1. No category

Koll på pengarna
2016
Råd och tips
om din ekonomi
Välkommen till
Koll på pengarna
Vad kostar det att ha en bil och hur påverkas ekonomin
när du flyttar hemifrån? Vad händer när du inte kan betala
räkningar och vem kan du vända dig till för att få rådgivning?
D
et och mycket mer försöker vi
reda ut i Koll på pengarna. I
tidningen kan du hitta en hel del
tips och råd om exempelvis mat, bostad,
bil, försäkringar och lån. Bland annat
finns exempel på hur kostnaderna på­
verkas när första barnet kommer, hur
du kan spara pengar på att se över ditt
mobilabonnemang, vad det kan kosta
att bo hemma hos föräldrarna. I Koll
på pengarna finns också checklistor
Innehåll
3
4
6
8
9
10
12
14
15
16
17
18
19
20
21
22
2
Att göra en budget
Om pengarna inte räcker
Spara eller låna
Att bli förälder
Maten
Bostaden
Tele, tv och internet
Bilen
Försäkringar
Ekonomi för unga
Flytta hemifrån
Kostnadsfri rådgivning hos kommunen
Gratis hjälp av konsumentbyråerna
Hallå konsument
Mina anteckningar
Konsumentverkets beräkningar
som kan vara till hjälp när du ska se
över dina försäkringar eller köpa bil.
Om du får ekonomiska problem
kan det vara bra att veta att det finns
hjälp att få. Vi berättar om hur du gör
för att hitta gratis rådgivning om din
ekonomi och om var du ska vända dig
med konsumentfrågor i din kommun.
I Sverige finns det också fyra konsu­
mentbyråer som hjälper konsumenter
samt upplysningstjänsten Hallå kon­
sument där du kan surfa in och få svar
på många av dina konsumentfrågor.
Koll på pengarna innehåller också
Konsumentverkets beräkningar av
kostnader för en rimlig levnadsnivå.
Beräkningarna gäller för några av de
vanligaste utgifterna som ett hushåll har
och är exempel på vad det kan kosta att
leva med en standard som varken är lyx
eller lägsta levnadsstandard. Bläddra,
läs och skaffa dig koll på pengarna!
12
22
17
10
Att göra en budget
För att få bra koll på pengarna är det smart att göra en budget. I budgeten
skriver du ner vilka utgifter och inkomster du har varje månad. Vill du få
mer pengar över kan du försöka minska utgifterna eller öka inkomsterna.
H
är kan du få koll på din
nuvarande månadsbudget och
göra en ny budget om du vill.
En del av siffrorna som du ska skriva
in i kolumnen ”min nuvarande månadsbudget” nedan hittar du på andra
sidor här i Koll på pengarna.
När du har gjort den nuvarande
månadsbudgeten, fundera på om det
är något du vill och kan ändra på.
Fyll i så fall i det i kolumnen ”min nya
månadsbudget” och börja leva enligt
den nya budgeten så snart du kan.
Kanske får du en möjlighet att spara
eller betala av på något lån?
Vill du hellre göra din budget
på datorn så kan du fylla i Budgetkalkylen som du hittar på
www.hallakonsument.se/budgetkalkylen
Vill du få fler råd om din ekonomi?
Vänd dig till en budget- och skuld-
rådgivare eller konsumentvägledare
i din kommun. Kontaktuppgifter hittar
du på www.hallakonsument.se
TIPS!
En del månader kommer flera större
räkningar och andra månader kanske
ingen räkning alls. Din budget ska klara
av alla månader.
Min månadsbudget
Min nuvarande
månadsbudget
Sammanlagda inkomster
Min nya
månadsbudget
(från sid. 5)
Kostnader
Mat
Personlig hygien
Kläder och skor
Fritid och lek
(från sid 22–23)
Mobiltelefon
Barn- och ungdomsförsäkring
Förbrukningsvaror
Hemutrustning
Medier
(från sid 23)
Hemförsäkring
Bil
(från sid 14)
Övriga försäkringar
Bostad
Hushållsel
Lån (amorteringar och räntor)
Kollektivresor
Arbetslöshetskassa och fackavgift
Läkarbesök/tandvård/medicin
Övrigt (exempelvis godis, spel, presenter, alkohol, tobak, husdjur, semester)
Sparande
Sammanlagda kostnader
RESULTAT (inkomster minus kostnader)
3
Om pengarna inte räcker
Det kan vara svårt att balansera ekonomin så att pengarna räcker hela
månaden. Alla räkningar och lån ska betalas i tid, mat och hyra ska betalas
och kanske dyker det upp andra utgifter som du inte räknat med.
V
issa månader kommer det fler
räkningar och större utgifter
än andra månader. Om du vet
vilka räkningar som kommer varje
månad är det lättare att planera din
budget. Om du har möjlighet att spara
till en reservkassa (en så kallad buffert)
klarar du sådana situationer bättre.
Eller så har du kanske en anhörig som
kan hjälpa dig tillfälligt. Om du tycker
att din ekonomi fungerar i övrigt kan­
ske det räcker med att du ökar ditt
buffertsparande.
anmärkningar eller bli vräkt från din
bostad om du inte betalar hyran i tid.
Förhoppningsvis kan du lösa dina
problem efter en kortare tid. Kanske
har du möjlighet att flytta till en bil­
ligare bostad eller hyra ut ett rum i
din befintliga bostad. Kolla över vilka
abonnemang du har, kanske finns det
några som går att säga upp, men tänk
då på att du har uppsägningstid. Kan­
ske måste du sälja bilen eller saker du
har hemma som det finns ett värde i.
Förändra din situation
Har du handlat något och valt att
betala det senare med till exempel kre­
ditkort eller delbetalning? Försök få ett
banklån med lägre ränta och betala av
alla krediterna. Gör dig sedan av med
Om du har ständigt återkommande
problem med att betala räkningar måste
du förändra din situation ordentligt.
I värsta fall kan du få betalnings-
4
Har du skulder på dyra kreditkort?
korten så att du inte lockas att dra på
dig nya skulder.
Betalningsanmärkning
Om du inte betalar en räkning kan du
få en betalningsanmärkning i kreditupplysningsföretagens register. Då kan
du exempelvis bli nekad att ta banklån
eller köpa ett abonnemang för mobil
och internet. Du kan även få svårt att
få hyra en lägenhet.
Om skulden är felaktig är det
viktigt att du protesterar skriftligt till
företaget så snabbt som möjligt. Spara
din protest så att du kan visa detta
för Kronofogden om du skulle få ett
betalningsföreläggande (ett brev som
meddelar att Kronofogden kräver in
betalning för en skuld som du har).
