Kallelse och handlingar till kommunstyrelsen 18 MB
Sida 1(1) KALLELSE Datum 2015-05-21 Kommunstyrelsen Andriette Ivarsson/Lena Rasche Kommunstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kommunstyrelsen Kommunhuset Plenisalen Tisdag 2015-06-09 Information 9.00-12.30 OBS! Ordinarie möte börjar 13.30 Förmiddagen ägnas åt information och utbildning enligt följande: Information från verksamheterna kultur och fritid kl. 9.00-10.15 Information/utbildning från Länsstyrelsen, Peter Forsström, om handlingsprogram för skydd mot olyckor kl. 10.30-12.30. Till denna information är jävsnämndens och utskottet för samhällsbyggnads ledamöter inbjudna att delta. Förmiddagens information och utbildning protokollförs inte. Ärenden 1 Val av justerare 2 Budgetutfallsprognos per den 30 april 2015 Rapporten håller på att färdigställas. Läggs ut på ikonen så snart den är klar. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. 1 2015/809 2 3 Svar på medborgarförslag om påfarter till Sågmyravägen i Tibble Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 2014/1351 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning anse medborgarförslaget besvarat. 4 Svar på medborgarförslag om anslutning av Sågmyravägen till Riksväg 70 Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 2014/1352 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning anse medborgarförslaget besvarat. 5 Svar på medborgarförslag om klocka på Norsgatan Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 2014/1416 1. Uppdra till sektor samhällsbyggnad att ta med förslaget om klocka på Norsgatan i kommande planering för centrumbyggnationen. Sektor samhällsbyggnad får också i uppdrag att försöka hitta ekonomiskt samarbete med fastighetsägare och verksamhetsutövare för en installation av klocka. 2. Med hänvisning till beslut enligt punkt 1 ovan anse medborgarförslaget besvarat. 6 Svar på medborgarförslag om att ordna en ren och snygg toalett på Noret Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 2015/277 1. Med hänvisning till fritidsavdelningens bedömning anse medborgarförslaget besvarat. 7 Svar på medborgarförslag om att skriva en bok/skrift om den gamla flottbron Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 2015/99 1. Med hänvisning till ärendets bedömning avslå medborgarförslaget. 8 Programhandling Leksandsbron Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Ta programhandlingen som en information och en orientering hur läget är när det gäller Leksandsbron. 2 2015/704 3 9 Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 2015/670 1. Leksands kommun ställer sig bakom strategi och avsiktsförklaring för ”Dalarna – bästa ungdomsregion”. 2. Ansvarig för uppföljning av arbetet med ”Dalarna – bästa ungdomsregion” är kommunens strategigrupp för barn och unga. Till kommunens strategigrupp adjungeras ordföranden för lärande och stöd. 3. Utse kommunens folkhälsoplanerare till samordnare av arbetet med ”Dalarna – bästa ungdomsregion”. 10 Årsredovisning från Nedansiljans samordningsförbund 2014 Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 2015/701 1. Godkänna årsredovisningen 2014 för Nedansiljans samordningsförbund. 11 Komplettering i kommunstyrelsens delegering till tjänsteman Kommunstyrelsens beslut 2015/28 1. Delegera rätt att visstidsanställa personal till samordnare bemanningscentrum. 2. Uppdra åt förvaltningen att göra komplettering i delegeringsordningen enligt beslut enligt punkt 1 ovan. 12 Framtida bostadsprojekt 2015-2025 Kommunstyrelsens beslut 2014/821 1. Godkänna redovisningen. 13 Markförsäljning Barkdalsskolan 2 Ärendet är under beredning. Förhoppningen är att ärendet är färdigberett till sammanträdet. Handlingar till detta ärende delas ut på sammanträdet eller så utgår ärendet. Kommunstyrelsens beslut 1. 3 2015/814 4 14 Bilden av Leksand - Attraktionsindex 2015 Föredrag om Leksands kommuns attraktionsindex 2015 kl. 15.00-16.00. Föredraget hålls av företaget Tendensor som gjort undersökningen. Till detta ärende är tjänstemän från kommunen samt representanter från partier som inte har någon representation i kommunstyrelsen inbjudna att delta. 2015/815 Kommunstyrelsens beslut 1. Ta föredragningen som en information till protokollet. 15 Anmälan av inkomna delegeringsbeslut Kommunstyrelsens beslut 2015/60 1. Godkänna redovisningen av de delegeringsbeslut som förtecknats i protokoll 9 juni 2015. 16 Anmälan av inkomna meddelanden Kommunstyrelsens beslut 1. Ta ärendet som en information till protokollet. 17 Utskottsordförandena informerar Kommunstyrelsens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. 18 Kommunstyrelsens ordförande informerar Kommunstyrelsens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. 19 Kommundirektören informerar Kommunstyrelsens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Ulrika Liljeberg (C) ordförande 4 2015/61 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet § 61 Dnr 2014/1351 Svar på medborgarförslag om påfarter till Sågmyravägen i Tibble Beskrivning av ärendet I ett medborgarförslag föreslås att en cirkulationsplats anläggs vid korsningen mellan Sågmyravägen (väg 929) och Lyckavägen. Grundtanken är att ersätta besvärliga utfarter mot Sågmyravägen från Tibble (Bygattu, Svinåkersgattu samt Båthusgattu) med denna cirkulationsplats. Trafikenhetens bedömning Trafikenheten delar förslagsställarens uppfattning om att nuvarande utfarter är besvärliga avseende siktsträckor och anslutande vägars lutning. Liknande förhållanden råder vid många enskilda vägars anslutningar till Sågmyravägen mellan Tibble och Romma. Trafikverket har sedan tidigare sänkt högsta tillåtna hastighet på sträckan till 40 km/tim som ett led i att höja trafiksäkerheten och minska olycksrisken. I dialog med Trafikverket har det framkommit att de känner till att boende längs sträckan upplever att det finns besvärliga anslutningar och andra bekymmer efter Sågmyravägen. I nuläget har Trafikverket inga aktuella planer på ombyggnadsåtgärder längs sträckan. Det pågår en dialog med Trafikverket om Sågmyravägen men där är fokus på alternativa lösningar och bättre förutsättningar för de oskyddade trafikanterna längs sträckan. Det finns inga rapporterade olyckor (Strada) vid de aktuella utfarterna. Räddningstjänsten i Leksand bekräftar bilden av att sträckan inte är olycksdrabbad. Merparten av de som trafikerar vägen bedöms vara väl förtrogna med och känna till förhållandena längs sträckan. En ombyggnad av enskilda vägars anslutningar mot statlig väg samt byggande av nya vägar ombesörjs av vägs ägare. Om Trafikverket begärt och väljer att förändra anslutning mot statlig väg kan de helt eller delvis finansiera sådana åtgärder. I kommunens skötselåtagande av enskilda vägar ingår normalt inte ombyggnation samt byggande av nya enskilda vägar. En förändring av byns vägnät i enlighet med förslaget är således en fråga för byborna i Tibble att behandla. Justeras Utdrag bestyrks 5 1(2) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från trafikingenjör Lars Lindblom, daterat 2015-04-14. Medborgarförslag, daterat 2014-10-27. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 6 2(2) Datum: 2015-04-14 Dnr: 2014/1351 Handläggare: Lars Lindblom Trafikingenjör Tjänsteutlåtande Medborgarförslag beträffande påfarter till Sågmyravägen i Tibble. Beskrivning av ärendet medborgarförslag avser anläggande av en cirkulationsplats vid korsningen mellan Sågmyravägen (väg 929) och Lyckavägen. Grundtanken är att ersätta besvärliga utfarter mot Sågmyravägen från Tibble (Bygattu, Svinåkersgattu samt Båthusgattu) med denna cirkulationsplats. Boende i byn skulle då färdas via befintlig åkerväg fram Båthusgattu. Från Båthusgattu (ovanför bystugan) är tanken att en ny väg dras över åkern fram till cirkulationsplatsen. Nuvarande utfarter Föreslagen ny cirkulationsplats Befintlig åkerväg Föreslagen ny väg 7 Väg 929 (Sågmyravägen) är en statlig väg. Nya anslutningar till statlig väg samt eventuell ombyggnad av anslutningar och byggande av cirkulationsplats beslutas av Trafikverket. Övriga vägar i Tibble är enskilda vägar som till stor del sköts av kommunen. Byn och aktuella anslutningar ligger inte inom detaljplanelagt område förutom korsningen där cirkulationsplatsen föreslås. Däremot finns områdesbestämmelser för Tibble (KF 2002-11-20, §27) Den föreslagna stäckningen för ny väg går genom jordbruksmark som brukas. Odlingslandskapet i Tibble ingår i riksintresse för naturvård. I områdesplanen framhålls bland annat att nya anläggningar inte bör lokaliseras så att pågående jordbruksdrift hindras eller försvåras. Sektorns bedömning Trafikenheten delar förslagsställarens uppfattning om att nuvarande utfarter är besvärliga avseende siktsträckor och anslutande vägars lutning. Liknande förhållanden råder vid många enskilda vägars anslutningar till Sågmyravägen mellan Tibble och Romma. Trafikverket har sedan tidigare sänkt högsta tillåtna hastighet på sträckan till 40 km/tim som ett led i att höja trafiksäkerheten och minska olycksrisken. I dialog med Trafikverket har det framkommit att de känner till att boende längs sträckan upplever att det finns besvärliga anslutningar och andra bekymmer efter Sågmyravägen. I nuläget har Trafikverket inga aktuella planer på ombyggnadsåtgärder längs sträckan. Det pågår en dialog med Trafikverket om Sågmyravägen men där är fokus på alternativa lösningar och bättre förutsättningar för de oskyddade trafikanterna längs sträckan. Det finns inga rapporterade olyckor (Strada) vid de aktuella utfarterna. Räddningstjänsten i Leksand bekräftar bilden av att sträckan inte är olycksdrabbad. Merparten av de som trafikerar vägen bedöms vara väl förtrogna med och känna till förhållandena längs sträckan. En ombyggnad av enskilda vägars anslutningar mot statlig väg samt byggande av nya vägar ombesörjs av vägs ägare. Om Trafikverket begärt och väljer att förändra anslutning mot statlig väg kan de helt eller delvis finansiera sådana åtgärder. I kommunens skötselåtagande av enskilda vägar ingår normalt inte ombyggnation samt byggande av nya enskilda vägar. En förändring av byns vägnät i enlighet med förslaget är således en fråga för byborna i Tibble att behandla. Förslag till beslut 1. Med hänvisning till beskrivning av ärendet och sektorns bedömning anser vi medborgarförslaget besvarat. Beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Tjänsteutlåtande daterat 2015-04-14 Skickas (expedieras) till Trafikenheten, Leksands kommun 8 Leksand 9 10 11 12 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet § 62 Dnr 2014/1352 Svar på medborgarförslag om anslutning av Sågmyravägen till riksväg 70 Beskrivning av ärendet En ny anslutning av Sågmyravägen till riksväg 70 föreslås i ett medborgarförslag. Förslaget bygger på att nyttja den gamla banvallen från Norsbo som ny väg och att den sedan förlängs parallellt med riksväg 70 fram till Leksands norra infart vid Limsjöänget. Trafikenhetens bedömning I Leksands översiktsplan har motsvarande frågeställning behandlats och där redovisas även kommunens långsiktiga planer och idéer. Kommunen verkar aktivt för att skapa en förbättrad trafikplats vid Leksands norra infart. En ny cirkulationsplats har lyfts fram som en möjlig lösning i flera olika sammanhang . Tidigare utredningar har undersökt alternativa förslag och möjligheter för Sågmyravägens anslutning till riksväg 70. De har visat att lämpligaste alternativ är att Sågmyravägen dras genom Hjorthagen och där ansluter till Leksands norra infart. En möjlighet är att detta skulle kunna genomföras i samband med att en exploatering av området påbörjas. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från trafikingenjör Lars Lindblom, daterat 2015-04-17. Medborgarförslag, daterat 2014-10-27. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 13 1(1) Datum: 2015-04-17 Dnr: 2014/1352 Handläggare: Lars Lindblom Trafikingenjör Tjänsteutlåtande Medborgarförslag om anslutning av Sågmyravägen till rv70 Beskrivning av ärendet medborgarförslag avser ny anslutning av Sågmyravägen till rv70. Förslaget bygger på att nyttja den gamla banvallen från Norsbro nyttjas som ny väg och att den sedan förlängs parallellt med RV70 fram till Leksands Norra infart vid Limsjöänget. Föreslagen ny cirkulationsplats Föreslagen ny väg Väg 929 (Sågmyravägen) är en allmän väg inom ett område där kommunen är väghållningsmyndigt (inte Trafikverket) men RV70 är statlig väg. Nya anslutningar till statlig väg samt eventuell ombyggnad av anslutningar och byggande av cirkulationsplats beslutas av Trafikverket. Den gamla banvallen är en enkel smal grusväg som idag fungerar som räddningsväg. Vägen är spärrad med fjärrstyrd bom och annan trafik med motorfordon är inte tillåten. Den föreslagna stäckningen för ny väg går genom natura 2000 område (Limsjön). 14 Sektorns bedömning I Leksands översiktsplan har motsvarande frågeställning behandlats och där redovisas även kommunens långsiktiga planer och idéer. Kommunen verkar aktivt för att tillskapa en förbättrad trafikplats vid Leksands norra infart. En ny cirkulationsplats har lyfts fram som en möjlig lösning i flera olika sammanhang . Tidigare utredningar har undersökt alternativa förslag och möjligheter för Sågmyravägens anslutning till RV70. De har visat att lämpligaste alternativ är att Sågmyravägen dras genom Hjorthagen och där ansluter till Leksands norra infart. En möjlighet är att detta skulle kunna genomföras i samband med att en exploatering av området påbörjas. Förslag till beslut 1. Med hänvisning till beskrivning av ärendet och sektorns bedömning anser vi medborgarförslaget besvarat. Beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Tjänsteutlåtande daterat 2015-04-17 Skickas (expedieras) till Trafikenheten, Leksands kommun Leksand 15 16 17 18 19 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet § 63 Dnr 2014/1416 Svar på medborgarförslag om klocka på Norsgatan Beskrivning av ärendet Alf Blomquist har lämnat in ett förslag om det bör finnas en större klocka på Norsgatan, i gammal stil men med även temperaturangivelse. Han anser att detta bör ordnas inom ramen för pågående centrumutveckling. Sektorns/avdelningens bedömning Samhällsbyggnad delar uppfattningen om att det vore trevligt med en större klocka i gammal stil någonstans på Norsgatan. En sådan satt tidigare uppsatt som ett privat initiativ på en fastigheterna längs gatan. Det vore bra om någon av fastighetsägarna inom området förskönade området med en vacker klocka men Samhällsbyggnad kan ta med frågan i kommande planering för Norsgatans omformning och då även diskutera detta med fastighetsägare och verksamhetsutövare för en eventuell gemensam satsning. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från sektorschef Åke Sjöberg, daterat 2015-03-06. Medborgarförslag från Alf Blomquist, daterat 2014-11-10. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Uppdra till sektor samhällsbyggnad att ta med förlaget om klocka på Norsgatan i kommande planering för centrumbyggnationen. Sektor samhällsbyggnad får också i uppdrag att försöka hitta ekonomiskt samarbete med fastighetsägare och verksamhetsutövare för en installation av klocka. 