1. No category

HISTORIA
Hur det började och
fortsatte...
En kortfattad översikt hur Mjölby Hembygdsförening
bildades och hur Mjölby Hembygdsgård senare
skapades samt dess verksamhet och de personer som
involverats i verksamheten.
Och till sist en Karta över området med beskrivning.
Bildandet av Hembygdsföreningen och invigningen av Hembygdsgården
Det fanns i Mjölby sedan länge ett stort intresse för hembygden och gamla föremål, men
först 1935 blev det aktuellt att bilda en hembygdsförening. Vid ett möte den 9 april
tillsattes en interimsstyrelse, bestående av herrar Erik Wågman, Carl Olof Hagelin, Mauritz
Brogren, Schöld Levin, Nils Granqvist och Thure Palm för att utarbeta förslag till stadgar för
Mjölby Hembygdsförening. Den 26 april 1935 hölls ett konstituerande möte, då förslaget till
stadgar antogs. Erik Wågman valdes till ordförande, en post han innehade i 26 år.
Den 6 september 1936 beslutade stadsfullmäktige godkänna föreningens anhållan att få
disponera Norrgårds holme till plats för en hembygdsgård och man fick senare ett årligt
bidrag för 1938, 1939 och 1940.
Det som nu är Stora Museibyggnaden (8), Vagnsmuseet (7) och Vandrarhemmet (11) samt
Norrgårds såg (15), Pigboden (3) och Jordkällaren (21) fanns redan på Holmen och under de
första åren flyttades Bergastugan (17), Åsens loftbod (18), Hagaboden (24) och Kapperstads
kvarn (25) till Hembygdsgården. Föreningen fick då plats för sina insamlade föremål.
År 1940 öppnades området för allmänheten och den 29 juni 1941 skedde invigningen med
tal av landshövding Karl Tiselius, musik av hornorkester, sång av hembygdskören, barntablå,
mm.
Sedan Torsnäs (20) och Spellinge (19) ladugårdar flyttats till Hembygdsgården 1948, fick
man en grupp byggnader som utgjorde en nästan komplett bondgård från 1700-talet.
Fortsatt uppbyggnad av Hembygdsgården
Efter den första intensiva byggnadsperioden 1937 – 1938 och kompletteringarna 1948,
följde många år utan byggnadsverksamhet på Holmen. Musikestraden (16) uppfördes 1968.
Hembygdsföreningen började ta det gamla bryggeriet – det som nu är Stora
Museibyggnaden (8) – i anspråk 1965, men det dröjde ända till 1980-talet innan det kunde
användas i sin helhet.
1983 flyttades Heddastugan (6) till Hembygdsgården. Sedan följde Svaltorpet (4) och
Ekbacken (5) och det blev därmed en grupp av hus från själva Mjölby just när man kommer
in i området. Vagnsmuseet (7), som tidigare inrymt bland annat smedja och möbelfabrik,
fick disponeras av Hembygdsföreningen från 1983.
Gröna paviljongen (22) kom till Hembygdsgården från Tornhuset 1983. Det Sköldska
monumentet (2) och de resta stenarna (12) återuppfördes på holmen 1992. Kiosken (1),
som ursprungligen stått vid järnvägsstationen, kom på plats 1993.
Vandrarhemmet disponerar idag själva Vandrarhemsbyggnaden (i bruk från 1966),
Heddastugan, Svaltorpet och det senare förvärvet: Stugan Back (10) samt södra
utbyggnaden på Stora museibyggnaden. Övriga 20 hus på holmen disponeras av Mjölby
Hembygdsförening.
Festligheter och aktiviteter
Redan 1942 anordnades en Hembygdens dag. 1946 hölls midsommarvaka för första
gången, men midsommarfesterna började på allvar först 1969. Så småningom
utkristalliserades fyra ständigt återkommande festligheter i hembygdsföreningens regi:
Vårväkt på morgonen den 1 maj, lövningsgillet kvällen före midsommaraftonen,
midsommarfirandet samt Hembygdens dag sista söndagen i augusti. Senare tillkom även
andra evenemang.
Andra arrangörer har på hembygdsgården under årens lopp anordnat bland annat
valborgsmässofirande, folknykterhetens dag, Svenska flaggans dag (senare Nationaldag),
Hantverkets dag, teaterföreställningar, karnevaler, julmarknad, musikkvällar,
filmförevisning och avslutning på brohambon.
Från år 2002 anordnar Mjölby Hembygdsförening varje år ”Tidsresor” för Mjölbys skolbarn.