Få koll på dina inkomster
Läs mer på:
Budgetkalkylen på
hallakonsument.se
Det är bra att skaffa sig en översikt över de inkomster och bidrag som finns
i hushållet. Fyll i hushållets inkomster i tabellen. Flytta sen summan ”summa
inkomster per månad” till ”sammanlagda inkomster” i tabellen på sidan 3.
Inkomster och kostnader per månad (efter skatt)
Person 1
Vägen till en
betalningsanmärkning
• Du får en räkning.
• Om du inte betalar får du en
påminnelse.
• Om du inte betalar får du ett
kravbrev från företaget eller från
ett inkassoföretag.
• Om du inte betalar får du ett betal­
ningsföreläggande av Kronofogden.
• Om du inte betalar fastslår Krono­
fogden din skuld.
• Du har en betalningsanmärkning.
Person 2
Total inkomst
Lön
Föräldrapenning
Barnbidrag
Underhållsstöd/underhållsbidrag
Bostadsbidrag
Arbetslöshetsersättning
Studiestöd/utbildningsbidrag
Sjukpenning
Sjuk- och aktivitetsersättning
Pension
Övriga inkomster (andra bidrag, stipendier m.m.)
En obetald räkning växer snabbt
Om du inte kan betala en räkning,
kontakta den du fått räkningen av så
snabbt som möjligt. Du kanske kan få
betala av räkningen lite i taget under
några månader? Du kan också kontakta
budget- och skuldrådgivaren i din
kommun som ger dig råd utan kostnad.
En obetald räkning kan bli mycket
dyr i slutändan. Här är ett exempel på
en telefonräkning på 600 kronor. Om
den inte blir betald kan den snabbt
komma upp i 2120 kronor.
Summa inkomster per månad efter skatt
Telefonräkning
Påminnelseavgift
600 kr
60 kr
Inkassoavgift
180 kr
Ansökan om betalningsföreläggande
300 kr
Ombudsarvode
380 kr
Grundavgift vid verkställighet
600 kr
Slutsumma med alla avgifter
2 120 kr
5
6
Läs mer på:
Spara eller låna
Bank- och
försäkringsbyråns webbplats,
konsumenternas.se
Att spara är ett bra sätt att ha tillgång till pengar
om något oförutsett händer. Du kan också spara
till något du vill köpa eller uppleva.
D
u kan även låna pengar för att
köpa något, men då använder
du pengar du egentligen inte
har. Du måste betala ränta på de låna­
de pengarna vilket innebär att resan
eller saken du köpt blir dyrare än om
du betalat kontant.
Det kostar att låna pengar
Det finns många olika lånetyper och
namn på lån för privat konsumtion, till
exempel privatlån, blancolån, kreditkort
eller snabblån. Oavsett namn på lånet
är det viktigt att du läser villkoren så att
du förstår vad lånet innebär. Olika lån
har olika hög ränta. Om du inte har
något som banken kan ta som säker­
het blir räntan oftast högre. Hur hög
räntan blir kan du förhandla med
banken om. Banken vill vara säker på
att få tillbaka sina pengar om du inte
kan betala. Många banklån kräver
därför en säkerhet i form av ett hus
eller en bostadsrätt. Har du ingen
bostad som banken kan ta i säkerhet
kan en person gå i borgen för dig. Det
betyder att den personen, borgens­
mannen, får betala dina skulder om
inte du kan. Gemensamt för de flesta
konsumtionslån är att du lånar utan
att lämna någon säkerhet för lånet.
Dessa lån har ofta högre ränta än ett
bolån eftersom banken som lånar ut
pengarna har sämre eller ingen säker­
het alls för lånet.
Om du lånar är det viktigt att du
kollar den effektiva räntan. Den visar
den totala kostnaden för lånet, inklusive
alla avgifter.
Ta dig tid att undersöka de olika
alternativen och villkoren. En bra
sammanfattning över lånets villkor hit­
tar du i SEKKI-blanketten som du ska
få av kreditgivaren innan du beslutar
dig för att ta ett lån. Fundera på om
det är värt vad det kostar att ta ett lån.
Långivaren gör alltid en kreditprövning
Den som lånar ut pengar ska ta reda
på om du kan betala tillbaka lånet.
Det kallas att göra en kreditprövning.
Långivaren gör en kreditprövning för
att kontrollera att du har ekonomiska
möjligheter att betala räntor och amor­
teringar på lånet du vill ha. En kredit­
prövning måste göras för alla typer av
lån, oavsett hur stort eller litet lånet är.
Långivaren behöver få en helhets­
bild av din ekonomiska situation. Man
använder uppgifter om dig från Skatte­
verket, Kronofogden och andra myndig­
heter för att bedöma om du kan betala
tillbaka ett lån. Det kallas kreditupp­
lysning. Om du ansöker om många lån
kommer flera kreditupplysningar att
registreras på dig vilket gör att det ser
ut som att du har många skulder. Du
kommer då att få en lägre kreditvärdig­
het, vilket kan göra att långivarna blir
tveksamma till att låna dig pengar.
• Fonder, de kan både öka och
minska i värde.
• Aktier, kräver stort engagemang och
de kan både öka och minska i värde.
• Investeringssparkonto.
Du kan ha en stående överföring till
ett sparkonto så att pengarna förs
över direkt när lönen kommit in.
Så mycket kan det kosta att låna
Du lånar 20 000 kronor. Under fem år
betalar du tillbaka 647 kronor per
månad. Så här mycket betalar du totalt:
Kronor
40 000
30 000
20 000
En buffert gör dig lite friare
Istället för att låna pengar är det bra
att spara till en buffert. Den gör att
du lättare kan klara av en månad med
många räkningar eller att köpa något
som du verkligen vill ha eller behöver.
Om du har möjlighet, försök spara
10 procent av din inkomst varje
månad under ett år till att börja med.
Spara till något speciellt
När du ska spara på lite längre sikt
har du många olika alternativ. Tänk
noga över vilken risk du är villig att
ta med ditt sparande. Du kan bland
annat välja mellan:
• Bankkonto med ränta.
Kreditkostnad:
18 829 kr
Effektiv ränta:
34,49 %
10 000
Lån
Total
inbetalning:
38 829 kr
0
OBS!
Under 2016 kan det komma att införas
krav på amortering på nya bostadslån.
Kontrollera därför amorteringskraven extra
noga med din bank om du tar ett bostadslån.
Bolånen kan även kallas bostadskrediter.
7
Att bli förälder
Läs mer om
barnsäkerhet på:
dinsakerhet.se
trafikverket.se
hallakonsument.se
Enligt uträkningar från Swedbank kostar ett barn ungefär 1,4 miljoner
kronor fram till sin 18-årsdag. Därför är det bra att ha koll på ekonomin
om du har eller planerar att skaffa barn. Det är också viktigt att ni föräldrar
bestämmer hur ni vill ha den gemensamma ekonomin kring barnet.
