1. No category

Motioner Landsdagarna 2015
2
Innehåll
Arbetsmarknad ............................................................................................................................. 8
AM15001 Att bekämpa åldersdiskriminering i yrkeslivet ........................................................ 8
AM15002 Skyddsombud ......................................................................................................... 10
AM15003 Ändring i Lag om Sjuklön........................................................................................ 12
AM15004 Privatisera Arbetsförmedlingen .............................................................................. 13
AM15005 Återinför Tjänstemannaansvaret............................................................................ 15
AM15006 Förlorade rättigheter för diskriminerande fackförbund......................................... 16
Lag och ordning .......................................................................................................................... 20
LO15001 Avskaffa den villkorliga frigivningen av utvisningsdömda ..................................... 20
LO15002 Avskaffa sjöfyllerilagen ............................................................................................ 21
LO15003 Landsomfattande förbud mot IS ............................................................................. 23
LO15004 Kriminalisera Rymning från anstalt och fängelser................................................. 25
LO15005 Avskaffandet av straffrabatt.................................................................................... 26
LO15006 motverka skärpt vapenlagstiftning för legala vapenägare ................................... 27
LO15007 Brott ska aldrig löna sig! ......................................................................................... 29
LO15008 Lag om flytvästar på båtar under 9 meter ............................................................. 30
LO15009 Ett nationellt biometriregister .................................................................................. 32
Miljö och jordbruk ....................................................................................................................... 33
MJ15001 Motion angående Sverigedemokraternas demokratiska inställning till GMO ..... 33
MJ15002 Markägares rättigheter vid exploatering ............................................................... 36
MJ15003 Fler restriktioner för fyrverkerismällande................................................................ 38
MJ15004 Djur på cirkus .......................................................................................................... 40
MJ15005 Allmän jakt på älg................................................................................................... 42
MJ15006 Återinför Bilskrotningspremien ............................................................................... 44
MJ15007 Hållbara transporter ............................................................................................... 45
MJ15008 Motverka ytterligare blyförbud i ammunition för jaktändamål och tävlingsskytte
................................................................................................................................................. 48
MJ15009 Jakt med pilbåge bör tillåtas i Sverige .................................................................... 51
MJ15010 Gränsvärde för antibiotika i kött som säljs i Sverige .............................................. 52
MJ15011 Minskad byråkrati för bilmotorbyte ......................................................................... 54
MJ15012 Ändrad skattepolitik för flygbränsle ........................................................................ 55
3
MJ15013 Inför en gräns för BPA-mängd i livsmedelsförpackningar .................................... 56
MJ15014 Återinförandet av skrotningspremien ..................................................................... 57
MJ15015 Slaktavfall ska brännas i biopannor ....................................................................... 59
MJ15016 Effektivisera vattenkraftverken i Sverige!................................................................. 60
MJ15017 Främja svenskt sportfiske och fisketurism genom att återskapa fiskens
vandringsvägar....................................................................................................................... 62
Familj, bostad och civilrätt .......................................................................................................... 64
FBC15001 Motion om att partiet ska avsätta statliga medel för bostadsbyggande ............ 64
FBC15002 Det finns behov av ett statligt Testamentsregister ............................................... 65
FBC15003 Tvister om barn med skyddade personuppgifter ................................................ 66
FBC15004 Samkönades rätt till adoption ............................................................................... 68
FBC15005 Ge barnen rätt till båda sina föräldrar.................................................................. 70
Statsskick och demokrati ............................................................................................................ 72
ST15001 Inför diskrimineringsgrunden "politiskt engagemang" i Diskrimineringslagen
(2008:567) ............................................................................................................................... 72
ST15002 Folkomröstningar ..................................................................................................... 74
Näringspolitik .............................................................................................................................. 76
NÄ15001 Att stärka det svenska ägandet av våra företag ................................................... 76
NÄ15002 Ställ högre krav på snabblånens kreditgivare ...................................................... 79
NÄ15003 Förbjud uppringande försäljning ............................................................................ 81
Utrikes- och försvarsfrågor......................................................................................................... 82
UF15001 Uppföljning av utdelade bidrag & biståndspengar både inom och utom Sveriges
gränser .................................................................................................................................... 82
UF15002 Allmän värnplikt med 3 månaders utbildning ....................................................... 83
Vård och omsorg ........................................................................................................................ 85
VO15001 Motion om statliga sjukhus ..................................................................................... 85
VO15002 Legalisera Bedrocan för dess medicinska kvalitéer .............................................. 87
VO15003 Möjlighet att tvångsomhänderta gravida missbrukare ........................................ 90
VO15004 Psykiatrin sjukare än patienten .............................................................................. 94
VO15005 Gör tandvårdskostnader avdragsgilla ................................................................... 96
VO15006 Tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet ............................................................ 97
Socialförsäkring och migration .................................................................................................. 99
SO15001 Indragning av bidrag ............................................................................................... 99
4
SO15002 Bidragsomstart .......................................................................................................100
SO15003 Höj underhållet för barn ........................................................................................ 101
SO15004 Utökad tillfällig föräldrapenning ............................................................................102
SO15005 Förbättrat skydd avseende sjukersättning ............................................................104
SO15006 Automatiserad sjukanmälan till försäkringskassan .............................................105
SO15007 Reform av äldreförsörjningsstödet ........................................................................106
SO15008 Behovsprövat barnbidrag ..................................................................................... 112
SO15009 Förlängt barnbidrag ............................................................................................... 113
SO15010 En föräldraförsäkring för barnets skull................................................................... 114
Finans ......................................................................................................................................... 117
FI15001 Reformering av ränteavdraget ................................................................................. 117
FI15002 Reglering av vinst och kvalitet i välfärden ............................................................... 118
Infrastruktur och kommunikation ..............................................................................................122
IS15001 Avskaffa gatukostnadsavgifterna ............................................................................122
IS15002 Färdskrivare för all yrkestrafik..................................................................................123
IS15003 Förenkla reglerna för ombyggnad av A-Traktorer .................................................124
IS15004 Motion om tvåspårig Norrbotniabana ....................................................................125
Kultur ..........................................................................................................................................126
KU15001 Reform utav radio- och TV-avgiften ....................................................................... 127
KU15002 Ändring av tillsättningen av ledamöter till Granskningsnämnden ......................128
KU15003 Införande av nya regler för sammansättningen av företagsledningarna för våra
Public Servicebolag................................................................................................................ 131
KU15004 Motion angående den svenska spelmarknaden................................................133
Skatter ........................................................................................................................................135
SK15001 Öka valfriheten för familjen - återinför sambeskattning .......................................135
Skola och utbildning ..................................................................................................................136
SU15001 Totalförsvarsundervisning i grundskola och gymnasium .....................................136
SU15002 Läromedel certifierade utav skolverket .................................................................138
SU15003 Provperioder i skolan .............................................................................................139
SU15004 Årskursbaserat innehåll för givet skolämne ......................................................... 141
SU15005 Reformering av modersmålsundervisningen .......................................................142
SU15006 Gör det möjligt att ta studielån för att ta körkort ..................................................144
5
SU15007 Inte tillåta Muslimska friskolor ...............................................................................144
SU15008 Förnya Studiemedelssystemets återbetalningsvillkor...........................................146
SU15009 Inför Studieplikt i stället för skolplikt....................................................................... 147
SU15010 Alternativ lärarutbildning ........................................................................................148
SU15011 SFI endast tillsammans med yrkesutbildning .........................................................149
SU15012 Livräddarutbildning för skolelever ..........................................................................150
SU15013 Ökade anslag till förvaltningskommuner för minoritetsspråkutbildning .............. 151
SU15014 Inför skoluniform .....................................................................................................153
SU15015 Firande av traditioner i förskolan ...........................................................................154
Principprogram och övriga frågor ............................................................................................156
PÖ15001 Sverigedemokraternas etiska riktlinjer ..................................................................156
PÖ15002 SD och demokratin i principprogrammet .............................................................158
PÖ15003 SD och religionen i principprogrammet ................................................................159
PÖ15004 Partiprogrammet HBT ............................................................................................ 161
PÖ15005 Håll barnen utanför det politiska rummet ............................................................163
PÖ15006 Mer effektiva distriktsstyrelser ...............................................................................164
PÖ15007 Hantering av medlemsregistret ............................................................................165
PÖ15008 Dokument och program ska vara tillgängliga på webben ................................. 167
Partistadgar ...............................................................................................................................169
PS15001 Omröstning i valberedning .....................................................................................169
PS15002 Val av styrelse på två år i kommunföreningar/distrikt .......................................... 170
PS15003 Valfri mandatperiod för styrelser ........................................................................... 171
PS1504 Förtydliga vikten av vår kärnfråga i kommunikationsplanen.................................. 172
PS15005 Tydliggöra begreppet "mål" i stadgarna ............................................................... 174
PS15006 Motion angående skriftlig försäkran av nominering till förtroendepost inför
årsmöte .................................................................................................................................. 176
PS15007 Motion angående reformering av medlemsutskottet ........................................... 177
PS15008 Fast programgrupp ................................................................................................ 179
PS1509 Kretsföreningar - Stadgar ......................................................................................... 181
PS15010 Motion rörande MU.................................................................................................184
PS15011 Ge riksdagsledamöterna rösträtt på landsdagarna ..............................................185
PS15012 Valberedningar och Jäv .......................................................................................... 187
6
PS15013 Regional Valberedning............................................................................................188
PS15014 Avskaffande av nomineringsprocessen i stadgarna §6 MOM 6 ..........................189
PS15015 Ökat inflytande för alla kommunföreningar........................................................... 191
PS15016 Förtydligande av valberedningens arbete och ansvar ..........................................192
PS15017 Förändrad stadgestruktur .......................................................................................194
PS15018 Val av gruppledare ..................................................................................................195
PS15019 Krav på utdrag ur brottsregistret i samband med sökt kandidatur till styrelser
inom Sverigedemokraterna ..................................................................................................196
PS15020 Insyn vid uteslutningsärenden ............................................................................... 197
PS15021 Distribution av protokoll i kommunföreningsstyrelser och distriktsstyrelser .........199
PS15022 Stadgeändring – Arbetsordning för fullmäktigegrupper ..................................... 200
PS15023 Stadgeändring – Om ansvarsfrihet........................................................................201
PS15024 Avsättning av gruppledare.................................................................................... 203
Partiekonomi ............................................................................................................................. 204
PE15001 Rättvis partigemensam valfond ............................................................................. 204
PE15002 Motion om att sänka riksavgiften till partigemensam valfond ............................ 205
PE15003 Motion rörande avgiften till partigemensam valfond och partibidrag. ............... 206
PE15004 Sänk avgiften till den partigemensamma valfonden ........................................... 208
PE15006 Ekonomisk hjälp för kommunföreningar/kretsar ................................................. 209
PE15007 Ändring av grundavdrag ........................................................................................ 211
PE15008 Stadgeändring – Ekonomisk styrning och kontroll ................................................212
PE15009 Stadgeändring – Arvoden till styrelseledamöter ...................................................213
PE15010 Stadgeändring – Revisorernas roll ..........................................................................215
PE15011 En förändring av den partigemensamma valfonden .............................................216
PE15012 Reducerad medlemsavgift för seniorer .................................................................. 217
PE15013 Inrätta nationell kommunbudgetgrupp ..................................................................218
Utrikes- och säkerhetspolitiskt program ..................................................................................221
UTSÄKPRO15001 Komplettering av texten i avsnittet En socialkonservativ utrikes och
säkerhetspolitik ......................................................................................................................221
UTSÄKPRO15002 Ändring av texten i avsnittet Förenta Nationerna................................... 222
UTSÄKPRO15003 Ändring av texten i avsnittet Mänskliga rättigheter i utrikespolitiken.... 222
UTSÄKPRO15004 Om det utrikes- och säkerhetspolitiska programmet ............................ 223
Barnprogram ............................................................................................................................ 224
7
BARNPRO15001 Ändring/tillägg Barnprogrammet.............................................................. 224
Industripolitiskt program .......................................................................................................... 228
INDUPRO15001 Avvägningar vid utbyggnad av järnväg..................................................... 228
Kriminalpolitiskt program ......................................................................................................... 229
KRIMPRO15001 Ändringsförslag på innehåll ....................................................................... 229
KRIMPRO15002 Komplettering av texten i avsnittet Stärk de brottsbekämpande
myndigheterna ..................................................................................................................... 232
8
Arbetsmarknad
AM15001 Att bekämpa åldersdiskriminering i yrkeslivet
Ombud
Peter Abelin, medlemsnummer 69890, SD Stockholm
Motionstext
I Sverige har begreppet ålder fått en särställning som det inte har i de flesta andra länder. En
människas ålder anges inte sällan som en av de första egenskaperna i en beskrivning av
personen. Denna åldersfixering löper stor risk att leda till diskriminering i yrkeslivet baserad
på just ålder; låg ålder går före kompetens, erfarenhet och förmåga.
Detta leder till att mycket engagemang och kunskap går förlorad för nationen. Det har
förödande negativa konsekvenser för individer som inget hellre vill, än att arbeta oavsett
ålder. Det är en integritetsfråga där det är principiellt oacceptabelt att bli diskriminerad
baserat på t.ex. ålder.
Detta är en stor nationell fråga! Många känner sig illa till mods med avseende på vad deras
stigande ålder ska ha för negativa konsekvenser i yrkeslivet.
De flesta politiska partier tiger ihjäl denna fråga. Att ta upp detta till diskussion skulle ge en
stor fördel för SD i opinionen, då många drabbas av, ofta outtalad, åldersdiskriminering.
Yrkanden
Att vi slutar prata och skriva om folks ålder!
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna fattar beslut om att i partiprogrammet införa och betona att partiet ska
arbeta med att aktivt bekämpa åldersdiskriminering i yrkeslivet.
att undvika att sätta ut ålder på kandidater på SD:s valsedlar till de nationella, kommunaloch landstingsvalen.
att partiet tillsätter en arbetsgrupp för att förändra personnumren så att man inte
omedelbart kan utläsa personens ålder (men behålla personnumren).
att i arbetsgruppen tillika arbeta för att, i likhet med t.ex. USA och UK, förbjuda en potentiell
arbetsgivare att fråga efter en persons ålder såväl på hemsidor, i skrift som muntligen.
att i gruppen tillika arbeta för att folkbokföringsuppgifter inte får spridas till institutioner eller
företag i syfte att dessa ska kunna tjäna pengar på denna information, t.ex. om ålder, t.ex.
på nätet.
9
att i gruppen tillika arbeta för att det ska inhämtas skriftligt samtycke ifrån en individ om
dennes personliga förhållanden innan uppgifter om dessa får publiceras eller användas för
kommersiella syften.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen har förståelse för motionärens syften och tar självklart avstånd från otillbörlig
särbehandling, ”diskriminering”, på grund av ålder. Sverigedemokraterna har därför slagit
fast i sitt principprogram från 2011, under rubriken Sverigedemokraterna och
arbetsmarknaden, att negativ eller positiv särbehandling på grund av kön, ålder, sexuell
läggning, nationalitet eller etnisk tillhörighet inte ska vara tillåtet på den svenska
arbetsmarknaden.
Vidare, vad beträffar förbud mot negativ särbehandling på grund av ålder är detta redan
förverkligat i Sveriges lag i och med Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Enligt nämnda lag
gäller detta både direkt diskriminering, det vill säga sådana omständigheter som direkt
diskriminerar en person på grund av ålder, såväl som indirekt diskriminering; det vill säga
att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna
personer med en viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Vad beträffar motionärens intention, att förhindra att en persons ålder ligger denna till last
på ett otillbörligt sätt kan partistyrelsen alltså konstatera att partiet redan driver en sådan
politisk agenda och att samhället även förhindrar detta i lag. För de fall där det ändå sker är
det således fråga om rena lagbrott. Vad gäller motionärens yrkande i övrigt får
partistyrelsen anledning att anföra följande: Det finns en poäng med att sätta ut åldern på
partiets kandidater eftersom det är sannolikt att väljarna efterfrågar sådan information.
Äldre person kan antas ha mer livserfarenhet vilket lockar vissa väljare medan andra
kandidaters yngre ålder kan vara en fördel för de väljare som efterfrågar mer av ett
ungdomsperspektiv på politiken.
Vad beträffar personnummer så bestäms detta i Folkbokföringslagen (SFS 1991:481) § 18 där
det bland annat står att det för varje folkbokförd person ska fastställas ett personnummer
som identitetsbeteckning. Det torde även underlätta signifikant för myndigheter och andra
som har att utöva förvaltning och i övrigt se till att åldersbundna föreskrifter efterlevs, samt
inte minst för att eftersöka personer misstänkta för brott.
Detta faktum i kombination med diskrimineringslagens förbud, mot diskriminering på grund
av ålder, anser partistyrelsen gör en förändring av personnumren till att bli åldersneutrala,
såväl onödig som orimlig.
Vad gäller yrkandet rörande arbetsgivarens rätt att efterfråga ålder gör partistyrelsen
gällande att det kan finnas många legitima skäl att fråga efter ålder hos den
arbetssökande. Till exempel kan det förekomma tunga lyft som unga torde ha lättare för.
10
Motsatsvis kan även gälla att arbetsgivaren efterfrågar livs- och arbetserfarenhet då en
äldre ålder är att föredra.
Rörande spridning av personuppgifter regleras detta redan idag i Personuppiftslagen, PuL,
(SFS 1998:204) där det är förbjudet att vända sig till en privatperson med direktreklam om
denna skriftligt har motsatt sig detta. Enligt § 10 PuL får dessutom personuppgifter bara
behandlas om den som lämnat uppgifterna givit sitt samtycke till detta. Motionärens
intentioner torde därför därmed redan vara tillgodosedda på dessa två punkter.
Slutligen vill partistyrelsen anföra att vad gäller just personuppgifter och integritetsfrågor så
är det en fråga som ständigt är levande i och med teknikens och samhällets utveckling.
Partistyrelsen bevakar därför dessa frågor noga och kontinuerligt.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse att-sats 1, 5 och 6 besvarade, samt
att avslå att-sats 2, 3 och 4.
AM15002 Skyddsombud
Ombud
Jörgen Fogelklou 59316 / Göteborg
Medmotionär och medlemsnummer
Christer Hätting 71008
Motionstext
Arbetsmiljön är en mycket viktig och alltid lika aktuell fråga. Alla som arbetar vill naturligtvis
ha en så bra arbetsmiljö som möjligt. Ett välfungerande arbetsmiljöarbete är en
förutsättning för detta. Tyvärr saknar många ett sådant. Det finns för många arbetsplatser i
Sverige där arbetsmiljöarbetet helt saknas.
Arbetsmiljöverket har huvudansvaret för all arbetsmiljö i Sverige. De praktiska och fysiska
delarna ute på arbetsplatserna sker uteslutande av de fackligt förtroendevalda
skyddsombuden.
Skyddsombud är helt friställda den statliga myndigheten, och utses istället av den lokala
fackliga arbetstagarorganisationen. Är man inte fackansluten är det ytterst svårt att bli
utsedd till skyddsombud. I praktiken omöjligt.
Enligt arbetsmiljölagen ska skyddsombud utses på alla arbetsplatser med fem eller flera
anställda. Finns det inga fackligt anslutna på arbetsplatsen, utses i det flesta fall inte heller
något skyddsombud. Även om det finns ej fackanslutna personer som är villiga att ta sig an
uppgiften som skyddsombud.
11
I dessa fall när inget skyddsombud finns, kan det regionala skyddsombudet gå in. Denne
har ofta liten eller ingen kännedom alls om den specifika arbetsplatsen. Med följd att det
arbete man bedrivit på arbetsplatsen ofta blir lidande. Och ibland avstannar helt. I praktiken
bryter således arbetsplatsen mot gällande lagstiftning då inget miljöarbete bedrivs.
Idag väljer allt fler än tidigare att inte ansluta sig till en fackförening. Fler och fler tidigare
anslutna väljer också att lämna sin fackförening av olika orsaker. Detta får till följd att det bli
färre skyddsombud, svårare att rekrytera nya och behålla redan befintliga.
På följande sätt ökar vi möjligheterna att rekrytera fler villiga och kompetenta skyddsombud
på fler arbetsplatser.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska arbeta för att skyddsombudet inte ska vara ett fackligt
förtroendeuppdrag.
att Sverigedemokraterna ska arbeta för att skyddsombudet ska vara ett arbetsplatsrelaterat
uppdrag helt skilt från den fackliga verksamheten.
att ett skyddsombud väljs av arbetstagarna på den arbetsplats där skyddsombudet ska
verka oavsett om man är medlem i en fackförening eller ej.
att ansvaret för skyddsombuden flyttas från fackföreningarna till arbetsmiljöverket
Partistyrelsens yttrande
Motionärerna tar upp en angelägen fråga, inte minst då aktiva sverigedemokrater blivit
uteslutna från diverse socialdemokratiskt anstrukna fackförbund när de agerat just som
skyddsombud.
Partistyrelsen anser därtill att det kan finnas flera fördelar med att lägga över ansvaret
rörande skyddsombud på Arbetsmiljöverket, såsom motionärerna beskriver det. Exempelvis
skulle förslaget kunna säkerställa att det finns ett skyddsombud på varje arbetsplats, vilket i
in tur skulle kunna innebära mer rättvisa och säkra arbetsmiljöförhållanden.
Samtidigt är det i nuläget inte är lämpligt att gå så långt som motionären föreslår, då
systemet som existerar i dag fortfarande är relativt väl fungerande. Ett förändrat regelverk,
där det är staten som ska stå för skyddsombuden, skulle sannolikt riskera att leda till högre
administrativa avgifter för företagarna, då någon måste bekosta reformen. Det finns vidare
även en viss risk att fel representanter blir rekryterade och utplacerade som skyddsombud
om detta förslag genomförs, utan vidare och noggrann utredning. Detta då det skulle
finnas ett enormt behov av att rekrytera, samtidigt som utbudet av personer med tillräcklig
eller rätt kompetens inom branschen kommer att vara lågt. De fackliga företrädarna, inom
den nuvarande ”svenska modellen”, har ofta en god insikt och förståelse hur den berörda
branschen de verkar i fungerar.
12
Sammanfattningsvis står det klart att frågan bör utredas vidare innan partiet ska kunna
driva den aktivt. Exempelvis bör det utredas vart personalresurser med tillräcklig kompetens
för att ersätta det fackliga ansvaret ska finnas, samt om en ny modell borde utformas olika,
beroende på om företagen är små, mellan eller medelstora, för att inte belasta de mest
sårbara ekonomiskt.
Partistyrelsen står emellertid bakom motionärens goda intentioner, och för att säkerställa ett
utbud av kompetenta skyddsombud har Sverigedemokraterna redan föreslagit att återställa
det statliga stödet för fortbildning av skyddsombud i partiets vårbudget 2015. Där vi menar
att återinförande av det statliga stödet till fortbildning av skyddsombud är ett bra första steg
till ökad kompentens och gör det mer attraktivt att vilja bli skyddsombud. Genom att
återställa det statliga stödet till fortbildning av skyddsombud anser partistyrelsen dessutom
att partiet redan driver frågan om den kvalitetssäkring som motionärens förslag syftar till.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
AM15003 Ändring i Lag om Sjuklön
Ombud
Petter Nilsson 69171 / Västerbotten
Medmotionär och medlemsnummer
Robert Håkansson 79022, Eric Axelsson 78845
Motionstext
Den nationalekonomiskt liberala aspekten är att man begränsar sjukskrivningarna genom
att göra det obekvämt för de sjuka. Detta slår fel. De sjuka har det obekvämt. Därtill får både
sjukvård och administration mer obekvämt.
Sjukvårdsköerna är långa i Sverige. Läkare får arbeta mer och mer administrativt. Folk får
inte den vården de behöver.
Vill vi få ned sjukskrivningarna måste vi acceptera att det finns fler aspekter än den
nationalekonomiska. Folk måste få den vård de behöver.
Detta underlättas om vi utökar fristen i den semidispositiva lagstiftningen – för sjukintyg inpå
sjukanmälan – från sju till tio dagar.
Förslag
Nuvarande lydelse
13
8 § 2 st "Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid från och
med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren
styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller
tandläkare."
Föreslagen lydelse
8 § 2 st "Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid från och
med den tionde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren
styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller
tandläkare."
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ställer sig bakom föreslagen ändring i Lag om sjuklön (SFS
1991:1047) 8 § 2 st; "sjunde kalenderdagen" ersätts med "tionde kalenderdagen".
Partistyrelsens yttrande
Motionärernas beskrivning av det rådande systemet antyder att det finns brister och punkter
som går att utveckla. Partistyrelsen anser att det är viktigt att ha ett balanserat system som
både ser till den sjukskrivnes behov och som samtidigt kan förhindra missbruk. Oavsett
ideologisk inriktning torde vi dessutom kunna vara säkra på att ändamålet från lagstiftarens
sida inte har varit att få sjuka att må ännu sämre.
Den ändring som yrkandet föreslår saknar emellertid underlag i form av beskrivning av de
konsekvenser det skulle innebära på ett ekonomiskt plan. Partistyrelsen vill därför inte binda
sig vid ett förslag som kan ge oanade konsekvenser inför de budgetar som ska läggas
framöver, motionärernas goda intentioner till trots.
De problem som lyfts i motionen bör snarare mötas med förkortade väntetider inom
vården än med längre tidsfrist under vilken en person kan vara sjukskriven utan intyg.
Sverigedemokraternas breda satsningar inom sjukvården innebär att vård kommer
kunna erbjudas snabbare, vilket gör det onödigt att öka tidsfristen enligt yrkandet och
framför allt gör att den som blivit sjuk kan tillfriskna snabbare.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
AM15004 Privatisera Arbetsförmedlingen
Ombud
Johan Nissinen 53716 / Jönköpings län
Medmotionär och medlemsnummer
14
Anne Karlsson 50233
Motionstext
Den statliga Arbetsförmedlingen har misslyckats, det krävs fristående aktörer för att
matchningen på arbetsmarknaden ska bli bättre.
Det finns redan i dag möjlighet att driva privata arbetsförmedlingar, men då handlar det om
upphandlingar via Arbetsförmedlingen.
Fördelarna med en privatiserad Arbetsförmedling är många.
• Arbetsförmedlingar som fokuserar på specifika yrkesgrupper kan ge den matchning som
svensk arbetsmarknad behöver.
• Minskad byråkratisering skulle förmodligen leda till mindre kostnader för skattebetalarna. I
Australien har man privata arbetsförmedlingar. http://employment .gov.au/job-servicesaustralia-jsa, där lägger man lika mycket pengar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som
Sverige trots att man har en tre gånger så stor befolkning.
• Konkurrensen mellan arbetsförmedlingarna ger incitament till förbättring. Människor
kommer att välja bort oseriösa aktörer i förmån för arbetsförmedlingar som gör ett bra jobb.
• En resultatbaserad vinst skulle innebära att arbetsförmedlingarna fokuserade mer på
åtgärder som faktiskt leder till jobb istället för flummiga workshops, seminarier och
inkompetenta coacher. Vinsten möjliggör dessutom för bra arbetsförmedlingar att
expandera sin verksamhet så att fler får ta del av ett framgångsrikt koncept.
• Fler arbetsförmedlingar skulle minska väntetiden för den arbetssökande.
• Nuvarande Arbetsförmedlingen ska i stället få ansvaret att godkänna och granska aktörer,
ta ansvar för vidareutbildningar och yrkesrehabilitering.
Sammantaget så skulle det här leda till arbetsförmedlingar som är mer anpassade till den
enskilda arbetssökarens behov. Det skulle leda till ett större förtroende till
arbetsförmedlingarna. Det skulle leda till att vi får arbetsförmedlingar som ägnar sig åt att
förmedla jobb istället för att administrera arbetslöshet.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna uppmuntrar partiet att driva frågan om att privatisera arbetsförmedlingen
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser liksom motionären att Arbetsmedförmedlingens verksamhetsresultatet
är långt ifrån fullgott i dagsläget. År 2011 förmedlade till exempel arbetsförmedlingens
förmedlare mindre än ett arbete i månaden, 10,3 arbetstillfällen per år och endast 12
procent av alla arbetslösa fick ett nytt arbete via myndigheten (Få jobb förmedlas av
Arbetsförmedlingen, Malin Sahlén och Maria Eklöf, Svenskt näringsliv 2013).
15
Partistyrelsen vill dock påpeka att Arbetsförmedlingens utfall i förmedlingen av arbeten inte
behöver vara missriktat och att problemen inte nödvändigtvis kommer att lösas genom
privatisering. Redan idag finns det nämligen en uppsjö av privata bolag som förmedlar
arbetstillfällen både inom bemanning och rekrytering. Rent översiktligt har Sverige därför
idag både privat och offentlig arbetsförmedling.
Vidare, sett till arbetsmarknadens utveckling de senaste decennierna, är grundproblemet
istället att utbudet av arbetskraft ökat i alldeles för hög takt - genom utförsäkringar men
främst på grund av en mycket omfattande och för stor invandring av lågkvalificerad
arbetskraft. Detta samtidigt som tillväxttakten i efterfrågan på arbetskraft, d v s antalet jobb,
inte varit tillräckligt stort gentemot hur många arbetslösa som tillkommit på
arbetsmarknaden.
Partistyrelsen vill därför påpeka att Arbetsförmedlingen mycket möjligt faktiskt kan ha fått ett
fullt realistiskt huvuduppdrag, men att det helt enkelt kan ha blivit orimligt svårt att uppnå
målen som följd av den förda politiken i övrigt.
Vidare kan nämnas att den förra regeringen tillsatte en bred utredning om
Arbetsförmedlingens verksamhet under våren 2014, där bland annat konkurrensutsättning
var en fråga att ta ställning till. Den nyligen tillträdda regeringen valde dock att lägga ned
utredningen hösten 2014, varefter Sverigedemokraterna tillsammans med Alliansen riktat två
tillkännagivanden om att återuppta utredningen. Det finns med andra ord en
riksdagsmajoritet för att fortsätta utreda frågan.
Vidare kan noteras att tidigare privatiseringar inom arbetsförmedlingens område, såsom
etableringslotsar, har visat sig vara mycket ineffektiva, varför partistyrelsen anser att
försiktighetsprincipen bör gälla vid stora arbetsmarknadspolitiska reformer av den
karaktären. Eventuella framtida privatiseringar måste därför utredas ordentligt.
Tills att utredningen ovan återupptagit sitt arbete och färdigställt ett slutbetänkande anser
partistyrelsen därför att partiet bör vänta med att fatta ett ställningstagande om privatisering
såsom motionären föreslår.
Däremot driver redan Sverigedemokraterna ett annat förslag som syftar till att effektivisera
och utveckla arbetsförmedlingens verksamhet. Detta genom en sammanslagning av
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, vilket partiet föreslår i sin vårbudget från 2015.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
AM15005 Återinför Tjänstemannaansvaret
Ombud
16
Mats Eriksson 67428 / Göteborg
Medmotionär och medlemsnummer
Lars Hansson 50134
Motionstext
Många är dom beslut fattade av politiker och tjänstemän som blivit oerhört fel, något som
man i efterhand också relativt lätt kunnat förutse. Det handlar inte bara om ekonomiskt
felaktiga beslut utan även inom t.ex. socialtjänsten där fall uppstått som borde föranlett till
disciplinär åtgärd. Just det sistnämnda är något som är mycket ovanligt, man kan nästan få
intrycket av att tjänstemän är immuna mot påföljder av begångna felaktigheter.
Detta måste få ett slut, både med tanke på dem som drabbas och för att återupprätta
förtroendet från våra väljare.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna ger riksdagsgruppen i uppgift att ta fram underlag för ett nytt
tjänstemannaansvar
Partistyrelsens yttrande
Tjänstemannaansvar innebär att enskilda tjänstemän hålls ansvariga för myndighetsbeslut. I
sammanhanget kan dock nämnas att tjänstemän och politiker redan idag kan dömas för
tjänstefel, grovt tjänstefel samt tjänstefel på grund av oaktsamt, och kan enligt Brottsbalken
medföra straffansvar med upp till sex års fängelse.
En skillnad mot idag vore att det så kallade tjänstemannaansvaret möjligtvis skulle kunna
innebära att tjänstemän och politiker kan hållas ansvariga för betydligt mindre förseelser än
vad som idag medför straffansvar eller disciplinära åtgärder.
Under Landsdagarna 2013 var frågan om återinförande av tjänstemannaansvaret uppe för
debatt i form av en landsdagarmotion. Denna motion bifölls, vilket också innebär att partiet
redan i dag har som inställning att tjänstemannaansvaret bör återinföras. En
riksdagsmotion om detta har sedermera även lämnats in av partiets riksdagsledamöter
under den allmänna motionstiden 2015 (se motion 2015/16:3213 Återinförande av
tjänstemannaansvaret). Motionärens önskan om att partiet ska driva frågan om ett återinfört
tjänstemannasvar får därmed redan anses vara uppfylld.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna att besluta
att anse motionen besvarad.
AM15006 Förlorade rättigheter för diskriminerande fackförbund
Ombud
17
Johan Wifralius 66977 / Skåne läns norra och östra valkrets
Medmotionär och medlemsnummer
Patrik Ohlsson 31214
Motionstext
Vissa fackförbund i Sverige utesluter politiskt aktiva sverigedemokrater, p.g.a deras politiska
hemvist, efter att först ha tillmätt vårt parti och därmed även den uteslutne personligen, en
rad osanna och klandervärda egenskaper.
Uteslutningarna har som uppenbart syfte att straffa personer med "fel" politisk uppfattning,
och försvåra deras möjligheter till politiskt engagemang genom att slå mot deras fackliga
trygghet. Uteslutningarna är en medveten kränkning och förnedring av den enskilde.
Uteslutningarna är ett beräknat slag mot det demokratiska systemet.
Det går att hitta lagutrymme i svensk lag som visar att de här uteslutningarna är lagstridiga,
som t.ex. Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artiklarna 11 och 14. Artikel 14
fastställer diskrimineringsgrunderna i lagen till: kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk
eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet,
förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Dessutom är det klander som uteslutningarnas
motivering föregås av att jämställa med förtal. Trots detta har de domstolsprövningar som
skett inte slutat i fällande dom mot aktuella fackföreningar.
Civilrättsprofessorn Mårten Schultz skrev 2010-09-30 en debattartikel i Aftonbladet där han
kritiserar fackföreningarnas uteslutningar av politiskt aktiva sverigedemokrater. Bl.a.
uttryckte han åsikten:
"Fackföreningar som diskriminerar medlemmar p.g.a. deras politiska åsikter förtjänar inte
förtroendet att få utöva offentlig makt."
Den uppfattningen delar även jag, och just rätten att utöva offentlig makt skiljer
fackföreningar från de flesta andra föreningar.
Ingenting verkar få diskriminerande fackföreningar att ändra sitt maffialiknande och
odemokratiska beteende mot personer aktiva i "fel" politiskt parti. Därför anser jag att det nu
är dags att Sverigedemokraterna skärper tonen.
Arbetsrätten tilldelar fackförbunden makt som andra föreningar inte har. Den makten borde
vara förpliktigande och villkorad.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska verka för att fackföreningar som utesluter eller särbehandlar
medlemmar p.g.a. deras politiska hemvist eller annan diskrimineringsgrund som anges i
Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
18
rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 14, ska kunna förlora sin särställning
som fackföreningar, t.ex. genom att de ska kunna fråntas sin lagliga rätt att verka som
fackföreningar genom arbetsrättens regelverk.
att ett utskott eller en arbetsgrupp tillsätts för att utforma en konkret sverigedemokratisk
politik i frågan.
Partistyrelsens yttrande
Den så kallade svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter i samförstånd
förhandlar fram vad som ska gälla för deras inbördes förhållande. Tidigare har den svenska
modellen främst byggt på ett slags oskrivet samhällskontrakt men med tiden har flera olika
frågor kommit att skötas i lag, till exempel Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL
och Lagen om anställningsskydd, LAS.
Denna utveckling har lett till att fackföreningarna fått allt större inflytande på
arbetsmarknaden och som enskild löntagare har medlemskap i någon av de större
fackföreningarna mer eller mindre därför blivit en förutsättning för att kunna hävda sin rätt
gentemot arbetsgivaren.
Att vissa fackföreningar utesluter enskilda individer för att dessa sympatiserar med, eller
företräder SD, innebär därför, som motionären rätteligen påpekar, att dessa personer
riskerar att gå miste om de grundläggande rättigheter som en löntagare har enligt den
svenska modellen på arbetsmarknaden.
Ofta sker uteslutningarna med den svepande formuleringen att personens värdegrund
strider mot förbundets. Denna rättsosäkra ordning på arbetsmarknaden anser partistyrelsen
inte kan betraktas som något annat än ett fult maktmedel för att undertrycka och skrämma
den sverigedemokratiska folkrörelsen från att lägga sig i den offentliga politiken som de
övriga riksdagspartierna länge haft oligopol på.
Vad gäller nuvarande lagrum är det rätt som motionären anför att det enligt artikel 14 är
förbjudet att diskriminera någon på grund av dennes politiska hemvist eller annan
åskådning enligt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna, EKMR. Motionären har även rätt att EKMR är lag i Sverige.
EKMR:s skydd mot diskriminering gäller dock bara gentemot det allmänna, det vill säga
staten och myndigheter. Ett fackförbund är enligt svensk rätt att betrakta som en ideell
förening och EKMR ger således inget formellt skydd mot diskriminering.
Den svenska grundlagen Regeringsformen, RF, stadgar dessutom att envar gentemot det
allmänna är tillförsäkrad föreningsfrihet. RF (kap 2 § 1 pt. 5). Detta torde förhindra att staten
genomför en lagstiftning som tvingar föreningarna att ta in medlemmar som de i själva
verket vill utesluta. Detta eftersom sådana tvingande regler skulle innebära en de facto
inskränkning i föreningsfriheten.
Mot denne huvudregel finns emellertid en rad undantag. Vad gäller just medlemskap i
arbetstagarorganisation föreskrivs om diskriminering i § 11, Diskrimineringslagen, (SFS
19
2008:567). Denna förbjuder uttryckligen diskriminering när det är fråga om medlemskap i
en arbetstagarorganisation. Men detta gäller inte diskriminering på grund av politisk eller
annan övertygelse.
Nuvarande rättsläge är således att Diskrimineringslagen inte kan åberopas till stöd för
motionärens yrkande, eftersom den inte träffar politiskt engagemang eller politisk eller
annan övertygelse, samt att EKMR och Regeringsformen inte kan åberopas eftersom
skyddet mot diskriminering gäller gentemot det allmänna och inte mot ideella föreningar
som är fackförbundens rättsliga status.
För svenska förhållanden är detta olyckligt då arbetsrätten, likt motionären anför, tilldelar
fackförbunden makt som andra föreningar inte har. Man kan därför fråga sig om inte
fackförbunden genom denna särställning som den svenska modellen tilldelar dem, borde
anses vara bärare av sådan offentlig makt att reglerna för diskriminering även borde gälla
även dem. Det faktum att några namngivna förbund enligt 3 kap. 3 § Lag (1974:371) om
rättegången i arbetstvister utser ledamöter i Arbetsdomstolen talar med viss styrka för detta.
Sammanfattningsvis ligger fackförbunden idag i ett slags juridiskt skymningsland där de
dels utgör ideella föreningar som har grundlagsskydd, dels utövar offentlig makt utan att
behöva ikläda sig alla de skyldigheter som den offentliga förvaltningen har.
I teorin behöver inte detta vara ett problem. Som rättsläget är idag skulle ju en medlem som
uteslutits på grund av politiska sympatier, enligt föreningsfriheten själv kunna grunda ett
eget fackförbund och sålunda åtminstone skaffa ett så kallat hängavtal med arbetsgivaren.
I praktiken blir det dock uppenbart för alla som besökt en arbetsplats hur lite inflytande en
sådan förening skulle få och hur svårt det skulle vara att hävda sig gentemot både
arbetsgivare och andra fientligt inställda fackförbund.
Partistyrelsen anser därför att detta missförhållande bör motverkas och att partiet bör stå för
en konkret politik i frågan. Dock anser partistyrelsen inte att en specifik arbetsgrupp eller ett
utskott formellt behöver tillsättas, utan istället att ärendet kan hanteras inom ramen för
partiets löpande arbete vid riksdagen. Exempelvis har partiet redan lämnat in en
riksdagsmotion, just med detta syfte, under den allmänna motionstiden 2015 (motion
2015/16:2038 Politisk åskådning som diskrimineringsgrund). I denna motion yrkar partiet på
att regeringen ska utreda möjligheterna att införa politisk åskådning som
diskrimineringsgrund i diskrimineringslagstiftningen, samt som diskrimineringsgrund i
Diskrimineringsombudsmannens myndighetsuppdrag.
Partistyrelsen vill däremot inte ställa sig bakom motionärens yrkande om att fackföreningar
som på ovan sätt missbrukat sin starka ställning ska förlora sin ställning som
fackföreningar. Främst för att det skulle kunna innebära en alltför stark rättsförlust för alla de
arbetstagare som i dagsläget ändå är beroende av sin fackförening för goda villkor i sina
branscher, men också för att det skulle kunna få oanade följder om något stort förbund
plötsligt, enligt lag, inte längre skulle anses vara en part med vilken arbetsgivaren kan
genomföra rättsligt bindande förhandlingar med. Även om diskrimineringen som sker mot
20
den sverigedemokratiska rörelsens sympatisörer är oacceptabel, så måste det understrykas
att förändringar av arbetsmarknaden riskerar att ge stora samhällsekonomiska
konsekvenser, och att sådana därför måste ske eftertänksamt och försiktigt, för att
tillförsäkra att det finns en förutsebarhet för såväl arbetstagare som arbetsgivare att förhålla
sig till.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå att-sats 1, samt
att anse att-sats 2 besvarad
Lag och ordning
LO15001 Avskaffa den villkorliga frigivningen av
utvisningsdömda
Ombud
Calle Johansson 55262 / Bohuslän
Motionstext
Den villkorliga frigivningen ger brottslingen en chans att efter ett gott beteende på anstalten
släppas på fri fot, med övervakning, efter att två tredjedelar av strafftiden är avtjänad. I de
svenska fängelserna är dock den villkorliga frigivningen mer regel än undantag, och det är
en av anledningarna att vi i Sverigedemokraterna vill avskaffa den.
Innan dess att det sker bör vi däremot verka för att den villkorliga frigivningen avskaffas för
utvisningsdömda utländska brottslingar. Då utvisning ska ske direkt efter avtjänat straff, och
den villkorliga frigivningen bygger på en övervakningsperiod för att kontrollera så att
brottslingen inte faller tillbaka i ett brottsligt beteende eller i ett kriminellt umgänge, menar
jag att dessa två motsätter sig varandra. De torde därför märkligt att en brottsling, som vid
sin rättegång blev dömd till utvisning ur riket efter avtjänat straff, ges en villkorlig frigivning.
Självklart kan inte övervakningen av en brottsling ske om denne befinner sig i tillexempel
Somalia, Indien eller USA. Den dömde borde således avtjäna hela strafftiden innan denne
utvisas ur riket.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska verka för att den villkorliga frigivningen avskaffas för
utvisningsdömda utländska brottslingar.
21
Partistyrelsens yttrande
Motionärens önskemål är redan tillgodosedda genom det arbete partiet gjort i Sveriges
riksdag. Sverigedemokraterna har nämligen sedan riksdagsinträdet 2010 drivit linjen om att
avskaffa den automatiska villkorliga frigivningen (se motion 2014/15:2524), därmed kommer
inte heller utvisningsdömda bli villkorligt frigivna.
För övrigt kan nämnas att partiet även föreslagit kraftigt skärpta regler för utvisning där
utvisning som straffpåföljd bland annat ska bli obligatorisk att pröva, samt att de som har
verkställighetshinder ska hållas inlåsta till att utvisning kan ske.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
LO15002 Avskaffa sjöfyllerilagen
Ombud
Peter Wihlner 64013 / Ombud Stockholms län
Motionstext
Undertecknad föreslår Landsdagarna att ge i uppdrag till partiets riksdagsledamöter att i en
motion till Riksdagen föreslå ett avskaffande av Sjöfyllerilagen.
Motivering
SD var inte representerat i riksdagen när beslutet om att införa en fast nedre promillegräns
på 0,2 promille för fritidsbåt togs. Den skärpta så kallade sjöfyllerilagen från 1 juni 2010 har
visat sig vara behäftad med många brister vilket påtalades från rättsväsendet samt
polisförbundet med flera instanser i remissvaren.
Den tydligaste signalen om att lagen slagit fel är att varken Norge eller Finland, efter noga
överväganden, har funnit skäl till att kopiera Sveriges lag. Snarare tvärtom.
Lagen kom till utifrån argumentet att "sjötrafik kan någorlunda jämställas med vägtrafik".
Men redan 2012 kom verkligheten ifatt då Högsta domstolen fastslog att: "det typiskt sett
anses föreligga en något mindre fara vid onykterhet i sjötrafik än i vägtrafik".
Det finns varken vetenskapliga belägg eller erfarenheter från domar som stöder att den
satta gränsen till just 0,2 promille skulle främja sjösäkerheten till sjöss. Sjörättsinstitutets
forskning avseende sjötrafikolyckor - från ett par decennier tillbaka - samt
Transportstyrelsens olycksstatistik talar här sitt tydliga språk.
Istället har lagens brister blivit allt tydligare. Den har lett till felprioritering av
bevakningsresurser, utsatt människor för kontroll utan saklig grund, medfört opåkallad
kriminalisering och kostar skattebetalarna stora belopp. Därtill är lagen så felaktigt
konstruerad att den som söker nödhamn inte kan åberopa lagens nödregel förrän faran är
22
uppenbar (d.v.s. då det är för sent). Den som uppvisar gott sjömanskap genom att hjälpa
båtar i nödläge eller motorhaveri riskerar dryga efterräkningar ifall den som erbjuder sig
hjälp tagit en öl eller ett glas vin till lunchen.
Att nya lagstiftningen förorsakat stor frustration bland sjö- och skärgårdsfolk, näringsidkare
och semesterfirare, är knappast underligt då drygt 200 000 öar i Sverige inte är
sammanlänkade med broar. För att ta sig över minsta kanal är båten enda alternativet.
Därtill är fjärdarna stora och där det råder trängsel och olycksrisk är hastigheten begränsad.
Det är inte fylleri som stoppas med den nya regeln, det är vanligt måltidsdrickande bland
sjöfolk som söker social samvaro som har förstörts av okunniga politiker. De har alla ett
rimligt krav på saklig grund och relevanta lagar för ingrepp i sitt vardagsliv. Kritiken, inte
minst de skriftliga till regeringen från Sveriges tre största båtorganisationer som
representerar hundratusentals medlemmar med anknytning till det marina, talar även starkt
för en snar utvärdering.
Argumentet att lagstiftningen ska vara kvar av "rationella skäl" – och att det skulle vara
enklare att för gemene man komma ihåg att gränsen är 0,2 promille gäller både på land
och på vatten är därtill fördummande. Gott sjömanskap bygger på betydligt mer kunskap
än triviala liknelser med biltrafik.
Det är inte acceptabelt att utsätta andra för fara genom att bete sig vårdslöst på grund av
alkohol eller annan drog vare sig på land eller till sjöss - men den skärpta sjöfyllerilagen är
missriktad och har inte visat sig förhindra ett sådant beteende. Höjd sjösäkerhet kan istället
uppnås på andra sätt. Därför ombeds regeringen göra en snar utvärdering av sjöfyllerilagen
med nödvändiga justeringar som resultat.
Bakgrundsinformation:
https://drive.google.com/file/d/0B34e9Cf9YmuMd2hkZm1TSkFVcDQ/view?usp=sharing
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att verka för att Sjöfyllerilagen upphävs och att Sverige återgår till den lagstiftning som var
giltig före 1 juni 2010.
Partistyrelsens yttrande
Den 1 juni 2010 utvidgades straffansvaret för sjöfylleri genom att det infördes en fast, nedre
promillegräns på 0,2 promille alkohol i blodet motsvarande 0,10 milligram per liter i
utandningsluften. Straffansvaret gäller den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg
fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss förutsatt att fartyget
antingen med motordrift kan framföras med en hastighet om minst 15 knop eller har ett
skrov med en största längd av minst tio meter.
Regeln motiveras av trafiksäkerhetsskäl och bör därför omfatta fartyg med sådana
hastighetsresurser eller av sådan storlek att det finns beaktansvärda risker med att framföra
fartyget eller utföra annan väsentlig uppgift ombord i alkoholpåverkat tillstånd.
23
Innan lagändringen utvidgades fanns ingen satt gräns för vad som i promillenivå innebär
sjöfylleri. Den nya lagen säger att för fartyg som går i mer än 15 knop eller är över 10 meter
långt finns numera en gräns på 0,2 promille. För fartyg som är mindre eller långsammare
gäller samma regler som förut; framför man sitt fartyg på ett osäkert sätt och kan antas vara
påverkad av alkohol och det sedan påvisas att man är påverkad döms man för sjöfylleri.
Polisen får göra s.k. sållningskontroller (utandningsprover utan vidare motivering) på de
större och snabbare båtarna, ungefär som det görs för bilister. För de mindre och
långsammare får polisen inte ta utandningsprov, utan polisen måste först ha skälig
misstanke och därefter göra en kroppsbesiktning på station, vilket är en betydligt mer
omständligt process.
Den som har "väsentlig uppgift" på fartyget kan också bli dömd för sjöfylleri enligt samma
principer som föraren. "Väsentlig uppgift" definieras som en person vilken båten inte kan
framföras utan. Det räcker således inte med någon som springer iland med en tamp eller
som hjälper till att hissa ett segel, utan kan t.ex. vara en pappa som instruerar sitt barn som
framför fartyget.
Innebörden av lagen är sammanfattningsvis; om man framför en mindre långsammare båt
så finns ingen gräns för hur mycket du kan dricka, så länge du kan framföra den på ett
acceptabelt sjösäkert sätt.
Sverigedemokraternas riksdagsgrupp ställde sig så sent som 2015-11-04 bakom förslaget att
säga nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om utvärdering av skärpta
regler för sjöfylleri. Sverigedemokraterna har således indirekt ställt sig bakom nuvarande
regelverk.
Då det i dagsläget inte finns tillräckligt med underlag eller argument för att riva upp
gällande lagstiftning och återgå till tidigare lagstiftning föreslår partistyrelsen avslag på
motionen.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen
LO15003 Landsomfattande förbud mot IS
Ombud
Ombud Jörgen Fogelklou 59316 / Göteborg
Motionstext
Ingen kan undgått att se de senaste årets vidrigheter som begåtts av ISIS (Islamska staten)
och i dess namn. Rekrytering till denna organisation görs ofta via sociala medier, och lockar
unga män och kvinnor att resa ner och slåss för dem. Vi har alla läst om jihadresor från
många av våra större städer.
24
Polisen tror att ca 20 unga män, enbart från Göteborg, har dött i strider för IS i Syrien. Unga
män som vuxit upp i det sekulära Sverige. Vi måste göra allt som står i vår makt för att
förhindra att sådant här får fortgå. Den tyska regeringen införde 2014 ett förbud mot all
propaganda för IS på tysk mark. Ett liknade förslag i Sverige skulle kunna motverka
rekryteringen här.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna verkar för ett landsomfattande förbud mot den islamska
organisationen Islamska Staten, IS (även kallad Isis). Förbudet ska omfatta all propaganda
inklusive symboler för organisationen på svensk mark. Detta inkluderar all digital
framställning och marknadsföring via svenska servrar och datorer
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser att ISIS verksamhet är grym, inhuman, och strider mot allt som
Sverigedemokraterna står för. Sverigedemokraterna är också det av riksdagens partier som
kraftfullast markerar och arbetar mot terrorism och islamism. Partistyrelsen vill dock påpeka
att det finns vissa frågor som först måste utredas innan ett förbud mot Isis i Sverige skulle
kunna bli verkligt.
För det första finns det många andra, liknande terror- och krigsförbrytarorganisationer som
på olika sätt har fäste i Sverige, inte minst islamistiska. Ett flagrant exempel är Al-Qaida. Att
endast förbjuda Isis som motionären vill missar sådana övriga grupperingar.
För det andra finns det svåra gränsdragningar rörande vår grundlagsskyddande fri- och
rättigheter i Sverige, som i många fall dessutom även regleras på Europanivå. I vilka fall ska
en medborgares föreningsfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet inskränkas? På vilket sätt skulle
grundlagen behöva skrivas om för att göra detta möjligt? Hur behöver en ny grundlag
utformas för att den inte ska bli för svepande och, utöver att träffa sådana grupperingar likt
Isis, dessutom riskera att träffa andra otäcka men ofarliga grupperingar? Och motsatt, hur
utformar man lagen för att den inte ska riskera att bli så snäv att den missar att träffa de
grupperingar man vill förbjuda? Det samma gäller självfallet rörande vilka symboler och
vilken propaganda man kan förbjuda Isis ifrån att sprida. Detta utan att riskera att även
träffa andra politiska uttryck i samhället, som bör få finnas för att Sverige ska kunna klassas
som en demokrati där det råder ett fritt och öppet demokratiskt samtal.
Av ovan anförda frågor framgår det att motionärens krav på att förbjuda Isis och dess
symboler inte är möjligt utan att förslaget först utreds noggrant. Partistyrelsen tackar dock
motionärens för dennes förslag, och partistyrelsen avser att skicka frågan vidare till berörda
politiker för vidare utredning.
I övrigt kan nämnas att Sverigedemokraterna, till skillnad från de andra partierna, redan
driver förslag om att skydda Sverige ifrån organisationer som Isis vid gränsen in till landet.
Detta då vi kraftigt vill inskränka invandringen från de utomeuropeiska länder islamism
25
härrör ifrån För de som redan nu och i framtiden väljer att ansluta sig till Isis förespråkar vi
vidare indragna medborgarskap med förbud att någonsin igen återvända till Sverige.
Utöver detta har vi även motionerat i riksdagen om att kartlägga islamismen i Sverige samt
begärt att regeringen ska tala klarspråk om vilken typ av politisk extremism som utgör det
största terrorhotet mot Sverige. Vi driver även årligen en lång rad förslag på det
kriminalpolitiska området som syftar till att stärka polisens förmåga att förebygga grov
brottslighet, vilket även innefattar terrorism. Bl.a. skärpa straff för grova våldsbrott, skärpt
straff för vapenbrott, lättare för polisen att använda telefonavlyssning m.m.
Slutligen verkar vi för att återupprätta Sveriges gränsskydd mot övriga världen (resor från EU
till Sverige är närmast att betrakta som inrikesresor idag), så att myndigheterna får en bättre
bild över vilka personer som faktiskt reser in i vårt land.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
LO15004 Kriminalisera Rymning från anstalt och fängelser
Ombud
Gunilla Gomér 18 / Västra Götalands Norra
Motionstext
I de flesta länder anses en rymning från ett fängelse vara en kriminell handling. Så är det
inte i Sverige. En intern som fått fängelsestraff har ett straff att sona och är under
behandling. En behandling som ska leda till att stoppa fortsatt kriminalitet, och som inte bör
avbrytas i förtid eller innan avtalat tid.
Rymning kan innebära fara för omgivningen och visar att brottslingen inte är redo till
återanpassning till samhället. En tydligare signal bör sändas till den intern som försöker
rymma, att det inte är acceptabelt, och inget som rättssystemet låter passera förbi
obemärkt.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna verkar för att kriminalisera rymningsförsök, och rymningar från
anstalt och fängelser.
Partistyrelsens yttrande
Behovet av att kriminalisera rymning är något som partiet redan lagt förslag på i Sverige
riksdag (se exempelvis 2013/14:Ju336). I motionen anför vi att ”Idag kan en rymling
visserligen få sin fängelsevistelse förlängd en kortare tid. Denna mindre disciplinåtgärd
saknar dock det symbolvärde ett brott med tillhörande proportionerligt straff har. Vi bör
26
därför, likt våra grannländer Danmark, Norge och Finland, kriminalisera rymning ifrån
kriminalvårdsanstalt och avvikelse ifrån permission.”.
Motionärens önskemål får därmed redan anses ha tillgodosetts.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
LO15005 Avskaffandet av straffrabatt
Ombud
Gunilla Gomér 18 / Västra Götaland Norra
Motionstext
I dag är det praxis att man i de fall en och samma person har begått flera brott som
avhandlats vid samma rättegång bara dömer ut det straff som ger den lägsta fängelsetiden
och inte tar hänsyn till att flera brott begåtts utan låter allt ligga under samma straffsats.
Denna praxis strider mot allmänhetens uppfattning om en god rättspraxis, det ska inte löna
sig att begå många brott.
Varje brott bör ha sitt straffvärde, då det finns ett brottsoffer eller målsägare bakom varje
enskilt brott.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Partistyrelsen får i upp drag att utreda förutsättningarna för att avskaffa straffrabatten.
Utdömt straff ska stå i proportion till varje enskild begången brottshandling.
Partistyrelsens yttrande
Partiet driver redan frågan om att avskaffa den s.k. mängdrabatten, ända sedan
riksdagsinträdet 2010, såväl i våra riksdagsmotioner, som i våra politiska program.
I dagens Sverige finns det liksom motionären anför en rabatt för den som lever kriminellt.
Det handlar speciellt om den så kallade mängdrabatten som gäller vid flerfaldig brottslighet
enligt Brottsbalken (BrB 29:1 25:5–6, 26:2 och 30:3). Mängdrabatten utgörs av en särskild
gemensam straffskala som samlar straffvärdet av alla begångna brott när en gärningsman
döms för flera brott samtidigt. I praktiken innebär straffskalan att ju fler brott en person
begår desto mindre blir påföljden för varje efterkommande brott. Utgångspunkten vid val av
straff med den gemensamma straffskalan är att det högsta straff som kan följa på brotten,
med ett visst tillägg, blir det högsta straffet som kan utdömas. Tillägget är som minst ett år
och som mest fyra år beroende på hur allvarlig brottsligheten är.
Ett avskaffande av mängdrabatten för alla typer av brott, såsom motionären yrkar, skulle
emellertid kunna ge oönskade konsekvenser och är inget Sverigedemokraterna förordar.
27
Även om det moraliskt sett kan kännas fel att ge ”rabatt” på andra människors lidande finns
det ändå en poäng att inte tillämpa det som kallas ”kumulationsprincipen” där straffen
läggs ihop för varje brott. Detta eftersom det rent teoretiskt kan innebära att en som klottrar
väldigt många gånger kan få högre straff än en person som begått ett mord.
Istället driver Sverigedemokraterna frågan om att avskaffa straffrabatten strikt endast för
vålds- och sexualbrott. Vid annan brottslighet vill vi istället avskaffa straffrabatten genom att
fortsatt använda ett system med gemensam straffskala men med ett rejält höjt minimi- och
maximitillägg för att försäkra att även mindre brottsliga gärningar inte ges någon större
”rabatt”.
Sammanfattningsvis står det alltså klart att partiet sedan länge driver frågan om att avskaffa
den s.k. straffrabatten och att motionärens önskemål därmed till viss del får anses vara
uppfyllda, däremot, precis som anförts skulle ett förslag som detta kunna ge oönskade
konsekvenser, varför partistyrelsen förordar det system som Sverigedemokraterna redan
idag driver.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
LO15006 motverka skärpt vapenlagstiftning för legala
vapenägare
Ombud
Robert Håkansson, 79022 / Norrbottens läns valkrets
Medmotionär och medlemsnummer
Magnus Häggblad (60831), Petter Nilsson (69171), Eric Palmquist (77766)
Motionstext
Det politiska klimatet har på senare tid verkat syfta till att minska mängden skjutningar och
väpnade rån genom att strama åt regelverket för lagligt vapenägande. Motionären upplever
att detta är helt fel väg att gå eftersom den som tänkt skaffa ett vapen i syfte att begå brott
knappast bryr sig om de gällande lagarna.