2. Med hänvisning till beslut enligt punkt 1 ovan anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 20 1(1) Sida 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens 2015-03-06 Dnr 2014/1416 Samhällsbyggnad Åke Sjöberg, 0247-80599 [email protected] Medborgarförslag, klocka på Norsgatan Beskrivning av ärendet Alf Blomquist har lämnat in ett förslag om det bör finnas en större klocka på Norsgatan, i gammal stil men med även temperaturangivelse. Han anser att detta bör ordnas inom ramen för pågående centrumutveckling. Samhällsbyggnads bedömning Samhällsbyggnad delar uppfattningen om att det vore trevligt med en större klocka i gammal stil någonstans på Norsgatan. En sådan satt tidigare uppsatt som ett privat initiativ på en fastigheterna längs gatan. Det vore bra om någon av fastighetsägarna inom området förskönade området med en vacker klocka men Samhällsbyggnad kan ta med frågan i kommande planering för Norsgatans omformning och då även diskutera detta med fastighetsägare och verksamhetsutövare för en eventuell gemensam satsning. Förslag till beslut Samhällsbyggnad tar med förslaget i kommande planering för centrumombyggnationen och försöker hitta ekonomiskt samarbete med fastighetsägare och verksamhetsutövare för en installation av klocka. 21 22 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet § 64 Dnr 2015/277 Svar på medborgarförslag om att ordna en ren och snygg toalett på Noret Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har lämnats in gällande toaletterna på samhället. Förslagsställaren vill att kommunen ”fixar en toalett som är ren och snygg” och anser att toaletterna inte är anpassade för rörelsehindrade. Vidare påpekas att en av toaletterna är låst och en inte är ren och fin. Förslagsställaren föreslår att det ska finnas en allmän toalett i kommunhuset. Fritidsavdelningens bedömning Rena och snygga toaletter på Noret är vårt mål och faktum är att vi i år fått mer beröm än klagomål på våra offentliga toaletters standard. Det här är dock en utmaning då toaletten kan städas skinande ren klockan nio på morgonen och sedan kommer någon mindre noggrann person och skräpar ned klockan halv tio. Det resulterar i att människor möts av vad man upplever vara en ostädad toalett resten av dagen. Efter bedömning har nuvarande städfrekvens (oftast en gång per dag, se nedan) ansetts vara tillräcklig för att de flesta besökarna ska mötas av en välskött toalett. På samtliga toaletter finns en lista som städpersonalen fyller i när man städat. Denna lista kommer nu även att kompletteras med klockslag så att besökaren kan se mer exakt när toaletten städades senast. Vidare kommer även ett telefonnummer att skrivas dit, som besökaren uppmanas ringa till om något är sönder eller om toaletten är i sådant skick att den inte går att bruka. Handikappanpassning: Både toaletthuset på Torget och på Konsumparkeringen är handikappanpassade. Låsta toaletter: Toaletthuset på Konsumparkeringen är stängd under vintern då den inte är lämpad för användning vintertid (vattnet fryser). Ibland låses även andra toaletter då de kan ha vandaliserats vilket tyvärr händer då och då. Då ska det sitta en lapp på dörren som förklarar varför den är låst. Allmän toalett i kommunhuset: Det finns en allmän och handikappanpassad toalett i kommunhusets reception. Justeras Utdrag bestyrks 23 1(2) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet Den är öppen de tider kommunhuset är öppet, f.n. mån-fre kl. 8.00-16.30 med lunchstängt kl. 12.00-13.00. Från 1 maj till 31 augusti stänger kommunhuset kl. 15.30. Öppettider och städfrekvens för toaletterna på Noret under 2014: Toaletthuset på Torget (öppen året runt). Städning 1 januari -10 juni: 1 gång/dag, mån-fre (lördag och söndag har personalen på restaurangen på Torget tillsyn av toaletten enligt muntligt avtal). 11 juni – 26 augusti: 1 gång/dag, mån-sön inkl. helgdagar. 27 augusti – 31 december: 1 gång/dag, mån-fre (lördag och söndag har personalen på restaurangen på Torget tillsyn av toaletten enligt muntligt avtal). Vid vissa större evenemang städas dessa toaletter två gånger per dag. Toaletthuset på Konsumparkeringen (öppen 15 maj – 15 oktober) Städning 15 maj – 10 juni: 1 gång/dag, mån-fre 11 juni – 26 augusti: 1 gång/dag, mån-sön inkl. helgdagar 27 augusti – 15 oktober: 1 gång/dag, mån-fre. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från fritidshef Lars Liljegren, daterat 2015-03-19. Medborgarförslag, daterat 2015-02-10. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till fritidsavdelningens bedömning anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 24 2(2) Sida 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens 2015-03-19 Dnr 2015/277 Fritidsavdelningen Lars Liljegren, 0247-801 89 [email protected] För kännedom: "[Skriv text här]" Medborgarförslag om att ordna en ren och snygg toalett på Noret Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har lämnats in gällande toaletterna på samhället. Förslagsställaren vill att kommunen ”fixar en toalett som är ren och snygg” och anser att toaletterna inte är anpassade för rörelsehindrade. Vidare påpekas att en av toaletterna är låst och en inte är ren och fin. Förslagsställaren föreslår att det ska finnas en allmän toalett i kommunhuset. Sektorns/avdelningens bedömning Rena och snygga toaletter på Noret är vårt mål och faktum är att vi i år fått mer beröm än klagomål på våra offentliga toaletters standard. Det här är dock en utmaning då toaletten kan städas skinande ren klockan nio på morgonen och sedan kommer någon mindre noggrann person och skräpar ned klockan halv tio. Det resulterar i att människor möts av vad man upplever vara en ostädad toalett resten av dagen. Efter bedömning har nuvarande städfrekvens (oftast en gång per dag, se nedan) ansetts vara tillräcklig för att de flesta besökarna ska mötas av en välskött toalett. På samtliga toaletter finns en lista som städpersonalen fyller i när man städat. Denna lista kommer nu även att kompletteras med klockslag så att besökaren kan se mer exakt när toaletten städades senast. Vidare kommer även ett telefonnummer att skrivas dit, som besökaren uppmanas ringa till om något är sönder eller om toaletten är i sådant skick att den inte går att bruka. Handikappanpassning: Både toaletthuset på Torget och på Konsumparkeringen är handikappanpassade. Låsta toaletter: Toaletthuset på Konsumparkeringen är stängd under vintern då den inte är lämpad för användning vintertid (vattnet fryser). Ibland låses även andra toaletter då de kan ha vandaliserats vilket tyvärr händer då och då. Då ska det sitta en lapp på dörren som förklarar varför den är låst. Allmän toalett i kommunhuset: Det finns en allmän och handikappanpassad toalett i kommunhusets reception. Den är öppen de tider kommunhuset är öppet, f.n mån-fre kl 8-16.30 med lunchstängt kl 12-13. 25 Leksands kommun Datum Referens Sida 2015-05-22 Dnr 2015/277 2(2) Öppettider och städfrekvens för toaletterna på Noret under 2014: Toaletthuset på Torget (öppen året runt). Städning 1 januari -10 juni: 1 gång/dag, mån-fre (lördag och söndag har personalen på restaurangen på Torget tillsyn av toaletten enligt muntligt avtal). 11 juni – 26 augusti: 1 gång/dag, mån-sön inkl. helgdagar. 27 augusti – 31 december: 1 gång/dag, mån-fre (lördag och söndag har personalen på restaurangen på Torget tillsyn av toaletten enligt muntligt avtal). Vid vissa större evenemang städas dessa toaletter två gånger per dag. Toaletthuset på Konsumparkeringen (öppen 15 maj – 15 oktober) 15 maj – 10 juni: 1 gång/dag, mån-fre 11 juni – 26 augusti: 1 gång/dag, mån-sön inkl. helgdagar 27 augusti – 15 oktober: 1 gång/dag, mån-fre. Förslag till beslut Vi tackar för synpunkterna och hoppas att svaret och de åtgärder som nämns ska hjälpa till att ge nöjdare besökare på Norets offentliga toaletter. Skickas (expedieras) till Siljansnäs Lotta Målarbo, Städavdelningen Leksands Kommun 26 27 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet § 65 Dnr 2015/99 Svar på medborgarförslag om att skriva en bok/skrift om den gamla flottbron Beskrivning av ärendet Hoff Sven Hedlund har inkommit med ett medborgarförslag om att någon kunnig person ska skriva en bok/skrift om den gamla flottbron. Enligt förslagsställaren var flottbron en viktig trafikled för såväl Leksandsbor som boende i andra delar av Siljansbygden och turister. Boken bör handla om flottbrons betydelse samt om färjan som trafikerade sträckan innan flottbrons tillkomst. Kulturavdelningens bedömning I dagsläget finns varken finansiering eller prioritet att få en bok om flottbron skriven. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kulturchef Marie Folkesson, daterat 2015-03-27. Medborgarförslag från Hoff Sven Hedlund, daterat 2015-01-21. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till ärendets bedömning avslå medborgarförslaget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 28 1(1) Sida 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens 2015-03-27 Dnr 2015/99 Kulturavdelningen Marie Folkesson [email protected] Medborgarförslag om att låta Roland Andersson eller annan kunnig person skriva en bok/skrift om den gamla flottbron Beskrivning av ärendet Hoff Sven Hedlund har inkommit med ett medborgarförslag om att Roland Andersson eller annan kunnig person ska skriva en bok/skrift om den gamla flottbron. Enligt förslagsställaren var flottbron en viktig trafikled för såväl Leksandsbor som boende i andra delar av Siljansbygden och turister. Boken bör handla om flottbrons betydelse samt om färjan som trafikerade sträckan innan flottbrons tillkomst. Sektorns/avdelningens bedömning I dagsläget finns varken finansiering eller prioritet att få en bok om flottbron skriven. Förslag till beslut 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning avslå medborgarförslaget. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Medborgarförslag från Hoff Sven Hedlund, daterat 2015-01-21 Tjänsteutlåtande från kulturchef Marie Folkesson, daterat 2015-03-27 Skickas (expedieras) till Hoff Sven Hedlund Hotellbacken 4 F 793 30 Leksand Sektorschef Lennart Ljungemo Kulturchef Marie Folkesson 29 30 31 32 33 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet § 66 Dnr 2015/704 Programhandling Leksandsbron Beskrivning av ärendet Inför renoveringen av Leksandsbron har vi uppmärksammat behov av att samla och sammanfatta utredningsresultat, rekommendationer, behov och önskemål etc. som rör Leksandsbron. Ett lämpligt sätt att göra detta är att upprätta en programhandling. Syftet med denna programhandling är att den kan vara ett underlag så att välgrundade beslut kan tas som medför att bron på bästa sätt kan nyttjas för trafik för en överskådlig framtid. Trafikingenjörens och gatuchefens bedömning Programhandlingen är tänkt att användas som ett underlag och stöd för kommande val och beslut av åtgärder som rör Leksandsbron, främst inför den renovering som är planerad att genomföras under 2016. Handlingen ger en överblick och sammanfattning av utredningar och undersökningar som gjorts samt ställningstaganden och rekommendationer baserat på dessa. Även nuvarande samt framtida behov och önskemål som förts fram vid olika tillfällen och av olika intressen finns medtagna i denna programhandling samtidigt som den är en nulägesbeskrivning. Programhandlingen i sig kan ses som en information och en orientering om hur läget är när det gäller Leksandsbron. Beslutsunderlag Programhandling Leksandsbron, daterad 2015-04-28. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Ta programhandlingen som en information och en orientering om hur läget är när det gäller Leksandsbron. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 34 1(1) Datum: 2015-04-28 Dnr: 2015/704 Handläggare: Lars Lindblom Trafikingenjör Olle Oskarsson Gatuchef Tjänsteutlåtande Programhandling Leksandsbron Beskrivning av ärendet Inför renoveringen av Leksandsbron har vi uppmärksammat behov av att samla och sammanfatta utredningsresultat, rekommendationer, behov och önskemål etc som rör Leksandsbron. Ett lämpligt sätt att göra detta är att upprätta en programhandling. Syftet med denna programhandling är att den kan vara ett underlag så att välgrundade beslut kan tas som medför att bron på bästa sätt kan nyttjas för trafik för en överskådlig framtid. Sektorns bedömning Programhandling är tänkt att användas som ett underlag och stöd för kommande val och beslut av åtgärder som rör Leksandsbron, främst inför den renovering som är planerad att genomföras under 2016. Handlingen ger en överblick och sammanfattning av utredningar och undersökningar som gjorts samt ställningstaganden och rekommendationer baserat på dessa. Även nuvarande samt framtida behov och önskemål som förts fram vid olika tillfällen och av olika intressen finns medtagna i denna programhandling samtidigt som den är en nulägesbeskrivning. Programhandlingen i sig kan ses som en information och en orientering om hur läget är när det gäller Leksandsbron. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Ta ärendet och programhandlingen som en information och en orientering om hur läget är när det gäller Leksandsbron. Beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Tjänsteutlåtande, daterat 2015-04-28 2. Programhandling Leksandsbron, daterad 2015-04-28 Skickas (expedieras) till Trafikenheten, Leksands kommun (Lars Lindblom) Gata Park, Leksandsbostäder (Olle Oskarsson) 35 Datum: 2015-04-28 Dnr: 2015/704 Programhandling Leksandsbron Genom att samla önskemål, nuvarande och framtida behov, utredningsresultat såsom bärighet och livslängd, riskbedömningar för trafik och vid arbete på bron utgör denna programhandling underlag för framtida val och beslut av åtgärder för att bron på bästa sätt ska fungera och fylla Leksands behov för många år framåt i tiden. Handläggare: Lars Lindblom Trafikingenjör Olle Oskarsson, Gatuchef 36 Inledning Denna programhandling är tänkt att användas som ett underlag och stöd för kommande val och beslut av åtgärder som rör Leksandsbron, främst inför den renovering som är planerad att genomföras under 2016. Handlingen ger en överblick och sammanfattning av utredningar och undersökningar som gjorts samt ställningstaganden och rekommendationer baserat på dessa. Även nuvarande samt framtida behov och önskemål som förts fram vid olika tillfällen och av olika intressen finns medtagna i denna programhandling samtidigt som den är en nulägesbeskrivning. Syftet med denna handling är att vara ett underlag så att välgrundade beslut kan tas som medför att bron på bästa sätt kan nyttjas för trafik för en överskådlig framtid. Sammanfattning av rekommenderade åtgärder och handläggningens bedömning Tabellen nedan är en sammanfattning av rekommenderade åtgärder gällande bron. Trafikregleringar (väghållarbeslut) Bussar i lokal och regional linjetrafik ska fortsatt kunna trafikera bron. Tillåten busstrafik på bron regleras med trafiksignaler. Övrig trafik med bruttovikt över 3,5 ton (tex turistbussar, långsamtgående arbetsfordon) får inte trafikera bron. Nuvarande viktbegränsning på 3,5 ton behålls. Följande undantag kan medges: Bron får belastas med max 5,5 tons axel respektive boggitryck (med mötande Bussar och tyngre väghållningsfordon (enligt specifikation i bärighetsutredningen) kan trafikera bron om de förs i bromitt utan mötande trafik. Högsta tillåtna hastighet på bron ska regleras till 30 km/h. Renovering Renovering av bron (baserat på utredning från 2009) ska genomföras och samordnas med centrumutvecklingsplanen. Påförande av karbonatiseringsskydd tas med som en åtgärd i samband med renovering. Byte av körbaneyta från asfalt till armerad slitbetong. Styra tidpunkt för genomförande av renovering så att avstängningar och störningar under turistsäsong minimeras. Övriga åtgärder (i samband med renovering) Utbyte av flaggstänger. Förnya och uppdatera trafikbelysning (vägbana och trottoar) i den omfatting som bedöms nödvändig och motiverad efter genomförd utredning. Förnya och uppdatera effektbelysning (pelare, valvbågar etc) i den omfatting som bedöms nödvändig och motiverad efter genomförd utredning. Se över möjlighet till belysning i färg. Broräcket byts endast om nuvarade räcke bör bytas. Val av och beslut om åtgärder förutsätter även att det beslutas om nödvändiga medel för ett genomförande. 