N
är du har fått barn kan du
ansöka om ersättning hos
Försäkringskassan för att
vara hemma och ta hand om ditt barn
istället för att arbeta. Ersättningen
kallas för föräldrapenning. Om du tar
ut maximal föräldrapenning får du ut
ungefär 80 procent av din lön. Med
barnbidrag blir det lite mer än så. På
Föräldrakollen på Försäkringskassans
webbplats kan du räkna på hur din
inkomst förändras när du får barn.
Saker till barn kostar
Innan barnet kommer är det en
del saker som du kan behöva skaffa,
exempelvis barnvagn, barnsäng och
kanske en bilbarnstol.
För att hålla kostnaderna nere kan du
köpa begagnat eller kanske få låna av
familj och vänner. Du kan också vänta
lite med att köpa utrustning eftersom
det kan vara svårt att veta vilka saker
som behövs innan barnet är fött.
Konsumentverket har gjort beräk­
ningar som visar att basutrustningen
för barnets första år kostar cirka
15 000 kronor om du köper allting
nytt. Till det tillkommer kostnader för
exempelvis mat, kläder och blöjor som
kostar cirka 20 000 kr det första året.
När barnet blir lite större är det
andra saker som kostar. Barnet kanske
behöver en cykel för att ta sig till sko­
lan och då behövs också cykelhjälm,
barnet kanske vill börja träna en viss
sport där utrustningen kostar pengar
och så vidare.
Så kan du spara pengar
• Laga mer egen mat.
• Bjud hem andra föräldralediga vänner
på fika istället för att träffas på stan.
• Köp begagnat eller låna av familj
och vänner.
Barn och säkerhet
På Hallå konsuments webbplats
hittar du tips om vad du kan tänka på
om du ska köpa barnvagn, bilbarnstol
eller andra barnprodukter. Du kan
också läsa om vad du ska tänka på för
att välja säkra produkter till ditt barn.
Koll på stan
Namn: ANNA VESA
Hej! Som småbarnsförälder till två
barn, har du några tips om hur man
kan få ekonomin att gå ihop?
”När barnen vuxit ur sina
kläder brukar vi sälja kläderna.
För pengarna köper vi second
hand-kläder i passande storlek.
Om vi behöver något nytt så
brukar vi önska det till barnen
i födelsedagspresent och julklapp.”
8
Maten
Läs mer på:
livsmedelsverket.se
Mat är en ganska stor kostnad, men en kostnad som du själv kan
påverka beroende på vad du väljer för mat och hur du planerar dina
inköp. Maten för en vuxen kostar cirka 2 000 kronor i månaden.
V
i slänger stora mängder mat.
Mycket mat slängs i onödan.
Den mat som slängs av hus­
hållen i Sverige varje år, motsvarar
nästan lika mycket som utsläppet från
200 000 bilar. Livsmedelsverket har
räknat ut att vi i Sverige slänger mat
för mellan 3000 och 6000 kronor per
hushåll om året. En tredjedel av all
mat som slängs hade gått att äta.
Det är alltså inte bara dåligt för
miljön utan också för plånboken att
slänga mat. Lukta och smaka på maten
även om bäst före-datumet har gått ut.
Maten är ofta ätbar ändå.
TIPS!
Minska dina matkostnader
• Gör en plan över vad du ska äta
under en vecka, köp inte mer än
du gör av med.
• Skriv en inköpslista och handla
bara det som står på inköpslistan.
• Köp frukt och grönt efter säsong.
Så här mycket kostar småköpen dig på ett år
Fika på stan
en gång i veckan
x 50 kr
2 600 kr
Lösgodis
tre hg per vecka
x 6 kr
936 kr
Läsk
en per dag
x 10 kr
3 650 kr
Chips
två hg per vecka
x 20 kr
2 080 kr
Cigaretter
ett paket per dag
x 53 kr
19 345 kr
Snus
tre dosor per vecka
x 43 kr
6 708 kr
Tidning
två per månad
x 50 kr
1 200 kr
• Använd frysta grönsaker – lika nyttiga
som färska och lätt att tillaga.
• Köp mindre kött och mer bönor och
linser.
• Ät upp maten i tid, håll koll på
maten i kyl och frys.
• Gör matlåda på matresterna. Om du
tar med matlåda till jobbet istället för
att gå ut och äta varje dag så sparar
du cirka 1 500 kronor per månad.
9
Bostaden
Att bo är ofta den största utgiften i ett hushåll och det finns olika
typer av boenden att välja bland. Du kan bo i hyresrätt, bostadsrätt
eller eget hus. I en del boenden ansvarar du själv för allt underhåll
och i andra finns det en hyresvärd som ser över underhållet.
O
m du bor i hyresrätt ansvarar
hyresvärden för underhåll och
reparationer av lägenheten
samt fast utrustning som exempelvis
spis eller kylskåp. Hyresvärden ska
också se till att värmen fungerar och
att lägenheten är i gott skick när du
10
flyttar in. Får du problem med lägenheten ska du kontakta hyresvärden.
Du ansvarar för att betala hyran och
sköta om lägenheten. Spräcker du
badrumsfönstret eller skrapar upp
tapeten får du stå för reparationskostnaden.
Att hyra i andra hand
När du hyr en lägenhet av en annan
hyresgäst hyr du i andra hand. Om
förstahandshyresgästen säger upp
lägenheten eller blir vräkt måste du
flytta ut. Du är alltså beroende av den
du hyr av.
Läs mer på:
konsumenternas.se
elpriskollen.se
omboende.se
hallakonsument.se
Checklista
Innan du köper bostadsrätt:
Checklista
Innan du hyr i andra hand:
Checklista
Innan du hyr bostad:
Se till att du får ett skriftligt
hyreskontrakt.
Begär att du och hyresvärden
besiktar lägenheten tillsammans.
Gör ett protokoll över eventuella
skador som båda skriver under.
Om du upptäcker skador efter att
du har flyttat in, skriv ner dessa
och begär att även dessa förs in
i protokollet. Annars riskerar du
att få ersätta skador som tidigare
hyresgäster har orsakat.
Be att få en kopia av tillståndet
att hyra ut i andra hand från den
du hyr av.
Skriv ett andrahandskontrakt
med den du hyr av. Du hittar en
kontraktsmall på omboende.se.
Besikta lägenheten med den du
hyr av och notera alla skador i ett
protokoll som ni båda skriver under
och tar var sin kopia av.
Hyr du möblerat, skriv en lista över
alla saker i lägenheten. Notera om
något är skadat. Båda skriver under
och tar var sin kopia.
Läs mer om att hyra bostad, både i första och
andra hand, på omboende.se.
