3
facit fågelklur
1. Vilken fågel gömmer sig för katten? Kasta om bokstäverna. Svar: Blåmes.
2. Vilka fem arter består den här fantasifågeln av? Svar: Pelikan, svan, struts, påfågel och flamingo.
Haninge idag nr 1 2015
35
sommarkalendern
+
Trupp Trunk
NÄR: torsdag 11 juni, 13:00
VAR: Jordbro parklek
Tre clowner som blandar
­fantasi och magi med först­
klassiga cirkustricks och ­
fysisk komedi. Speltid 40 min.
Från 4 år. Fri entré.
Även 24 juli 14:00 på Tull­
husets scen, Dalarö.
KULTURHUSPARKSFESTIVALEN 2015
NÄR: lördag 13 juni,
16:00-21:00
VAR: Folkparken i Haninge
Kom och upplev äkta
folkparks­känsla med dansbana
och dans till bland andra
”Doktor Krall”. Tombola,
lyckohjul och mycket mer.
Fri entré.
musik, dans
& allsång på Muskö
NÄR: måndag 6 juli,
18:00–21:00
Sjung och mingla vid dans­
banan på Muskö. Muskö hem­
bygdsförening fixar kaffeservering och ­kultur­­föreningens orkester ”Gubbröran”
­håller i allsången som startar
18:30. Allsång också 22 juli.
l Latinamerikansk festmusik
med gruppen Coraza Mayor
lördag 25 juli 16:00
l Big Red rock och bluesband
fredag 14 augusti 19:00–21:00.
l Måsen av Tjechov, fredag
31 juli 19:00–21:00. Kulle­
husteatern ger en föreställ­
ning med musikaliska inslag
och en handling förlagd till
1920-­talet. Fri entré. Läs mer
på muskult.se.
FOTO: EVA SIMONSON
fler tips på:
haninge.se
/kultur
visning
Årsta slott och Fredrika
Bremer-våningen
NÄR: söndag 28 juni, 13:45
Ingen föranmälan. Entré 50 kr, under 18 år gratis. Servering
finns på slottet. Läs mer på www.fredrikabremer.net.
Guidningar även 5 juli, 12 juli, 19 juli, 26 juli och 2 augusti 13:45.
VANDRA PÅ DALARÖ
Gurli Malmsten guidar.
Cirka 1,5 timmes vandringar.
Kostnad: 30 kronor.
Historisk
Dalarövandring
NÄR: lördag 27 juni 10:15
VAR: Dalarö, utanför Tullhuset
När ångbåtstrafiken slog
igenom på 1800-talet blev
skärgården tillgänglig för
en bred­are medelklass.
Societetslivet blomstrade,
konstnär­er som Anders Zorn,
August Strindberg och Ernst
Josephson sökte sig hit för att
måla och koppla av. Fler
guidningar: ”Konstnärernas
Dalarö” lördag 25 juli med
samling på Dalarö torg 10:15.
Även ”I Strindbergs fotspår”
lördag 22 augusti med samling
utanför Tull­huset 10:15.
the spirit
of jordbro
Kultur- och demokrati­dagar
1–6 september.
Program och mer info
kommer under sommaren­
på www.haninge.se/
kulturjordbro.
Fira midsommar
på Dalarö
NÄR: 18 –19 juni
VAR: Schweizerparken
Midsommarstången lövas
torsdagkväll. På midsommar­
afton reses stången. Det
spelas och dansas hela efter­
middagen.
Spelmansstämma
NÄR: söndag 23 augusti, 13:00
VAR: Tyresta by
Tyrestastämman med allspel,
glödande spel från scen och
vilt spel i busken. Under dagen
har vi även en visstuga och
dansstuga. Du kan också möta
konsthantverkare som visar
sina alster. Servering i caféet.
Information: www.sodertorn.
abf.se.