I Sverige är jakt och skytte populära fritidssysselsättningar som engagerar en stor mängd
människor. Vi har två olika sorters vapenlicenser, nämligen jaktlicens och målskyttelicens. På
målskyttelicens får man inte bedriva jakt med vapnet, med jaktlicens kan man både jaga
och bedriva målskytte. Särskiljningen av licenser på dessa kriterier är väl underbyggd, och
bör gälla även i fortsättningen.
Jakten bidrar med en stor samhällsnytta, då avskjutningen minkar risken för viltolyckor
samtidigt som viltkött är en miljövänlig och nyttig födokälla. De gånger (ca 40 000 ggr/år)
28
som viltolyckor sker är det också frivilliga jägare som sköter eftersök och avlivning av skadat
vilt.
Sverige har genom tiderna skördat stora framgångar i internationella skyttetävlingar. De
ideella skytteföreningarna kan ta på sig en stor del av äran för detta.
Skärpta regler innebär höjda kostnader för jägare och skyttar. Skytteföreningarna får också
svårare att rekrytera nya medlemmar. Polisen får också mer att göra då det är deras uppgift
att tillse att reglerna efterlevs.
Risken att ofrivilligt begå "brott" ökar naturligt vis också proportionellt med lagarnas
komplexitet. Detta riskerar att få till följd att laglydiga medborgare straffas utan att ha haft
något som helst brottsligt uppsåt.
De "femårslicenser" som i dag används för vissa vapentyper leder också till ökad byråkrati
vilket lastar ned polisens vapenhandläggare och datasystem. Risken att ofrivilligt begå brott
med konfiskerade vapen och licenser som följd ökar naturligtvis också i och med att man
kan glömma att förnya licensen i tid.
Vi föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna aktivt ska verka för att vapenlagarna inte ska försvåra för laglydiga
jägare och skyttar att utöva sin hobby.
att Sverigedemokraterna ska verka för att lagstiftningen beträffande "vapengarderoben"
dvs. den mängd vapen en jägare får inneha blir mer generös.
att Sverigedemokraterna ska verka för att systemet med femårslicenserna byts ut mot ett
användarvänligare licenssystem.
Partistyrelsens yttrande
Under Landsdagarna 2013 fattade partiet, som består av många sport- och
jaktskytteengagerade medlemmar, ett kollektivt beslut om att inte stödja några förslag som
inskränker vapenägandet för Sveriges sportskyttar och jägare på ett orimligt sätt.
Sverigedemokraterna kommer därför kategoriskt att rösta nej till alla onödiga
inskränkningar av det legala vapenägandet.
Det gjordes exempelvis i proposition ”2013/14:226 Skärpningar i vapenlagstiftningen”. När
regeringen ville låta polisen ”auktorisera” skyttesammanslutningar men avsåg att
bemyndiga polisen att meddela föreskrifter om närmare krav. På så kringgick regeringen
riksdagens granskning av hur de specificerade kraven skulle utformas, och huruvida de
skulle påverka Sveriges jakt- och sportskyttar negativt eller ej. Detta är något
Sverigedemokraterna inte ställde upp på utan yrkade avslag på den delen. Vidare i
betänkande 2014/15:JuU16 (Polisfrågor) hanterade Justitieutskottet bland annat jaktfrågor. I
detta betänkande agerade Sverigedemokraterna vågmästare och avgjorde så att
”regelverket för hantering av vapenlicenser” skulle underlättas. Där bifölls även delvis en SDmotion av Filper, Fransson och Forsberg som innebar ett tillkännagivande om att ”reformera
29
handläggningen för vapenlicens” för att undvika ”långa byråkratiska processer”.
Sverigedemokraterna agerar alltså redan idag aktivt för att inte försvåra för jägare och
sportskyttar.
Vad gäller utökande av vapengarderobens tillåtna antal är även det en fråga som
Sverigedemokraterna redan driver. Exempelvis genom SD-motion 2014/15:2496 där vi yrkar
följande: ”Vi föreslår således att dagens begränsning till fyra plus två vapen i
vapengarderoben ska utökas till åtta och att det ska kunna göras utan att behovet
motiveras”.
Beträffande femårslicenserna instämmer partistyrelsen med motionären att det bör införas
ett mer användarvänligt system, och avser att verka för ett sådant då vi får möjlighet.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse att-satsen 1 och 2 besvarad, samt,
att bifalla att-sats 3.
LO15007 Brott ska aldrig löna sig!
Ombud
Daniel Spiik 25131 / Örebro
Motionstext
Grundat på nuvarande lagstiftning och domstolspraxis är en skadeståndsskyldig i dagsläget
befriad från att betala moms, förutsatt att den som tilldöms skadeståndet är
momsredovisningsskyldig.
Detta kan i vissa fall innebära att tjuvar får 20 procent rabatt på stöldgodset.
Har den åtalade dessutom flera grövre åtalspunkter mot sig i samma åtal, kan situationen
uppstå att det för en gärning (exempelvis stöld) inte blir någon ytterligare påföljd.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna i riksdagen verkar för, medelst lagändring, att den som medelst
brottslig gärning gör att den blir ålagd att betala skadestånd alltid ska betala
skadeståndssumman - inklusive moms.
Partistyrelsens yttrande
Motionären åsyftar på skadestånd vid straffrättsligt förfarande, vilket skiljer sig från det
civilrättsliga. I ett domslut konstaterade Tingsrätten att:
”... anser tingsrätten att ersättning måste utgå även för utebliven vinst. Däremot bör
ersättning inte utgå för mervärdesskatten, något som får anses ligga inom den invändning
30
som gjorts. Stöld kan inte jämställas med omsättning och en näringsidkare är därför inte
skyldig att redovisa mervärdesskatt på skadestånd för stulna varor. Om skadeståndet skulle
omfatta även mervärdesskatten skulle näringsidkaren göra en obehörig vinst. Tingsrätten är
väl medveten om att ett sådant resultat innebär att en tjuv betalar mindre än vad en kund
får betala för motsvarande vara under förutsättning att köparen inte är redovisningsskyldig
för mervärdesskatt. Det framstår alltså allmänt sett som stötande att, för en privatperson,
stöld premieras framför köp. Någon möjlighet att undvika denna orättvisa, till exempel
genom att ålägga den skadeståndsskyldige att betala mellanskillnaden till staten finns inte".
Resonemanget hos Tingsrätten är förståeligt i den delen att det vore konstigt om en
affärsidkare skulle tjäna mer på att någon stjäler än om någon köper. På samma sätt är det
emellertid underligt att en brottsling betalar mindre för stulen vara än vad man köper en
vara för. Rimligen borde gärningsmannen betala skadestånd till näringsidkaren enligt vad
som idag är praxis men samtidigt betala ett skadestånd till staten för utebliven moms. På så
sätt blir det inte billigare för gärningsmannen samtidigt som näringsidkaren inte tjänar på
att bli bestulen, samt att staten får in momsen. Då den snårskog av skattetekniska regler
som finns emellertid är mycket komplicerad, och då ett skarpt förslag på området därför
skulle kunna ge oanade konsekvenser, vill partistyrelsen emellertid vänta med att fatta
beslut om ett konkret ställningstagande i frågan. Istället ämnar partistyrelsen att skicka
frågan vidare till berörda ledamöter låta dessa utreda frågan vidare.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
LO15008 Lag om flytvästar på båtar under 9 meter
Ombud
Stefan Jägnert 75071 / Hallands Län
Medmotionär och medlemsnummer
Carita Boulwén 75072
Motionstext
Under de tio senaste åren har i snitt 35 personer per år omkommit i fritidsbåtolyckor. Endast
fyra av dessa personer har burit flytväst.
Svenska Livräddningssällskapets beräkningar visar att ökat flytvästanvändande till sjöss, när
man vistas ombord på båten, skulle rädda minst 17 liv per år. Flytvästar skulle minska
antalet drunkningsolyckor markant, samtidigt som de inte begränsar rörelsefriheten hos
båttrafikanter
Vi har en bilbälteslag på bilar idag, nu är det dags att även de på sjön som åker med båtar
under 9 meter ska ha flytvästar på sig då detta räddar liv.
31
Vi föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna tar upp detta i sitt partiprogram
att Sverigedemokraterna tar upp en debatt/diskussion i riksdagen
att Sverigedemokraterna arbetar aktivt för en ny lag om flytvästar på båtar under 9 meter
Partistyrelsens yttrande
Drunkningsolyckor är alltid tragiskt och det bör vara samhällets ansvar att förhindra dessa
så gott det går. Det finns emellertid även ett personligt ansvar att ta hänsyn till samt statistik
kring var och hur drunkningsolyckor egentligen sker. Som all lagstiftning måste en
avvägning nämligen göras för att skapa rätt balans i den mellan olika samhällsintressen.
Det kan i detta sammanhang nämnas att fritidsbåtar används, till skillnad från bilar, i hög
utsträckning till rekreation. Det är framförallt på sommaren folk tar fram båtarna och
transporten är ofta sekundär framför aspekter såsom natur, sol, bad, fiske och eventuella
övernattningar. Att i sådana situationer alltid vara tvingade att bära flytväst, rimligen oavsett
om folk vill ligga och sola eller om båten står still, får anses vara en långtgående
inskränkning.
Ett samhälle förutsätter också att medborgare tar eget ansvar för sitt liv och de personer
man ansvarar för. Olyckor kan aldrig helt lagstiftas bort och sett i relation till den försämring
av båt- och friluftslivet som detta skulle medföra Sveriges fritidsbåtsägare förefaller en
tvingande lagstiftning som en oproportionerlig åtgärd.
Statistiken beträffande drunkningar visar vidare att:
-
Mellan 1998 och 2007 drunknade 106 barn i Sverige, enligt Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, (”MSB”). De flesta drunknade inte i anslutningar till
fritidsbåtar, utan 20 drunknade i pooler, och cirka 75 procent på en badplats. 2014
drunknade inte ett enda barn i anslutning till fritidsbåtar.
-
Vad gäller vuxna och barn drunknade 2013, 104 personer totalt sett
(Dödsorsaksregistret). Endast 36 av dessa drunknade i samband med fritidsbåtar
och endast 25 av dessa saknade flytväst. Av dessa 25 var det endast 11 som hade
klarat sig om de haft flytväst (Transportstyrelsen).
Slutligen, och kanske viktigast av allt, så skulle man utifrån den nyttologik motionen ger
uttryck framförallt införa förbud mot att inte bära flytväst vid badstranden eller vid den egna
poolen hemma i huset. Detta då de flesta drunkningsolyckor enligt statistiken ovan faktiskt
sker just vid badstränder eller pooler, enligt statistiken här redovisad, och inte från båtar.
Motionärens förslag bör av det som framkommit ovan inte genomföras, även om den
bakomliggande intentionen är behjärtansvärd. Detta eftersom att åtgärden, i sin nuvarande
utformning, helt enkelt får anses som allt för svepande och trubbig, samt att den möjliga
nytta åtgärden ger därför inte skulle väga upp den inskränkningen i vardagen den samtidigt
skulle medföra allmänheten.
32
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
LO15009 Ett nationellt biometriregister
Ombud
Anders Forsberg Riksdagsledamot 16928 / Skaraborg
Motionstext
Sverigedemokraterna har idag det vassaste kriminalpolitiska programmet utav alla
riksdagspartier, både när det gäller beaktandet av brottsoffrets utsatta situation men också
när det gäller brottets straffpåföljd. Men för att bedriva en effektiv kriminalpolitik måste vi
också beakta utvecklingen av nya metoder för att lösa brott och att fastställa brottslingars
identitet.
Idag finns tekniska möjligheter att upprätta ett nationellt biometriregister innehållande
uppgifter såsom DNA, fingeravtryck, foto och andra kännetecken. Ett sådant register skulle
vara obligatoriskt för alla svenska medborgare liksom för alla som innehar eller söker
uppehållstillstånd i landet.
Givetvis finns det moraliska betänkligheter kring ett sådant register, men det finnas stora
möjligheter avseende att kunna fastställa gärningsmän och kunna lösa ett större antal brott.
Dessutom skulle troligen verka preventivt mot en del brottslighet. En ytterligare effekt är att vi
skulle minska missbruket och det kriminella nyttjande av falska identitetshandlingar och
pass.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att motionstextens intentioner kring ett upprättandet av ett nationellt biometriregister arbetas
in i vårt kriminalpolitiska program.
Partistyrelsens yttrande
Sverigedemokraterna har länge aktivt agerat för att främja möjligheterna att använda teknik
för att bekämpa brottslighet. Bland annat har vi drivit frågorna om att sänka de gränser som
finns för att Polisen ska få använda hemlig telefonavlyssning mot grov brottslighet, om att
skapa bättre kopplingar mellan olika datasystem hos myndigheter för att kunna ge Säpo
möjlighet att samköra fler myndighetsregister än vad de kan idag för att spåra brottslighet
(exempelvis skatteuppgifter), om att upprätta ett register över dömda pedofiler så att
föräldrar kan göras varse om vilka individer de bör skydda sina barn ifrån lokalt, samt i
övrigt lätta på sekretessen mellan myndigheter för att underlätta Polisens
brottsbekämpning.
33
Vi har vidare även verkat för att alla utvisningsdömda ska registreras i en biometrisk
databas, så att framtida personer som vill invandra kan kontrolleras mot detta register för
att förhindra att de återinvandrar under falsk identitet trots tidigare utvisning.
Partistyrelsen anser emellertid att det vore en oproportionerlig åtgärd att per automatik
registrera alla medborgare i en stor databas i förebyggande syfte för att kunna identifiera
gärningsmän om någon begår brott. Detta vore att misstänkliggöra hela befolkningen och
skulle sannolikt uppfattas som ett fall av massövervakning mot stora delar av befolkningens
vilja. Det bör därför inte finnas något demokratiskt stöd för att genomföra ett sådant förslag,
även om det säkert skulle vara effektivt om man endast såg det ur brottsbekämpande
synvinkel.
Sammanfattningsvis anser partistyrelsen därför att det är mer effektivt att fortsatt driva de
föreslagna tekniska åtgärder som partiet redovisat ovan, samt utöver detta och i linje med
vårt kriminalpolitiska program, ge utökade resurser till rättsväsendet, upprätta kontrollen
över våra gränser, använda utvisning oftare samt genom att minskad invandring.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
Miljö och jordbruk
MJ15001 Motion angående Sverigedemokraternas
demokratiska inställning till GMO
Ombud
Heikki Klaavuniemi 52609 / Bohuslän
Medmotionär och medlemsnummer
Matheus Enholm 70704
Motionstext
Frågan kring Genetiskt modifierad organism(GMO) är ett ämne som berör många.
En stor del av Sverigedemokraternas väljarkår bor i landsbygden och en stor del av dessa är
jordbrukare. I min politiska vardag kommer jag i kontakt med flertalet i den väljarkåren.
Därför finner jag ett behov att framföra ett flertals åsikter, dels mina egna åsikter kring GMO.
Det är för många viktigt att Sverigedemokraterna tar ställning och att ståndpunkten blir
tydlig.
34
Det rimmar illa att få olika svar beroende på vem man pratar med. Olika svar lär man
kanske inte råda bot på, men partiets demokratiskt beslutade uppfattning om frågan är det
bästa svar man kan ge.
Det är i många hänseenden inte svart eller vitt. Det finns fördelar med GMO men likväl finns
det nackdelar som man bör ta ställning till. I exemplet nedan beskrivs det om Raps som är
resistent mot bekämpningsmedel.
Forskarna har lyckats göra plantan resistent mot vissa bekämpningsmedel. De har tillfört en
extra gen, den genen kommer från en bakterie som har en unik förmåga att motstå
bekämpningsmedel. När odlaren besprutar sin raps utrotas de flesta skadedjuren utan att
skada de genmodifierade plantorna.
Det leder till att odlaren kan få en större skörd, och i vissa fall kan man använda mer
miljövänliga bekämpningsmedel eller skona miljön genom att använda mindre
bekämpningsmedel.
Men den stora farhågan med den genmodifierade plantan är att gener kan överföras till
skadeinsekterna. Det följer en naturlag likväl som när multiresistenta bakterier bildas av för
hög antibiotikaanvändning. Insekterna blir i värsta fall resistenta mot bekämpningsmedlet
och besprutningen blir återigen verkningslös. Rapsen kan pollinera ogräs – t ex Åkerkål som
förekommer i rapsfält. Åkerkålen kan då också bli resistent mot bekämpningsmedlet.
Majs, sojabönor och sockerrör är andra exempel på växter som blivit föremål för
genmodifiering för att tåla besprutning.
Forskarna har även uppfunnit en insektsdödande sockermajs genom genmodifiering samt
en ris-sort (Golden Rice) som "producerar" mer A-vitamin.
Den nya sockermajssorten producerar självt ett gift som dödar skadeinsekterna och riset har
fått ett extra ämne "betakaroten". Betakaroten gör så att kroppen på den som äter riset
automatiskt börjar producera mer A-vitamin
Den som fördjupar sig om framgångarna, konstaterar snabbt att dessa uppfinningar döljer
obekväma nackdelar.
Sockermajsens eventuella risker samt nackdelar:
De oönskade insekterna kan till slut utveckla tolerans mot växtens gift, att de med andra ord
blir resistenta. Genmodifierad majs förgiftar insekterna under en längre period än odlaren
som besprutar sin gröda en eller ett par gånger.
• Även andra insekter än de oönskade riskerar att dödas. Det kan vara rovinsekter som äter
skadeinsekterna. Eller attraktiva insekter som fjärilar.
Det gyllene risets nackdelar.
Ett stort multinationellt företag utnyttjade ett lokaliserat behov som populationen i ett land i
Asien hade. Det lokaliserade behovet var mer tillskott av just "A-vitamin", då en stor del av
35
landets population hade ögonproblem. Företag tog fram en produkt "Golden Rice" som
skulle avhjälpa dem deras problem. Eftersom betydande delar av den dagliga
matkonsumtionen bestod av ris så skulle just deras produkt även hjälpa landets population
som led av A-vitamin brist.
Men hjälper det gyllene riset? Ett normalt intag av det "Gyllene Riset" skulle i bästa fall sörja
för åtta procent av det dagliga A-vitaminbehovet. En ammande kvinna skulle behöva äta
minst ca 18 kilo kokt ris per dag
Förespråkare av GMO har genom denna produkt försökt bevisa genmodifierade grödors
fördelar. Om man ska väga in mer moraliska aspekter i sammanhanget kan det innebära
att de fattiga i u-länderna blir alltför beroende av den rika västvärlden. Vanligtvis är det stora
privata företag i väst som har möjlighet att utveckla genmodifierade plantor. Genom att göra
plantorna sterila kan företagen hindra bönderna från att själva skaffa utsäde för följande år.
På det sättet tvingar man bönderna att köpa nytt ris från dessa företag.
Av de exemplen på genmodifierade grödor återgivna i motionen så återfinns ett flertal
andra produkter på marknaden. Jag har bara slumpmässigt gjort ett urval på några
produkter för att påvisa funktionen och nackdelarna.
Sverige har genom århundraden sysslat med växtförädling, bönder har tagit tillvara på
plantor eller fröer för att ta tillvara på goda egenskaper. Dock är det en relativt ny förekomst
att göra kliniska ingrepp för att "förädla". Kunskapsläget hur genmodifierade grödor
påverkar människan är inte utrönt. Produkten är relativt ny och naturens egna oskrivna lagar
har inte visat oss dess framtida bieffekter ännu. Marknaden som förespråkar GMO har
förvisso gjort åtskilliga test och analyser. Men några stora oneutrala undersökningar inom
området lyser med sin frånvaro.
Sverigedemokraterna i många olika parlament driver idag en sund politik som gör gällande
att självförsörjningsgraden inom livsmedel ska höjas för att vi ska bli mer oberoende av
importerad mat. GMO platsar för mig och för en stor del av våra väljare inte in i den framtida
utmaningen.
Det kan tyckas vara osmakligt att motarbeta utveckling inom livsmedelsförsörjning. Men
med det kunskapsläget som råder anno 2015 föreslår jag för Landsdagarna 2015 att besluta
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna inte ska förespråka GMO i vare sig principprogram, dokument eller
parlamentariska ställningstaganden.
Partistyrelsens yttrande
Motionen lyfter en viktig fråga som berör många och det är ingen hemlighet att det finns
många olika åsikter om GMO. Vi bör därför försöka nå en realistisk och vetenskapligt
förankrad policy som tar hänsyn till principen om försiktigt framåtskridande.
36
Vi behöver inte förhålla oss till frågor som rör enskilda kommersiella intressen, alltså varken
för eller emot. Däremot kommer vi bestämt att värna det svenska lantbruket samt självklart
den biologiska mångfalden, konsumenternas hälsa och inte minst ett transparent system.
Debatten om GMO är polariserad och överdrifter om både för- och nackdelar förekommer.
Argumentet att vi ”måste” använda GMO bör till exempel avvisas, det går alldeles utmärkt
att bedriva ett modernt och effektivt jordbruk utan GMO och en utveckling av jordbruket,
nationellt och globalt, är inte särskilt beroende av denna teknik.
Partistyrelsen vill emellertid i samklang med vad de flesta forskare ger uttryck för i någon
mån avdramatisera begreppet GMO. Ytterst lite talar för att tekniken som sådan hotar det
biologiska arvet eller konsumenternas hälsa. Man kan ha synpunkter på att hundratals
miljoner människor faktiskt har konsumerat GMO-produkter under lång tid. Nu förhåller det
emellertid redan så och detta ser inte ut att ha utgjort något hot mot folkhälsan, och att
frågan inte skulle ha utvärderats kritiskt stämmer heller knappast.
Vi behöver alltså förhålla oss till att GMO är mycket spritt på världsmarknaden och vad gäller
till exempel GMO-soja som används som djurfoder importeras det redan idag till
Sverige. Partistyrelsens uppfattning är därför att detta är en fråga som bäst hanteras mellan
handeln och konsumenterna.
Partistyrelsen anser vidare att man bör flytta ner diskussionen, från GMO generellt, till de
enskilda applikationernas för- och nackdelar där man med kritiska glasögon får granska de
vetenskapliga remissinstansernas utlåtanden. Ser man att det föreligger nackdelar eller
någon form av rimligt grundad osäkerhet så bör man fäll den enskilda applikationen. I
denna diskussion bör man vidare även hålla isär plantor som eventuellt ska odlas i Sverige
och utländska produkter som direkt eller indirekt producerats med GMO, där riskerna i det
senare fallet måste ses som mycket låga för Sveriges del.
Partistyrelsen anser också att den enskilde konsumenten har rätt att fatta sina egna beslut,
därför förordar vi en utredning av produktmärkning, som ska möjliggöra för konsumenten
att undvika GMO om vederbörande så önskar. Detta är inte i sig ett ställningstagande för
eller emot GMO, men vi uppmuntrar därmed konsumenten att göra ett eget val.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
MJ15002 Markägares rättigheter vid exploatering
Ombud
Börje Tranvik, ombud 53111 / Kronoberg
Motionstext
37
Det råder en svår orättvisa när det dras fram högspänningsledning över mark. För
markägarna får inget rättsligt veto. Markägaren är fullt medveten om att allmänhetens
intresse är större än den enskildes. Sådana regler måste vi ha, det skulle bli fel om en privat
hade rätt att stoppa en högspänningsledning. Vad jag är ute efter är ersättningsformerna
som måste vara relevanta mot skadan. Markägaren kan inte sätta några krav på
exploatören, vilket leder till osämja och andra tråkigheter. När det gäller
överföringsledningar är detta djupt orättvist.
Markersättningen för mark som tages i anspråk kan enligt expropriationslagen vara så låg
som 1 % av totalkostnaden för ledningsbygget. Så här kan vi inte ha det i ett demokratiskt
land. Ser vi till andra länder har de andra regler som behandlar markägarna mera rättvist.
Sverigedemokraterna som värnar om allas lika värde har ett ansvar att se till att
markägarna får en rättmätig ersättning för intrång av överföringsledningar. Att statliga och
privata aktörer använde denna gamla expropriationslag som en gång i tiden var avsedd till
lågspänningsledningar när elkraften skulle dragas fram då fungerade det till detta
ändamål. Att privata elbolag ska leva på bekostnad på markägaren anser jag som stöld
fast det är lagligt i Sverige.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att expropriationslagen ändras för en 50-400kV högspänningsledning.
att markägaren får samma avkastning på marken innan bygget av högspänningsledning
som efter bygget av högspänningsledning.
att markägaren kan välja på årlig avkastning efter boniteten på marken där kraftledningen
byggdes, som är indexreglerat som följer marknadsmässiga priser.
att små markägare som berörs av ledningsgatan, mindre än 5 ha får betalt vart femte år.
att markägare som önskar upplåta sin mark till ledningsexploatör ska ha marknadsmässigt
pris för marken som upplåtes.
Partistyrelsens yttrande
Motionären lyfter ett antal viktiga frågor samtidigt som det står klart att markägarnas
rättigheter gott och väl kan behöva stärkas i många avseenden.
Vad gäller tillvägagångssättet kring framdragning av högspänningsledningar så tecknar
ledningsägaren inför ett bygge av en ny kraftledning, ett avtal med markägarna om
markupplåtelse. Markupplåtelseavtalet reglerar bland annat precis var ledningen ska gå
och vilken ersättning markägaren får.
Principerna för ersättningen regleras i Expropriationslagen, som bland annat säger att
ledningsägaren ska betala en engångsersättning till markägaren för markupplåtelsen. Först
görs en bedömning av hur mycket marknadsvärdet på fastigheten minskar till följd av
ledningen, sedan erbjuds markägaren en ersättning för det minskade marknadsvärdet plus
38
ett påslag på 25 procent, eventuella skador som uppstår när ledningen byggs ska också
ersättas.
Skulle man inte komma överens kan man begära en lantmäteriförrättning, Lantmäteriets
beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Då står ledningsägaren för
markägarens ombudskostnader hela vägen så länge de anses skäliga. Går man vidare till
Mark- och miljööverdomstolen får man däremot själv betala för sitt ombud om man skulle
förlora.
Även Energimarknadsinspektionens beslut om själva ledningsdragningen kan överklagas
hos Mark- och miljödomstolen eller hos regeringen om ledningen har utlandsförbindelse,
berörda markägare har nämligen, enligt Miljöbalken, rätt att komma med synpunkter på
ledningsdragningen.
Konsekvenserna av breda gator för luftburna högspänningledningar kan bli stora för en
enskild med sönderstyckade skiften, sänkt virkesproduktion och risk för stormskador.
Ersättningen vid intrång höjdes visserligen med 25 % år 2010 men markägare som drabbas
av flera intrång och får ackumulerade intrång kompenseras fortfarande inte fullt ut utifrån
dagens ersättningssystem.
Som en konsekvens av detta anser partistyrelsen att att-sats 5, om att markägare bör
kompenseras marknadsmässigt av ledningsexploatörer, bör tillstyrkas för att stärka att
markägarnas naturliga rättigheter till kompensation i detta avseende.
I övrigt kan sägas att det är av största vikt att vi säkrar en trygg elförsörjning samtidigt
ledningsintrång i största möjliga mån bör minimeras. Detta kan ske genom nedgrävning av
kabel och samnedläggning med annan infrastruktur. Vad gäller markintrång bör dock
nämnas att en markförläggning av stamnätet på intet sätt leder till ett obefintligt
markintrång utan endast till att den halveras. Samtidigt bör det påtalas att kostanden blir
cirka 8-9 gånger högre.
Vad gäller övriga att-satser i motionen anser Partistyrelsen därför att frågorna de berör
behöver utredas ytterligare innan partiet kan ta ställning om ersättningar och markägarens
rättigheter. Utöver att markägarnas rättigheter säkerställs vid exploatering måste det
nämligen även belysas vilka hinder som finns för att Svenskt Kraftnät och elnätbolagen ska
kunna bygga trygga, stabila och samhällsekonomiska högspänningsledningar i Sverige.
Partistyrelsen föreslår därför Landsdagarna besluta
att avslå att-sats 1, 2, 3 och 4, samt,
att bifalla att-sats 5
MJ15003 Fler restriktioner för fyrverkerismällande
Ombud
39
Louise Erixon 47597 / Blekinge
Motionstext
Fyrverkerier vid diverse högtider är sedan lång tid tillbaka vanligt förekommande i Sverige.
Det som för många ses som festliga smällare med tillhörande vackra färger kan för andra
upplevas som allt annat än trevligt, inte minst för djuren. I princip varje år rapporteras det
om vettskrämda djur som både kan känna paralyserande skräck och springa för sina liv
p.g.a. rädslan som uppstår när det smäller. Omkring en tredjedel av hundarna i Sverige
beräknas vara skotträdda. Enligt svenska kennelklubben (SKK) är hundars öron känsliga och
kan uppfatta smällarljud som en intensiv smärta. Inte bara hundar påverkas starkt negativt
av fyrverkerier, utan detta gäller naturligtvis även andra husdjur, boskapsdjur och vilda djur.
Många djurägare har efter att det smällt fyrverkerier fått se sina djur i skräck springa bort för
att sedan aldrig komma tillbaka.
Utöver djurens känslighet för fyrverkerismällande är det också vanligt att människor drabbas
negativt. Ständigt återkommande är medias rapporteringar om både vuxna och barn som
skadar sig och till och med dör av skador som en följd av felaktig hantering av fyrverkerier
eller smällare. Det finns många skotträdda, krigsskadade, äldre, spädbarnsfamiljer och
andra särskilt känsliga människor som hade haft stor nytta av en fler restriktioner för
fyrverkerismällande.
I Finland har man infört krav på skyddsglasögon i samband med fyrverkerier,
fyrverkeriförbud i många kommuners centrum och förbud av de allra farligaste pjäserna.
Detta har gett betydande resultat i form av minskat antal ögonskador, eldsvådor och
skadegörelse de senaste åren. I Norge har man gått så långt att man förbjudit raketer med
styrpinne och övriga raketer är endast tillåtna mellan klockan 18.00 - 02.00 på nyårsafton.
Även det har genererat ett gott resultat i form av bl.a. 80 procent färre ögonskador.
Exakt vad som för Sverige vore en lämplig skärpning av lagen för att liksom Norge och
Finland få färre skador på människor och färre skrämda djur, bör dock undersökas
närmare. Jag anser dock att ett licenskrav för att få köpa fyrverkerier och kanske också
obligatorisk tillståndssökning för planerat smällande vore det allra bästa då man genom en
sådan reglering lättare skulle kunna renodla raketskjutningarna till särskilda tillfällen av
kompetenta personer. Undertecknad anser också att Sverige liksom Norge borde lagstifta
så att fyrverkerier endast får användas på nyårsafton. Detta just för att smällande en gång
per år enligt mig stämmer bättre överens med nöjet det ger kontra skadan som sker.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att det ska vara Sverigedemokraternas uppfattning att reglerna för fyrverkerismällande
behöver skärpas för att ge en större restriktivitet
att partistyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på lämpliga åtgärder för att få till en större
restriktivitet när det gäller fyrverkerismällande
40
Partistyrelsens yttrande
Motionären för fram ett högst angeläget problem som engagerar en stor del av
befolkningen. Varje år utsätts nämligen såväl djur som människor för lidande till följd av
fyrverkerier. Omkring 200 personer behöver årligen även uppsöka akut vård till följd av
fyrverkerirelaterade olyckor. Flera undersökningar visar dessutom att det finns ett folkligt
stöd för att begränsa användandet av fyrverkerier (se ex, ”Sex av tio vill förbjuda
fyrverkerierna”, svt.se, 2011-12.30). Partistyrelsen ställer sig därför bakom motionärens
förslag. Det finns emellertid många olika, tänkbara åtgärder för att begränsa
fyrverkerismällandet, alltifrån försäljningsförbud till olika former av straffsanktioner. Liksom
motionären föreslår kommer partiet därför arbeta noggrant med att identifiera de bästa
tänkbara lösningarna under mandatperioden, inom ramen för riksdagsarbetet.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att bifalla motion.
MJ15004 Djur på cirkus
Ombud
Louise Erixon 47597 / Blekinge
Medmotionär och medlemsnummer
Björn Tenland
Motionstext
Vi sverigedemokrater betonar ofta vikten av ett gott djurskydd och arbete för djurs
välmående. Grundläggande i detta är att vi strävar efter att ge djur så gott liv som möjligt
och att vara mycket försiktiga med användandet av djur enbart för vårt nöjes skull. Det är
enkelt att konstatera att djur i cirkussammanhang används enkom för att underhålla oss
människor. Därför finns all anledning att ställa mycket höga krav på deras tillvaro, samt att
undersöka om det över huvud taget är försvarbart med djurhållning på cirkusar.
En god utvärderingsgrund för djurs välmående är huruvida de får utlopp för sina naturliga
behov och beteenden. Cirkuslivet innebär i de allra flesta fall stora inskränkningar av
möjligheterna till detta, inte minst då det rör sig om djur som vanligtvis lever i det vilda. Ett
kringresande liv innebär såväl många och regelbundna transporter som begränsade
möjligheter till välanpassade stall, bassänger och inhägnader. De akter som djuren används
i är inte uppvisningar av naturligt beteende utan intränade konststycken som ska maximera
showupplevelsen. Även om vi är övertygade om att merparten av de svenska cirkusarna är
måna om att ta väl hand om sina djur går det inte att ignorera det faktum att det liv som
erbjuds inte är i närheten av ett naturligt sådant.
41
Idag regleras djurhållningen på cirkus genom flera lagar och förordningar, huvudsakligen
djurskyddslagen och djurskyddsförordningen samt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och
allmänna råd om cirkusdjur. Den senare hänvisar i sin tur vidare till olika föreskrifter för olika
kategorier av djur. Vad gäller exotiska och icke-domesticerade djur kan konstateras att
deras skötsel regleras av samma föreskrifter som djur på zoo, dock med flertalet undantag.
Detta förefaller minst sagt orimligt, då djurhållning på zoo kan motiveras med såväl
artbevarande som undervisande syfte och alltså har mer än ett rent underhållningsvärde för
människor. I stället för att bevilja undantag där cirkusnäringen har svårt att möta
djurhållningskrav är det vår mening att exotiska djur alls inte bör tillåtas på cirkus.
Människors nöjesupplevelse kan inte ensamt motivera att icke-domesticerade djur tvingas
till ett liv som så kraftigt avviker från deras naturliga leverne.
I sammanhanget kan nämnas att ett flertal länder, exempelvis Österrike, Grekland, Israel
och Bolivia, har redan helt har förbjudit djurcirkusar. I många av dessa föregicks beslutet av
att enskilda kommuner eller regioner införde förbud. Här i Sverige försökte Tranås förbjuda
djurcirkusar, men fälldes senare av länsrätten för detta. Det krävs alltså förändrad
lagstiftning på nationell nivå om ändring ska till.
Vad gäller domesticerade djur får antas att dessa har lättare att anpassa sig till ett liv på
cirkus. Dock finns det åtskilligt som kan göras för att förbättra även deras tillvaro. Även de
domesticerade djuren drabbas av cirkuslivets kringresande och därmed följande transporter
samt begränsade möjligheter till lämpliga utrymmen. Det är därför vår mening att cirkusar
som vill hållas med djur bör vara stationära.
Utöver detta kan konstateras att djurhållande cirkusar enligt dagens regler måste besiktigas
minst en gång årligen, innan den första föreställningen för säsongen. Däremot ställs inga
grundläggande krav på cirkusägarnas kompetens innan djurhållning kan komma på tal,
utan det enda som kontrolleras är levnadsvillkoren samt att befintliga regelverk följs. Vi
anser att ett licenssystem bör införas där endast de cirkusägare som uppfyller vissa
grundläggande krav över huvud taget kan beviljas tillstånd att hållas med djur. Vid brott mot
regelverken ska sådana licenser kunna dras in permanent. Dessutom bör de besiktningar
som idag sker efter beställning av cirkusägarna själva kompletteras med icke föranmälda
inspektioner. På detta sätt blir det mer angeläget för cirkusägarna att säkra en kontinuerligt
god tillvaro för sina djur även de tider då djuren inte används i föreställningar.
Slutligen konstaterar vi att det inte är ovanligt med inhyrda djur från utländska cirkusar.
Detta är problematiskt inte minst då det är svårt att inspektera levnadsvillkoren utomlands.
Vi menar därför att cirkusar som vill använda inhyrda djur måste kunna uppvisa bevis på att
djurhållningen utanför Sverige lever upp till det svenska regelverket. Därutöver ska de
givetvis också hyra in djuren för en hel säsong i taget, och under denna tid erbjuda fast
stallplats eller inhägnad likt för de egna djuren.
Vi föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska verka för ett förbud mot användandet av exotiska och ickedomesticerade djur inom cirkusnäringen.
42
att Sverigedemokraterna ska verka för att djurcirkusar endast ska tillåtas om de är
stationära.
att Sverigedemokraterna ska verka för införandet av ett licenssystem för cirkusägare som vill
hållas med djur.
att Sverigedemokraterna ska verka för att besiktningskrav av djurcirkusar kompletteras med
oanmälda inspektioner
att Sverigedemokraterna ska verka för ett krav på att inhyrda djur dels ska erbjudas fast
stallplats/inhägnad under en hel säsong i taget, dels ska garanteras leva ett liv som följer
svenska djurskyddsregler även utanför Sverige
Partistyrelsens yttrande
Sverigedemokraterna har i riksdagen aktivt verkat för att användandet av ickedomesticerade djur inom cirkusnäringen snarast ska fasas ut. Partiet har även verkat för att
ett licenssystem ska införas för cirkusar som vill hållas med djur samt att
kontrollverksamheten ska stramas åt med oanmälda inspektioner. Denna politik är även
fastslagen i partiets djurskyddspolitiska inriktningsprogram.
När det kommer till sällskapsdjur och domesticerade djur finns en stor skillnad gentemot
icke-domesticerade djur. Dessa djur kan med rätt förutsättningar få utlopp för sitt naturliga
beteende på en cirkus varför partiet i detta läge först vill se vad ett skarpare regelverk skulle
leda till för för- respektive nackdelar. Gällande företeelsen att djur hyrs in från utlandet är
detta en fråga som partiet behöver utreda vidare då det är komplext att utöva kontroll över
djur i andra länder med andra former av djurskyddslagstiftning.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse att-sats 1, 3 och 4 besvarade, samt,
att avslå att-sats 2 och 5.
MJ15005 Allmän jakt på älg
Ombud
Petter Nilsson 69171 / Västerbotten
Medmotionär och medlemsnummer
Robert Lund 74031
Motionstext
Allmän jakttid skulle betyda att jakträttsinnehavare under en lokalt och biologiskt anpassad
tid får fälla ett valfritt antal djur.
43
Skälen är uppenbara:
1. Dagens älgförvaltning är oekonomisk, opraktisk och synnerligen byråkratisk. Den har fått
ett helt eget regelverk och i princip en egen myndighetsorganisation som antagit orimliga
proportioner.
2. Den hårda detaljstyrningen av älgstammen behövs inte längre. Det är nya tider, nya
jägare och ett nytt samhälle. Den tungrodda älgjaktsorganisationen ter sig ytterst otidsenlig i
ljuset av att vi idag förvaltar en mängd andra stora klövviltsarter just med allmän jakttid.
Dagens älgförvaltning är en kvarleva från en tid då älgen som ensamt stort matnyttigt vilt i
praktiken hotades på grund av sitt köttvärde. Inledningsvis skulle älgen skyddas. Men
senare skulle också rättvisa, köttavkastning, trafikproblem samt skogs- och jordbruksskador
att utgöra motiv för byråkratin- som inte minskat, utan snarare ökat, med den nya
älgjaktsmodellen som infördes 2012.
En rad förvaltningsmodeller har kommit och gått. Älgarna har skapat en helt ny yrkesgrupp,
nämligen jakttjänstemän i såväl statlig förvaltning som i intresseorganisationer. Många län
kan omöjligt finansiera älgförvaltningen, trots kraftigt höjda fällavgifter. Utvecklingen
förefaller minst sagt märkligt i ljuset av att vi faktiskt förvaltar de andra - både talrika och
växande - klövviltsstammarna med allmän jakt (undantaget kronhjort). Det är alltså dags att
tänka om och se älgstammen på samma sätt som vi ser på andra jaktbara klövviltsarter.
Älgstammen är inte hotad på något sätt. Tvärtom går dagens förvaltning ut på att begränsa
älgpopulationen. Älgen kan i stora delar av landet inte förvaltas separat. Modern forskning
visar att kombinationen av klövvilt på markerna har stor betydelse för skadebilden. Frågan
är komplex och måste avgöras lokalt. Att i sammanhanget särbehandla just älgen skulle
vara oklokt.
Viltolyckorna – även de allvarliga – orsakas idag av många fler arter än älgen. Forskning
visar dessutom att den helt avgörande betydelsen för mängden viltolyckor är förebyggande
åtgärder – inte populationstätheter.
Moderna jägare är bådeförvaltningsmedvetna och välutbildade. De känner till och lever upp
till sin roll i viltförvaltningen och samhället. De jagar av intresse och med en medvetenhet om
att älgarna måste fällas där de gör skada och uppehåller sig. Älgstammens jaktliga värde
har förändrats. Inte mins t återspeglas det i jaktarrenden, som i hög grad styrs av
förekomsten av annat klövvilt än älg, närheten av tätorter och närvaron av stora rovdjur.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna verkar för att allmän jakt ska införas på älg
Partistyrelsens yttrande
Motionären har rätt i sak rörande att byråkratin snarare ökat än minskat med den nya
älgjaktsmodell som infördes 2012.
44
Partistyrelsen vill även betona att Sverigedemokraterna är ett parti som starkt engagerar sig
i jakt- och viltvårdsfrågor och dessa frågor också har ägnats betydande uppmärksamhet.
Den aktuella motionen går emellertid något för långt, partistyrelsen befarar nämligen att
införandet av allmän jakttid för älg skulle kunna innebära en risk för en betydande
minskning av den lokala älgstammen på många håll i landet, till följd av ökad jakt.
Partistyrelsen vill istället framhålla att tillgångarna på vilt är resurser som ska förvaltas och
hållas i balans, och att älgstammens livskraftighet får anses vara extra skyddsvärd, då den
dessutom utgör något av en nationalsymbol för Sverige.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motion.
MJ15006 Återinför Bilskrotningspremien
Ombud
Mats Eriksson 67428 / Göteborg
Medmotionär och medlemsnummer
Lars Hansson 50134
Motionstext
När bilskrotningspremien var aktiv blev miljön en stor vinnare, istället för att dumpa gamla
bilar i skogen togs dom till skroten för återvinning. Utöver den positiva miljöeffekten så
upplevde även försäljningen av nya mer resurssnåla bilar en skjuts framåt.
Att som regeringen gjorde avveckla bilskrotningspremien var ett stort misstag.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna ger riksdagsgruppen i uppdrag att sy ihop en ny bilskrotningspremie efter
dom förutsättningar som råder idag.
Partistyrelsens yttrande
Skrotbilar som inte lämnas in för återvinning förfular vår natur och orsakar miljöproblem, att
återinföra bilskrotningspremien har stort folkligt stöd och skulle öka incitamenten för att
återvinna förbrukade fordon vilket skulle vara till gagn för miljön.
Frågan har varit uppe till diskussion på initiativ av intresseföreningar och ledamöter från
olika partier i riksdagen. Den tidigare borgerliga regeringen motsatte sig dock ett
återinförande av bilskrotningspremien, med hänvisning till det utökade producentansvaret,
vilket infördes 2007. Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen. Tanken,
enligt Naturvårdsverket, är att det ska motivera producenterna att ta fram produkter som är
mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen
45
”I och med att producentansvaret infördes fanns det inte längre något behov av en
bilskrotningspremie ur nedskräpningssynpunkt.”(Svar på skriftlig fråga 2008/09:869
Miljöminister Andreas Carlgren). Även efterträdaren Lena Ek har i ett senare skede avvisat
bilskrotningspremie.
Trots detta föreligger det emellertid fortfarande stora problem med nedskräpnings- och
skrotbilsärenden. Antalet övergivna bilar kan fortfarande vara så många som upp till 10 000
per år (”Uttjänta bilar och miljön”, rapport från naturvårdsverket 2011). Andreas Carlgrens
argument förefaller således överspelat och det kan därför vara aktuellt med ett
återinförande av bilskrotspremien. Det bör i sammanhanget dock beaktas att ett sådant
återinförande kan komma att ta åtskilliga skattemedel i anspråk. Frågan om huruvida en ny
bilskotspremie ska införas bör därför först utredas.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
MJ15007 Hållbara transporter
Ombud
Björn Tidland 60114 / Göteborg
Motionstext
Förslag till komplettering av Sverigedemokraternas Energipolitiska program
Fossila bränslen
Det finns mycket att säga om fossila bränslen.
Koleldning drev på den industriella revolutionen med ångmaskiner som var kraftkällor i den
framväxande industrin.
Ångloken som drevs av kol var ryggraden i dåtidens transportsektor när Europa byggde ut
sitt järnvägsnät. Ångfartygen tog över efter segelfartygen. Men koleldningen gav stora
miljöproblem i städerna, när den även användes för uppvärmning av bostäder.
När oljan tog över blev verkningsgraden högre genom bensin och dieselmotorer. Men även
dessa orsakar stora miljöproblem och koloxidutsläppen påverkar jordens medeltemperatur.
De fossila bränslena är dessutom ändliga och snart nås en punkt då oljepriset är så pass
högt att alternativa drivkällor blir mer lönsamma.
Alternativa bränslen
Det gäller att redan nu förbereda och bygga ut framtidens transportsystem.
46
Det finns redan bränslecellsbilar på marknaden. De drivs av vätgas och avgaserna består av
rent vatten. Kan man producera vätgas genom kärnkraft och vattenkraft och undvika el
producerad genom kol och oljekraftverk så har man en mycket bra miljölösning.
Elbilar finns också på marknaden. Kan man ladda elbilarna genom el från kärnkraft och
vattenkraft och undvika elkraft producerad genom kol och oljekraftverk så har man även här
en mycket bra miljölösning.
Fossila bränslen i framtiden
Vi ska givetvis inte ha ett förbud mot förbränningsmotorer. Bil och MC-entusiaster och
utövare av motorsport är en viktig del av vårt motorkulturarv och det måste vi värna om.
Framtidens transporter
En stor del av den energi som förbrukas i Sverige står transporter för. Vi måste satsa på
järnväg och kollektivtrafik för energieffektiva transporter men det är mycket viktigt att även
landsbygden ska leva. Det är viktigt med den individuella friheten.
Därför måste vi även i framtiden kunna använda bilar och motorcyklar för transporter.
SD:s energipolitiska program
Det saknas ett kapitel i SD:s miljöpolitiska program angående transporter. Jag har därför
skrivit ett förslag till ett extra kapitel som heter Hållbara transporter.
Jag tror att SD skulle vinna som parti om man hade med detta i sitt partiprogram. Vi måste
noga följa den tekniska utvecklingen och komma med förslag som ligger i linje med trenden
i övriga världen.
Fossila bränslen är på väg bort, nya tekniker är i intåg. Om det blir bränsleceller eller elbilar
som blir den dominerande tekniken avgörs om hur tekniken utvecklas.
Även priset av producerad el och kostnad för att producera och distribuera vätgas är
faktorer som avgör om vilken teknisk lösning som kommer att dominera.
Man måste även vara beredd på att de båda systemen kommer att existera parallellt och
därmed komplettera varandra.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att följande kapitel läggs till i Sverigedemokraternas inriktningsprogram för energipolitik:
6. Hållbara transporter
SVERIGEDEMOKRATERNA VILL:
• Att framtidens fordon bör övervägande vara eldrivna eller bränslecellsdrivna.
• Att elförsörjningen ska vara fri från fossila bränslen.
47
• Att man bygger en infrastruktur med laddningsstationer och vätgasstationer.
• Att man i en övergångsfas inför skattelättnader för bränslecellbilar och elbilar.
Under flera decennier har man utrett och forskat i alternativa bränslen för fordon. En
anledning är att man befarar skenande oljepriset då oljan är en ändlig resurs. En annan
anledning är problem med luftföroreningar och oro för växthuseffekt.
Redan nu har elbilarna och bränslecellsbilarna tagit marknadsandelar. Bilindustrin satsar
stora pengar på utveckling av dessa två lösningar.
Fossila bränslen är på väg bort, nya tekniker är i intåg. Om det blir bränsleceller eller elbilar
som blir den dominerande tekniken avgörs om hur tekniken utvecklas.
Även priset av producerad el och kostnad för att producera och distribuera vätgas är
faktorer som avgör om vilken teknisk lösning som kommer att dominera.
Man måste även vara beredd på att de båda systemen kommer att existera parallellt och
därmed komplettera varandra.
Sverigedemokraterna vill initialt uppmuntra elbilar och bränslecellsbilar genom gynnsamma
regler, forskning och stöttning av utbyggnad av laddningsstationer och distributionsnät av
vätgas. Vid en viss brytpunkt kommer marknaden att domineras av dessa fordon och då
behövs inte längre stöttning med hjälp av skattemedel. Vi har då nått målet med hållbara
transporter.
Vi ska givetvis inte ha ett förbud mot förbränningsmotorer. Bil och MC-entusiaster och
utövare av motorsport är en viktig del av vårt motorkulturarv och det måste vi värna om.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen instämmer delvis i motionärens problembeskrivning. På sikt bör vi av rena
utbudsskäl se en reduktion av användningen av fossila bränslen, följt av en utfasning. Det
har emellertid visat sig att både politiker och vissa experter har haft svårt att förutse
oljemarknadens utveckling och därför även hur lång tid detta kommer att ta. Den senaste
tidens prisfall på olja visar, förmodligen, att subventioneringen av biodrivmedel inte har varit
till särskilt stor nytta för det svenska samhället eller resten av världen, de har däremot kostat
stora pengar.
Bränsleceller är en ny spännande teknik, huruvida just denna teknik kommer att bli
framgångsrik på marknaden återstår att se men att kostnadseffektivt producera vätgas är
idag inte möjligt. Det är Sverigedemokraternas åsikt att man ska vara ytterst försiktiga med
att styra den tekniska utvecklingen genom olika former av subventioner, risken är att man
tar ställning för en teknik som inte är optimal samtidigt som man riskerar att sabotera
marknaden och slå undan fötterna för annan teknik. Denna teknik bär dessutom alla
kännetecken som man kan förknippa med osäkerhet inför framtiden, varför vi som politiker
bör inta en mycket försiktig inställning.
48
Vad gäller eldrift har många betydande tekniska framsteg har gjorts och ett elnät existerar
ju redan. I en framtid kan man säkerligen emotse eldrift i stadsmiljö och på andra ställen
där man till exempel vill förbättra luftkvalitén. Att Sverige som ett litet transportberoende land
på kort eller medellång sikt skulle profilera sig som ett land med fossilfri transportsektor är
dock inte realistiskt och riskerar att leda till kostsamma felsatsningar. Dagens elförsörjning
är vidare redan i det närmaste fri från fossila bränslen, varför det förslaget dessutom kan
upplevas som ett slag i luften.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen
MJ15008 Motverka ytterligare blyförbud i ammunition för
jaktändamål och tävlingsskytte
Ombud
Robert Håkansson, 79022 / Norrbottens läns valkrets
Medmotionär och medlemsnummer
Magnus Häggblad (60831), Petter Nilsson (69171), Eric Palmquist (77766), Rose-Marie Nilsson
(65748)
Motionstext
Bly har traditionellt använts för ammunitionstillverkning över hela världen under mycket lång
tid. Metallen har visat sig vara idealisk för ändamålet, och alla idag förekommande
kulvapentyper och kalibrar för både militärt bruk och för jaktändamål är till sin utformning
och funktion anpassade för att skjuta blyammunition.
Eftersom det en längre tid funnits ett partiellt förbud mot blyhagel vid jakt i våtmark, grunt
öppet vatten och vid övnings/sportskytte finns det idag en stor mängd hagelvapen som är
konstruerade för skytte med alternativhagel (främst stål). Många gamla hagelvapen som i
övrigt är fullt fungerande är dock inte lämpliga att skjuta sådan ammunition med på grund
av de relativt höga tryck som stålhagelammunition genererar.
På senare tid har emellertid bly i ammunitionen utpekats som ett folkhälsoproblem. Här gör
problemställaren det klassiska misstaget att svälja kamelen, men sila myggen och pekar ut
det bly som frigörs från kulvapen- och hagelammunition under praktisk jakt som ett stort
miljöproblem.
Enligt dåvarande Televerket fanns 1993 ca 16000 mil blymantlad telekabel nedgrävd. Detta
motsvarar ca 450000 ton bly. Det s.k. mellanortsnätet hade en osäker längd, men enligt
Televerket var återanskaffningsvärdet ca 10 gånger högre än för lokalkabelnätet. Om man
räknar lågt med att mellanortsnätet motsvarar lika många ton bly som lokalnätet har vi
således ca 900000 ton kabelbly nedgrävt i jorden i Sverige. 1140 ton tillfördes enligt dåtida
49
beräkningar naturen årligen totalt genom jakt eller sportskytte (sportskytte med blyhagel var
tillåtet). Detta var således ca 1.2 promille av det som redan finns i jorden i form av kabel. Till
detta kan man lägga den okända mängd kabel som Svenska försvaret under lång tid grävt
ner i marken.
Bly förekommer naturligt i jorden, och lakas ut i grundvattnet. Studier har visat att två liter
kranvatten per dag som uppfyller EUs gränsvärde på 10 ug/liter höjer blyhalten i blodet på
en vuxen person cirka 10 gånger mer, än den älgfärs med 1mg bly/kg som använts i tester
för att påvisa blyammunitionens farlighet.
Jaktetiskt finns heller inget fullgott alternativ till bly. Dels diskvalificerar den i princip alla
kalibrar under kaliber .30 (7,62mm) från att uppnå klass 1 (som krävs för högviltsjakt, t.ex.
älg och björnjakt), eftersom det har visat si g att det inte går att framställa kulor som har
tillräcklig vikt utan att dessa blir för långa. För långa kulor kan inte stabiliseras vid en viss
räffelstigning, och börjar därför "wobbla" i luften vilket leder till sämre precision, och i värsta
fall att kulan kantrar i luften och då inte alls kan verka i målet som den är konstruerad för.
Sveriges vanligaste älgkaliber 6,5x55 skulle inte överhuvudtaget kunna klassificeras som
klass 1 längre, vilket skulle innebära att tiotusentals jägare skulle tvingas köpa nya vapen.
Den sammanlagda kostnaden för detta har uppskattats till ca 20 miljarder kronor.
Grövre kulor än kaliber .30 klarar sig inte mycket bättre, eftersom utgångshastigheten här
ofta är för låg för att säkerställa säker expansion inom normala skjutavstånd. (med
blyammunition 100-200m) Kopparkulorna kräver i storleksordningen 100m/s högre
anslagshastighet för att ge samma expansion som motsvarande blykula, vilket i praktiken
innebär att de försvarbara skjutavstånden sjunker till 50-150 meter beroende på kaliber.
En tredje aspekt är att koppar är hårdare än bly, och går därför tyngre att pressa igenom
pipans räfflor. Kopparkulorna kräver samtidigt högre utgångshastighet för att uppfylla
kraven för klass 1 och för att säkerställa en säker expansion. För att uppnå detta måste
alltså ammunitionen laddas till ett högre gastryck. Många kalibrar ligger redan idag nära
det övre gränsvärdet för gastryck som de är klassade och konstruerade för. I många äldre
vapen, som dessutom kan ha trängre lopp vore det i vissa fall direkt livsfarligt att försöka
avfyra en patron laddad med kopparkula.
Eftersom man bör övningsskjuta med ammunition som uppträder så snarlikt som möjligt
som den som används vid jakt skulle också ett blyförbud som begränsas till övningsskytte få
konsekvenser för jaktetiken, samtidigt som de problem som nämns ovan med höga tryck
och risk för skador på vapen och skytt naturligtvis gäller även på skjutbanan likväl som
under praktisk jakt.
För hagelskytte finns liknande problem med alternativ till bly. Stål, wolfram och tungsten har
använts, där det första alternativet är det som idag är vanligast.
Stålhagel har dock visat sig vara negativt för skogsbruket och träindustrin. Stålhaglen förstör
sågverkens klingor och leder till ökade produktionskostnader, och att en större andel timmer
50
"vrakas" dvs. kasseras därför att sågverkens skyddsystem känner av stålet och avleder
stockarna. Bly påverkar inte klingorna överhuvudtaget.
Wolfram och Tungsten är bättre ur jaktsynpunkt, och också för träindustrin eftersom de är
tyngre och mjukare än stål. Dock är båda metallerna spröda, varför haglen inte sällan
splittras av benträffar osv. Dessutom är det svårt att framställa helt runda hagelkorn varför
icke önskvärda ballistiska egenskaper uppstår i hagelsvärmen (den blir helt enkelt ojämn
vilket kan leda till skadskjutningar)
Det maximala skjutavståndet minskar också eftersom haglen är lättare och fortare förlorar
energi. Risken för skadskjutningar ökar därför ytterligare.
Alternativhagel är också väsentligt dyrare, varför mängden övningsskott minskar. Vid allt
jaktskytte, men särskilt vid hagelskytte är mängdträning en förutsättning för att kunna lossa
säkra skott under praktisk jakt. Dyrare övningsammunition är därför ett jaktetiskt problem.
Problematiken med alternativammunition och höga gastryck i gamla vapen finns också
inom hagelskyttet. Lättare hagel kräver högre utgångshastighet varför trycket stiger med risk
för vapensprängningar och personskador som följd.
Särskilt stålhagel har dessutom en obehaglig förmåga att rikoschettera (studsa mot marken,
stenar osv) med onödiga risker för jägare och jakthundar som följd.
Om man bemödar sig med lite matematik så ser man också (enligt exemplet med
blymantlad kabel som redan finns nedgrävd i marken ovan) att om man räknar bort
sportskyttet så kan man jaga fullt ut med blyhagel i 2000 år innan man tillfört marken den
mängd bly som redan finns där.
Även för annat skytte än jaktskyttet skulle ett blyförbud få svåra konsekvenser. Till exempel
är det omöjligt att tillverka ammunition till pistoler och revolvrar med alternativa material
eftersom det inte finns plats i vapnen för de längre kulor som skulle krävas, vilket effektivt
skulle ta död på hela pistolskyttesporten. Sportskyttevärldens populäraste kaliber 22lr
(5,6x15R) förtjänar här ett eget kapitel. Eftersom den laddas med blykulor utan mantel finns
det idag överhuvudtaget inga användbara alternativ varför kalibern i princip inte skulle
kunna användas längre. Detta skulle slå särskilt hårt mot skyttesporten. Ett exempel på idrott
som skulle drabbas extra hårt är skidskyttet, men även de olympiska skyttegrenarna 25m
snabbpistol, 50m fripistol och 50m frigevär där Sverige rönt stora framgångar skulle
omöjliggöras. Även jakt och skytteförbundens ungdomsverksamheter skulle drabbas mycket
hårt.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna aktivt ska arbeta emot att ett blyförbud i kulammunition
genomförs.
att Sverigedemokraterna ska arbeta emot att ett utökat blyförbud i hagelammunition
genomförs.