37 Innehållsförteckning Inledning.............................................................................................................................. 2 Sammanfattning av rekommenderade åtgärder och handläggningens bedömning ............. 2 Innehållsförteckning ............................................................................................................ 3 1. Bakgrund ...................................................................................................................... 5 2. Historik ........................................................................................................................ 6 3. Nuläge .......................................................................................................................... 6 4. Genomförda utredningar, besiktningar mm ................................................................. 8 4.1. Broinspektion 2009 – ÅF och Ramböll.................................................................... 8 4.1.1. Rekommendation .................................................................................................. 8 4.1.2. Handläggningens bedömning ............................................................................... 8 4.2. Provning av betong och pålar i fundament 2013 - Sweco........................................ 9 4.2.1. Rekommendation .................................................................................................. 9 4.2.2. Handläggningens bedömning ............................................................................... 9 4.3. Bärighetsutredning (steg 1-3) 2014 – Sweco ........................................................... 9 4.3.1. Rekommendation ................................................................................................ 10 4.3.2. Handläggningens bedömning ............................................................................. 10 5. Övriga planer som berör Leksandsbrons funktion ..................................................... 11 5.1. Centrumutvecklingsplan – 2012 & Vision 2025 .................................................... 11 5.1.1. Rekommendation ................................................................................................ 11 5.1.2. Handläggningens bedömning ............................................................................. 11 5.2. Översiktsplan för Leksands kommun - 2014 ......................................................... 11 5.2.1. Rekommendation ................................................................................................ 11 5.2.2. Handläggningens bedömning ............................................................................. 11 5.3. Kollektivtrafikutredning – 2004 & Trafikutredning Lugnet - 2004 ...................... 12 5.3.1. Rekommendation ................................................................................................ 12 5.3.2. Handläggningens bedömning ............................................................................. 12 5.4. Önskemål från Dalatrafik ....................................................................................... 12 5.4.1. Rekommendation ................................................................................................ 12 5.4.2. Handläggningens bedömning ............................................................................. 12 6. Övriga önskemål rörande bron ................................................................................... 13 6.1. Belysning (väg- och effektbelysning) .................................................................... 13 6.1.1. Rekommendation ................................................................................................ 13 6.1.2. Handläggningens bedömning ............................................................................. 13 6.2. Flaggstänger ........................................................................................................... 14 6.2.1. Rekommendation ................................................................................................ 14 6.2.2. Handläggningens bedömning ............................................................................. 14 38 6.3. Breddning av körbana och/eller trottoarer.............................................................. 14 6.3.1. Rekommendation ................................................................................................ 14 6.3.2. Handläggningens bedömning ............................................................................. 14 6.4. Körbaneyta ............................................................................................................. 15 6.4.1. Rekommendation ................................................................................................ 15 6.4.2. Handläggningens bedömning ............................................................................. 15 6.5. Önskemål och synpunkter från handlare i Leksands Noret .................................... 15 6.5.1. Rekommendation ................................................................................................ 15 6.5.2. Handläggningens bedömning ............................................................................. 15 39 1. Bakgrund Leksandsbron är en konstbyggnad (gäller alla vägbroar) som närmar sig en aktningsvärd ålder av 100 år. Teknisk livslängd för en betongbro brukar vara mellan 80 och 120 år. Med anledning av brons ålder har vi utrett om bron har en sådan kvalité att det är försvarbart att genomföra en omfattande underhållsåtgärd som blir mycket kostsam. Bron utgör med sina 5 spann ett ståtligt och välkänt landmärke som ger karaktär åt den kringliggande bygden. Bevarandevärdet är högt och det är svårt att se hur denna vackra bro i en framtid skulle kunna ersättas av enkel stålbalksbro. Leksandsbron är ett ståtligt och välkänt landmärke. Brons funktion, liksom beroendet av den, har förändrats från tiden då den byggdes till idag. Även förutsättningar för drift, underhåll och skötsel har väsentligt förändrats över tid inte minst beroende på förändringar av arbetsmiljölagar. De åtgärdsval vi gör i dag påverkar och kan bli avgörande för om och hur bron kan skötas, underhållas och trafikeras av såväl motorfordon som oskyddade trafikanter i framtiden. En statusbesiktning 2009 påvisade ett antal skador och behov av åtgärder. Inför en eventuell renovering har frågan väckts om det på något sätt är möjligt att bredda nuvarande gångbanor. För att utreda detta behövdes en mer genomgående besiktning samt bärighetsberäkning av bron. Spjälkning i armerad betong Genom att samla önskemål, utredningsresultat, nuvarande och framtida behov, bedöma risker för trafik och arbete på bron utgör denna programhandling underlag för val och beslut av åtgärder för att bron på bästa sätt ska fungera och uppfylla Leksands behov nu och många år framåt i tiden. 40 2. Historik Leksandsbron är en 225m lång bågvalvsbro i armerad betong som invigdes 1925. Dåtidens funktionskrav var bland annat att två hästskjutsar skulle kunna mötas på brons körbana, att det skulle finnas separerad gångbana på var sida om körbanan samt att den inte skulle utgör hinder för dåtidens livliga pråm och båttrafik samt flottningen av timmer på älven. Hästskjuts och automobil möts på bron Flottning och båttrafik på Österdalälven I mitten på 80-talet genomfördes en omfattande renovering av bron efter att riksväg 70 fått en ny sträckning öster om Leksands tätort. Bron hade fram till dess fungerat som riksvägsbro för dåvarande riksväg 70 med allt vad det innebär i form av trafikflöden och tunga transporter. Vid renoveringen breddades befintliga gångbanor med ca 0,5 m på var sida. Genom ett riksdagsbeslut 1990 beslutades att Leksands kommun skulle vara väghållare inom Leksands tätort. Det innebar även att ägandet och ansvaret för bron överfördes från dåvarande Trafikverket till Leksands kommun. Det infördes även en viktbegränsning på bron med syfte att få bort genomfart i Noret med tunga transporter. 3. Nuläge Idag är Leksandsbron en viktig trafikled över Österdalälven som sammanbinder Åkerö med Noret. Med bostadsområden, service, handel, skolor på var sida om österdalälven är bron en betydelsefull förutsättning för samhället. Som trafikled är den viktig för persontransporter med bil och buss men än mer viktig för gång- och cykeltrafik. Bron trafikeras vid normaltrafik av ca 12000 fordon/dygn. Vid låg- respektive högtrafik är motsvarande värde 9000 och över 20000 fordon per dygn. Bron är nu i akut behov av en renovering om den fortsatt ska kunna trafikeras av motorfordon. Som ett led i förberedelser och underlag inför denna renovering har ett antal prover och utredningar genomförts. 41 Trångt på gång och cykelbanan Inför den planerade renoveringen av bron har också ett antal önskemål lyfts fram såsom: möjlighet att bredda gång och cykelbanor förändrad belysning, såväl vägbelysning som effektbelysning säkerställa så lång livslängd (med tillåten motorfordonstrafik) som möjligt åtgärder som minskar behov av underhåll och ger längre intervaller Åtgärder som förenklar skötsel och tillsyn av installationer såsom el, flaggstänger, belysning, utsmyckning mm. Effektbelysning kan bidra till att lyfta fram olika evenemang liksom brons egen karaktär Utsmyckning av bron inverkar hur besökare uppfattar ”entrén” till Leksands Noret I samband med renoveringen bör lösningar och åtgärder som förbättrar arbetsmiljön, minskar risker vid skötsel och förenklar drift och underhåll av bron väljas. Skärpta arbetsmiljökrav innebär att bron mer frekvent kan behöva stängas av helt eller delvis samband med olika arbeten på bron. Besvärligt underhållsarbete ställer höga krav på säker arbetsmiljö. Foto: Dalarnas Tidningar Avstängning av bron har stor påverkan för hela Leksands tätort. Antalet avstängningar och tidslängden för dessa bör hållas så lågt som möjligt. Exempel på val av lösningar som kan minska behov av avstängningar är belysningsarmaturer och ljuskällor med mycket lång livslängd som minskar behov av arbete från korg. 42 4. Genomförda utredningar, besiktningar mm Utifrån Leksandsbrons ålder, tidpunkt för senaste renovering och huvudinspektion samt kommunens övergripande ansvar har på senare år ett antal utredningar och prover gjorts för att bedöma om det är försvarbart att renovera bron och hur den kan genomföras. För att få en uppfattning av skador på bron, omfattning, renoveringsbehov samt kostnad genomfördes en broinspektion 2009. Som underlag för att bedöma om en brorenovering är rätt åtgärd genomfördes under 2012-13 ett antal tester och prover på betong och pålar (träpålar i brofundament) för att beräkna kvarstående teknisk livslängd. När bron renoverades på 80-talet bärighetsberäknades den och fick då bärigetsklass 2 (BK2). För att bedöma möjlighet till breddning genomfördes under 2013-14 en ny bärighetsutredning baserad på nuvarande normer, utförda provningar (betong och pålar) med moderna modell- och beräkningsprogram. Prover på betong samt fundamentens träpålar visade på mycket bra kvalitet, skick och kvarvarande livslängd. Med rätt val av åtgärder kan bron användas för fordonstrafik under ytterligare ca 20-40 år och därefter under mycket lång tid som gång- och cykelbro. En självklar fråga att ställa sig är om det är ekonomiskt försvarbart att lägga miljonbelopp på att renovera Leksandsbron eller om det är ett bättre att bygga en helt ny bro. Ett sätt att se på det är att beakta värdeminskning (avskrivning). Om en renovering kostar ca 20 mkr motsvarar det 1 mkr/år om bron håller i ytterligare 20 år. Detta kan jämföra med en ny bro som kan kosta 200 mkr med en livslängd på 100 år vilket då motsvarar 2 mkr/år, dvs dubbelt så hög kostnad. Även om en ny bro byggs i framtiden kommer med stor sannolikhet nuvarande bro att stå kvar och fungera som gång- och cykelbro. För att bron fortsatt ska kunna vara kvar på såväl kort som lång sikt är det en förutsättning att den nu planerade renoveringen genomförs. 4.1. Broinspektion 2009 – ÅF och Ramböll Inspektionen 2009 påvisade ett antal skador som behöver åtgärdas. Kostnaden beräknades till då ca 12 miljoner kronor. Nuvarande uppskattning är ca 15-20 miljoner. Det får vi bättre svar på när vi fått in anbud på renoveringen. 4.1.1. Rekommendation Om dessa skador inte åtgärdas riskerar bron allvarligare skador och dess kvarvarande livslängd minskar drastiskt. Renovering måste genomföras. 4.1.2. Handläggningens bedömning Renovering ska genomföras och samordnas med centrumutvecklingsplanen. Medel för brorenovering har satts av i investeringsbudget (år 2015 - 2016). Pågående arbete med upphandling ska fortsätta och genomföras. 43 4.2. Provning av betong och pålar i fundament 2013 - Sweco Test av träpåle i brofundament visar att dessa är i mycket gott skick och i stort sett opåverkade av tidens tand. Dock motsvarar den testade pålens toppdiameter inte föreskrivet mått. Då kan vi inte utgå från att övriga pålar är nedslagna till rätt djup vilket påverkar förutsättningar för bärighetsberäkning. Betongprover visar på hög betongkvalitet (högre än föreskriven), mycket lång kvarvarande livslängd på betongen samt att karbonatiseringen gått långsamt. Karbonatisering är en process som leder till att betongens ph-värde sjunker och skyddet för armeringen försämras. När karbonatiseringen gått så lång in i betongen att den når armeringsjärnen kommer dessa att börja rosta. Del av konstruktionsritning med pålar och fundament Betongen skyddar armeringen fram tills karbonatiseringen nått för långt in i konstruktionen 4.2.1. Rekommendation Åtgärd som bidrar till att karbonatiseringen går än mer långsamt. Leksandsbrons kvarvarande livslängd (som vägbro för trafik med motorfordon) bedöms då kunna vara ca 30 år. 4.2.2. Handläggningens bedömning Påförande av karbonatiseringsskydd tas med som en åtgärd i förfrågningsunderlag för upphandling av renovering. En sådan åtgärd ger en betydande förlängning av brons kvarvarande livslängd. 4.3. Bärighetsutredning (steg 1-3) 2014 – Sweco Bärighetsutredningen som gjorts i tre steg blev en otrevlig överraskning då brons bärighet var betydligt sämre än förväntat trots de positiva provsvaren på såväl betong som pålar. I steg 1 modellerades bron i en digital 3D-modell och de olika delarnas hållfastighet beräknades i ett FEM-program. Brons bärighet beräknades då till 5,5ton (A/B). 44 I steg 2 kontrollerades specifika fordon (bussar och väghållningsfordon) som behöver kunna trafikera bron. Bussar kan framföras på bron om de förs i bromitt utan mötande trafik. Detta är en avvikelse från gällande normberäkningar I steg 3 var tanken att mäta hur eftergivlig brons grundläggning är för att använda detta värde i en ny bärighetsberäkning. Genom att mäta in ett antal fixpunkter då bron var obelastad respektive tungt belastad fås mått på hur mycket grundfundamentets eftergivlighet. Resultatet av mätningar gav dock motstridiga svar och kunde inte användas för en ny beräkning. De omfattande undersökningar och beräkningar som gjorts har följt gällande normer och regler och har även granskats av Trafikverkets broingenjörer. 