Köpa bostadsrätt
Köpa hus
Om du köper en bostadsrätt köper du
egentligen en andel i en bostadsrätts­
förening. Andelen ger dig rätt att bo
i lägenheten. Föreningen äger huset
som lägenheten finns i, marken och
gemensamma utrymmen. Du betalar
en månadsavgift till föreningen och sen
tillkommer dina egna kostnader för
ränta och amortering. Du ansvarar för
underhållet av lägenheten själv. Skulle
spis, kylskåp eller liknande gå sönder
är det du som får betala.
När du köper en bostadsrätt så
behöver du betala minst 15 procent
av priset kontant. Resterande 85 pro­
cent kan du ansöka om att få låna av
banken.
Att äga ett hus, villa eller radhus,
innebär att du själv står för alla kost­
nader. Det tillkommer utgifter för
exempelvis sophämtning, sotning, träd­
gårdsutrustning, villaförsäkring och
uppvärmning. Du måste även betala,
lagfart, pantbrev, uppläggning av nya
lån samt en årlig fastighetsavgift. Att
ha en buffert för oförutsedda utgifter
är bra. När du köper ett hus måste du
betala en kontantinsats på minst 15
procent av priset. Resterande 85 procent
kan du ansöka om att få låna av banken.
Utjämna dina boendekostnader
Det kan vara smart att spara mellan­
skillnaden mellan vad du betalar med
nuvarande ränta och en tänkt ränta
Räkna på att du klarar av en ränta
på 6 procent och ansök om lånelöfte
hos banken.
Läs bostadsrättsföreningens
årsredovisning.
Fråga någon i styrelsen vilka
renoveringar som planeras. Stora
renoveringar kan innebära att
avgiften höjs.
Fråga föreningen vilken avskrivningsmetod som används och vilken
effekt det får för föreningens
ekonomi, bland annat på årsavgiften.
Läs mer på www.omboende.se
Läs föreningens stadgar som
beskriver vilka regler som gäller.
Läs lägenhetsförteckningen och
kontrollera att lägenheten du vill
köpa inte är pantsatt.
På omboende.se finns fler checklistor för den
som ska köpa bostadsrätt.
på 6 procent. När räntan stiger över
6 procent kan du ta av dina sparade
pengar och behöver då inte dra in på
andra utgifter. Ett annat sätt är att
amortera mer när räntan är låg.
TIPS!
Hur du än bor kan du spara energi.
Beroende på din elförbrukning kan du
tjäna från ett par hundra till flera tusen
kronor om året på att byta elbolag.
OBS!
Under 2016 kan det komma att införas
krav på amortering på nya bostadslån.
Kontrollera därför amorteringskraven extra
noga med din bank om du tar ett bostadslån.
Bolånen kan även kallas bostadskrediter.
11
Tele, tv och internet
Kostnader för olika abonnemang, vare sig det gäller telefon, tv eller
internet, kan variera beroende på vilken tjänst eller leverantör du väljer.
Se över vilka avtal du har och om du kan välja bort saker i dina
abonnemang som ett sätt att spara pengar.
12
Läs mer på:
Telekområdgivarna
telekomradgivarna.se
mang på Hallå konsuments webbplats
under rubriken ”Tips för olika köp”.
Mobil utomlands
Inom EU finns en maxgräns för hur
mycket det får kosta att ringa, skicka sms
och surfa. För att ha koll på kostnaderna
kan du be din operatör om att bli medde­
lad när du har surfat för en viss summa.
När du reser utomlands tänk på att:
• Kontrollera med din operatör vad
det kostar att ringa och surfa i de
länder du ska besöka.
• Stäng av appar som automatiskt
kopplar upp sig mot internet. Stäng
även av dataroaming.
• Det kan kosta både att ta emot och
lyssna av meddelanden i röstbrevlådan.
• Om du använder gratis wifi betalar
du inget via ditt abonnemang.
TV-abonnemang
D
et finns många operatörer att
välja bland och de erbjuder flera
olika avtal. Ofta säljs tjänsterna
i paket vilket gör dem svåra att jämföra
med varandra. Det är viktigt att du för­
står skillnaderna mellan erbjudandena
för att kunna avgöra vilket alternativ
som är bäst för dig.
Det finns flera saker att tänka
på när du gör ditt val. Ska det vara
kontantkort eller abonnemang? Finns
det bra täckning? Vad ingår i abonne­
manget? Tillkommer det kostnader?
Du kan läsa mer om mobilabonne­
Att välja operatör och tv-abonnemang
kan vara svårt. Sätten att titta på tv är
flera och det finns många kanaler. Ta
reda på hur du kan ta emot tv-sänd­
ningar där du bor. Är det marksänt,
kabel, satellit eller bredband? Till
exempel är det ovanligt att ha tillgång
till kabel-tv när du bor i hus.
Jämför inte bara totalpriset mellan
operatörer. Se över vad som ingår i pri­
set och vad det kostar om du vill säga
upp avtalet under bindningstiden. Delar
som kan ingå i ett abonnemang är till
exempel kostnader för start, installation,
kort med mera. Ta även reda på avtalets
bindningstid/uppsägningstid och vilka
villkor som gäller vid fel och avbrott.
Internet
Idag kan bredbandet anslutas på
olika sätt till exempel via telefonnätet,
kabel-tv, optisk fiber eller elnätet. Tänk
på vad du använder din uppkoppling
till. Vilka datamängder laddar du ner
och vilken hastighet anser du att du
behöver? Om du lyssnar på webbradio
och musik, ser film och skickar bilder
har du behov av mer krävande trafik
än om du mest skickar mejl.
När du binder dig till ett nytt abonne­
mang hos en leverantör är det viktigt
att kontrollera bindningstiden samt
om det tillkommer några avgifter
utöver månadskostnaden.
För närvarande pågår en kraftig
utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen
och allt fler villahushåll erbjuds möjlighet att ansluta villan till fiber. På
Bredbandsforums webbplats finns en
checklista över sådant som är viktigt
att tänka på vid bredbandsanslutning,
bland annat om ROT-avdrag är inräk­
nat i det pris du fått? Hur ser tidplanen
ut? Ta en titt på www.bredbandsforum.
se/bredband-till-villa.
Koll på stan
Namn: JONAS HJALMARSON
Hej! Du har både tv, telefon och
internet. Hur tänkte du när du valde
operatör och abonnemang?
”Vi valde att ha separata
abonnemang istället för en
paketlösning. Vad gäller
mobiltelefonen så använder
vi den mest för att ringa
och behöver ingen surf. Min
granne jobbar hos en operatör, så han hjälpte oss att
välja det som passade oss.”
TIPS!
Telekområdgivarna ger opartisk och
kostnadsfri konsumentrådgivning om
abonnemang för tv, telefoni och bredband.
13
Bilen
Läs mer på:
hallakonsument.se
bilsvar.se
Det är dyrt att äga bil. Förutom drivmedelskostnaden måste
också försäkring, skatt och underhåll betalas. Dessutom minskar
bilen i värde för varje år du äger den.