51
att Sverigedemokraterna ska arbeta emot att ett blyförbud i ammunition som drabbar sportoch träningsskyttet genomförs.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser att motionären inkommit med ett väl underbyggt förslag om en fråga
som bland annat varit uppe till diskussion tidigare när den tidigare Socialdemokratiska
regeringen ville skärpa lagstiftningen på detta område.
I naturen reagerar metalliskt bly med syre och bildar blysuboxid (Pb O), en stabil förening
som bildar ett skyddande lager kring kulan och förhindrar ytterligare kemiska reaktioner.
Utöver de argument som framförs i motionen ser partistyrelsen alltså att metalliskt bly är
relativt stabilt i naturen och forskare har i någon mån tonat med miljöriskerna.
2
Som framhålls i motionen är dock bly olämpligt att använda i våtmarker, det beror på att
fåglar kan svälja blypartiklarna, varpå de reagerar vidare inuti fåglarna och bildar
blyföreningar som kan spridas i ekosystemen.
I övrigt kan dock partistyrelsen konstatera att de eventuella miljövinsterna av ett förbud mot
blyammunition emellertid skulle vara så litet att det inte skulle väga upp de nackdelar som
motionären redogör för.
Partistyrelsen anser därför att motionen bör tillstyrkas i sin helhet och att Landsdagarna ska
slå fast att partiet framgent bör motarbeta eventuella, politiska krav på blyförbud.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att bifalla motionen.
MJ15009 Jakt med pilbåge bör tillåtas i Sverige
Ombud
Robert Håkansson, 79022 / Norrbottens läns valkrets
Medmotionär och medlemsnummer
Magnus Häggblad (60831), Petter Nilsson (69171)
Motionstext
Jakt med pil och båge är en av de allra äldsta jaktformerna som vi känner till. Fynd av
pilspetsar och hällristningar leder till slutsatsen att bågjakt har bedrivits i Europa åtminstone
sedan 60 000 f.Kr. Jaktformen har med stor sannolikhet varit en av förutsättningarna för livet
i vår del av världen.
Jakt i Sverige idag bedrivs av duktiga och seriösa män och kvinnor med god etik, hög moral
och med föresatsen att förhindra onödigt lidande hos villebråden högt upp på agendan. Det
52
finns inget som tyder på att detta skulle ändras för att pilbågen åter blir tillåten som
jaktredskap.
Svenska bågjägareförbundet fick mellan åren 1998 och 2002 tillstånd att pröva och
utvärdera jakt med pilbåge i hägn, och redovisar goda resultat på både vildsvin och
dovhjort. Båda våra jägarförbund (Jägarnas riksförbund och Svenska jägarförbundet) ställer
sig positiva till att tillåta bågjakten.
Våra grannländer Finland och Danmark tillåter jakt med pilbåge, likaså EU-länderna
Lettland, Frankrike, Spanien och Ungern. I Nordamerika avsätts i många delstater en del av
säsongen till enbart bågjakt.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ställer sig bakom att jakt med pil och båge blir tillåtet i Sverige.
att Sverigedemokraterna verkar för att ett regelverk liknande de som finns i Finland,
Danmark och Åland blir styrande även för den Svenska bågjakten.
Partistyrelsens yttrande
I det svenska debattklimatet positionerar sig Sverigedemokraterna som ett parti som ser
positivt på jakt och viltvård baserat på lokalt kunnande och engagemang. Svenska
bågjägareförbundet förefaller vara en seriös organisation och vi tar med intresse del av
argumenten för att tillåta jakt med pilbåge i Sverige.
Av följande anledning ställer sig Partistyrelsen emellertid ändå inte bakom denna motion:
Sverigedemokraterna eftersträvar en ambitiös politik på djurskyddsområdet. All avlivning av
djur ska göras på ett så skonsamt sätt som möjligt för djuren. När det kommer till jakt med
pilbåge finns det motstridig forskning huruvida djur riskerar att utsättas för onödigt lidande
samtidigt som traditionell jakt skapar mycket goda möjligheter att undvika onödigt lidande.
På grund av detta är det inte aktuellt att verka för att tillåta jakt med pilbåge.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
MJ15010 Gränsvärde för antibiotika i kött som säljs i Sverige
Ombud
Björn Tenland 62458 / Blekinge
Medmotionär och medlemsnummer
Robert Söderberg 64818, Tommy Strannemalm 68327, Louise Erixon 47597
Motionstext
53
I Sverige har vi en djurhållning som gör att det inte generellt krävs antibiotika till djuren för att
de ska hålla sig friska. Vi har dessutom en så kallad karenstid som gäller för djur som varit
sjuka och fått antibiotika tills dess att det slaktas. Tittar vi på resten av världen så ser det
annorlunda ut då ca två tredjedelar av all antibiotikaproduktion går till just djuruppfödning.
Det är inte helt ovanligt att människor är allergiska mot antibiotika vilket medför problem för
de som har allergin då de inte vet om köttet de äter innehåller antibiotika eller inte. Vidare är
det även lättare att få MRSA om man har fått antibiotika tidigare i sitt liv och det är större risk
att stammar av Salmonella, Campylobacter och Yersinia blir resistenta. Då vi som nation inte
kan tvinga andra länder till samma hårda krav på djurhållning som vi har i Sverige, kan vi
ändå ställa krav på att mat som säljs i svenska butiker inte innehåller mer än en viss mängd
antibiotika.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att det ska vara sverigedemokraternas uppfattning att ett gränsvärde för antibiotika i allt kött
som säljs i Sverige bör inrättas
att partistyrelsen får i uppdrag att verka för en utredning om ett lämpligt gränsvärde för hur
mycket antibiotika det får finnas i det kött som säljs i Sverige
Partistyrelsens yttrande
Motionen tar upp en angelägen fråga, nämligen överanvändningen av antibiotika i
köttproduktionen. Det finns ett antal problem med detta, där uppkomsten av
antibiotikaresistenta stammar borde vara det allvarligaste.
Till saken hör dock att svensk köttproduktion har kommit mycket långt vad gäller
begränsning av antibiotikaanvändning, samtidigt som importen av kött från länder med
större antibiotikaanvändning har ökat dramatiskt.
Som ett led i det övergripande målet att gynna svensk livsmedelsproduktion och minska
användningen av antibiotika ser vi positivt på den aktuella motionen. Det vill säga man bör
verka för ett gränsvärde för antibiotika för kött som säljs i Sverige. Detta skulle sätta press på
andra länder att minska sin användning av antibiotika och det skulle i någon mån
underlätta för svensk köttproduktion att konkurrera på sin egen hemmamarknad.
Det kan samtidigt framhållas att frågan om gränsvärden kommer att bli mycket svår att
driva igenom i EU rent praktiskt, eftersom dessa kommer att uppfattas som att Sverige
ställer upp ett EU-rättsstridigt handelshinder. Detta hindrar emellertid inte
Sverigedemokraterna från att driva frågan på ett politiskt plan. Det är även möjligt att det
finns tekniska och administrativa aspekter vad gäller dessa mätningar som bör utredas
närmare. Dessa får emellertid tas upp i den utredning som motionen föreslår.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att bifalla motionen.
54
MJ15011 Minskad byråkrati för bilmotorbyte
Ombud
Björn Tenland 62458 / Blekinge
Medmotionär och medlemsnummer
Tommy Strannemalm 68327, Robert Söderberg 64818
Motionstext
I Sverige har vi länge haft en tradition där man lagar det som är sönder när det kommer till
bilar. I tidig ålder lär sig en stor del av våra unga att skruva på motorer och vilket ofta blir en
hobby. Nöjet i att skruva med bilar kan handla om allt från att få ner bränsleförbrukning till
att få fler hästkrafter i fordonet. Detta är en tradition som skapar kreativitet, kunskap och
som är bra för miljön då man får lära sig att försöka ta tillvara på det man har.
Motorbyte vill många göra och ofta kan det handla om att sätta in en nyare motor i en äldre
bil eller att man vill sätta in en elmotor istället. Att sätta in elmotorer är positivt då det både
sparar pengar för den enskilde och sparar på miljön med renare motorer. Vill man idag elkonvertera, luft-konvertera eller byta motor i bilen är det inte alltid byråkratiskt lätt. För att
göra ett motorbyte till en annan typ av motor, kan det vara så att man även måste byta
växellåda, hela bromssystemet, bromsok fram, bromsok bak, bromsskivor fram,
bromsskivor bak med andra delar än just sådana som är till för just den bilen för att sedan
registrera den som ett ombyggt fordon. För att underlätta motorbyte och el-konvertering
borde man utreda möjligheten hur detta kan göras så att byråkratin blir så smidig som
möjligt.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att det ska vara sverigedemokraternas uppfattning att det på ett byråkratiskt enkelt sätt ska
vara möjligt att byta bilmotor på sitt fordon utan att behöva byta andra delar i bilen ven om
det är en motor som inte hör till den specifika tillverkaren eller modellen
Partistyrelsens yttrande
Motionen tar upp byråkratin som omgärdar bilmotorbyte, det är uppenbart och glädjande
att många kunniga och engagerade bilentusiaster stödjer partiet. Partistyrelsen anser att det
är viktigt att värna bilismen från den regleringsiver som genomsyrar flera andra tongivande
partier. Bilen är för många människor och under överskådlig tid även ett oersättligt
transportmedel. Det är därför redan Sverigedemokraternas linje att värna bilisternas
intressen från övriga partiers ofta orimliga politik, som inte minst drabbar boende på
landsbygden.
Partistyrelsen skriver därför under på andemeningen i den aktuella motionen, det är
emellertid oklart vad som egentligen skulle vara ”byråkratiskt lätt”. Det torde dessutom
55
finnas positiva trafiksäkerhetsrelaterade aspekter att ta hänsyn till relaterade till de regler
som finns idag, och som upplevs som byråkratiska av motionären. Slutligen är det oklart om
frågan ens är av tillräckligt bredd och av sådan dignitet att Sverigedemokraterna verkligen
bör lyfta den politiskt. Mot bakgrund av den samlade bilden av dessa oklarheter är
partistyrelsen tyvärr inte beredd att ställa sig bakom motionens förslag i dagsläget.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
MJ15012 Ändrad skattepolitik för flygbränsle
Ombud
Björn Tenland 62458 / Blekinge
Medmotionär och medlemsnummer
Tommy Strannemalm 68327, Robert Söderberg 64818
Motionstext
Idag flyger fortfarande många svenska privatpiloter och flygskolor på AVGAS 100LL vilket är
ett blybaserat flygbränsle som inte är bra för miljön. Anledningen till att man flyger med
detta bränsle är att skatteskillnaden mellan AVGAS 91/96 och 100LL är ytterst liten. Detta
trots att man sänkte skatten på AVGAS 91/96 år 2014.
Det är dyrt att byta flygplan och eftersom prisskillnaden på bränslena är minimal så
fortsätter man att flyga på AVGAS 100LL. Ur en miljöaspekt finns flera orsaker att lyfta fram
AVGAS 91/96 i förhållande till AVGAS 100LL. Bland annat är AVGAS 91/96 blyfritt, nästan fritt
ifrån bensen, nästan fritt ifrån svavel, fritt ifrån methyl-n-butyl-keton och har endast
minimala mängder utav n-hexan.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att det ska vara sverigedemokraternas uppfattning att skattepolitiken ska ändras så att det
för konsumenten lönar sig att köpa AVGAS 91/96 framför AVGAS 100LL
att partistyrelsen får i uppdrag att avgöra exakt hur energi- och koldioxidskatten bör justeras
för att AVGAS 91/96 ska gynnas framför AVGAS 100LL
Partistyrelsens yttrande
Motionen berör de flygbränslen som används av privatpiloter och flygskolor. Det framhålls
att AVGAS 100 LL i realiteten används istället för det mer miljövänliga AVGAS 91/96.
56
Enligt motionen bör Sverigedemokraterna arbeta för ett skattesystem som bättre avspeglar
de olika bränslenas miljöstandard, i praktiken en större skatteskillnad mellan AVGAS 100LL
och AVGAS 91/96.
Miljöpåverkan till följd av användandet av AVGAS 100 LL är idag emellertid att betrakta som
försumbar då kommersiellt flyg till allra största del använder andra bränslen. Eftersom en
del flygplan idag enbart tankas med AVGAS 100 LL blir priskänsligheten sett till val av bränsle
liten. Det är således svårt att tänka sig att en större skatteskillnad skulle kunna tänkas leda
till andra konsumtionsmönster samtidigt som en utfasning av bränslet skulle få stora
konsekvenser för sportflyget. Det kan således konstateras att möjligheten att påverka val av
bränsle genom att ytterligare sänka skatten på AVGAS 91/96 är små.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
MJ15013 Inför en gräns för BPA-mängd i
livsmedelsförpackningar
Ombud
Björn Tenland 62458 / Blekinge
Medmotionär och medlemsnummer
Robert Söderberg 64818
Motionstext
I Sverige har användandet av Bisfenol A (BPA) i diverse produkter ökat de senaste årtionden.
Sedan några år tillbaka är det förbjudet med BPA tillexempel i nappflaskor. Idag finns det
BPA i mat som är paketerade på ett visst sätt oavsett om produkten är ekologisk eller inte.
Det främsta exemplet är mat som har förpackats i konservburkar där det kan förekomma
upp till 840 mikrogram/kg vilket kan jämföras med 4 mikrogram per kilo kroppsvikt som är
det tolerabla dagliga intaget för vuxna (enligt eu 50 mikrogram/kilo kroppsvikt per dag).
BPA är ett hormonstörande ämne som stör människans fortplantningsförmåga och
förändrar
ämnesomsättningen av hormoner. Vid djurförsök har det konstaterats att BPA ökar risken för
fetma och cancer, samt hos människor finns det ett samband med hjärt- och kärlsjukdomar,
missfall och diabetes.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
57
att det ska vara sverigedemokraternas uppfattning att det ska vara en tydlig gräns för hur
stor mängd BPA som får finnas i epoxilack och andra plaster som finns i ytskikt/lack på
konservburkar, dryckesburkar och andra förpackningar som ska innehålla livsmedel.
att det ska vara sverigedemokraternas uppfattning att produkter som säljs och innehåller
BPA ska vara uppmärkta
Partistyrelsens yttrande
Motionen tar upp det hormonstörande ämnet bisfenol A (BFA), som är vanligt i olika
polymerer, bland annat förpackningar. Just denna kemikalie har varit något av en
profilfråga för en opinion som uttrycker stor skepsis gällande kemikalieanvändning.
Sverigedemokraterna har försiktighet och ett värnande av människors hälsa som
ledstjärnor, men samtidigt bör vi vara noga med att basera eventuella åtgärder på en stabil,
vetenskaplig grund. Frågan om bisfenol A har med kraft drivits av andra partier i riksdagen,
men åtgärder av det mer restriktiva hållet har avvisats av riksdagen.
Sverige har redan idag en konservativ och försiktig kemikaliepolitik och för övrigt regleras
dessa frågor huvudsakligen på EU-nivå. Det bör vidare i synnerhet påpekas att det aktuella
forskningsläget inte heller bekräftar farhågorna rörande BFA. Kemikalien är nämligen
vattenlöslig och ackumuleras inte i kroppen. Tidigare ”larm” är sannolikt baserade på prover
som kontaminerats av BFA i biobankernas plastmaterial. (Irina Gyllenhammar, 2014,
Environmental International.). Partistyrelsen vill därför avvakta vidare forskning innan något
slutgiltigt ställningstagande i frågan fattas.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
MJ15014 Återinförandet av skrotningspremien
Ombud
Birgitta Nielsen 34486 / Nordvästra Skåne
Medmotionär och medlemsnummer
Mattias Krantz 57937, Natalia Estebanez Henriksson 60182
Motionstext
Partiet för en seriös miljöpolitik
Balanserat miljöarbete med bibehållen konkurrenskraft
Återinförandet av skrotningspremien samt utökning av text under miljöpolitik.
En ren och grönskande natur.
58
"Situationen i vårt innanhav är alarmerande. Döda bottnar, utfiskning, kraftig algblomning
samt olje- och giftutsläpp hotar såväl livet i havet som i förlängningen hälsan för oss
människor. Utvecklingen är dessvärre lika snabb som ohållbar, varför Sverigedemokraterna
anser att Östersjöproblematiken måste ges en stor prioritet. Trots att vatten är källan till allt
liv är respekten för det livsviktiga vattnet i många fall undermålig.
Sverigedemokraterna kräver därför kraftigt skärpta straff för de fartyg som rengör sina
tankar och sköljer ut avfallet i havet. För att minska problemet bör även Sverige samarbeta
med övriga Östersjöländer om en intensifierad kustbevakning. Dessutom är det av oerhörd
vikt att de många tusentals dumpade gifttunnorna på Östersjöns botten snarast möjligt tas
om hand. Sverigedemokraterna prioriterar detta arbetet och vill tillskjuta medel för att
återställa och sanera de förorenade områdena."
En liknande situation pågår just nu i Sverige fast på land, ute i våra skogar, på gårdar och i
våra städer. Enligt organisationen "Håll Sverige rent" uppskattas antalet bilvrak till ca 300000
och antalet avställda fordon har ökat från ca 500000 till ca 1000000.
Enligt Sveriges bilåtervinnares riksförbund (SBR) har antalet avställda fordon ökat lika mycket
som skrotade bilar minskat. Allt detta sedan skrotpremien togs bort. För ett långsiktig
hållbart miljöarbete anser vi att Sverigedemokraterna ska verka för att återinföra
skrotningspremien och premiera dem som skrotar sina gamla bilar med exempelvis 10000kr
för att få bort gamla bensinslukande bilar och ge dem som skrotar sina gamla bilar bättre
förutsättningar att ersätta dem med mer moderna och mer miljövänliga fordon.
Förhoppningsvis kan en hög skrotningspremie leda till att Sverige "dammsugas" efter gamla
bilar för att skrotas, detta kan visserligen leda till stora kostnader i början men bör minska i
takt med att bilarna skrotas och vi får en ren natur utan inslag av skrotbilar.
För de ekonomiskt svaga i samhället kan 10000kr vara insatsen till en bättre begagnad bil.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att verka för att återinföra skrotningspremien och betala en hög skrotningspremie
att ge partistyrelsen i uppdrag att utforma text om skogsvården när det gäller att underlätta
att rensa upp från skrot under rubriken " Partiet för en seriös miljöpolitik"
Partistyrelsens yttrande
Vad gäller att-sats ett, vill partistyrelsen för det första hänvisa till sitt svar till motion MJ15006
”Återinför Bilskrotningspremien”, och det förslag om att återinföra bilskrotspremien, som
partistyrelsen alltså tillstyrker där.
Gällande att-sats 2 anser partistyrelsen emellertid inte att det är en självklart god
kommunikativ idé att föra fram just skrot i skogen som en profilfråga på det sätt som attsats två stipulerar. Med detta sagt vill partistyrelsen dock ändå understryka att
Sverigedemokraterna redan värnar om naturen ur ett estetiskt och själsligt perspektiv, vilket
också framgår av partiets uttryckliga politik. Bland annat slår partiet fast i
59
principprogrammets sida 41 att ”de skönhetsvärden som finns inbäddade i naturen är
nödvändiga för att fylla våra själsliga behov och möjliggöra en hög livskvalitet.”.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse att-sats 1 besvarad, samt,
att avslå att-sats 2.
MJ15015 Slaktavfall ska brännas i biopannor
Ombud
Per-Olof Henningsson 67309 / Kalmar län
Motionstext
Den 3 mars 2006 upptäcktes på en gård i Mellansverige en ko som var smittad av BSE
(galna ko-sjukan), något som Sverige hittills varit befriat från. Detta enda fall i Sverige fick
stora ekonomiska konsekvenser, både för bönder och för slakterier. Allt avfall från svenska
slakterier och styckerier skulle nu, enligt en EU-förordning, hanteras som riskavfall och
brännas i särskilda pannor. P.g.a. att slaktavfallet klassas som riskavfall får varken
lantbrukare, slakterier eller styckerier betalt för det avfall som levereras till förbränning,
eftersom avfallet inte eldas i biopannan. I stället tvingas man betala för hämtning av döda
djur och slaktavfall, vars energi säljs vidare av det företag som tar emot och bränner avfallet.
Avfallet är i själva verket en bioprodukt som borde brännas i biopannan och för avfallet bör
man som leverantör få betalt. Det finns ingen risk att något skadligt kan komma ut i naturen,
när förbränningen sker vid en temperatur långt över 700 grader. Betalning till leverantörerna
av avfall kan ske om avfallet fick brännas i biopannan, vilket också till mig medgivits från
ansvarigt håll på ett av de största företagen som nu bearbetar slaktavfall. (Ingen levererar
bränsleflis gratis till biopannorna).
Att lämna ifrån sig slaktavfall utan att få betalt kan jämföras med att en skogsägare skulle
betala för att bli av med det virke han har huggit. Ett större slakteri som jag varit i kontakt
med, är berett att låta de pengar som man nu tvingas betala för avfallet istället gå direkt till
djuruppfödarna, om man slapp denna avgift. En ekonomisk förstärkning till landets
djuruppfödare är absolut nödvändig, om vi i fortsättningen ska kunna ha en svensk
nötproduktion.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna verkar för att döda djur, slaktavfall och styckningsavfall ska
brännas i biopannor, eftersom inga ämnen som är skadliga för miljö och hälsa finns kvar
efter förbränningens höga temperaturer.
Partistyrelsens yttrande
60
Motionen tar upp den angelägna frågan om hur slaktavfall ska hanteras. Detta måste, som
framhålls i motionen, hanteras på ett hygieniskt sätt som minimerar risken för
smittspridning.
Rent generellt bör det framhållas att Sverigedemokraterna för en aktiv och konstruktiv politik
vad gäller jakt och köttproduktion. När det gäller hantering av slaktavfall finns reglerna
främst till för att bland annat undvika risk för spridning av smittsamma sjukdomar. Som
djurhållare är man skyldig att ta hand om döda djur och slaktbiprodukter på ett säkert sätt.
Normalt ska slaktavfall eller kadaver sändas till en godkänd eller registrerad anläggning
eller mottagare. Transporten till slutdestinationen måste uppfylla de krav som ställs och
mottagaren måste ha en anläggning som är godkänd eller registrerad eller ha ett särskilt
tillstånd av Jordbruksverket för att ta emot den här typen av material.
I vissa områden i Sverige får man med några få undantag gräva ned döda djur av alla
djurslag. De djur som misstänks ha en epizootisk sjukdom (till exempel mul- och klövsjuka,
svinpest, eller mjältbrand) får inte grävas ner. Då ska i första hand veterinär kontaktas. Man
får också gräva ned döda sällskapsdjur och hästar i hela landet men måste följa
kommunens anvisningar och EU-lagstiftningens krav på nedgrävning.
Det finns även undantag för en del slaktbiprodukter, som får grävas ned. Till exempel gäller
det avfall från vilthanteringsanläggningar, renslakt och husbehovsslakt. Slaktbiprodukter
som uppstår vid bland annat jakt för eget eller jaktlagets bruk kan lämnas kvar i skogen.
Det kan nämnas att för lantbruk med fjäderfä- och svinproduktion som har gårdspanna
finns idag möjlighet att få pannan godkänd av Jordbruksverket för förbränning av gårdens
döda djur.
Vad gäller motionens yrkande, så ser partistyrelsen positivt på motionärens strävan att
verka för att kunna tillåta att slaktavfall och att fler djurslag ska kunna bli godkända för
eldning i gårdspannor och värmeverk, däremot anser partistyrelsen samtidigt inte att frågan
är tillräckligt underbyggt för att yrkandet ska kunna tillstyrkas i nuläget. Exempelvis vill
motionären i sitt yrkande att döda djur, slaktavfall och styckningsavfall ska brännas i
biopannor. Detta kan tolkas som att alla döda djur, även exempelvis vilda, ska brännas i
biopannor, vilket partistyrelsen inte anser vara vare sig ändamålsenligt eller
samhällsekonomiskt försvarbart.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen
MJ15016 Effektivisera vattenkraftverken i Sverige!
Ombud
Sara-Lena Bjälkö, Riksdagsledamot 48725 / Hallands län
61
Motionstext
Kompensera den förtida nedstängningen av befintliga kärnkraftverk med tanke på att
Miljöpartiet har drivit igenom att vi ska stänga ner Svenska kärnkraftverk i förtid, måste vi se
över möjligheterna att producera inhemsk el.
Då många vattenkraftverk har en ålderdomlig teknik i sina system och det är av yttersta vikt
att det görs investeringar på detta område- Vattenkraftverk. Då det finns befintliga
vattenkraftverk runt om i vårt land och med det skapas mycket arbetstillfällen både i industri,
landsbygd. Vattenkraftverken är överlägsen både gentemot vindkraftverk och solenergi, då
man kan lagra energi tills den behövs. Som det är idag så används el certifikatsavgifterna till
att kompensera förlusten av byggande och driften av vindkraften.
Jag vill att man ska satsa en del av dessa el certifikatsavgifter till att effektivisera
vattenkraftverken. Man bör bl.a. ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda ny
teknik för att effektivisera befintlig vattenkraft i landet.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ge i uppdrag till berörda myndigheter att se över möjligheterna att effektivisera
vattenkraftverken med hänvisning till ovanstående.
Partistyrelsens yttrande
Motionen berör svensk vattenkraft, en energikälla som ökar i betydelse när framtiden för
kärnkraften ter sig osäker. Vattenkraften, liksom kärnkraften, utgör dessutom så kallad
baskraft och är inte på samma sätt som till exempel vindkraften väderberoende för sin
elproduktion. Man kan alltså i stor utsträckning adaptera vattenkraftverkens effekt utefter
samhällets energibehov.
Sverigedemokraterna är vidare ett industri- och energivänligt parti och vi ser därför gärna att
både kärnkraften och vattenkraften utvecklas i Sverige. Det bör dock nämnas att det i första
hand är Energimyndigheten som ska utreda ny teknik på energiområdet, inte Havs- och
Vattenmyndigheten. När det gäller den tekniska utvecklingen på vattenkraftområdet kan det
vidare nämnas att de förnybara kraftproduktionstekniker som baseras på flödande energi,
där vattenkraft sorterar under, även redan ingår i Energimyndighetens temaområde
Kraftsystemet. Slutligen kan partistyrelsen konstatera att statliga Vattenfall, som är en stor
aktör på vattenkraftområdet, även haft omfattande investeringar i sina anläggningar för att
modernisera sina kraftverk och avser att investera ytterligare 13 miljarder kronor under åren
2012-2023. Partistyrelsen anser därför att det i nuläget finns mer prioriterade områden för
statliga investeringar än just vattenkraften, vilka naturligtvis redovisas i partiets
återkommande höst- och vårskuggbudgetar.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
62
MJ15017 Främja svenskt sportfiske och fisketurism genom att
återskapa fiskens vandringsvägar
Ombud
Tommy Hansson 48803 / Södertälje #1
Medmotionär och medlemsnummer
Tommy Blomqvist 60366
Motionstext
Förutsättningarna för fritidsfisket i Sverige är unika. Det finns i vårt land fler än 90 000 sjöar
och tusentals kilometer rinnande vatten med ett rikt och varierat utbud av fiskarter över hela
landet. Förutom exempelvis lax, öring och röding är tillgången på gädd- och abborrvatten
kanske bäst i hela Europa, vilket drar till sig fiskare från utlandet. Detta är gynnsamt för
fisketurismen, som är en framväxande näring.
I studien "Fiske 2005. En undersökning om svenskarnas fritidsfiske", utgiven av Fiskeriverket i
samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB), fastslås att den svenska allemansrätten
garanterar en god tillgång till naturen och fiskevattnen och "utgör tillsammans med det fria
handredskapsfisket längs den mer än två hundra mil långa kusten och i de fem största
sjöarna... grunden för den omfattande naturbaserade verksamhet som det svenska
fritidsfisket representerar."
Enligt SCB i samråd med fiskeföreningar och fiskeföretag är drygt tre miljoner svenskar
engagerade inom fritidsfisket. I övriga Europa beräknas antalet aktiva sportfiskare uppgå till
runt 20 miljoner varav några kan förväntas komma till Sverige.
Därmed inte sagt att allt är frid och fröjd när det gäller fritids- och sportfisket i Sverige
inklusive fisketurismen, vilket framgår av studien "Fisketuristiskt företagande i Sverige 2002"
av Mats Jonsson. Författaren framhåller således: "Utvecklingen av sportfisketurismen i
Sverige har gått trögt trots att potentialen är stor. Utvecklingsnivån i de allra flesta företagen i
branschen är fortfarande låg. Branschen har under lång tid arbetat i motvind."
Vi vill med den här motionen fästa uppmärksamheten på ett grundläggande problem för
det svenska fritidsfisket, nämligen de hinder i form av exempelvis damm- och
kraftverksbyggen samt andra konstruktioner vilka stoppar upp fiskens naturliga
vandringsvägar. I skriften "Naturliga fiskvägar i dag och i morgon" av Olle Calles, Stina
Gustafsson och Martin Österling (Karlstad University Studies 2012:20) läser vi:
"T.ex. kan vattenlevande organismer inte längre förflytta sig fritt inom vattendragen och till
angränsande sjöar och hav. Dessa förflyttningar, eller vandringar, är av central betydelse för
många vattenlevande djur och då i synnerhet för de vars livscykel kräver att de kan röra sig
fritt mellan sötvatten och hav..."
63
Att människan återskapar vandringsvägar för fiskarter så att dessa kan överleva, växa till
och fortplanta sig är ingen ny företeelse. De första europeiska fiskvägarna byggdes för 300
år sedan och i dag finns många lösningar i form av till exempel motströms- och slitsrännor,
trappor, hissar och slussar av olika slag vilka kan vara konstruerade av trä eller betong.
Att återskapa vandringsvägar för fisken i främst små och medelstora vattendrag har dock
naturligtvis en kostnad. I dagsläget kan olika finansieringsmöjligheter bestå i att äska medel
från exempelvis Europeiska fiskerifonden, Havs- och vattenmyndigheten, LONA eller Bra
Miljöval. Då emellertid omfattningen av vandringshinder är betydande finns uppenbart ett
stort behov av att hitta fler finansieringsmöjligheter, i synnerhet då ägaren inte har möjlighet
att själv bekosta nödvändiga åtgärder.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna inom rikspolitiken genom lagförslag i riksdagen och på annat sätt
aktivt ska arbeta för att Mark- och miljödomstolen ges utökade möjligheter att återskapa
vandringsvägar för berörda fiskarter såsom exempelvis lax, röding och ål genom att
undanröja hinder för tillskapande av hjälpmedel av typ trappor, slussar, hissar och rännor;
eller att avlägsna hinder i form av dammar och andra typer av fördämningar där så kan
bedömas lämpligt.
att Sverigedemokraterna gör en ordentlig genomlysning av och kartlägger tänkbara
finansieringsmöjligheter vad avser konstruktion av behövliga hjälpmedel för fiskens
vandringar samt undanröjande av befintliga hinder därvidlag.
Vi är övertygade om att sådana åtgärder som här föreslagits av oss på ett påtagligt sätt
skulle främja såväl det svenska fritids- och sportfisket som den växande fisketurismen.
Partistyrelsens yttrande
Motionen tar upp sportfisket som en stor potential för turism och landsbygdsutveckling och
som berör partiets ambitioner kring en levande landsbygd och biologisk mångfald.
Partistyrelsen förhåller sig därför positiv till motionens andemening, samtidigt går det inte att
bortse att det finns en intressekonflikt mellan sportfisket och, främst den småskaliga,
vattenkraften.
Mycket av den flora och fauna som etablerats under århundraden av mänsklig verksamhet
lever i och gynnas nämligen av de förhållanden som råder i vattenkraftsdammarna.
Dammarna utgör vidare viktiga flödesbegränsningar och slamfällor i vattendragen vilket
jordbruket annars uppmuntras att anlägga, dessutom bidrar dammarna till viktiga miljöer
för rekreation och ett rikt friluftsliv. Värt att nämna är också att den småskaliga vattenkraften
bidrar med över fyra terawattimmar elenergi från ungefär 2 000 småskaliga
vattenkraftsstationer. Effektmässigt ligger man ungefär i paritet med den sammanlagda
effekten från en kärnkraftsreaktor. Slutligen har platser där det i dag finns vattenkraftverk i
många fall utnyttjats sedan medeltiden, och dessa utgör således en del av vår svenska
kulturhistoria som bör skyddas och bevaras.
64
Vad gäller den första att-satsen, om utökade befogenheter att återskapa vandringsvägar
och undanröja och/eller avlägsna hinder som dammar eller andra former av fördämningar
skapat, så anser partistyrelsen att förslaget är för långtgående i sin nuvarande form och
därför inte bör tillstyrkas, detta med hänsyn till de intressekonflikter och de inskränkningar av
andra samhällsvärden som beskrivits ovan. Partistyrelsen förordar istället att olika
intressegrupper och vattenkraftsägare runt vattendragen stödjs till att ta egna initiativ
gällande fiske- och miljöförbättrande åtgärder. Dessa åtgärder kan till exempel vara att just
underlätta för ålens och fiskens vandringar.
Vad gäller den andra att-satsen anser partistyrelsen att det är en god idé, som inte väcker
några betänkligheter, att kartlägga eventuella finansieringsmöjligheter rörande att
konstruera hjälpmedel och undanröja hinder för fiskens vandringar.
Partistyrelsen föreslår därför Landsdagarna besluta
att avslå att-sats 1, samt,
att bifalla att-sats 2.
Familj, bostad och civilrätt
FBC15001 Motion om att partiet ska avsätta statliga medel för
bostadsbyggande
Ombud
Kim Fredriksson 36463 / Södermanland
Motionstext
Det har nog inte undgått någon att det råder akut bostadsbrist i de flesta av Sveriges större
städer. Orsakerna är många. Exempelvis för dålig ekonomi och beredskap för att hantera
befolkningsökningen. Nu behövs krafttag för att hitta lösningar på bostadsbristen. Nästan
samtliga partier påstår sig vilja bygga billiga hyresrätter men det är få som har några
konkreta idéer på hur det kan genomföras. Med dagens byggregler och krav på låg
energiförbrukning för nyproduktion är det nästan omöjligt att bygga billigt.
Det behövs statliga medel för att komma igång med bostadsbyggandet av främst mindre
och billigare hyresrätter. De statliga resurserna ska främst användas för att subventionera
hyran så vanligt folk har råd att bo där. Exempelvis genom att statsbidraget används för att
minska den totala byggkostnaden. Det möjliggör att hyresintäkterna inte behöver vara lika
höga för att bygget ska kunna finansieras.
65
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna beslutar i enlighet med motionens intentioner och inför det i partiets
politiska dokument.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens syn på bostadsproblematiken. I Boverkets årliga
Bostadsmarknadsenkät 2014, med underlag från alla landets 290 kommuner
sammanställdes en bild av bostadsmarknaden i Sverige 2014 och 2015. I denna
framkommer det att över hälften av Sveriges kommuner redovisas en brist på bostäder i
dagsläget.
Sverigedemokraterna har därför lagt fram en rad förslag på området för att underlätta och
utöka byggandet av nya och billigare bostäder. Några av dessa satsningar är bland annat
en slopad fastighetsskatt på industrienheter, lättare och effektivare byggregler för både
fastighetsägare samt studentboenden. I och med att det tar många år att få fram nya
bostäder vill vi dessutom göra det mer effektivt för nuvarande fastighetsägare att hyra ut
sina bostäder i andrahand och på så sätt skapa boendemöjligheter snabbt genom att tillåta
ägare att hyra ut skattefritt upp till en viss summa per år så att det blir mer lukrativt att
erbjuda sitt boende till fler.
När det specifikt kommer till frågan om subventioner och statligt stöd, vill partistyrelsen
emellertid påpeka att sådana sannolikt skulle innebära enormt stora kostnader för staten,
vilka i dagsläget skulle vara svåra att finansiera. Fastighetsbranschen har dessutom ställt sig
negativ till subventioner, då fokus istället bör ligga på att öka konkurrensen och effektivisera
byggandet, där större inslag av industrialiserat byggande kan vara en väg att gå.
För nybyggnation eller renovering av befintliga bostäder, där hyran ökar, ser vi emellertid
bostadsbidraget som en bra funktion. En översyn av bostadsbidraget kan därför bli aktuellt
för att hålla nere bostadskostnaden för hushåll med lägre inkomster.
Slutligen vill partistyrelsen poängtera att den sannolikt effektivaste åtgärden för att lindra
bostadsproblematiken i Sverige, är att begränsa nyinvandringen i Sverige. Invandringen är
ett fenomen som i betydande grad bidragit stort till dagens bostadsbrist i kommunerna,
vilket inte minst framgår av Boverkets prognoser över flyktingars behov av att etablera sig på
bostadsmarknaden.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen
FBC15002 Det finns behov av ett statligt Testamentsregister
Ombud
Samuel Godrén, Gunnar Gadderyd och Distrikt Jönköpings län 34012 / Jönköpings Län
66
Motionstext
Många människor i vårt land skriver ett testamente där de bestämmer hur arvet efter dem
ska fördelas när de avlidit. Alltfler samboförhållanden inverkar också på att fler testamenten
skrivs. De flesta av dessa tror att det kommer bli så som de har skrivit i sitt testamente. Det
är emellertid inte alls säkert.
Många testamenten kommer nämligen inte fram efter dödsfallet. Orsakerna till det kan vara
olika. I vissa fall har den avlidne kanske själv slarvat bort testamentet eller förvarat det på ett
sådant ställe att det inte kommer fram. I andra fall kan testamentet efter dödsfallet ha
påträffats först av någon som missgynnas av testamentets innehåll och som därför har
förstört eller undanskaffat testamentet. De som skulle gynnas av testamentet får då aldrig
veta att det funnits ett testamente.
En del människor lägger sina testamenten i sina bankfack. Detta är dock ingen garanti för
att testamentet kommer att tillämpas. Det beror ju helt på vem som öppnar bankfacket först
och vad denne gör med testamentet. Det har också uppstått problem med
advokatförvarade testamenten då privata företag kan gå i konkurs.
Jurister har framfört att det i dag försvinner testamenten i inte obetydlig omfattning.
Även erfarenheter från Kammarkollegiets verksamhet med avveckling av dödsbon för
Allmänna arvsfondens räkning har gett intrycket att det förekommer.
Det är en allvarlig rättssäkerhetsbrist att människor inte har tillgång till ett sätt att säkerställa
sin yttersta vilja som uttrycks i testamentet. Att viljan inte alltid respekteras efter deras död.
Ett testamentsregister bör inrättas, till exempel på skatteverket eller annan myndighet. I
registret kan den som upprättar sitt testamente låta registrera det för att säkerställa att det
kommer fram efter dödsfallet.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska arbeta för att inrätta ett nationellt testamentsregister för att
säkerställa den avlidnes sista vilja.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen ser, liksom motionären, problemet med att testamenten inte kommer fram och
den avlidnes vilja därmed inte går igenom. Sverigedemokraterna driver därför sedan
tidigare förslaget om att införa ett frivilligt testamentesregister, just för att försäkra sig om att
den avlidnes sista vilja blir säkerställd (se ex. Civilutskottets betänkande 2014/15:CU6).
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
FBC15003 Tvister om barn med skyddade personuppgifter
67
Ombud
Hannyah Jörtoft 78407 / Skaraborg
Motionstext
Idag lever närmare 5000 barn med skyddad identitet i Sverige, en majoritet av dessa barn
lever dessutom skyddade från sin egen pappa. Att leva med skyddad identitet innebär en
extrem isolering då man bl.a. tvingas bryta kontakt med vänner och släktingar, flytta ofta,
byta förskola/skola ofta, undvika fritidsaktiviteter, undvika skolfotografier och sociala medier
m.m.
En pappa har alltid rätt att med ca ett halvårs mellanrum starta en
umgänges/boende/vårdnadstvist om sitt barn, även då barnet lever med skyddad identitet
från pappan. För mamman och större barn innebär ofta dessa tvister en extrem psykisk
påfrestelse vilket även indirekt påverkar de mindre barnen.
Jag har själv genomgått 3 långdragna umgängestvister under den tiden jag levt med
skyddad identitet. Som exempel blev jag under en pågående tvist underrättad av
socialtjänsten i min dåvarande kommun att mannen vi levde skyddade från i kontakt med
kriminalvården gjort hotfulla uttalanden gentemot både mig och vår gemensamma dotter.
Dessa handlingar var stämplade av kommunen och för att kunna använda dem som
bevismaterial i den pågående umgängestvisten var jag såklart tvungen att lämna in
dokumentet med kommunens stämpel på.
Det fanns ingen möjlighet att stanna kvar i kommunen och vi var tvungna att lämna
bostaden i vår lilla by i Dalsland. Detta är bara ett av många exempel på hur den stabiliteten
och tryggheten jag hade lyckats bygga upp för min dotter som en ung mamma med
skyddad identitet under dödshot raserades över en dag.
Vetskapen om att det i skrivande stund fortfarande finns kvinnor som är tvingade att om och
om igen ta samma förödande beslut och överge den tryggheten de byggt upp är något som
vi gemensamt måste göra något åt!
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna verkar för att en förälder som är skäl till att de egna barnen eller
dess mamma lever med skyddade personuppgifter inte ska kunna starta en vårdnads-,
boende- eller umgängestvist.
Partistyrelsens yttrande
Det är både mycket problematiskt och traumatiskt för barn och föräldrar under skydd att
drabbas av vårdnadstvister. Samtidigt bör man undvika att bygga upp ett system där en
förälder egenmäktigt, bara genom att anklaga den andra föräldern för hot och/eller våld,
kan tillförskansa sig hela vårdnaden utan möjlighet för den andra föräldern att få sin sak
prövad i domstol. Skyddade personuppgifter får man på egen begäran hos Skatteverket och
kan även godkännas utan att någon domstol dömt ut besöksförbud eller att förhållandet
68
prövats i domstol. Om man som motionären, vill möjliggöra för en förälder att få ensam
vårdnad, utan möjlighet till prövning i domstol, enbart utifrån att man beviljats skyddade
personuppgifter, så skulle man därför riskera att helt frånta den andre föräldern dennes
rättssäkerhet.
Ett sådant förslag skulle därför med viss sannolikhet leda till att många utan behov av
skyddade personuppgifter, skulle begära sådana, endast för att på så sätt uppnå egen
vårdnad av barn utan möjlighet till överklagande. Detta vore enligt partistyrelsen en såväl
olycklig och orimlig ordning, vilket gör att motionärens förslag inte bör drivas.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
FBC15004 Samkönades rätt till adoption
Ombud
Lukas Karlsson 63049 / Västra Götalands västra
Motionstext
I Sverigedemokraternas principprogram under rubriken Sverigedemokraterna, familjen och
jämställdheten tredje stycket står det följande.
"Som tidigare nämnts är det Sverigedemokraternas uppfattning att det existerar medfödda
skillnader mellan de flesta män och de flesta kvinnor som går bortom det som kan
observeras med blotta ögat. Vi är också av den uppfattningen att de manliga och kvinnliga
egenskaperna i många fall kompletterar varandra och av bland annat den orsaken anser vi
att alla barn bör ha rätt till både en mor och en far i sitt liv."
Även om det existerar medfödda skillnader mellan de två könen så finns det inget som
motsäger eller hindrar barn att ha rätt till två mödrar eller två pappor. Texten bör således
ändras till följande.
"Som tidigare nämnts är det Sverigedemokraternas uppfattning att det existerar medfödda
skillnader mellan de flesta män och de flesta kvinnor som går bortom det som kan
observeras med blotta ögat. Vi är också av den uppfattningen att de manliga och kvinnliga
egenskaperna i många fall kompletterar varandra och har möjligheter att stärka varandra
som individer."
I Sverigedemokraternas principprogram under rubriken Sverigedemokraterna, familjen och
jämställdheten fjärde stycket står det följande.
"Det minst komplicerade, och därmed bästa för de flesta barn, är enligt vår bedömning att
få växa upp med sina biologiska föräldrar som moders- och fadersgestalter. Barn som inte
växer upp i en kärnfamilj ska ha rätt att umgås med båda sina biologiska föräldrar och i de
69
fall detta inte är möjligt ska barnet i alla fall ha rätt att få information om vilka de biologiska
föräldrarna är eller var."
Det finns inget som motsäger samkönade gifta par att adoptera barn i ovanstående text.
Det finns många familjer som har barn med samkönade föräldrar där barnet har tydliga
moders- och fadersgestalter. Texten bör således ändras till följande.
"Det minst komplicerade, och därmed bästa för de flesta barn, är enligt vår bedömning att
få växa upp med sina biologiska föräldrar. Barn som inte växer upp i en kärnfamilj ska ha
rätt att umgås med båda sina biologiska föräldrar och i de fall detta inte är möjligt ska
barnet i alla fall ha rätt att få information om vilka de biologiska föräldrarna är eller var."
I Sverigedemokraternas principprogram under rubriken Sverigedemokraterna, familjen och
jämställdheten femte stycket står det följande:
" I de fall ett barn har förlorat båda sina biologiska föräldrar bör barnet ha rätt till både en
man och en kvinna som en ersättning för den far och den mor man har förlorat. Detta är
orsaken till att vi motsätter oss statligt sanktionerad adoption för såväl ensamstående, som
samkönade par och polyamorösa grupper. Undantaget från ovanstående princip är fall
som gäller nära släktingar eller personer som barnet redan odlat en nära relation till."
I de fall ett barn har förlorat båda sina biologiska föräldrar bör vikten inte ligga på vilket kön
barnets nya adoptionsföräldrar har. Vikten av att komma till ett tryggt och kärleksfullt hem
bör vara det som prioriteras. Barn som förlorat båda sina biologiska föräldrar ska alltid
kunna särskilja mellan biologiska föräldrar och adoptivföräldrar. Det finns miljontals barn i
världen som skulle önska en trygg och säker uppväxt genom adoption. Att förhindra att fler
säkra adoptioner sker i Sverige är inte rätt väg att gå och många studier visar även att barn
till samkönade föräldrar ej får fler psykiska problem i vuxenlivet än barn till hetero-föräldrar.
Texten bör således ändras till följande:
"Detta är orsaken till att vi motsätter oss statligt sanktionerad adoption för såväl
ensamstående och polyamorösa grupper. Undantaget från ovanstående princip är fall som
gäller nära släktingar eller personer som barnet redan odlat en nära relation till."
I Sverigedemokraternas principprogram under rubriken Sverigedemokraterna, familjen och
jämställdheten sista stycket står det följande.
"Bortsett från att vi inte anser det vara förenligt med barnens bästa att låta samkönade par
och polyamorösa grupper adoptera och inseminera samt att det bör vara upp till de
religiösa församlingarna själva att avgöra huruvida vigselakten ska utsträckas till att gälla
även andra än två människor av olika kön, så ska personer som tillhör någon av de sexuella
minoriteterna ha samma rättigheter och skyldigheter som andra. Trakasserier och förföljelse
av någon människa på basis av dennes sexuella läggning är förkastligt och ska bestraffas
hårt."
Då studier visar att barn med samkönade föräldrar inte lider av mer psykisk ohälsa än barn
till hetero- föräldrar så bör texten således ändras till följande.
70
"Bortsett från att vi inte anser det vara förenligt med barnens bästa att låta ensamstående
och polyamorösa grupper adoptera och inseminera så ska personer som tillhör någon av
de sexuella minoriteterna ha samma rättigheter och skyldigheter som andra. Trakasserier
och förföljelse av någon människa på basis av dennes sexuella läggning är förkastligt och
ska bestraffas hårt."
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att göra ändringar i principprogrammet enligt motionens text
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser att det är viktigt att följa partiets principprogram men förstår samtidigt
även vikten av att utveckla och förnya programmet med tiden. Samtidigt måste varje sådan
ändring vara väl motiverad och genomarbetad.
Bland de föreslagna ändringarna finns exempelvis ändringar som medför möjlighet för
staten att tvinga samfund att tillåta polyamorösa vigslar (”månggiften”), i och med att det
stycke som idag ger samfunden rätt att själva välja om de vill utöka vigselakten till att kunna
omfatta andra grupperingar än två personer av olika kön eller inte stryks.
En annan ändring tar bort nuvarande tydliga ställningstagande om att ett barns biologiska
föräldrar inte bara bör finnas närvarande i dess liv, utan också utgöra dess modersrespektive fadersgestalt. Som socialkonservativt parti värnar Sverigedemokraterna banden
mellan barn och förälder och bör även fortsättningsvis betona att barnens bästa generellt
bör anses vara då dess föräldrar får inneha föräldrarollerna.
Partistyrelsen kan därmed inte ställa sig bakom de föreslagna ändringarna.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
FBC15005 Ge barnen rätt till båda sina föräldrar
Ombud
Martin Klausen 35043 / Västernorrland
Medmotionär och medlemsnummer
Louise Erixon 47597, Magnus Häggblad 60831, Petter Nilsson 69171, Robert Håkansson
79022,
Stefan Sundström 69802
Motionstext
BAKGRUND:
71
De svenska vårdnadsreglerna innehåller en rad allvarliga strukturella problem som på ett
mycket olyckligt sätt förorsakar att barn far illa. Dagens regelverk diskriminerar barn till icke
gifta föräldrar och ger dem sämre juridiska rättigheter jämfört med barn som växer upp i en
familj där föräldrarna är gifta. Utgångspunkten för svenska vårdnadsregler måste vara
barnets bästa, vilket är att ha två delaktiga och närvarande föräldrar. Så ser det tyvärr inte ut
för alla barn idag och såldes är det angeläget att vårt parti driver denna fråga.
Barn vars föräldrar är gifta vid tidpunkten då barnet föds får per automatik båda sina
föräldrar som vårdnadshavare. I Föräldrabalken 6:2 § 3 står följande: "Barnet står från
födseln under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat
fall av modern ensam".
Ovanstående lagtext innebär att båda äkta makarna direkt vid födseln får de naturliga
rättigheterna och skyldigheter som följer med ett föräldraskap oavsett om den äkta maken
är barnets biologiska far eller inte. Av naturliga skäl måste faderskapet hos ett barn till ogifta
föräldrar formellt fastställas. Detta sker dock separat från vårdnadsfrågan, vilket innebär att
ett barns biologiska far kan få sitt faderskap fastställt med alla skyldigheter som är kopplat
till detta, men samtidigt inte få gemensam vårdnad av barnet. Det räcker med att modern
vägrar acceptera gemensam vårdnad och därmed får hon automatiskt enskild vårdnad av
barnet. Gemensam vårdnad förutsätter i realiteten att modern aktivt avsäger den enskilda
vårdnaden under bevittnande av två socialtjänstemän.
FÖRSLAG:
Föräldrabalken är i behov av en jämställdhetsreform som gör att barnet står från födseln
under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av
modern ensam fram till dess att faderskapet är fastställt. Faderskapet ska fastställas
skyndsamt under barnets första levnadsveckor.
Faderskapet och därmed vårdnaden bör även kunna fastställas på förhand innan ett barn
fötts för att undvika konflikter. I den mån en förälder av olika skäl anses olämplig bör detta
hanteras före förlossningen eller enligt samma ordning som gäller för gifta par som
separerar och där en förälder av olika skäl anses ha blivit olämpliga som vårdnadshavare.
Vi föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att det ska vara Sverigedemokraternas uppfattning att vårdnadsreglerna ändras så att även
ogifta föräldrar automatiskt blir vårdnadshavare i samband med att faderskapet är fastställt,
samt
att vid en förändring av vårdnadsreglerna ska det vara upp till den enskilde biologiska
föräldern att själv kunna välja att avstå från vårdnaden,
att undantag i regeln angående automatisk vårdnad kan göras ifall den biologiska fadern
eller modern innan barnets förlossning blivit bedömd som en ytterst olämplig
vårdnadshavare
72
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser, liksom motionären, att det är viktigt för barnet att om möjligt ha rätt till
båda sina föräldrar under sin uppväxt. Samtidigt anser Partistyrelsen liksom motionärerna
att det kan förekomma situationer då denna rätt bör frångås, redan innan förlossning, om
en föräldrar bedömts som ytterst olämplig, till följd av exempelvis tungt missbruk.
Vad gäller yrkandet om automatisk vårdnad för ogifta par och förändring av reglerna så är
detta dock något Sverigedemokraterna redan driver i riksdagen (motion 2014/15:2517).
Vad gäller en förändring i vårdnadsreglerna, avseende möjligheterna för föräldrar att avstå
vårdnaden om barn, så anser Partistyrelsen att frågan inte behandlats tillräckligt i motionen
för att motionärernas intentioner ska kunna betraktas som så självklara att de kan tas
ställning till.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse att-sats 1 besvarad
att avslå att-sats 2
att bifalla att-sats 3
Statsskick och demokrati
ST15001 Inför diskrimineringsgrunden "politiskt engagemang" i
Diskrimineringslagen (2008:567)
Ombud
Jan-Åke Isaksson 16053 / Skåne läns södra
Medmotionär och medlemsnummer
Paul Svensson 8733
Motionstext
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder. (hämtat ur 1 §, 1 kap, Diskrimineringslagen (2008:567)).
De politiska partierna och deras medlemmar spelar en viktig roll i vårt parlamentariska
system för att sköta och fatta beslut i det som vi uppfattar som av gemensamt intresse, allt
73
från försvar av nationens gränser till lokala kommunala frågor. De förväntas vara länken
mellan folket och de styrande i den demokratiska processen. Sveriges parlamentariska
system bygger på ett engagemang som börjar med den enskilde som blir aktiv i en förening
och sträcker sig upp mot toppen i regering och riksdag. Utan människor som engagerar sig
har vi ingen grund att bygga vårt politiska system på, vi kan inte ersätta dem med anställda
tjänstemän.
Men att vara politiskt engagerad, eller till och med bara politiskt intresserad på ett utåtriktat
aktivt sätt kan vara förenat med tråkigheter i form av diskriminering, trakasserier, häcklande
eller löjesväckanden som man som enskild person får vara mottagare av. Blir man
förtroendevald blir man en offentlig person, ens namn går att söka i olika register, man kan
bli uppmärksammad i media, man blir igenkänd ute på stan. Man blir kanske utpekad som
ansvarig för impopulära beslut, eller bara uppmärksammad för att man är med i "fel" parti.
Diskrimineringslagen innehåller åtta st olika diskrimineringsgrunder. Som "vanlig" människa
är det ganska enkelt att passa in på minst en av dessa grunder om man skulle bli utsatt för
det som kallas för olaga diskriminering och man kan då eventuellt bedriva en juridisk
process ang. detta.
Men som förtroendevald politiker har man inte detta skydd som diskrimineringslagen
tillhanda-håller, man får helt enkelt tåla att bli diskriminerad eller trakasserad, för
lagstiftaren (d.v.s. våra folkvalda riksdagsledamöter) har inte ansett att förtroendevalda
politiker behöver detta extra skydd.
Det tycker jag är fel och därför vill jag att det i lagtexten införs en ny diskrimineringsgrund
som ger skydd åt "politiskt engagemang" på vilken nivå det än må vara.
Diskrimineringsskyddet skulle fungera precis som skyddet för diskriminering pga. till
exempel religion eller sexuell läggning. Det är den utsatte som känner sig diskriminerad i en
viss situation och det är dennes känsla av diskriminering som läggs till grund för eventuell
juridisk process.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna i riksdagen ska verka för att det i Diskrimineringslagen (2008:567)
införs en ny diskrimineringsgrund till skydd för "politiskt engagemang" och att lagens regler
gäller till fullo även på detta område.
Partistyrelsens yttrande
Som politiskt engagerad får man finna sig i viss uppmärksamhet i media och bland
allmänheten, då det ligger i demokratins natur att makthavare ska kunna kännas igen och
granskas. Motionären sätter dock fingret på ett samhällsproblem som måste adresseras.
Det är inte rimligt att politiker på olika nivåer i Sverige utsätts för diskriminering utöver den
som måste tolereras i ett demokratiskt samhälle. Än mer problematiskt blir det om man som
vanlig medlem eller sympatisör drabbas av diskriminering endast på den grund att man
hyser en viss åsikt. Diskriminering på grund av politisk eller annan åskådning är dessutom
74
förbjudet enligt artikel 14 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna.
I dagsläget pågår det i Sverigedemokraternas konstitutionella grupp ett arbete med att se
över just diskrimineringslagstiftningen utifrån ett grundlagsperspektiv och hur den skulle
kunna utformas i framtiden. I det arbetet finns många svåra överväganden om hur skyddet
mot särbehandling på otillbörlig grund bör utformas. Till exempel väcks frågan om vilka som
ska ingå i den gruppen. Bör man räkna upp samtliga skyddsvärda grupper, med risk för att
någon grupp utelämnas eller att lagen skyddar fel grupper? Eller ska man istället verka för
ett generellt förbud mot otillbörlig särbehandling för samtliga personer och grupper, med
risk för att en sådan lagstiftning blir för generell och blir tillämpad i fel sammanhang? Ett
typexempel på hur vi bör vilja undvika att ha det är när det skett att personer av extrem
islamisk trosuppfattning fått skadestånd för att de vägrat att ta svenska kvinnor i hand och
därmed nekats praktikplats (Stockholms tingsrätt mål nummer T 7324-08).
Vidare är det en svår uppgift att dra gränsen mellan vad som kan anses vara tillbörlig
granskning på grund av politiskt engagemang och otillbörlig särbehandling på grund av
politisk eller annan övertygelse. I en demokrati måste makthavare å ena sidan kunna
granskas, även vi sverigedemokrater, å andra sidan kan det verka uppenbart att våra
företrädare granskas betydligt hårdare än företrädare för andra partier.
Av vad som framgått ovan är frågeställningarna och avvägningarna sammanfattningsvis
många och komplicerade, partistyrelsen vill därför låta den nuvarande arbetsgruppen
analysera frågan vidare innan något konkret ställningstagande fattas av partiet.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
ST15002 Folkomröstningar
Ombud
Staffan Eklöf 52767 / Jönköpings län
Motionstext
Den representativa demokratimodellen har visat att den ensam inte förmår lägga fokus på
samtliga frågor vid valen av våra församlingar. Nya frågor kan uppstå under
mandatperioden, situationen för andra kan ändra sig och många partier har aldrig förmått
att diskutera vissa frågor. Situationen har förvärrats sedan EU-inträdet. Resultatet har blivit
att beslutsunderlaget för väljarna vid val till våra församlingar är för dåligt, att det folkliga
stödet för vissa beslut är okänt och att demokratin har försvagats.
Sverigedemokratisk politik har alltsedan partiets bildande innehållit målsättningar om ökat
folkligt inflytande. Partiet förespråkar ökat inslag av direktdemokrati, driver en frihetlig EUpolitik och reser yttrandefrihetsfrågor samt agerar vaktpost för att se till att folkviljan ska
75
avgöra viktiga frågor. Sverigedemokraternas demokratiska patos avspeglas tydligt i
Sverigedemokratiska sympatisörers åsikter. I Henric Oscarssons rapport "Medborgare och
riksdagsledamöter tycker om demokratins spelregler", 2007 (underlag SOM 2006), är
Sverigedemokraternas sympatisörer de som är mest positiva till nationella folkomröstningar
av samtliga partier med råge.