4.3.1. Rekommendation Bron får belastas med max 5,5 tons axel respektive boggitryck. Högre belastning kan innebära allvarliga skador i konstruktionen som kan blir mycket kostsamma eller inte ens möjliga att reparera. Bussar och tyngre väghållningsfordon (enligt specifikation i utredningen) kan trafikera bron om de förs i bromitt utan mötande trafik. Detta kan lösas med signalreglering av bron vilket kommer innebära köer på var sida om bron. En eventuell omledning av bussar i linjetrafik via riksväg 70 innebär: nedprioritering av kollektivtrafiken försämrad tillgänglighet och attraktivitet längre restid och sträcka fördyrad kollektivtrafik sämre trafiksäkerhet (extra vänstersväng till/från RV70) i strid med intentioner i andra kommunala planer Utredningen framhåller även att en sänkning av gällande hastighet till 30 km/h är gynnsam för brons livslängd och skaderisk. En sådan sänkning är även önskvärd ur trafiksäkerhetsperspektiv. 4.3.2. Handläggningens bedömning Vissa bussar som går i lokal och regional linjetrafik ska fortsatt kunna trafikera bron. För att lösa busstrafiken behöver bron regleras med trafiksignaler. Övrig trafik såsom turistbussar, övrig tung trafik får inte trafikera Leksandsbron i framtiden utan hänvisas till vägbron på RV70. Högsta tillåtna hastighet på bron ska regleras till 30 km/h. 45 5. Övriga planer som berör Leksandsbrons funktion Leksandsbron har i hög utsträckning setts som en självklar förutsättning vid planering av hur Leksands tätort ska fungera och utvecklas avseende service, skola, kollektivtrafik, trafik, handel, evenemang etc. Dessa planeringar innebär förväntningar på att bron ska fungera för skilda behov och många olika intressen såväl nu som i framtiden. Brons nuvarande och framtida funktion kommer därför i hög grad att påverka såväl möjlighet till genomförande som av utfallet av dessa planer. Kort och gott är bron oerhört viktig för Leksand. Om den inte fungerar som det är tänkt blir det stora konsekvenser och påverkan för samhället och dess utveckling. 5.1. Centrumutvecklingsplan – 2012 & Vision 2025 Centrumutvecklingsplanen syftar till att ta fram idéer och förslag för att utveckla och stärka Leksands Norets roll som ett aktivt levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Planen omfattar handel och verksamheter, trafik, utformning av det offentliga rummet, bebyggelse och boende mm. Vision 2025 beskriver att ”centrala Leksand kännetecknas av en mysig och småskalig stadskärna. Här promenerar du omkring mellan butiker och restauranger i en avkopplande och trevlig miljö”. 5.1.1. Rekommendation I centrala Leksand ska genomfartstrafiken minskas och kollektivtrafiken prioriteras för ökad status och tillgänglighet. Rv 70’s funktion som förbifart ska förstärkas. Leksandsbron är fortsatt huvudstråk för gång-, cykel-, buss- och biltrafik som har målpunkt i centrala Leksand. Gång- och cykeltrafikanter liksom kollektivtrafiken ska prioriteras. 5.1.2. Handläggningens bedömning Prioriteringar av trafiklösningar görs utifrån Centrumplanens intentioner och rekommendationer. 5.2. Översiktsplan för Leksands kommun - 2014 I Leksands kommuns nya översiktsplan från 2014 visar kommunen sin långsiktiga vision och plan för hela kommunens fysiska utveckling. I den del som berör kommunikationer framhålls att Leksandsbron är en viktig kommunikationslänk som på lång sikt kommer att behöva ersättas av en ny bro. Nya väglänkar söder resp norr om Leksands tätort föreslås för att bidra till minskad genomfartstrafik. 5.2.1. Rekommendation En ”broutredning bör påbörjas för att klargöra möjligt broläge, konstruktionstyp samt övriga förutsättningar, möjligheter och konsekvenser vid olika lösningar för en framtida ny bro över Österdalälven mellan Noret och Åkerö”. Leksands kommun ska tillsammans med Dalatrafik arbeta för att förkorta restiden, öka turtätheten samt öka säkerheten för kollektivtrafiken. 5.2.2. Handläggningens bedömning Prioriteringar av trafiklösningar görs utifrån Översiktsplanens intentioner och rekommendationer. 46 5.3. Kollektivtrafikutredning – 2004 & Trafikutredning Lugnet - 2004 Kollektivtrafikutredningen bygger på att ett antal busslinjer trafikerar en sträcka där Leksandsbron ingår. 5.3.1. Rekommendation Bussar förutsätts kunna trafikera Leksandsbron. 5.3.2. Handläggningens bedömning Vissa bussar som går i lokal och regional linjetrafik ska fortsatt kunna trafikera bron. För att lösa busstrafiken behöver bron regleras med trafiksignaler. Övrig trafik såsom turistbussar, övrig tung trafik får inte trafikera Leksandsbron i framtiden utan hänvisas till vägbron på RV70. 5.4. Önskemål från Dalatrafik Dalatrafik har påpekat att bron är viktigt för en tillgänglig och effektiv kollektivtrafik. Om bussar i framtiden inte skulle få trafikera bron utan hänvisas till riksväg 70 skulle det innebära stor problematik för trafikeringen och högre kostnader för kommunens kollektivtrafik. För turer mot Siljansnäs innebär förmodligen en ”stängd bro” att ytterligare bussar måste sättas in för att lösa anslutningar. Att lägga ”pusslet” med turer åt olika håll som tidsmässigt ska nå knutpunkter för andra anslutningar är problematiskt. Även turer till och från skolor påverkas i hög utsträckning. Vid en eventuell signalreglering av bron önskas en lösning där Att bussar kan trafikera bron är viktigt för en attraktiv kollektivtrafik i Leksand. kollektivtrafiken prioriteras. Foto: Dalarnas Tidningar . Detta kan till exempel göras genom transpondrar som i rätt tid aktiverar ljussignaler så att mötande trafik stoppats så att bussen bara kan åka över bron när den kommer. 5.4.1. Rekommendation Bussar ska kunna trafikera Leksandsbron för att tillhandahålla en attraktiv, tillgänglig och effektiv kollektivtrafik. 5.4.2. Handläggningens bedömning Vissa bussar som går i lokal och regional linjetrafik ska fortsatt kunna trafikera bron. För att lösa busstrafiken behöver bron regleras med trafiksignaler. Övrig trafik såsom turistbussar, övrig tung trafik får inte trafikera Leksandsbron i framtiden utan hänvisas till vägbron på RV70. 47 6. Övriga önskemål rörande bron Inför den planerade renoveringen har ett antal önskemål och synpunkter framkommit. Förutom åtgärder som underlättar vid drift- och underhållsåtgärder finns även funderingar på ett antal förbättringar av brons funktion. Utrustning och anordningar på bron såsom belysning, flaggstänger, räcke mm är utbytt vid den senaste renoveringen i mitten på 80-talet. En del av detta bör förnyas i samband med brorenoveringen. 6.1. Belysning (väg- och effektbelysning) Nuvarande belysningsutrustning (väg- räckes samt effektbelysning) i form av armatur, stolpar, kablar och apparatskåp är till åren och kan behöva förnyas helt eller delvis. Önskemål finns även om förbättrad effektbelysning i samband med olika evenemang. Vid vissa evenemang (kulturnatta, melodifestivalen) har belysningen på räcket försetts med färgfilter. En annan tanke är att belysningen på räcket kan placeras bakom en matris i form av ett krusband (leksandsfläta). I Gestaltningsprogrammet som bygger på Centrumutvecklingsplanen föreslås ny julbelysning där ljuspunkterna formar ett krusband. En variant av denna belysning är tänkt att hängas som en ”flagga” på belysningsstolparna på bron. Effektbelysning kan bidra till att lyfta fram olika evenemang liksom brons egen karaktär Nuvarande belysning av brons pelare kan göras än mer effektfull och kan till exempel framhäva brons valv. Även här finns önskemål om möjlighet att vid vissa tillfällen kunna använda färgad belysning. För all belysning gäller att val av utformning och utförande på installationer görs så att en betryggande och säker arbetsmiljö kan uppnås. Belysning på, över och under bron bör anordnas och installeras på ett sådant sätt att service i så stor utsträckning som Simulering av belysning i dataprogram där belysningspunkters möjligt kan göras från brobanan istället för från färger, placering ljusstyrka etc kan provas kranbil med korg. Påkörningsrisk innebär att bron måste stängas för fordonstrafik om god säkerhet ska uppnås när arbete sker från korg i kranbil (ett arbete på hög höjd över vatten som är i sig en risk). 6.1.1. Rekommendation Utreda status på hela brons belysningsanläggning och utarbeta förslag på utformning och tekniska specifikationer för belysningen. 6.1.2. Handläggningens bedömning Genomföra en utredning av status på belysning och ta med det som bedöms vara nödvändigt till upphandlingen av brorenoveringen och ”extra önskemål” som option. 48 6.2. Flaggstänger Nuvarande flaggstänger är inte anpassade för att sitta på en bro och innebär en del onödiga arbetsmiljörisker. Flagglinan bör gå inne i flaggstången för att förhindra ”busstreck” och rent sabotage. 6.2.1. Rekommendation Flaggstänger bör bytas till en modell som förenklar skötsel och ”flaggning”. 6.2.2. Handläggningens bedömning Gata/park föreslår ny modell av flaggstång och arbete med att byte dessa tas med i brorenoveringen 6.3. Breddning av körbana och/eller trottoarer En av brons största brister är de smala trottoarerna där gående och cyklister ska samsas. För cyklister är östra respektive västra sidan enkelriktad åt varsitt håll. Inför renoveringen har många synpunkter förts fram rörande möjlighet att bredda brons körbana och trottoarer. I samband med kommunens medverkan i projekt Trästad utforskades olika möjligheter och metoder för att bredda bron med trä. Under arbetet med bärighetsutredningen (se kap 4.3) framkom att brons konstruktion inte medger någon ytterligare breddning av vare sig körbana eller trottoarer. En möjlighet som undersökts är att Nuvarande trottoarer kan upplevas som smala och otrygga när det är mycket trafik. flytta räcket till utsida kantbalk Foto: Dalarnas Tidningar för att på så sätt få en bredare trottoar. Idag finns dock inga godkända lösningar för sådant montage men det är möjligt att montera ett nytt räcke något längre ut än nuvarande placering. Ett nytt räcke kostar ca 1,5 mkr. Motiv för ett nytt räcke är därmed endast om nuvarande är i ett dåligt skick och behöver bytas ut. 6.3.1. Rekommendation Brons konstruktion medger inte någon ytterligare fysisk breddning. Räcket bör besiktigas för att bedöma dess skick och ev behov av utbyte. 6.3.2. Handläggningens bedömning Byte av broräcke kan ingå som option i kommande upphandling av brorenovering om det bedöms att nuvarande räcke bör bytas. 49 6.4. Körbaneyta I dialog med brokonsult P-O Asp har slitbetong framförts som ett alternativ till asfalt som körbaneyta. Fördelar är bland annat längre livslängd och mindre underhåll. Åtgärden bidrar även till att förstärka hela brokonstruktionen även om det inte kan tillgodoräknas i bärighetsberäkning. Slitbetong används alltmer även på statliga vägbroar. Olika val av körbaneyta påverkar brons bärighet. 6.4.1. Rekommendation Byta ut asfalt som körbaneyta till armerad slitbetong. 6.4.2. Handläggningens bedömning Byte av körbaneyta från asfalt till slitbetong tas med i kommande upphandling av brorenovering. Erfarenhetsutbyte görs med Trafikverket. 6.5. Önskemål och synpunkter från handlare i Leksands Noret I dialog med handlare har brons betydelse för handeln lyfts fram. I samband med renovering av bron önskar handlarna att tiden då fordonstrafik inte kan tillåtas på bron ska vara så kort som möjligt liksom att tidpunkten för denna avstängning inte får vara under turistsäsong. Handlarna ser helst att en ny bro uppförs. 6.5.1. Rekommendation Styra upphandlingen för att i möjligaste mån tillmötesgå handlarnas önskemål om tidpunkt för renovering ej blir under turistsäsong samt tidslängd på avstängning för fordonstrafik blir så kort som möjligt. 6.5.2. Handläggningens bedömning Styra upphandling enligt rekommendation ovan. 50 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet § 67 Dnr 2015/670 Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion Beskrivning av ärendet I Dalastrategin uttrycks en vision om att ”Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med tydlig plats i tillväxtarbetet”. Att satsa på unga är både viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling av regionen. Region Dalarnas ungdomsstrateg har arbetat fram en strategi som regionens kommuner kan använda som gemensamt verktyg för att uppnå visionen. Strategin tar avstamp i tidigare ungdomspolitiskt arbete inom Dimpaprocessen (Dalarnas implementeringsstrategi) som förespråkar sektorsövergripande arbete och de slutsatser och rekommendationer som gjorts i förstudien ”Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion ” (M. Holmberg, 2012). Underlaget har processats under regionala konferenser och möten med ungdomar, politiker och tjänstemän 2014-2015. Budskapet till unga ska vara tydligt: - du är viktig, du behövs och här kan du utvecklas. Tre mål för perioden 2015-2018 har formulerats som ska gälla för arbetet med Dalarna- Sveriges bästa ungdomsregion: Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är menings full och att de blir sedda. Unga i Dalarnas ska känna att de kan påverka så väl sina egna liv som länets utveckling. Unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. Samtliga dalakommuners kommunalråd har till Region Dalarna uttryckt att de vill ställa sig bakom strategin för Dalarna-Sveriges bästa ungdomsregion och tillhörande avsiktsförklaring som beskriver hur kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser att arbeta. Strategin och avsiktsförklaringen behöver nu förankras lokalt i kommunerna. Justeras Utdrag bestyrks 51 1(3) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet För att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion behöver Leksands kommun Beskriva i sina verksamhetsplaner (eller motsvarande dokument) hur kommunen ska vara delaktig i det regionala arbetet med ”Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion”. En tjänsteman med tydligt strategiskt uppdrag och central placering i organisationen. En sektorsövergripande grupp bestående av politiker och/eller tjänstemän som regelbundet följer upp kommunens arbete med ”Dalarna -Sveriges bästa ungdomsregion”. Arbeta kunskapsbaserat genom att genomföra Lupp (enkätundersökning) i högstadiet och på gymnasiet i samverkan med Region Dalarna och övriga kommuner. Arbeta med barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll, men även hur den omsätts i praktisk handling. Sektorns/avdelningens bedömning Strategigrupp barn och unga, som bildats för att arbeta med insatser för att Leksands kommun ska uppnå vision 2025 under ledning av av sektorschef för lärande och stöd, ställer sig bakom strategin och avsiktsförklaringen. Strategigrupp barn och unga består av tjänstemän från olika sektorer i kommunen som har barn och unga som målgrupp. Strategigruppen barn och unga är villiga att vara den sektorsövergripande grupp som ansvar för regelbunden uppföljning av arbetet med ”Dalarnabästa ungdomsregion”. Förslagsvis ingår även ordförande för utskottet lärande och stöd. Sektorschef för lärande och stöd har föreslagit att kommunens folkhälsoplanerare utses till samordnare för arbetet med ”Dalarna- bästa ungdomsregion”. Strategigruppen för barn och unga föreslår att Lupp (enkätundersökning) genomförs i årskurs 8 och i åk 2 gymnasiet hösten 2015 med uppföljning 2018. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från folkhälsoplanerare Lena Ryen-Laxton. Strategidokument ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”, daterad 2015-02-11. Justeras Utdrag bestyrks 52 2(3) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Leksands kommun ställer sig bakom strategi och avsiktsförklaring för ”Dalarna – bästa ungdomsregion”. 2. Ansvarig för uppföljning av arbetet med ”Dalarna – bästa ungdomsregion” är kommunens strategigrupp för barn och unga. Till kommunens strategigrupp adjungeras ordföranden för lärande och stöd. 3. Utse kommunens folkhälsoplanerare till samordnare av arbetet med ”Dalarna – bästa ungdomsregion”. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 53 3(3) Folkhälsa Lena Ryen-Laxton, 0247-803 77 Dalarna- Sveriges bästa ungdomsregion Beskrivning av ärendet I Dalastrategin uttrycks en vision om att ”Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med tydlig plats i tillväxtarbetet”. Att satsa på unga är både viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling av regionen. Region Dalarnas ungdomsstrateg har nu arbetat fram en strategi som regionens kommuner kan använda som gemensamt verktyg för att uppnå visionen. Strategin tar avstamp i tidigare ungdomspolitiskt arbete inom Dimpa-processen (Dalarnas implementeringsstrategi) som förespråkar sektorsövergripande arbete och de slutsatser och rekommendationer som gjorts i förstudien ”Dalarna -Sveriges bästa ungdomsregion ” (M. Holmberg, 2012). Underlaget har processats under regionala konferenser och möten med ungdomar, politiker och tjänstemän 20142015. Budskapet till unga ska vara tydligt: - du är viktig, du behövs och här kan du utvecklas. Enligt nationell ungdomspolitik ska alla insatser som berör barn och unga ha ett ungdomsperspektiv. Med ett ungdomsperspektiv menas att unga betraktas som en mångfald av individer, att unga stöttas att bli självständiga och att unga har inflytande och möjlighet att vara delaktiga. Att ha ett ungdomsperspektiv innebär både att arbeta kunskapsbaserat och att involvera unga i beslutsprocesser och planering av insatser. Ett sätt att samla in kunskap är att genomföra Lupp. Lupp är en enkät som utförs bland ett urval av ungdomar i kommunen. Lupp- enkäten gör också unga delaktiga i utvecklingsarbetet. Enkäten har tagits fram av Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor. Mål Tre mål för perioden 2015-2018 har formulerats som ska gälla för arbetet med Dalarna- Sveriges bästa ungdomsregion: Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är menings full och att de blir sedda. Unga i Dalarnas ska känna att de kan påverka så väl sina egna liv som länets utveckling. Unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. Utförligare beskrivning av målen samt indikatorer finns beskrivna i Bilaga 1. Strategidokument – Dalarna bästa ungdomsregionen. Avsiktsförklaring Samtliga dalakommuners kommunalråd har till Region Dalarna uttryckt att de vill ställa sig bakom strategin för Dalarna-Sveriges bästa ungdomskommun och tillhörande avsiktsförklaring som beskriver hur kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser att arbeta. Strategin och avsiktsförklaringen behöver nu förankras lokalt i kommunerna. 54 För att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion avser Leksands kommun att Beskriva i sina verksamhetsplaner (eller motsvarande dokument) hur kommunen ska vara delaktig i det regionala arbetet med ”Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion”. Ha tjänsteman med tydligt strategiskt uppdrag och centralplacering i organisationen. Ha en sektorsövergripande grupp bestående av politiker och /eller tjänstemän som regelbundet följer upp kommunens arbete med ”Dalarna -Sveriges bästa ungdomsregion”. Arbeta kunskapsbaserat genom att genomföra Lupp i högstadiet och på gymnasiet i samverkan med Region Dalarna och övriga kommuner. Arbeta med barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll, men även hur den omsätts i praktisk handling. Sektorns/avdelningens bedömning Strategigrupp barn och unga, som bildats för att arbeta med insatser för att Leksands kommun ska uppnå vision 2025 under ledning av sektorschef för Lärande och stöd, ställer sig bakom strategin och avsiktsförklaringen. Strategigrupp barn och unga består av tjänstemän från olika sektorer i kommunen som har barn och unga som målgrupp. Strategigruppen barn och unga är villiga att vara den sektorsövergripande grupp som ansvar för regelbunden uppföljning av arbetet med ”Dalarna- bästa ungdomsregionen”. Förslagsvis ingår även ordförande för utskottet lärande och stöd. Sektorschef för lärande och stöd har föreslagit att kommunens folkhälsoplanerare utses till samordnare för arbetet med ”Dalarna- bästa ungdomsregionen”. Strategigruppen för barn och unga föreslår att Lupp genomförs i årskurs 8 och i åk 2 gymnasiet hösten 2015 med uppföljning 2018. Ekonomi Steg 1: 2015 Förankring av strategi samt genomförande och återkoppling av Lupp finansieras inom budgetram. Steg 2: 2016-2017 Förslag på insatser som kommer fram efter genomförd nulägesanalys hanteras i ordinarie budgetprocess. Möjligheter finns även att söka extern finansiering. Steg 3: 2018 Uppföljning. Genomförande och återkoppling av Lupp finansieras inom budgetram. Förslag till beslut Att ställa sig bakom strategi och avsiktsförklaring för ” Dalarna- Bästa ungdomsregionen” Att utse strategigrupp barn och unga med ordförande för utskott lärande och stöd som adjungerad till ansvarig för uppföljning av arbetet med ” Dalarna- Bästa ungdomsregion”. Att utse folkhälsoplanerare till samordnare av arbetet med ” Dalarna- Bästa ungdomsregion” Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Strategidokument ” Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion” 55 Skickas (expedieras) till Region Dalarna Sektorschef lärande och stöd Ordförande utskott lärande och stöd Folkhälsoplanerare 56 57 58 59 60 STRATEGIDOKUMENT Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion Beslutad av Region Dalarnas direktion 2015-02-11 61 Innehåll Förord 3 Så har strategin tagits fram 4 Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion 5 Dalastrategin i korthet - fokus unga 8 Mål 12 Så följer vi upp vårt arbete 15 Referenser15 Avsiktsförklaring16 KONTAKTUPPGIFTER Linnéa Hassis Ungdomsstrateg, Region Dalarna 023-77 70 45 [email protected] www.regiondalarna.se www.sverigesbästaungdomsregion.se 62 Förord I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att forma sitt liv och ges utrymme och möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. Unga ska vilja delta i tillväxtarbetet. I Dalastrategin slås visionen fast: ”Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet”. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Det handlar om att vi ska tävla med oss själva, att vi hela tiden ska sträva efter att Dalarna ska bli en bättre region för unga att leva och verka i. Denna strategi ska ge stöd, vägledning och inspiration till politiker och tjänstemän i det arbetet. Strategin är också en inbjudan till andra aktörer, den privata sektorn och det civila samhället i länet, att vara med i arbetet. Dalarna har länge arbetat för att öka ungas delaktighet och inflytande på olika nivåer i samhället. Med denna strategi breddar och intensifierar vi det ungdomspolitiska arbetet i regionen. Vi tar ett helhetsgrepp kring ungas livssituation och vi lyfter unga som den tillväxtfaktor de är. Kopplad till strategin finns en avsiktsförklaring som anger hur Dalarnas femton kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Där finns också en beskrivning för hur andra aktörer kan bli samarbetspartners i arbetet. För ska detta arbete bli framgångsrikt krävs uppslutning från hela Dalarna – offentliga och privata krafter samt det civila samhället måste mobiliseras. Leif Nilsson Ordförande, Region Dalarna Falun, februari 2015 3 63 Så har strategin tagits fram Strategin har tagits fram av Region Dalarnas ungdomsstrateg. Till sin hjälp har ungdomsstrategen haft en grupp av anställda unga rådgivare som träffats en gång i månaden. De unga rådgivarna, sex till antalet i åldern 15 till 25 år, anställdes efter en urvalsprocess bland nära hundra sökande till de utannonserade tjänsterna. Arbetet har haft en politisk referensgrupp, samt en grupp tjänstemän från andra regionala aktörer och kommuner som funnits med som bollplank under processen. Processen har också innehållit fokusgrupper med unga genom ungdomsråd, deltagare i Region Dalarnas projekt Unga till arbete och de politiska ungdomsförbunden i länet. En viktig utgångspunkt i strategiarbetet har varit att bygga vidare på det goda ungdomspolitiska arbete som har gjorts i Dalarna, inte minst den så kallade Dimpa-modellen. Dimpa står för Dalarnas implementeringsprocess och är en process som Dalarnas kommuner tillsammans med Region Dalarna drivit sedan 2010 med syfte att öka kompetensen om ungdomspolitiken och stärka förankringen av ungdomsfrågor. Dimpa-modellen beskriver viktiga komponenter för en hållbar, långsiktig och sektorsövergripande ungdomspolitik. I Dimpa har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Dessa har varit utgångspunkt när avsiktsförklaringen formulerats. Strategin tar avstamp i de slutsatser och rekommendationer som gjordes i förstudien ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”.1 Ett utkast till strategi och avsiktsförklaring presenterades och diskuterades vid en regional konferens i Falun den 14 maj 2014. Under september och oktober 2014 har möten hållits ute i kommunerna med Dimpagrupper och andra kommunala politiker och tjänstemän. Slutligen behandlades strategin vid en Dimpa-träff i januari 2015, för att därefter läggas fram för Region Dalarnas direktion i februari 2015. 1 Holmberg 2012 4 64 Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion Dalastrategin slår fast att ”Dalarna behöver ungas entusiasm, drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Unga i Dalarna ska kunna forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen”.2 Visionen uttrycks: ”Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet.” Dalarna behöver ungas drivkraft och kompetens. Ungas idéer och förmåga att se samhället med nya ögon är nödvändiga för ett dynamiskt Dalarna. Unga är viktiga här och nu. Unga är en tillväxtfaktor. För att Dalarna ska fortsätta att utvecklas behöver vi få fler unga att stanna kvar i länet och fler unga behöver flytta hit eller flytta tillbaka. Vår utgångspunkt är att chanserna för det ökar om vi är en bra region för unga. Genom ett regionalt angreppssätt kan Dalarnas kommuner också arbeta för att bättre komplettera varandra och därmed möjliggöra ökad rörlighet inom länet. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Det handlar om att vi ska tävla med oss själva, att vi hela tiden ska sträva efter att Dalarna ska bli en bättre region för unga att leva och verka i. Målsättningen att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion ska vara något att återkommande stämma av det egna arbetet mot. Vi ska arbeta långsiktigt och målmedvetet. Politiker, tjänstemän och organisationer ska ta fram och synliggöra kunskap om hur unga i Dalarna har det och hur de ser på sin tillvaro. Utifrån den kunskapen planeras och genomförs sedan aktiviteter som syftar till att göra länet bättre för unga. Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen. Däremot kan både de möjligheter och de utmaningar en individ möter se olika ut under olika perioder i livet. Det finns sociala och kulturella villkor som unga trots sina olikheter i mångt och mycket delar.3 Flera undersökningar visar att ungas uppfattning av ett gott liv på det stora hela ser likadan ut som resten av befolkningen.4 Ett Dalarna som är bra för unga är bra för hela Dalarnas befolkning. 2 3 4 Dalastrategin är Dalarnas regionala utvecklingsstrategi (RUS). Alla län/regioner har en regional utvecklingsstrategi som innehåller visioner, mål och långsiktiga prioriteringar för utvecklingsarbetet. Regeringens proposition 2013/2014:191, s 13 Se exempelvis Ungdomsstyrelsen 2013:3 5 65 Det förekommer många olika indelningar av gruppen unga personer. Barnrättspolitiken tar sin utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och målgruppen är därför barn och ungdomar upp till 18 år.5 Enligt Eurostat (EU:s statistikbyrå) definieras ungdomar som personer mellan 15 och 29 år. Målgruppen för den nationella ungdomspolitiken är ungdomar mellan 13 och 25 år och så även för denna strategi. ALLA UNGA SKA KÄNNA ATT DE ÄR VIKTIGA FÖR DALARNA OCH FÖR LÄNETS UTVECKLING I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att forma sitt liv och ges utrymme och möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. Unga ska vilja delta i tillväxtarbetet. Budskapet till unga ska vara tydligt – du är viktig, du behövs och här kan du utvecklas. Som en kommunal näringslivschef har uttryckt det, ”unga får flytta av vilken anledning de vill men de ska inte behöva flytta för att de känner att de inte har några möjligheter här”. Unga i länet ska se att det finns goda möjligheter att etablera sig, skaffa sig utbildning och arbete, och bilda familj. Unga ska känna att det finns en framtid i Dalarna. Unga i Dalarna ska känna sammanhang och meningsfullhet, känna att man blir sedd och tagen på allvar. Som de unga rådgivarna betonar, ”unga är inte rädda för att engagera sig och berätta om sina erfarenheter, unga är rädda för att inte bli lyssnade på”. De unga rådgivarna framhåller också vikten av återrapportering – ungas åsikter behöver inte alltid gå först men unga ska känna att deras åsikter har tagits i beaktande vid olika beslut. Vi måste visa tilltro till unga och vi måste våga prova nytt. Vuxenvärlden har ett stort ansvar att skapa bra levnadsvillkor och möjligheter för unga. För den offentliga sektorn är det därför viktigt att ge vuxna, privat och i det offentliga, förutsättningar att stödja unga och lotsa dem genom ungdomstiden. Som de unga rådgivarna lyfter fram, ”det måste finnas fler bra vuxna bland unga”. Vuxenvärlden ska inkludera unga i det lokala och regionala tillväxtarbetet. Vuxna ska skapa förutsättningar för unga att vara delaktiga i tillväxtarbetet och vuxna ska ha ett ungdomsperspektiv. I arbetet med att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion är det inte i första hand unga som ska vara utförare men de har en viktig roll som experter på hur det är att vara ung i Dalarna idag. ETT UNGDOMSPERSPEKTIV Den nationella ungdomspolitiken slår fast att alla insatser som berör unga ska ha ett ungdomsperspektiv. Med ett ungdomsperspektiv menas att unga betraktas som en mångfald av individer, att unga stöttas att bli självständiga och har möjlighet att vara delaktiga och har inflytande. Att ha ett ungdomsperspektiv handlar både om att arbeta 5 FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. 