Barnen får utföra sysslor som stämmer ihop med husen på hembygdsgården och som kan
ha utförts vid sekelskiftet 1900.
Ett par hundra skolbarn leds och övervakas under några sommardagar av ett trettiotal
pensionärer i tidstrogna kläder.
Barnen får baka rån på en vedeldad järnspis, kärna smör, värma vatten i en järngryta över
öppen eld, bära vatten med hjälp av ok, tvätta med tvättbräda och skura mattor, såga och
hugga ved, slipa knivar, mala säd med handkvarn, väva band och trasmattor, karda ull och
spinna med slända och gå i gammaldags skola.
Samlingar och utställningar
En föregångare till Mjölby Hembygdsförening, kallad Hembygdsringen, samlade från
omkring 1920 på äldre bruksföremål och köpmannen Gustaf Emil Andersson donerade
1927 sin värdefulla klocksamling till en framtida hembygdsförening. Föremålen kunde
flyttas över i de nya byggnaderna på Holmen, medan klocksamlingen deponerades hos
nuvarande Swedbank.
Antalet registrerade museiföremål uppgår numera till cirka 9000 och delar av dem är
utställda i främst Stora museibyggnaden, Vagnsmuseet, Hagaboden och Bergastugan.
Föreningen har en stor fotosamling som håller på att registreras, digitaliseras och
tillgängliggöras.
Äldre handlingar, den första från 1648, är inlämnade till Föreningsarkivet i Mjölby kommun.
Östergötlands länsmuseum/Kulturarv Östergötland anordnade sommaren 2002 en
utställning om Mjölbys industrihistoria på hembygdsgården. Tanken föddes då att Mjölby
Hembygdsförening i egen regi skulle framställa en sommar-utställning varje år, detta för att
vitalisera museiverksamheten. Även basutställningen i Stora museibyggnaden har
utvecklats under 2000-talet. Sommarutställningarna har sedan 2002 haft följande teman:
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Produkt och bild, Mjölby kommuns industrihistoria
Broderiutställningen Handaflit
Mjölby kvarnby 1912 och Mormors kläder
Kaffetåren
Mjölbyprofiler i ord och bild och Trasmattan som livets väg
Barnens värld
Musik i Mjölby
Från brudkista till Ikeas flyttkartong
Mjölby Hembygdsförening 75 år
Mjölby Folkets park
Mjölby Folkets park och Flinka händers färdigheter under ett sekel.
Brudklänningar från förr och nu och En nostalgitripp från 50-talet till 2000
med kläder från våra samlingar
2014 Made in Mjölby, ett axplock av produkter som är producerade här
2015 Made in Mjölby, ett axplock av produkter som är producerade här
I Mjölby Hembygdsgårds samlingar finns 1000-tals foton. Dessa har under tidens lopp av
olika personer sorterats och försetts med text för att dokumentera vad de avbildar. Här kan
nämnas arbeten av Greta Wahlgren, Frank Häger, Berndt Möller och Bo Jansson. Under
1990-talet fotograferades ett stort antal originalbilder och en kopia i vykortsformat
samlades i pärmar för att vara tillgängligt för allmänheten. Denna samling innehåller över
1500 bilder från Mjölby med omnejd på byggnader, personer och verksamheter.
Men flera tusen bilder återstår osorterade. Vid ett möte med Hembygds-föreningens
medlemmar föreslogs att bjuda in ett antal pensionärer, som borde ha ett klart minne av
Mjölby stad och dess innevånare, för att fortsätta dokumentationen. Nu med datorer,
skanners och skrivare för att registrera och reproducera bilderna. På detta sätt kunde
bilderna göras tillgängliga, inte bara för mjölbybor, utan för hela Sverige genom att
Länsmuséerna får del av arbetet. Som nyhet från 2009 tillkom programmet ”Bygdeband”
som anknyter till släktforskarföreningarna och gör bilder och texter tillgängliga långt över
landets gränser.
Arbetet startade i början av 2009 med 10 – 15 pensionärer som snabbt ökade till över 25
som flitigt och regelbundet kom varje måndagsförmiddag. Det är otroligt vad mycken
kunskap som kan rymmas i huve’t på en pensionär! Somliga deltagare utmärker sig rent
fenomenalt när det gäller kunskap om platser och händelser från längesen. Detta måste
dokumenteras nu, för om några år är de borta och med dem all denna värdefulla kunskap.
Mitt i detta stimulerande arbete fick gruppen i uppdrag av Hembygds-föreningens styrelse
att ordna en utställning i samband med 75-årsjubiléet. Snart valdes ett antal bilder och
texter som visar personer och byggnader och berättar om Hembygdsgårdens skapelse och
verksamhet. Ett bildspel och föremål i omgivningen kompletterar det hela.