Checklista
Vid leveranskontroll
Kontrollera bromsar, styrning,
lampor, vindrutetorkare och övriga
rörliga delar. Be säljaren att följa
med på provturen.
Kontrollera att lacken inte är
skadad. Det kan vara svårt att
bevisa att en skada uppkommit
innan bilen levererades om du
upptäcker skadan efter köp.
Kontrollera att bilen levereras
med de detaljer som står med
i köpehandlingen.
O
m du bara vill betala för att ha
bil när du verkligen behöver
den, finns det i vissa städer så
kallade bilpooler. Ett annat alternativ
om du inte behöver använda bil så ofta
är hyrbil.
Att köpa bil
Oftast är det billigare att köpa bil av
en privatperson, jämfört med att köpa
från en bilhandlare. När du köper
bil av en privatperson täcks köpet av
köplagen som innebär att du har ett
sämre skydd än om du handlar av en
bilhandlare då konsumentköplagen
gäller. Du har också ett större ansvar
att undersöka bilen noga när du köper
bilen privat eftersom det sällan lämnas
garantier vid privatköp. Det går
inte heller att ångra köpet om ni inte
skrivit in det i köpeavtalet.
Tänk på det här när du ska köpa bil
Undersök marknaden. På konsument­
verkets webbtjänst bilsvar.se kan
du jämföra bilar avseende modell,
ekonomi, miljö och teknik.
• Provkör bilen innan du köper den.
• Undersök bilen noga och kolla att
viktiga funktioner fungerar.
• Titta efter bucklor och repor i lacke­
14
ringen och andra skador.
• Du kan lämna in bilen för kontroll
hos en verkstad eller bilbesiktare
om du köper bilen privat.
• Kontrollera att säljaren är den
registrerade ägaren och att det inte
finns skulder på bilen hos Transport­
styrelsen om du köper bilen privat.
• Gör en leveranskontroll (se checklista). Leveranskontroll innebär
att du kontrollerar funktioner och
skick på bilen innan du köper den.
Köper du av en bilhandlare gäller
konsumentköplagen vilket bland annat
ger dig möjlighet att reklamera eventu­
ella fel. Det är ändå några komplette­
rande saker du bör tänka på:
• Begär att få en varudeklaration
på bilen.
• Läs serviceboken så att service har
utförts enligt bilens serviceintervall.
• Se till att någon på bilhandeln
med ställningsfullmakt skriver på
beställningen.
• Skriv köpekontrakt.
TIPS!
Genom att köra snålt kan du spara pengar
varje år. Du kan läsa mer om sparsam
körning på trafikverket.se.
Anteckna de avvikelser du hittar
på ditt exemplar av köpehandlingen
och be säljaren skriva under.
Kontrollera att alla handlingar
som hör till bilen finns med
som kontrakt, instruktionsbok,
registreringsbevis och eventuella
garantihandlingar.
Läs mer om att köpa bil på
www.hallakonsument.se. På www.bilsvar.se
kan du läsa mer om olika bilmodeller och
räkna på vad olika bilar kostar.
Så mycket kostar din bil per år
Summa
Lån/ränta/amorteringar
Bränsleutgift
Skatt, besiktning
Försäkring
Reparationer, service m m
Däck
Parkering
Total kostnad per år
Månadskostnad
(dela total kostnad
per år på 12 månader)
*
*För in denna summa i tabellen på sidan 3
Läs mer på:
konsumenternas.se
Försäkringar
En försäkring kan ge dig ekonomisk ersättning
om till exempel en olycka drabbar dig, men du
bestämmer själv vilka försäkringar du vill ha.
Var noga med att läsa förköpsinformationen
innan du köper en försäkring, där finns en
sammanfattning av viktiga villkor och undantag
som du bör känna till.
TIPS!
Hemförsäkring
Har du en hemförsäkring kan du få
ersättning om dina saker förstörs eller
försvinner. Du kan också få ersättning
om du måste betala för att du har råkat
förstöra någon annans saker. Oftast
ingår även rättsskydd som kan ge dig
ersättning om du hamnar i en konflikt
som måste lösas i domstol. I en del
hemförsäkringar ingår även reseförsäk­
ring och överfallsskydd som kan ersätta
dig för läkarvård och förlorad arbets­
inkomst. Du kan komplettera din hem­
försäkring med en Allriskförsäkring.
Sjuk- och olycksfallsförsäkring
Om du drabbas av en allvarlig
sjukdom eller en olycka kan du få
ersättning av samhället via Försäk­
ringskassan, en ersättning som dock
är begränsad. Livslånga skador kan
påverka ekonomin resten av livet. En
sjuk- och olycksfallsförsäkring kan ge
dig extra ersättning för vårdkostnader
och om du blir permanent skadad. Se
till att försäkringen ger ersättning om
du inte kan fortsätta arbeta eller blir
funktionsnedsatt, så kallad medicinsk
och ekonomisk invaliditet.
Barnförsäkring
Barn som skadas permanent vid olycka
eller sjukdom får en relativt låg ersätt­
ning av Försäkringskassan. En barn­
försäkring kan ge extra ersättning.
Bilförsäkring
Äger du en bil måste du enligt lag ha
en trafikförsäkring. Om du orsakar en
olycka ger din trafikförsäkring ersättning
för personskadorna och för skadorna på
dina medtrafikanters bil och egendom.
Däremot får du ingen ersättning för
skadorna på din egen bil. För detta
behöver du en hel- eller halvförsäkring.
Produktförsäkringar
Ibland erbjuder försäljare dig att köpa
en speciell produktförsäkring när du
till exempel ska köpa en tv, cykel,
klocka eller mobiltelefon. Men kom
ihåg att du har ett bra skydd även utan
en produktförsäkring. Du har tre års
rätt att reklamera något som går
sönder och oftast lämnar också tillverkaren en garanti under en bestämd
tid. Dessutom kan du få ersättning via
din hemförsäkring. Så börja med att
ta reda på vilket skydd du redan har,
sen kan du bedöma om du behöver
produktförsäkringen eller inte. Arbetslöshetsförsäkring och a-kassa
Alla som arbetar och uppfyller vissa
villkor omfattas av arbetslöshetsför­
säkringen. Om du blir arbetslös får
du en relativt låg ersättning, ett grundbelopp. Om du är medlem i en a-kassa
kan du få en något högre ersättning
baserad på din lön. Utöver detta finns
även så kallade inkomstförsäkringar.
Läs mer om villkoren för a-kassan
och hur mycket ersättning du kan få
på din a-kassas webbplats. Via Inspek­
tionen för arbetslöshetsförsäkringens
webbplats hittar du länkar till de olika
arbetslöshetskassorna som finns:
www.iaf.se.
