PM UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Vindpark Grävlingkullarna Gabriella Nilsson 2015-09-25 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV 5468506000 Johnny Carlberg, Johan Lidén, David Rocksén Komplettering av ansökan gällande Vindpark Grävlingkullarna 4. Hackspettar Av de förekommande hackspettsarterna är spillkråka, gråspett och tretåig hackspett upptagna i artskyddsförordningens lista över arter med särskilt skyddsvärde, bilaga 1. De är samtliga upptagna i kategori B med motiveringen ”Arten har enligt fågeldirektivet eller artoch habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden (fågeldirektivet) eller bevarandeområden (art- och habitatdirektivet) behöver utses. Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet eller bilaga 2 till art- och habitatdirektivet” (Artskyddsförordning 2007:845). Det är förbjudet att avsiktligt döda dem eller förstöra deras häckningsbiotoper, i likhet med vad som gäller för alla vilda fåglar. Frågan om huruvida vindkraft kan anses som avsiktlig störning eller avsiktligt dödande prövades av Mark och miljööverdomstolen 2014 (domar meddelade 2014-12-22 i mål M 2920-14 och M 4937-14) som fann att vindkraft ej kan ses som en avsiktlig störning eller avsiktligt dödande. Hackspettar tillhör inte de fågelgrupper som anses ha hög risk för kollisioner med vindkraftverk. Påverkan utgörs istället av den habitatförlust som eventuellt kan uppstå i samband med etablering av vindkraft. Flertalet av arterna är rödlistade (alla utom göktyta och stor hackspett), och vissa hackspettar är därtill goda indikatorarter för skyddsvärd skog. En kartläggning av hackspettsfaunan i området var en av de kompletterande inventeringar som efterfrågades 2015. Arterna gråspett, gröngöling, tretåig hackspett, mindre hackspett, spillkråka samt göktyta revirkarterades vid fyra tillfällen, två i april och två i maj. Inventeringen Inventeringen genomfördes genom att inventerare identifierade lämpliga biotoper för respektive hackspettsart, varpå de lyssnade efter hackspettar i området under de tidiga morgontimmarna. De biotoper som ansåg intressanta framgår i tabellen nedan. Platser där spettar hittats besöktes sedan dagtid för att kartlägga revir och identifiera boplatser. memo02.docx 2012-03-2814 1 (14) Sweco Energuide AB Tabellen visar biotopkrav för de inventerade hackspettsarterna. Art Gråspett Tretåig hackspett Mindre hackspett Spillkråka Gröngöling Biotopkrav Blandskog med inslag av asp alternativt lövsumpskogar. Betydande inslag av död ved, minst 10-15 kubikmeter per hektar. Lövskog eller blandskog med minst 20 % löv, gärna björk och al. Blandskog med tillgång på grov tall och asp. Gles skog eller hyggen med tillgång till grövre lövträd Det område som inventerades med avseende på hackspettar var ansökningsområdet samt 1 km runtomkring. Anledningen till den extra kilometern är dels att det är praxis, dels att biotopförlust kan uppstå t.ex. vid dragning av vägar varför även förekomsten av lämpliga hackspettsbiotoper bör undersökas vid en inventering. Resultat Ett antal lämpliga biotoper för Gröngöling, Gråspett, Mindre hackspett, Spillkråka och Tretåig hackspett hittades vid inventeringen. Inom biotoperna finns asp (en del med äldre bohål), stående död ved och döda granar, blandskog och grövre träd. Var dessa biotoper är belägna framgår av nedanstående karta (Figur 1). Inom ansökningsområdet hittades endast en häckning av gråspett. Strax utanför hittades ännu en häckning gråspett, två häckningar tretåig hackspett samt en vardera av mindre hackspett, gröngöling och spillkråka. Var respektive häckning finns redovisas i Figur 1. Skadeförebyggande åtgärder Inom området finns lämpliga biotoper för hackspettar med ingående kärnvärden som har beskrivits ovan. För att inte riskera habitatförluster ska dessa kärnvärden sparas i så stor utsträckning som möjligt. Därför kommer vägdragning att planeras i samråd med tillsynsmyndigheten. Konsekvensbedömning Hackspettar har i de studier som