6 66 kunskapsbaserat och att involvera unga i beslutsprocesser och planering av insatser, alltså att ha med ungas perspektiv. Ungdomsperspektivet ska ses som ett verktyg för att främja en utveckling mot målet med den nationella ungdomspolitiken om att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.6 Unga i Dalarna ska kunna leva, verka och utvecklas oavsett var man är född, var man bor och vilket kön man har. Vi ska bejaka mångfald och se en blandning av människor med olika bakgrunder, tillhörigheter, färdigheter, erfarenheter, kunskaper och personligheter som en resurs för länets utveckling. Öppenhet och tolerans är viktiga för platsers attraktivitet. ARBETET MED UNGA SKA VARA KUNSKAPSBASERAT OCH SEKTORSÖVERGRIPANDE Insatser som berör unga ska alltså ha ett ungdomsperspektiv, det ska vara kunskapsbaserat och unga ska ses som en mångfald av individer. Ett sätt att samla in kunskap om unga är att genomföra Lupp. Lupp är en enkät som utförs för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och har tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen). För att kunna mäta att det arbete och de insatser som görs faktiskt gör skillnad ska Dalarna regelbundet genomföra och analysera Lupp, samt komplettera detta med annan statistik. Att genomföra Lupp är också ett sätt att göra unga delaktiga i det lokala och regionala tillväxtarbetet. I enlighet med den nationella ungdomspolitiken ska Dalarnas ungdomspolitik vara sektorsövergripande. Dalarna har länge arbetat med ungas delaktighet och inflytande. Tillsammans har vi lång och stor erfarenhet. Kommuner och landsting har en viktig roll i ungdomspolitiken. Det är här som mycket av ansvaret ligger för de frågor som påverkar ungas vardag såsom utbildning, social omsorg och trygghet, hälso- och sjukvård, samt kultur och fritid. Det civila samhällets organisationer - den ideella sektorn och föreningslivet - har stor betydelse för att stärka ungas makt att forma sina liv och för att ha inflytande över samhällsutvecklingen. Det privata näringslivet ger många unga den första viktiga erfarenheten av yrkeslivet.7 Med denna strategi både breddar och intensifierar vi vårt arbete. Inom områden som arbete, försörjning, utbildning, bostad, samhällsplanering, hälsa, inflytande, kultur och fritid ska ett ungdomsperspektiv finnas med. Ska Dalarna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion räcker det inte med beslut i en nämnd eller insatser inom en förvaltning. För att arbetet ska lyckas krävs uppslutning från hela Dalarna - offentliga, privata och ideella krafter måste mobiliseras. Alla kan bidra och alla som vill får vara med. Vi ska samarbeta såväl inom som mellan organisationer och dialogen mellan tjänstemän och politiker ska vara kontinuerlig. Dalarnas kommuner ska ha ett nära samarbete i arbetet med att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion och se hur man kan lära av, och på bästa sätt komplettera varandra. 6 7 Regeringens proposition 2013/2014:191, s 22ff Regeringens proposition 2013/2014:191, s 29 7 67 DALASTRATEGIN I KORTHET - FOKUS UNGA I detta avsnitt presenteras Dalastrategin i korthet. Dalastrategin lyfter ett antal målbilder för länets utvecklingsarbete mot år 2020, av vilka Dalarna som Sveriges bästa ungdomsregion är en. Unga, eller ungdomspolitiken kan beskrivas som en horisontell fråga. Med detta menas att det är en fråga som spänner över flera sak-/politikområden. Vid sidan av unga lyfter Dalastrategin kvinnors och mäns jämställda medverkan och inflytande över innovationsarbete och arbetsmarknad som en kritisk tillväxtfaktor. En högre grad av jämställdhet bidrar till att möta näringslivets behov av kompetenser och förbättrar Dalarnas förutsättningar för entreprenörskap och innovationskraft och bidrar dessutom till att öka Dalarnas attraktivitet. I ett växande Dalarna behöver också inflyttare från andra länder integreras i samhälls- och arbetslivet för att skapa sin framtid här och bidra med sin kompetens. Såväl jämställdhet som integration har en given koppling till ungdomsperspektivet och behovet av ett normkritiskt förhållningssätt.8 Dalastrategin betonar också att Dalarnas landsbygd är en resurs för hela Dalarnas utveckling. För att ta tillvara denna tillgång behövs en helhetssyn som spänner över många olika områden. Vi måste därmed vara medvetna om att förutsättningarna för unga i Dalarna skiljer sig beroende på om man bor i en stad eller på landsbygden. Genom att koppla ett ungdomsperspektiv till landsbygdsperspektivet kan vi stärka och utveckla Dalarnas landsbygd. LIVSKVALITET OCH ATTRAKTIONSKRAFT Dalarna ska vara ett välkomnande län som ger alla män och kvinnor samma förutsättningar att leva och verka livet ut. Jämställdhet och mångfald är förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap. Tillsammans måste vi skapa de bästa förutsättningarna i länet för olika grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män, oavsett social och etnisk bakgrund, att bidra till Dalarnas utveckling. Att utveckla platser för människor att mötas på är en viktig del i arbetet för en levande demokrati. Medborgarnas rätt att ta initiativ till och genomföra gemensamma projekt bidrar till att fördjupa demokratin likväl som till att förstärka den sociala och ekonomiska utvecklingen. Hälsa är att må bra samt att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att förverkliga sina personliga mål. Dalastrategin framhåller särskilt barn och ungas hälsa, och uppmärksammar det oroande faktum att antalet barn och unga i Sverige och i Dalarna som har en nedsatt psykisk hälsa har ökat. Vardagens krav handlar för unga i mångt och mycket om att klara skolan. Särskilt allvarliga konsekvenser av nedsatt hälsa riskeras då elever inte uppnår behörighet till gymnasiet vilket innebär en kraftigt ökad risk att hamna i olika former av utanförskap. Unga vuxnas hälsa är en annan fråga som är viktig för länets utveckling. Idag är ohälsotalet för yngre vuxna i Dalarna i åldrarna 20–39 år högre än för riket i övrigt. 6 Normkritik innebär ett uppmärksammande av hur olika normer samverkar och skapar maktobalanser, samt hur man kan utmana dessa normer. (Bromseth & Darj (red.) 2010, s 13) 68 Kultur berikar individer, stärker demokratin och driver fram ny utveckling för arbete, företagande och attraktivitet. Kultur är ett nödvändigt inslag för människors växande och för en fungerande demokrati. Dalarnas kulturarv är en styrka, men samtidigt ligger det en utmaning i att förnya både kulturarvet och kulturområdet i sig. Tillgången till kultur och möjligheterna till eget skapande påverkar hur vi som människor upplever och förstår vår omvärld och även oss själva. Det är ett behov som måste tillgodoses, utvecklas och stimuleras från tidig ålder och genom hela livet. Begreppet kultur har då en vidare innebörd än det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet som traditionellt har ett omfattande offentligt stöd. Nyskapande, experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former bör ges utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för både flickor och pojkar. De kulturpolitiska mål som uttrycks genom Dalarnas kulturplan är den grund som kulturarbetet ska bygga på. Boendet, och därmed också byggandet, kommer att spela en allt viktigare roll för att skapa utveckling och tillväxt. Efterfrågan på attraktiva bostäder och boendemiljöer förväntas öka. Kraven på detta förändras och påverkas av vilka behov och förutsättningar befolkningen har under olika skeenden av livet. Därför är en stor variation av boendeformer och -miljöer betydelsefull för att skapa ett hållbart boende. En ökad brukarmedverkan i byggandet kan bidra till innovativa lösningar. I Dalarna finns en stark och välutvecklad byggtradition. I kombination med nytänkande i formandet av bostäder och boendemiljöer med plats för allas olika livsbehov kommer Dalarnas attraktionskraft att öka. Invånare, företag och besökare i Dalarna ska ha tillgång till god service. Det ska vara möjligt att hämta eller lämna paket, tanka bilen, handla mat, liksom att ha tillgång till utbildning, vård och omsorg. Tillgången till grundläggande service underlättar vardagen för alla och gör det möjligt att kombinera familje-, yrkes- och studieliv. KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD Kunskap ger människor möjlighet att växa och påverka sin livssituation. Befolkningens kunskap och kompetens är också en av de viktigaste förutsättningarna för ett samhälles utveckling och tillväxt. Dalarna har stora utmaningar i att hantera den demografiska situationen. Stora åldersgrupper har lämnat och lämnar arbetsmarknaden och relativt få ungdomar ersätter dessa. Matchningen mellan utbud och efterfrågan måste bli bättre. Utbildning behöver planeras i samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. De arbetssökandes och arbetsmarknadens behov av kompetens måste matchas bättre genom fördjupad samverkan mellan utbildning, arbetsförmedling och arbetsmarknad/näringsliv. För att kunna erbjuda ett rikt utbud av utbildningar på alla nivåer krävs också en ökad samverkan mellan olika utbildningsanordnare och över kommun- och länsgränser. En väg att nå ett mer lärande Dalarna är att företag och offentliga arbetsgivare finns med i utbildningsprocessen redan från grundskolan, till exempel genom mer omfattande cykler av teori och praktik. Högre upp i utbildningssystemet har 9 69 gymnasieskolan en nyckelroll genom att skapa utbildningar som har en stor relevans för länets arbetsmarknad och som kan göras tillgängliga för elever, anställda och arbetslösa i ett livslångt lärande. För att tillgodose Dalarnas behov av kompetens på akademisk nivå är den regionala högskolan avgörande. Fler och fler personer i Dalarna söker till högre utbildning idag jämfört med tidigare, men fortfarande har länet en utmaning med att höja denna siffra och där har Högskolan Dalarna en central roll. Dalastrategin betonar särskilt vikten av att höja mäns, och pojkars, utbildningsnivå. För att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden så är god tillgång på praktik och lärlingsplatser avgörande. Med tätare koppling mellan utbildning och arbetsliv, samt med mentorer och goda förebilder inom näringslivet, ökar elevernas intresse, förståelse och beredskap för framtidens arbetsmarknad. Fler unga måste också få de förutsättningar som krävs för att kunna ta de jobb som växer fram, framför allt genom att klara gymnasieskolan. Med gymnasiekompetens som grund får många en första kontakt med arbetslivet. Tidiga insatser i skolan, rätt matchning, arbetspraktik och en utvidgad ungdomsgaranti är faktorer som underlättar ungas väg till arbete. Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft tilltar. I takt med detta behöver företag och organisationer hela tiden utvecklas för att bli ännu bättre och mer attraktiva som arbetsgivare för både befintlig och framtida arbetskraft. I det senare avseendet är det av särskild betydelse att man har kunskap om vad hos arbetsgivare som attraherar unga och vad som är avgörande när unga väljer utbildning och framtida jobb. INNOVATIVA MILJÖER OCH ENTREPRENÖRSKAP Det långsiktiga tillväxtarbetet i Dalarna tar sikte på att stärka regionens näringsliv genom att stödja entreprenörer, nätverk av företag och kluster för tillväxt och innovation. Företagandet i Dalarna domineras av branscher med ursprung i mäns erfarenhetsområden. Ett hållbart näringsliv förutsätter att alla människors resurser tas tillvara. Ännu mer arbete behövs för att män och kvinnor ska få samma förutsättningar att utveckla sina företag. Dalastrategin betonar särskilt ungas betydelse för nyföretagande och entreprenörskap. För att påverka och medverka till en långsiktig förändring av unga människors attityder till entreprenörskap stöds ett aktivt samarbete mellan skola, utbildningsanordnare och de aktörer som stödjer tillväxten i företagen. Målet är att entreprenörskap ska få fotfäste i skolans värld och lägga grunden för framtida engagemang i eget företagande eller som anställd. TILLGÄNGLIGHET OCH INFRASTRUKTUR En väl fungerande kollektivtrafik är det som binder samman Dalarna och är därmed en nyckelfråga i arbetet med att minska den miljöpåverkan som resande medför. För både kvinnor och män är det viktigt att ha inflytande över sina förflyttningar 10 70 och transportsystemets utformning. Kvinnor och mäns val av yrke och anställning i kombination med arbetsplats, bostad och familjerelationer har allt mer med transporter att göra. Men transporter har också betydelse i termer av livsstilval, identitet och aktiviteter i vardagen. Att utveckla kollektivtrafiken så att det är möjligt för alla innevånare i livets olika faser att dagligen pendla mellan regioncentrum och större tätorter stärker förutsättningarna för att Dalarna ska vara en sammanhållen och attraktiv region. Infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik av hög kvalitet är viktig för Dalarnas utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Det bidrar till hållbar tillväxt genom resurseffektiva lösningar för arbete, utbildning och företagande. Det är därför av stor vikt att den vidareutvecklas och behandlas som en omistlig del av samhällsbyggandet i hela Dalarna. 11 71 Mål Dalastrategin slår fast att Dalarna behöver ungas entusiasm, drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Unga i Dalarna ska kunna forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. Ur detta har tre mål formulerats som ska gälla för arbetet med Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion. För varje mål har indikatorer valts ut för att kunna följa utvecklingen under åren 2015-2018. Detta är områden inom vilka Dalarna avser göra särskilda och gemensamma insatser med målet att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Vi går här inte ner på insatsnivå. Utgångspunkten är att de olika aktörerna själva kan avgöra vilka aktiviteter och insatser som på bästa sätt bidrar till att vi når våra mål. Dock vill vi återigen betona vikten av ett ungdomsperspektiv där unga ses som en mångfald av individer och där ungas perspektiv finns med. Flera av indikatorerna är valda ur Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp). Genomförandet och användandet av Lupp ska vara en av grunderna i Dalarnas kunskapsbaserade arbete med unga. Allting går inte att mäta. De indikatorer som har satts upp för respektive mål ger en bild över hur väl vi lyckas med vårt arbete, men det ger inte hela bilden. Det är därför viktigt att vi dels ser till vad som påverkar de olika indikatorerna, dels att vi ständigt för ett samtal kring målen i sin helhet. Som en effekt av dessa mål ska Dalarna bli en för unga mer attraktiv region där man vill leva och verka. Att mäta attraktivitet är svårt men genom befolkningsdata kan vi följa utvecklingen och se om fler unga väljer Dalarna. Genom Lupp kan vi också följa hur unga ser på en eventuell framtida flytt, framför allt genom frågan: ”Tror du att du kommer att flytta från den kommun där du bor?”. MÅL OCH INDIKATORER 2015–2018 ■■ Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda Unga i Dalarna ska känna sammanhang och meningsfullhet samt att de blir sedda och bemötta med respekt. Detta är grunden för en god hälsa. Alla unga har rätt till en bra uppväxtmiljö och goda förutsättningar att utvecklas. Möjligheten att vara delaktig i kultur- och fritidsaktiviteter är viktig för ungas välmående. Det är en källa till personlig utveckling, förståelse av omvärlden, demokratisk skolning, relationsskapande och bra hälsa. Det ska finnas en bredd i utbudet av kulturoch fritidsaktiviteter, innehållsmässigt och geografiskt. Tillgång till ett rikt och intressant kultur- och fritidsliv är också viktiga faktorer när unga väljer bostadsort. 