Det invänds ibland mot folkomröstningar med skälet att om folket inte är tillräckligt
informerat eller till och med desinformerat kan folkomröstningar riskera att inte avspegla
folkviljan. Det stämmer. Men det bör dock bara påverka hur man genomför
folkomröstningen. Olika initiativ för effektiv spridning av alla sidors åsikter på lika villkor inför
folkets avgörande är möjliga. Vissa frågor kräver förvisso stora insatser, för att motverka
årtionden av lögner och indoktrinering. Det behövs givetvis även andra demokratireformer
för att säkerställa en verklig åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Och de förändringarna ska
Sverigedemokraterna åstadkomma. Men det betyder inte att man ska överge idén om
folkomröstningar. Jag menar att kritikerna av direktdemokrati utgår från en statisk syn på
folkomröstningar, präglad av de få exempel som vi har haft i Sverige. Det finns möjligheter
att göra folkomröstningar mindre statiska och fyrkantiga.
Istället för att vänta på den perfekta frågan att folkomrösta om, bör vi Sverigedemokrater ta
initiativ till folkomröstningar så snart som möjligt. Folket behöver vänja sig vid att det får
större inflytande. Det är en mognadsprocess. Utformningen av folkomröstningar på bästa
sätt mår också bra av verkliga försök. Det gör också att det blir tydligt om det behövs en ny
roll för lagrådet eller om en demokratimyndighet ska inrättas i syfte att säkerställa att
folkomröstningar inte manipuleras. Visst, aktivitet kostar, men det är en god investering i
samhällets och medborgarnas demokratiska kompetens.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att - Sverigedemokraternas riksdagsgrupp får i uppdrag att utreda och inventera vilka frågor
som kan lämpa sig för folkomröstning under innevarande och nästa mandatperiod och
att - Sverigedemokraternas riksdagsgrupp redovisar resultatet av utredningen och
eventuella tagna initiativ för Landsdagarna 2017.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens bild av det kan finnas många frågor som svenska folket
skulle kunna folkomrösta om. För en folkomröstning på riksnivå gäller dock att det är en
omfattande process som kostar mycket pengar för skattebetalarna.
Enligt Valmyndighetens årsredovisning 2004 hade myndigheten exempelvis utgifter om 181
miljoner kronor för den allmänna folkomröstningen om EMU 2003. Givet befolkningsökning
och inflation kan man förmoda att denna kostnad skulle vara högre om en ny
folkomröstning skulle genomföras idag. I sammanhanget kan nämnas att regeringen ökade
anslagen i statsbudgeten, till utgiftsområde Allmänna val och demokrat, till 630 miljoner för
år 2014. Detta för att täcka de utgifter Valmyndigheten och kommunernas förtidsröstning
76
utgjorde under de allmänna valen som hölls detta år. Utöver sådana formella kostnader
som redovisats ovan, bör det även nämnas att riksdagspartierna själva betalar 100-tals
miljoner för att bekosta sina egna valkampanjer, vilka såklart utgör nödvändiga
upplysningar till allmänheten om valen, varav det även bör beaktas att dessa utgifter som
partierna har också i hög grad är finansierade av skattebetalarnas pengar, genom olika
former av partistöd o.s.v. Sammanfattningsvis kan man konstatera att allmänna val i Sverige
är mycket kostsamma.
Partistyrelsen anser därför att sådana folkomröstningar ska utföras med stor respekt för den
parlamentariska demokratin och skattebetalarnas pengar.
Vad gäller som motionären föreslår, att utreda och inventera vilka frågor som kan lämpa sig
för folkomröstning och redovisa detta år 2017, så är detta emellertid mycket svårt och
praktiskt olämpligt. Vad som lämpar sig väl för folkomröstning förändras nämligen vanligtvis
över tid och inte sällan kan en viss het fråga svalna politiskt efter bara några månader.
Medierna har inte sällan som vana att ägna sig åt sensationsjournalistik för att väcka
intresse i opinionen för vissa frågor. Till exempel brukar frågan om sänkt rösträttsålder, TVavgiften eller när man ska ha rätt att handla på systembolaget dyka upp under perioder av
tillfällig nyhetstorka. Även allvarligare debatter av typen ”avskaffa monarkin” eller
diskussioner om ”övervakningssamhället” dyker då och då upp, men endas tillfälligt,
exempelvis i anslutning till kungliga bröllop, eller vid enstaka skandaler såsom den rörande
USA:s myndighet NSA och visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden. Vid sådana
debatter gäller det att partiet kan agera snabbt och anpassa sin retorik och sina
ställningstaganden om folkomröstning utefter den för tillfället unika situationen.
Det bör också poängteras att överväganden om när en fråga lämpar sig att folkomröstas
om redan hanteras på daglig basis i det politiska arbetet, som sker i riksdagen. Partiets
ställningstaganden i dessa frågor kan därför inte vänta flera år på redovisning och
godkännande ifrån Landsdagarna. Partistyrelsen anser därför att det av praktiska skäl är
bättre om Landsdagarna beslutar om den politiska inriktningen för partiets politik på de
olika politikområdena, och sedan lämna åt partistyrelsen att utifrån dessa inriktningar
avgöra när partiet utifrån politisk och kommunikativ synpunkt, bör driva krav om
folkomröstning.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
Näringspolitik
NÄ15001 Att stärka det svenska ägandet av våra företag
77
Ombud
Peter Abelin 69890 / Stockholms Stad
Motionstext
Sverige har under de senaste årtiondena förlorat ett stort antal fantastiska företag till
meningslösa uppköp och fusioner utomlands. Listan kan göras lång på dessa företag. De är
innovativa, framgångsrika och har sammantaget mycket stora kassaflöden ifrån sina
produkter och tjänster. Det betyder att de starkt har bidragit till möjligheterna att finansiera
den svenska välfärden. Nu är de borta, för alltid.
Ytterst få av dessa uppköp har varit värdeskapande. Tvärtom finns det flera exempel på för
företaget och värdeskapande helt förödande konsekvenser av delvis fientliga uppköp. De är
också de bästa av de bästa företagen som försvinner. Skräpet vill ju ingen ha.
Även i detta avseende är Sverige ett extremt land. Det finns nog inget industriland som har
förlorat så stor del av sin industri på det här sättet. Det finns få länder som inte har regler
eller system för att stoppa fientliga uppköp eller uppköp som i längden är till nackdel för
staten.
För att kunna finansiera vår levnadsstandard framöver och ta vara på våra innovationer,
komparativa fördelar, engagemang och kompetens måste denna orgie stoppas.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att i partiprogrammet införa och betona att partiet ska arbeta med att aktivt bevara det
beslutande ägandet i svensk industri i Sverige och att företagens huvudkontor ska förbli i
landet.
att partiet tillsätter en arbetsgrupp för att verka för att stärka systemet med stiftelseägande
(som IKEA och Novo Nordisk) och att stärka möjligheterna att differentiera mellan A
(röststarka) och B (röstsvagare) aktier.
att i arbetsgruppen tillika arbeta för att en tillståndsgivande myndighet skapas som måste
kopplas in vid alla fusioner eller uppköp av betydelse för nationen.
Partistyrelsens yttrande
Sverigedemokraterna för idag redan en aktiv företagspolitik med satsningar gällande bl.a.
avskaffad löneavgift för småföretagare, lindrat sjuklöneansvar för småföretagare, ändrade
turordningsregler och starta eget-bidrag samt en driftig politik för den svenska basindustrin
med en särskild satsning på ”industrilandet Sverige” gällande energi- och
infrastrukturinvesteringar, vidareutbildningar i arbetslivet, skattesänkningar på
industrifastigheter samt att utbilda morgondagens ingenjörer.
Partistyrelsen ser i likhet med motionären vikten av huvudkontorens lokalisering och
bolagens beslut- och ägandeförhållanden, Sverigedemokraterna vill givetvis skapa rätt
förutsättningar men vi kan dock inte kräva var de privata företagen väljer att placera sina
78
huvudkontor. Istället avser partiet att kontinuerligt vidareutveckla vår politik och
grundförutsättningar för både svenska och internationella företag och därmed skapa en
attraktiv internationellt konkurrenskraftig företagsmarknad i Sverige så att företagen väljer
att stanna.
Gällande andra att-satsen så har Sverigedemokraterna i riksdagen en arbetsgrupp för
näringsutskottet, politisk kommunikationsgrupp och ett flertal arbetsgrupper gällande
tillväxt, energi samt gemensamma politiska nätverk. Dessa grupper arbetar med
Sverigedemokraternas övergripande tillväxtpolitik och därmed även det olika
ägandeformerna gällande företag samt näringsverksamhet som kan bedrivas av en stiftelse
i dess flertal olika utförande. Sverige har vidare sedan mitten av 1940-talet infört den så
kallade ”svenska modellen” gällande röstvärdesskillnader. Det innebär att ”Ingen aktie får
ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie”. Vi anser i likhet
med motionären vikten av att stärka det svenska ägandet dock ser partistyrelsen en risk i att
öka röstvärdet och förhållandet mellan A- och B-aktie och att B-aktien därmed får mindre
röstvärde. Om ett företag får brist på riskkapital, riskeras nämligen tillskottet av nytt kapital
av att investerare vänder sig till företag där det får ett större inflytande.
Gällande tredje att-satsen så delar partistyrelsen motionärens syn på företagens betydelse
för Sverige. Konkurrensverket och Kommissionen har emellertid redan verktyg för att
förhindra fusioner och uppköp som påverkar marknaden och konkurrensen i negativt
bemärkelse. Partistyrelsen anser dessutom att grundläggande generella marknadsregler
bör råda vid förvärv av bolag, såvida det inte strider mot konkurrenslagen gällande
företagskoncentrationer och marknadsdominans. Bolag i detta fall ska räknas som en
handelsvara liksom övriga varor och tjänster, det blir då kontraproduktivt för svensk tillväxt
att införa protektionism gällande handel och generell export. Protektionism eller statliga
snedvridande subventioner riskerar att sätta svensk export och den globala handeln ur
balans. Om ekonomisk starka nationer t.ex. England eller Tyskland agerar protektionistiskt
eller subventionerar sin fordon- och verkstadsindustri, resulterar detta i en stor exportförlust
för svensk industri och därmed minskade intäkter till staten.
Sverigedemokraterna betonar därmed vikten av en ansvarsfull frihandel för bl.a. varor och
tjänster. För att förhindra utflytt och utförsäljning av nationella tillgångar av betydelse ser
partistyrelsen istället vikten av att säkerställa en attraktiv internationellt konkurrenskraftig
företagsmarknad i Sverige och att företag därmed väljer att placera sina huvudkontor här.
Partistyrelsen ser därmed inget behov av en tillståndsgivande myndighet.
Sammanfattningsvis anser partistyrelsen att även om motionärens värnande om svenska
företag och svenska ägarförhållanden är föredömliga, så finns det flera tunga skäl som
talar emot att tillstyrka motionens förslag i deras nuvarande utformning.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
79
NÄ15002 Ställ högre krav på snabblånens kreditgivare
Ombud
Per-Olof Henningsson 67309 / Kalmar län
Motionstext
Sedan snabblånen (sms-lånen) lanserades i Sverige 2006 har obetalda lån hos
kronofogdemyndigheten ökat kraftigt och var vid slutet av 2014 uppe i 56 641 ärenden. Det
är en ökning med nästan 7 500 ärenden jämfört med 2013, motsvarande 15 procents
ökning. Till den 19 februari 2015 hade ärendena hos kronofogden ökat med ytterligare över
3 000, till nästan 60 000 ärenden.
Snabblånen har för många låntagare blivit en ekonomisk fälla, som är svår att komma ur.
När en person hamnar i en skuldsituation, som han eller hon inte kan ta sig ur, så är risken
stor att man hamnar i en bestående svår situation, inte bara för sig själv, utan också att
man mot sin vilja blir en social belastning för samhället.
Särskilt utsatta för riskerna med snabblån är de personer som inte känner till skillnaden
mellan nominell ränta, real ränta och effektiv ränta. I den effektiva räntan ingår alla
kostnader som t.ex. aviavgifter, antalet betalningstillfällen per år m.m. Beräkning av effektiv
ränta är i många fall ganska krånglig. Speciellt gäller detta belopp som betalas ut och
återbetalas i flera omgångar. För en låntagare kan räntan verka skälig, vid en första kontakt
med en kreditgivare, om man inte är insatt vad som menas med effektiv ränta. Det kan inte
uteslutas att missförstånd av detta slag är en bidragande orsak till den kraftiga ökningen av
ärenden hos kronofogden när det gäller sms-lån. Det är vanligt med en effektiv ränta på 4050 procent. Men det finns även kreditgivare som tar ut en effektiv ränta på 500 – 1200
procent.
Det finns i dag snabblån hos de vanliga bankerna, som visserligen är högre än de så
kallade vanliga lånen, men som skiljer sig markant från sms-lånen. Hos till exempel Nordea
kan man, om man har ett arbete, få ett snabblån till 4,95 procent (medlemslån). Saknar
man fast egendom, men har ett arbete, kan man låna till 6 procent, detta lån är ett s.k. in
blancolån.
Vad har då givit dagens oseriösa kreditgivare möjligheten att bedriva utlåning av kapital till
de högra räntor som nämnts ovan? Svaret är mobiltelefonen, samt en lucka i ockerlagen
från 1907. I förordet till denna ockerlag togs den bestämda räntesatsen bort.
Konsumentverket har anmält två företag för ocker, men ingen av anmälningarna ledde till
åtal.
En uppstramning då det gäller regelverket för sms-lån är nödvändigt.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
80
att Sverigedemokraterna verkar för att långivaren vid sms-lån åläggs göra en noggrann
kreditprövning av låntagarens möjlighet att inom avtalad tid återbetala lånet
att Sverigedemokraterna verkar för att de vanliga bankernas räntesatser ska utgöra
referensramar för de långivare som sysslar med sms-lån
att Sverigedemokraterna verkar för att om kreditgivaren ej kan redovisa en noggrann
kreditprövning, så ska fordran om återbetalning förfalla.
Partistyrelsens yttrande
Gällande första och tredje att-satsen så anser partistyrelsen i likhet med motionären
betydelsen av en mer noggrann kreditprövning för sms-lån och Sverigedemokraterna driver
redan denna fråga i riksdagen i form av kommittémotion ”Sverigedemokraternas
konsumentpolitik” (2014/15:2518).
Gällande andra att-satsen så vill partistyrelsen poängtera att banker har en s.k.
uppläggningsavgift som ofta är hög, vilket trots hög ränta ändå kan göra snabblån till ett
mer attraktivt alternativ. Som exempel kan tas att någon behöver en relativt låg summa för
att betala en avgift till t.ex. en myndighet, där det annars utfaller en hög straffavgift. De
vanliga bankerna brukar då kräva en uppläggningsavgift som varierar något, men som
oftast kostar flera hundra kronor och det finns till och med exempel där
uppläggningsavgiften varit flera tusen kronor. I jämförelse med att betala en hög
uppläggningsavgift blir mikrolån, eller så kallade SMS-lån, en bättre lösning i det enskilda
fallet. I mikrolånen är uppläggningsavgiften dessutom normalt inbakad i räntan och därmed
blir bankernas normala ränta inte direkt jämförbar med mikrolånens ränta. Av
konkurrensskäl bör det därför vara möjligt för en långivare att välja hur avgifter fördelas
mellan ränta och uppläggningsavgifter.
Partistyrelsen vill vidare även nämna att det nu finns en pågående utredning om att införa
eventuella tak på räntan. Regeringen har tillsatt en utredning: ”En mer ansvarsfull marknad
för konsumentkrediter” (Direktiv. 2015:43), som ska överväga effektiva och ändamålsenliga
åtgärder för att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter.
En åtgärd som utredningen kommer att överväga är en civilrättslig sanktionsregel vid
bristande kreditprövning som t.ex. kan innebära att kreditgivaren inte får någon ränta eller
inte får tillbaka det utlånade beloppet om inte en tillräcklig kreditprövning har gjorts. Andra
åtgärder som utredningen ska överväga är införandet av ett räntetak och ett kostnadstak,
dvs. att begränsa det totala belopp för kostnader som konsumenten kan behöva betala,
utredningen kommer utöver det även överväga skärpta marknadsförings- och
informationskrav. Regeringen har vidare uppgivit att det pågår ett arbete med lagförslag om
att ge Konsumentombudsmannen mer effektiva sanktionsmöjligheter när företag bryter mot
reglerna för marknadsföring och avtalsvillkor. De nya reglerna planeras vara på plats under
våren/sommaren 2016.
Eftersom att frågor som rör kreditmarknader är av känslig finansiellt principiell karaktär och
dessutom kan ge oförutsedda ekonomiska följder i samhället, vill partistyrelsen av
81
uppenbara skäl ta del av utredningens resultat och framförallt alla remissinstansers
yttranden innan beslut om en särskild lösning tas av partiet i denna fråga.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse att-sats 1 och 3 besvarad, samt,
att avslå att-sats 2
NÄ15003 Förbjud uppringande försäljning
Ombud
Jan-Åke Isaksson 16053 / Skåne läns södra
Motionstext
Denna verksamhet med uppringande försäljare har förstört och förstör många
medborgares ekonomi och psykiska hälsa! Att låta denna terroriserande verksamhet
fortsätta gör oss beslutande politiker som anser att den bör fortgå till totalt ansvarslösa.
Många människor har inte den uppfostran att kunna avvisa någon och även många med
sjukdomar som gör att man inte kan säga nej utan låter sig luras av dessa inkörda
pratglada försäljare. Vi ska vara stolta över den uppfostran vi svenskar har där vi är nyfikna,
men många har med dessa försäljare blivit allt mer hårda och förbannade. Jag anser att vi
ska tillbaka till ett mjukt samhälle igen där ingen vill luras och man kan svara på alla samtal.
Också anser jag att nyttan med uppringande försäljning är förlegad, då alla kan söka sig
det de behöver utan att behöva dessa försäljare. Att få sin telefon-och Internetabonnemang,
elavtal, tidning, pensionsavtal, rengöringsmedel och med mera gör man ju lätt via nätet där
man själv bestämmer vad man önskar. Även så finns ju möjligheten att också via telefon
beställa det man vill ha och då måste det väl vara så mycket roligare att vara
telefonförsäljare. Så bifall till denna motion gör ju fler harmoniska och ärliga
verksamhetsutövare.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna verkar för att all uppringande försäljning-och
gåvoinsamlingsverksamhet förbjudes.
Partistyrelsens yttrande
Telefonförsäljning kan innebära fördelar för såväl näringsidkare som konsumenter. Det är
ett enkelt, billigt och effektivt sätt att marknadsföra, sälja samt köpa tjänster och produkter
på.
Telefonen är ett viktigt redskap för att hålla kontakt med kunder men också för att
genomföra affärer, samtidigt som telefonförsäljning kan orsaka stora problem och väcka
mycket irritation för konsumenter.
82
Partistyrelsen vill betona vikten av att inte blanda samman de olika formerna av
telefonförsäljning som sker. Vad gäller den telefonförsäljning av finansiella tjänster och
produkter som riktas mot nya kunder visar kartläggningen i SOU 2014:85 att det finns
problem med att den nya potentiella kunden känner sig störd och att det även förekommer
uppringande försäljning till företag anslutna till NIX-registret.
Emellertid riktas en betydande del av den telefonförsäljningen idag av finansiella tjänster
och produkter på de finansiella marknaderna mot redan befintliga kunder. Denna typ av
försäljning mot redan befintliga kunder har visat sig tämligen oproblematiskt tillskillnad ifrån
mer kundsökande telefonförsäljning. Enligt en tidigare utredning ”SOU 2014:85” har varken
Finansinspektionen, Konsumentverket eller konsumentbyråerna inom bank- och
försäkringsområdet tagit emot anmälningar eller klagomål som indikerar att det skulle
finnas problem med just den direkta telefonförsäljning som sker mot redan befintliga
kunder. Enligt företag och branschorganisationer som utredningen varit i kontakt med
uppskattar befintliga kunder tvärtom i allmänhet att bli uppringda av banken, sin
försäkringsförmedlare eller försäkringsbolaget. Det är sällan som ångerrätten utnyttjas i
dessa fall och klagomålen på företagen är få.
Mot bakgrund av uppgifterna ovan anser partistyrelsen att ett eventuellt förbud mot
störande telefonförsäljning, såsom motionären föreslår, inte bör tillstyrkas. Inte minst då en
tydlig särskillnad bör göras mellan problematiska former och icke-problematiska former av
telefonförsäljning, samt då dessa dessutom måste kartläggas.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
Utrikes- och försvarsfrågor
UF15001 Uppföljning av utdelade bidrag & biståndspengar
både inom och utom Sveriges gränser
Ombud
Riksdagsledamot Sara-Lena Bjälkö 48725 / Hallands län
Motionstext
Jag tycker att de befintliga redovisningskraven inte är fullt tillräckliga. Alla bidrag och bistånd
som Sverigedemokraterna står bakom ska vara förenliga med tydliga krav på
återredovisning av vad bidraget eller biståndet använts till.
83
Då Sverige ger pengar i bidrag och bistånd till olika projekt inom Sverige och ute i världen så
vet vi alla att det förekommer ett visst svinn på bidrag och biståndspengarna, mycket av
våra skattepengar läggs på bidrag och bistånd som inte går att spåra om de verkligen gått
till det som pengarna var avsedda för.
Sverigedemokraterna står inte bakom att gynna enskilda utan vi står för att hjälpa de i
behov av stöd.
Därför föreslår jag att man gör en utredning om en bättre uppföljning av vad pengarna
använts till så att pengarna inte har används till felaktiga ändamål.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ge partistyrelsen i uppdrag att alla bidrag och bistånd som Sverigedemokraterna står
bakom ska vara förenligt med tydliga krav på återredovisning av vad bidraget eller
biståndet använts till då vi på Landsdagarna tycker att de befintliga redovisningskraven inte
är fullt tillräckliga.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen instämmer i motionärens bedömning av de nuvarande kraven på uppföljning
av biståndsmedel, och att det är av stor vikt att Sverige genomför noggranna kontroller och
uppföljningar av biståndets effektivitet.
Sverigedemokraterna har därför bl.a. lagt en kommittémotion (med anledning av skr.
2014/15:92) Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer, där vi
föreslår att regeringen redan i budgetproposition ska indikera hur de tänker fördela stödet
till internationella organisationer och vi föreslår även regelbunden resultatuppföljning av
biståndet genom internationella organisationer.
Vidare föreslår vi i motion (2014/15:1130) ”Effektivare utvärdering av svenskt bistånd”
stickprovskontroller av svenska biståndsprojekt, med hjälp av vetenskapligt solida och
kvantitativa effektutvärderingar och en avveckling av alla former av långsiktiga
biståndsprojekt som inte kan uppvisa önskad effekt.
I partistyrelsens förslag till utrikespolitiskt partiprogram föreslås dessutom att Sverige ska
övergå till resultatbaserade biståndsformer, vilket betyder att pengarna betalas ut i
efterhand på basis av uppnådda resultat.
Sammantaget är syftet med motionärens förslag, att ställa tydligare krav på återredovisning
av biståndet, redan uppfyllt.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
UF15002 Allmän värnplikt med 3 månaders utbildning
84
Ombud
Anne Karlsson 50233 / Jönköping
Medmotionär och medlemsnummer
Mikael Hasselquist 85270
Motionstext
Svenska Försvarsmakten är i ett stort behov av personal. För att kunna utföra de uppgifter
regeringen och Sveriges rikes lag påtvingar, finns det ett stort tryck på ekonomin.
Sverigedemokraterna förespråkar en återinsatt värnplikt, vilket är den enda förutsättning för
att kunna försvara Sveriges gränser men samtidigt kunna hjälpa FN i utsatta områden som
en fredsbevarande enhet.
Att återinföra allmän värnplikt som det såg ut innan, vore en onödig kostnad.
Grundläggande militärutbildning som den ser ut idag med en 3 (tre) månader lång
grundutbildning, ger stora förutsättning ar att kunna hålla ett Svenskt försvar.
Under 3 (tre) månader får våra ungdomar en grundläggande utbildning i allt från strid,
sjukvård och ledarskap. Detta har de även nytta av när de söker ett arbete. Som det ser ut
med dagens samhällshot behöver vi inte utbilda värnpliktiga till en speciell befattning. Men
det underlättar för försvarsmakten att anställa motiverade och lämpliga personer.
Försvarsmakten har en mycket god utbildning för att få "ungdomar till att bli vuxna
människor".
Även om ungdomarna inte får en anställning i Försvarsmakten, har de fått en av de bästa
utbildningar i gruppsamarbete, enskild förmåga att lära känna sig själv och att ta ett ansvar
för sig själv och sina vänner. Framför allt att visa respekt för sina medmänniskor.
Att erbjuda en anställning efter grundutbildningen, kommer minska arbetslösheten bland
ungdomar.
När det gäller jämställdhet ska givetvis även tjejer/kvinnor kallas till tester. Men
Försvarsmakten ska inte kvotera utan samma anställningskrav ska gälla. Det är ett tungt och
farligt jobb och då ska alla vara lika starka. Att kvotera in personer födda i ett annat land,
ska beaktas för varje person.
Vi har bara ett försvar och det är Försvarsmakten.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att samtliga medborgare det år de fyller 18 år, ska kallas till tester.
att personer som anses lämpliga ska genomföra en 3 (tre) månader lång grund utbildning
likt den som nu utförs.
85
att efter genomförd utbildning erbjuds lämpliga kandidater fortsatt anställning och
utbildning i Försvarsmakten.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen instämmer i motionärens önskan att återinför värnplikt i Sverige liksom i hans
påpekande att de personer som anses lämpliga ska genomföra en grundutbildning.
Värnplikten är ett personalförsörjningssystem som både är kostnadseffektivt för samhället
och utvecklande för den enskilde soldaten, då den också är fysiskt och personlighetsmässigt
karaktärsdanande. Det senare inte minst då ett aktivt ansvarstagande för rikets säkerhet
också sannolikt skapar en kollektiv medvetenhet om att det är vi medborgare, inte någon
annan, som tillsammans är ansvariga för ett tryggt och välmående samhälle.
I Sverigedemokraternas återkommande försvarsbudgetmotion har partiet i riksdagen
föreslagit att värnplikten ska återaktiveras och att samtliga unga män och kvinnor ska
mönstras. Av dessa tas enligt partiets förslag omkring 8 400 ut till grundläggande
värnpliktstjänstgöring (GMU) varav huvuddelen går vidare till befattningsutbildning. Detta
överensstämmer i hög grad med motionärens förslag, samtidigt som det uppfyller
Försvarsmaktens behov, utan att vara för den delen vara onödigt statsfinansiellt kostsamt.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
Vård och omsorg
VO15001 Motion om statliga sjukhus
Ombud
Martin Klausen 35043 / Västernorrland
Motionstext
Det behövs en nationell statlig styrning och finansiering av sjukvården för att komma tillrätta
med de utmaningar samhället står inför. En statlig styrning skulle kunna leda till att mer
kunskapsstyrning ute i verksamheten där ansvar för brister i vården även kommer kunna
utkrävas på en mer övergripande nivå. Detta skulle även göra att resurser frigörs till
nödvändiga investeringar inom sjukvården.
Det finns idag flera landsting som blöder ekonomiskt. Landstinget i Västernorrlands län är
ett exempel med 100-tals miljoner kronor i underskott. Flera läkare har sagt upp sig i protest
mot dåliga arbetsförhållanden.
86
Ser vi på våra nordiska grannländer så kan Norge vara ett exempel när det gäller
förstatligande av sjukvården. Under år 2001 avskaffades i Norge fylkenas ansvar för
sjukvården, utom primärvården. Detta gjordes på grund av massiv kritik mot hur framförallt
sjukhusen fungerade. Befolkningen utkrävde ansvar från stortingspolitikerna på grund av
dålig kvalitet och service, långa väntetider och ekonomiska underskott. Reformen ledde i
Norge till nödvändiga strukturförändringar av vården, nationella patientsäkerhetskampanjer
och ett starkt fokus på kvalitet i vården samt kraftigt förkortade väntetider.
Idag kan Norges medborgare söka vård vid viket sjukhus som helst i landet. Makten har
således flyttats till patienterna.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska driva frågan om statlig sjukvård, för en mer jämlik och rättvis
sjukvård i hela landet
att uppdra till partistyrelsen att ta fram ett förslag till hur den svenska sjukvården kan
förstatligas, samt
att partistyrelsen studerar den norska sjukvårdsmodellen i syfte att reformera den svenska
sjukvården och driva frågan om att göra staten till huvudman för sjukhusen
Partistyrelsens yttrande
För Sverigedemokraterna är det sedan länge en självklar ståndpunkt att alla patienter ska
ha rätt till en likvärdig vård av hög kvalitet och med god tillgänglighet oavsett var i landet de
bor.
Partistyrelsen ser även allvarligt på problemen med ojämlik sjukvård i landets olika landsting
och regioner och delar givetvis därför motionärens ståndpunkt om att det behövs mer
nationell statlig styrning av vården. Partiet driver exempelvis även sedan flera år förslaget
om att Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska bli mer bindande för att komma tillrätta med
en del av problemen med ojämlik vård. Nationella riktlinjer som ger tydliga instruktioner till
landsting och regioner, avseende kraven på den vård patienterna ska få och som samtidigt
åtföljs, är ett viktigt steg för att nå målet om en jämlik vård i hela landet.
Det står vidare klart att partiet är för en utökad statlig styrning av vården. Partistyrelsen anser
däremot att det vore ett alltför stort steg att i nuläget helt förstatliga sjukvården, då de
ekonomiska, politiska och sociala konsekvenserna av en sådan reform är mycket
svåröverskådliga och inte tillräckligt utredda. Sverigedemokraterna har därför istället
föreslagit en förändring i liten skala med ett förstatligande av rättspsykiatrivården, i partiets
budget. En sådan reform vore ett ansvarsfullt steg gentemot mer statlig styrning, vars föroch nackdelar samhället därefter kan utvärdera och ta i beaktande vid ett eventuellt beslut i
senare skede om ett förstatligande av hela sjukvården.
Vad gäller just det norska exemplet som motionären uppger så önskar partistyrelsen
slutligen upplysa om att den nya Patientlagen, som trädde i kraft vid årsskiftet, just innebär
87
att man som patient har rätt att söka vård i hela landet (med undantag för några få
landsting som ännu inte tillåter remiss från andra landsting).
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
VO15002 Legalisera Bedrocan för dess medicinska kvalitéer
Ombud
Petter Nilsson 69171 / SD Västerbotten
Medmotionär och medlemsnummer
SD Västerbotten
Motionstext
Cannabisläkemedel finns redan i Sverige, men för mycket specifika grupper. Läkemedlet
Sativex godkändes 2012 för MS-sjuka. Nu kan läkare även skriva ut Marinol efter att ha
ansökt om licens. Båda är tillverkade av kannabinoider. Läkare får inte skriva ut Bedrocan
som är obearbetad marijuana. Bedrocan är emellertid ett läkemedel som har annorlunda
effekter än de syntiserade versionerna av cannabis. Dels är den syntetiska inte lika potent,
vidare finns det dokumenterade att inta fördelar för svårt sjuka.
Läkemedelsverket har i sitt uppdrag med socialstyrelsen att utvärdera vilka preparat som får
säljas efter prövning av företagens preparat. Man fortsätter att neka till följd av ett
systematiskt politiskt motarbetande. Sveriges politik är tämligen rigid när det kommer till just
denna lagstiftning. Det man har sett runtom världen är att länder systematiskt valt att
legalisera Bedrocan till förmån för svårt sjuka personer som annars inte skulle haft råd att
tillförskaffa sig den medicin de anser sig behöva. Ett av det tyngsta argumenten mot
Bedrocan befäster Karin Jansson, utredare på Läkemedelsverket, som avslog läkemedlet
med hänvisning till bristfällig dokumentation av effekt och säkerhet. Det som då låg till grund
för detta var att de godkända medlen hade undersökts tillsammans med biverkningar. Hon
menade att Bedrocan som istället består av de torkade bladen kan leda till oklar dosering.
Detta är emellertid inte ett hinder idag. De farmakokinetiska parametrarna för medicinen
har publicerats av Journal of Analytical Toxicology, en välansedd tidskrift med relativt stort
inflytande.
Med den bakgrunden blir det förhållandevis klart att den rigida politiken just gällande detta
läkemedel har styrts av mediers skräckrubriker, hellre än att se till patienternas behov.
I och med att människorna har större tillgång till information och bättre möjligheter till att
diagnostisera sig själva, och att läkare har en begränsad läkemedelsföreskrivning kommer
många underfund med att en alternativ medicin med annorlunda angreppsmöjligheter mot
88
deras åkommor existerar i och med Bedrocan. Men eftersom Bedrocan inte finns att tillgå
legalt i Sverige resulterar det i ett av följande förskaffningssätt:
Att söka på den illegala marknaden.
Detta går bra för de som har ett väl utbrett kontaktnät (LÄS: ej de riktigt sjuka) kan gott få tag
på den idag mer kontroversiella drogen. Dilemmat med detta är emellertid att produkten
inte alls är lika säker, varken vad gäller dosering eller renhet. Man stödjer dels illegala ligor,
dels riskerar man förgifta sig själv, då medicinen kan vara oren. Svamp och dylikt kan finnas
i preparatet.
Söka efter drogsubstitut, spice etc.
Det är inte svårt att tillförskaffa sig spice idag. Men samhällsproblemen som följer är för
stora jämfört med bedrocan, som vi alla sett.
3. Resa till Tyskland och ta ut recept på Bedrocan.
Enbart de som har det väl förspänt har möjlighet att förskaffa sig Bedrocan på detta vis.
Detta innebär att de som verkligen behöver detta, t ex aids-patienter, cancerpatienter med
mer inte får samma förutsättningar som de som förskaffar sig drogen för rekreationella
syften. Detta blir helt enkelt en klassfråga. De med störst behov får inte tillgång till
medicinen.
4. Genom syntet som existerar på marknaden idag.
Dessa är delvis dyra, delvis har de inte samma medicinska fördelar som Bedrocan. Detta
innebär att folk kommer fortsätta söka sig till de övriga alternativen för att få till sig den
medicinen som hjälper dem bäst efter deras egen analys.
Så här ser problemställningen ut. Dilemmat är att politiker som bekant inte kan påverka
läkemedelsverket. Det vi istället kan göra för att begränsa de kriminella ligorna, Begränsa
skadeverkan av droger, samt begränsa utbredningen av spice – samt den
samhällsförstörande utveckling den medicinen medför.
Det är välkänt att många patienter med långdragen smärtproblematik har stor nytta av
cannabis, menar Tom Flou, en läkare som uttalat sig i både SvD och aftonbladet i ämnet.
Han har ansökt om att ge ut Bedrocan på recept, och påpekat att medicinen är effektiv vid
exv MS, Cancer, Aids m m. Det finns även en allmän konsensus att Bedrocan fungerar
bättre för de patienter som mår såpass illa att de inte tillåts behålla mediciner de annars
skulle ätit, då det verksamma ämnet stannar i lungorna vid uppkastning.
Josefin Månsson, doktorand på Stockholms universitet, studerar ungas syn på droger och
säger att utvecklingen i omvärlden påverkar Sverige. Hon förklarar samhällets hållning med
att det finns grupper som är mycket kritiska till den svenska politiken. Att det finns nog en
rädsla hos myndigheter och politiker som känner att den svenska politiken är hotad.
Samtidigt är det politiska motståndet generellt kompakt här fortfarande. Hon menar vidare
89
att det bör vara upp till enskilda läkare att göra bedömningen om vilken medicin som
passar vilken brukare, ej politiker som vill vinna poäng för godhet i det passiva drogkriget.
En öppning för Bedrocan, i praktiken ren marijuana, skulle vara en stor förändring i Sverige.
När det gäller människors rätt till medicin, hälsa och lindring så är det snarare en fråga om
mänskliga rättigheter till en bra/värdig vård. Kritiker menar att det skulle öppna för att större
grupper kan få cannabis som läkemedel, och ge ny näring till legaliseringsfrågan.
Sammanfattning
– Eftersom cannabis inte är ett särskilt beroendeframkallande preparat, samt att preparatet
i sig inte leder till dödlig utgång; men underlättar för en mångfald symptom – ser vi detta
inte som värre än alvedon. Det bör finnas tillgängligt i apotekshyllan.
– Finland tillåter idag att man skriver ut bedrocan. vi skriver ut cannabis-synteter.
Lätttillgänglig "spice" och oren marijuana orsakar skada. Detta gör att motionen syftar i
huvudsak till den trygghet vi bör bistå våra medborgare med.
– Eftersom vi vill att alla ska få så god vård som möjligt, Kan vi inte låta tillgången av
Bedrocan bero av socioekonomisk bakgrund.
– Om vi låter apoteket sälja Bedrocan, förlorar dels kriminella ligor pengar och
verksamhet. Dessutom får inte yngre kontakt med langare som eljest kan ge de yngre
tillgång till tyngre droger.
– Stigmatiseringen utav denna medicin har vart tydlig. Detta har lett till samma politiska
klimat som för invandringspolitiken. En osund rädsla att ta tag i frågan, utan att ta hänsyn
till sakliga argument.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska verka för att regulera Bedrocan i Sverige,
att Sverigedemokraterna ska verka för att Bedrocan köps in från kvalificerade
medicinföretag.
att Sverigedemokraterna ska verka för att Bedrocan säljs i statliga apotek, samt att
åldersgräns om 25 år införs.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen har full förståelse för att man som patient med ett allvarligt sjukdomstillstånd
försöker finna nya lösningar för att bota och lindra. Det är ju naturligt att man letar efter alla
möjliga vägar att förbättra sin livssituation.
90
Gällande läkemedel så har vi i Sverige en läkemedelslag enligt vilken man måste ansöka
om att få tillstånd att marknadsföra och saluföra läkemedel. Alla läkemedel måste gå
igenom Läkemedelsverkets gransknings- och godkännandeprocess innan de får säljas på
den svenska marknaden och tillståndsprocessen är till för att granska att läkemedel
uppfyller de medicinsk-vetenskapliga kraven på effektivitet och säkerhet. Läkemedelsverket
bedömning syftar framförallt till att säkerställa patientsäkerheten och Sverige är inte
ensamma om att ha en sådan process.
Bedrocan, dvs. medicinsk cannabis, har emellertid inte fått Läkemedelsverkets
godkännande och får därför inte säljas eller förskrivas av läkare, då de inte anser att
Bedrocan lever upp till de krav som ställs på effektivitet och säkerhet för patienterna och det
är partistyrelsens åsikt att politiker inte ska gå in och besluta om mediciner som inte är
godkända av Läkemedelsverket.
Det bör också påpekas att ett läkemedelsföretag kan ansöka om att få
marknadsgodkännande för en produkt innehållande extrakt av cannabis, s.k.
kannabinoider, precis som det godkända läkemedlet Sativex gör. Det finns även andra
narkotikaklassade mediciner som är godkända att sälja i Sverige, skillnaden jämfört med
Bedrocan är att dessa läkemedel har genomgått Läkemedelsverkets prövningar och fått
godkänt vad gäller kraven på effektivitet och säkerhet.
Vad gäller att partiet ska verka för att Bedrocan köps in från kvalificerade medicinföretag,
och att partiet ska verka för att Bedrocan säljs i statliga apotek, önskar partistyrelsen
upplysa om att vi som parti inte bör besluta om vilka läkemedel som ska köpas in eller
säljas av apoteken. Det är istället partistyrelsens uppfattning att det är upp till
Läkemedelsverket att godkänna och upp till läkarna att förskriva de mest ändamålsenliga
läkemedlen som sedan kan hämtas ut vid apotek.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
VO15003 Möjlighet att tvångsomhänderta gravida missbrukare
Ombud
Louise Erixon 47597 / Blekinge
Motionstext
Bakgrund
Sverigedemokraterna har tidigare i riksdagen motionerat om juridiskt skydd för ofödda barn.
Motionen pekar på det faktum att ett ofött barn i juridisk mening idag inte betraktas som ett
brottsoffer då det blir utsatt för våld. Som föredöme lyfts Wisconsin där det blivit straffbart att
mot moderns vilja skada eller döda ett ofött barn och där ofödda barn numer erkänns som
brottsoffer.
91
Det motionen missar är att även en havande kvinna mer eller mindre medvetet kan skada
sitt ofödda barn. Med utgångspunkten att ofödda ska kunna erkännas som brottsoffer är
det enligt min mening också rimligt att man närmare tittar på det faktum att en gravid
kvinna idag kan missbruka obegränsade mängder skadliga ämnen såsom tobak, alkohol
och narkotika utan hänsyn till det ofödda barnets rätt. Jag ser denna motion som en logisk
och konsekvent utveckling av den politik vi drivit och den inställning vi har.
Det finns få saker som skadar ofödda barns hälsa så negativt som när deras moder brukar
tobak, alkohol och narkotika. Så fort hon slutar med dessa preparat kommer det barnet
tillgodo. Trots att mödravården avråder från att bruka dessa preparat finns det kvinnor som
väljer att strunta i detta. Det är enligt undertecknad alldeles uppenbart att det här finns en
problematik som skulle kunna minska med ökade insatser. Dessa insatser behöver
innehålla ett brett nät av åtgärder. Faktum är att man inte lyckats få bukt med problemen
med enbart informationsspridning vilket bör få den naturliga följden att man öppnar upp för
ytterligare tillvägagångssätt. Allt annat skulle tyda på att man gett upp kampen för oföddas
rätt att slippa utsättas för tobak, alkohol och narkotika.
Tobaksbruk skadar ett ofött barn
Tobaksrök innehåller närmare 5000 kemiska ämnen varav många hör till de mest skadliga
som mänskligheten känner till. I röken finns ämnen så giftiga att de till och med är totalt
förbjudna i arbetsmiljöer. En gravid kvinna som brukar tobaksprodukter, inkluderat snus,
kan genom detta bl.a orsaka för tidig förlossning, havandeskapsförgiftning, missfall,
minskad födelsevikt, astma, luftvägssjukdomar, neuropsykiatriska problem, lungsjukdomar,
cancer, gomspalt och plötslig spädbarnsdöd. En till nio cigaretter om dagen kan fyrdubbla
risken för plötslig spädbarnsdöd. Tjugo eller fler cigaretter om dagen leder till åtta gånger
högre risk.
När en gravid kvinna röker eller snusar fångas en mängd skadliga ämnen upp i blodet som
sedan transporteras till fostret via navelsträngen. Fostret får till och med i sig en större
mängd av vissa skadliga ämnen än mamman (t.ex. kolmonoxid och nikotin). De flesta av
tobaksrökens ämnen passerar fritt över till fostret. Nikotinet, som även finns i snus, gör att
blodflödet i livmodern och moderkakan minskar och fostret får mindre syre och näring.
Andelen gravida som röker vid inskrivning i mödrahälsovård har enligt
folkhälsomyndigheten minskat från drygt 31 procent 1983 till omkring 6 procent 2012.
Rökning har minskat i alla åldersgrupper, men är fortfarande vanligast bland de yngsta
barnaföderskorna. Andelen gravida tonåringar som rökte tidigt i graviditeten var 22 procent
år 2012 och hos kvinnor mellan 20 och 24 år var motsvarande andel 12 procent. Andelen
som rökte sent i graviditeten var cirka 18 procent bland tonåringar och 9 procent i
åldersgruppen 20-24 år. I Gävleborg och Kalmar län rökte 8 procent av alla gravida 2012.
Noteras bör dock att ett mörkertal bör antas finnas då rökningen och att man inte "lyckats"
sluta med den kan anses skambelagt.
Alkoholbruk skadar ett ofött barn
92
Alkoholbruk vid graviditet kan leda till fosterskador. Forskning har visat att även måttliga
alkoholmängder (högst sju drinkar per vecka eller högst en drink per dag) som intas av
modern under känsliga perioder i fosterlivet kan leda till skador i flera funktionsområden
senare i livet. Då människofoster har studerats med ultraljud under olika graviditetsperioder
har ett klart samband konstaterats mellan exponering för måttliga alkoholmängder (2-4
glas per vecka) och försämrad motorisk funktion med avvikande rörelsemönster. Detta
tolkas som en försenad mognadsutveckling av nervsystemet.
Alkoholmissbruk under graviditeten leder så gott som alltid till någon form av skada på
barnet. Ett ofött barn som blivit utsatt för alkohol i sin utveckling kan drabbas av Fetalt
alkoholsyndrom (FAS). Detta är sedan länge känt som en konsekvens av alkoholmissbruk.
Fetala alkoholeffekter (FAE), är en beteckning på liknande tillstånd, men där barnen inte
uppfyller alla kriterier som för FAS.
När en gravid kvinna dricker går alkoholen dels via moderkakan direkt till fostret, dels ut i
fostervattnet som omger barnet. Detta sker samtidigt som mammans blodalkoholhalter
delas av barnet. Eftersom fostrets lever är outvecklad och har svårt att bryta ned alkohol
påverkas det mer och under längre tid av alkoholen än den gravida kvinnan.
De långsiktiga konsekvenserna för barn som utsatts för alkohol under fosterstadiet är
framförallt neuropsykologiska. Det har noterats att barn som utsatts för måttliga mängder
alkohol under graviditeten har en sämre förmåga att utestänga upprepade sinnesintryck
samt kan ha rubbade sömn- och vakenhetsmönster. Vid ett halvårs ålder kan de uppvisa en
långsammare reaktionstid än jämngamla barn. Detta indikerar att störningarna hos barnen
finns innan det har funnits en social påverkan. Vid 7,5 års ålder kan man märka en
påverkan på kognition (minne/problemlösning), beteende och uppmärksamhet. Vid 11-14
års ålder ses rastlöshet, svårigheter med impulskontroll och inlärningssvårigheter
(exempelvis ADHD). Samma resultat har iakttagits vid experiment på apor.
Den 28/4 2015 rapporterade Aftonbladet att många barn som skadats genom att mamman
druckit alkohol under graviditeten inte upptäcks och därmed inte får rätt stöd. Endast 30 av
mellan 100-200 barn som varje år drabbas, uppskattas få rätt hjälp. Med denna motion
skulle vi kunna rädda flera barn från att från början få dessa skador.
Åtgärder
Det finns exempel på lagstiftning gällande gravida kvinnors missbruk i Norge. Där kan en
missbrukande gravid kvinna tvångsomhändertas av samhället under återstående tid av
graviditeten om det bedöms vara mycket sannolikt att det ofödda barnet kan skadas av
missbruket och om alla andra försök att hjälpa kvinnan bedömts vara otillräckliga.
Missbruket kan enligt deras lagstiftning gälla alkohol, tobak och illegal narkotika, men också
läkarutskrivna preparat som metadon eller buprenorfin.
Jag menar att det även i Sverige bör finnas någon form av lagstiftning syftandes till att
begränsa möjligheterna för kvinnor som är medvetna om sina graviditeter att bruka tobak,
alkohol och droger. Eftersom det hela tiden forskas på området och eftersom nyare
93
forskning påvisar att det är mycket mer skadligt även vid mindre doser än vad man förr har
trott, bör lagen likt i Norge anpassas efter den nolltoleransuppfattning som samhället har
idag. Exakt utformning av lagstiftningen är dock en fråga för vidare utredning. Det är
exempelvis nödvändigt att se över eventuella konflikter med abortlagstiftningen. Även här
går det att titta på vårt grannland för att hitta en balans i frågan.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att det ska vara sverigedemokraternas uppfattning att Sverige likt Norge bör införa verktyg
för samhället att tvångsomhänderta gravida kvinnor som missbrukar tobak, alkohol och
narkotiska preparat
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen ser allvarligt på det problem som motionären tar upp gällande gravida
kvinnors bruk av tobak, alkohol och narkotiska preparat. Informationen och kunskaperna
som vi idag innehar kring vilken påverkan en gravid kvinnas leverne har på ett ofött foster
har bidragit till ett hälsosammare samhälle och friskare barn. Trots detta finns det
fortfarande gravida kvinnor som inte slutar att bruka tobak, alkohol eller narkotiska
preparat. Det är dock väldigt viktigt att nämna att de allra flesta väljer att få hjälp med sina
missbruk pga. just graviditet, både vad gäller rådgivning och avvänjning.
Det är självklart viktigt för alla att ha en alkohol-, tobaks- och narkotikapolitisk målsättning
och att inga barn ska födas med skador till följd av gravida kvinnors bruk. Partistyrelsen
ställer sig dock frågande till om det är det bästa sättet att nå denna målsättning genom
införandet av omhändertagande och förbud.
Partistyrelsen har förståelse för motionärens goda intentioner med sitt förslag och även om
vi delar uppfattningen att man bör arbeta för att främja ett hälsosamt leverne bland gravida
så anser vi att detta kan ske på andra sätt där frivillighet är att föredra framför tvingande
åtgärder.
Information om de risker som finns har visat sig vara mycket framgångsrikt, både för de
själva och för fostret och andelen kvinnor som röker under deras graviditet har minskat från
år till år vilket visar att det preventiva arbetet samt att information om skadepåverkningar
har gett en positiv effekt. Det stöd som erbjuds är dessutom individuellt prövat och utformat
och varierar därför med riskbrukets/missbrukets svårighetsgrad. Det kan även variera
mellan olika landsting och kommuner beroende på hur vården är organiseras och utförs
men det de har gemensamt är att man informerar, hjälper och stöttar kvinnor för att främja
ett sunt och hälsosamt leverne under och efter graviditeten.
Därför delar partistyrelsen andra professioners mening att ett preventivt arbete, samt
åtgärder för att gravida frivilligt ska vårdas för deras risk- och missbruk, är mest effektivt.
Istället för kriminalisering bör vi utöka stödet till de berörda kvinnorna, inte endast för att
tillsäkra en tobak-, alkohol- och narkotikafri graviditet, utan även för att ge dem det stöd och
den hjälp som behövs för att inte återuppta sitt riskbeteende och missbruk senare i livet.
94
Vidare bör nämnas att det vid missbruk av narkotika, alkohol och läkemedel redan idag
finns möjligheter att tvångsomhänderta kvinnor för sitt missbruk enligt lagen om vård av
missbrukare (LVM). En gravid kvinna som missbrukar kan dock inte omhändertas enligt LVM
enbart av hänsyn till fostrets liv och hälsa. Förutsättningen för ett omhändertagande är att
kvinnans missbruk är så omfattande och allvarligt att hennes liv och hälsa hotas. Det finns
sålunda, såsom motionären påpekar, inget uttryckligt skydd för det ofödda barnet (fostret) i
denna lag då det inte uttryckligen finns angivet att ett ofött barns hälsa ska tillmätas
betydelse när man bedömer om man ska omhänderta en kvinna.
Vad som däremot finns idag är den rättspraxis som visar på att det tillmäts en viss betydelse
att en kvinna är gravid vid bedömning om en person ska tvångsomhändertas eller inte.
Statens Institutionsstyrelse (SiS) genomförde 2012 en studie i vilken de studerade kvinnor
som varit tvångsintagna och gravida under vistelse på Sis-hem under åren 2000-2008. I
studien granskades också domar från läns- och kammarrätt för att avgöra vilken betydelse
rätten gav graviditeten när de fattade sitt beslut om vård enligt LVM. Granskningen visade
att graviditet i många fall hade en betydelse. Det fanns exempel på att rätten själv anförde
graviditeten som ett av flera skäl till omhändertagandet. Det fanns också exempel på att
graviditetsfrågan hade varit avgörande.
Enligt den norska lagstiftningen som motionären hänvisar till har omhändertaganden främst
gjorts vid narkotikamissbruk eller blandmissbruk. Det tyder på att det inte heller i Norge
förefaller som att man har velat gå så långt som till att tvinga kvinnor att sluta bruka tobak.
Partistyrelsen anser sammanfattnings inte att det finns stöd i argumentationen att
tvångsåtgärder skulle vara en effektiv eller lämplig åtgärd. Däremot föreslås det i
Sverigedemokraternas politiska barnprogram, att partiet vill utreda hur insatserna för att
minska gravidas bruk av skadliga ämnen kan intensifieras och utvecklas samt ta fram en
nationell plan för att säkerställa likvärdiga insatser landet över. Genom att ytterligare satsa
på preventiva insatser är partistyrelsen övertygade om att vi kan nå vår målsättning om att
inga ofödda barn ska utsättas för tobak, alkohol eller narkotiska preparat.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
VO15004 Psykiatrin sjukare än patienten
Ombud
Gunilla Gomér 18 / Västra Götaland Norra
Motionstext
Den Psykiska ohälsan syns inte utanpå. Många människor råkar ut för psykisk ohälsa
någon gång under sitt liv. Bemötandet och behandling kan vara livsavgörande. Allt oftare
föreskrivs psykofarmaka för att lindra symtom.
95
Hörde om en kvinna som befunnit sig inom psykiatrins väggar ett antal år, Hon var så tungt
medicinerad att hon släpade fötterna efter sig i sjukhus korridoren. Hon träffade läkaren
som ansvarade för henne regelbundet, för att stämma av medicineringen. Så träffade hon
en annan vårdpersonal som tog sig tid att sitta hos henne, och blev hennes vän. Kvinnan
fick möjlighet att berätta sin livsupplevelse och sin livshistoria om och om igen. Att psykiskt
sjuka fick tid att prata av sig antog jag så självklart, och antog att det var den viktigaste
vårdformen. Men så förhåller det sig inte.
Läkemedelsindustrin har ett hårt grepp om Psykvården idag. Läkaren är den som har
kunskap om medicineringsbehovet och jag menar inte att det ena behöver utesluta det
andra. Men att gå igenom en period av psykisk ohälsa och inte få tid till samtal är inte
optimalt.
Kvinnan i exemplet ovan skrevs ut som frisk och använder inga mediciner, utan föreläser
idag om psykisk ohälsa.
Patienter ska inte behandlas med psykofarmaka på grund av brist på vårdresurser, utan
alla patienter ska få möjlighet till samtal.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
Att ge partistyrelsen i uppdrag att se över möjligheten för patienter inom psykiatrin och
öppenvård, så att de erbjuds regelbundna samtal, som en del i behandlingen.
Partistyrelsens yttrande
Motionären önskar att partiet ska se över möjligheten för patienter inom psykiatrin och
öppenvård så att de erbjuds regelbundna samtal som en del av behandlingen vid psykisk
ohälsa. Psykisk ohälsa drabbar många människor och är ett ständigt växande
folkhälsoproblem i Sverige och Sverigedemokraterna ser med stor oro på den utveckling där
psykisk ohälsa breder ut sig.
Motionären lyfter en viktig fråga som vi kontinuerligt bevakar, partiet verkar nämligen för en
stark och trygg psykiatri där behandling sker genom ett väl utvecklat samspel mellan
psykofarmaka och psykoterapi och där förebyggande insatser, effektivare
behandlingsmetoder och ett bättre omhändertagande skulle innebära höjd livskvalité för
patienterna och deras anhöriga.
Partistyrelsen har förståelse för motionärens oro över att människor inte får tillräckligt med
hjälp exempelvis i form av terapi och regelbundna samtal vid psykisk sjukdom. Psykoterapi
är ett växande område och forskning visar att olika typer av psykoterapier, exempelvis
kognitiv beteendeterapi, kan ha god effekt vid psykisk ohälsa. Behandling med psykoterapi
utesluter inte läkemedelsbehandling som i vissa fall kan vara livsavgörande. Socialstyrelsens
riktlinjer och rekommendationer för psykisk ohälsa området bör följas och partistyrelsen
anser därför att det är viktigt att löpande följa hur forskningen på området utvecklas.
96
Satsningar på psykoterapi till patienter med psykisk ohälsa bör därför utökas. Vi har bland
annat drivit frågan om fler vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin för att fler ska
kunna få hjälp i vår vårbudget (”Vårdlyftet” se 2013/14:SD500), det är även så att samarbetet
mellan primärvården och psykiatrin bör förbättras för att garantera att patienten får tillgång
till adekvat behandling.
Övermedicinering är aldrig att förespråka men avvägningen mellan vilka vårdinsatser som
ska sättas in vid psykisk ohälsa är emellertid en fråga för läkarna. Det är läkarna och den
medicinska vetenskapen som är bäst lämpade att göra bedömningen vilken hjälp och stöd
som behövs i varje enskilt fall. Partistyrelsen anser därför att avgörandet om vilka insatser
som behöver sättas in vid psykisk ohälsa bör överlämnas till läkarprofessionen.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
VO15005 Gör tandvårdskostnader avdragsgilla
Ombud
Daniel Spiik 25131 / Örebro
Motionstext
I Sverige har vi en lång tradition av att solidariskt finansiera sjukvården och att tillgången till
adekvat vård på intet sätt ska vara en ekonomisk fråga. Detta gäller idag hela kroppen
exklusive tänderna. För vissa ekonomiskt svaga grupper i samhället blir således tandvården
nedprioriterad.
Detta leder till att munhälsa blir en fråga om ekonomiskt status och att man kan se vilket
inkomstskikt en landsman tillhör bara genom att titta på dennes tänder. Detta är ovärdigt en
välfärdsstat. Medborgarnas tillgång till tandvård ska vara på jämlika villkor och inte främst
bli en fråga om individuell köpkraft.
En åtgärd för att få fler att undersöka tänderna mer regelbundet, få fler att på ett tidigare
stadium åtgärda tandproblem och göra tillgången till tandvård mer jämlik, vore att göra så
att folket slipper skatta för de pengar man lägger på tandvård. Emellertid stannar
fortfarande en stor del av kostnaderna på den enskilde, således får därmed medborgare
fortsatt incitament att ta väl hand om sina tänder.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna i riksdagen verkar för att tandvården ska vara avdragsgill.
att hela utgiften för tandvård ska gillas som avdrag.
att rent kosmetiska åtgärder såsom tandblekning, tandsmycken etc. ej ska räknas som
avdragsgill.
97
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen ser allvarligt på de höga kostnaderna för tandvården, det är inte förenligt med
Sverigedemokraternas välfärdsambitioner att skillnader i tandhälsan tillåts att växa. Det var
med ambitionen att förbättra det nuvarande tandvårdssystemet som vi 2013 därför ställde
oss bakom ett tillkännagivande i riksdagen, vilket gav regeringen uppdraget att utvärdera
tandvårdsstödet.
En utvärdering av tandvårdsstödet är nödvändig på grund av att det allmänna
tandvårdsbidraget och dess utformning inte fått den effekt som var önskvärd. Därför vill vi
fortsätta att verka för att tandvården stärks så att det blir mindre kostsamt att gå till
tandläkaren.
Mot bakgrund att tandvården bör vara en del av den offentligfinansierade sjukvården,
inryms den också i den sociala välfärdspolitiska dimensionen och är därför inte föremål för
reformer inom skattepolitiken. På sikt vill partiet istället se en solidarisk finansiering av
tandvården precis som sjukvården. Partiet anser att tandvårdskostnader på sikt bör ingå i
samma högkostnadsskydd som för sjukvården. Detta eftersom att det finns klara samband
mellan dålig munhälsa och olika sjukdomar. Det är däremot i nuläget tyvärr inte realistiskt
eller ekonomiskt möjligt att driva igenom en sådan reform på grund av bristande
ekonomiska resurser. Partistyrelsen försäkrar dock motionären om att tandvården är en av
de reformer inom hälso- och sjukvårdsområdet som partiet vill prioritera så snart som det
ekonomiska läget tillåter det.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
VO15006 Tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet
Ombud
Marita Claesson 39408 / Jönköpings län
Medmotionär och medlemsnummer
Anne Karlsson 50233
Motionstext
Det finns tydliga samband mellan tandhälsan och risken att drabbas av hjärtsjukdom. Fyra
av tio svenskar har något tecken på tandlossningssjukdom. På Karolinska
universitetssjukhuset i Huddinge pågår flera forskningsstudier kring sambandet mellan
tandlossning och hjärt-kärlsjukdom. De visar att det finns ett samband mellan inflammation i
munhålan, åderförkalkning och kranskärlssjukdom. En studie visar att den som har svår
tandlossning och nedbrytning av tandbenet har 20 procents ökad risk att drabbas av hjärt-
98
kärlsjukdom och 70 procents ökad risk för stroke, säger specialisttandläkaren Kåre Buhlin p
å Karolinska Institutet.