gjorts på effekter av vindkraft inte setts löpa någon utpekad kollisionsrisk (NVV:6467). Vid etablering av vindkraft i området är det istället förlust av lämpliga biotoper som kan innebära negativ påverkan. Några av etableringsytorna för vindkraftverken berör utkanten av utpekade biotoper. Även vissa vägavsnitt för befintliga och nya vägar berör utpekade biotoper. Ytorna som berörs i biotoperna är dock förhållandevis små. Om ovan beskrivna skyddsåtgärder tas vid etablering av vindparken bedöms konsekvenserna för hackspettar små. memo02.docx 2012-03-28 2 (14) PM 2015-09- Figur 1 Resultat från riktad hackspettsinventering 2015. 3 (14) 6. Smålom Inventeringen Som komplement till inventeringarna 2012 och 2013 genomfördes 2015 en inventering av smålommarnas flygningar över parkområdet. Under inventeringen övervakades och antecknades fåglarnas flygrutter, mellan tjärnarna som används för häckning, och de sjöar som används för fiske. Syftet var att utreda i vilken utsträckning lommarna korsar området på väg mellan häckningstjärn och fiskevatten. Under fyra dagar spridda över maj, juni och juli satt två inventerare på en punkt vardera, med god utsikt över parken. Flyghöjd, riktning och om lommarna passerade parkområdet nedtecknades. Vidare gjordes under 2015 en sammanställning av tidigare års resultat från häckningsinventeringar, samt nya uppgifter som erhållits under året angående häckningar dokumenterade av allmänhet och ideella föreningar. Resultat Under 2015 års flygruttsinventering av smålom gjordes 14 observationer av totalt 16 individer. Av dessa 14 observerade flygningar korsade endast 2 ansökningsområdet (södra delen). Huvuddelen av alla observerade smålommar kom antingen från Yngen och flög norrut, eller rörde sig mellan Torrvarpen och myrsjöområdet sydost om ansökningsområdet. De två observationerna kom från Yngen och korsade strax söder om Åskagen och gick ner sydost om området. Inom den del av projektområdet som passerades planeras inga vindkraftverk. Förutom 2015 års inventering har tillgängligt material om smålom samlats in genom samtal med ornitologer, samt genomgångar av artdatabankens dolda arkiv. Sammanställningen visar att Smålom inventerats i närområdet under flera år av lokala ornitologer och att goda kunskaper finns om smålom i berört område. genomgången framkom bland annat uppgiften om att det både 2004 och 2013 häckade smålom i Hulttjärnen, ca 700 meter från det sydligast placerade verket i den planerade vindkraftsparken, se tabell nedan. Båda gångerna fick lommarna fram ungar. memo02.docx 2012-03-28 4 (14) PM 2015-09- År 2002 Plats Fjärhanflyet Observationstyp Häckning Resultat 2 ungar 2004 Fjärhanflyet Häckning 1 unge 2005 2012 2014 2004 Fjärhanflyet Fjärhanflyet Fjärhanflyet Hulttjärnen Häckning Häckning Häckning Häckning 2 ungar 1 unge 2 ungar 2 ungar 2013 2005 2012 2002 2004 Hulttjärnen Hulttjärnen Hulttjärnen Lorttjärnen Lorttjärnen Häckning Häckning Häckning Häckning Häckning 1 unge 2 ungar Misslyckad 2 ungar 1 unge 2005 2013 Lorttjärnen Lorttjärnen Häckning Häckning 2 ungar 1 unge 2014 2002 Lorttjärnen Tjocke-Pers tjärn Tjocke-Pers tjärn Tjocke-Pers tjärn Mosstjärnarna Häckning Häckning 1 unge 1 unge Häckning 2 ungar Häckning 1 unge Hällefors Ornitologiska förening Privatperson Häckning 2 ungar GrouseExpeditions 2004 2005 2013 Källa Västmanlands rapportkommitté Hällefors Ornitologiska förening Privatperson Privatperson Privatperson Hällefors Ornitologiska förening Privatperson Privatperson GrouseExpeditions Privatperson Hällefors Ornitologiska förening Privatperson Västmanlands rapportkommitté Privatperson Privatperson Tabellen visar samtliga kända häckningar inom 3 kilometer från ansökningsområdet från år 2000 Skyddsavstånd Smålom klassas som nära hotad (NT) på svenska rödlistan och är också upptagen i fågeldirektivets bilaga 1. Arten är känslig för olika former av mänsklig störning och av den anledningen misslyckas många häckningar (Eriksson 2010). Sveriges Ornitologiska förening (SOF) rekommenderar därför att en skyddszon på 1 000 m bör upprättas runt sjöar och tjärnar där lommar regelbundet häckar. Denna storlek på skyddszon hämtades från en studie från Skottland, där de föreslog detta avstånd (Bright 2006). Skyddszonen bör i viss mån kunna anpassas efter resultat från studier som visar hur lommarna utnyttjar en specifik sjö. Smålom häckar gärna i tjärnar men fiskar ofta i närliggande sjöar eller havsområden, ibland över 10 km från boplatsen (Eriksson 2010). Om en myndighet skall godkänna en kortare skyddszon, är det enligt SOF och den Skotska studien angeläget att identifiera och skydda flygvägarna mellan häcknings- och fiskeplatserna. 5 (14) Mot bakgrund av ovanstående bör det vara möjligt att justera skyddsavståndet mellan häckningstjärnar och verk, om det finns dokumenterat hur smålommar rör sig till och från sjön. SOF framhåller att skyddszonen bör vara 1000 meter men att det är angeläget att identifiera och skydda flygvägar mellan häckning- och fiskeplatser. 2015 års kompletterande lomstudie visade att Hulttjärnen uppenbarligen vissa år nyttjas som häckningstjärn för smålom. Den är placerad ca 700 m sydost om det sydligast placerade verket i den planerade vindkraftsparken, se figur 2 nedan. Denna häckningsuppgift föranledde en genomgång av publicerad och tillgänglig forskning över vad som är känt om vindkraftens påverkan på smålom samt störningsavstånd. Forskningen kring vindkraftens inverkan på smålommar är dock begränsad. De flesta rapporter beskriver studier som gjorts på anläggningar till havs. På ön Smöla i Norge har en utförlig dokumentation av vindkraftens inverkan gjorts. Den visade att för de 3 (av totalt 23) häckningsplatser som låg inom parken, såg anläggningen ut att påverka dessa häckningsplatser negativt eftersom ingen häckning gjordes där 2007. Forskarna gjorde också en studie av flygrutter för de 20 par som häckar utanför parkområdet, och de blev förvånade över den totala avsaknaden av flygningar genom eller över parken. Det fanns ett antal par på ön som hade lika långt till båda sidor ön. De undvek konsekvent att flyga genom eller över verken. Studien slår fast att det totala undvikandet av parken från smålommarnas sida, ger en risk för kollision som är nära noll. (Halley and Hopshaug 2007) På Orkneyöarna har man noterat att häckande fåglar undvikit vindkraftsanläggningar, men att störningarna också ansetts vara ganska enkla att hantera genom att ta hänsyn till lommarna vid placeringen av vindkraftverk med kringanläggningar, t.ex. att man undviker flygstråken mellan häckningsplatser och fiskevatten (Meek 2007). I Sverige finns kunskap om ett fåtal par av smålom som häckat i närområdet kring vindkraftverk. Det finns enstaka exempel på lyckade häckningar med 1-2 flygga ungar i sjöar och tjärnar där vindkraftverk har uppförts innanför den rekommenderade skyddszonen på 1 km. Men det finns också exempel på att lommarna kanske undviker eller lämnar sådana häckningsplatser. (Eriksson 2014) Vad gäller störningsavstånd vid anläggningsarbete har det publicerats en studie, där författarna förutom en omfattande litteraturgenomgång över störningsavstånd för störningskänsliga arter, fick även 89 brittiska fågelexperter ge utlåtande om på vilket avstånd de olika arterna uppvisade nervöst beteende, eller flög iväg. De samlade erfarenheterna från dessa experter indikerar att lommarna inte reagerar alls på mänsklig närvaro om man inte kommer närmare än omkring 500-750 meter. När de lyfte från tjärnen varierade på ett avstånd mellan 10 meter till 300 meter. Det bör dock nämnas att memo02.docx 2012-03-28 6 (14) PM 2015-09- flera tillfrågade menade att det är stora individuella skillnader mellan olika fåglar. Vissa är mer störningsbenägna än andra och flyger iväg på längre håll. (Ruddock and Whitfield 2007) Rapporter från Island och Skottland, som beskriver smålommar som har häckat bredvid väl trafikerade vägar, indikerar att lommarna kan bli tillvanda (habituerade) så att de inte störs av mänsklig