12 72 Att verka för en bättre hälsa är både ett mål i sig och ett medel för utvecklingen av ett hållbart och dynamiskt samhälle. Människor som mår bra har bättre möjligheter att bidra till samhällets utveckling. Alla unga ska känna att de är viktiga för Dalarna och för länets utveckling. Indikatorer för att följa utvecklingen: • Fråga i Lupp: Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om 1. Kompisar, 2. Familj och 3. Livet som helhet? • Fråga i Lupp: Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa? • Fråga i Lupp: Hur väl stämmer påståendet ”Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola”? • Fråga i Lupp: Hur mycket tycker du det finns att göra på fritiden? • Nedsatt psykiskt välbefinnande (16-29 år) (Hälsa på lika villkor) • Ohälsotal (20-29 år) (Försäkringskassan) ■■ Unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att utifrån sina olika förutsättningar forma sitt liv och ges möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. För samhället handlar det såväl om att få bättre beslutsunderlag och fler lösningar som om att förankra beslut om morgondagen med dem som ska leva med dem. Demokratin, samt den sociala och ekonomiska utvecklingen, stärks av att unga får möjlighet att initiera och genomföra gemensamma projekt. Studier från bland annat OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, visar också att unga människor som engagerar sig i sitt samhälle har större benägenhet att studera, göra karriär, bilda familj och bo i sin region. Och om de lämnar regionen är det mer troligt att de återvänder. Kultur, folkbildning och föreningsliv bidrar till stärkt demokrati och ökad gemenskap och är därför en investering för tillväxt och utveckling i Dalarna. Skolan har en central roll i ungas demokratiska lärande. Rättigheten att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barn och unga är en av grundstenarna i FN:s konvention om barns rättigheter och ska vara en central utgångspunkt i all offentlig verksamhet. Eftersom gruppen unga består av både omyndiga och myndiga personer förändras graden av inflytande över tid. Det är därför också viktigt att unga är representerade i de folkvalda församlingarna och därmed delaktiga i formella beslutsprocesser. Indikatorer för att följa utvecklingen: • Fråga i Lupp: Hur väl stämmer påståendet ”Skolans personal lyssnar på vad elevrådet säger och tar dem på allvar”? • Fråga i Lupp: Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? • Förtroendevalda i kommuner efter ålder och kommun (18-29 år) (SCB) 13 73 ■■ Unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna Att ha ett arbete är en av de viktigaste faktorerna för god livskvalitet. God tillgång till och hög kvalitet på utbildning är i sin tur av stor betydelse för att komma in i arbetslivet. En fungerande utbildnings- och arbetsmarknad bidrar till välfärdens utveckling, till god folkhälsa och till att motverka utanförskap. Folkbildningen har stor betydelse för det livslånga lärandet och höjer bildningsnivån samt underlättar för unga att etablera sig i samhället. Unga ska uppmuntras att studera. Arbetsmarknaden ställer allt oftare krav på eftergymnasial utbildning och det finns också en stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildade. Tidiga insatser i skolan och ökade kontakter mellan skola och arbetsliv genom exempelvis praktik och arbetsmarknadskunskap är andra faktorer som underlättar ungas väg genom utbildningssystemet och till arbete. Entreprenörskap i skolan är en annan viktig faktor. Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Främjandet av entreprenöriella egenskaper är också viktigt för målet ovan, känslan av att kunna påverka sitt eget liv och samhällsutvecklingen. Kopplat till detta mål finns också andra centrala faktorer. Unga är ofta beroende av en fungerande kollektivtrafik för såväl möjligheten till studier och arbete som till en meningsfull fritid. Tillgången till bostäder samt väl fungerande informations- och kommunikationsteknik är förutsättningar för att kunna studera och arbeta. Indikatorer för att följa utvecklingen: • Fråga i Lupp: Vad tycker du om undervisningen på din skola? • Fråga i Lupp: Hade du ett sommarjobb i somras? • Fråga i Lupp: Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? • Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år, inklusive individuellt program (Skolverket) • Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning (SCB och Skolverket) • Sysselsättningsgrad, inklusive studerande (18-24 år) (Arbetsförmedlingen) 14 74 Så följer vi upp vårt arbete Som slagits fast i strategin ska målet att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion vara något att återkommande stämma av det egna arbetet mot. Genom de indikatorer som kopplats till varje mål följer vi upp om vi arbetar i rätt riktning. Genomförandet och användandet av Lupp fyller flera funktioner. Dels är det ett sätt att hämta in kunskap om gruppen unga, dels är det ett sätt att göra unga delaktiga i utvecklingsarbetet. Strategin slår också fast att vi ska arbeta mot målet Sveriges bästa ungdomsregion på ett kunskapsbaserat och sektorsövergripande sätt. Vi behöver därför regelbundet följa upp om arbetet är i linje med detta. Här följer vi också upp hur avsiktsförklaringen efterlevs och om innehållet i avsiktsförklaringen är rätt väg för att nå våra mål. En sådan kvalitativ uppföljning av arbetet kommer bland annat att göras genom intervjuer med representanter ur Dimpa, Dalarnas implementeringsprocess, under 2016. Referenser Bromseth, Janne & Darj, Frida (red), 2010, Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring, Uppsala universitet, Uppsala Holmberg, Magnus, 2012, Dalarna, Sveriges bästa ungdomsregion. En förstudie genomförd på uppdrag av Region Dalarna. Region Dalarna, Falun Region Dalarna, 2014, Dalastrategin – Dalarna 2020. Regional utvecklingsstrategi för Dalarna, Region Dalarna, Falun Ungdomsstyrelsen, 2013, Unga med attityd 2013. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie, Ungdomsstyrelsen, Stockholm Utbildningsdepartementet, 2014, Regeringens proposition 2013/2014:191. Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande, Utbildningsdepartementet, Stockholm 15 75 Avsiktsförklaring I denna avsiktsförklaring beskrivs hur Dalarnas kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Det handlar om hur vi bygger vidare på Dimpa, Dalarnas implementeringsprocess, och hur vi ska arbeta mer kunskapsbaserat och sektorsövergripande. FÖR ATT DALARNA SKA BLI OCH VARA SVERIGES BÄSTA UNGDOMSREGION AVSER KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET DALARNA: ►► Beskriva i sina verksamhetsplaner (eller motsvarande dokument) hur kommunen/landstinget ska vara delaktig i det regionala arbetet med ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. ►► Ha tjänsteman med ett tydligt strategiskt uppdrag och central placering i organisationen. ►► Ha en sektorsövergripande grupp bestående av politiker och/eller tjänstemän som regelbundet följer upp kommunens/landstingets arbete med ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. ►► Arbeta kunskapsbaserat. Kommunerna genom att regelbundet genomföra Lupp i högstadiet och gymnasiet i samverkan med Region Dalarna och övriga kommuner. Landstinget Dalarna genom att arbeta med skolhälsovårdens elev- hälsosamtal i samarbete med länets kommuner, samt genom att delta i Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. ►► Arbeta med Barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll men även hur den omsätts i praktisk handling. FÖR ATT DALARNA SKA BLI OCH VARA SVERIGES BÄSTA UNGDOMSREGION AVSER REGION DALARNA: ►► Ha tjänsteman med ett tydligt strategiskt uppdrag och central placering i organisationen. ►► Ha en regional sektorsövergripande grupp av tjänstemän och/eller politiker som regelbundet följer upp Region Dalarnas och regionens arbete med ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. ►► Samordna regional analys av kommunernas Lupp för högstadiet och gymnasiet samt ge stöd till kommunerna i hur Lupp kan användas som verktyg. ►► Ta fram, samla och synliggöra kunskap om målgruppen samt främja erfarenhetsutbyte. ►► Arbeta med Barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll men även hur den omsätts i praktisk handling. ►► Driva Dimpa, Dalarnas implementeringsprocess, vidare. 16 76 SAMARBETSPARTNER, DALARNA – SVERIGES BÄSTA UNGDOMSREGION Ska Dalarna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion kommer det att behövas bred uppslutning. Det civila samhällets organisationer – den ideella sektorn och föreningslivet har stor betydelse för att stärka ungas makt att forma sina liv och för att ha inflytande över samhällsutvecklingen. Det privata näringslivet ger många unga den första viktiga erfarenheten av yrkeslivet. Med strategin följer därför också en inbjudan för olika aktörer att bli samarbetspartners i arbetet. Att vara samarbetspartner innebär att man beskriver på vilket sätt man avser bidra till att Dalarna blir en bättre region för unga och också beskriva hur man avser arbeta med ungdomsperspektivet. Som samarbetspartner får man inbjudningar till arrangemang på temat, tillgång till en kunskapsbas och stöd från Region Dalarna i hur man kan utveckla sin verksamhet mot målet med bästa ungdomsregion. Alla partners kommer att synas på Region Dalarnas hemsida om och för unga. Som partner får man också använda logotypen för Sveriges bästa ungdomsregion. LOGOTYP Kopplad till strategin finns en logotyp för ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. Logotypen får användas av såväl offentliga, privata som ideella aktörer förutsatt att man kan beskriva på vilken sätt man kommer att arbeta för att bidra till att Dalarna blir en bättre region för unga. Riktlinjer för användandet av logotypen finns på Region Dalarnas hemsida om och för unga. 17 77 78 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet § 68 Dnr 2015/701 Årsredovisning från Nedansiljans samordningsförbund (FINSAM) 2014 Beskrivning av ärendet Nedansiljans samordningsförbund (FINSAM) har kommit in med sin årsredovisning för 2014. Samordningsförbundet finansieras av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna samt Rättvik, Gagnef och Leksands kommuner. Samordningsförbundets syfte är att skapa möjligheter och ge förutsättningar till rehabiliteringsinsatser för individer som är av behov från flera myndigheter. Verksamheten syftar till att genom finansiell samordning uppnå en effektiv användning av resurser och insatser, så att människor får rätt stöd av rätt myndighet. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 för Nedansiljans samordningsförbund, daterad 2015-03-16. Revisionsberättelse 2014 för Nedansiljans samordningsförbund, daterad 2015-03-16. Allmlänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna årsredovisningen 2014 för Nedansiljans samordningsförbund. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 79 1(1) 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet § 71 Dnr 2015/28 Komplettering i kommunstyrelsens delegering till tjänsteman Beskrivning av ärendet Tjänsten som enhetschef bemanningscentrum kommer tillsvidare att ändras till samordnare bemanningscentrum. Sektorns/avdelningens bedömning Samordnare bemanningscentrum kommer att rekrytera vikarier till kommunens verksamheter. I uppgifterna ingår att visstidsanställa den personal som anställs på vikariat. Samordnaren behöver därför rätt att visstidsanställa personal. I gällande delegeringsordning saknas rätt för samordare bemanningscentrum att besluta om visstidsanställning. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från sektorschef Lennart Ljungemo, daterat 2015-04-20. Allmänna utskottets förslag för beslut i kommunstyrelsen 1. Delegera rätt att visstidsanställa personal till samordnare bemanningscentrum. 2. Uppdra åt förvaltningen att göra komplettering i delegeringsordningen enligt beslut enligt beslut i punkt 1 ovan. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 98 1(1) Sida 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens 2015-04-20 Dnr Dnr. Verksamhetsstöd och service Lennart Ljungemo 0247-80 230 [email protected] Komplettering i Kommunstyrelsens delegation till tjänsteman Beskrivning av ärendet Tjänsten som enhetschef bemanningscentrum kommer tillsvidare att ändras till samordnare bemanningscentrum. Sektorns/avdelningens bedömning Samordnare bemanningscentrum kommer att rekrytera vikarier till kommunens verksamheter. I uppgifterna ingår att visstidsanställa den personal som anställs på vikariat. Samordnaren behöver därför rätt att visstidsanställa personal. I gällande delegeringsordning saknas rätt för samordare bemanningscentrum att besluta om visstidsanställning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta 1 Delegera rätt att visstidsanställa personal till samordnare bemanningscentrum. 2 Uppdra åt förvaltningen att göra komplettering i delegeringsordningen enligt beslut enligt punkt 1 ovan. Skickas (expedieras) till Sören Vintheimer, utredare 99 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-05-19 Allmänna utskottet § 60 Dnr 2014/821 Framtida bostadsprojekt 2015-2025 Beskrivning av ärendet Vid kommunstyrelsens sammanträde den 2 mars 2015 fick Leksandsbostäder AB i uppdrag att ta fram mer underlag och en strategisk plan kring hyresgästernas situation vid en försäljning, bostadsmixen i kommunen avseende hyres- och bostadsrätter respektive privata och allmännyttiga värdar samt vad de uppskattade försäljningsintäkterna ska användas till. Dessutom fick Leksandsbostäder AB i uppdrag att ta fram en plan för ytterligare försäljningar i kommunen samt en plan för kommande byggnation. Vid dagens sammanträde redovisar Leksandsbostäders VD Elisabet NisesLook och styrelseordförande Christer Swedhs (C) genomfört uppdrag för allmänna utskottet. Framtida aktuella bostadsprojekt är Snedkanten och Smalåkern. Beslutsunderlag Redovisning från Leksandsbostäder AB, daterad 2015-05-07. Utskriven presentation som delades ut på sammanträdet, daterad 2015-05-19. Allmänna utskottets förslag för beslut i kommunstyrelsen 1. Godkänna redovisningen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 100 1(1) Leksand 2015-05-07 Dnr: 14/48 Redovisning i enlighet med beslut kommunstyrelsen § 28 2015-03-02 Bakgrund till nedanstående redogörelse är ärende som skickades till kommunen i juli 2014. I ärendet efterfrågades kommunens ställningstagande angående en eventuell försäljning av tre fastigheter i bolagets bestånd. Beslut i frågan fattades 2015-03-02 för två av fastigheterna, Lundstäkten 12 och Åls Prästgård 1:3. För den tredje, Övre Heden 17:3 i Insjön, efterfrågades ytterligare information, inför ett ställningstagande avseende en försäljning. Beslutsmeningen är formulerad enligt följande: ”För att kunna ta ställning till ärendet om Övre Heden 17:3 (Insjövägen 27 ”Tysklindshuset”) önskas mer underlag och en strategisk plan kring hyresgästernas situation vid en försäljning, bostadsmixen i kommun avseende hyres-och bostadsrätter respektive privata och allmännyttiga värdar samt vad de uppskattade försäljningsintäkterna ska användas till. En plan för ytterligare försäljningar i kommunen ska tas fram som en del av underlaget samt en plan för kommande byggnation och finansiering därav”. Den förfrågan från juli 2014 och som gällde kommunens ställningstagande i fråga om en eventuell försäljning av Övre Heden 17:3 är inte längre aktuell. Det fanns tidigare ett intresse från en fastighetsägare med andra fastighetsinnehav i Insjön. Intresset kvarstår inte i dagsläget. Bolaget avser inte att avyttra fastigheten för närvarande. Vi behöver därför inte något ställningstagande från kommunstyrelsen. När det gäller hyresgästernas situation vid en försäljning så gäller att hyreskontakt löper med oförändrade villkor. Grundregeln vid fastighetsöverlåtelser är att befintliga kontrakt inte bryts vid en försäljning. Hyresgästerna behöver alltså inte flytta vid fastighetsöverlåtelser. Det ekonomiska utfallet av förestående försäljningar av fastigheterna Lundstäkten 12 och Åls Prästgård 1:3 är svårbedömt. Bolaget har relativt höga bokförda värden för fastigheterna. Investeringar har t.ex. gjorts för kommunens förskoleverksamhet i Barnakademien, en verksamhet som tyvärr inte hade den varaktighet som antogs vid investeringstillfället. Barnakademien är idag outhyrd, medan del av Lundstäkten 12 (kontorshuset Molands) är uthyrd. Vårt bestånd av lägenheter utgör ca 50 % av hyresrätterna i kommunen. Boende i småhus är klart dominerande i Leksand. Hela 65 % av bostadsbeståndet utgörs av småhus med äganderätt medan hyresrätter totalt utgör ca 25 %. Bostadsrätt utgör ca 4 % övriga 6 % utgörs av specialfastigheter både i vår ägo och i privat