Ibland kan du bli erbjuden försäkringar
som bara täcker en produkt eller en
särskild händelse. Exempel på det är
betalskyddsförsäkring för dina lån,
klockförsäkring och ID-skydd. Då är det
extra viktigt att läsa förköpsinformationen
för att se vad som ingår och fundera på
vad försäkringen kostar på sikt.
Koll på stan
Namn:
MÅNIKA ANDERSSON JOHANSSON
Hej! Du har bland annat både hem-,
villa- och bilförsäkring. Hur gjorde du
när du valde dem?
”Jag kollade på nätet och
jämförde försäkringar hos
olika försäkringsbolag; vad
som ingick och priset på
försäkringen. Varje år gör
jag en ny jämförelse för att
se om jag kanske ska byta
försäkring eller bolag.”
TIPS!
På konsumenternas.se kan du göra jäm­
förelser av de flesta försäkringar. Då behöver
du inte själv leta upp alla bolag på nätet.
15
Ekonomi för unga
Även som ung måste du ha kontroll över ekonomin. Du kanske vill köpa
kläder du önskar dig, ha en mobil eller bara kunna fika med kompisarna.
Samtidigt drömmer du kanske om en resa, körkort och en ny dator.
Hur går det ihop?
D
ina föräldrar måste betala för
ditt uppehälle tills du fyller
18 år, eller tills du är 21 om
du fortfarande går i gymnasiet. I ditt
uppehälle ingår bland annat mat,
bostad och kläder. Men tjänar du egna
pengar är det bra om du betalar en del
för att bo hemma. I tabellen på nästa
sida kan du se ungefär vad som är
rimligt att betala.
Få pengarna att räcka
Går du i skolan kan dina föräldrar låta
16
dig få en del av studiebidraget. Har du
möjlighet så kan du ta ett extrajobb
under kvällar och helger. Under som­
maren brukar det även finnas en hel
del sommarjobb.
Ett bra sätt att få koll på sina pengar
är att göra en budget. På sidan 3 kan
du läsa mer om hur du gör en budget.
Fundera på vilka utgifter du har och
om du kan dra ner på dem. Att ta en
fika på stan en gång i veckan blir cirka
2 600 kr på ett år! Fler exempel kan
du hitta på sidan 9.
Vem bestämmer över dina pengar?
För att få ingå avtal måste du vara
18 år. Det betyder att om du är under
18 år ska säljaren kontrollera att dina
föräldrar godkänner köpet. Annars
kan dina föräldrar kräva att köpet ska
gå tillbaka. Om du har fyllt 16 år får
du bestämma över de pengar som du
själv har tjänat ihop.
TIPS!
Har du möjlighet så spara en summa
varje månad. Ju tidigare du börjar spara,
desto mer pengar hinner du få ihop.
Flytta hemifrån
Läs mer på:
elpriskollen.se
hallakonsument.se
omboende.se
Att flytta hemifrån innebär att du står på egna ben, men det är
också en hel del som du behöver känna till för att det ska fungera
bra. Att betala hyran i tid, vad hemförsäkringen täcker och att du
har pengar över till mobilen till exempel.
E
När du bor hemma hos föräldrarna
finns allt: köksgrejer, el, mat, hemför­
säkring, möbler och dammsugare. När
du bor i egen lägenhet är det du som
måste se till att allt finns – och du
måste betala för det.
mobilen? Har du råd att köpa möbler,
kläder, skor och att träna? Har du råd
att spara?
Om du inte har råd att betala en
räkning så är det viktigt att du genast
kontaktar den du fått räkningen av. En
obetald räkning på 600 kr kan snabbt
komma upp i över 2000 kr om du inte
gör något åt det. På sidorna 4-5 kan
du läsa mer om vad du kan göra när
pengarna inte räcker och se ett exem­
pel på vad som händer med en obetald
räkning.
Räcker pengarna
Bo billigare
Räkna ut hur mycket pengar du har
över efter att hyran är betald. Räcker
det till mat, el, hemförsäkring och
Du kanske kan dela på hyran med en
kompis eller flytta in i ett kollektiv och
få nya kompisar. Då är ni flera som
n förutsättning för att klara av
att sköta ett hushåll är att ha
kontroll på både inkomster och
utgifter. En ohållbar budget kan nämli­
gen bjuda på en del överraskningar.
Alla kostnader blir plötsligt dina
delar på de gemensamma kostnaderna.
Hela lägenheten behöver kanske
inte inredas på en gång, det kan vara
bra att vänta lite och känna efter vad
du egentligen behöver. Att köpa till
exempel begagnade möbler och porslin
är mycket billigare och du kan fynda
kul och originella grejer.
Skaffa en hemförsäkring när du flyt­
tar hemifrån, det kostar runt 100 kro­
nor i månaden. Om något försvinner
eller går sönder så kan du få ersättning
och slipper betala allt själv.
TIPS!
Välj det elbolag som är bäst för dig:
www.elpriskollen.se.
Exempel: Vad det kan kosta för en 20-åring med egen inkomst
att bo hos föräldrar eller ha eget boende
Utgifter per månad
All mat lagas hemma utom lunch vardagar
Bo hos föräldrar
Eget boende
1 660
1 660
70*
100
Hemutrustning
160*
370
Medier
250*
920
1 860*
5 070
30*
100
4 030
8 220
Personlig hygien
530
530
Kläder och skor
610
610
Fritid
640
640
Förbrukningsvaror
Hyra, el
Hemförsäkring
Summa hushållsutgifter
Övriga utgifter
Mobil
250
250
1 720
1 720
Kollektiva lokalresor
540
540
Medlemskap i fack och a-kassa
450
450
Utelunch (20 ggr/månad)
Summa övriga utgifter
4 740
4 740
Total summa utgifter
8 770
12 960
* En fjärdedel av hushållets kostnader eftersom beräkningen utgår ifrån ett hushåll med fyra personer.
17
Kostnadsfri rådgivning
hos kommunen
Du vet väl att du kan få kostnadsfri rådgivning av kommunens
konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare? Möt några
av dem som jobbar med budget- och skuldrådgivning och
konsumentvägledning i Örebro kommun.
Faik Kabashi och Mikael Ekman
K
onsumentvägledaren kan ge
bra råd innan du gör ett köp,
men kan även hjälpa till efter
köp om något gått fel. I Örebro når
konsumenterna sina konsumentjuristrådgivare Faik Kabashi och Mikael
Ekman via kommunens servicecenter.
– Vi arbetar mycket med att hjälpa
till med bland annat rådgivning,
reklamationer och anmälningar till
Allmänna reklamationsnämnden
(ARN), berättar Mikael. Vi jobbar
även med förebyggande aktiviteter,
vilket med tiden blivit en allt större
del av vårt arbete.
Bilar, hantverkstjänster och hem­
elektronik är tre vanliga problemområ­
den bland Sveriges konsumenter. Och
Örebro är inget undantag.