närvaro. Rapporten slår också fast att visuell kontakt med en människa kan vara värre än ljud som hörs på håll, vilket skulle kunna innebära att anläggningsarbete kan ske på ett säkert avstånd av 500-750 meter från boplats, om det finns skog som skyddar mot insyn. (Ruddock and Whitfield 2007) En publikation från Royal Society for Protection of Birds (England), föreslår ett skyddsavstånd för skogsbruksåtgärder på 900 m tidigt på häckningssäsongen, men att detta avstånd kan minska till 300 meter när ungarna kläckts. (Currie and Elliott 1997) Slutligen visade en nylig studie att själva byggfasen av en vindkraftspark, kan ha mer negativ inverkan på vissa fågelarter, än parken under efterföljande driftskede. (PearceHiggins 2012) Baserat på tillgänglig forskning och SOFs rekommendationer anser vi att det finns flera skäl att i detta fall (Hulttjärnen) acceptera 700 meters avstånd mellan verk och häckningstjärn: Studie av smålommarnas flygrutter inom området är gjord och visade att ingen lom passerade det område där verken föreslås placeras. Flygstudien visade också att de lommar som häckar i östra delen av området, där Hulttjärnen ligger, fiskar i sjön Torrvarpen (öster om området). De behöver alltså inte passera något verk för att nå födosöksplatsen. Studien från Smöla (som beskrivs ovan), samt även andra studier, visar att smålommarna konsekvent undviker att flyga genom eller över vindkraftsparker. Erfarenheter från andra vindkraftsparker i Sverige, där enskilda verk satts upp närmare än 1 km från boplats, indikerar att lommarna accepterar detta om förutsättningar finns för fria flyktstråk mellan boplats och plats för födosök. Skadeförebyggande åtgärder Under känslig häckningstid (1 april-30 juni) rekommenderas att inga anläggningsarbeten görs närmare än 1000 meter från Hulttjärnen. Anläggningsarbeten närmare än 1000 meter görs i tidsspannet juli-mars. 7 (14) Konsekvensbedömning Alla utom en dokumenterad boplats för smålom ligger omkring, eller över, 2 km från närmaste verk. För dessa boplatser bedöms inte vindkraftsparken ge någon negativ påverkan, särskilt eftersom smålommarna har fria flygvägar till och från omgivande sjöar för födosök. Den boplats som ligger närmast (Hulttjärnen) har fri flygväg ner till Torrvarpen (sjön för födosök). Hade tjärnen varit placerad i parken, eller haft något enstaka verk mellan sig och sjön för födosök, hade konsekvenserna bedömts som svårare. Avståndet mellan häckningsplatsen och närmsta verksplacering är ca 700 m. Det finns dessutom en skyddszon av träd mellan det sydligaste verket och häckningstjärnen. Om ovan beskrivna skyddsåtgärder vidtas under känslig häckningstidbedöms konsekvenserna acceptabla ur naturvårdssynpunkt. memo02.docx 2012-03-28 8 (14) PM 2015-09- Figur 2 Konstaterade häckningar samt flygvägar för smålom från riktad smålomsinventering 2015. 9 (14) 8. Inventering av bivråk Inventeringen En riktad bivråksinventering, som kompletterar tidigare rovfågelsinventering, har genomförts i fält under maj, juni och juli 2015. Inventeringen utfördes av två erfarna inventerare från två platser med god överblick över vindparken och omgivande områden. Förhållandena för inventering av bivråk var under fältdagarna mestadels goda. Som komplement till fältbesöken har en genomgång gjorts av inrapporterade observationer i ArtDatabankens databaser. Resultat Ingen bivråk observerades under fältinventeringen. Däremot gjordes ett flertal observationer av den morfologiskt likartade arten ormvråk, vilket inte är förvånande då detta är en av Sveriges två vanligaste rovfågelarter. Två av de vråkobservationer som gjordes under inventeringen, var på ett sådant avstånd och under sådana förhållanden att fåglarna inte kunde artbestämmas. Dessa observationer gäller en kretsande vråk i närheten av Bovikstorp (som närmast ca 1,2 km öster om närmast belägna planerade vindkraftverk) samt en kretsande vråk i närheten av Lövnäset (som närmast ca 3 km öster om närmast belägna planerade vindkraftverk), se