En annan studie där man undersökt munhälsan hos en grupp kvinnor med hjärtsjukdom
visade att de hade fler djupa tandköttsfickor och färre tänder än en hjärtfrisk kontrollgrupp.
– En möjlig förklaring är att bakterier eller delar av bakterier sprids från det infekterade
tandköttet ut i blodomloppet, säger Björn Klinge, professor i parodontologi,
tandlossningssjukdomar, på Karolinska institutet.
– I munhålan finns bakterier av olika slag. Den som har fördjupade tandköttsfickor och
inflammerat tandkött, som är vanligt vid tandlossning, kan ha upp till 200 olika bakteriearter
i sin mun. De kan nå ut i blodbanan, slå sig ner på blodkärlens väggar och påverka så att
man får en ökad så kallad åderförkalkning, som är en del i hjärtinfarkt. Det verkar som om
de blodkärl som går till hjärtat och hjärnan är lite mer utsatta för detta än andra blodkärl.
Inflammationen i tandköttet frisätter också ämnen, så kallade cytokiner, som orsakar eller
påskyndar åderförkalkning i blodkärlen. Bakterier och inflammationsprodukter kan bidra till
att försvaga blodkärlen så att de lättare brister. Man får en sårskorpa på insidan av
blodkärlet som kan täppa till blodkärlet, vilket ger en betydligt ökad risk för hjärtinfarkt och
stroke.
Med anledning av ovanstående forskning och nyttan av bra munhygien så kan sjukhusvård
och kostnader i samband med eftervård och medicinering hållas nere om tandvården
införlivas i högkostnadsskyddet. På längre sikt skulle sjukvården även få mindre belastning,
samt att medicinering för hjärt- kärlsjukdomar kan minskas. Strävan efter en bättre hälsa
och mindre belastning inom sjukvården ska alltid prioriteras.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att partiet driver frågan i riksdagen om att tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att munhälsan är viktig för den allmänna
hälsan. Vi ser allvarligt på de höga kostnaderna för tandvården, som gör att färre uppsöker
tandvård. Det var med ambitionen att förbättra det nuvarande tandvårdssystemet som vi
2013 ställde oss bakom ett tillkännagivande i riksdagen vilket gav regeringen i uppdrag att
utvärdera tandvårdsstödet. En utvärdering av tandvårdsstödet var nödvändig på grund av
att det allmänna tandvårdsbidraget och dess utformning inte hade fått så många
människor att gå regelbundet till tandläkaren som det var avsett. Detta är mycket olyckligt
då tandvården är en viktig del för personers hälsa. Därför vill partiet fortsätta att verka för att
tandvården stärks och att det blir mindre kostsamt att gå till tandläkaren.
Partistyrelsen delar dessutom målsättningen i motionärens förslag dvs. att tandvården ska
ingå i högkostnadsskyddet men måste samtidigt reservera sig avseende när detta är
genomförbart, då det ekonomiska läget inte tillåter en sådan reform i dagsläget.
99
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
Socialförsäkring och migration
SO15001 Indragning av bidrag
Ombud
Lars Hansson 50134 / Göteborg
Motionstext
Vi läser dagligen om felaktiga assistansersättningar, etableringsstöd, underhållsstöd m.m.
Tyvärr avskräcker inte dagens straff och böter från sådant beteende! Vi anser att man bör
skärpa straffen för denna typ av ekonomiska välfärdsbrott. Våra bidragssystem är
uppbyggda på tillit och ärlighet. Fusk dränerar vårt välfärdssystem på stora belopp.
Kostnader tillkommer även för utredningar, polismyndigheten, domstolsväsende m.m.
Man skulle kunna jämföra detta med näringsförbud. Om man fuskar med
företagsverksamhet kan man få näringsförbud. Vi anser att på samma sätt att om man
fuskar med bidragssystemen ska man få någon sorts ”bidragsförbud".
Vi anser att detta måste få ett stopp och bl.a. i avskräckande syfte föreslår vi.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska verka för att individer som döms för bidragsfusk inte får erhålla
något bidrag överhuvudtaget under en viss tidsperiod, i t ex 6 månader.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det utbredda bidragsfuskandet är ett
allvarligt problem. Sveriges välfärdsstat bygger just på ett solidariskt ansvarstagande där de
som kan ska bidra och de som är i behov kan erhålla stöd. Redan idag driver
Sverigedemokraterna därför i vårt riksdagsarbete krav på ett striktare regelverk gällande
fusk och felaktiga utbetalningar.
Det finns flera exempel på ställningstaganden partiet fattat som är förenliga med
motionärens intentioner. Nyligen, i maj detta år lade våra representanter i
socialförsäkringsutskottet ett utskottsinitiativ med syftet att stoppa utbetalningar av bidrag till
EU-migranter som fuskar vid deras ansökningstillfällen. I utskottsinitiativet stod bland annat:
”Den som ljuger, lämnar felaktiga uppgifter eller undanhåller relevant fakta bör få sina
bidrag indragna med krav om återbetalning som följd”.
100
Vidare har vi i det tidigare motionsarbetet, både gällande enskilda motioner och i
budgetmotioner markerat att vi vill se kraftfulla åtgärder mot bidragsfusket. Vi har dock inte
uttalat en gräns som i motionärens förslag på t.ex. 6 månader. Att föreslå en sådan
förutbestämd och generell tidsgräns som en slags ”karenstid” för när ett bidrag åter ska
kunna sökas ser vi emellertid inte som aktuellt, framförallt då bidragsfuskets omfattning kan
variera vilket också borde ge varierande karenstider.
En annan aspekt är även att ett besked med återbetalningskrav idag skickas till den som
upptäckts fuska, samt att vid fortsatt utbetalning finns möjlighet att återkräva beloppet
genom att dra det direkt från dessa kommande utbetalningar om den fuskande vägrar
betala. Att återkräva belopp på detta sätt skulle upphöra om ett bidragsstopp infördes
såsom motionären föreslagit.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SO15002 Bidragsomstart
Ombud
Ombud Jörgen Fogelklou 59316 / Göteborg
Motionstext
I Sverige har vi många olika slags bidrag som betalas ut till privatpersoner. Både
kommunala och statliga. Vi har även ett antal olika kommunala och statliga utbetalningar.
Det kan handla om Etableringsstöd, bostadsbidrag, nystartsjobb, försörjningsstöd, pension,
instegsjobb, a-kassa, sjuk- och aktivitetsersättning, barnbidrag mm. En bidragsdjungel helt
enkelt.
Det finns stora problem med utbetalningar till individer som inte längre är berättigade till
dessa. Två av dessa orsaker är t ex avlidna personer och personer som inte längre bor i
Sverige.
Denna motion handlar inte om ta bort beviljade bidrag, utan om att få till en omstart på
bidragssystemen. Detta för att säkerställa att våra skattemedel hamnar hos dem som har
rätt till det.
För att säkerställa detta skulle man börja om från noll.
De instanser som betalar ut bidrag meddelar att alla bidrag kommer sluta att betalas ut
inom en utsatt tid. För att få fortsätta erhålla de bidrag man är berättigad till skulle berörda
personer enbart behöva legitimera sig hos rätt myndighet/instans. Och styrka var man är
folkbokförd.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
101
att Sverigedemokraterna ska verka för att utreda vilka bidragssystem nollställningen enligt
ovan är tillämpliga på.
att Sverigedemokraterna ska verka för att nollställning av tillämpliga bidragssystem
verkställs.
att Sverigedemokraterna ska verka för att felaktiga utbetalningar återbetalas retroaktivt i sin
helhet samt att straffavgift utdöms förutom påföljd.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen förstår motionärens intentioner samt instämmer i den problembeskrivning
som motionären redogör för. Däremot kan vi inte instämma i förslaget om att lämpligaste
åtgärden är en komplett omstart. Miljoner individer är idag inskrivna hos Försäkringskassan
och ser man till antalet utbetalningar så är de ännu fler. Endast inom kategorin
”sjukpenning” så står att läsa i Försäkringskassans årsredovisning att hela 2,5 miljoner
utbetalningar gjordes under 2014. Inom kategorin ”föräldrapenning” 3,8 miljoner, kategorin
”aktivitetsstöd” 1,9 miljoner. Således står det klart att en omstart så som motionären föreslår
skulle innebära en oerhörd administrativ börda, vilket i slutändan också skulle innebära så
stora omstartskostnader att förslaget inte praktiskt är genomförbart.
De problem som motionären poängterar bör istället åtgärdas genom mer resurser till
myndigheten för att istället upptäcka de felutbetalningar som idag görs. Enligt samma
årsredovisning står att läsa att endast ca 1 % av alla utbetalningar kontrolleras. En höjd
sådan andel samt ett strängare regelverk vid fusk menar vi är en lämpligare väg att gå.
Vad gäller yrkande tre om retroaktiv återbetalning så är detta en linje som partiet redan
aktivt driver i riksdagen. Bland annat kunde man nyligen i ett utskottsinitiativ som lämnades
av våra ledamöter i socialförsäkringsutskottet läsa: ”Den som ljuger, lämnar felaktiga
uppgifter eller undanhåller relevant fakta bör få sina bidrag indragna med krav om
återbetalning som följd”.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå att-sats 1 och 2, samt,
att anse att-sats 3 besvarad.
SO15003 Höj underhållet för barn
Ombud
Mats Eriksson 67428 / Göteborg
Medmotionär och medlemsnummer
Ann-Charlotte Hansson 62907
102
Motionstext
Att vara ensamstående förälder med barn är ofta mycket tufft ekonomiskt, många tvingas
konstatera att köpkraften i lönen får allt svårare att hänga med i samhällets
kostnadsökningar.
I en sådan situation är det inte mer än rätt att båda föräldrar har likvärdig ekonomisk börda
för barn även om man inte bor ihop.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna ger riksdagsgruppen i uppdrag att motionera om en höjning av beloppet
för underhåll av barn.
Partistyrelsens yttrande
Separerade/ensamstående föräldrar ska kunna garantera sina barn en trygg uppväxt, även
ekonomiskt. Sverigedemokraterna driver därför redan en politik som förespråkar höjt
underhållsstöd. Dels står vi bakom regeringens kraftiga höjning av taket (från 1273kr till
1573kr), delvis vill vi höja underhållsstödet årsvis enligt index, så att det reala värdet av
beloppet inte undergrävs med tiden.
Utöver underhållsstödet budgeterar vi dessutom för en förstärkt föräldrapenning, höjt
bostadsbidrag samt även graviditetspenning. För Sverigedemokraterna är tillvaron för
Sveriges barn av största vikt och partistyrelsen ser självklart mycket positivt på att denna
inställning även delas av motionären.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
SO15004 Utökad tillfällig föräldrapenning
Ombud
Stefan Jägnert 75071 / Hallands Län
Medmotionär och medlemsnummer
Carita Boulwén 75072
Motionstext
Som det är idag får man tillfällig föräldrapenning om ditt barn är sjukt, ordinarie vårdare är
sjuk, om man ska till barnavårdscentralen eller en annan mottagning för barnhälsovård, till
exempel tandläkare tom. barnet fyller 12år.
103
Däremot får man inte tillfällig föräldrapenning om förskolan eller skolan är stängd pga.
studiedag eller liknande, för man anser att detta är kommuners ansvar att erbjuda annan
omsorg mm. vilket inte sker.
Man måste då förlita sig på nära och kära att dessa kan hjälpa till eller ta hjälp av någon
studerande eller liknande mot betalning. I värsta fall måste man ta ledigt från arbetet eller ta
ut en semesterdag med eller utan lön.
Detta kan innebära att en förälder kanske är tvungen att ta ut 3-5 semesterdagar om året,
vilket gör att man får mindre dagar kvar till semestern att tillbringa tillsammans med sina
barn och ladda om batterierna på.
Det borde vara en självklarhet att man även får tillfällig föräldrapenning vid studiedagar och
dylikt när förskola och skola har stängt tills dess barnet fyllt 12 år.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna tar upp det i sitt partiprogram.
att Sverigedemokraterna tar upp det i Riksdagen.
att Sverigedemokraterna arbetar aktivt för en förändring av dagens tillfälliga
föräldrapenning.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens problembeskrivning och det stämmer så som motionären
redogör för, att tillfällig föräldrapenning inte utbetalas för exempelvis studiedagar. Däremot
är det Försäkringskassans inställning att man på dessa dagar är fri att ansöka om ordinarie
föräldrapenning, då skolor och förskolor ofta aviserar dessa dagar i förväg.
Detta innebär att möjligheten till föräldrapenning faktiskt finns då förskolor är stängda, om
än med krav om föranmälan. Det är endast i de fall båda föräldrar förbrukat sina
föräldradagar, d.v.s. då föräldraledighet i dessa fall är omöjligt, som man skulle kunna bli
tvungen att förlita sig på sina anhöriga. Det bör i detta sammanhang dock nämnas att
kommunerna idag är skyldiga att se till att det finns alternativ omsorg under de dagar som
nämns och det är enligt partistyrelsen istället därför lämpligt att verka för att underlätta för
föräldrar i den änden. Detta exempelvis genom att omarbeta nationella riktlinjer eller utreda
om huruvida kommuner som inte fullgör sina skyldigheter kan åläggas sanktioner.
Partistyrelsen vill för övrigt även betona att flexibilitet är viktigt för föräldrar i dagens Sverige
och det kan därför nämnas att partiet redan idag driver en politik som värnar familjernas
frihet och valfrihet. Bland annat har vi i riksdagen motionerat om införandet av förskoledagar
(en valfri tjänstledig sommarvecka vid barn i förskolan), utökad rätt till deltid samt
återinrättandet av de allmänna kontaktdagarna. Självbestämmande för familjerna är
nämligen ett centralt värde för Sverigedemokraterna.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
104
att anse motionen besvarad
SO15005 Förbättrat skydd avseende sjukersättning
Ombud
Eric Palmqvist 77766 / Norrbottens län
Medmotionär och medlemsnummer
Robert Håkansson 79022 Norrbotten, Magnus Häggblad 60831 Norrbotten, Petter Nilsson
69171 Västerbotten
Motionstext
I egenskap av nämndeman i förvaltningsrätten i Luleå har jag med indignation noterat hur
svagt den enskildes skydd är vid långvarig och allvarlig sjukdom. Domar där det står utom
allt rimligt tvivel att den kärande parten aldrig mer kommer att kunna arbeta men ändå med
lagens stöd nekas sjukersättning utgör med dagens regelverk praxis.
Ett stort antal av de partivänner som i likhet med mig tjänstgör som nämndemän i Sveriges
förvaltningsrätter har därför kontaktats och av dem som återkopplat i frågan föreligger det
dessvärre en samsyn kring att det skydd för vår försörjning vid sjukdom som vi idag åtnjuter
inte alls lever upp till allmänhetens förväntningar på försäkringssystemet. Inte heller anser vi
att nuvarande regelverk gör att sjukförsäkringarna lever upp till de intentioner
sjukförsäkringssystemet en gång hade, som ett skyddsnät för medborgarna.
Enligt Socialförsäkringsbalken har man rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning om den
fysiska eller psykiska arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel. När bedömningen
utförs ska Försäkringskassan beakta den försäkrades förmåga att försörja sig genom
förvärvsarbete på arbetsmarknaden. (Socialförsäkringsbalken, kap 33, 5§ +10§)
I förarbetet till denna lag finns även beskrivet att man ej ska ta hänsyn till den försäkrades
ålder, bosättningsförhållanden, tidigare yrke, utbildning och liknande omständigheter när
man gör bedömning om arbetsförmåga eller bristen på denna. Samt att prövningen av den
försäkrades arbetsförmåga ska göras i förhållande till förvärvsarbete på hela
arbetsmarknaden. (prop. 2007/08:136)
Dessa skrivningar får till konsekvens att personer som idag på grund av olika orsaker söker
sjukförsäkring och befinner sig exempelvis i slutfasen av sitt arbetsliv eller är boende i
glesbygd nekas sjukersättning då de kan matchas mot hypotetiska arbetstillfällen i andra
delar av landet eller inom områden de helt saknar erfarenhet av.
Vi finner det orimligt och inhumant att förvänta sig att människor ska tvingas byta karriär
eller bostadsort för att inte nekas sjukersättning då de realistiskt sett torde ha det mycket
svårt att etablera sig på en ny bostadsort, i en ny social kontext eller inom ett nytt
yrkesområde även om de var vid fullgod hälsa.
105
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att uppdra åt partistyrelsen att utreda förutsättningarna för en humanare skrivning i
Socialförsäkringsbalken som går i linje med allmänhetens rättsuppfattning.
att uppdra åt partistyrelsen att verka för en sjukersättning som inte tvingar sjuka att gå ifrån
hus, hem eller social kontext för att inte förlora sin sjukersättning.
att uppdra åt partistyrelsen att verka för en sjukersättning som inte tvingar sjuka i senare
delen av arbetslivet byta yrke/karriär till områden de helt saknar erfarenhet av eller
förutsättningar att lyckas med.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärernas inställning att vår sjukförsäkring inte är optimal i
dagsläget och att det finns mycket som kan förbättras. I riksdagsarbetet framförde
Sverigedemokraterna därför under debatten om den bortre gränsen i sjukförsäkringen att vi
i dagsläget visserligen inte vill ta bort själva gränsen, men att vi är öppna för att i samarbete
med andra partier se över och, vid brister, justera regelverket.
Vad gäller just den problematik som motionärerna anför gällande Försäkringskassan är det
något som även lyfts i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Under kapitel
10.1.8 står att läsa ”Enligt nuvarande regler ska en bedömning av arbetsförmågan som
huvudregel ske gentemot hela arbetsmarknaden från och med den tidpunkt den försäkrade
haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar. Den närmare utformningen av flexibel
sjukpenning får övervägas i den vidare beredningen”.
Detta innebär att även om utredning redan har presenterat sitt slutbetänkande, så är inte
alla frågor färdigutredda, inte minst just flexibiliteten inom sjukförsäkringen. Då
Sverigedemokraterna har varit inkluderade i utredningsarbetet är det partiets intention att
avvakta den vidare utredningen för att sedan ta ställning till sakfrågorna när dessa
utmynnat i konkreta förslag. Det finns annars risk för att partiet sänder ut dubbla signaler, ett
i utredningen, och ett på Landsdagarna, eftersom att man utgått ifrån olika, utredda
underlag.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
SO15006 Automatiserad sjukanmälan till försäkringskassan
Ombud
Eric Palmqvist 77766 / Norrbottens län
Medmotionär och medlemsnummer
106
Robert Håkansson 79022 Norrbotten, Magnus Häggblad 60831 Norrbotten, Petter Nilsson
69171 Västerbotten
Motionstext
Då och då kan vi i media läsa om hur människor som på grund av olycka eller sjukdom har
hamnat i en mycket svår livssituation som tenderar att rasera deras liv. Inte enbart pga. det
medicinska tillstånd de hamnat i utan även pga. den ekonomiska belägenhet det kan
medföra. Detta ofta med administrativa och byråkratiska missar som grund.
Många människor som haft få sjukdagar under sitt liv och aldrig har behövt vistas på
sjukhus förväntar sig, egentligen med god rätt, att allt ska fungera och det kan vara nog så
många praktiska saker att tvingas lösa från sjuksängen vid ett hastigt insjuknande eller vid
en dramatisk olyckshändelse. Det kan röra sig om att ta hand om husdjuren, posten eller
andra till synes banala vardagliga sysslor. En sådan praktikalitet är att själv anmäla sitt
sjukdoms/skadetillstånd till Försäkringskassan. En eventuell miss att göra så i rätt tid kan få
mycket långtgående och enligt vårt förmenande orimliga ekonomiska konsekvenser.
Det kan inte vara lagstiftarens intention att sjuka och/eller skadade med egentlig rätt till
ersättning från Försäkringskassan ska riskera att hamna på ekonomiskt obestånd enkom
som en konsekvens av att man under sin sjukdomsvistelse varit oförmögen att, eller helt
enkelt missat att, man själv måste göra denna sjukanmälan till Försäkringskassan. Ej heller
kan det vara lagstiftarens intention att sjuka och/eller skadade ska ägna sin konvalescens åt
att tvista/processa med Försäkringskassan om ersättning de hade haft full rätt till förutsatt
att en sjukanmälan hade inkommit i tid.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att verka för att landstingen och andra jämförbara vårdinrättningar inför ett automatiserat
system för sjukanmälan till Försäkringskassan för de patienter som varit inneliggande i två
veckor (14 dagar) i syfte att eliminera risken för den enskilde patienten att hamna på
ekonomiskt obestånd.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen förstår den problematik motionären ger uttryck för och delar inställningen om
att det finns ett behov av just ett sådant automatiserat system för sjukanmälningar till
Försäkringskassan som han föreslår. Våra ledamöter i socialförsäkringsutskottet tackar
därför motionären för detta goda förslag och kommer inkomma med en motion till
riksdagen under hösten med syftet att just låta utreda närmare hur ett sådant system kan
byggas upp, samt vilka avgränsningar som bör göras.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att bifalla motionen.
SO15007 Reform av äldreförsörjningsstödet
107
Ombud
Johan Wifralius 66977 / Skåne läns norra och östra valkrets
Medmotionär och medlemsnummer
Hans Andersson 20100
Motionstext
Riksdagen beslutade i proposition 2000/01:136 att bl.a. personer med utländsk bakgrund
ska kunna få en behovsprövad pension (ÄFS=äldreförsörjningsstöd) vid 65 år eller äldre. Ett
syfte är att äldre invandrare som inte bidragit till pensionssystemet inte ska behöva söka
socialbidrag, utan att den svenska staten istället ska garantera deras försörjning via
pensionssystemet.
Äldreförsörjningsstödet har dock uppfattats som orättvist av många eftersom det innebär att
höga belopp betalas ut till personer som aldrig varit med och bidragit till systemet. Samtidigt
finns många svenska pensionärer som arbetat hårt hela livet, men som ändå lever nära
existensminimum. Mina egna undersökningar har dessutom visat att det finns 2 olika nivåer
för vad som anses vara skälig boendekostnad för pensionärer. Det kan inte vara rimligt,
utan samma nivå måste ju gälla för alla. Se bilaga 1.
Till denna motion finns 5 bilagor med bl.a. insändare, räkneexempel och diskussioner som
påvisar frågor och orättvisor som belyses i debatten om äldreförsörjningsstödet. Beloppen i
räkneexemplen kan ev. ha justerats, men principerna är desamma. Det är också lätt att hitta
synpunkter och fakta kring systemet och dess brister genom att googla på
"äldreförsörjningsstöd".
Vi måste erkänna att det finns fel och orättvisor i systemet kring äldreförsörjningsstödet, och
att det därför är i behov av förändringar. Inget parti kan bättre än Sverigedemokraterna
företräda en ny, tydlig och rättvis linje i frågan om äldreförsörjningsstödet.
***
Bilaga 1. Varför två olika "skäliga bostadskostnader" för pensionärer?
För merparten av pensionärer med rätt till bostadstillägg (BTP) anses en bostad, som kostar
5000 kr/månad (ensamboende) vara tillräcklig. Som maximalt kan man erhålla 93 % av
denna kostnad, dvs 4650 kr som bidrag. Om man har en dyrare lägenhet som, låt oss
säga, kostar 6200 kr. så får man betala resten, d.v.s. 1550 kronor ur sin skattade pension.
Man får alltså minska sin "skäliga levnads- nivå" med motsvarande belopp.
Av Kerstin Holst på Försäkringskassan blev jag i Helsingborgs Dagblad den 21 september
2007 upplyst om att ALLA, som har BTP även kan få "särskilt bostadstillägg (SBTP). Någon
särskild ansökan behöver inte göras utan Försäkringskassan sköter det hela. Förgäves har
jag försökt att finna beräknings-grunderna och förutsättningarna. Tänk om Skatteverket
hade lika dålig information. Hur skulle vi då ha möjlighet att kontrollera att skatten är riktig?
108
Holst säger vidare att SBTP är inkomstprövat och betalas ut om inkomsten, efter avdrag för
"skälig bostadskostnad" understiger "skälig levnadsnivå", som för närvarande anses vara
4346 kr. Som "skälig bostadskostnad" anses nu plötsligt 6200 kr, för den som får SBTP, vara.
D.v.s. långt från de ovannämnda 4650 kr. Jag bifogar ett beräkningsexempel för en
pensionär med brutto 9000 kr i pension och får vänligen be att Försäkringskassan tillskriver
mig angående mina beräkningar och tillhörande fråga. Ett annat sätt att få en lägenhet för
6200 kr. betald till 100 %, ej 93 % av 5000 kr., är om man kan klassas som
Äldreförsörjningsstödtagare. Regeringens proposition 2000/01:136 avhandlar just
äldreförsörjningsstödet.
På sidan 16 kan man läsa om villkoren för SBTP. Från sidan 17 citerar jag: Ett antal människor
i Sverige över 65 år saknar försörjning genom intjänad pension eller egna besparingar.
Oftast rör det sig om personer, som kommit till Sverige sent i livet Men det finns ju många
människor i Sverige, kanske framför allt kvinnor, som saknar tillräcklig försörjning. Många av
dessa får BTP, alltså max. 4650 kr i månaden. Om dessa också vill ha en lägenhet för 6200
kronor, så måste de ju ta (se inledningen) 1550 ur sin skattade pension och når då inte upp
till den "skäliga levnadsnivån" på 4346 kr. KAN DETTA ANSES VARA RÄTTVIST? Så snart man
tjänat in en liten pension i Sverige kan man inte bli äldre- försörjningsstödtagare. I stället ska
Försäkringskassan för varje sådant fall lägga tid på att beräkna om denna person kan få
SBTP och därmed en lägenhet för 6200 kr. Med tanke på att beräkningarna är baserade på
bruttopensionen och att skatten varierar ganska mycket mellan kommunerna, så förstår
man ju lätt arbetsomfattningen.
Hans Andersson, xxx xxx xxx, xxx xx Ängelholm
***
Bilaga 2. Beräkningsexempel för särskilt bostadsbidrag (SBTP)
En pensionär antas ha en bruttopension på 9000 kr./månad, vilket motsvarar 108000 kr./år
Efter skatt på 25 % återstår per månad 6750 kronor. Från bruttoårspensionen drar
Försäkringskassan 87541 kr. för att beräkna den sk BTP-inkomsten, som då blir 20549 kr.
eller per månad 1712 kr. 62 % av detta belopp, dvs 1274 kr. dras från max BTP (4650 kr).
Återstår som bostadstillägg 4650-1274 = 3376 kr.
Om denna pensionär nu också vill ha en lägenhet, som kostar 6200 kr, så måste den alltså
plocka fram 6200 – 3376 = 2824 kr. Då återstår att leva på som "skälig levnadsnivå" 6750 –
2824 = 3926 kr. 3926 kr. är faktiskt mindre än 4364 kr.
Hade det inte varit mindre krångligt och mera rättvist att låta denna pensionär också bli
äldreförsörjningsstödtagare? ELLER? Kan denna pensionär få 4364 – 3926 = 438 kr. i SBTP
(särskilt Bostadsbidrag) Enligt Kerstin Holst är ju alla berättigade.
Om mina beräkningar innehåller fel och/eller felaktiga slutsatser så får jag vänligen be
Försäkringskassan att skriva till mig.
Hans Andersson, xxx xxx xxx, xxx xx Ängelholm
109
***
Bilaga 3.
2007-10-17
Min Mening
Helsingborgs Dagblad
251 83 Helsingborg
Debatten om olika bostadstillägg rullar vidare, förhoppningsvis en "runda" till. Eftersom
Försäkringskassan delvis använder oskattade pensioner i sina beräkningar skulle det vara
bra med ett räkneexempel, som följer och som jag skulle bli glad över om Ni publicerade:
Många pensionärer och även andra ev. intresserade har nog besvärligt att följa
bidragsberäkningarna som det är nu.
Med vänliga hälsningar
Hans Andersson, xxx xxx xxx, xxx xx Ängelholm
***
Bilaga 4. Fortsatta frågor om SBTP, ett beräkningsexempel.
Per-Olof Hultberg, Försäkringskassan försöker den 15 oktober att förklara vem som kan
ifrågakomma för SBTP (särskilt bostadstillägg). Tidigare inlägg i frågan fanns den 21 samt
den 27 september. Jag visar nu ett praktiskt exempel och får be Hultberg kommentera detta
och förklara ev. missuppfattningar samt gärna korrigera ev. felaktiga beräkningar.
Exemplet är baserat på en ensamstående pensionär utan förmögenhet och med en
pension på 11000 kronor per månad, ett belopp, som många pensionärer känner igen även
om många har ännu sämre pension. Med 30 % skatt återstår 7700 kronor per månad. "BTPinkomst" enligt Försäkringskassan är 11000 ggr 12 minus 87451 = 44549, vilket motsvarar
3712 kronor per månad. Maximalt BTP (bostadstillägg) minskar med 62 % av detta belopp,
vilket blir 2301 kronor. BTP b lir då 4650 minus 2301 = 2349 kronor per månad. Om denne
pensionär nu vill ha en bostad på 6200 kronor per månad måste alltså 6200-2349 = 3851
kronor tas från de 7700 kronor, som återstår efter skatt. Att leva på blir då 7700- 3851 =
3849 kronor, vilket är mindre än 4364 kronor. Utgår då automatiskt mellanskillnaden 43643849 = 497 kronor som SBTP?
Fråga två: Eftersom skatten varierar mellan kommuner måste ju Försäkringskassan utföra en
massa beräkningar, som kanske kunde förenklas t.ex. genom att en fattigpensionär kunde
välja att bli äldreförsörjningstagare och få 4364 plus 6200 kronor, vilka ju är oskattade. Även
Skatteverket skulle slippa räkna ut skatt åt många personer i onödan.
Hans Andersson Ausås
110
***
Bilaga 5.
SPF, Olof Johansson
LÅT CIRKULERA
Box 22574
104 22 Stockholm
Hej och tack för Ditt brev dat. 2007-06-19 ang. äldreförsörjningsstödet (kopia bifogas) som
svar på mitt brev dat. 2007-04 -11 (kopia bifogas).
Du svarar med att hänvisa till olika lagparagrafer, vilka uppgifter lätt erhålles hos
Försäkringskassan. Jag har dessutom Prop. 2000/01: 136 i min hand, så jag har satt mig
ganska så väl in i ämnet. Tyvärr kommenterar Du inte mina jämförande beräkningar,
baserade på Dina egna, så jag vet ju inte ens om Du anser dem vara riktiga eller inte. Jag
har nämligen ju i mitt brev nämnt bl.a. Stina, som Du valt att kalla henne, och visar att hon,
om hon också vill ha en lägenhet för 6200 kronor, har mindre än 4346 kronor att leva på.
Förutom att få en lägenhet för 6200 kronor har äldreförsörjningstödtagaren nämligen just
4346 kronor att leva på. Lagen talar tydligen om TVÅ olika skäliga boendekostnader, dels
6200 kronor fullt ersatta, dels 5000 kronor, ersatta till max. 93 %. Att redogöra för befintliga
bestämmelser är en sak, att tycka om dem är en annan sak.
Om mitt inlägg hade kommit in i SPF-tidning en, så hade ju många medlemmar beretts
tillfälle att tycka om denna underlighet. Jag ska väl inte behöva gå till SPI? SPI- företrädare i
Ängelholm är inte ens medvetna om sakförhållandet. Kan tystnaden bero på att samtliga
riksdagspartier röstade igenom förslaget om äldreförsörjnings-stöd? I en lägenhet för 6200
kronor bor man f.ö. inte speciellt trångbott. Det ligger nära till hands att en ensam person
med en sådan lägenhet hyr ut ett rum till t.ex. en student. Hur beaktas då denna inkomst? I
Proppen stå nämligen inte något om detta men väl att övriga pensioner och bidrag ska vara
"uttömda"
Jag känner f.ö. en person, som, om några år, när den privata pensionsförsäkringen upphör,
hamnar ungefär i klass med "Stinas" pension. Lägenheten kostar idag 6200 kronor. Ska då
denna person tvingas byta ner sig därför att hon, liksom "Din Stina" inte klassas som
äldreförsörjningsstödtagare?
Som jag ser det så finns det idag tydligen fyra grupper av pensionärer i Sverige: En grupp,
som har så hyfsad pension, att den inte kommer ifråga för något bostadstillägg (BTP), som
jag själv och kanske därför inte engagerar sig i frågan. De känner kanske inte ens till den
eftersom frågan ju knappast ventileras eller så är man rädd att få rasiststämpeln på sig
beroende på att, som Du själv framhåller, de flesta äldreförsörjningsstödtagare är
invandrare? Grupp två är den "klockrena" äldreförsörjningsstödtagaren, som inte har
arbetat alls i Sverige och inte har någon bevisbar pension ens från sitt hemland och som då
111
får 4346 kronor skattefritt att leva på samt en lägenhet, förutsatt att den hittas, för 6200
kronor betald till 100 %. Den tredje gruppen är pensionärer med låg pension, som är
berättigade till visst bostadstillägg (BTP) för en lägenhet för 5000 kronor. Max 93 % av detta
belopp kan då ersättas men ofta är bidraget betydligt lägre. Men VARENDA krona, som
lägenheten kostar utöver 5000 kronor, ersättes ej. I nr 3/2007 av Veteranen valde Olof
Johansson att redovisa BTP för 4 olika sådana pensionärer, vilket föranledde mig till den
insändare, som inte publicerades med hänvisning till att man redan behandlat så många
olika pensionsfrågor. Den fjärde gruppen består av pensionärer med så liten pension att de,
utöver BTP, kommer ifråga för SBTP (särskilt bostadstillägg). Den gruppens "skäliga
boendestandard" ligger av någon anledning på 6200 kronor.
Jag vore nu, efter sommaren, ytterst tacksam för ett svar, som stycke för stycke bemöter
mina synpunkter.
Hans Andersson, xxx xxx xxx, xxx xx Ängelholm
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att lämpligt utskott inom Sverigedemokraterna ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till
reform av äldreförsörjningsstödet enligt motionens intentioner.
Det utarbetade förslaget om reformerat äldreförsörjningsstöd ska tas fram skyndsamt, och
därefter antas som del av sverigedemokratisk politik.
Partistyrelsens yttrande
Inledningsvis vill partistyrelsen betona att Sverigedemokraterna arbetar för att alla
medborgare i detta land ska ges en god och trygg ålderdom, såväl socialt som ekonomiskt.
I våra budgetmotioner anslår vi därför betydande resurser för att exempelvis kraftigt höja
garantipensionen samt avskaffa den orättvisa straffbeskattning som idag finns på inkomst
av pension.
Den problematik som motionären berör, orättvisan som uppstår då höga belopp betalas ut
till personer som aldrig varit med och bidragit till systemet, är vidare något som
Sverigedemokraterna redan sedan länge arbetar för att komma tillrätta med. Bland annat
står det höstbudgetmotionen för 2015, kapitel 19.6 att ”Sverigedemokraterna vill skärpa
tillgången och rättigheterna till de generella välfärds- och trygghetssystemen för ickemedborgare”. Ett steg i denna riktning är att införa partiets krav om ett strikt
försörjningsansvar för anhöriginvandrare. Givetvis ska detta krav även gälla för äldre
anhöriga.
Vad som slutligen även minskar den problematik som motionären anför är partiets ovan
nämnda prioritering av garantipensionerna. Detta då ett grundläggande villkor för att få full
garantipension är att man har bott minst 40 år i Sverige från och med det år man fyllde 16 till
och med det år man fyller 64 år. Har man bott här kortare tid minskas beloppet med 1/40del varje år under 40.
112
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
SO15008 Behovsprövat barnbidrag
Ombud
Birgitta Nielsen 34486 / Landskrona
Medmotionär och medlemsnummer
Lars Ekvall / Landskrona
Motionstext
Motion om inkomstbeprövat barnbidrag
Barnbidrag är ett statligt ekonomiskt stöd till barnfamiljer i form av kontanta bidrag eller
skatteavdrag. I Sverige gjordes valet till kontanta medel. När barnbidraget infördes 1937 var
det inkomstbeprövat, men ersattes med ett allmänt barnbidrag oavsett inkomst 1948.
Barnbidragets betydelse idag för barnfamiljer har stor betydelse för hur familjen ser ut och
vilken inkomst den har. I en familj med en ensamstående och två barn utgör barnbidraget
99 % för att kunna bibehålla den ekonomiska standarden medan familjer med
sammanboende föräldrar och ett barn utgör den 33 % av den ekonomiska standarden.
Detta leder till att de som inte är ekonomiskt beroende av barnbidraget kan spara dessa
pengar på ett konto tills barnen blivit myndiga och på så sätt få ihop ett ganska bra
sparkapital. Om man sparar 1050 kr i månaden i 16 år så har man fått ihop en summa på
201 600. Detta är en bra slant som kan användas till t.ex. körkort, bil, framtida studier, ett
boende, osv. De som däremot är helt ekonomiskt beroende kan inte spara undan nåt till
sina barn och dess framtid.
Detta leder som jag ser det till en ekonomiskt klyfta och klasskillnad i barnens framtid.
Bostadsbidrag, bidragsförskott, försörjningsstöd och andra bidrag behovsprövas, så varför
detta bidrag inte kan inkomstbeprövas är för många en gåta. Att alla bidrag behandlas lika
borde vara en självklarhet.
Detta har under årens lopp varit en väl diskuterad fråga och det finns mycket för och emot
men om vi tittar på våra grannländer Finland o Åland så har de åtminstone förstått att
ensamstående föräldrar behöver ett extra bidrag, vilket de får varje månad. I Danmark är
bidragets storlek beroende av inkomst och minskas med 2 % av det belopp som överstiger
712 600 kr.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna bifaller motionen om inkomstbeprövat barnbidrag
113
Partistyrelsens yttrande
Sverigedemokraternas inställning är att barnbidraget är ”barnets bidrag”. Beroende på hur
föräldrarnas ekonomiska situation ser ut så ska bidraget komma barnet tillhanda, antingen i
form av kläder, mat eller fritidsintressen, eller också in på ett sparkonto om detta är ett val
som familjen gör. Eftersom bidraget är ”barnets bidrag” är det också vår inställning att
summan ska ligga på en förutbestämd nivå.
Däremot delar vi motionärens inställning att det i vissa fall kan leda till att individer som
egentligen inte ”behöver” bidraget ändå erhåller det. I riksdagen har vi motionerat om att
göra barnbidraget frivilligt, d.v.s. att föräldrar som absolut inte känner något behov av
denna inkomst, ges en möjlighet att avstå utbetalningen. Denna inställning anser vi är en
lämplig medelväg som säkerställer att alla barn ges ett rättvist bidrag, men samtidigt inte
tvingar det på barn till föräldrar som inte har något behov av detta då föräldrarna har
möjlighet att på andra vis kompensera för uteblivet barnbidrag.
Man måste också se till konsekvenser som kan uppstå av att inkomstbepröva barnbidraget.
Dels kan det leda till att incitamenten för arbete minskar, dels skulle ett sådant regelverk
leda till ökade administrativa kostnader för samhället. Det bör även nämnas att det system
som finns idag har ett starkt stöd hos befolkningen och får anses utgöra en sådan del av
välfärden som är väl förankrad och förväntas erbjudas samtliga medborgare, även de som
formellt skulle kunna bekosta den själva. I detta avseende kan barnbidraget jämföras
exempelvis med den allmänna och fria grundskolan.
Avslutningsvis vill partistyrelsen lyfta att barnfamiljer exempelvis utgör en av de grupper som
har möjlighet att ansöka om bostadsbidrag, att partiet föreslår en höjning av detta såväl
som underhållsstödet till ensamstående och att det därmed redan idag ges extra och
behovsprövat ekonomiskt stöd till de vars behov motionären lyfter samt att partiet verkar för
att utöka detta.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SO15009 Förlängt barnbidrag
Ombud
Birgitta Nielsen 34486 / Landskrona
Motionstext
I dag får våra barn och deras familjer barnbidraget utbetalat till dess barnet fyllt ca 16 år och
slutat högstadiet. De flesta ungdomar läser sedan vidare på gymnasiet och får då
studiebidrag istället.
Detta utbetalas bara under studietiden och inget under sommaruppehållet. På sommaren
hänvisas de till att söka jobb för att få pengar och det är inte lätt då de flesta arbetsgivare
114
kräver att du ska vara 18 år för att få sommarjobba och dessutom är arbetslösheten stor och
tillgång till att få jobb är oftast svårt utan utbildning.
Detta i sin tur leder i många till att det finns familjer som hamnar i ekonomiska svårigheter,
eftersom de är beroende av barnbidraget för att få sin ekonomi att gå ihop och detta blir då
en klasskillnadsfråga.
I Danmark och Norge så utbetalas barnbidraget till dess att barnet fyllt 18 år och det är ju
faktiskt först då de blir myndiga. Att då Sverige inte skulle kunna ha samma regler är lite
underligt.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna beslutar om att höja utbetalningsåldern för barnbidraget till 18 års
ålder.
Partistyrelsens yttrande
Övergången från barnbidrag till studiebidrag sker idag i samband med övergången till
gymnasiestudier och därmed ungdomens frivilliga val att studera snarare än arbeta, då
skolplikten har löpt ut. Det är därmed också villkorat med att studier genomförs. Att låta
barnbidraget förlängas till det att ungdomen fyller 18 år skulle alltså öppna upp för att
ungdomar som valt bort gymnasiestudier ändå genererade en inkomst till familjen utan
något som helst krav på sysselsättning. De signaler denna ordning skulle sända ut vore
knappast önskvärda.
Partistyrelsen vill lyfta att denna övergång är ett av många steg i förändrade förhållanden
avseende individers rättigheter och skyldigheter under deras uppväxt. Vid den tidpunkt då
studiebidraget ersätter barnbidraget är ungdomen straffmyndig och har rätt att själv välja
sysselsättning. Med detta taget i beaktande anser vi att dagens ordning är ett lämpligt
första steg på vägen för ungdomar att själva bära ansvaret för sin försörjning. I
sammanhanget är det också rimligt att det följer gängse regler för studiebidrag och endast
delas ut för den tid då faktiska studier sker. Därmed är nuvarande ordning, då
studiebidraget upphör under sommaruppehållet, enligt vår mening fullt rimligt. Vidare
skapar detta incitament för ungdomar att finna aktivitet genom sommarjobb, vilket på
många sätt är ett viktigt förberedande steg in i det reguljära arbetslivet.
Avslutningsvis vill partistyrelsen också poängtera att det finns ett antal olika stöd att söka för
de familjer som är i ekonomiskt behov av detta. .
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SO15010 En föräldraförsäkring för barnets skull
115
Ombud
Louise Erixon 47597 / Blekinge
Motionstext
En viktig grundbult i en sverigedemokratisk familjepolitik är att se till barnen och dess allra
bästa. Föräldraförsäkringen finns till för att barnet ska få möjlighet att under sin första tid i
livet slippa lämnas bort till samhällets omsorg för att dess föräldrar måste arbeta. Det är
med andra ord för barnets skull som denna viktiga trygghet finns till.
Sverige är ett av de bättre länderna i världen när det gäller hur länge föräldrar får stanna
hemma med sina barn vilket är oerhört positivt ur ett barnperspektiv. Dock ser alla familjer
olika ut och har olika förutsättningar. Vissa familjer kan exempelvis bestå av endast egna
företagare och det kan vara svårt att få ett företag att gå ihop om man på bestämd eller
obestämd tid inte kan arbeta och "hålla liv" i verksamheten p.g.a. föräldraledighet. Detta
kan i praktiken innebära nackdelar för både barnet och föräldern. Barnet kan påverkas
negativt genom att det inte får den uppmärksamhet det behöver då föräldern arbetar trots
att han/hon är föräldraledig. Risk finns också att barnet i ett väldigt tidigt stadium måste
börja i förskolan trots att det inte är redo (det finns exempel på förskolor som tagit emot
barn från 9 månaders ålder). Föräldrar kan påverkas negativt genom att det lilla företaget
man driver utan anställda slår omkull p.g.a. att det inte går att hantera verksamheten
hemmavarandes med ett litet barn.
Sverigedemokraterna står idag för en fri föräldraförsäkring där föräldrarna själva får
bestämma vem av dessa som vill och har bäst förutsättningar att stanna hemma med
barnet den första tiden. I praktiken straffas barnen av det nuvarande politiskt styrda
systemet när dess far eller mor inte kan utnyttja "sina" föräldradagar. Detta eftersom vissa
dagar då "brinner inne" och aldrig kommer barnet tillgodo eftersom ingen annan än just
den föräldern kan ta ut dem. Samhället bör naturligtvis i en sådan liten utsträckning som
möjligt försöka styra hur föräldradagarna fördelas. Med utgångspunkt i hållningen som SD
har i frågan idag, finns det både ett utrymme och behov av att bredda perspektivet
ytterligare. Barnen, föräldrarna och även samhället i stort skulle i längden tjäna på att det
öppnades upp för att fler familjemedlemmar, exempelvis en mormor eller morfar, också
kunde ta ut en del av föräldradagarna. Redan idag kan nära anhöriga eller släktingar ta ut
en så kallad "tillfälligt utvidgad föräldrapenning" i särskilda fall och under en mycket
begränsad tid. Främst rör det sig om ensamstående föräldrar eller fall då båda föräldrarna
är sjuka och inte kan ta hand om barnet. Syftet med motionen är dock att utveckla
föräldraförsäkringen i sin helhet för att vara mer anpasslig till den enskilda familjens behov.
En bra grund i form av ett stabilt släktnätverk där inga kan anses utbytbara och där
gemenskap inom familjen stimuleras, vore positivt och skulle kunna generera trygghet för
många barn. Detta förslag är en avgörande möjlighet för både många geografiskt splittrade
familjer där inte möjlighet finns för mor -och farföräldrar att lära känna sina barnbarn på
djupet och för barn som föds i familjer där föräldraledighet av olika orsaker inte passar en
längre period. Denna motion är en öppning för att många barn ska kunna slippa att börja
116
förskola i för tidig ålder bara för att föräldrar av arbetsskäl inte anser sig kunna stanna
hemma längre.
Det finns fortfarande en del oklarheter som kräver djupare utredning från partiet innan man
skarpt tar ställning i frågan om exakt hur och vem. Exempelvis kan detta handla om
huruvida det bör eller inte bör regleras från vilken månad föräldraförsäkringen ska kunna
breddas till att omfatta fler i familjen. Även frågan kring vilka familjemedlemmar eller
eventuellt andra anhöriga som vore aktuella att involveras bör vidare utredas. Om
föräldraförsäkringen ska beröra fler än barnets föräldrar bör den eventuellt också ha ett nytt
namn. Undertecknad anser att ett mer passande namn vore något som anspelar på barnen
då föräldradagarna är till för just dessa.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att det ska vara sverigedemokraternas uppfattning att det vore positivt med ett breddande
av föräldraförsäkringen så att fler än barnets mor och far kan ta ut föräldradagar då
föräldrarna anser det behövas
att partistyrelsen får i uppdrag att vidare utreda frågan och ta ställning till hur den nya
föräldraförsäkringen ska se ut samt vilka som ska beröras av den
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen ställer sig bakom motionärens inställning till det finns behov av en flexibel
föräldraförsäkring. Som påpekas finns idag redan möjligheten till sk. ”tillfälligt utvidgad
föräldrapenning”. Dock är det vår inställning att detta inte är tillräckligt. Motionären nämner
specifikt egenföretagare som särskilt utsatta enligt nuvarande regelverk och partistyrelsen är
benägen att hålla med. Antalet företag i Sverige är långt över 1 miljon. Av dessa är ca 74
procent enmansföretag, i ett så företagsrikt land som Sverige bör bättre möjligheter finnas
för att tillgodose barnens behov till dessa för landet så viktiga entreprenörer.
I Almedalen tidigare i år presenterade Sverigedemokraterna därför ”Barnprogrammet”. I
detta belystes en mängd nya förslag på förbättringar för Sveriges barn och familjer. Bland
annat togs just den problematik motionären påtalat upp. I programmet under punkt
”Barnomsorg genom anhöriga” står att: ”vi vill utreda och möjliggöra för exempelvis moroch farföräldrar att genom en särskild prövning och mot ersättning ansvara för barnomsorg,
enligt ett liknande system som dagbarnvårdare men utan krav på ett minimiantal av barn”.
Följaktligen är detta en politik som Sverigedemokraterna redan driver genom
barnprogrammet och programmet i sin helhet behandlas under nu aktuella Landsdagar.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
117
Finans
FI15001 Reformering av ränteavdraget
Ombud
Josef Fransson 35198 / Västra Götalands läns östra/Skaraborg
Motionstext
Bakgrund
I Sverige kan man som privatperson göra avdrag från sina räntekostnader, mot
skatteinbetalningar, med 30 procent av beloppet. Dock finns en brytpunkt och när
räntekostnaden överstiger 100 000 kronor får endast 21 procent av räntan dras av på den
del av beloppet som överstiger 100 000 kr. År 2012 omfattade ränteavdragen cirka 32
miljarder kronor då svenskarna hade sammanlagda ränteutgifter på cirka 108 miljarder
kronor.
Ränteavdraget har på senare tid kommit att diskuterats allt mer, inte minst som hushållens
skulder har ökat snabbt det senaste decenniet. Sverige har en förhållandevis låg statsskuld
men detta vägs med råge upp av privata skulder. Bland världens mest skuldsatta
ekonomier, alla kategorier, hamnade Sverige på andra plats med skulder på 293 procent av
BNP, endast slaget av Japan med 411 procent. Detta enligt Genève-rapporten som kom
under hösten 2014. Kredittillväxten fortsätter att vara betydligt högre än ekonomin i stort och
ligger sedan 2002 på 5-6 procent per år, vilket bör sättas i relation till flera år av mycket låg
tillväxt. Räknat per capita har vi en lägre BNP samtliga år jämfört med 2007, alltså en
negativ tillväxt/capita. Samtidigt har, enligt de senaste siffrorna från SCB, hushållens lån
sedan början av 2008 ökat med 1 100 miljarder kronor, eller med 56 procent.
När man diskuterar ränteavdraget ska man ha klart för sig att detta snarare är en
subvention av bankerna än av privata låntagare. Dagens låga ränta bidrar till att driva upp
fastighetspriserna, vilket i sin tur driver upp skulderna. Ränteavdraget är en faktor som
triggar utlåningen ytterligare och det står nära till hands att hävda att en bubbla håller på att
blåsas upp. Inte minst som låga räntekostnader uppmuntrar till konsumtion som alternativ
till amortering.
Om amorteringskrav
Ett alternativ till att reformera ränteavdraget som föreslagits har varit ett så kallat
amorteringskrav. Men som man nästan kunde räkna ut på förhand har detta förslag i
skrivandes stund lagts på is. Gissningsvis för att det blev krångligt, slog orättvist och
konsekvenserna blev svåra att överblicka.
Reformförslag
118
En förändring som kan tyckas rimlig är att ränteavdraget endast ska gälla ränteutgifter för
lån kopplade till pantbrev. Det är orimligt att skattebetalarna ska bekosta blancolån till t.ex.
bilar och resor för folk som lånar till konsumtion. Inte heller känns det särskilt rimligt med
avdrag för räntekostnader för aktieköp, eller annat som dyra SMS-lån.
En annan rimlig reformering är att nivån på ränteavdraget sänks, dock inte på ett sätt som
riskerar medborgarnas privatekonomi. Detta måste ske i små steg, t.ex. genom att man
sänker 1-2 procentenhet/år ner till 15-20 %. Att sänka lägre än så kan få andra
konsekvenser då det blir ekonomiskt förmånligt att äga bostäder via bolag.
I och med denna motion skulle det vara önskvärt om partistyrelsen till Landsdagarna 2015
lägger fram ett konkret förslag för hur partiet framgent ska se på frågan om ränteavdraget
och som Landsdagarna kan ta ett beslut om. Om så inte blir fallet är mitt förslag enligt attsatsen nedan.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna beslutar ålägga partistyrelsen att i enlighet med denna motion avge ett
konkret förslag för en reformering av dagens ränteavdrag och som implementeras i
Sverigedemokraternas politiska program.
Partistyrelsens yttrande
Motionären argumenterar väl för sin sak och det finns inget att invända mot rörande
problemformuleringen. Partiet har också varit mycket tydliga i debatten med att man ser
problemen med ökad skuldsättning och dålig signalpolitik. Det är principiellt fel att straffa
sparande samtidigt som man uppmuntrar ökat låntagande.
Det finns vidare många olika typer av åtgärder som kan vidtas. Det kan exempelvis handla
om en avtrappning av ränteavdraget, amorteringskrav för bolånetagare, samt de förslag
som beskrivs av motionären. Lösningarna måste dock ligga i tiden när mycket förändras på
kort tid i det riskabla läge vi befinner oss i idag, såväl vad gäller samhällsekonomiska
förutsättningar som vilket parlamentariskt stöd det finns för olika förslag. Att därmed låsa
fast partiet vid ett landsdagarbeslut som inte går att ändra på kommande två år är därför
inte att agera särskilt ansvarsfullt eller i svenska folkets intresse. Partiet måste istället kunna
föra en aktiv och ansvarsfull ekonomisk politik som är flexibel och ser till den senaste tidens
utveckling. Partistyrelsen är dock tacksamma för synpunkterna från motionären och väljer
att ta dessa i beaktning inför kommande arbete i och utanför riksdagen.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
FI15002 Reglering av vinst och kvalitet i välfärden
Ombud
119
Jeff Ahl 62210 / Halland
Medmotionär och medlemsnummer
Jimmy Ståhl 60078, Aron Emilsson 49454, Stefan Jakobsson 55595, Angelika Bengtsson
53268, Magnus Persson 34801, Roger Richtoff 51320, Roger Hedlund 13607, Robert Stenkvist
35686, Sara-Lena Bjälkö 48725, Cassandra Sundin 61429, Runar Filper 11524, Per Carlberg
19005, Jörgen Fogelklou 59316, Calle Johansson 55262, Petter Nilsson 69171, Robert Jansson
53079
Motionstext
Sverigedemokraterna gick 2014 till val på devisen "Vi väljer välfärd". En devis och fokus som
gav oss platsen som tredje största parti och påvisade att det finns ett ansvarstagande
mittenparti mellan höger och vänster. Vårt hjärta för välfärden är central. Den syftar till att
tillgodose en god levnadsstandard för alla svenskar, baserat på ett nationellt solidariskt
ansvarstagande värt att värna och vara stolta över. Vi ser idag en allt större privat sektor
inom olika välfärdssektorer, många av dessa är drivna av kompetenta och idealistiska
krafter. Andra aktörer sätter däremot vinstintressen framför det uppdrag de har. En
grundbult måste vara att vinstintresse ska vara av sekundär art och kvalitetsmål
överordnade vad avser välfärdstjänster.
Centralt är att våra gemensamma skattemedel ska skyddas från att tas ut i vinstuttag,
resurserna ska stärka kvaliteten och användas till att garantera en god arbetsmiljö för de
som arbetar inom dessa samhällsbärande sektorer. Seriösa privata aktörer, till exempel
personer som tidigare arbetat inom till exempel äldrevården, stiftelser eller liknande som
har en bra idé om hur man ska driva ett äldreboende vitaliserar äldrevården. Frågan rör
däremot hur våra gemensamma skattemedel hanteras, skattemedel vars avsikt är att
investeras i välfärden. Vinstuttag som utgår från de avgifter som den enskilde betalar in till
sitt äldreboende, förskola eller liknande bör tillåtas. Den enskilde medborgaren har rätt att
själv välja förskola, äldreboende och liknande, därmed väljer den enskilde också hur dennes
privata medel används. De skattemedel som subventionerar dessa avgifter fredas dock från
att tas ut i vinst med detta förslag.
Kravet på återinvestering i välfärdsverksamhet är kompakt bland svenska väljare, till och
med bland borgerliga väljare finns det en stor skepsis. Bland våra egna väljare är 50 %
kritiska och vill ha krav på återinvestering av skattemedlen eller totalt vinstförbud. Ytterligare
29 % vill se en kraftig begränsning av vinstuttaget och endast 5 % anser att företagen själva
ska bestämma uttaget av vinst, detta enligt en väl genomarbetad rapport från SOMinstitutet. Det finns således ett starkt stöd för att driva en skarp kravlinje gentemot aktörer i
välfärdssektorn.
Det finns idag rapporter som pekar på olika slutsatser gällande t.ex. löneskillnader, men
bara indikationer på att det förekommer sämre arbetsvillkor inom delar av den privata
välfärdssektorn är fog för bevakning av frågan. Sverigedemokraterna har idag en politik
120
som tar strid för de som arbetar inom välfärdssektorn, den röda tråden i vår politik för
svenska arbetstagare bör vara tydlig.
Det bör, i enlighet med valkonferensens principiella uttalande, finnas tydliga kvalitativa krav.
Kvalitativa krav bör innefatta bemanning som följer rekommendationer från myndigheter,
både vad avser kompetens och kvantitet. Dessutom bör det finnas krav vad avser nyttjandet
av bemanningsföretag i välfärdssektorn, oavsett om det är i privat eller offentlig regi.
Dessutom bör privata välfärdsföretag upprätta en buffert vilken ska användas för att
underlätta ekonomiskt för en kommun om till exempel en friskola går i konkurs eller lägger
ned sin verksamhet av annan anledning. Exakt utformning överlåts till partistyrelsen att
utreda och formulera.
Sverigedemokraterna har i och med antagandet av det skolpolitiska inriktningsprogrammet
en tydlig linje gällande återinvesteringskrav inom skolsektorn. Med denna motion breddar vi
denna politiska vilja och bekräftar att det skolpolitiska inriktningsprogrammet gäller, oaktat
tolkningsutrymmet som uppstod i samband med valkonferensens uttalande om vinster i
välfärden.
Enligt en rapport från Socialstyrelsen framgår det att det sammantaget saknas skillnader i
kvaliteten mellan offentliga och privata aktörer i äldreomsorgen. Förändringar i små steg,
med eftertanke och för folkets bästa bör även fortsättningsvis vara Sverigedemokraternas
röda tråd i svensk politik. Vi är idag det enda ansvarstagande partiet i många avseenden
och det är av vikt att vi fortsätter på inslagen väg. Vi är väl medvetna om, och välkomnar, att
en utredning initierats av regeringen. Dess slutsatser blir viktiga att ta i beaktande när den
slutligen presenterar sina förslag, men vi anser det vara viktigt att vi för tydlighets skull
förankrar ett tydligt ramverk som den politiska ledningen sedan kan förhålla sig till när den
ska analysera och forma ett helhetsförslag i frågan. Den konservativa försiktighetsprincipen
bör vara vägledande när vi väljer välfärd – på riktigt!