– De vanligaste frågorna vi får
gäller bilar, ofta är man är inte överens
med sin bilhandlare eller verkstad,
säger Faik.
Läs alltid avtalen
Ett stort problemområde är avtal.
Många skriver under avtal utan att
veta vad de skriver under.
– Om fler tog sig tid att läsa igenom
avtalen innan de skriver under skulle
många av de problem vi hjälper
18
Bengt Nilsson och Gert Johansson
människor med försvinna, avslutar Faik
och Mikael. Läs först, ta beslut sedan!
Stöd i din ekonomi
Hos budget- och skuldrådgivaren
kan du få råd och stöd om du har
problem med din ekonomi eller
behöver hjälp med att hantera dina
skulder. Bengt Nilsson och Gert
Johansson är två av Örebro kommuns
budget- och skuldrådgivare. De blir
kontaktade av alla åldersgrupper och
frågorna varierar. Rådgivningen sker
mest via telefon men även via e-post
och personliga besök.
– En del av dem som kontaktar
oss vill få tips och råd om hur de
kan strukturera upp sin ekonomi,
andra söker hjälp för skuldsanering,
berättar Bengt.
För tre år sedan la budget- och
skuldrådgivarna i Örebro om sättet
de arbetar på och har istället styrt
om mycket av sin verksamhet till att
i första steget hjälpa människor via
telefon och e-post. Därför har kötiden
i kommunen försvunnit helt, alla
sökande kan få hjälp direkt.
– Det är ett snabbt och smidigt sätt
att kommunicera på, både för den råd­
sökande och för oss, konstaterar Gert.
– Den vanligaste anledningen till att
man hamnar i skuld är oftast att man
har för små marginaler och dålig koll
på utgifterna, säger Gert. Vi jobbar
mycket med förebyggande arbete,
bland annat för att förhindra överskuldsättning.
Ha koll på din ekonomi
– Vi märker att efter samtalen med oss
lär de flesta känna sin ekonomi. Det är
kanske vårt bästa tips, lär känna din
ekonomi. Det gör dig mindre sårbar,
avslutar Gert.
Dra dig inte för att ta en första
kontakt med budget- och skuldråd­
givningen! Det finns massor av hjälp
att få.
TIPS!
Kontakta din kommun för hjälp
Alla kommuner är enligt lag skyldiga
att erbjuda budget- och skuldrådgivning.
Konsumentvägledningen däremot måste
inte finnas enligt lag, men de flesta
kommuner erbjuder det ändå. Hur är det
i din kommun? Kontakta din kommun
och hör efter. Du kan också gå in på
www.hallakonsument.se och söka upp
din kommun där.
Gratis hjälp av
konsumentbyråerna
Det finns fyra konsumentbyråer där du får gratis
rådgivning inom telefoni, tv, internet, energi, bank
och försäkring. Du kan ringa eller mejla till dem.
TIPS!
Från Energimarknadsbyrån
B
ank- och finansbyrån, Försäk­
ringsbyrån, Energimarknads­
byrån och Telekområdgivarna
lämnar information före köp, förklarar
avtalsvillkor och berättar hur du kan
gå vidare om du är missnöjd med ett
beslut från ett företag. Bakom konsu­
mentbyråerna står myndigheter och
branschorganisationer.
Energimarknadsbyrån har cirka
2000 kontakter varje år. De flesta di­
rektkontakterna sker via telefon, men
även via webbplatsen. De vanligaste
frågorna handlar om att få ett lägre
elpris och vad som gäller om man
drabbats av ett felaktigt elhandelsbyte.
Andra frågor kan handla om straffavgifter vid brutna avtal och ångerrätt.
– Hos oss kan du få rådgivning
varje vardag i frågor som handlar
om el- och gasmarknaderna, säger Bo
Hesselgren på Energimarknadsbyrån.
• Ingå avtal om din el i god tid före
inflyttning. Har du redan elavtal
i bostaden du ska flytta från,
kontrollera om du kan säga upp
det eller om det följer med till nya
bostaden.
• Jämför prisavtal innan du ingår ett
nytt avtal eller byter elhandlare.
• Kolla på Elpriskollen.se innan du
bestämmer dig. Där kan du se
jämförpriser där alla kostnader för
elprisavtalet är inräknade.
• Låt dig inte luras av påståenden
om elpris ”utan påslag”. Påslaget
brukar då istället finnas i en fast
månadsavgift som kan göra avtalet
dyrt om elförbrukningen är liten,
till exempel om du bor i lägenhet.
För gaskonsumenter gäller samma
grundläggande regler som för el. Du
är kund hos två företag, ett gasnätsföretag
och en gashandlare. Enligt reglerna
har du möjlighet att byta gashandlare,
se närmare i Gaspriskollen, på
www.energimarknadsbyran.se
Om du vill se över din energianvändning kan du kontakta en
kommunal energi- och klimatrådgivare, som utan avgift kan
ge dig råd och tips.
Kontakta konsumentbyråerna
På byråernas webbplatser kan du
bland annat göra jämförelser samt
hitta guider och verktyg.
Webbplatser
Bank och försäkring
www.konsumenternas.se
Energimarknadsbyrån
www.energimarknadsbyran.se
Telekområdgivarna
www.telekomradgivarna.se
Telefonnummer
Bank och försäkring: 0200-22 58 00
Energimarknadsbyrån: 08-522 789 50
Telekområdgivarna: 08-522 767 00
19
0771-525 525
hallakonsument.se
öppet vardagar 9-17
Alexandra Bergling arbetar som vägledare i upplysningstjänsten.
Hallå konsument!
Funderar du på hur ett lån fungerar eller hur du gör för att betala räkningar?
Vill du veta mer om olika betalsätt eller använda budgetkalkylen? På Hallå
konsuments webbplats kan du läsa om detta och mycket mer.
H
allå konsument är en upplysningstjänst som samordnas av
Konsumentverket. Dit kan
du vända dig med alla dina konsumenfrågor. På webbplatsen finns bland
annat information om pengar och
ekonomi. Du kan även se filmer om
olika livssituationer till exempel om att
bli arbetslös, att få barn eller att börja
studera.
20
På www.hallakonsument.se finns det
över 1000 artiklar, frågor och svar,
checklistor, budgetkalkylen, klagoguiden och andra smarta verktyg
som gör det lättare att vara konsument. Information finns på 14 språk
inklusive teckenspråk.
Du når vägledarna via telefon, chatt,
Facebook, e-post och vanligt brev. De
ger snabba och användbara svar eller
hjälper dig vidare till kommunernas
konsumentverksamhet, konsumentbyråerna eller någon av de myndigheter som samarbetar i tjänsten.