karta i Figur 3 nedan. Resultatet av genomgången av ArtdDatabankens databaser visar att ingen häckning av bivråk har rapporterats i eller nära projektområdet sedan 1980-talet. Skyddsavstånd Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) rekommenderar i sin vindkraftspolicy att en skyddzon om minst 1000 m upprättas kring bivråkens boplatser eller kring områden som misstänks ingå i bivråksrevirets kärna. Resultatet av bivråksinventeringen visar att bivråk inte häckar inom eller i närheten av vindparken. Skadeförebyggande åtgärder Mot bakgrund av ovanstående görs bedömningen att det inte är aktuellt att upprätta någon skyddszon eller vidta andra skyddsåtgärder. Konsekvensbedömning Eftersom bivråk inte häckar inom eller i närheten av vindparken bedöms inga konsekvenser uppkomma för arten. memo02.docx 2012-03-28 10 (14) PM 2015-09- Figur 3 Flyktobservationer av vråkar i eller omkring vindpark Grävlingkullarna gjorda under bivråksinventeringen våren och sommaren 2015. 9. Duvhök Duvhök häckar i barr- och blandskog över hela landet, och populationen beräknas uppgå till ca 15 000 reproduktiva individer. Minskningen under senare tid gör dock att duvhök numera klassas som Nära hotad (NT; Rödlistan 2015). Eftersom den numera blivit rödlistad, beskrivs nedan den undersökning som 2015 gjordes av en tidigare identifierad boplats. Inventeringen En häckning av duvhök identifierades i samband med linjetaxeringen 2012 i området (se karta nedan). Under 2015 gjordes en kontroll av boet i samband med hackspettinventeringen för att undersöka om det fortfarande var aktivt. 11 (14) Resultat Kontrollen visade att boet är inaktivt samt att delar av boet är raserat. Konditionen på den kvarvarande delen av risboet tyder på att det knappast varit bebott på ett par år, då inget färskare material påträffades, inga benrester från byte och inga skalrester hittades. Skyddsavstånd Häckningsplatsen bedöms inte länge vara aktiv häckningsplats. Skadeförebyggande åtgärder Mot bakgrund av ovanstående görs bedömningen att det inte är aktuellt att upprätta någon skyddszon eller vidta andra skyddsåtgärder. Konsekvensbedömning Den undersökta häckningsplatsen är inte längre aktiv. Däremot häckar duvhök nordost om parken i ett skogsbestånd med höga naturvärden. Eftersom duvhöken är tämligen stationär inom sitt revir, och boet inte ligger inom eller i närheten av vindparken, bedöms inte heller detta revir påverkas av den föreslagna vindkraftparken. memo02.docx 2012-03-28 12 (14) PM 2015-09- Figur 4. Konstaterad häckning av duvhök 2012. 13 (14) Referenser Bright JA, Langston RHW, Bullman R, Evans RJ, Gardner S, Pearce-Higgins J and & Wilson E. 2006. Bird Sensitivity Map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland. RSPB Research Report No 20. Royal Society for the Protection of Birds. Currie and Elliott. 1997. Forests and birds – a guide to managing forests for rare birds. The royal Society for Protection of Birds. England. Eriksson M. 2014. Lommar och vindkraftverk. Projekt LOM. Eriksson M, Dahlén B, Hake M och Lindberg P. 2010. Artfaktablad smålom. Artdatabanken. Halley, D. J. & P. Hopshaug 2007. Breeding and overland flight of red-throated divers Gavia stellata at Smøla, Norway, in relation to the Smøla windfarm. NINA Rapport 297, 1-26. Meek, E.R. 2007. Wind farms in the Orkney Islands: environmental impact, past, present and future. – Sid. 193-199 i de Lucas, M., Janss, G.F.E. & Ferrer, M. (red.) Birds and wind farms – risk assessment and mitigation. Quercus, Madrid, Pearce-Higgins JW, Stephen L, Douse A and Langston RHW. 2012. Greater impacts of wind farms on bird populations during construction than subsequent operation:results of a multi-site and multi-species analysis. Journal of Applied Ecology 2012, 49, 386–394 Ruddock M and Whitfield DP. 2007. A Review of Disturbance Distances in Selected Bird Species. A report from Natural Research (Projects) Ltd to Scottish Natural Heritage. memo02.docx 2012-03-28 14 (14) PM 2015-09-
© Copyright 2025