Vi föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att vinst på skattemedel ska återinvesteras men att vinstuttag vad avser avgifter ska tillåtas i
alla välfärdsverksamheter
att det i enlighet med valkonferensens principiella uttalande ska finnas tydliga kvalitativa
krav
att det skolpolitiska inriktningsprogrammet ligger fast oaktat valkonferensens principiella
uttalande angående vinster i välfärden
att partistyrelsen får till uppgift att arbeta fram ett helhetsförslag som faller inom ramen för
motionens intentioner i att-satser och motivationstext
Partistyrelsens yttrande
Som ett ansvarstagande mittenparti har vi åtagit oss att se de bästa lösningarna oavsett
ideologisk bakgrund. Detta blir viktigt inte minst när det gäller en sådan politiskt laddad
121
fråga som vinster i välfärden. I grunden handlar det om att inte låsa sig vid ett perspektiv
och vara blind för alternativa lösningar. Som motionärerna hävdar finns det mycket riktigt ett
starkt motstånd mot vinster i välfärden bland våra egna väljare. Samtidigt finns det även ett
stort stöd för valfrihet inom skola, vård, och omsorg.
Valfrihet uppkommer inte utan de entreprenörer som väljer att satsa tid, pengar och sin
framtid på att starta upp och driva äldreboenden, skolor, och vårdinrättningar. Det handlar
således om att balansera mellan två till synes ömsesidigt uteslutande alternativ. Ett ensidigt
vinstförbud för dessa typer av verksamheter skulle eliminera en stor del av verksamheten
och riskera att förhindra framtida nyetableringar av verksamhet. Samtidigt finns det problem
med en del entreprenörer som lyckats göra övervinster på bekostnad av kvalitet eller genom
en medveten (bort)sortering av brukare, i vissa fall till och med utan att ens beskatta
vinsterna i Sverige.
Den rimliga mittenlinjen för partiet torde därför vara att genom mycket tydliga kvalitetskrav snarare än regelrätta utdelningsförbud, samt krav som motverkar en medveten sortering av
brukare, begränsa den typ av övervinster som förekommit inom den privata välfärdssektorn.
Vad gäller kvalitetskrav anser partistyrelsen att det är viktigt att ställa krav på kvalitet på all
välfärdsverksamhet i Sverige, oavsett verksamhetsform eller utövare. Det har varit partiets
utgångspunkt redan från början och kommer självfallet även så förbli.
Partistyrelsen ställer sig också positiv till att låta utreda formerna för en slags buffert för de
privata välfärdsbolagen, vilket skulle borga för en långsiktighet i verksamheten. Det faller sig
även naturligt att vinstuttag inte ska vara möjligt innan en dylik fond har etablerats.
Att det har förekommit problem med en överetablering av privata friskolor i vissa kommuner
är ett faktum. Frågan är om det är lämpligt att just kommunen ska äga vetorätten gentemot
etablerandet av nya friskolor. Partiet driver sedan länge linjen att hela den kommunala
skolan ska återförstatligas. Det vore därför inte orimligt att även vetorätten mot nyetablering
förs över till statlig istället för kommunal nivå, det vill säga i praktiken till Skolinspektionen givetvis med tillhörande regleringar och direktiv.
Vad gäller yrkande tre så ligger alla beslut Landsdagarna fattat kvar såvida inte detta
formellt upphävs genom annorlunda beslut. Det finns därför ingen anledning att ta beslut
om att taget beslut fortfarande gäller.
Slutligen vill partistyrelsen poängtera att motionärernas intentioner är lovvärda och sådana
som vi alla kan ställa oss bakom. Däremot finns det, som ovan förklarat, ingen anledning att
avvika från den flexibla och välbalanserade partilinje som råder idag.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå att-sats 1, 3 och 4,
att bifalla att-sats 2
122
att uppdra åt partistyrelsen att utreda formerna för en buffert som garanterar en
långsiktighet i verksamheten,
att uppdra åt partistyrelsen att utreda om det är lämpligare att vetorätten mot nyetablering
av friskolor ligger på statlig istället för kommunal nivå, samt ge partistyrelsen mandat att
göra i sammanhanget nödvändiga ändringar i det skolpolitiska inriktningsprogrammet.
att uppdra åt partistyrelsen att tydligare motverka skatteflykt inom välfärdssektorn
Infrastruktur och kommunikation
IS15001 Avskaffa gatukostnadsavgifterna
Ombud
Calle Johansson 55262 / Bohuslän
Motionstext
Idag kan kommuner täcka sina självkostnader för att anlägga nya gator och vägar eller
överta gator och vägar från vägföreningar genom att ta ut en gatukostnadsavgift av
fastighetsägarna. Avgiften tas ut som en "engångsavgift".
Plan- och bygglagens nuvarande regler om gatukostnader är ett stort problem för enskilda
småhusfamiljer och ett hot mot det privata ägandet då enskilda småhusägare idag kan
tvingas betala hundratusentals kronor för kommunens gator. Småhusägare med stora
tomter drabbas extra hårt då de tvingas betala både för den befintliga fastigheten och för
tänkbara avstyckningar. För närvarande finns det familjer i till exempel Partille som riskerar
gatukostnadsuttag på i storleken 500-800 000kr. Reglerna träffar dessutom ofta familjer
med relativt måttliga inkomster, detta som följd av att gatukostnader är vanligast i
kranskommunerna och tas ut när tidigare sommarstugeområden blivit permanenta. I bästa
fall kan familjerna komma undan med ett banklån för att finansiera detta, i värsta fall
tvingas de sälja fastigheten. Således är gatukostnader ett självklart hot mot de privata
ägandet.
Min principiella syn är att infrastruktur som är samhället till gagn ska finansieras kollektivt,
det vill säga via skattsedeln. Det är orimligt att en enskild småhusägare ska tvingas betala
stora belopp för nya och upprustade kommunala gator, som denne kanske inte anser sig få
nytta av och därför inte vill ha.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraternas riksdagsgrupp aktivt ska arbeta för att Plan-och bygglagen
ändras så att enskilda fastighetsägare inte kan krävas på pengar för kommunens
upprustning eller nybyggande av gator.
123
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens problembeskrivning av de ekonomiska konsekvenser som
en fastighetsägare kan drabbas av vid byggande eller standardförbättring av gator,
cykelvägar med mera kring fastigheten. Samtidigt noterar partistyrelsen att regeringen tagit
initiativ (N2015/1512/PUB) till just en översyn av plan- och bygglagens (2010:900)
bestämmelser om plangenomförande. Där anges i direktiven att bestämmelserna om
gatukostnader ska analyseras och redovisas utifrån ett helhetsperspektiv. Uppdraget ska
redovisas senare under 2015 av Lantmäteriet, partistyrelsen vill därför invänta denna
utredning för att få den helhetssyn som krävs, och väga in de resultat och finansiella
konsekvenser en förändring skulle resultera i för kommunerna, innan ett skarpt beslut fattas
om frågan.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
IS15002 Färdskrivare för all yrkestrafik
Ombud
Calle Johansson 55262 / Bohuslän
Motionstext
Idag är det lag på att alla lastbilar och bussar som används för yrkestrafik ska vara
utrustade med en färdskrivare. Färdskrivaren kontrollerar och registrerar kontinuerligt
fordonets hastighet samt förarens kör- och vilotider.
Lite förenklat får en förare maximalt köra 4.5 timmar utan paus, där efter ska en paus på 45
minuter tas. En dags körning får vara max 9 timmar. Undantag och speciella regler finns,
men i huvudsak är körtiderna likt ovan nämnda. Dessa regler finns av säkerhetsskäl, för att
föraren av fordonet inte ska bli för trött och för att konkurrensen inte ska ge oacceptabla
arbetsförhållanden.
Det torde därför konstigt att det endast är förare av "tunga" fordon som tvingas ha
färdskrivare.
Det har rapporterats åtskilliga gånger om taxichaufförer vars pass passerat både 16 och 20
timmar. Där chaufförerna jobbar från tidig morgon till sen kväll, och ingen kontrollerar detta.
Det är allmänt känt att trötthet ger längre reaktionstid, minskad uppmärksamhet och kan
grumla omdömet. Vad kanske inte alla vet är att trötthet, eller att föraren somnar bakom
ratten, är den enskilt vanligaste orsaken till att trafikolyckor sker, olyckor som skulle kunna
undvikas. Resultat från studier visar att det är unga förare och yrkesförare som löper störst
risk att drabbas. Andra faktorer av betydelse är körning nattetid, sömnbrist, skiftarbete och
körtidens längd.
124
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna aktivt ska arbeta för att det snarast ska lagstadgas om obligatorisk
färdskrivare i alla fordon som nyttjas i yrkestrafik.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens oro över förare som i yrket framför fordon under lång tid
och därmed riskerar att bli en trafikfara. Det finns redan idag regler för t.ex. taxi om vilotider
samt att dessa måste dokumenteras. I de fall en färdskrivare finns får denna användas som
sätt att dokumentera detta, även lättare gods- och persontransporter omfattas av reglerna.
Däremot finns idag ingen allmängiltig definition om vad som avses med yrkestrafik (i lagen
benämns gods och persontransporter mot ersättning som yrkesmässig trafik), vilket gör en
avgränsning svår. T.ex. skulle hemtjänst eller försäljare som använder fordon i tjänsten
kunna tänkas vara yrkestrafik, av vilka det är orimligt att kräva färdskrivare.
Gällande taxinäringen ska det dock nämnas att ledamöterna i trafikutskottet redan idag
arbetar med just förslag för att komma tillrätta med de oseriösa inslagen i taxinäringen. I
detta fall kan färdskrivare mycket väl vara en möjlig och intressant lösning. Förslagen kräver
dock vidare utredning så att partiet kan fatta beslut utifrån bästa, möjliga politiska
avvägningar och avgränsningar.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
IS15003 Förenkla reglerna för ombyggnad av A-Traktorer
Ombud
Stefan Jägnert 75071 / Hallands Län
Motionstext
Idag finns det EU-mopeder och s.k. EU-mopedbilar som båda får gå i 45 km/h . A-traktorer
får gå i 30km/h efter ombyggnad med dubbla spärrade växellådor och ofta med ett varvtal
på 5-6000 varv. Vilket medför att varken motorer eller växellådor håller.
Detta gör att många av våra ungdomar ofta i smyg byter ut växellådorna efter
registreringsbesiktningen till enkel lådor, ibland utan spärrar som går på tok för snabbt,
dessa ungdomar blir även en större trafikfara både för sig själva och andra med trafikanter.
Skulle dessa ombyggda A-traktorer godkännas med t ex spärrade enkel lådor och
varvtalsregulator och dessutom få gå i 45km/h, skulle dessa ofta olovliga A-traktorer i
princip försvinna. Med högre hastighet skulle även färre bli påkörda bakifrån och
omkörningsolyckor skulle minska. Vore det inte rimligt att ändra på dessa gamla regler som
är nästan oförändrade sen 1975.
125
Jämför man en EU-moped/EU-mopedbil med en A-traktor så är ju krocksäkerheten vid en
kollision obefintlig då dessa (mopeder) mest består av plast i jämförelse med en A-traktor
som exempel kan vara en Volvo som är serietillverkad med hög krocksäkerhet. Varför ska vi
inte göra trafiken säkrare för våra ungdomar och övriga trafikanter?
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna lyfter denna fråga i riksdagen
att Sverigedemokraterna arbetar aktivt med för att förändra reglerna för A-traktorer
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen ställer sig positiva till en förändring av reglerna för A-traktorer, både från
trafiksäkerhets- och miljösynpunkt.
A-traktorer är för många ungdomar på landsbygden viktiga av bekvämlighetsskäl för att
kunna upprätthålla ett socialt umgänge och en känsla av frihet. Ur miljöhänseende är
regelverket dock inte särskilt bra i sin nuvarande utformning, då många A-traktorer, med
dagens regler om varvtal och hastighetsbestämmelser, drar så mycket som fyra till fem liter
per mil, vilket de med ändrat regelverk inte hade behövt. Eftersom A-traktorer är vanligast
på landsbygden, där huvuddelen av trafiken går betydligt snabbare än 30 km/h, är det
även viktigt från säkerhetssynpunkt att fordonen kan hålla en jämnare takt med övrig trafik.
Sammanfattningsvis anser partistyrelsen därför, liksom motionären, att reglerna för Atraktorer bör förbättras.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att bifalla motionen.
IS15004 Motion om tvåspårig Norrbotniabana
Ombud
Magnus Häggblad 60831 / Norrbottens län
Eventuell medmotionär och medlemsnummer
Robert Håkansson 79022, Eric Palmqvist 77766, Martin Klausen 35043, Jonathan Lundin
68924
Motionstext
Norrbotniabanan är en järnväg mellan Umeå och Luleå som planeras bli en förlängning av
den redan uppförda Botniabanan som sträcker sig mellan Ångermanälven i söder och
Umeå i norr.
126
Tanken med projektet är att sammanknyta Norrbottens kustområden och i förlängningen
vårt grannland Finland med modern järnvägsinfrastruktur.
I dagsläget finns projektet bara på planeringsstadiet, men ett förverkligande diskuteras
alltjämt. Status idag är stillestånd i väntan på en politisk majoritet med pengar över och
infrastruktursatsningar på agendan.
Norrbottens kustområde har Norrbottens läns största koncentration av både industrier och
människor och projektet kan rättfärdigas samhällsekonomisk på många sätt.
Att Sverigedemokraterna har en mycket positiv hållning till infrastruktursatsningar på järnväg
är inget nytt. Men motionären vill härmed föreslå en ökad ambitionsnivå gällande banans
kapacitet och utvecklingsmöjligheter.
På en järnväg som ska trafikeras av tåg i båda riktningar anläggs mötesplatser för att tillåta
tågen att mötas. I praktiken så anläggs en mötesplats om cirka 5 kilometer för varje mil
järnväg som anläggs. Med en extrakostnad om cirka 40 % så kan man erhålla en tvåspårig
järnväg med de kapacitetshöjningar detta innebär.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att uppdra åt partistyrelsen att verka för en utökning av ambitionsnivån för Norrbotniabanan
till ett anläggande av tvåspårig järnväg.
att uppdra åt partistyrelsen att i den händelse en utökad ambitionsnivå till tvåspårig järnväg
vid projektstart inte är rimlig att genomföra, verka för att tunnlar, broar, banvallar,
projektering osv inriktas på att i framtiden kunna medge en tvåspårig Norrbottniabana.
Partistyrelsens yttrande:
Norrbotniabanan är viktig för Norrland, svensk basnäring, en levande landsbygd och därför
i förlängningen också för hela Sverige. Sverigedemokraterna är positiva till banan och
förordar en projekteringsstart under kommande budgetperiod, med en ambition av att ha
minst samma standard som Botniabanan vilket innebär enkelspår och max tillåten hastighet
om 250 km/h. Vad gäller just dubbelspår anser partistyrelsen dock att sådana i dagsläget
inte är motiverade prioriteringsmässigt och utifrån de statsfinansiella ramar partiet har att
arbeta med i nuläget. Med anledning av detta anser partistyrelsen att motionen bör avslås.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
Kultur
127
KU15001 Reform utav radio- och TV-avgiften
Ombud
Calle Johansson 55262 / Bohuslän
Motionstext
Radio- och TV-avgiften har länge varit ett hett ämne i den svenska debatten. Ett ämne som
de senaste åren hettats upp ytterligare efter beslut om att även läsplattor och mobiltelefoner
ska räknas som radio- och TV-mottagare. Nu har förvisso detta beslut hävts, men
problematiken med dagens avgift kvarstår.
Avgiftens ändamål är i grunden gott, att erbjuda medborgarna ett oberoende radio och TVutbud. Huruvida det är oberoende eller ej går jag inte in på närmare i denna motion.
Problemet med avgiften är att den är föråldrad. Lagen antogs i en tid då alla hushåll inte
hade tillgång till vare sig radio eller TV, och då var avgiften en bra lösning. Idag har gemene
man tillgång till både radio och TV, vilket ändrar förutsättningarna för avgiften.
Jag menar att en reform av avgiften vore på sin plats! Lösningen är att placera radio- och
TV-avgiften som en del av inkomstskatten. Att betala radio- och TV-avgiften i förhållande till
inkomsten är också mer rättvist. Idag är räkningen från Radiotjänst en klump i magen för
många låginkomsttagare, medan medel- och höginkomsttagarna inte drabbas lika hårt.
Jag menar att det ligger i statens intresse att erbjuda alla medborgare en oberoende radio
och TV, vare sig man är rik eller fattig.
Även administrationen skulle gynnas. Idag går stora resurser åt för att handlägga avgiften
samt kontrollera vilka som gör sig skyldiga till att betala denna, administration som då
undviks med det nya systemet.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska verka för en reform av Radio - och TV-avgiften så att denna
finansieras via inkomstskatten, baserad på inkomsten.
att uppdraga åt Partistyrelsen att se över möjligheterna till hur en skattefinansierad PublicServiceavgift i praktiken skulle fungera.
Partistyrelsens yttrande
Radio- och TV-avgiften har varit en omtalad fråga de senaste åren. Hur vi konsumerar
media har förändrats och övergången från traditionella tv-sändningar till streamingtjänster
innebär att det finns behov av att reformera radio- och TV-avgiften. Redan till 2013-års
Landsdagar inkom två motioner angående Radio och TV-avgiften. I sina yttranden över
dessa, vilka bifölls, anförde partistyrelsen att Radio- och TV-avgiften i sin nuvarande
utformning bör avskaffas och att finansieringen av Public Service istället ska ske via
128
skattsedeln. Sverigedemokraternas ledamöter i kulturutskottet har sedan dess arbetat
vidare med frågan.
Partistyrelsen stödjer tanken bakom Public Service och anser det vara av stor vikt att behålla
detta eftersom kvalitativ samhällsinformation och ett brett utbud av svensk samt nordisk film
och tv är att betrakta som ett allmänintresse. Det är också därför viktigt att Public Service får
de resurser som behövs.
Om finansieringen skulle ske genom inkomstskatt och därmed vanliga skattemedel via
budgetposter finns en betydande risk att politiska intressen skulle kunna komma att försöka
styra eller begränsa nyhetsrapportering och programutbudet - exempelvis genom
förändringar av skattesystemet vid maktskiften i riksdagen.
Partistyrelsen anser istället därför att Radio och TV-avgiften ska vara utformad på liknande
sätt som begravningsavgiften, det vill säga anpassad efter ändamålets faktiska kostnader.
Skatten blir en separat post på skattsedeln och debiteras i proportion till inkomstens storlek,
eventuellt upp till ett övre tak i ungefärlig proportion till dagens TV-avgift utslaget per person
som betalar. Detta var också vad den senaste Public Service-utredningen kom fram till. På
detta sätt hindras politiska intressen från att ta kontroll över finansiering, då kostnaden
förblir densamma oavsett hur skattesystemet är utformat och på så sätt säkerställs och
upprätthålls även Public Service-bolagets oberoende. Samtidigt blir systemet mer rättvist då
samtliga personer med inkomst betalar för sin egen möjlighet att nyttja Public Service i
stället för att enmanshushåll ska betala samma summa som hushåll med två eller flera
vuxna förvärvsarbetande.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
KU15002 Ändring av tillsättningen av ledamöter till
Granskningsnämnden
Ombud
Mikael Strandman 56265 / Ombud Stockholms län
Medmotionär och medlemsnummer
Fredrik Lindahl 53566, Per Carlberg 19005
Motionstext
Myndigheten för radio och tv är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som ersatte
myndigheterna Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV den 1
augusti 2010. Myndigheten ska övervaka genom granskning i efterhand att program som
har sänts i tv eller radio eller tillhandahållits i beställ-tv står i överensstämmelse med radio-
129
och TV-lagen och de programrelaterade villkor som kan gälla för tjänsterna. Granskningen
ska ske efter anmälan eller på initiativ av nämnden eller av myndigheten själv.
Nämnden ska alltså övervaka att Sveriges televisions, Sveriges radios och
Utbildningsradions program lever upp till de regler som gäller för sändningar i SVT, SR och
UR. Dessa handlar om:
• opartiskhet
• saklighet
• respekt för privatlivet
• beriktigande och genmäle
• mediets genomslagskraft
• våld och pornografi
• otillbörligt kommersiellt gynnande
• sändningsbeteckning
• reklam
• sponsring
• produktplacering
Myndigheten för radio och tv, fortsättningsvis benämnd nämnden, består av en ordförande,
sex andra ledamöter och fyra ersättare och tillsätts av regeringen. Nämnden är
beslutsmässig med en ordförande och tre ledamöter.
Endast ordförande i nämnden ska vara eller ha varit domare. Resterande ledamöter är
kulturpersonligheter, journalister, redaktörer och medieforskare.
Vi sverigedemokrater anser att denna tillsättning inte är rättssäker. Dels det faktum att
regeringen själva avgör vilka som ska granska Public Service och dels det faktum att endast
en ledamot är jurist gör att medborgarna inte kan vara säkra på att nämnden är objektiv
och har kompetens för sin granskning.
Misstankar kommer onekligen att finnas att regeringen tillsätter personer som är positivt
inställda till dom själva och inte kommer att vara objektiva i sin granskning av anmälda
program. Dessutom kommer tvivel finnas om den juridiska kompetensen då endast en
ledamot avlagt svensk juristexamen.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska arbeta för att nämndens ordinarie ledamöter utökas till elva
och med åtta ersättare
130
att Sverigedemokraterna ska arbeta för att tillsättningen av ledamöter och ersättare i
nämnden inte görs av regeringen utan genom en representation av alla politiska partier
invalda i Riksdagen med två representanter från varje parti (ordinarie samt ersättare).att
Sverigedemokraterna ska arbeta för att resterande ledamöter utöver de tillsatta från
partierna i Riksdagen ska vara jurister (ha avlagt svensk juristexamen) och tillsättas av
Domarnämnden vid Sveriges Domstolar.
Partistyrelsens yttrande
Granskningsnämnden fungerar som kontrollorgan för innehållet Public Service-bolagens
radio och TV-sändningar. Därmed är det viktigt att Granskningsnämndens arbete
genomsyras av objektivitet och saklighet. Partistyrelsen instämmer därför med motionären i
att det skulle vara mycket problematiskt om Granskningsnämnden särskilt gynnade något
politiskt parti.
Det bör i sammanhanget nämnas att Public Services-bolagens verksamhet huvudsakligen
regleras av sändningstillståndet och Radio- och TV-lagen. Dessa styrdokument ska
garantera yttrandefrihet och ett debattklimat präglat av respekt.
Partistyrelsen anser därför att det främst är genom att se över aktuella lagar och
förordningar som ett nyanserat och oberoende programinnehåll kan säkras. Att byta ut eller
tillföra ledamöter som nomineras av riksdagspartierna eller har en juristexamen skulle
sannolikt inte göra någon större skillnad i sak, då det ändå är de politiskt skrivna
styrdokumenten som nämnden har att förhålla sig till. Slutligen är det av uppenbara skäl
inte ändamålsenligt att riksdagspartiers representanter granskar den medieverksamhet
som bland annat har i uppdrag att just granska den parlamentariska makten.
Partistyrelsen vill med det sagt understryka att det är mycket viktigt att Public Servicebolagen upprätthåller sitt oberoende från såväl statliga, politiska som kommersiella
intressen. I motion 2013/14Kr3 föreslår Sverigedemokraterna därför att
Granskningsnämnden ska få ett förtydligat uppdrag att granska Public Service-bolagen när
de i sina sändningar förfar indirekt partiskt.
Med indirekt partiskt menas val av programmens innehåll, val av experter, folkbildare,
paneler, inslag, program upplägg med mera som indirekt vinklar programupplägget på ett
sätt så att det stödjer en viss politisk, filosofisk eller religiös uppfattning. Sådana indirekta
snedvridningar av programinnehållet är nämligen vanligt förekommande men subtila och
uppfattas sannolikt inte av många, om de inte är särskilt uppmärksamma på det. Genom
att tillföra en sådan ny kontrollmekanism via Granskningsnämndens arbete, anser
partistyrelsen att Public Service-bolagens opartiskhet skulle stärkas avsevärt i linje med
motionärens intentioner.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
131
KU15003 Införande av nya regler för sammansättningen av
företagsledningarna för våra Public Servicebolag
Ombud
Mikael Strandman 56265 / Ombud Stockholms län
Medmotionär och medlemsnummer
Fredrik Lindahl 53566, Per Carlberg 19005, Arnold Boström 2225
Motionstext
Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR är den svenska statliga stiftelse som äger public
service-företagen Sveriges Radio Aktiebolag (SR), Sveriges Television Aktiebolag (SVT) och
Sveriges Utbildningsradio Aktiebolag (UR). Stiftelsen bildades år 1997 och dess uppgift är att
utgöra en buffert mellan statsmakterna och bolagen. Detta sker genom att stiftelsen äger
och förvaltar aktierna i programbolagen och utser bolagens styrelser.
Styrelsen för Förvaltningsstiftelsen (2010 bestående av ordförande, vice ordförande och elva
ytterligare ledamöter) utses av regeringen på förslag av de politiska partierna i riksdagen,
men för att riksdagsval inte ska ha ett omedelbart genomslag i Förvaltningsstiftelsens
styrelses sammansättning har man kommit överens om att styrelsens ordförande och sex
andra ledamöter utses av regeringen det år som följer på ett riksdagsval; ordföranden utses
på fyra år och ledamöterna på åtta år. Därmed kan ordföranden bytas ut av en nytillträdd
regering, men däremot finns det i övrigt en fördröjning i styrelsens sammansättning. Fram till
hösten 2009 hade Förvaltningsstiftelsen befogenhet att utse merparten av ledamöterna i
produktionsbolagens styrelse och sedan dess utser Förvaltningsstiftelsen samtliga
ledamöter i de respektive styrelserna. Tidigare utsåg regeringen (efter samråd med
riksdagspartierna) ordföranden i respektive programbolags styrelse, men denna uppgift
ligger nu alltså helt hos Förvaltningsstiftelsen.
Stiftelsen utövar inte något direkt inflytande över programmen eller deras innehåll. Inte heller
programbolagens styrelse har sådan direkt makt utan besluten om program och
programinnehåll fattas av respektive bolags företagsledning.
Med anledning av ovanstående är det alltså inte alls givet att de personer som styr över
programmen i SVT och SR utgör någon form av representation av befolkningens politiska
åsikter. Tvärtom visar flera undersökningar, bland annat en undersökning gjord av Kent Asp
vid Göteborgs Universitet att 52 % av journalisterna sympatiserade med Miljöpartiet.
Vi har i Sverige idag en situation där en politisk kultur, med mycket kraftig slagsida åt
vänster, råder i de Public Service bolag som opartiskt och neutralt ska förmedla nyheter till
medborgarna.
För att ändra på detta och få in en mer demokratisk och politiskt neutral anda hos dessa
Public Servicebolag bör framförallt bolagens företagsledningar, vilka är de som styr över
132
programinnehållet, representera samtliga riksdagspartier och inte indirekt utses av stiftelse
som i sin tur utses av de som för närvarande har makten i Riksdagen (Regeringen). Risken
med att de som har makten även styr Public Service till sin favör är uppenbar och
utvecklingen hos Putins Ryssland borde leda till eftertanke.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ska arbeta för att sammansättningen av Public Service-bolagens
ledning sker med minst en ledamot från varje riksdagsparti och resterande ledamotsposter
delas ut till de största partierna i fallande ordning.
att Sverigedemokraterna ska arbeta för att samtliga journalister som arbetar inom publicservice alltid måste uppge sin politiska hemvist, antingen genom en offentlig lista eller
genom ett appendix under journalistens namn i reportaget.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens engagemang vad gäller medborgarnas tillgång till
nyanserad information och ett politiskt neutralt nöjesutbud. Det är även viktigt att vi i Sverige
har oberoende medier som granskar makten. Enligt sändningstillstånden ingår det i Public
Service bolagens uppdrag att ge utrymme åt och stimulera en debatt kring en mångfald av
åsikter och meningsyttringar. De ska även ge medborgarna den allsidiga information
medborgarna behöver för att ta ställning till samhälls- och kulturfrågor.
Många ifrågasätter idag tyvärr om Public Service fullt ut följer sitt uppdrag om opartisk
nyhetsrapportering till svenska folket.
Partistyrelsen vill emellertid påpeka att motionärernas förslag om att låta Public Servicebolagens ledningar bestå av ledamöter tillsatta av riksdagspartierna inte försäkrar att
bolagens programinnehåll skulle undgå någon politisk vinkling. Detta eftersom många
partier och politiska åsikter inte finns representerade i riksdagen idag. Det behöver knappast
påpekas att det bara var några år sedan Sverigedemokraterna själva inte var
representerade i riksdagen. Vidare anser partistyrelsen att det finns en poäng i att
medierna, ”den tredje statsmakten”, är så politiskt oberoende som möjligt i syfte att
möjliggöra, att en kontinuerligt objektiv granskning av de politiska och dömande makterna
säkerställs. Skulle riksdagspartierna styra public service faller ju hela idén med att
allmänheten ska få tillgång till en oberoende granskning av de styrande i landet.
Vad gäller allmänhetens kännedom om journalisters politiska hemvist har partistyrelsen
förståelse för motionärens intentioner, skulle journalister tvingas att redovisa sina politiska
hemvister skulle befolkningen lättare kunna urskilja och kompensera för eventuell politisk
snedvridning i journalistens rapportering i teorin. Däremot vill partistyrelsen påpeka att ett
sådant förslag skulle vara mycket svårt, rentav omöjligt, att genomföra i praktiken. Det finns
exempelvis inget som garanterar att journalistens politiska hemvist verkligen är den
journalisten uppgett. Vidare är det inte säkert att en journalist erkänner sig till ett parti eller
specifik ideologi överhuvudtaget. Vi kan heller inte kontrollera eller efterforska vad
133
journalisten röstar på eftersom det skulle inskränka valhemligheten. Slutligen skulle en
sådan ordning sannolikt också hindra journalister som sympatiserar med partier med en
tydlig hotbild mot sig eller tillhörande politisk hemvist som inte är allmänt socialt accepterad,
att arbeta inom Public Service. Kanske skulle ett sådant förslag därför rentav vara
kontraproduktivt och stärka den politiska snedvridningen som finns bland yrkesverksamma
journalister idag.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
KU15004 Motion angående den svenska spelmarknaden
Ombud
Per Carlberg 19005 / Stockholms län
Motionstext
Bakgrund
Den svenska spelmarknaden ska konkurrensutsättas av seriösa utländska bolag, en slags
garanti för att de svenska spelbolagen håller en hög nivå på sin verksamhet och att det ges
ett stort utbud och framförallt ett säkert handhavande av sina kunder.
Idag är dock förutsättningarna mellan de utländska och svenska bolagen allt för stora och
orättvisa. De utländska bolagen, ofta styrda från skatteparadis så som exempelvis Malta,
slår hårt mot de redan tungt beskattade svenska bolagen som ska konkurrera om samma
målgrupp.
Den svenska spelmarknaden har sedan en tid tillbaka ut satts för en hård utländsk
konkurrens, inget fel i sig men då de bolag som huserar i så kallade skatteparadis endast
betalar en bråkdel i skatt gentemot de svenska bolagen, uppstår en orättvis förutsättning. Ett
bolag som t.ex. ATG betalar dessutom ut prispengar till hästägare samt bidrar även till
ungdomsverksamhet och återväxt. De utländska bolagen som slår sig in på den svenska
marknaden, kan förutom att de slipper betala skatt, vinster och bidra till återväxt, snylta på
evenemang som de svenska bolagen tvingas betala. Problemet blir då att folk i större
utsträckning spelar på de utländska bolagens eftersom de kan ge högre vinster till spelaren
än de svenska, då förutsättningarna är felaktiga och orättvisa redan från början. De svenska
spelbolagen tappar i andelar mot utländska bolag och mindre pengar går till staten och
mindre pengar går till den svenska idrotten, en ond spiral som går rakt nedåt, om vi inte
hjälper de svenska bolagen och vänder den nedåtgående trenden och inför en rättvis
spelordning i Sverige.
Syfte
134
Vi vill att den svenska spelmarknaden ges en möjlighet att på lika villkor kunna konkurrera
med de utländska bolagen. Vi anser att en licensmodell ska införas. Vill du anordna spel
och dobbel i Sverige så ska du likt andra betala en licens för att kunna verka på den
svenska spelmarknaden.
Mål
Vi vill se ett licenssystem likt de som redan finns i andra länder implementeras, så att de
bolag som vill verka i Sverige har samma regler som de svenska samt att svenskägda bolag
slipper konkurrensutsättas utifrån helt andra förutsättningar.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Partistyrelsen uppdras att utreda om en förutsättning för att införa en spellicens likt den
som finns i exempelvis Danmark och att man därefter inför det i Sverigedemokraternas
partiprogram.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens problembeskrivning av den svenska spelmarknaden. Det är
mycket problematiskt att utländska spelföretag tar marknadsandelar utan att betala skatt
eller bidra till återväxt. De utländska aktörerna bryter även ofta mot svensk lag genom
intensiv spelreklam och expansiv marknadsföring.
Det bör i sammanhanget nämnas att det enligt Riksrevisionen rapport från 2012 ”Statens roll
på den svenska spelmarknaden – Ett EU-perspektiv”, är tillåtet och möjligt från ett EU-rättsligt
perspektiv, för en medlemsstat som Sverige, att förbehålla offentliga organ rätten att
organisera hasardspel. Kort sagt är detta förenligt med EU-lagstiftningen, om fri rörlighet för
varor och tjänster att inskränka spelmarknaden, så länge aktörerna på den svenska
spelmarknaden inte agerar på ett sätt som tyder på ett underliggande intresse av
vinstmaximering.
Däremot anser inte partistyrelsen att en licensmodell såsom motionären föreslår är den
bästa tänkbara lösningen. Det finns nämligen en betydande risk att en licensmodell skulle
slå ut svenska ideella aktörer, bland annat sådana som stöttar den svenska idrottsrörelsen.
Små ideella aktörer har nämligen ofta inte samma möjlighet att leva upp till kraven om
återbetalning av vinst eller tillgång till kompetens inom juridik och redovisning som
ansökningsprocessen för spellicens förmodligen skulle kräva. Samtidigt är ideella föreningar
viktiga från demokrati- och folkhälsosynpunkt och deras försörjning bör därför inte
äventyras.
Partistyrelsen anser därför att Sverige bör försöka finna en modell som både värnar den
svenska spelmarknaden från utländska intressen, och samtidigt inte inskränker på ideella
föreningars behov av sidoinkomster.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
135
Skatter
SK15001 Öka valfriheten för familjen - återinför sambeskattning
Ombud
Gunilla Gomér 18 / Västra Götaland Norra
Motionstext
Flertal länder i Europa erbjuder någon form av sambeskattning mellan gifta makar. Ett
system som kan utformas på olika sätt, med syfte till att underlätta den ekonomiska
situationen för familjen.
Ett par som ingått äktenskap betraktas från samhället sida som en ekonomisk enhet.
Exempelvis har man försörjningsplikt gentemot sin partner. När bidrag ska betalas från det
offentliga tas bådas inkomster med som i beräkningen. Detsamma gäller om man är
återbetalningsskyldig till staten, då en skuldfri person i praktiken kan bli skyldig att betala för
sin partners skulder. Däremot anses makarna vara enskilda enheter när skatt ska betalas in
till staten.
I Sverige fanns sambeskattningen fram till 1970-talet, då den avskaffades.
Förslaget är att införa en frivillig sambeskattning. Där de gifta par som så önskar kan få
sambeskattning som innefattar att de gemensamt skattade makarna tillsammans får
dubbelt grundavdrag, samt att övriga brytpunkter för t.ex. jobbavdrag och statsskatt höjs för
att reflektera att det är två personer som beskattas och inte en.
För att skapa större valfrihet för landets familjer.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna verkar för att återinföra sambeskattning, för de makar som så
önskar det.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser att familjen är samhällets viktigaste och mest grundläggande enhet.
Starka och trygga familjer är en nödvändig förutsättning för harmoniska
samhällsförhållanden, inte minst genom sin omhändertagande, kulturförmedlande och
fostrande funktion.
I likhet med motionären delar partistyrelsen därför uppfattningen om att frivillig
sambeskattning är ett bra förslag och en del i en god familjepolitik. Frågan håller även på
att utredas närmare inom ramen för partiets riksdagsarbete. I nuläget riskerar dock
förslaget att bli tämligen kostnadsdrivande, varför partistyrelsen öppnar upp för att driva
frågan, först när det ekonomiska läget tillåter det.
136
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
Skola och utbildning
SU15001 Totalförsvarsundervisning i grundskola och
gymnasium
Ombud
Eric Palmqvist 77766 / Norrbottens län
Eventuell medmotionär och medlemsnummer
Robert Håkansson 79022 Norrbotten, Petter Nilsson 69171 Västerbotten
Motionstext
Sveriges totalförsvar utgörs av Civilförsvaret och det militära försvaret. Totalförsvaret ska ha
förmåga att värna om vårt rikes befolkning vid allvarliga händelser i fredstid genom att bistå
civila myndigheter. Det kan exempelvis röra sig om miljökatastrofer, skogsbränder och
eftersök av försvunna personer. Totalförsvaret, i synnerhet då den militära delen, ska också
vara vår gemensamma garant mot yttre hot i händelse av ofred i vår omvärld eller direkt
aggression riktad mot vår stats suveränitet.
Under senare tid har vi sett allvarliga konflikter i vår såväl nära som avlägsna omvärld.
Exempelvis så visar Rysslands annektering av Krim, IS framfart i Syrien/Irak och
terroraktioner och katastrofer runt om i världen på den sårbarhet våra moderna samhällen
lider av och vikten av att ha ett väl fungerande totalförsvar.
Den allmänna värnplikten avskaffades (tyvärr) i Sverige år 2010. Värnplikten hade många
syften varav ett var att öka den enskildes, och därmed befolkningens, kunskaper om
Sveriges säkerhetspolitik och totalförsvar. I stort sett alla män gjorde militär grundutbildning
(värnplikt) vilket fick till följd att nära nog alla medborgare hade en farfar/morfar, pappa,
bror eller make/sambo som hade gjort militär grundutbildning -"lumpen"- och därmed
besatt en viss insikt i hur Sveriges totalförsvar var organiserat. Värnplikten
medvetandegjorde det svenska försvaret hos den enskilde och fungerade även som en
utmärkt rekryteringsbas för officerare, reservofficerare, meteorologer och tekniker m.fl.
Försvaret, i synnerhet det militära, lider idag svårt av minskade anslag (räknat i % av BNP)
vilket får som naturlig följd att besparingar görs på försvarets exponering vid mässor,
nationaldagsfirande och andra liknande evenemang. Vidare så har många
137
regementen/flottiljer/örlogsbaser i rask takt avvecklats vilket minskat den lokala
förankringen och exponeringen ute i samhället.
Sverige har dessutom under de senaste decennierna tagit emot ett mycket stort antal
invandrare med en helt annan erfarenhet av försvar och militär. Många av dessa har flytt
undan krig och förväntar sig rimligen att deras nya hemland ska erbjuda dem en trygg
framtid utan ockupation eller krig. Dessa personer står dessvärre helt utan den naturliga,
traditionella relation till Sveriges totalförsvar som tidigare varit en så självklar del av
allmänbildningen bland svenska medborgare, även dem utan ett uttalat försvarsintresse.
Man kan därför säga att försvarets folkliga förankring idag gått helt förlorad!
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraternas partiledning ska verka för att ämnet/temat "Totalförsvarskunskap"
ska utgöra en obligatorisk del av grundskolans ämne NO (Nutidsorientering) eller av annat
ämne som befinns lämpligare.
att Sverigedemokraternas partiledning ska verka för att ämnet/temat "Totalförsvarskunskap"
ska utgöra en obligatorisk del av gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning.
att Sverigedemokraternas partiledning ska verka för att ämnet/temat "Totalförsvarskunskap"
i de lägre årskurserna främst utformas med fokus på civilförsvar och krissituationer och i
högre årskurser med större fokus på vårt militära försvar.
att ämnet/temat "Totalförsvarskunskap" ska belysa hur samhällsstrukturer fungerar i
händelse av kris och ofred, hur försvarsmakten fungerar i händelse av kris och ofred och hur
den enskilde individen och dess familj bäst klarar sig i händelse av kris och ofred. D.v.s.
utbildning i totalförsvarets uppbyggnad, syften och förmågor.
att syftet med ämnet/temat "Totalförsvarskunskap" ska vara att såväl sprida kunskap om,
som öka allmänhetens intresse för, totalförsvaret och därmed återskapa den folkliga
förankringen till försvarsmakten som idag gått förlorad
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om att den folkliga förankringen minskat för
Försvarsmakten sedan värnplikten lades vilande. Tidigare fanns en naturlig kontakt mellan
Försvarsmakten och det civila Sverige genom värnplikten och repetitionsövningarna av äldre
värnpliktiga. Varje årskull män - och en del kvinnor - hade sina egna värdefulla relationer
och sina egna unika minnen från Försvarsmakten och sin tjänstgöring där - det var detta
som var grunden till den folkliga förankringen. I och med att värnplikten idag är "vilande",
har den naturliga kontaktyta, som funnits mellan det civila Sverige och Försvarsmakten de
senaste 100 åren tråkigt nog försvunnit.
Vidare är också partistyrelsens inställning att kunskaperna kring hur medborgarna ska
agera vid olika kriser också minskat. Då värnplikten och civilplikten fanns, utbildades som
mest ca 50 000 män och kvinnor i hur de skulle klara krigets krav och påfrestningar. Den
138
goda bieffekten som denna utbildning gav, var ökad kunskap om att kriser kan uppstå, hur
sårbar vårt samhälle var/är, vilka åtgärder man bör vidta och vad som är bra att ha hemma
för att klara enklare kriser, det gav också en grundläggande kunskap om hur man lagar
mat på spritkök, enklare sjukvård, släcka mindre bränder, hur man klarar sig utomhus
under årets alla månader m.m.
Partistyrelsen ställer sig dock undrande till vilka årskurser som inbegrips i motionärens
begrepp "de lägre årskurserna"? Att utbilda eleverna i de lägsta årskurserna - ex åk 1, åk 2
och åk 3 - i "Totalförsvarskunskap med inriktning civilförsvar och krissituationer", är
partistyrelsen mycket skeptisk till. Partistyrelsen anser inte att barn i den åldern är tillräckligt
mogna att få utbildning i detta ämne. Utbildningen kan istället skrämma och oroa barnen
och på så sätt ge en starkt negativ effekt.
Avslutningsvis anser inte heller partistyrelsen att det är politikens uppgift att detaljstyra
läroplanen på den nivå som motionären föreslår. Sverigedemokraterna vill nämligen höja
läraryrkets status och undervisningens kvalitet, detaljstyrning riskerar däremot att leda till
lägre status på läraryrket genom avprofessionalisering. Partistyrelsen anser istället att
politiker endast ska sätta mål och tillföra medel för att dessa mål ska kunna uppnås och att
de som är experter - skolverket och lärarna – är de som ska styra över detaljerna.
Sammanfattningsvis, då målgruppen för motionärens förslag är oklar samt då dessa
sannolikt skulle stå i strid med partiets övriga syn på hur skolundervisning och läraryrket i
Sverige bör utformas, anser partistyrelsen därför att motionärens förslag inte bör tillstyrkas.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SU15002 Läromedel certifierade utav skolverket
Ombud
Jörgen Grubb 33695 / Malmö
Motionstext
Idag finns en uppsjö av olika läromedel för skolans alla ämnen. Det står lärare och skolor
fritt att köpa in vilka läromedel de önskar. Det är rimligt att anta att priset för ett visst
läromedel ofta är avgörande för valet vid inköp.
En andel av dessa läromedel beskriver, ett visst givet ämnesområde, på ett ofullständigt sätt.
Detta försvårar för många elever när de i ett senare skede ska bedömas med hjälp av vårt
betygssystem. För att tydliggöra och underlätta för våra skolor tycker jag att läromedel i alla
skolämne ska certifieras av skolverket. Denna certifiering ska i huvudsak baseras på
huruvida läromedlet ifråga är kopplat till och täcker de ämnesområden som finns beskrivna
i skolans styrdokument benämnt "Centralt Innehåll"
139
Jag ser att denna certifiering är viktig för att säkerställa att alla elever fått de
ämneskunskaper de har rätt till vilket i förlängningen underlättar en korrekt och rättvis
betygssättning. Man kommer även att kunna undvika de stora avvikelser i betyg vi idag ser
vid jämförelser mellan resultat i nationella prov, kontra det givna betyget.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att i vårt skolpolitiska inriktningsprogram införa att SD verkar för att ålägga myndigheten
skolverket att föreslå en litteraturförteckning över läromedel som täcker hela det centrala
innehållet för viss kurs eller nivå
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser att motionärens intention är berömvärd då partiet eftersträvar att alla
läromedel i skolan håller en hög nivå kvalitetsmässigt. Samtidigt gör partistyrelsen
bedömningen att förslaget skulle vara mycket kostsamt då certifieringen av läromedlen
skulle innebära ett ökat och relativt omfattande extraarbete för Skolverket.
Partistyrelsen ställer sig också frågande till hur själva certifieringen skulle gå till i praktiken:
om olika förlag själva ska lämna in skolböcker för certifiering, eller om det ska ske någon
form av upphandling?
Det finns även andra obesvarade frågor om sådant som skulle kunna göra hanteringen
komplex; När fakta ändras, och det regleras i en bok, ska då hela läromedlet behöva
certifieras om? Hur ser vi till att certifierade läromedel håller ett pris liknande det idag och
hur ska digitala läromedel hanteras?
Avslutningsvis är det även av hög prioritet för partiet att ge skolorna och inte minst
lärarkåren ökad kompetens och auktoritet, vilket vi tyvärr tror skulle försvåras genom ökad
centralstyrningen som ju certifiering skulle innebära.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SU15003 Provperioder i skolan
Ombud
Jörgen Grubb 33695 / Malmö
Motionstext
Vår skola är idag organiserad i ett två-terminssystem där eleverna, i de fall de får betyg,
betygssätts efter varje termin. Betygen sätts med stöd av de betygskriterier som finns
beskrivna i skolans styrdokument samt, i vissa ämnen, med stöd av nationella prov.
Resultaten på de nationella proven bör spegla det betyg en elev erhåller i ett visst givet
ämne.Då det gäller vårterminen i grundskolans årskurs nio upplever många lärare och
140
elever en stor stress, för att inte säga kaos, när många nationella prov ska genomföras mitt
under pågående termin/läroperiod. Många skolor, lärare och elever upplever idag att den
reguljära undervisningen helt eller delvis sätts åt sidan då fokus på de nationella proven tar
överhand.
Jag anser att det vore bättre om det i läroplanen/kursplanen fanns fasta provperioder, där
elever tentar av de teoretiska ämnena som behandlats under en viss period eller termin.
Naturligtvis förläggs dessa provperioder förslagsvis i slutet av ovan beskriva period eller
termin.
Önskvärt är då även att vårt två-terminssystem ändras till tre studieperioder, likt det
tre-terminssystem man idag tillämpar i t.ex. England. Pedagogisk forskning, i just England,
visar att ovan beskrivna system är optimalt för elevernas kunskapsinhämtning.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att i vårt skolpolitiska inriktningsprogram införa att SD verkar för att införa ett allmänt
organisatoriskt system, i den svenska grundskolan, som innebär att man inför tre så kallade
studieperioder, i de årskurser där betyg utdelas – motsvarande tiden för ett nu gällande
läsår
att i vårt skolpolitiska inriktningsprogram införa att SD verkar för att införa ett pedagogiskt
system som bygger på gemensamma slutexamina i direkt anslutning till periodens slut –
slutexamina kan förslagsvis pågå under ca 2 veckor och innefatta prov av central eller
nationell karaktär i samtliga teoretiska ämnen
att i vårt skolpolitiska inriktningsprogram införa att SD verkar för att ålägga myndigheten
skolverket att utarbeta prov av central eller nationell karaktär som ska användas för
slutexamina
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser att ett införande av tre terminer för grundskolan skulle ta för mycket
lärarresurser i anspråk. Den tid som idag frigörs under sommarlov kan skolorna nämligen
använda för att ge lärarna semester och vidareutbildning. Införandet av en tredje termin
skulle därför innebära att vikarier skulle behöva anställas för de veckor övriga lärare är på
semester och vidareutbildas, vilket även skulle öka kostnaderna för skolorna avsevärt.
På grund av dessa ökade kostnader finns det vidare risk att de viktiga "sommarskolorna", en
skola under sommaren för de elever som har behov av stöd i vissa ämnen, skulle försvinna.
Om det skulle ske skulle det vara mycket negativt för de elever som av olika anledningar
halkat efter.
Motionären tar vidare upp England som förebild rörande ett system med tre terminer och att
genomförd pedagogisk forskning där ska ha visat hur bra effekt just ett sådant system har
gett. Tyvärr återspeglas inte detta i den senaste PISA-undersökningen. I PISA 2012 låg
Storbritannien på medelnivå i matematik (plats 26) de låg också på medelnivå i
141
läsförståelse, Storbritannien lyckades dock placera sig strax över medel i naturvetenskap
(plats 21).
Gällande provförslagen så anser partistyrelsen vidare att det är bättre att ha prov i
anslutning till de kurser eleverna haft istället för att samla på sig flera prov som ska skrivas
under endast några få dagar. Inte minst ger det eleverna möjlighet att bättre koncentrera
sig på att bli experter på ett ämne i taget.
Motionären tar även upp att proven ska vara skrivna av Skolverket och användas för
slutexamina. Nationella prov finns redan idag i några ämnen och de fyller en viktig funktion.
Partistyrelsen anser dock inte att övriga prov inom skolan, också ska vara centralt
framtagna. Om alla prov skulle vara centralt framtagna skulle det nämligen kraftigt påverka
lärarnas möjlighet att utforma sin undervisning på egen hand. Partistyrelsen kan konstatera
att lärarna redan idag anser att det för mycket politisk detaljstyrning i skolan samt att
motionärens förslag skulle öka denna, vilket ytterligare skulle kunna minska
attraktionskraften för läraryrket och dess status. Så länge läroplanen följs, anser
partistyrelsen därför inte att den möjligheten ska fråntas lärarna.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SU15004 Årskursbaserat innehåll för givet skolämne
Ombud
Jörgen Grubb 33695 / Malmö
Motionstext
I kursplanens Centrala Innehåll för grundskolan finns beskrivet vad eleverna ska lära sig
inom respektive ämne, vilket benämns CI. Till detta CI finns kopplat givna betygskriterier som
beskriver nivåer av förståelse och förmågor som bedöms till betygen A – D.
I dagens flumskola finns inga tydliga regler gällande t.ex. när något i CI ska behandlas, hur
ofta det ska repeteras osv. – styrdokumenten är alltså alldeles för löst beskrivet. Jag anser
att CI ska beskrivas i betydligt kortare perioder för att i största mån säkerställa att alla elever
i Sverige har möjlighet till likvärdig kunskapsinhämtning. CI bör också i någon mån indikera
hur länge man bör arbeta med ett visst givet ämnesområde – idag kan en skola/klass
arbeta med amerikansk historia i tre veckor medan en annan arbetar en termin med
densamma.
En effekt av ovan, som jag tyvärr upplever blir allt vanligare, är att många elever får stora
brister och kunskapsluckor då man kan gå ut ur grundskolan utan att berört viktiga
områden inom respektive ämnen. Detta bidrar också till att skolor allt oftare får tillsätta extra
undervisning p.g.a. kunskapsluckor, då dessa upptäcks.
142
Exempelvis kan en elev som byter skola mellan årskurs 5-6, haft framför sig att lära om
medeltiden. Dock har den nya skolan redan i årskurs 5 läst denna del, vilket innebär att
eleven missar att lära sig om medeltiden.
En bidragande faktor till ovan uppkomna situationer är vårt fria skolval som gör att elever
flyttar runt bland olika skolor i en allt större grad än förut.
Det bör också ske en uppstramning och förtydligande i läroplanen om att det är CI som styr
den pedagogiska verksamheten. Jag upplever, i dag, ofta ett allt för stort fokus på
betygskriterierna och att man stundtals glömmer bort att dessa ska testats mot hela CI och
inte bara på delar av CI.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att i vårt skolpolitiska inriktningsprogram införa att SD verkar för att införa ett pedagogiskt
system där man från centralt håll, Skolverket, utarbetar regler gällande vilka kurser eller
nivåer på kurser som ska behandlas inom viss given period.
att i vårt skolpolitiska inriktningsprogram införa att SD verkar för att en uppstramning och
förtydligande i läroplanen om att det är CI som styr den pedagogiska verksamheten och att
betygskriterierna endast är ett stöd vid betygssättningen.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen tackar motionären för förslagen, men noterar samtidigt att båda dessa redan
återfinns Sverigedemokraternas nya skolpolitiska program.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
SU15005 Reformering av modersmålsundervisningen
Ombud
Bo Karlsson 35208 / Kalmar län
Medmotionär och medlemsnummer
Åke Möller 28685
Motionstext
Sverigedemokraterna anser att den obligatoriska modersmålsundervisningen
(hemspråksundervisningen) ska avskaffas, de nationella minoritetsspråken undantagna. Så
länge den obligatoriska modersmålsundervisningen likväl finns kvar är det viktigt att vaka
över att den inte ytterligare motverkar barnens anpassning till och assimilering in i det
svenska samhället. Det betyder att det undervisningsmaterial som man använder sig av bör
143
ha anknytning till det nya landet man kommit till, och präglas av det svenska samhället,
med tyngdpunkt på demokratin, allas lika rättigheter och skyldigheter, inklusive
jämställdhet, yttrandefrihet, osv. Men också att på barns vis få lära sig om den vackra
nordiska naturen och dess växter och djur. Så är många gånger inte fallet idag, efter egna
gjorda undersökningar och kontakt med modersmålslärare som har insyn i ämnet. Idag,
och framför allt inom modersmålsundervisningen i arabiska, förmedlar många
modersmålslärare bland annat det religiösa budskapet i islam och dess värderingar genom
de läroböcker som används för barn. Det bör inte vara så att en modersmålslärare "fritt" kan
välja sitt undervisningsmaterial, bara för att föräldrarna inte vill annat, eller för den delen,
modersmålsläraren själv i syfte att minska/förhindra intresset för barnet att bli
"västerländskt". Detta är dessutom ett material som kommunerna i regel betalar för. Det
finns med andra ord många modersmålslärare som medvetet köper in sitt material från
sina egna hemländer utan någon granskning från kommunernas sida, vilket får till följd att
den svenska värdegrunden lätt hamnar i skymundan. Det finns idag, i motsats till detta,
undervisningsmaterial framtaget på bland annat arabiska, som är helt anpassat för det
svenska samhället från årskurs 1-6, men det är få modersmålslärare som använder detta.
Man bör från statligt håll snarast ålägga alla kommuner att styra upp och ta till sig detta för
att på så sätt värna om och medverka till en bättre anpassning till och assimilering in i det
svenska samhället från barnsben till vuxen ålder. Ska man någonstans lyckas med detta, så
är en sådan åtgärd ett delmål att ta tag i.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna, så länge den obligatoriska modersmålsundervisningen kvarstår,
verkar för en översyn av det undervisningsmaterial som används, så att endast sådant
undervisningsmaterial godkänns, som inte framhäver kulturell särart, utan istället bidrar till
förståelsen för och assimileringen in i det svenska samhället.
att Sverigedemokraterna verkar för att samtliga kommuner åläggs att i den obligatoriska
modersmålsundervisningen endast använda undervisningsmaterial som godkänts enligt
den första att-satsen.
Partistyrelsens yttrande
Liksom motionärerna skriver, vill Sverigedemokraterna avskaffa modersmålsstödet. Det
skulle därför kunna ses som en god idé att fram till dess att modersmålsundervisningen är
nedlagd, endast låta visst undervisningsmaterial vara godkänt. Ett problem med detta vore
dock att det skulle skapa ett omfattande behov av administration; kravspecifikationer på
grafisk utformning skulle behöva tas fram, regelverk som reglerar vad som anses
godtagbart att publicera likaså, samt så behöver materialet översättas och granskas. Även
digital media skulle påverkas. Arbetet för detta skulle av naturliga skäl bli mycket
omfattande och kostsamt. Mot bakgrund av detta anser partistyrelsen därför att det vare sig
är praktiskt eller politiskt möjligt att genomföra motionärens förslag även om intentionen
bakom förslaget är god och förståelig.
144
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SU15006 Gör det möjligt att ta studielån för att ta körkort
Ombud
Johanna Johansson ombudssuppleant 48585 / Västra Götalands län östra
Motionstext
Vi har en väldigt hög ungdomsarbetslöshet i Sverige, en av anledningarna
till att unga har svårt att få jobb är att många saknar körkort. Även om dom har en
utbildning så kan dom inte få något jobb pga. att dom inte har råd med ett körkort, vilket
krävs inom vissa yrken som t.ex. inom hemvården. Detta blir en ond spiral.
Om det skulle vara möjligt att efter att ha gått ur gymnasiet få ta studielån för att
ta körkort så skulle det vara lättare för många att få ett jobb.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att göra det möjligt att ta studielån för att ta körkort efter gymnasiet.
Partistyrelsens yttrande
Motionären tar upp en mycket viktig fråga, nämligen ungdomars möjlighet att komma i
arbete. Alla unga vuxna har inte heller tillgång till körkort idag och i vissa fall kan bristen på
körkort säkerligen påverka möjligheten för den enskilde att få ett jobb.
Enligt allmän statistik från SCB ligger riksgenomsnittet för de som har körkort och är 18 år
fyllda, på 57 %. I åldersgruppen 20-29 år, har 70 % körkort. Däremot och såvitt partistyrelsen
kan förstå finns det dock ingen forskning som tydligt binder samman bristen på körkort hos
ungdomar generellt med den höga ungdomsarbetslösheten. Samtidigt finns det redan
gymnasieutbildningar idag (ex transportprogrammet och vissa fordonsprogram) där eleven
kan få delar av, eller hela b-körkortet (och för tyngre trafik c-körkort).
Partistyrelsen anser det sammantaget därför som effektivare och säkrare att satsa på
exempelvis studie- och yrkesvägledarna, så att dessa kan slussa ungdomarna rätt från
början, än att subventionera just körkort genom lån i efterhand.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SU15007 Inte tillåta Muslimska friskolor
145
Ombud
Gunilla Gomér 18 / Västra Götaland Norra
Motionstext
Under de senare åren har antalet friskolor ökat. En friskola är en skola som inte drivs av den
offentliga sektorn, men med skattemedel. Det utgår en skolpeng till skolan för varje elev. Det
finns de som önskar avskaffa friskolor, och överlåta huvudmannaskapet från kommunerna
till staten. En idé är att på så sätt att minimera risken för att antalet friskolor med muslimsk
ideologi och sharialagar befästs i Sverige.
Många friskolor påvisar ett bättre studieresultat än kommunalt drivna skolor. Att friskolor inte
tar emot elever med särskilda behov är inte grundat på fakta utan är en myt. Friskolor kan
drivas av olika ideologier och filosofier. Waldorf, Montessori, Vittra pedagogik, Kristna t.ex.
Föräldrarna väljer ofta skola för sitt barn efter inriktning. Med de senaste årens ökade
invandring, har antalet skolor med muslimsk tradition och inriktning ökat. Om man inte ser
det som önskvärt verkar den enda möjliga vägen vara att föreslå att alla skolor förstatligas.
Det innebär att valfriheten för många föräldrar inskränks, och det är inte enbart av godo att
förstaliga skolan.
För att bevara valfriheten för de som önskar friskolor för sina barn bör dessa få finnas kvar.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ge partistyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att göra skillnad på friskolor med
Muslimsk inriktning och andra friskolor med traditionell inriktning.