ägo. Leksandsbostäder är det enda allmännyttiga bostadsföretaget i kommunen. För utförligare information hänvisas till det bostadsförsörjningsprogram som just nu arbetas fram av kommunen. Nedan följer en redogörelse kring våra planer för kommande byggnationer och förutsättningarna för genomförandet: Sida 1 av 5 101 Leksand 2015-05-07 Dnr: 14/48 Leksands kommun har i sitt visionsarbete en målsättning att uppnå en befolkning på 18 000 innevånare till år 2025. Leksandsbostäders del i visionsarbetet är huvudsakligen att tillhandahålla bostäder för inflyttare men även för de som redan är bosatta i kommunen men som av olika anledningar vill byta bostad. Antalet lägenheter som vi diskuterat att kunna producera fram till 2025 uppgår till 10-20 per år d.v.s. totalt 100-200 lägenheter. För bolagets del är det främst fyra frågor som måste besvaras för att vi ska kunna genomföra nybyggnationer. Finns det en efterfrågan på nybyggda lägenheter och hur ser den ut? Kan vi producera till en hyra som hyresgästen är villig att betala. Hur kan vi finansiera nybyggnader? Finns det mark som är lämplig att bygga på? Vi ser att efterfrågan på våra lägenheter är god. Vi har låg vakans och det är ett tecken på att nya lägenheter behövs byggas. Innan vi genomför nybyggnationer kommer vi att genomföra marknadsundersökningar för att få en aktuell bild av efterfrågesituationen i varje enskilt projekt. Produktionskostnaden är en avgörande faktor när det gäller möjlighet till nyproduktion. SABO:s upphandlingar Kombohus, Kombohus plus samt Kombohus mini har visat på vilka nivåer som är möjliga att upphandla till. Vår senaste byggnation kv. Trädgården var en upphandling som var centralt genomförd via HBV (Husbyggnadsvaror) och SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag). Den nivå som vi kunde producera till då, var i jämförelse med andra produktioner i landet, mycket prisvärd. Det är nödvändigt att vi kan hamna på produktionskostnader i nivå med de centrala upphandlingarna. Förhoppningsvis kanske vi kan upphandla någon produktion enligt Kombohus plus. Den värdering av fastighetsbeståndet som gjordes till årsredovisningen 2014 visar på att de tre senaste produktionerna som vi genomfört uppvisar en knapp marginal till den direktavkastning som marknaden bedöms kräva. Det understryker vikten av att vi kan producera till låga produktionskostnader. Regeringen har för avsikt att införa ett investeringsstöd för att förbättra möjligheterna till nybyggnation i områden med befolkningstillväxt och bostadsbrist. Förslaget innebär att störst bidrag ges till lägenheter upp till och med 35 kvm. För byggnation i Stockholms, - Göteborgoch Malmöregionerna ges det högsta stödet. För övriga landet ges ett lägre stöd. Hyrorna kommer också att sättas utifrån ett högsta riktvärde. I dagsläget är det för tidigt att beräkna vad av ett sådant stöd kan få för effekt på vår planerade nyproduktion. När det gäller finansieringsfrågan gäller det att göra en långsiktig kalkyl för varje produktion. Hur påverkas vår soliditet? Hur mycket kan vi låna och hur mycket kan vi finansiera med egna medel? I vår finansieringsmodell har vi gjort en framskrivning av soliditeten till år 2025 utifrån några antaganden. I denna beräkning har vi kalkylerat med ett tillskott av totalt 100200 lägenheter för perioden fram till 2025. Beräkningarna visar att soliditeten påverkas negativt i slutet av beräkningsperioden. Vi bör dock klara finansieringen på ett godtagbart sätt utan att behöva avyttra några fastigheter i vårt bestånd. Det är emellertid svårt att göra tillförlitliga prognoser på längre sikt varför omprövningar kan komma att göras i framtiden. Kommunens borgensram för bolaget uppgår till 360 mkr. Vår lånestock uppgår idag till 272 mkr. Med den planerade investeringsvolym som redovisas i detta ärende kommer Sida 2 av 5 102 Leksand 2015-05-07 Dnr: 14/48 borgensramen att behöva höjas inom några år. En viktig del i planeringen av byggnationer är tillgången på byggbar- och detaljplanelagd mark. Vi har identifierat olika tomter i vår egen ägo eller i kommunal ägo där nybyggnation kan vara tänkbar. Följande tomter/områden är tänkbara för nybyggnationer av flerfamiljshus Fastighet/område Antal lägenheter Detaljplan prel tid för byggnation Egen mark Snedkanten Storgärdet Smalåkern Paraden 4 Summa 20-25 20-25 6-10 10-15 56-75 Klar 2016 Klar 2017 Klar 2018 Befintlig 2017 2018 2019 ? Kommunal mark Nygårds 3 o 5 Södra brofästet Norra Käringberget Söder Sang Insjön Grönstedts 14 Tunstaområdet Summa Total summa 40-50 100-130 100 20 10 30 300-340 356-415 Klar 2016 Klar 2016 Klar 2017-18 Klar 2017 ? Klar 2019 2017 ? 2020 ? ? ? Inom ovanstående områden kan Leksandsbostäder komma att uppföra ca 100-200 lägenheter fram till år 2025. Nedan följer en beskrivning av respektive område. I bolaget har vi under en tid arbetat med en detaljplan för kv. Snedkanten – vår kontorstomt. På tomten kan vi bygga ca 20-25 lägenheter. Tomten är ”svår”, det är problem med bullernivåer samt närheten till bensinstation. Ett planprogram har upprättats och nu arbetar vi med det konkreta detaljplanearbetet. Tyvärr verkar de lättnader i fråga om bullernivåer som tidigare var planerade att träda ikraft vid senaste årsskiftet, dröja eller inte alls bli verklighet. För att inte fördröja planarbetet ytterligare har vi börjat arbetet med planutformningen i enlighet med nu rådande regler. En ny detaljplan kan tänkas vara klar under 2016. Kommunen utför planarbetet på vårt uppdrag. På Käringberget, kv. Storgärdet, har vi ett av våra största områden, 72 lägenheter. På tomten finns en yta där det tidigare fanns ett garage. Garaget brann ner för några år sedan och på platsen där det stod finns möjlighet till en förtätning av kvarteret. Skalan i området är väl avvägd och består av tvåvåningshus med stora grönområden. En nyproduktion måste varsamt placeras i omgivningen. Det kan tänkas att ett högre hus, t.ex. 4-5 våningar dvs. 20-25 lägenheter kan passa in i omgivningen. Men naturligtvis kommer ett detaljplanearbete att ge svar på den frågan. Men det är viktigt att vi begär ett planbesked snarast möjligt för denna förtätning. Sida 3 av 5 103 Leksand 2015-05-07 Dnr: 14/48 I vårt område kv. Smalåkern finns idag en villa innehållande två lägenheter. Användningen av tomten kan förändras och nuvarande byggnad kan ersättas av ett flerfamiljshus. Vid en nyproduktion kan 6-10 lägenheter rymmas på tomten. På fastigheten Paraden 4 finns två byggnader, en huvudbyggnad samt en minde tillbyggnad. När detaljplanen för fastigheten ändrades 2002, bestämdes att den mindre tillbyggnaden klassades att delvis ligga på prickad mark. Tanken med detta var att den i en framtid skulle rivas och lämna plats för ett nytt bostads- och kontorshus. Den gamla huvudbyggnaden, men även tillbyggnaden byggdes om av kommunen till studentboende. Leksandsbostäder blev ägare till fastigheten 2004 och alla lägenheter upplåts idag som studentboenden. Under sommarsäsong upplåts fastigheten för vandrarhemsverksamhet. Möjlighet finns alltså enligt gällande detaljplan att tomställa den tillbyggda delen, riva den och bygga ett nytt tvåvåningshus på fastigheten. I dagsläget är det svårt att planera för när i tiden en ytterligare exploatering kan vara aktuell. Kommunens tomt i kv. Nygårds 3 och 5 är av stort intresse för oss. Kommunen köpte tomterna på hösten 2010 och boningshuset och ladan revs under 2014. Bolaget har låtit skissa på några tänkbara nyproduktioner ur Kombohus upphandlingen. En tänkbar exploatering låg då på ca 40- 50 lägenheter. Kommunen har inte påbörjat något planarbete i kvarteret. Enligt den planering som tagits fram i kommunen kan en detaljplan vara klar under 2016. Kommunen håller just nu på med ett detaljplanearbete kring Södra brofästet. Där finns möjlighet att bygga ett betydande antal lägenheter, förmodligen kommer området att exploateras av flera byggherrar. Bullernivåer är ett problem. Byggnationerna utmed Järnavägen måste anpassas till rådande gränsvärden. Förmodligen blir kravet att bygga genomgående lägenheter, ett krav som gör att produktionen fördyras. Trafiksituationen måste förbättras kring området för att en attraktiv boendemiljö ska kunna skapas. Tidsplan enligt kommunen är att en detaljplan kan var klar 2016. För området norr om Käringberget finns kommunala planer för en större exploatering. I en första etapp planeras för ca 20 villor. En andra etapp innehåller planer för ca 50 lägenheter. Den första etappen kan enligt kommunens planer vara detaljplanelagd 2016 och andra etappen vara detaljplanelagd 2017. Det behövs en lösning avseende trafiken till området. Redan idag har vi stora problem med buller utmed Siljansvägen. Att släppa fram ytterligare byggnation i norra delen kommer att medföra stora bullerproblem. En lösning i form av en vägförbindelse via Limhagen är nödvändig. I Insjön finns ett markområde central beläget söder om gamla Sangbiografhuset. Kommunen äger området och det finns ett planprogram framtaget 2008 över det tänkta planområdet. Området kan i en första etapp bebyggas med ca 20 lägenheter. Detaljplanen kan enligt kommunen vara klar 2017. På den kommunala tomten Grönstedts 14, öster om Allans sport, en tomt som idag används som parkering, kan ett antal lägenheter byggas. Tidigare har planer på andra etableringar på fastigheten diskuterats, men tomten skulle kunna planläggas för bostäder. Närheten till bensinstationen är en riskfaktor som måste vägas in i planeringen, men ca 10 lägenheter borde kunna rymmas inom den tomt som kommunen äger. Tunstaområdet i Insjön har länge varit föremål för diskussioner om nybyggnation. Insjöns vattentäkt och avloppsreningsverk ligger inom eller i närheten av området. När exploatering av området kan genomföras är ännu inte klarlagt. Området är främst tänkt för villabebyggelse men eventuellt kan även byggnation av flerfamiljshus vara aktuell. Sida 4 av 5 104 Leksand 2015-05-07 Dnr: 14/48 För att komma vidare i planeringsprocessen så bör vår inriktning vara att starta detaljplanearbeten i de områden som vi har rådighet över. Därför har styrelsen för Leksandsbostäder beslutat att som ett första steg ansöka om planbesked för områdena i kv Storgärdet och Smalåkern. Leksand dag som ovan Elisabet Nises-Look Sida 5 av 5 105 2015-05-19 106 Svar på frågor från KS beslut§28/2015 • Hyresgästernas situation vid försäljning – grundregeln hyreskontrakt bryts inte. Hyresgästerna har s.k. besittningsskydd. • Leksandsbostäder har ca 50 % av hyresrätterna i kommunen. Totalt utgör hyresrätten 25 % av bostäderna. Klart dominerande är småhus med äganderätt - 65 % • Vad ska försäljningsintäkten användas till – Storlek på vinst är svårbedömd. Stora investeringar gjorda. 107 Framtida bostadsprojekt • • • Kommunens vision: 18000 innevånare till år 2025 Vår del i visionsarbetet: 10-20 lägenheter/år till 2025 Fyra frågor -Finns efterfrågan och hur ser den ut? -Kan vi producera till en hyra som hyresgästen är villig att betala? -Hur kan vi finansiera nybyggnad? -Finns det detaljplanelagd mark? 108 Framtida bostadsprojekt • Utdrag ur kommunens arbetsmaterial ”Bostadsförsörjningsprogram” önskad befolkningstillväxt 109 Framtida bostadsprojekt Utdrag ur kommunens arbetsmaterial ”Bostadsförsörjningsprogram” önskad befolkningstillväxt 110 Framtida bostadsprojekt Utdrag ur kommuns arbetsmaterial ”Bostadsförsörjningsprogram” SCB:s prognos på befolkningstillväxt: + 150 personer till 2025 111 Framtida bostadsprojekt • Marknadsundersökningar före varje produktion • Försöka upphandla på centrala upphandlingar Kombohus konceptet. Nedskrivningsproblematik. • Utred hur nya projekt ska finansieras. Hur påverkas vår soliditet? Hur mycket kan vi lånefinansiera? Total investeringsvolym ca 150-300 mkr • Framförhållning i detaljplaneläggning av mark 112 Framtida bostadsprojekt • Finansieringsmodell – visar på en negativ påverkan på soliditeten i slutet av perioden • Resultatpåverkan negativ men hanterbar • Svårt att göra tillförlitliga prognoser – flera osäkra faktorer: Ränta, produktionskostn., övrig kostnadsutveckling, ev. utdelning, borgensavgift. • Borgensram måste höjas 113 Framtida bostadsprojekt • • • Fastighet/område Antal lägenheter Detaljplan prel tid för byggnation Egen mark Snedkanten Storgärdet Smalåkern Paraden 4 Summa 20-25 20-25 6-10 10-15 56-75 Klar 2016 Klar 2017 Klar 2018 Befintlig 2017 2018 2019 ? Kommunal mark Nygårds 3 o 5 Södra brofästet Norra Käringberget Söder Sang Insjön Grönstedts 14 Tunstaområdet Summa Total summa 40-50 100-130 100 20 10 30 300-340 356-415 Klar 2016 Klar 2016 Klar 2017-18 Klar 2017 ? Klar 2019 2017 ? 2020 ? ? ? 114 Framtida bostadsprojekt • Utöver ovan redovisade projekt: Edshult – invid äldreboendet finns en detaljplan för tre-våningshus ca 50 lgh. Lämpligt för utökning av äldreboende Problematik – 20 lgh måste rivas för att tillskapa nya ca 50 lgh 115 116 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-02 Kommunstyrelsen § 28 Dnr 2014/821 Begäran om kommunens ställningstagande avseende eventuella fastighetsförsäljningar Beskrivning av ärendet Styrelsen för Leksandsbostäder AB har diskuterat försäljningar av olika fastigheter i bolagets bestånd. De fastigheter som är aktuella för eventuell försäljning är: Lundstäkten 12 (Molands f.d. husmodersskolan) Åhls prästgård 1:3 Insjön (f.d. Åhls barnakademi) Övre Heden 17:3 Insjön (Insjövägen 27, ”Tysklindshuset”) Enligt Leksandsbostäder AB:s bolagsordning ska kommunen ges möjlighet att ta ställning innan beslut fattas av principiell betydelse eller av större vikt. Yrkanden Viktor Zakrisson (S): Bifall till allmänna utskottets förslag. Inga Weslund (V): Lundstäkten 12 (Molands, f.d. husmodersskolan) ska inte säljas. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet om bifall till allmänna utskottets förslag mot att Lundstäkten 12 inte ska säljas och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla allmänna utskottets förslag. Beslutsunderlag Begäran från Leksandsbostäder AB, daterad 2014-07-02. Kommunstyrelsens beslut 1. Ingen erinran mot försäljning av fastigheterna Lundstäkten 12 (Molands, f.d. husmodersskolan) och Åls prästgård 1:3 (f.d. Åhls barnakademi). 2. För att kunna ta ställning till ärendet om Övre Heden 17:3 (Insjövägen 27, ”Tysklindshuset”) önskas mer underlag och en strategisk plan kring hyresgästernas situation vid en försäljning, bostadsmixen i kommunen avseende hyres- och bostadsrätter respektive privata och allmännyttiga Justeras Utdrag bestyrks 117 1(2) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-02 Kommunstyrelsen värdar samt vad de uppskattade försäljningsintäkterna ska användas till. En plan för ytterligare försäljningar i kommunen ska tas fram som en del av underlaget samt en plan för kommande byggnation och finansiering därav. 3. Uppdra till Leksandsbostäder AB att ta fram efterfrågat underlag enligt punkt 2 ovan. Underlaget ska vara Leksands kommun tillhanda senast den 7 maj. Reservation Inga Westlund (V) reserverar sig mot beslutet i punkt 1 ovan. Beslutet expedieras till Leksandsbostäder AB Justeras Utdrag bestyrks 118 2(2) Dnr 2015/60 Anmälan av fattade delegeringsbeslut Kommunstyrelsen 2015-06-09 Personalärenden 132-162/2015 beslutade av chef för lön- och bemanningsenheten Anette Ås-Backlund Delegeringsbeslut utskottet för vård och omsorg 2015-04-28 Delegeringsbeslut utskottet för samhällsbyggnad 2015-04-28 119 Dnr 2015/61 Inkomna meddelanden Kommunstyrelsen 2015-03-02 Dokumentdatum Innehåll 2014-12-12 Protokoll från styrelsemöte med Leksandsbostäder AB 2014-01-16 Protokoll från extra bolagsstämma med Leksandsbostäder AB 120
© Copyright 2024