Nedläggningen av Mjölby Kvarn AB gav också ingivelse att genom en separat utställning i
foajén berätta om kvarnar och strömmar i Svartåns lopp genom Mjölby.
Egna publikationer.
Föreningens mångårige sekreterare, Greta Wahlgren bedrev redan från starten forskning i
stadens historia, bland annat med hjälp av tidningsurklipp. 1965 sammanfattade hon sina
kunskaper i en historik, som finns både på Mjölby Hembygdsgård och i Mjölby bibliotek.
Åren kring 1980 skedde en omfattande produktion av skrifter från Mjölby
Hembygdsförenings sida. Samtidigt påbörjades utgivningen av Mjölby kommuns
hembygdsråds årsbok, där personer från Mjölby Hembygdsförening hela tiden spelat en
aktiv roll.
Följande böcker har getts ut på Mjölby Hembygdsförenings förlag:
 Andersson, Per och Möller, Berndt: Mjölby Hembygdsförening och Hembygdsgård
(1979)
 Andersson, Per: Mjölbyminnen (1980)
 Andersson, Per och Möller, Berndt: Mjölbybor (1981)
 Möller, Berndt: Minnesutställning av Gerhard Carlsons oljemålningar i Mjölby 1987
(1990)
 Jansson, Bo och Möller, Berndt: Mjölby Hembygdsförening 60 år: 1935 – 1995
(1995)
 Jansson, Bo: Hus i Mjölby (2007) (ny utgåva 2013)
Kortfattad beskrivning av husen på efterföljande karta
1. Kiosken : stod ursprungligen vid Järnvägsstationen i Mjölby. Den är uppförd på 1920talet och flyttades till Hembygdsgården 1993. Den tjänstgör som entrébyggnad.
2. Sköldska monumentet : uppfördes ursprungligen av Byggmästare Herman Sköld och var
belägen där kraftstationens ställverk nu ligger. När ställverket byggdes, lades monumentet
åt sidan och kom aldrig att återuppföras. Ett nytt monument uppfördes emellertid långt
senare på den nuvarande platsen efter ritningar av Lars-Åke Pettersson. Den invigdes 1992.
3. Pigboden : flyttades 1927 till sin nuvarande plats. Ursprungligen var den lilla byggnaden
placerad vid Mjölby Norrgård. Där uppfördes den i början av 1700-talet. Huset är en
ryggåsstuga, uppförd i liggande timmer
4. Svaltorpet : flyttades 1987 till Hembygdsgården. Huset har tidigare stått i Eldslösa och
byggdes på 1820-talet. Det används nu om vandrarhemsannex.
5. Ekbacken : flyttades hit från Eldslösa 1989. Ekbacken låg på sin plats i Eldslösa från 1890talet, men kan mycket väl vara äldre och vara flyttad dit. Huset används nu som klädförråd
och sammanträdesrum.
6. Heddastugan : byggdes troligen på 1870-talet på Egebybacken. Stugan flyttades hit 1983.
Huset används som vandrarhemsannex.
7. Vagnsmuseet : den östra delen är byggd på plats i slutet av 1800-talet, byggdes till 1926
med en ny smedja, den västra delen. Här har varit mekanisk verkstad och möbelfabrik.
Hembygdsföreningen övertog den 1983 och inredde den till vagnsmuseum. Här finns nu
vagnar, slädar, cyklar och skidor m.m.
8. Stora museibyggnaden : huset är uppfört på platsen på 1860-talet och har bland annat
tjänstgjort som bränneri och bryggeri. Hembygdsföreningen började ta byggnaden i anspråk
1965. På nedre våningen finns tvättstuga, smedja, brand och tryckerimuseum.
Mellanvåningen rymmer en affär, ett kök, en skomakarverkstad, läkarmottagning, textilier,
intarsiarum, Mjölby musikhistoria, föremål från Mjölbys industrier, m m. På den översta
våningen finns kontor och en sal för uthyrning med tillhörande kök.
9. Gamla Tvättstugan : uppfördes ursprungligen som grishus.
10. Stugan Back : Grenadjärtorpet nr. 139 Back låg under herrgården Boo i Västra Harg.
Förste kände knekten bodde här omkring 1810. Torpet monterades ner 1994 och flyttades
hit. Nu fungerar det som vandrarhemsannex.