Partistyrelsens yttrande
Intentionen som motionären har är god och partistyrelsen delar åsikten om att det är viktigt
att skolan inte blir en plats där det finns möjlighet att sprida icke-demokratiska åsikter och
förslag. I sammanhanget kan det även noteras att partiet vänder sig emot friskolor av
religiös, eller annan karaktär, som riskerar att ge upphov till en segregerande effekt. Detta
har partiet bl.a. slagit fast i sitt inriktningsprogram för en sverigedemokratisk kommunpolitik.
Partistyrelsen har emellertid svårt att se att det skulle vara möjligt att förbjuda just muslimska
friskolor i Sverige i nuläget, samtidigt som friskolor med annan konfessionell inriktning skulle
få vara kvar.
Vi vill dock poängtera att all undervisning givetvis har att förhålla sig till de svenska
läroplanerna, i vilka ingår bland annat krav på icke-konfessionell utbildning, skrivningar om
”överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk
humanism” med mera. Således bör det finnas möjlighet att via skärpta kontroller tillgodose
åtminstone en del av det motionären efterfrågar, utan att behöva ta fram nytt
undervisningsmaterial och nya regelverk.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
146
att avslå motionen.
SU15008 Förnya Studiemedelssystemets återbetalningsvillkor
Ombud
Rickard Åhman-Persson 57629 / Malmö
Motionstext
Återbetalningsvillkoren idag drabbar ofta universitets- och högskolestuderande vid fel
tidpunkt i livet just då flertalet av de examinerade bildar familj och skaffar bostäder. Genom
att under de första fem åren vid arbete i Sverige efter godkänd grundexamen tillåta att
skattemyndigheten av inbetalt skattebelopp överför t.ex. 50 000 kr årligen till CSN, skulle
man skapa en fördel för hela samhället utan att påverka skatteskalorna. Ytterligare fördelar
med upplägget är att universitets och högskoleutbildade skulle finna en fördel med att
arbeta i Sverige i stället för att söka sig utomlands. Dessutom får man en lönepress på
ingångslönerna som i många fall av volymyrkena-lärare-sjuksköterskor-socionomer och
läkare avlönas via skattemedel. Den sålunda ökade köpkraften för nyutexaminerade
kommer via moms och minskade subventioner att minska kostnaderna för reformen.
Acceptansen för lägre ingångslöner likaså. Övriga nordiska länder har betydligt högre
bidragsandel i studiemedlen, vilket inte lika tydligt motiverar till examen och anställning i
utbildningslandet.
Dessutom skulle ett system med automatisk skuldamortering svara bättre mot tanken på
det livslånga lärandet genom vidareutbildning och yrkeshögskolor. Även forskar- och
doktorandutbildningar skulle kunna kopplas på under förutsättning att vederbörande
uppburit beskattningsbar inkomst under en femårsperiod mellan grundutbildning och
vidareutbildning.
Förmånen ska naturligtvis katalogiseras till sammanhållna spärrade yrkesutbildningar,
batik-studier på folkhögskola och andra fristående kurser ger ingen amorteringsfördel.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att arbeta för att genomföra ett återbetalningssystem för studiemedel som gynnar högre
utbildning och stimulerar till högskolestudier mot en examen.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser att det är viktigt med högskole- och universitetsutbildning, och att vi i
Sverige har ett system som gör det möjligt för människor att studera här. Samtidigt kan i
konstatera att vi redan har ett mycket välfungerande finansieringssystem via CSN, med en
låg ränta - idag ca 1 % - som dessutom kommer sjunka ännu mer enligt CSN-prognoser för
de kommande åren.
147
Gällande forskar- och doktorandutbildningars utbetalas även forskarlön och då det finns
många stipendier att söka. Partistyrelsen anser därför att det finansieringssystem för studier
som Sverige har redan är tillräckligt generöst och väl fungerande och att det därför inte finns
någon anledning till att förändra detta i nuläget.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SU15009 Inför Studieplikt i stället för skolplikt
Ombud
Gunilla Gomér 18 / Västra Götaland Norra
Motionstext
Elever är olika och har olika förutsättningar, när det gäller inlärning. Vissa är teoretiker andra
praktiker. För att öka studieresultaten kan det behövas flera sätt att inhämta kunskap på. I
Sverige har det förelegat skolplikt under många år. Det kan tyckas vara samma sak om det
råder skolplikt, undervisningsplikt, läroplikt eller studieplikt men principiellt är det skillnad
mellan de lika begreppen. Tyskland och Sverige har kvar skolplikten, medan andra länder
har lyckats bra utan den. Det viktigaste är att eleverna inhämtar kunskap för att bekämpa
arbetslösheten bland unga. Studieplikten ska förutsätta att alla 16-17-åringar antingen
arbetar, praktiserar eller studerar. Studieplikten innebär en flexibilitet som är riktad till den
enskilda eleven.
Ansvaret för studieplikten bör ligga på kommunerna.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna arbetar för att Sverige införa studieplikt i det obligatoriska
undervisningsväsendet i stället för skolplikt
Partistyrelsens yttrande
Även om motionärens intentioner är goda måste partistyrelsen inledningsvis påpeka att det
obligatoriska undervisningsväsendet endast omfattar utbildning upp till årskurs nio.
Vidare vill vi anföra följande: Motionären använder som huvudargument i sin motion ökad
flexibilitet och elevers olika förutsättningar. Partistyrelsen instämmer i att det är viktigt med
valfrihet och en möjlighet hitta personligt anpassade alternativ. Vi menar till och med att det
är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Frågan om en övergång från skolplikt till
studieplikt är dock inte så enkel. Ett demokratiskt samhälle förutsätter nämligen också att
alla medborgare ges samma möjligheter och rättigheter och så långt det är möjligt samma
förutsättningar att bli starka och självständiga människor och medborgare.
148
Alla barns rätt till en likvärdig utbildning är en av grundstenarna i det svenska
utbildningssystemet, det är av största vikt att även barnen och ungdomarnas intressen tas
tillvara så långt det är möjligt och att de garanteras en objektiv skolgång.
Sverigedemokraterna tar situationen med att skolan kommit att bli allt mer ojämlik och
segregerad på största allvar och förespråkar bland annat ett förstatligande av skolan som
en av många åtgärder i syfte att göra svensk skola mer rättvis och likvärdig. Vi kan inte se
hur ett slopande av skolplikten skulle göra denna situation bättre.
Det kan finnas tillfällen då alternativ till undervisning i skolmiljö kan vara högst motiverat, till
exempel i fall med barn med särskilda diagnoser som inte fungerar i den normala
skolsituationen. Vi menar dock att vi i övrigt ska vara mycket restriktiva med att bevilja
sådana undantag.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SU15010 Alternativ lärarutbildning
Ombud
Rickard Åhman-Persson 57629 / Malmö
Motionstext
Läraryrket har blivit ett legitimationsyrke. Vi kommer att få många nya utbildningar såsom
lärlingsutbildning och yrkeshögskolor. Den snabba utvecklingen inom de naturvetenskapliga
ämnena kräver uppföljning och välutbildade lärare. Vidareutbildningen och om-skolningar
kräver aktuella kunskaper. Det entreprenöriella lärandet kräver insikt om arbetsmarknadens
och branschernas krav. Det måste därför skapas en utbildning med tyngdpunkt på metodik
och pedagogik 12-18 månader lång för de med grundutbildning från högskola eller
universitet, Alternativt yrkesutbildning med väl vitsordad yrkeserfarenhet under flera år bör
också ges möjlighet att komplettera med pedagogik och metodik för att kunna arbeta som
utbildare och yrkeslärare.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att utreda hur framtidens lärare ska rekryteras och utbildas
Partistyrelsens yttrande
Motionären tar upp ett mycket viktigt ämne och partistyrelsen delar helt motionärens syn på
vikten av att Sverige har en bra lärarutbildning. Sverigedemokraterna har därför under våren
2015 lagt fram fyra omfattande förslag för skolan, som täcker in det motionären föreslagit,
dessa fyra är;
149
– Införande av SD "Shanghaimodell" i skolan. Modellen innebär att vi inför en karriär- och
utvecklingstrappa för lärarna där varje nivå kräver certifiering av läraren och ökat ansvar ger
ökad lön. Alla lärare ska få vidareutbildning varje år, vilket ofta saknas helt i dagens skola. Vi
vill i modellen också införa en nationell tydlighet och öppenhet kring skolors resultat. På
detta sätt förändras och förbättras lärarutbildningen.
– Förbättra skolmaten, istället för uppvärmningskök, föreslår SD att tillagningskök byggs på
skolorna, och utbildade kockar anställs. Godare och näringsrikare mat ger mindre matsvinn
och bättre skolresultat.
– Digitalisering av de nationella proven; vi lever i en digitaliserad värld, självklart ska detta
nyttjas.
– Bättre och ökat samarbete mellan skolan och näringslivet. Genom detta kan kopplingen
mellan olika utbildningar och näringslivets behov bli bättre, på så sätt får vi även bättre
förberedda studenter, och gapet av missmatchningar mellan det skolan utbildar, och det
näringslivet behöver, minskar.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
SU15011 SFI endast tillsammans med yrkesutbildning
Ombud
Rickard Åhman-Persson 57629 / Malmö
Motionstext
Alla invandrare mellan 20 och 67 år som fått uppehållstillstånd bör omgående placeras i
vuxenutbildning med inriktning mot de yrken som de haft i sina hemländer. SFI som
tidsfördriv måste upphöra. Efter sex månader eller senast ett år efter erhållet
uppehållstillstånd måste de stå till arbetsmarknadens förfogande. De som inte får
anställning efter ett år hänvisas till lärlingsutbildning som finansieras via CSN med
lärlingslån som kan återbetalas enligt gängse regler. Genom lärlingsplaceringen kommer
den arbetslöse närmare arbetsmarknaden och får tillfälle att fördjupa sina kunskaper inom
yrket samtidigt som träningen i det svenska språket intensifieras.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att utreda möjligheterna för att genomföra en snabb debut på den svenska
arbetsmarknaden.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser att motionärens intention är bra och delar synen på vikten av att
nyanlända snabbt kommer ut på arbetsmarknaden. Partistyrelsen håller också med om att
150
SFI inte ska vara någon form av tidsfördriv för den nyanlände. Det finns emellertid en del
problem med det aktuella förslaget.
2014 kom en rapport från SCB som visade att mer än 4 av 10 nyanlända, som kommer från
de länder som står för ca 90 % av vår invandring, endast har förgymnasial utbildning,
samtidigt visar en rapport från Svenskt näringsliv att hälften av alla rekryteringar försvåras
eller misslyckas p.g.a. det är svårt att hitta personer med rätt kompetens. Det innebär att en
stor del av de nyanlända inte kommer att vara anställningsbara direkt, varför behovet av
utbildning således är mycket stort.
Avseende lärlingsutbildning är tanken visserligen god, men hur många av de nyanlända
som har haft ett yrke som direkt efter SFI går att matcha med en bra lärlingsutbildning är
dock oklart. Klart är dock att gruppen som omfattas är mycket stor; samtliga mellan 20-67
år. Detta pekar på att antalet personer som skulle bli aktuella för en åtgärd likt den
motionären föreslår, skulle vara väldigt många och att finna tillräckligt med lärlingsplatser
skulle vara mycket svårt.
Redan idag är det emellertid svårt att hitta tillräckligt med lärlingsplatser och antalet som
finns räcker inte till för att täcka behovet. Några av de faktorer som försvårat möjligheten att
få fram lärlingsplatser, är att varje lärling måste ha en egen handledare och att utbildningen
som bedrivs måste vara på en tillräckligt hög nivå. Att genomdriva motionärens förslag
skulle sammanfattnings därför kräva alldeles för mycket resurser för att det skulle vara
praktiskt eller ekonomiskt genomförbart i dagsläget.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SU15012 Livräddarutbildning för skolelever
Ombud
Björn Tenland 62458 / Blekinge
Medmotionär och medlemsnummer
Louise Erixon 47597, Robert Söderberg 64818
Motionstext
I Sverige drabbas ca 25000 människor av stroke varje år. Utöver dessa drabbas ytterligare
många tusen av en så kallad "tia" som man skulle kunna kalla för tillfällig stroke. Tyvärr finns
det i allmänhet en stor kunskapsbrist när det gäller vad man ska göra mer än att ringa 112
när det ställs på sin spets.
En annan av våra största folksjukdomar som också hela tiden ökar är diabetes. Idag har
ungefär 4 % av befolkningen sjukdomen. Svimmar någon p.g.a. diabetes är det oerhört
151
viktigt att agera rätt då ett felagerande faktiskt kan döda personen. Det räcker att någon ger
den drabbade insulin istället för glucagon för att diabetiker ska kunna avlida.
Genom att införa nationella krav på utbildning för alla skolungdomar från lämplig ålder
skulle många liv kunna räddas. L-ABC, HLR och AKUT-testet skulle genom detta kunna bli en
del av allmänbildningen. Det är även viktigt att man får prova hur en hjärtstartare fungerar
så man vet detta då varje sekund kan vara livsavgörande.
Att göra HLR är fysiskt påfrestande - inte minst för yngre personer. Därför skulle utbildningen
framför allt kunna lämpa sig under en idrottslektion. Denna livräddningskompetens tar ca 2
timmar och bör enligt undertecknad genomföras en gång om året för att utbildningen ska
kunna "sätta sig i ryggmärgen".
I genomsnitt tar det 13 minuter för en ambulans att komma fram vid ett prio ett-larm. Det
vore därför rimligt om utbildningen för skolelever skulle innefatta kompressioner på en
docka i förslagsvis 15 minuter.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att det ska vara sverigedemokraternas uppfattning att alla elever från lämplig ålder får
utbildning en gång om året i hur man räddar liv så att man vet hur man ska agera den
dagen det behövs
Partistyrelsens yttrande
Kunskaperna om hur en människa ska agera när en person drabbas av svår-, akut sjukdom
eller hjärtstopp, kan absolut bli bättre i samhället. Dessbättre och glädjande nog är
utbildning i hjärt- och lungräddning samt första hjälpen, något som redan ingår i läroplanen
för grundskolan. Exakt i detalj hur målet i läroplanen ska uppnås anser partistyrelsen
emellertid inte bör vara upp till oss politiker att bestämma, utan istället upp till Skolverket och
lärarna.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
SU15013 Ökade anslag till förvaltningskommuner för
minoritetsspråkutbildning
Ombud
Eric Axelsson (SD) kommunfullmäktigeledamot Vilhelmina 78845 / Västerbottens Län
Medmotionär och medlemsnummer
Magnus Häggblad 60831 SD Norrbotten, Petter Nilsson 69171 SD Västerbotten
152
Motionstext
Att vara förvaltningskommun till samebyar är ett stort ansvar för kommunerna. I sametingets
lägesrapport från 2012 kan man bland annat läsa att frustration uppstår då elever som
innefattas i lagen Språklag SFS 2009:600, Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk
SFS 2009:724) som söker om att få undervisning i samiska.
Alltför många exempel finns på att elever inte får den undervisning de har rätt till. Brist på
samiska pedagoger och läromedel, samt motsägelsefulla lagar, försvårar situationen.
Läroplanen för förskolan går i vissa fall emot intentionerna i minoritetslagen.
Modersmålsundervisningen finns främst till för svenska språket och medför inte automatiskt
goda förutsättningar för revitalisering. Några kommuner har dessutom börjat åberopa krav
på förkunskaper i ämnet modersmål.
Lägesrapport De samiska språken i Sverige 2012, sid 7
Enligt denna lägesrapport så är det uppenbart att förvaltningskommunerna inte har nog
med medel och resurser för att bedriva ansvaret som lagen föreskriver.
Förvaltningskommunerna behöver få ökade anslag för att se till att resurserna finns för
läromedel, specialpedagoger samt lokaler till dessa målgrupper – de som innefattas inom
lagen.
Fördelningsnyckel
Statsbidraget fastställs med utgångspunkt i dels ett grundbelopp, som regeringen årligen
beslutar, dels antalet innevånare i kommunen den 1 november året innan bidraget betalas
ut. Grundbeloppet för en kommun är 750 000 kronor. Kommuner med
mindre än 50 000 invånare får 1 grundbelopp
upp till 80 000 invånare får 1,5 grundbelopp
upp till 100 000 invånare får 2 grundbelopp
upp till 200 000 invånare får 3 grundbelopp
upp till 600 000 invånare får 4 grundbelopp
600 000 invånare eller mer får 4,5 grundbelopp
Men denna fördelningsnyckel som visas ovan är i behov att ändras eftersom den är inte
utformad efter sökandens bästa som är i behov av resurser utan visar att den är istället
inriktad för invånarantal i kommun och inte ansöknings antal till språkkursen.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att utreda om möjligheterna finns att kunna anta ökade statsbidrag i fördelningsnyckeln.
att minoritets språk utbildningar ses över att komma i samklang och hålls i samma takt som
det övriga svenska skolväsendet
153
att även utforma fördelningsnyckel efter sökande till språk undervisningen och inte efter
invånarantal som finns i kommunen
Partistyrelsens yttrande 
Sverigedemokraterna ställer sig helt bakom den samiska minoritetens rättigheter att få
utveckla och behålla sin identitet, kultur och sitt språk. När det gäller problematiken som
motionärerna tar upp kring modersmålsundervisning, så delar partistyrelsen motionärens
uppfattning att det råder brist på modersmålslärare i samiska. Genom tekniken finns det
dock numera en lösning på det problemet; fjärrundervisning. Fjärrundervisning innebär att
undervisningen sker via internet, och genom detta kan eleverna få en god undervisning i
modersmål på distans även om skolan de går i inte lyckats anställa någon lärare för
ändamålet.
Fr.o.m. den 1 juli 2015 finns därför även nya tillägg i skollagen (2010:800),
Gymnasieförordningen (2010:2039) och Skolförordningen (2011:185) som ger skolor möjlighet
att använda fjärrundervisning i bl.a. hemspråksundervisning på samiska, och integrerad
samisk undervisning i grundskolan. I övrigt anser partistyrelsen att det kan finnas anledning
att se över fördelningen av pengar till utbildning av de nationella minoritetsspråken och
avser att därför ta detta i beaktande vid kommande budgetprocesser.  
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
SU15014 Inför skoluniform
Ombud
Per-Olof Henningsson 67309 / Kalmar län
Motionstext
När man reser runt i världen, upptäcker man att i de flesta länder så har barnen
skoluniform. Att införa skoluniform i Sverige skulle vara en fördel för många familjer som
saknar ekonomiska förutsättningar att ge sina barn det sista modet i klädval. Idag blir
många barn mobbade för att deras personliga stil inte accepteras av övriga elever. Det är
inte bara barnen som mår dåligt av att bli mobbade, även föräldrarna till barnen mår dåligt
när de känner att ekonomin inte räcker till för att ge barnen det mode som anses vara
acceptabelt bland övriga elever.
Om skoluniform införs blir det svårare att se skillnaden mellan fattig och rik och mobbning
p.g.a. annorlunda klädsel försvinner. Det finns de som tycker att skoluniformen hindrar dem
att uttrycka sin personliga stil, men uniformen bärs endast under tiden i skolan. Den
gemensamma klädseln har också en möjlighet att skapa större samhörighet i skolan och att
fokusera på att det är lärandet och skolan som arbetsplats som är det centrala. Om
154
skoluniform införs i Sverige kan det även finnas en möjlighet att den svenska
konfektionsindustrin (som lever en tynande tillvaro) får en skjuts framåt.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna verkar för att skoluniform införs i den svenska grundskolan.
Partistyrelsens yttrande
Motionären berör ett ämne som vi Sverigedemokrater starkt tar avstånd ifrån; mobbning.
Partistyrelsen delar motionärens åsikt att de kläder som en elev bär, eller av ekonomiska
skäl inte har, kan vara en grogrund för mobbning. I flera av de länder där eleverna bär
skoluniform har det dock visat sig att eleverna hittat andra sätt att särskilja sig från
varandra, eller att visa grupptillhörighet. Det kan vara genom exempelvis accessoarer eller
frisyren.
I Sverige har många lärare dessutom upplevt att den vardagliga klädseln i de flesta fall är ok
hos eleverna – även för de elever som kommer från familjer med sämre ekonomi. Ett större
problem har märkts av när det kommer till kläder och skor för utomhusbruk såsom stövlar,
vinterjackor, regnställ o s v, en annan ”vattendelare” som många lärare också upplevt är
tillgången till idrottsutrustning för utomhusbruk såsom exempelvis skidor och skridskor. Där
visar sig skillnaden tydligare mellan de elever som kommer från hem med bra ekonomi och
de som kommer från hem som har det sämre ställt och skoluniformsregler skulle därför inte
komma till rätta med denna problematik.
Motionären tar även upp förhoppningen om att svensk konfektionsindustri skulle kunna
vinna på att skoluniform införs. När kommuner upphandlar varor idag är det ofta priset som
hamnar i fokus. Det finns därför anledning att tro att produktionen av kostnadsskäl därför
skulle riskera att hamna utomlands.
För de elever som av olika anledningar inte fungerar i den "normala skolsituationen", driver
partiet i övrigt redan förslaget om att införa så kallade jourskolor. Till jourskolorna kan dessa
mobbande elever skickas för att få stöd och hjälp, på så sätt får såväl den enskilde hjälp
samtidigt som klassen han/hon gått i får studiero.
Partistyrelsen är öppen för en översyn av lagen som i dagsläget förbjuder skolor att
själva välja om de vill ha skoluniform som en del av sin profil eller inte. Dock är det vår
mening att det saknas tillräckligt starka skäl för att anse det politiskt motiverat att
generellt verka för införandet av skoluniform, så som motionären föreslår.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
SU15015 Firande av traditioner i förskolan
Ombud
155
Eric Palmqvist 77766 / Norrbottens län
Medmotionär och medlemsnummer
Robert Håkansson 79022 Norrbotten, Magnus Häggblad 60831 Norrbotten, Petter Nilsson
69171 Västerbotten
Motionstext
De flesta av oss som bor i Sverige är uppväxta med kristna traditioner helt oavsett om vi är
kristen tro eller ej. Traditioner som många gånger blott har ett samband med religionen
baserat på den tid på året då firandet infaller. Julen, påsken och flera andra liknande
högtider är tydliga exempel på högtider med ett kristet ursprung men som firas av det stora
flertalet. Grunden till att bära dessa traditioner vidare läggs redan under barnaåren och
förståelsen - och respekten - för dem menar vi ligger i att känna till traditionens ursprung
och att vuxenvärlden tydligt visar på ett värde av att upprätthålla traditionerna i sig. Ett
sådant exempel är luciatågen som glädjande nog fortfarande på många håll tycks vara
populära i förskolorna.
Vi sverigedemokrater ska värna om och vara garanter för bevarandet och fortlevnaden av
de kristna traditioner och högtider som ligger till grund för det Sverige som vår generation
idag förvaltar.
Vi noterar dock att det råder en stor skillnad mellan hur man resonerar i förskolorna kring
uppmärksammandet och firandet av olika högtider. På somliga håll motiverar man ett
avskaffat firande med att högtiden ändå infaller på en för barnen ledig dag och på andra
håll med en uttalad oro och ängslighet om att våra traditioner skulle kunna väcka anstöt hos
vissa grupper. Vi upplever dessvärre att det föreligger ett godtycke bland kommunerna och
de olika skolcheferna huruvida man vill/bör/ska uppmärksamma våra svenska traditioner
och vi ser bekymmersamt på hur man på flera håll i rask takt börjar sudda ut traditioner
som varit självklara att uppmärksamma under många generationer.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att: verka för en nationell likställning inom förskolan genom en ändring i skollagen där det
ska framgå att förskolan ska fira Svenska högtider och traditioner på den aktuella dagen
eller den närmaste vardagen före högtidens infallande undantaget sådana högtider som
infaller under längre skoluppehåll.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen instämmer i motionärernas åsikt att det är en självklarhet att de olika
högtiderna ska uppmärksammas och firas i såväl förskola som skola. Ett likartat ärende
som debatterats i utbildningsutskottet en längre tid är firande av skolavslutning i kyrkan,
vilket vi sverigedemokrater också då varit för.
156
Partiet har även slagit fast, i sitt inriktningsprogram för en sverigedemokratisk
kommunpolitik, att skolor och kommuner ska verka för att upprätthålla såväl nationella som
regionala traditioner och också ta en aktiv del av själva firandena.
Partistyrelsen tror dock inte på införande av tvingade och likformande lagstiftning i denna
fråga. Detta då administrationsbördan och resurserna som skulle behöva tas i anspråk
sannolikt skulle öka avsevärt hos den myndighet som skulle få ansvar för att kontrollera
lagens efterlevnad. Det skulle även uppstå problem kring hur formuleringar i lagstiftningen
skulle se ut: Hur detaljerad bör den vara samt vilka moment som skall finnas med? I Sverige
firar ju olika människor högtider på olika sätt – vad är ”rätt” nivå?
Sammanfattningsvis håller partistyrelsen med om att barn idag ska få fira de olika
högtiderna, men att det på grund av de praktiska frågetecken, som anförs ovan, inte bör
stiftas en tvingande lagstiftning.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
Principprogram och övriga frågor
PÖ15001 Sverigedemokraternas etiska riktlinjer
Ombud
Björn Tidland 60114 / Göteborg
Motionstext
Förslag till komplettering av Sverigedemokraternas etiska riktlinjer.
Sverigedemokraterna har under lång tid ifrågasatts då de det gäller människosyn. Vi har
blivit beskyllda för en människosyn som man måste ta avstånd ifrån. Vi har blivit beskyllda
för fascism och rasism.
Det är därför viktigt att vi har ett utförligt och väl skrivet dokument om etiska riktlinjer.
Vi har kommit långt. Vi har nolltoleransprogrammet. Vi är noga med att hålla partiet fritt från
strömningar som avviker från vår politiska linje. Detta har ibland gjort ont och orsakat oro
inom partiet samt skapat rubriker i media och press. Men detta är nödvändigt om vi ska
växa och få förtroende inom större väljargrupper.
2018 kommer vi slåss om att bli största parti och i förlängningen regeringsmakten. Vi måste
vara beredda och ha alla program och riktlinjer på plats.
157
Dokumentet Sverigedemokraternas etiska riktlinjer.
Vi tar avstånd mot all form av diskriminering. Vi tar även avstånd från diskriminering p.g.a
politisk tillhörighet. Här skiljer vi oss från de övriga etablerade partierna. Man kan bli av med
jobbet, förvägras fackliga uppdrag samt bli mobbad och utfrusen på sin arbetsplats. Bara
för att man är sverigedemokrat. Detta är givetvis helt förkastligt och måste åtgärdas i form
av lagstiftning.
I Sverigedemokraternas etiska riktlinjer, stycket allmän värdegrund kan man läsa:
"Helt central för oss är också FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Partiet
tar starkt avstånd ifrån diskriminering av människor på grundval av kön, religiös och politisk
tillhörighet eller etnisk bakgrund."
Detta är bra skrivet, men vi måste också tänka på våra barn och äldre. Omyndiga ska inte
behöva utsättas för rättsliga eller fysiska och psykiska övergrepp. Äldre ska inte behöva
diskrimineras på arbetsmarknaden. Vi är ett samhälle som är öppet för alla. Alla kan bidra.
Personer med funktionsnedsättning vill och kan bidra till samhället och måste ges
förutsättning till detta. Oavsett sexuell läggning kan, vill och ska du kunna verka i samhället
på samma villkor som övriga medborgare.
Skrivningen bör därför inkludera dessa grupper och få följande formulering:
"Helt central för oss är också FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Partiet
tar
starkt avstånd ifrån diskriminering av människor på grundval av kön, ålder,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion, politisk tillhörighet eller etnisk bakgrund."
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att följande stycke ur Sverigedemokraternas etiska riktlinjer (allmän värdegrund)
"Helt central för oss är också FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Partiet
tar starkt avstånd ifrån diskriminering av människor på grundval av kön, religiös och politisk
tillhörighet eller etnisk bakgrund."
Kompletteras och får följande skrivning:
"Helt central för oss är också FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Partiet
tar
starkt avstånd ifrån diskriminering av människor på grundval av kön, ålder,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion, politisk tillhörighet eller etnisk bakgrund."
Partistyrelsens yttrande
Sverigedemokraterna tar liksom motionären redan avstånd från alla former av
diskriminering. Vi förstår emellertid syftet med motionen och vill därför klargöra följande; I
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna artikel 2 räknas ras, hudfärg, kön, språk,
158
religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd
eller ställning i övrigt upp som grunder som inte får föranleda diskriminering. Ålder,
funktionsnedsättning eller sexuell läggning nämns däremot inte explicit. Vid tiden för
deklarationens tillkomst, åren efter andra världskriget, var detta omständigheter man inte
tänkte på som vi gör idag, däremot nämns ställning i övrigt. När vi i de etiska riktlinjerna
nämner FN:s deklaration åsyftar detta självklart även övriga omständigheter där vi menar att
ålder, funktionsnedsättning och sexuell läggning ingår. Att dessa omständigheter inte
räknas upp i de etiska riktlinjerna ska därför inte förstås som att de är exkluderade från
avståndstagandet från diskriminering och otillbörlig särbehandling.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PÖ15002 SD och demokratin i principprogrammet
Ombud
Bertil Malmberg 48236 / Södermanland
Motionstext
Avsnittet om demokrati är överlag välskrivet och relevant. I fjärde stycket borde där nämnda
mänskliga rättigheter tydligare knytas till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter (UDHR),
vilket skulle stärka vår syn på demokrati.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att fjärde stycket under punkt 1. "Sverigedemokraterna och demokratin" ges följande lydelse:
"Vi bekänner oss till den klassiska definitionen av demokrati, där demokratibegreppet inte
görs synonymt med de egna politiska uppfattningarna utan primärt vilar på principerna om
att beslut ska fattas enligt majoritetsprincipen, att likhet inför lagen och allmän och lika
rösträtt för medborgare ska råda, att åsikts- och yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet,
föreningsfrihet och rättstrygghet enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är
helt nödvändiga inslag för att medborgarna ska kunna och våga informera sig, engagera
sig och fullt ut utnyttja sin rösträtt i fria och hemliga val."
Partistyrelsens yttrande
Motionären har ett gott syfte med sin motion. Demokratin är helt central i den
Sverigedemokratiska ideologin och förtjänar att betonas. Sverigedemokraterna anser även
att FN har en unik och viktigt roll inom det internationella samfundet. Sverigedemokraternas
syn på demokrati är emellertid redan väl belagd i principprogrammet från 2011 som
motionären hänvisar till samt även i Sverigedemokraternas etiska riktlinjer från samma år
där FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna explicit nämns under avsnittet
”Allmän värdegrund.” Riksdagsgruppen omsätter även denna syn i praktiken. Till exempel
159
under den viktiga höstbudgeten (motion 2014/15:100) där vi kraftigt ökar biståndet till FN:s
flyktingorgan UNHCR för att kunna hjälpa så många människor som möjligt på plats, istället
för ett fåtal här. Motionärens intention är också redan tillgodosedd i och med det stöd
partiet visar för FN:s deklaration om mänskliga rättigheter i utrikespolitiska programmet i
delen om hur Sverigedemokraterna ser på FN
Avseende hänvisningar till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter instämmer
partistyrelsen således i att det kan ge extra tyngd att hänvisa till externa och allmänt
respekterade organ och dokument. Samtidigt är principprogrammet ett dokument som
utgår från och definierar partiets principer, resonemang och omvärldsanalys, oaktat andras
ställningstaganden. I det fall FN skulle ändra uppfattning skulle ju den principiella hållningen
från partiet stå fast ändå. Därmed är det partistyrelsens åsikt att man i principprogrammet
bör försöka undvika referenser till utomstående organs ställningstaganden. Att ändra i
principprogrammet skulle dessutom inte förändra någonting i sak.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
PÖ15003 SD och religionen i principprogrammet
Ombud
Bertil Malmberg 48236 / Södermanland
Motionstext
Avsnittet om SD och religionen är överlag välskrivet och relevant. Texten i andra stycket blir
starkare om vi hänvisar till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter (UDHR) där det finns
starkt stöd för vår uppfattning.
Texten i fjärde stycket bör något modifieras för att bättre anpassas till den bistra verklighet
som råder. Det är enligt min välgrundade mening vanskligt att göra en tydlig distinktion
mellan islam och islamism. Skälen till detta är följande.
Islamism, även benämnd politisk islam, definieras vanligen som en ideologi, som anser att
"Islam ska styra socialt och politiskt såväl som personligt liv". Det innebär att samhället ska
styras enligt den islamiska lagen, sharia. Det räcker med att ta del av två nutida dokument
Kairodeklarationen och Ammanbudskapet samt ett medeltida dokument sharia, vilken de
båda andra hänvisar till, för att se hur mainstream islam ser på detta.
"Kairodeklarationen om mänskliga rättigheter i islam" (CDHRI) antogs 1990 av samtliga
medlemmar av OIC det vill säga samtliga muslimska länder. Deklarationen finns lätt
tillgänglig och det är ingen svårighet att ta del av och analysera den. Jag nöjer mig här med
att konstatera att de två avslutande artiklarna entydigt säger att samtliga mänskliga
rättigheter (MR) ska underställas sharia och att sharia är enda källan för tolkning av dessa
rättigheter, vilket effektivt sammanfattar Kairodeklarationens budskap. Detta innebär att de
160
mest grundläggande mänskliga rättigheterna som religionsfrihet, åsikts-och yttrandefrihet
samt likhet inför lagen för män och kvinnor oavsett religion förvägras. Bara det faktum att
samtliga muslimska länder valde att ta fram sin egen deklaration om MR inom islam borde
lända till eftertanke, då det visar att man inte accepterar FN:s deklaration om MR (UDHR).
Det är samtidigt ett erkännande av att islam inte är kompatibel med UDHR.
Ammanbudskapet undertecknades så sent som 2006 av ledande företrädare för alla
betydande grenar av islam i konsensus (ijma) och innehåller därför enligt islamisk doktrin ett
antal bindande uttalanden. Bland undertecknarna finns de främsta lärda vid al-Azharuniversitetet i Kairo och de främsta ayatollorna i Iran. De har klart uttalat exakt vad en
muslim förväntas tro på och underkasta sig. Detta innebär bl.a. att de ska lyda sharia enligt
en av de erkända lagskolorna och tro på Koranen som Allahs direkta ord.
Sharias centrala roll inom islam framgår tydligt av ovan nämnda nutida dokument. Eftersom
de antagits av de främsta företrädarna för islam bör de ses som uttryck för mainstream
islam och alls inte för åsikter inom en "liten minoritet". Av dessa dokument framgår att
religion och ideologi är hårt integrerade inom islam. Det framgår av detta att det inte finns
någon mätbar skillnad mellan islam och islamism.
Det bör uppmärksammas att varje krav företrädare för islam ställer på vårt samhälle som
begränsning av yttrandefriheten, halal-mat, handskakningar, särskilda badtider m.m. m.m.
har sitt ursprung i sharia. Varje eftergift för dessa krav innebär därför en stegvis kapitulation
för sharia.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att andra stycket tredje meningen under punkt 12. "Sverigedemokraterna och religionen" ges
följande lydelse:
"Religionsfrihet innebär enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter klara
begränsningar vad gäller utövandet av religionen och inte någon absolut rätt att få säga
eller göra vad man vill i en religions namn."
att fjärde stycket ges följande lydelse:
"Islam med dess lag, sharia, som förvägrar grundläggande mänskliga rättigheter, är enligt
Sverigedemokraternas uppfattning den religiösa åskådning/ideologi som visat sig ha
svårast att harmoniskt samexistera med den svenska och västerländska kulturen. Islams
inflytande på det svenska samhället bör därför i största möjliga utsträckning motverkas och
invandringen från muslimska länder med starka inslag av fundamentalism bör vara mycket
starkt begränsad."
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen kan instämma i att den bistra verkligheten på alltför många håll är sådan att
islam utöver att vara en religiös åskådning också intar rollen av samhällsstyrande ideologi,
samt att detta generellt tar sig uttryck som är oförenliga med Sverigedemokraternas syn på
161
demokrati samt mänskliga fri- och rättigheter. Emellertid anser partistyrelsen, till skillnad från
motionären, att det är av yttersta vikt att tydligt poängtera att det är just då islam intar, eller
aspirerar på att inta, en sådan roll som det är relevant att ta politisk ställning gentemot
åskådningen. I de fall individer betraktar islam som sin personliga religiösa övertygelse och
inte förhåller sig till dess urkunder som till lagar riskerar de ändå att träffas av alltför
definitiva och generaliserande skrivningar. Därtill bör det påpekas att det finns olika
tolkningar och skolor inom islam varför formuleringar som låser fast sig vid en enda tolkning
utöver sådan generaliserande effekt också i grunden är felaktiga. Därmed finns ett värde i
att behålla nuvarande skrivningar.
Det kan dock finnas skäl att generellt se över dokument och partikommunikation för att
tydligare klargöra att vi med islamism inte enbart avser terrorism utan alla former av
världsliga anspråk som görs med hänvisning till islam, samt att säkerställa en konsekvent
och korrekt användning av begreppet för att eliminera missförstånd gällande partiets syn på
religionsfrihet.
Avseende hänvisningar till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter instämmer
partistyrelsen i att det kan ge extra tyngd att hänvisa till externa och allmänt respekterade
organ och dokument. Samtidigt är principprogrammet ett dokument som utgår från och
definierar partiets principer, resonemang och omvärldsanalys, oaktat andras
ställningstaganden. I det fall FN skulle ändra uppfattning skulle ju den principiella hållningen
från partiet stå fast ändå. Därmed är det partistyrelsens åsikt att man i principprogrammet
bör försöka undvika referenser till utomstående organs ställningstaganden.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PÖ15004 Partiprogrammet HBT
Ombud
Mattias Bengtsson 72377 / Ulricehamn
Medmotionär och medlemsnummer
Niclas Sunding 58393
Motionstext
Säkerligen är vi måna om att förebygga missförstånd.
Ett sätt att förebygga missförstånd är att vara tydlig.
Ett område där Sverigedemokraterna verkligen bemödat sig om att vara väldigt tydliga är
frågan om invandring där vi gång på gång betonat och förtydligat att det inte är invandrare i
162
sig eller invandring i sak, utan den förda invandringspolitiken vi är emot. Detta för att i den
mån vi kan, förhindra eller motverka missförstånd.
Ett annat område där ett förtydligande av Sverigedemokraternas ståndpunkt är angeläget,
är HBT.
Sverigedemokraternas partiprogram är på denna punkt ouppdaterat och otydligt, vilket
bäddar för missförstånd.
Jag anser att SD borde förtydliga sin ståndpunkt i HBT frågor genom att uppdatera texten
kring detta.
Vi vet ju alla var vi står i frågan och är ju inga homofober men tyvärr är detta inte lika
självklart bland de väljare vi vill attrahera.
Det finns flera anledningar till att uppdatera vår ståndpunkt i denna fråga.
1. Att själv få välja sin livspartner är en demokratisk rättighet/frihet och att erkänna detta är
därmed att stå upp för demokratiska värderingar.
2. Föreställningar av homofoba och antidemokratiska krafter breder ut sig i samhället och
genom att ta tydlig ståndpunkt i denna fråga tydliggör vi vårt ställningstagande och också
avståndstagande från dessa extrema rörelser, vilka Sverigedemokraterna felaktigt klumpas
ihop med.
3. Genom ett tydligt ställningstagande på denna punkt visar v i att Sverigedemokraterna
erkänner individens rätt att själv forma sin framtid och lycka oavsett sexuell läggning.
Summan av samtliga punkter är att ett tydliggörande av vår ståndpunkt i denna fråga
samtidigt också är ett tydliggörande av att vi står upp för demokratiska värderingar och de
rättigheter och friheter vi åtnjuter i vårt demokratiska samhälle.
Förslagsvis skulle ett tydliggörande av vår ståndpunkt kunna lyda enligt följande:
Sverigedemokraternas ståndpunkt är att oavsett sexuell läggning ska man behandlas med
värdighet och respekt. Att själv, utan straff eller social stigmatisering, få välja sin livspartner
är en demokratisk rättighet och en förutsättning för individens möjlighet att själv forma sin
egen framtid och lycka. Ingen människa, oavsett sexualitet, ska utsättas för hot, trakasserier,
diskriminering eller våld. All form av diskriminering eller trakasseri p.g.a. sexuell läggning r
oacceptabelt och ska rättsligt beivras.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna, i sitt partiprogram uppdaterar och tydliggör sitt ställningstagande i
HBT-frågor enligt förslagstexten i sista stycket ovan.
att Sverigedemokraterna i det fall den föreslagna texten i sista stycket ovan, inte anses
tillräcklig i sin utformning, uppdaterar texten med en lämplig text, i enlighet med
andemeningen i motionen.
163
Partistyrelsens yttrande
Den felaktiga uppfattningen om Sverigedemokraterna som ett HBT-fientligt parti kommer sig
av våra politiska motståndares och massmediernas nidbilder samt att många av våra
politiska motståndare hör till de mer extrema krafterna inom HBT-rörelsen som gjort det till
sin politiska metod att utmåla alla som inte tycker som dem som homofoba och fientligt
inställda mot sexuella minoriteter.
Partistyrelsen vill framhålla att i det principprogram som antogs 2011 finns följande att läsa:
…personer som tillhör någon av de sexuella minoriteterna ha samma rättigheter och
skyldigheter som andra. Trakasserier och förföljelse av någon människa på basis av dennes
sexuella läggning är förkastligt och ska straffas hårt.
Partistyrelsen menar därför att det redan finns en skrivelse med samma andemening som
den som motionären föreslår och att Sverigedemokraterna därmed tydligt tagit ställning mot
diskriminering av personer till följd av deras sexuella läggning.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad
PÖ15005 Håll barnen utanför det politiska rummet
Ombud
Birgitta Nielsen 34486 / Nordvästra Skåne
Medmotionär och medlemsnummer
Mattias Krantz 57937, Natalia Estebanez Henriksson 60182
Motionstext
I de fantastiska valresultatet framgick vilket enormt arbete från norr till söder vi gjort, dock
inte utan incidenter, vi har alla en tro på barns rättigheter till att vara just barn, men under
valkampanjen kunde man se barn på torgmöten, höra att barn delat ut valmaterial.
"-För oss kloka är det logiskt att inte utsätta våra barn för detta, för er andra är det
förbjudet", sa en klok man till mig när jag tog upp frågan.
Vi är inte ett traditionellt parti och vi blir inte behandlade som ett sådant parti, så riskfaktorn
är högre mot oss.
Att människor och barn kommer till våra tält är det inget konstigt med, men att som
valarbetare och representant ha med sig sina barn anser jag är fel.
Jag tycker att vi ska föregå med gott exempel och tydligt deklarera att man lämna barnen
utanför de politiska rummet.
164
De finns dem i alla partier som inkluderade sina barn och barnbarn, man kunde även se
pedagoger som använde dagisbarn i olika politiska ställningstagande.
Vi har en undre gräns på 13 år i vårt ungdomsparti, redan här har vi markerat att man bör
ha en uppfattning om vad politik handlar om.
Min svaghet i denna motion är att jag inte med säkerhet vet var denna tydliga
deklareringen/ ställningstagandet ska skrivas, för som ovan, de är logiskt, för er andra är de
förbjudet.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ge partistyrelsen i uppgift att utforma lämplig text att föra in i lämpligt dokument med
innehållet att barn under 13 år inte lämpliga ambassadörer för Sverigedemokraterna och att
barn ska hållas utanför det politiska rummet.
Partistyrelsens yttrande
Sverigedemokraterna menar att även barn har rätt till demokratiskt deltagande samt att det
är föräldrar som bäst avgör om barn har åldern inne att ta del av politisk verksamhet.
Sverigedemokraterna har i sitt principprogram dessutom fastslagit att politikens uppgift är
att stötta familjerna utan att inskränka deras handlingsfrihet.
I linje med detta vill inte partistyrelsen att partiet ska införa något uttryckligt förbud mot barn
att deltaga på partiaktiviteter av skilda slag, istället litar vi på att föräldrar har sådant gott
omdöme att de inte tar med sig barn vid sådana tillfällen där det inte är lämpligt att de ska
delta. Till detta kommer även att riskfaktorn den senaste tiden har minskat då partiet vuxit
sig starkare och numera utmärker sig som ett tryggt parti som ofta anordnar
familjearrangemang – exempelvis det årliga vårtalet i Stockholm eller sommartalet i
Sölvesborg. Med detta sagt finner partistyrelsen sammanfattnings inte någon anledning att
besluta om ett förbud mot att barn under 13 år ska få delta på Sverigedemokraternas
aktiviteter.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PÖ15006 Mer effektiva distriktsstyrelser
Ombud
Ralf Dahlgren 67554 / Lerum 1-2
Motionstext
Jag anser att distriktsstyrelsen ska sitta längre än ett år mitt förslag är att detta ändras till 2
år och att styrelsen byts ut till hälften med nya medlemmar varje år. Som det ser ut nu är att
vi inte lär känna varandra och att man uppfinner hjulet varje år. Under mitt första år 2014
165
jobbade vi med valet och hade inte möjligheten att lyfta de brister som släpade efter tidigare
styrelser.
Resultatet kan bli att en del föreningar kommer i kläm och detta visar sig på årsmötena att
några är missnöjda och då en helt ny styrelse kommer och är helt inaktiv de första halvåret
med att lära sig och ta tag i föregående styrelses arbete samt lära sig rutinerna i detta då
det väljs in nya ledamöter.
Det är vanligt att det kommer helt nya styrelser varje år och detta anser jag vara besvärande
för partiet.
Jag tror att det kommer att gynna arbetet ute i våra distrikt och att alla kommer att må bättre
då det blir rutinerade besättningar i styrelser som stödjer våra kommunföreningar på ett
effektivt sätt
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att partistyrelsen ser över detta förslag så vi får effektiva och kraftfulla distriktsstyrelser.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen anser likt motionären att det uppstår en besvärlig situation om en hel styrelse
byts ut på ett bräde. Partiet har dock utvecklats och gått igenom en förändringsprocess där
de typ av problem som motionären tar upp, visserligen funnits, men som vi nu lämnat
bakom oss. Numera sker det tvärtemot väldigt sällan att hela styrelser byts ut vid ett och
samma tillfälle.
Är föreningens medlemmar missnöjda med den sittande styrelsen är två år dessutom en
lång period att avvakta innan nya ledamöter kan utses, vidare ökar risken för avhopp och
därmed extra årsmöte och fyllnadsval ju längre tiden för ett styrelseuppdrag är fastställt.
Slutligen måste ett ordinarie årsmöte trots allt hållas varje år för att fastställa resultat- och
balansräkning, verksamhetsberättelse samt beviljande av ansvarsfrihet. Besväret att i
samband med detta även besluta om förnyat förtroende för de valda ledamöterna kan
knappast utgöra något större problem om det ställs mot alternativet och risken att man
tvingas dras med ledamöter som förverkat sitt förtroende ytterligare ett år.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PÖ15007 Hantering av medlemsregistret
Ombud
Andreas Feymark 59945 / Hallands län
Medmotionär och medlemsnummer
166
Olle Hällnäs 71765
Motionstext
Idag får ordförande i respektive distrikt ett medlemsregister skickat till sig i csv-format.
Registret måste sedan formateras om och skicka ut till berörda parter, i de flesta fall
kommunföreningsordförande.
Detta är en väldigt ineffektiv hantering av dessa register då det i det närmaste förutsätter att
distriktsordförande manuellt ska klippa och klistra ihop dokument till respektive
kommunförening.
Riksorganisationens IT-avdelning måste kunna samarbeta med medlemskansliet och se till
att dessa listor går direkt till respektive kommunalförenings ordförande i ett format som inte
kräver djupare kunskaper i ordbehandlingsprogram. Lämpligtvis bör filen skickas ut i Excelformat eller motsvarande.
Statistik över medlemsökning per månad och år, vilken åldersgrupp och kön som växer
mest och liknande relevant information bör finnas med i utskicket. Sådan information är
viktigt för att kunna följa upp och utvärdera en lokal kampanj exempelvis.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ålägga IT-avdelningen tillsammans med medlemskansliet att utveckla en mer
användarvänlig hantering av medlemsregister och även ett verktyg för bättre översikt av den
lokala medlemsutvecklingen.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen instämmer i motionärernas intentioner och menar att motionen går i linje med
partistyrelsens avsikt om förbättrat administrativt stöd till distrikts- och kommunföreningar.
Samtidigt är det riksorganisationens administrativa enhet som är personuppgiftsansvarig för
medlemsregistret och som därmed också ansvarar för att uppfylla Personuppgiftslagens
krav för rutiner och hantering av känsliga personuppgifter.
Dessa krav är både många och omfattande och sätter såväl tekniska och administrativa
begränsningar för hur medlemsregistershanteringen kan utformas i praktiken. Brott mot
Personuppiftslagen kan dessutom straffas med fängelse i upp till två år. Det är därför viktigt
att partiets registerhantering utformas av just de som besitter de specifika juridiska och
tekniska kunskaper som krävs.
Utifrån detta perspektiv och de ramar Personliguppgiftslagen ställt måste partistyrelsen
konstatera att dagens hantering redan är effektiv utifrån den höga säkerhetsnivå som
måste upprätthållas.
Vidare anser partistyrelsen att utgångspunkten ska vara att den som utsätts till
registeransvarig i distrikten (som inte nödvändigtvis måste vara distriktsordföranden) bör
167
skaffa sig god kunskap om hur personuppgiftslagens krav har omsatts i partiets rutiner,
samt ha god vana ett behandla listor och vara väl bevandrad i de IT-verktyg som krävs.
Det bör även nämnas att EU förväntas fatta beslut om en ny dataskyddslagstiftning under
2015, denna lagstiftning kommer sannolikt att innebära ännu större krav på partiets
hantering av personuppgifter och en översyn av dagens rutiner.
Sammanfattningsvis torde det av ovanstående stå klart att partiets registerhantering först
och främst måste utformas utifrån de komplicerade regelverk nationell och europeisk
lagstiftning ställer upp, samt att frågan snarare anses vara av administrativ-teknisk karaktär
än en sådan som Landsdagarna bör besluta om. Partistyrelsen lovar dock att ta
användarvänligheten och föreningarnas behov av förbättringar i beaktande vid nästa
översyn av registerhanteringen med anledning av den kommande, nya
dataskyddslagstiftningen.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
PÖ15008 Dokument och program ska vara tillgängliga på
webben
Ombud
Ted Ekeroth 47008 / Skåne läns södra
Motionstext
Av ren slump upptäcktes att det invandringspolitiska programmet saknas från
Sverigedemokraternas webbsida. Det är oklart varför programmet plockades ner, men det
finns indikationer på att detta gjordes medvetet. I skrivande stund borde detta dokument
återfunnits under "Vår politik --> Åsiktsdokument".
Landsdagarna är partiets högsta beslutande organ. Det invandringspolitiska programmet
antogs på Landsdagarna år 2009 och har sedan dess inte annullerats av efterkommande
Landsdagar. Programmet gäller alltså fortfarande.
Alla de program, åsiktsdokument, yttranden och andra dokument som antas av
Landsdagarna måste finnas tillgängliga på Sverigedemokraternas officiella webbplats. Det
kan inte vara upp till enskilda individer att välja att ta bort dessa från webben.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att alla åsiktsdokument, program, yttranden och liknande som antagits av
Sverigedemokraternas högsta beslutande organ, Landsdagarna, ska publiceras på
Sverigedemokraternas hemsida omgående efter att beslut fattats av Landsdagarna
168
att dessa dokument ska vara lätt åtkomliga och sorterade under rätt rubrik, och inte döljas
på något sätt
att dessa dokument inte får tas bort från Sverigedemokraternas webbsida förrän
Landsdagarna fattat sådant beslut
Partistyrelsens yttrande:
Det stämmer att det tidigare funnits ett invandringspolitiskt program, från 2007, på partiets
hemsida som sedermera även plockats ned. Det stämmer dock inte att sådana program
plockas ned lättvindigt av ”enskilda individer”, utan detta sker naturligtvis noggrant av
partiets IT- och Kommunikationsavdelningar, samt i samförstånd med partiets operativa och
politiska ledning.
Vad gäller det invandringskritiska programmet så har det visserligen antagits av
Landsdagarna och har sedan dess inte formellt upphävts i sin helhet. Partistyrelsen vill här
dock klargöra att det inom partiet finns en sedan länge rådande praxis om att de senaste
besluten från de senaste Landsdagarna ersätter äldre beslut. Som en konsekvens av detta
finns det flera politiska program, som visserligen inte upphävts i sin helhet, men som liksom
det invandringspolitiska programmet blivit inaktuella och ersatts av senare beslut. Ett sådant
exempel är det familjepolitiska programmet från 2004, som inte längre ligger ute på någon
hemsida, eftersom att centrala delar i programmet helt enkelt ersatts av senare
landsdagarbeslut. Detta är även vad som skett med det invandringspolitiska programmet.
Till exempel ersattes definitionen av svenskhet i programmet av en mer utvecklad definition i
samband med 2011 års landsdagars antagande av det nya principprogrammet från samma
år. Skrivningar i principprogrammet har alltid företräde framför innehållet i sakpolitiska
handlingsprogram. Det kan i sammanhanget slutligen även nämnas att lejonparten av de
konkreta invandringspolitiska förslagen från det invandringspolitiska programmet från 2007,
ändå återfinns i den invandringspolitiska motion partiet lämnar in till riksdagen varje år.
Förslagen i den invandringspolitiska partimotionen är dock betydligt mer utvecklade än vad
de var när de formulerades i det mycket äldre och numera därför inaktuella
invandringspolitiska programmet.
Sammanfattningsvis är det alltså i sin ordning att äldre, och inaktuella program, såsom det
invandringspolitiska inte längre finns tillgängliga på partiets officiella mediekanaler.
Partistyrelsen vill slutligen understryka att det är viktigt att partiet fortsatt har möjlighet att
justera vilka politiska dokument som publiceras på partiets hemsida, och andra
mediekanaler, mellan partiets landsdagarmöten. Politik är som bekant färskvara, och även
om den grundläggande sakpolitiken mellan årsmötena bör vara den samma, så måste
sättet på politiken presenteras på kunna anpassas, med mycket kort varsel, efter de aktuella
händelser som inträffar i det svenska samhället och i vår omvärld.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse att-sats 1 & 2 besvarad
169
att avslå att-sats 3
Partistadgar
PS15001 Omröstning i valberedning
Ombud
Robert Stenkvist 35686 / Stockholms län
Motionstext
Vi föreslår att stadgarna för valberedningens arbete omarbetas i enlighet med vad som
redan är praxis i de flesta valberedningar. Detta då den nuvarande skrivningen angående
omröstningsförfarande är hämtad från omröstningar i styrelser. Ska stadgarna följas i
valberedningar gör det arbetet extremt otympligt. Den nuvarande texten gällande
omröstning i valberedning är:
"§ 3 Mom 5 Omröstning
Alla ärenden avgörs genom öppen omröstning, med undantag av votering i personval som
ska vara sluten. Vid öppen omröstning har valberedningens ordförande utslagsröst,
oavgjord sluten omröstning avgörs genom lottning. Mot beslut kan reservation anföras."
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att § 3 Mom 5 i Bilaga 5 ändras till:
Alla ärenden avgörs genom öppen omröstning. Om valberedningens antal är jämt och
röstetalet blir lika i en omröstning avgörs frågan av ordföranden genom så kallad
utslagsröst.
Partistyrelsens yttrande:
Valberedningens uppgifter är bland annat att bereda inom partiet förekommande val,
presentera förslag inför Landsdagar, årsmöten, valkonferenser, styrelser och
fullmäktigegrupper och att skriftligen motivera förslag. Valberedningens arbete består alltså
till stora delar av att diskutera personers lämplighet för olika uppdrag. Detta medför att
ställningstagande kring personer i eventuella omröstningar inom valberedningen inte kan
anses vara så känsliga som i till exempel en styrelse. För att effektivisera och underlätta
valberedningens arbete anser partistyrelsen att motionärens förslag är bra men bör
omformuleras till följande:
§ 3 Mom 5 Omröstning
170
Alla ärenden avgörs genom öppen omröstning. Vid oavgjord omröstning har
valberedningens ordförande utslagsröst. Mot beslut kan reservation anföras.
Denna förändring har också inarbetats i det stadgeförslag som partistyrelsen lagt fram till
Landsdagarna.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att delvis bifalla motionen genom att förändra lydelsen i bilaga 5 § 3 Mom 5 till följande:
”Alla ärenden avgörs genom öppen omröstning. Vid oavgjord omröstning har
valberedningens ordförande utslagsröst. Mot beslut kan reservation anföras.
PS15002 Val av styrelse på två år i kommunföreningar/distrikt
Ombud
Ola Lorentzson 48667 / Skåne nordost
Medmotionär och medlemsnummer
Magnus Persson, Riksdagsledamot, 34801
Motionstext
Då det i dagsläget fungerar bra i många föreningar där man har klara riktlinjer samt en väl
inarbetad struktur hur man ska bedriva sitt arbete tycker vi att man ska kunna välja sin
styrelse på två år. Detta för att styrelsen ska kunna planera sin verksamhet i ett längre
perspektiv, idag hämmas mycket långsiktigt arbete på grund av att man måste ta hänsyn till
årsmötet.
Tanken är att medlemmarna på årsmötet ska kunna rösta om man vill välja sin styrelse på
ett eller två år. Vi tror detta förslag kommer att gynna det politiska arbetet på sikt i våra
distrikt och kommunföreningar. Skulle inte arbetet i styrelsen fungera så ska man med stöd
av 2/3 av styrelsen kunna väcka frågan till partistyrelsen om tillstånd att hålla ett extra
årsmöte.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att: Årsmöten i våra distrikt/kommunföreningar ska kunna besluta om att välja styrelse på
ett eller två år.
att: Vid problem begära tillstånd av partistyrelsen för extra årsmöte enligt motionstexten.
Partistyrelsens yttrande:
Partiet har utvecklats och har genomgått en lång resa där problemen som motionären
beskriver varit en del av denna process men partiet har såväl mognat som vuxit sedan dess
och vi ser nu väldigt sällan att hela styrelser byts ut vid ett och samma tillfälle.
171
Är föreningens medlemmar missnöjda med den sittande styrelsen är två år en lång period
att avvakta innan nya ledamöter kan utses. Vidare ökar risken för avhopp och därmed extra
årsmöte och fyllnadsval ju längre tiden för ett styrelseuppdrag är fastställt.
Slutligen är det så att ett ordinarie årsmöte trots allt måste hållas varje år för att fastställa
exempelvis resultat- och balansräkning, verksamhetsberättelse eller beviljande av
ansvarsfrihet och att i samband med detta även besluta om förnyat förtroende för de valda
ledamöterna inte utgör någon större problematik framför att i ytterligare ett år behålla
ledamöter för vilka man eventuellt saknar förtroende för.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15003 Valfri mandatperiod för styrelser
Ombud
Michael Rosenberg 16710 / Skåne Västra
Motionstext
För några år sedan så lades det ett förslag till landsdagarna om att styrelser på samtliga
nivåer skulle väljas på två år istället för ett år. Ett par anledningar till förslaget var för att man
ville minska kostnaderna för årsmöten och även skapa en arbetsro för de invalda
styrelserna. Detta förslag röstades igenom då det gällde partistyrelsen men avslogs då det
gällde kommun och distriktsstyrelser med bland annat argumentet att det skulle vara svårt
att hitta kandidater som ville tjänstgöra så länge som två år. Idag är vi ett parti som har över
17000 medlemmar, idag kan jag inte se att vi har det problemet men vi har fortfarande det
behovet av förändring och för att ha en salomonisk lösning på den kritiken som då
framfördes så föreslår jag att det för samtliga nivåer förutom partistyrelsen blir upp till
årsmötet att välja om hela styrelsen ska väljas för ett eller två år och att detta val görs vid
varje årsmöte.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att stadgarna ändras enligt texten ovan så att det blir valfritt för framtida årsmöten att välja
om val av en hel styrelse ska väljas för ett eller två år för en kommunförening,
distriktsförening eller en kretsförening.