Mina anteckningar
21
Läs mer på:
konsumentverket.se
Konsumentverkets
beräkningar 2016
Konsumentverket gör varje år en beräkning av vad som är rimliga kostnader
för hushåll av olika storlek. Siffrorna kan vara en utgångspunkt när du vill gå
igenom din ekonomi. Du kan också jämföra våra beräkningar med dina egna.
K
Individuella kostnader per månad
onsumentverkets beräkningar
baseras på ett basbehov av
varor och tjänster och visar
exempel på kostnader för detta. I
beräkningarna förutsätts att du inte
har några funktionsnedsättningar eller
sjukdomar som innebär extra utgifter
för till exempel hjälpmedel, särskild
kost eller mediciner. Det förutsätts
också att du bor i lägenhet och inte
har några utgifter för trädgård eller
reparationer.
Observera att inte alla hushållskostnader ingår i beräkningarna.
Kostnader som inte ingår är till
exempel resor, hälso- och sjukvård,
glasögon, presenter, semester, kalas,
alkohol, tobak och spel.
Läs mer
Vill du läsa mer om Konsumentver­
kets beräkningar kan du läsa i rapport
2013:1 och 2013:4 som finns att ladda
ner från www.konsumentverket.se
Använd beräkningarna
Skriv in dina egna kostnader i tabellen
eller använd Konsumentverkets siffror
om du är osäker på hur mycket du
gör av med. Flytta sedan över dina
kostnader till budgeten på sidan 3.
Beloppen i tabellerna har avrundats
till jämna tiotal kronor.
Detta innehåller kostnadsposterna
All mat lagas hemma: Barn och vuxna
äter alla måltider hemma, baserat på
All mat utom lunch vardagar lagas
hemma: Matkostnad där lunch fem
dagar per vecka är borträknad, du får
själv lägga till kostnad för lunch på
restaurang. Barnen äter i skolan.
Övriga matkostnader som du har
för exempelvis festmåltider och extra
fika (hemma eller på uteställe) ingår
inte i beräkningen. Du måste själv
lägga till den kostnad du har för detta.
Barn
6–11 mån
1 år
2–5 år
6–9 år
Flickor
10–13 år
14–17 år
Pojkar
10–13 år
All mat lagas hemma
760
770
930
1 540
1 710
1 910
1 950
All mat lagas hemma utom lunch vardagar
580
590
720
1 180
1 310
1 460
1 490
0 år
1–2 år
3 år
4–6 år
7–10 år
11–14 år
15–17 år
11–14 år
Personlig hygien
510
430
150
120
150
290
410
220
Kläder och skor
380
450
450
530
580
590
600
590
80
180
180
400
620
720
720
720
200
240
200
Fritid och lek
Mobiltelefon
Barn-/ungdomsförsäkring
Summa kostnader, exklusive livsmedel
140
140
140
140
140
140
140
140
1 110
1 200
920
1 190
1 490
1 940
2 110
1 870
* För 18- och 19-åringar minskas summan med cirka 65 kr/månad på grund av fri tandvård.
22
Konsumentverkets matsedel som finns
på Konsumentverkets webbplats. Det
är en fyraveckors näringsberäknad mat­
sedel som täcker dagsbehovet av energi
och näring för respektive åldersgrupp.
Matsedeln består av frukost, lunch,
middag och två till tre mellanmål.
Personlig hygien: Gäller sådant som tvål,
tandkräm, blöjor, hårklippning med
mera samt kostnad för ett årligt tandlä­
karbesök (undersökning) för vuxna.
Kläder och skor: Ett basbehov av klä­
der och skor som används till vardags,
på fritiden och vid festligare tillfällen.
Här ingår även tillbehör som väska,
klocka och paraply.
Fritid och lek: Vanliga fritidsaktiviteter,
leksaker, böcker, skidor, cykel, fören­
ingsavgift med mera.
Gemensamma kostnader per månad
Förbrukningsvaror
Hemutrustning: Möbler, husgeråd, tv,
dator med mera. Vitvaror som diskoch tvättmaskin ingår inte.
Mobiltelefon: Kostnad för telefon
med kontantkort.
Barn-/ungdomsförsäkring: Kostnad för
sjuk- och olycksfallsförsäkring för
barn och ungdomar. Försäkringen
omfattar även sjukdom och olycksfall
under fritid.
Förbrukningsvaror: Dagligvaror som
främst används för vård och skötsel
av hemmet som tvätt- och rengörings­
medel, toalett- och hushållspapper
med mera.
Medier: Kostnad för bredband, fast
telefoni, tv-licens och dagstidning
med mera.
Hemförsäkring: Kostar olika beroende
på hemmets försäkringsbelopp
och bostadsort.
Storstad: över 200 000 invånare.
Mellanstor stad: 50 000 –200 000 invånare.
Mindre tätort: under 50 000 invånare.
1 pers
2 pers
3 pers
4 pers
5 pers
6 pers
7 pers
260
320
370
410
100
130
220
Hemutrustning
370
450
540
620
740
820
890
Medier
920
950
970
990
1 010
1 030
1 050
storstad
140
150
170
180
190
200
200
mellanstor stad
100
110
120
130
140
140
140
90
100
110
120
120
130
130
storstad
1 530
1 680
1 900
2 050
2 260
2 420
2 550
mellanstor stad
1 490
1 640
1 850
2 000
2 210
2 360
2 490
mindre tätort
1 480
1 630
1 840
1 990
2 190
2 350
2 480
Mitt hushåll per månad
Konsumentverkets
beräkningar
Mina
kostnader
Hemförsäkring
mindre tätort
Summa gemensamma
kostnader
14–17 år
Kvinnor
18–30 år
31–60 år
61–74 år
75 år >
Män
18–30 år
31–60 år
61–74 år
75 år >
2 460
1 870
1 840
1 690
1 640
2 460
2 350
2 110
1 910
1 880
1 430
1 400
1 290
1 250
1 880
1 780
1 620
1 460
15–17 år
18–30 år
31–49 år
50–60 år
61 år >
18–30 år
31–49 år
50–60 år
61 år >
510
400 *
400
400
400
610
600
600
600
600
640
640
640
640
640
640
230
210
250
240
230
210
1 990
1 970
1 890
1 880
1 870
1 850
260
530*
530
510
600
610
610
610
720
640
640
240
250
240
2 030
2 020
140
1 960
För över uppgifterna till tabellen på sidan 3.
23
© Konsumentverket 2016 ISBN: 978-91-87533-45-7
Vill du ha fler broschyrer?
Fler broschyrer finns hos kommunens konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare.
De kan också beställas från Konsumentverkets webbplats: www.publikationer.konsumentverket.se
Projektledning & text Konsumentverket Foto Øyvind Lund, Shutterstock Illustrationer Annika Carlsson
Form Universitetstryckeriet, Karlstad Tryck Danagårds Litho
Konsumentverket, Box 48, 651 02 Karlstad. Telefon: 0771-42 33 00. www.konsumentverket.se
24