11. Vandrarhemmet : uppfördes i början av 1800-talet i Bjälbo och flyttades till
Norrgårdsholme 1864. Byggnaden användes som bostadshus för bl.a. smeden och
bryggaren. Sedan 1966 inryms Vandrarhemmet i byggnaden, som ägs av kommunen men
arrenderas ut.
12. De resta stenarna : är flyttade från järnåldersgravfältet vid Linneberg i Högby, vilket
grävdes ut sommaren 1992 inför bygget av riksväg 32. Stenarna med kantkedjor markerar
gravar från romersk järnålder 0-400 e kr. De är resta med de inbördes avstånd och den
vädersträcksorientering de hade i Högby.
13. Kaffepaviljongen : stod i Gästisparken i Mjölby före flyttningen till Hembygdsgården
1968.
14. Åttkanten : stod intill flyttningen 1958 vid uppfarten från riksväg 32 till Hulterstads
säteri. Där uppfördes den i slutet av 1700-talet och tjänade som grindstuga och bostad åt
säteriets tjänstefolk samt senare som telefonväxel. Åttkanten används under
sommarhalvåret som kaffestuga av Vandrarhemmet.
15. Norrgårdssågen : härrör från 1700-talet. Den låg ursprungligen invid östra kungsådran
ned mot Norrgårds holme i jämnhöjd med den nuvarande kraftstationen och flyttades i
samband med den senares uppförande 1927. Norrgårdssågen är uppförd i liggande timmer.
Övre våningen rymmer sågbänk och sågram. I undervåningen finns en elmotor, som
numera driver sågen.
16. Musikestraden : byggdes i slutet av 1960-talet och används vid arrangemang på
sommaren.
17. Bergastugan : är ett militärboställe och har tillhört Solberga fideikommiss. Den
uppfördes 1768. Efter flyttningen och återuppförande stod den färdig 1938. Huset är en s.k.
parstuga och är uppförd i liggande timmer. Bottenvåningen är möblerad i 1700- och 1800talsstil liksom övervåningen, som rymmer sov och vävkammare. I hela byggnaden
återspeglas en boendemiljö från nämnda tid med möblering och husgeråd etc.
18. Åsens loftbod : kommer från Västra Harg, är byggd 1779 och flyttad till
Hembygdsgården 1937. Huset är byggt i liggande knuttimmer. På nedre våningen är nu
inrett en mangelbod.
19. Ladugården låg i Spellinge : räknar sina anor från mitten av 1700-talet och flyttades
från sin ursprungliga plats i Västra Harg 1948. Byggnaden, som är uppförd i skiftesverk,
tjänstgjorde som ladugård till Spellinge såg och kvarn.
20. ”Torsnäs ladugård” : kommer från grenadjärs torp på Torsnäs ägor i Västra Harg. fram
till 1948, då den flyttades till och uppfördes på Mjölby Hembygdsgård. Ladugården är
uppförd i liggande timmer i början av 1700-talet och innehåller fähus med loggolv samt ett
större utrymme. På loggolvet är ett litet tröskverk placerat, vilket är anslutet till en
körvandring på ladugårdens baksida.
21. Källaren : är byggd på platsen och dateras till omkring 1860. Den var potatiskällaren till
det gamla bränneriet på Holmen.
22. Gröna paviljongen: kommer från Tornhuset vid Magasinsgatan i Mjölby och är troligen
uppförd vid sekelskiftet. Den flyttades hit 1983.
23. Hemlighuset : kommer från Blåviks prästgård och härstammar från tiden omkring 1700.
Huset återuppfördes efter flyttningen från Blåvik 1948 i sitt ursprungliga skick så att det
fortfarande går att använda för sitt avsedda ändamål.
24. Hagaboden : låg intill flyttningen 1937 vid nuvarande Kanikegatan. Byggnaden
uppfördes under 1700-talets senare hälft. Den östra delen inrymmer järnbod och
redskapsbod. I den västra avdelningen förvaras på nedre botten snickeriverktyg samt på
andra våningen sorterings- och rensningsvannor för spannmål m.m.
25. Kapperstads kvarn: är uppförd i början av 1700-talet invid Lillån i Gammalkils socken.
Den flyttades till sin nuvarande plats 1938-39. På övre våningen finns kvarnkammare. Det
undre planet rymmer ett vattenhjul med underfall. En donation gjorde det 1969 – 70
möjligt att tillverka ett nytt vattenhjul till kvarnen, som då kunde sättas i funktion.
Mjölby Hembygdsförening
Norrgårdsgatan 15
595 41 Mjölby
Telefon 0142-147 47
E-post [email protected]
Hemsida: www.hembygd.se/mjolby
STF Mjölby Vandrarhem tel. 0142-100 16