Partistyrelsens yttrande:
Partiet har utvecklats och har genomgått en lång resa och har såväl mognat som vuxit
sedan starten och vi ser nu likt det motionären beskriver att det blir allt enklare att finna
företrädare som kan tänka sig att väljas för en tid av två år.
172
Är föreningens medlemmar missnöjda med den sittande styrelsen är dock två år en lång
period att avvakta innan nya ledamöter kan utses. Vidare ökar risken för avhopp och
därmed extra årsmöte och fyllnadsval ju längre tiden för ett styrelseuppdrag är fastställt.
Slutligen är det så att ett ordinarie årsmöte trots allt måste hållas varje år för att fastställa
exempelvis resultat och balansräkning, verksamhetsberättelse eller beviljande av
ansvarsfrihet och att i samband med detta även besluta om förnyat förtroende för de valda
ledamöterna inte utgör någon större problematik framför att i ytterligare ett år behålla
ledamöter för vilka man eventuellt saknar förtroende för.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS1504 Förtydliga vikten av vår kärnfråga i
kommunikationsplanen
Ombud
Ted Ekeroth 47008 / Skåne läns södra
Motionstext
Med allt fler lokala och regionala företrädare ökar behovet av att på ett korrekt och tydligt
sätt kommunicera vad SD står för till allmänheten.
Sverigedemokraterna är ett parti som kraftigt vill minska asyl-och anhöriginvandringen
(nedan kallat "invandring") och det är vår viktigaste fråga. Det är därför väldigt beklagligt när
företrädare yttrar sig offentligt och gör uttalanden som antyder eller kan misstolkas som att
man inte längre är emot massinvandringen. Flertalet kommunala företrädare för
Sverigedemokraterna har gjort olyckliga och ofta direkt felaktiga uttalanden om man ser till
vad Sverigedemokraterna faktiskt står för.
Det största problemet är när de uttalar sig positivt till invandring till deras respektive
kommun. Väljarna har till stor del röstat in oss för att de vänder sig emot den rådande
situationen gällande mångkultur och invandringen. Det är därför skadligt när företrädare
ger uttryck för en vänsterorienterad och/eller "liberal" syn på det problemet - vi upplevs som
om vi överger vår viktigaste fråga.
I många fall har företrädaren en motivering till felsteget; det kan röra sig om en
komplicerad, taktisk övervägning ("det hade blivit fler om vi röstade emot", "det hade kostat
mer om vi röstat emot") eller att man anser att man inte hade ett val (att Migrationsverket
kan tvångsplacera invandrare i kommunen). I båda fallen gör man dock fel ifall man stilla
accepterar situationen och inte tydligt och resolut går emot beslutet.
I fallet med den "taktiska övervägningen" handlar det ofta om olika påbud och tvång som
etablissemanget påtvingat kommunen/regionen. Att då förhålla sig till detta och rösta för
173
"något mindre dåligt" tjänar inte Sverige på i längden. Väljarna förstår sällan eller aldrig
dessa övervägningar som kräver långa resonemang för att klargöra hur man kommit fram
till beslutet. Det enda rätta är att man konsekvent motsätter sig mottagning av invandrare till
Sverige så länge vi har en mer eller mindre okontrollerad massinvandring, och att man
kommunicerar detta utan krusiduller, undantag eller kompromissande. Förordas det en
mottagning av 5 personer - agera mot det. Ifall resultatet blir att 7-klövern tar emot 10
personer istället, agera mot det och förklara i debattartiklar, debatter och på gator och torg
att ifall man röstat på Sverigedemokraterna hade det inte blivit något av det, utan
resurserna hade satsat på att hjälpa många fler verkligt nödställda i deras närområden.
Detsamma gäller egentligen när man tror sig inte ha ett val. Det första man kan konstatera
är att man alltid har ett val - kan man agera i domstolar, på debattsidor och på andra
ställen. Även om det finns visst lagstöd för att "tvångsplacera" invandrare hos kommuner,
kan man istället för att sitta stilla, istället göra allt som står i ens makt för att visa att vi inte
ställer oss bakom det. Det innebär att man röstar emot det oavsett, och sedan går ut på
webbsidor och andra kanaler och klargör sin ståndpunkt. Det finns mycket man kan referera
till; att man anser att tvångsåtgärder står i strid med kommunallagen, att mottagande bryter
mot kommunens krav på ekonomisk hållbarhet, eller annat. Kommer vi i maktställning i en
kommun kan man helt enkelt vägra begäran från Migrationsverket, och ta striden i
domstolar och på andra sätt. Möjligheter finns, det gäller att inte glömma det. Oavsett om
försöken att stoppa det inte går igenom just den gången, så ser väljarna att vi försöker. Till
slut kommer vi ha tillräckligt väljarstöd för att vinna.
Partiet som helhet måste ha en mycket tydligare och klarare linje i hur dessa frågor
hanteras. Våra företrädare måste förstå och lära sig att man ska vara oerhört tydlig och
principfast i just denna fråga. Sverigedemokraterna har varit och ska fortsätta vara ett parti
som håller kursen och inte liberaliseras och försvinner in i mittfåran med otydliga och
flummiga gliringar gällande invandringen.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att följande stycke läggs in i kommunikationsplanen, under "Styrkor", punkt 2, efter sista
stycket:
"Det är därför också viktigt att våra företrädare är tydliga och konsekventa när vår profilfråga
hanteras i de politiska församlingar vi sitter invalda i, i media samt andra kanaler.
Företrädarna bör alltid agera mot ett mottagande av asyl-och anhörighetsinvandrare. Det
innebär att agera mot nya avtal för mottagning och försöka riva upp existerande. Då
tvångsåtgärder mot kommunerna införs allt mer, bör våra företrädare inte stilla acceptera
dessa, utan tydligt deklarera att vi inte ställer oss bakom detta och konsekvent rösta emot
det och på andra sätt agera emot det. Svårförstådda, taktiska övervägningar som för
allmänheten framstår som ett accepterande av ökad eller bibehållen mottagning, bör aldrig
göras då allmänheten sällan har möjlighet att genomskåda eventuella motiveringar - vårt
generella motstånd mot massinvandringen och det mångkulturella samhället måste vara
vägledande och det som kommuniceras till väljarna"
174
att förändringar av kommunikationsplanen innehåller en lydelse som har samma betydelse
och innebörd som att-satsen ovan
att förändringar av kommunikationsplanen i övrigt tar hänsyn till innebörden och lydelsen i
motionstexten
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen delar motionärens frustration över partiföreträdare som inte uttalar sig i linje
med partiets faktiska politik.
Vad gäller partiets hållning i migrationsfrågan och dess behov av förtydligande torde det
dock inte finnas något vidare utrymme för missuppfattningar. Detta då frågan är tydligt
återkommande i en stor del av partiets kontinuerliga kommunikation mot allmänheten, som
sker genom sociala medier, hemsidor, reklamkampanjer, presskonferenser,
riksdagsdebatter, tv-framträdanden och inte minst våra politiska dokument.
Vad gäller förslaget om att föra in en formulering i kommunikationsplanen, som motionären
föreslår, vill partistyrelsen anföra följande:
Det pågår i dagsläget redan ett förarbeta med att ta fram en helt ny kommunikationsplan.
Målet med detta arbete är att skapa en kommunikationsplan som dels är bättre anpassad
efter den storlek partiet har idag, och som dels kommer att vara tydligare och göra det
betydligt lättare för våra företrädare att förstå hur de ska kommunicera partiets politik till
allmänheten.
Detta förarbete utförs i dagsläget av partiets kommunikationsavdelning men partiets
verkställande utskott, partistyrelse, distriktsombudsmän och många fler kommer att
engageras längre fram i framtagandeprocessen. Partistyrelsen anser vidare att det är av
största vikt att detta arbete ges den tid som krävs för att så många som möjligt ska kunna
inkomma med synpunkter. Detta för att den nya kommunikationsplanen, utöver att bli så
bra som möjligt, även ska få största, möjliga förankring i partiet. Av detta skäl är det
emellertid inte lämpligt att föregripa detta arbete genom att redan nu besluta, och låsa sig,
vid en viss formulering såsom motionären föreslår. Partistyrelsen tackar dock för
motionärens synpunkter och vill samtidigt meddela att dessa kommer att tas i beaktande i
framtagandeprocessen av den nya kommunikationsplanen.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
PS15005 Tydliggöra begreppet "mål" i stadgarna
Ombud
Runar Öhman 82612 / Östergötland
175
Medmotionär och medlemsnummer
Jonas Andersson 50601, Johan Karlsson 54020
Motionstext
Sverigedemokraternas partistadgar innehåller mål för föreningar på de olika organisatoriska
nivåerna i partiet (t.ex. riksnivå, distriktsnivå, kommunföreningsnivå o.s.v.), vilka är
välskrivna, men har potential att utvecklas ytterligare. Exempelvis står följande i stadgarna
under Kap. 3 § 3 Mål:
"Distriktens mål är att:
- Initiera och stödja lokala arbetsgrupper, kommun- och kretsföreningar.
- Fylla kommun- eller kretsföreningsmålen i kommuner där lokala arbetsgrupper, kommun
eller kretsföreningar saknas .
- Stödja landstingsfullmäktigegruppen/grupperna.
- Förbereda och genomföra valkampanj."
Vi menar att ovanstående mål för den aktuella organisatoriska nivån snarare har karaktären
av vad som kan anses vara "huvuduppgifter" för densamma. Vi menar att begreppet "mål"
snarare bör relateras till något man ska kunna uppnå och som ska vara mätbart, och är
enkelt att kommunicera (t.ex. ett fördubblat antal mandat i landstings-/regionvalet, ett
fördubblat medlemsantal mellan två givna datum etc.). I den meningen är mål något som
varje styrelse för sig bör sätta upp utefter sina förutsättningar och ambitionsnivå, vilket bl.a.
anger riktningen för arbetet i föreningen. Det finns här en risk för onödig begreppsförvirring
när begreppet "mål" i stadgarna tillämpas för något som snarare är huvuduppgifter.
Exemplet på mål för distrikt som citeras ovan i motionen har som vi konstaterat snarare
karaktären av huvuduppgifter. Motsvarande resonemang menar vi gäller även för det som i
stadgarna anges som mål för exempelvis riksorganisationen, kommunföreningar och övriga
organisatoriska nivåer i partiet.
Vi menar att partistyrelsen efter beredning enkelt skulle kunna revidera hur begreppet "mål"
används, för att tydliggöra innebörden på ett bättre sätt. I stadgarna skulle formuleringen
"mål" förslagsvis kunna ersättas av formuleringen "huvuduppgifter" i exempel som ovan.
Beaktas intentionen i vår motion så kan vi i partiet begreppsmässigt få en bättre
harmonisering av mål som styrelser själva sätter upp i förhållande till uppgifter och
åligganden som är stadgereglerade.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att uppdra till partistyrelsen att revidera stadgarna avseende hur begreppet "Mål" används i
enlighet med vad som anförs i motionen.
Partistyrelsens yttrande:
176
Partistyrelsen instämmer i motionärernas åsikt om att de mål som är angivna i stadgarna
för riksorganisationen, distrikten, kommun- och kretsföreningarna, lokala arbetsgrupper och
intressegrupper snarare har karaktären av vad som kan anses vara "uppgifter" för de olika
organisatoriska nivåerna.
Motionärernas vilja har därför beaktats i förslaget till reviderade stadgar. I förslaget har § 1
Syfte i kap 1 Allmänna stadgar ändrats till § 1 Syfte och mål. I denna paragraf har partiets
mål, som anges i principprogrammet, införts och gäller därmed för alla organisatoriska
nivåer i partiet. Istället har de olika målparagraferna under respektive organisatorisk nivå
ändrats till de olika organisatoriska nivåernas uppgifter.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15006 Motion angående skriftlig försäkran av nominering till
förtroendepost inför årsmöte
Ombud
Mikael Strandman 56265 / Ombud Stockholms län
Medmotionär och medlemsnummer
Fredrik Lindahl 53566, Per Carlberg 19005, Arnold Boström 2225
Motionstext
Kap 3 Distrikt § 6 MOM 6 samt Kap 4 Kommunföreningar § 6 MOM 6 säger att alla
kandidater som nomineras till styrelsen ska skriftligen bekräfta sin kandidatur senast den 1
december föregående år (kommunföreningar) eller 1 januari (distrikt). Detta gäller således
även den sittande styrelsen i de fall de avser kandidera för fortsatt förtroende i styrelsen
nästkommande år.
En stor risk med detta är att denna skriftliga kandidatförsäkran helt enkelt glöms bort. Det är
ju rätt sällan som hela styrelsen avgår. Oftast sitter majoriteten av den gamla styrelsen kvar
med en del förändringar av enskilda styrelseledamöter och suppleanter.
Faran är då att om "man ska gå efter stadgarna" så är kandidaturerna ogiltiga. Detta kan
då utnyttjas av utomstående personer som vill ta sig in i en sverigedemokratisk styrelse.
Konsekvenserna kan bli mycket allvarliga, där beprövade trotjänare kuppas bort mot
personer vi inte känner till.
Anledningen till att man måste ha lämnat in sin kandidatförsäkran senast det datum som
stadgarna anger är att medlemmarna i en kommunförening/distrikt ska ha en chans att
bedöma de som kandiderar för förtroendeposter. När det gäller den gamla styrelsen så
anser vi inte att detta är nödvändigt, eftersom dessa personer redan är väl kända.
177
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Kap 3 Distrikt § 6 MOM 6 samt Kap 4 Kommunföreningar § 6 MOM 6 skrivs om så att
ledamöter och suppleanter i den sittande styrelsen automatiskt kandiderar för
nästkommande år, om inte annat meddelats till valberedningen. Avsägandet av kandidatur
gällande styrelsemedlemmar och suppleanter i den sittande styrelsen ska skriftligt
meddelas valberedningen. För alla nya kandidaturer ska skriftlig försäkran inlämnas såsom
förut senast det datum som stadgarna anger.
Partistyrelsens yttrande:
Vid Landsdagarna 2013 ändrades stadgarna så att alla som kandiderar (även för omval)
skriftligen skall bekräfta sin kandidatur. Tidigare gällde det endast vid nyval. Anledningen till
förändringen var att det skall vara likvärdigt för alla som kandiderar och att det i
bekräftelsen också framgår vilka val som kandidaturen avser, t ex ordförande, ledamot,
suppleant mm. Tidigare har problem uppstått när någon i sittande styrelse inte avser
fortsätta inneha det uppdrag man tidigare blivit vald till men kanske ändå vill fortsätta i
styrelsen med annat uppdrag. Det har då uppstått tveksamheter om vilka val kandidaturen
verkligen gäller. Landsdagarna beslutade även 2013 att valberedningen har rätt att kräva att
nominerad, för att vara valbar, ska lämna ifylld vandelsförsäkran och utdrag ur
belastningsregister. Tidigare gällde endast belastningsregister.
Partistyrelsen ser ingen anledning till att återgå till tidigare regler utan anser att alla
skriftligen skall meddela sin kandidatur oavsett om det handlar om omval eller nyval. Det
innebär att det är likvärdiga regler för alla. Det innebär vidare att riskerna minskar vad gäller
tveksamheter kring vilka som verkligen kandiderar och till vilka uppdrag.
Partistyrelsen menar vidare att det är upp till valberedningarna att göra en bedömning och
fatta besluta om inhämtning av vandelsföräkran och eller utdrag ur belastningsregister skall
ske. För medlemmar som redan sitter i styrelsen och är väl kända behöver detta inte
nödvändigtvis ske.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PS15007 Motion angående reformering av medlemsutskottet
Ombud
Per Carlberg 19005 / Ombud Stockholms län
Medmotionär och medlemsnummer
Fredrik Lindahl 53566, Mikael Strandman 56265, Arnold Boström 2225, Robert Stenkvist
35686, Magnus Edman 64037
178
Motionstext
Vi motionärer önskar att medlemmarna tillsammans med distrikten får mer inflytande i
processen som avser medlems- och personärenden. Ett steg anser vi ska vara att vid
ordinarie landsdagarskongress utse ledamöter och ersättare att ingå i medlemsutskottet.
Vårt förslag till sammansättning är att medlemsutskottet ska bestå av nio ledamöter med tre
ersättare. Av dessa ska partistyrelsen utse fem ledamöter och två ersättare. Resterade fyra
ledamöter och en ersättare utses av ombuden vid landsdagarnas ordinarie kongress.
De ledamöter och ersättare som utses av landsdagarnas ombud får inte inneha
förtroendepost inom partistyrelse, ingå i valberedning för riksorganisationen, vara anställd
av riksorganisationen, vara riksdagsledamot eller ersättare till riksdagsledamot.
Urvalsprocessen och nomineringar ska ske på samma vis som till valberedningen för
riksorganisationen.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att landsdagarna beslutar att införa ett medlemsutskott bestående av totalt 9 ledamöter
med 3 ersättare, varav partistyrelsen utser fem ledamöter med två ersättare samt
landsdagarnas ombud utser fyra ledamöter med en ersättare. Detta sker i samband med
landsdagarnas ordinarie kongress.
att de ledamöter och ersättare som utses av landsdagarnas ombud får inte inneha
förtroendepost inom partistyrelse, ingå i valberedning för riksorganisationen, vara anställd
av riksorganisationen, vara riksdagsledamot eller ersättare till riksdagsledamot.
att urvalsprocessen och nomineringar sker på samma vis som till riksorganisationens
valberedning.
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen beslutade 2010-11-23 att uppdra åt Verkställande utskottet (VU) att bereda
ärende kring val av ett medlemsutskott (MU) som skulle bereda medlems- och
personärenden. Tidigare hade detta ansvar legat under VU. Vid partistyrelsemötet 2011-0117 presenterade VU förslag till MU, som antogs. Sedan dess har partistyrelsen delegerat
beredning av medlems- och personärenden och beslut om utestängningar av före detta
medlemmar till MU.
Enligt partiets stadgar kap 1 § 2 mom 7 kan partiet utesluta medlem som överträder kraven i
1 kap 2 § eller som på annat sätt genom sitt uppträdande skadar partiets anseende. Ett
sådant beslut verkställs av partistyrelsen med omedelbar verkan efter att ärendet beretts i
MU. Medlemmen i fråga, styrelsen i den kommun- eller kretsförening samt distrikt
vederbörande tillhör skall före beslutets fattande beredas tillfälle att yttra sig. Enligt partiets
stadgar kap 1 § 2 mom 8 kan partiet utestänga en person som överträder kraven i 1 kap 2 §
eller som i övrigt bedöms vara klassificerat olämplig som partimedlem. Utestängning avser
en person som inte är medlem men som alltjämt finns registrerad hos partiet i egenskap av
till exempel före detta medlem.
179
Under årens lopp har en del personer blivit uteslutna ur eller utestängda från partiet. I några
enstaka fall har det förekommit olika åsikter inom partiet om besluten.
Partistyrelsen är vald av Landsdagarna och borde därmed ges förtroendet att även bereda
och besluta i uteslutningsärenden. Då partistyrelsen idag består av 21 ledamöter och
suppleanter anser vi att insynen i processen är stor och att ärendena kan behandlas med
den respekt som bör när det handlar om medlemsärenden.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15008 Fast programgrupp
Ombud
Robert Stenkvist 35686 / Stockholms län
Eventuell medmotionär och medlemsnummer
Per Carlberg 19005, Fredrik Lindahl 53566
Motionstext
Ett partis politiska program är av yttersta vikt. Programmen är en åsiktsförklaring tillika ett
pekfinger åt vilket håll partiet är på väg. Programmen är ramarna för partiets politik och en
innehållsdeklaration. Det är de politiska programmen som skiljer ett parti från en simpel
lobby-organisation.
Därför föreslår undertecknarna bildandet av en fast programgrupp som ska ta fram
Sverigedemokraternas politiska program. Också reformeringar av programmen ska göras
av programgruppen. Vi föreslår att gruppen ska innehålla 9 medlemmar, där 5 stycken väljs
från Partistyrelsen och de övriga 4 väljs från intresserade och kunniga medlemmar ute i
landet. Programgruppens ordförande ska vara någon från partistyrelsen och ansvarar för
kallelser samt att arbetet genomförs i god ordning. En sekreterare ska väljas för att
protokollföra mötena. Detta ansvarar gruppen själv för.
Två ersättare ska också väljas in ifall någon eller några lämnar programgruppen. En
ersättare från partistyrelsen och en övrig medlem. Ersättarna behöver inte inkallas till möten
annat än ifall de träder i tjänst. Ifall fler än två ledamöter lämnar programgruppen får den
arbeta med decimerat antal ledamöter.
Programgruppen ska väljas på Landsdagarna. Riksorganisationens valberedning ska ta
fram förslag på programgrupp i god tid till Landsdagarna.
Politiska program för olika politiska områden som exempelvis utbildning, ekonomi och
försvar tas fram av respektive utskott och för att sedan lämnas över för påseende till
180
programgruppen. Dessa program får föras fram utan att programgruppen godkänner
dessa. Det ska dock påtalas inför Landsdagarna att programgruppen reserverat sig.
Ordningen med programgrupp ska föras in i stadgarna. Politiska program som förs fram på
Landsdagar ska vara signerade av programgruppen. Programgruppen ska ha
protokollförda möten där samtliga kallas inför varje arbete med nya program eller
reformering av gamla program. Av praktiska skäl behöver inte ersättarna närvara vid
mötena. Detta avgörs av gruppen själv.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna beslutar om inrättandet av en fast programgrupp om 9 medlemmar,
varav 5 från partistyrelsen samt 2 ersättare, där en ordförande väljs från partistyrelsen
att riksorganisationens valberedning tar fram ett förslag till programgrupp samt ordförande
inför Landsdagarna
att ämnesspecifika program tas fram av respektive utskott, för att sedan godkännas av
programgruppen. Ämnesspecifika program ska få föras fram utan att programgruppen
bifaller dessa
att detta förs in i stadgarna
Partistyrelsens yttrande:
Partiet hade tidigare en programkommission som valdes vid riksårsmöte.
Programkommissionen arbetade inom riksorganisationen med framtagande av politiska
program. På direktiv av partistyrelsen skulle programkommissionen ta fram program för
antagande vid riksårsmöte och extra riksårsmöte. Programkommissionen bestod av en till
fem ledamöter.
I samband med att stadgarna reviderades inför riksårsmötet 2008 togs
programkommissionen bort. Skälen som då angavs var: ”Skapandet av
programkommissionen kom visserligen ur en god idé men kommissionen har tyvärr inte
fungerat utan blivit ett enmans ansvar. Istället menar partistyrelsen att olika utskott bör
skapas för att ta fram program. I dessa utskott kan man samla expertisen inom det område
som utskottet arbetar inom och därigenom få fullt arbetande grupper som tar fram väl
genomarbetade program, som sedan skickas ut på remisser till alla ombud, distrikt och
lokalavdelningar. Programmen kommer sedan att ligga öppna för motionsförslag vid
landsdagarna. Detta ökar demokratin och möjligheterna att påverka programmen än de
rutiner vi har idag.” Riksårsmötet 2008 antog de reviderade stadgarna där
programkommissionen togs bort.
Efter riksdagsinträdet 2010 har partiet haft goda möjligheter att arbeta fram olika
programförslag som partistyrelsen lagt fram till Landsdagarna.
Att skapa en programgrupp vid Landsdagarna, som motionärerna föreslår, anser
partistyrelsen är en onödig process av samma skäl som angavs inför beslutet på
181
riksårsmötet 2008 om slopad programkommission. Istället anser partistyrelsen att olika
programgrupper bör tillsättas av partistyrelsen i ämnen som är angelägna ur ett strategiskt
perspektiv. Dessa programgrupper kan sedan arbeta fram programförslag. På så sätt kan
partistyrelsen utse lämpliga ansvariga, som i sin tur kan inkludera lämplig expertis i dessa
programgrupper. Partistyrelsen har då också möjlighet att utse ny ansvarig i
programgruppen om arbetet inte fungerar.
I dagsaktuella frågor bör också partistyrelsen ha flexibilitet att kunna göra olika politiska
bedömningar. Mer långsiktiga program med grundläggande politiska bedömningar avser
partistyrelsen även fortsättningsvis lägga fram till Landsdagarna för beslut.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS1509 Kretsföreningar - Stadgar
Ombud
Ombud Jörgen Fogelklou 59316 / Göteborg
Medmotionär och medlemsnummer
Lars Hansson 50134, Jörgen Grubb 33695, Magnus Olsson 28866, Maria Danielsson 65956
Motionstext
Kapitel 5 i stadgarna handlar om kretsföreningar. Ett kapitel som enbart rör våra tre största
städer. Stockholm, Göteborg och Malmö. I dessa städer är distriktet och kommunförening ett
och samma. Grundtanken och visionen om att Sverigedemokraterna ska växa sig stora i
dessa städer är god, och det ska vi också göra. Att vi måste växa i våra tre största städer är
en förutsättning för att vi så småningom ska bli Sveriges största parti. Men att vi idag är redo
att dela upp våra större städer i kretsföreningar är helt orealistiskt. Både organiskt,
ekonomiskt som administrativt. Vi motionärer anser att det snarare ökar risken för splittring
än utökad verksamheten. Förändring Framåt Tillsammans! I dessa distrikt finns idag redan
något vi kallar valkretsledare. Deras uppgift är att verka lokalt i respektive valkrets. Föra
valkretsens talan i styrelsen, hjälpa till och ordna medlemsmöten, utdelningar, samkväm
mm, för just den valkretsen han/hon är ledare för. Styrelsen i sin tur uppmuntrar och hjälper
idag till både ekonomiskt, organisatoriskt och fysiskt när detta behövs. Allt för att möta
medlemstillströmningen och verka närmare lokalt. Det finns inget behov av en kretsförening.
Så som stadgarna är utformade idag räcker det med att ett par medlemmar ordnar ett
bildandemöte för en kretsförening. Detta kan ske helt utan distriktsstyrelsens vetskap. Sedan
tar riksorganisationen ställning. Man kan från tilltänkt kretsförening helt förbise att tillfråga
vad överordnat distrikt tycker och man kan ignorera avstyrkande från överordnat distrikt.
Detta är inte ursprungstanken, eller stadgarnas intentioner. Det tar dessutom både tid och
resurser i anspråk. Tid och resurser som både distrikten och riksorganisationen skulle kunna
182
använda bättre. Om kretsföreningar överhuvudtaget ska kunna bildas bör arbetsordningen
naturligtvis vara att överordnat distrikt, tillsammans med valkretsledare alltid inleder den
processen.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att i första hand stryka hela "kapitel 5 Kretsföreningar" ur Sverigedemokraternas stadgar.
att i andra hand ersätta följande paragrafer under Kapitel 5
§ 5 MOM 1 INTERIMSSTYRELSE
Innan en kretsförening formellt bildas kan interimsstyrelse leda verksamheten.
Interimsstyrelse för kretsförening ska godkännas av överordnat distrikt.
Med:
§ 5 MOM 1 INTERIMSSTYRELSE
I nnan en kretsförening bildas ska överordnat distrikt vara informerad, och kretsföreningens
bildande ska vara initierad av överordnad distriktsstyrelse. Fram tills bildandet kan en
interimsstyrelse leda verksamheten. Interimsstyrelse för kretsförening ska godkännas av
överordnat distrikt.
Och ersätta:
§ 5 MOM 2 GODKÄNNANDE AV KRETSFÖRENINGAR
Kretsföreningar ska vara godkända av riksorganisationen. Vid godkännande av
kretsförening ska överordnat distrikt beredas tillfälle att yttra sig. Riksorganisationen fattar
beslut om kretsföreningarnas omfattning men ska före beslut höra alla partiföreningar och
grupper i området.
Med:
§ 5 MOM 2 GODKÄNNANDE AV KRETSFÖRENINGAR
Kretsföreningar ska vara godkända av överordnat distrikt. Om distriktsstyrelsen inte finner
att det finns god grund för bildandet avslås bildandet av kretsförening. Om distriktsstyrelsen
godkänner bildandet av kretsföreni ngen skickas ärendet vidare till riksorganisationen för
beslut. Riksorganisationen fattar beslut om kretsföreningarnas omfattning men ska före
beslut höra alla partiföreningar och grupper i området.
Partistyrelsens yttrande:
Kretsföreningar infördes som ny organisatorisk nivå i partiets stadgar efter beslut av
Landsdagarna 2013. Förslaget kom utifrån en motion från företrädare från de två berörda
distrikten i Stockholms stad och Göteborg samt kommunföreningen i Malmö. Dessa tre
städer är de som är berörda av kretsföreningar då dessa tre kan verka som distrikt och
därmed inte kan ha kommunföreningar under distriktsnivån.
183
För att minska avståndet från den enskilde medlemmen till första beslutsfattande instans
(distriktet) infördes därför begreppet kretsföreningar. Kretsföreningarna verkar inom de
kommunala valkretsarna.
Skälen som motionärerna angav i sin motion inför Landsdagarna 2013 var bland andra att
inom andra riksdagspartier, framför allt större sådana som Socialdemokraterna och
Moderaterna men även exempelvis Vänsterpartiet som då endast var marginellt större än
Sverigedemokraterna medlemsmässigt, finns ett system med stadsdelsföreningar.
I flera av dessa kommuner hade SD redan ett medlemsantal på över 100 eller närmade sig
denna symboliska gräns. Vissa av dessa kommuner har också kvar systemet med stadseller kommundelsnämnder, varför denna partiorganisatoriska nivå blir ännu mer naturlig.
På så vis skulle närheten till medlemmarna öka och de möten som arrangeras i
föreningarnas regi inte heller så bli stora som de annars skulle kunna bli, inte minst på sikt.
Man angav vidare att de partistadgar som skulle antas vid Landsdagarna 2013 kom att
sträcka sig till Landsdagarna 2015, alltså över riksdagsvalet 2014, där partiet väntades nå
stora framgångar. Därför ansåg man det vara rimligt att redan 2013, i god tid innan de
förmodade stora medlemsflödena till partiet i samband med supervalåret 2014, lägga
grunden för en utvecklad organisatorisk modell med lokala föreningar på stadsdels- eller
valkretsnivå.
Motionärerna ansåg vidare att kretsföreningar skulle vara av central betydelse för ett
växande parti som Sverigedemokraterna. Med dåvarande system riskerade Stockholms
stad och Göteborg samt eventuellt Malmö i framtiden bli till stora kolosser på lerfötter som
skulle få det svårt att hinna med alla medlemmar i de olika delarna av staden eller
kommunen. Man ansåg att det fanns tillfälliga lösningar som arbetsgrupper av olika slag,
men det var viktigt att stadgarna öppnade upp för möjligheten att bilda kretsföreningar, och
på sikt stadsdelsföreningar, för en levande verksamhet med en rättvis politisk representation
genom styrelser.
Partistyrelsen instämde i det motionärerna anförde i sin motion angående behovet att en ny
organisatorisk nivå för framförallt Stockholm stad, Göteborg och Malmö. Därför föreslog
partistyrelsen i sitt förslag till reviderade stadgar att kretsföreningar infördes. Detta bifölls
också av Landsdagarna 2013.
Sedan Landsdagarna 2013 har partiet växt enormt medlemmässigt. Partistyrelsen gör därför
ingen annan bedömning nu än tidigare.
Partistyrelsen påminner om att riksorganisationen, som beslutar om godkännande av
kretsföreningar, bereder alltid överordnat distrikt tillfälle att yttra sig på samma sätt som när
en kommunförening eventuellt skall godkännas. Yttrande från distrikt beaktas alltid noga
och dialog med berört distrikt, som avstyrkt ett godkännande, förs alltid innan beslut i
frågan. Partistyrelsen finner därför inga skäl till stadgeändring i enlighet med vad
motionärerna föreslår.
184
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PS15010 Motion rörande MU
Ombud
Bertil Malmberg 48236 / Södermanland
Motionstext
Under främst de senaste två åren har ett antal uteslutningsärenden rörande SDmedlemmar valsat runt i boulevardpressen. Det har ofta gällt förment olämpliga anonyma
uttalanden i olika kommentarsfält. Identiteterna har ofta avslöjats med olagliga metoder av
Expo och sedan förmedlats till någon kvällstidning Detta har gett SD betydande negativ
publicitet. Det bör i sammanhanget framhållas att Expo och nämnda medier är bland SD:s
värsta fiender. Vad de påstår är alltså inte belagd sanning.
Det är sant att en del av kommentarerna varit klart olämpliga, men ibland har det enligt
mångas mening blivit en överreaktion av medlemsutskottet (MU), inte minst eftersom skälen
för uteslutning för många framstått som oklara. Saken har inte blivit bättre av att
representanter för SD alltför ofta under pågående utredning uttalat sig för pressen, vilket
strider mot Kommunikationsplanen. Dessa sakernas tillstånd bör föranleda en grundlig
översyn av Medlemsutskottets riktlinjer och arbetsmetoder.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår undertecknad
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna ger partistyrelsen i uppdrag att göra en grundlig översyn av
Medlemsutskottets riktlinjer och arbetsmetoder. Därvid bör säkerställas att
− anmälda uttalanden indelas i olika grader
− mindre allvarliga uttalanden i första hand ska föranleda varning
− endast direkt rasistiska (motsv) uttalanden ska föranleda uteslutning utan föregående
varning
− preskription införs för mindre allvarliga händelser äldre än två år
− skälen för anmälan preciseras för den anmälde samt för de DO och KO som ombeds
uttala sig för MU
− anmäld medlem ges rimlig tid att bemöta anmälan
− anmäld medlem ska beredas tillfälle att yttra sig i ärendet inför MU och PS
185
− anmäld medlems distriktsordförande (eller ersättare för denne) ges möjlighet att delta i
MU;s behandling av ärendet
− representanter för MU eller PS inte ger några kommentarer till media under pågående
utredning
− medlem som uppenbart gjort sig skyldig till direkt partiskadlig verksamhet ska omedelbart
kunna fråntas sitt medlemskap i väntan på utredning
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen vill inledningsvis betona att de flesta av motionärens förslag och synpunkter
redan finns reglerade i medlemsutskottets arbetsordning. När medlemsutskottet bereder ett
personärende har till exempel den berörda medlemmen, dess kommunförening och
distriktsförening möjlighet till att yttra sig och vid behov inkomma med kompletteringar i
ärendet, inom rimlig tid. Baserat på det underlag som finns och utifrån en samlad bild av
ärendet fattar utskottet sedan sitt beslut. På utskottets möten adjungeras dessutom chefen
för Serviceavdelningen och ansvarig chef för partiets ombudsmän. Dessa personer bistår
vidare med ytterligare information vid hantering och beslut i ärendena.
Vad gäller förslag om att en exempelvis viss typ av formuleringar ska föranleda en speciell
typ av åtgärd, inom en speciell tidsperiod, så vill partistyrelsen betona att sådana
detaljerade regler är svåra att förhålla sig till i praktiken. Mänskligt agerande måste
nämligen alltid sättas i sitt sammanhang för att kunna tolkas på ett meningsfullt sätt.
Således kan det tänkas uppstå situationer när ett enskilt grovt felaktigt uttalande, kan
ursäktas som mindre allvarligt om det skett under förmildrande omständigheter, men också
situationer när det framkommit att någon annan agerat, visserligen inte grovt olämpligt,
men ändå oförenligt med partiets värdegrund under en mycket lång tid och under väldigt
många tillfällen. Medlemsutskottet måste därför ha möjligheten att bilda sig en helhetsbild
kring en personfråga och inte helt agera utefter sådana strikta regler som motionären
föreslår.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att motionen skall anses besvarad.
PS15011 Ge riksdagsledamöterna rösträtt på landsdagarna
Ombud
Anne Karlsson 50233 / Jönköpings län
Motionstext
Nuvarande ordning är att riksdagsledamöter har närvarorätt, men inte rösträtt. Detta medför
att ledamöter blir invalda som ombud i distrikten för att få rösträtt. Det i sin tur skapar en
undanträngningseffekt av lokala företrädare.
186
Om de lokala företrädarna tillåts att besätta ombudsplatserna och riksdagsledamöterna får
automatisk rösträtt breddas det demokratiska deltagandet. Som ett framtida statsbärande
parti krävs en stark och engagerad partiorganisation, processen är därför en naturlig del av
att partiet växer och utvecklas.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ge riksdagsledamöterna rösträtt på landsdagarna
Partistyrelsens yttrande:
Inför Landsdagarna utses 158 ombud med rösträtt. Två fasta landsdagarsombud väljs per
riksdagsvalkrets. Vidare fördelas hundra landsdagarsombud mellan riksdagsvalkretsarna
baserat på andelen medlemmar registerförda 31 december året före distriktsårsmötet.
Utöver dessa har partistyrelsens ledamöter och suppleanter rösträtt. I dagsläget, beroende
på hur stor partistyrelsen är, har således 179 rösträtt vid Landsdagarna 2015.
Om alla partiets riksdagsledamöter skulle ges rösträtt vid Landsdagarna skulle det teoretiskt
kunna resultera i att riksdagsledamöterna fick majoritet. Partistyrelsen anser att det ur
demokratiskt perspektiv är viktigt att ombuden, som väljs vartannat år vid
distriktsårsmötena, innehar majoritet vid partiets Landsdagar.
Frågan om riksdagsledamöters rösträtt vid Landsdagarna har tidigare diskuterats under
revideringen av partiets stadgar inför Landsdagarna 2011. Men även då ansåg man att det
skulle vara orimligt ur demokratihänseende.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PS15014 Ombud till Distriktsårsmöte
Ombud
Johan Nissinen 53716 / Jönköpings län
Medmotionär och medlemsnummer
Anne Karlsson 50233
Motionstext
Idag har alla medlemmar närvaro- och rösträtt på distriktsårsmöten. Det är ett demokratiskt
och öppet system. I och med att medlemsantalet växer blir detta system problematiskt.
Årsmötena tar allt längre tid i och med voteringar och att många vill framföra sin åsikt.
Sverigedemokraterna som parti har nu blivit så stort att man likt andra stora partier borde
välja ombud som ska representera medlemmarna på distriktsårsmöten. Dessa ombud ska
väljas av kommunföreningarnas årsmöten och antalet ombud baseras på föreningarnas
187
medlemsantal. Ett system av ombud skulle underlätta och göra distriktsårsmöten mer
effektiva och lättare att organisera.
Tillvägagångssättet som används för att välja landsdagsombud kan appliceras på
distriktsnivå med en stadgeändring.
Kapitel 3 §6 Distriktsårsmöte omarbetas för att synkronisera med kapitel 2 §6 landsdagar.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att införa ombud till distriktsårsmöten enligt motionens intention.
Partistyrelsens yttrande:
I samband med stadgerevision inför Landsdagarna 2011 diskuterades denna fråga. Man
beslutade dock att inte lägga fram förslag om att utse distriktsårsmötesombud eftersom
några disktrikt hade väldigt få kommunföreningar och något distrikt hade inga alls.
Frågan är högst aktuell då flera distrikt har flera tusen medlemmar. Att arrangera ett
distriktsårsmöte under sådana förutsättningar är en utmaning. Lokal för distriktsårsmöte
måste vanligtvis bokas i god tid och distriktet vet inte hur många medlemmar som eventuellt
kommer att delta på distriktsårsmötena. Att boka lokal för flera tusen om sedan bara några
hundra kommer är ekonomiskt oförsvarbart. Likaså om lokal för några hundra bokas och
många fler medlemmar dyker upp och därmed inte kan beredas plats på distriktsårsmötet
är demokratiskt oförsvarbart. Därför bör en lösning finnas. Idag har partiet dessutom många
fler medlemmar än vad partiet hade 2011.
Av dessa skäl anser partistyrelsen att distrikten skall ges möjlighet att fatta beslut om ombud
till distriktsårsmötet förutsatt att vissa krav är uppfyllda. Partistyrelsen anser att distrikt som
har minst fem kommunföreningar eller minst två kretsföreningar och minst 500 medlemmar
bör ges möjlighet att fatta sådant beslut och för att ett sådant beslut skall vara giltigt krävs
att berörda kommun- eller kretsföreningar informerats om beslutet senast 1 augusti
föregående år.
I förslaget till reviderade stadgar inför Landsdagarna har därför detta införts.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15012 Valberedningar och Jäv
Ombud
Håkan Lösnitz 72024 / Göteborg/Hisingen
Medmotionär och medlemsnummer
Thord Jansson 59036
188
Motionstext
Då våra valberedningar har en mycket viktig roll i vår demokratiska process och att rätt
personer väljs in i styrelser, nämnder etc. Är det av allra största vikt att dessa har
medlemmarnas förtroende och att inga jävsförhållanden föreligger. Då det är svårt för en
person att hålla sig neutral/opartisk om man är i beroende ställning är detta också viktigt att
undvika kan gälla t ex kanslipersonal. Som vi alla vet är ofta jäv en subjektiv bedömning
men nära släktskap borde vara en direkt jävssituation. Vidare kan en person bli invald i en
valberedning för att sedan hamna i en beroende ställning då ska denna person omedelbart
meddela detta och avsäga sig sitt uppdrag så att inte medlemmarnas förtroende sviks.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ingen person ska bli nominerad/vald till en valberedning om han/hon är jävig eller i
beroendeställning till nominerade kandidater. Jäv kan definieras som nära släktskap t ex
partner, barn eller anställd av partiet. Och om en person som är invald i en valberedning
under sin mandatperiod hamnar i jäv eller beroendeställning ska denne omedelbart
meddela detta och avsäga sig sitt uppdrag.
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen anser att risker för jävsituationer alltid bör undvikas. Det föreligger ett ansvar
på den berörda att upplysa om eventuellt jäv. Likaså föreligger det ett ansvar på
medlemmarna eller ombuden att inte välja personer till uppdrag där jäv kan uppstå och få
inverkan. Om en jävsituation skulle uppstå under tiden man innehar ett uppdrag bör
vederbörande inte delta i beslut och/eller eventuellt avsäga sig uppdraget.
Partistyrelsen ser dock inte att problemen är så omfattande att någon stadgeändring
behöver göras.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15013 Regional Valberedning
Ombud
Håkan Lösnitz 72024 / Göteborg/Hisingen
Motionstext
I Sverige finns idag fem regioner med olika omfattningar. Vi har region Skåne, Halland,
Gotland och Västra Götaland som alla har bildats för att inte bara sköta om sjukvård,
kollektivtrafik och kultur men också regional samhällsutveckling, vilket är det som skiljer ett
landsting från en region. Om vi tar Västra Götaland som ett detta med regioner en ganska
ny företeelse, den bildades 1 Jan 1999. Vad innebär detta för oss, jo att fem olika valdistrikt
skickar ledamöter till regionfullmäktige. Då sedermera regiongruppen ska välja personer till
189
nämnder etc. ska dessa först föreslås av valberedningen men i detta valet blir det fem
förslag då alla dom fem olika distriktens valberedningar kommer med sina förslag. Att då
vid detta möte sitta och välja mellan fem olika förslag gör processen lång och tidsödande
då personval är alltid sluten omröstning. Detta skulle då kunna undvikas genom att en
regional valberedning instiftas i stadgarna som då skulle kunna bestå av en eller två
personer från varje valberedning, beroende på antal distrikt som är representerade i den
regionen.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att partistadgarna utökas med att också innehålla en paragraf gällande regionala
valberedningar. Dessa ska då bestå av en eller två personer från dom olika distriktens
valberedningar.
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen har förståelse för att den situation som motionären beskriver kan uppstå. Det
är regionfullmäktigegruppen som beslutar om tillsättande av förtroendeuppdrag inom
gruppen. Enligt Bilaga 4 § 8 Mom 1 Nominering ska nominering till uppdrag förberedas av
distriktets valberedning efter samråd med distriktet. Vid olika mening mellan
partiorganisation och fullmäktigegrupp gäller den uppfattning fullmäktigegruppen har efter
att partiorganisationens uppfattning ställts under proposition vid gruppmötet.
Om valberedningarna inte kan enas får fullmäktigegruppen helt enkelt beakta de olika
förslag som inkommit och fatta beslut utifrån dessa. Någon stadgereglering om en regional
valberedning anser inte partistyrelsen skulle lösa problemen då det ändå är
fullmäktigegruppen som syvende och sist fattar beslut i frågan.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15014 Avskaffande av nomineringsprocessen i stadgarna §6
MOM 6
Ombud
Anders Olin 35990 / Malmö Östra
Medmotionär och medlemsnummer
Michael Rubbestad 58787, Robert Lund 74031, Ola Svensson 47837, Carolin Nordengrip
60233, Peter Johansson 66189.
Motionstext
190
När årsmötesperioden startar så börjar även en tid med förvirring och missförstånd. Det går
i dag att nominera personer till förtroendepost och det är här problemen startar, personer
blir nominerade och ska sedan själv godkänna sin nominering till valberedningen och det är
här vi kan se ett problem. Då kandidaterna i många fall inte vet om att de ska godkänna sin
nominering, att det ska vara gjort innan en viss tid och ibland vet man inte att man blivit
nominerad. Vi ser därför ingen anledning till att man har någon nomineringsprocess då den
i sig inte fyller någon funktion, då den nominerade själv måste godkänna sin kandidatur. För
att slippa denna förvirring och besvikelse som det medför när kandidater inte är godkända,
föreslår vi att man lyfter ut den del i stadgarna i§6 MOM 6 som gäller nominering till
förtroende post och helt tar port nomineringsprocessen. Detta skulle även göra processen
betydligt enklare för de personer som är invalda i valberedningar.
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna beslutar att uppdra åt partistyrelsen att göra ändringar i §6 MOM 6, till
§6 MOM 6 Datum för motioner, förslag och kandidaturer.
Alla motioner och förslag som behandlas vid (Landsdagar, distrikts,
kommunföreningsårsmöte) ska vara föranmälda. Kandidat till förtroendepost ska, i
samband med sin kandidatur skriftligen bekräfta si n kandidatur. I sådan bekräftelse ska
framgå vilka val kandidaturen avser. Motioner och förslag ska vara (partisekretariatet,
distriktsordförande, kommunföreningsordförande) tillhanda senast den (1 maj, 1 januari, 1
december) Kandidatur till förtroendepost ska vara valberedningens ordförande skriftligen
tillhanda senast(1 augusti, 1 januari, 1 december ). Kandidatur till valberedning ska vara
(partisekretariatet, distriktsordförande, kommunföreningsordförande)skriftligen tillhanda
senast den (1 maj, 1 januari, 1 december). Övriga ärenden för diskussion ska vara
föranmälda och godkända av (partistyrelsen, distriktsstyrelsen, kommunföreningsstyrelsen)
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen anser att nomineringsmöjligheten skapar bra möjligheter för valberedningen
att ”fånga upp” intressanta kandidater. Det åligger givetvis den som nominerar att också
tillfråga den nominerade om intresset och därmed bekräfta sin kandidatur till
valberedningen. Utöver det har valberedningen möjlighet att själv tillfråga den nominerade
om valberedningen finner den vara intressant att ha med i sitt förslag.
Att, som motionärerna skriver, problem skulle uppstå då den nominerade inte vet om att
den är nominerad ser partistyrelsen som osannolikt eftersom den nominerade då inte ens
känner till det och kan därför knappast bli irriterad över att den inte finns med på valbar
lista. Det måste dessutom åligga den som nominerar att upplysa den nominerade om när
bekräftelse av kandidaturen senast måste ske. Valberedningen har dessutom möjlighet att
efter nomineringstiden gått ut lyfta in en kandidat i sitt eget förslag och då tillse att
bekräftelse av kandidaturen finns.
191
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PS15015 Ökat inflytande för alla kommunföreningar
Ombud
Bo Åstrand 36321 / Skåne läns västra valkrets
Motionstext
För att underlätta för alla kommunföreningar, att föra fram sina konstruktiva idéer och vara
med att påverka vårt stolta partis politik framåt i tiden. Jag vill att alla kommunföreningar
ska kunna vara med på Landsdagarna med minst en representant, så dessa själva kan
vara med i debatten om åt vilket håll vårt partis politik ska gå.
Detta är viktigt i flera avseende, för att nämna några goda effekter. Detta ger ett ökat
nätverk för de lokala politikerna, vi missar inga goda idéer från någon mindre kommun och
ger en ökad demokrati inom partiet. För att inte tala om att det ger en ökad förståelse för
hur vårt partiprogram arbetas fram.
Detta blir bara viktigare och viktigare, med tanke på den goda utvecklingen vi har historisk i
valen. Vi kan inte tillåta att det bara finns representanter från storstadsregionerna, utan även
de små kommunerna måste få komma till tals.
Det kommer med sannolikhet innebära att antalet landsdagarsombud måste utökas, men
detta är ett litet arbete för att behålla en god demokrati inom vårt parti.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att i partistadgarna ändra texten i Kap 3 §6 Mom 14 (fasta landsdagarsombud) Två
landsdagarsombud får väljas per riksdagsvalkrets.
Till lydelsen, (fasta landsdagarsombud) Ett landsdagarsombud får väljas per
kommunförening.
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen har förståelse för motionärens vilja. I flera distrikt arbetar man idag med att
försöka tillse att ombuden till Landsdagarna fördelas rättvist mellan kommunföreningarna
inom riksdagsvalkretsen. Partistyrelsen anser inte att stadgarna behöver ändras i detta
hänseende. Större och starkare kommunföreningar får givetvis mer inflytande men det
anser partistyrelsen också är demokratiskt riktigt. Det vore fel om mindre oorganiserade
kommuner hade lika mycket inflytande som större organiserade kommuner.
Däremot anser partistyrelsen att det vore en god idé att kanske hålla ordförandedagar där
representanter från alla kommunföreningar, stora såväl som små, ges möjlighet att komma
till tals och ge sin syn på saker och ting. I vårt grannland Danmark har Dansk Folkeparti just
192
sådana träffar med kommunföreningsordförandena inför sina årsmöten för att kunna
diskutera olika spörsmål.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15016 Förtydligande av valberedningens arbete och ansvar
Ombud
Michael Rubbestad 58787 / Uppsala
Medmotionär och medlemsnummer
Robert Lund 74031, Peter Sigurbjörnsson 64831, Peter Johansson 66189
Motionstext
Valberedningen har kanske ett av de viktigaste uppdragen inom Sverigedemokraterna, på
alla nivåer, med ansvaret att ta fram ett fungerande förslag till såväl nästkommande styrelse
som valsedlar och personer för anställningar.
Runt om i vårt avlånga land utförs valberedningens uppdrag med varierande kvalitét. Inte
oftast på grund av ovilja eller okunskap utan på grund av oliklydande tolkningar av partiets
stadgar och vad uppdraget egentligen innebär.
För att säkerställa att valberedningens arbete genomförs på samma sätt och med samma
höga kvalité i alla kommuner, distrikt och även på riksnivå bör uppdraget förtydligas i
partiets stadgar.
Vi har idag en situation där medlemmar antingen nominerar sig själva eller en annan
medlem till valberedningen varpå man sedan avvaktar ett svar. Då valberedningen idag inte
har någon skyldighet att ta kontakt med alla godkända kandidater uppstår en irritation
bland våra medlemmar som förväntat sig allt ifrån ett telefonsamtal till en personlig intervju
eller kanske en begäran om ett CV. Denna motion lägger ingen värdering i huruvida
valberedningen ska ha detta ansvar eller ej men anser att uppdraget ska förtydligas för att
undvika onödig irritation och problem ute i landet.
Om en medlem till valberedningen inom utsatt period nominerar en person som även
denna accepterat nomineringen inom perioden, är personen fortfarande valbar på årsmötet
när den som ursprungligen nominerat återtar sin nominering en vecka innan årsmötet?
Denna fråga har de flesta av oss en bestämd uppfattning om hur stadgarna ska tolkas,
problemet som uppstår här är dock att de tolkningarna skiljer sig runt om i landet.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
193
att Landsdagarna uppdrar till partistyrelsen att se över stadgarna och precisera innebörden
för stycket ”dialog med nominerade”. (Bilaga 5; § 3 Mom 8)
att Landsdagarna uppdrar till partistyrelsen att se över stadgarna och förtydligar vem som
äger rätten för sin egen kandidatur.
att Landsdagarna uppdrar till partistyrelsen att se över stadgarna och förtydligar huruvida
en godkänd kandidat är valbar till andra poster än de man skriftligen accepterat.
att Landsdagarna uppdrar till partistyrelsen att se över stadgarna och förtydligar att även
ledamöter i en avgående styrelse måste kandidera och inte per automatik är godkända och
valbara kandidater inför nästkommande verksamhetsår.
Partistyrelsens yttrande:
En som är nominerad är just nominerad. Den nominerade måste inom stadgarnas angivna
tid bekräfta sin kandidatur till valberedningens ordförande. Sker detta är kandidaten valbar.
Oavsett om den som nominerat drar tillbaka nomineringen är kandidaten valbar om
bekräftelse på kandidatur inkommit i rätt tid till valberedningens ordförande. Kandidaten
äger rätten för sin egen kandidatur.
Det åligger givetvis den som nominerar att också tillfråga den nominerade om intresset och
därmed bekräfta sin kandidatur till valberedningen. Utöver det har valberedningen möjlighet
att själv tillfråga den nominerade om valberedningen finner den vara intressant att ha med i
sitt förslag.
Det måste dessutom åligga den som nominerar att upplysa den nominerade om när
bekräftelse av kandidaturen senast måste ske. Valberedningen har dessutom möjlighet att
efter nomineringstiden gått ut lyfta in en kandidat i sitt eget förslag och då tillse att
bekräftelse av kandidaturen finns.
I kap 2 § 6 mom 6, kap 3 § 6 mom 6, kap 4 § 6 mom 6 och kap 5 § 6 mom 6 anges att
”kandidat till förtroendepost ska, i samband med nomineringen eller allra senast då
nomineringstiden går ut, skriftligen bekräfta sin kandidatur. I sådan bekräftelse ska det
framgå vilka val kandidaturen avser.” Vid Landsdagarna 2013 ändrades stadgarna så att
alla som kandiderar (även för omval) skriftligen skall bekräfta sin kandidatur. Tidigare gällde
det endast vid nyval. Anledningen till förändringen var att det skall vara likvärdigt för alla
som kandiderar och att det i bekräftelsen också framgår vilka val som kandidaturen avser, t
ex ordförande, ledamot, suppleant mm. Tidigare har problem uppstått när någon i sittande
styrelse inte avser fortsätta inneha det uppdrag man tidigare blivit vald till men kanske ändå
vill fortsätta i styrelsen med annat uppdrag. Det har då uppstått tveksamheter om vilka val
kandidaturen verkligen gäller. Genom detta minskar riskerna vad gäller tveksamheter kring
vilka som verkligen kandiderar och till vilka uppdrag.
Vad gäller bilaga 5 § 3 Mom 8 Dialog med nominerade om att ”valberedningen ska ha
dialog med samtliga tilltänkta nomineringar kring sammansättning och/eller
förtroendeuppdrag” menas att valberedningen skall ha dialog med de som valberedningen
194
nominerat så att de vet hur förslaget de eventuellt ingår i ser ut eller det uppdrag
valberedningen eventuellt tänker föreslå den nominerade till som därmed kan ta ställning till
om han eller hon accepterar det eller ej. Övriga av medlemmar eller ombud nominerade har
valberedningen ingen skyldighet att ha dialog med.
Partistyrelsen menar att motionärernas frågor därmed är besvarade och tillgodosedda i
befintliga stadgar.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15017 Förändrad stadgestruktur
Ombud
Michael Rubbestad 58787 / Uppsala
Medmotionär och medlemsnummer
Robert Lund 74031, Peter Sigurbjörnsson 64831, Peter Johansson 66189, Anina Laroma 61018
Motionstext
Sveriges bästa parti med Sveriges bästa politik bör lämpligen även ha Sveriges bästa
partistadgar. Och vi är nästan där.
Efter varje revidering lyfts nivån ytterligare ett snäpp men med det följdproblemet att våra nu
ca 70 sidor stadgar blir allt längre och mer oöverskådliga och svårhanterliga.
Då många av våra stadgar är applicerbara på fler nivåer och inte behöver delas upp i
separata kapitel med likalydande paragrafer och moment skulle dessa kunna
sammanfattas till en gemensam text. Även texter med liknande innehåll kan sammanfattas
och enbart olikheterna lyftas fram.
Som exempel kan vi titta på revisorssuppleanter som för distrikt nämns på sid 30; § 10
Revision Mom 3 Revisorer, för kommun på sid 40; § 10 Revision Mom 3 Revisorer samt för
kretsföreningar på sid 49; § 10 Revision Mom 3 Revisorer.
Vid en sammanfattning på bara ett ställe skulle texten istället kunna lyda:
Ӥ 10 Revision Mom 3 Revisorer
Distriktsårsmöte, kommunårsmöte samt kretsföreningsårsmöte utser två revisorer.
Distriktsårsmöte utser två revisorssuppleanter och kommunföreningsårsmöte och
kretsföreningsårsmöte utser en revisorssuppleant.”
195
Genom dessa sammanfattningar och en ny stadgestruktur blir partiets stadgar inte bara
mer lättöverskådliga utan även kortare och därmed såväl lättare att hantera som billigare
att trycka fysiskt.
Med hänvisning till ovanstående yrkar vi
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna uppdrar till partistyrelsen att se över stadgestrukturen och sammanfatta
stadgarnas innehåll där så är möjligt.
Partistyrelsens yttrande:
Den nuvarande strukturen på stadgarna antogs av Landsdagarna 2009. Vid Landsdagarna
2011 gjordes ytterligare små förändringar i strukturen. Skälet till strukturförändringen var att
göra stadgarna mer lättlästa. Varje organisatorisk nivå har därför, förutom de allmänna
stadgarna, att förhålla sig till sitt eget stadgekapitel. Även om vissa inslag är dessa för de
olika nivåerna så blir det mer lättläst om allt som rör den organisatoriska nivån är samlade i
ett och samma kapitel.
Partistyrelsen ser därför ingen anledning till att förändra stadgestrukturen.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15018 Val av gruppledare
Ombud
Michael Rubbestad 58787 / Uppsala
Medmotionär och medlemsnummer
Peter Sigurbjörnsson 64831, Peter Johansson 66189, Anders Olin 35990
Motionstext
När en parlamentarisk grupp i fullmäktige bestående av ett jämnt antal ledamöter ska välja
en gruppledare kan en situation uppstå där utfallet blir oavgjort. Enligt partiets stadgar ska
då frågan avgöras genom beslut av styrelse på jämförbar nivå. Oavgjord omröstning även i
styrelsen avgörs då genom lottning.
Efter att frågan nu avgjorts finns ingenting som hindrar att en ledamot i den parlamentariska
gruppen återigen lyfter frågan på nästkommande gruppmöte varpå hela förfarandet måste
göras om. I praktiken innebär detta att frågan kan lyftas gång på gång i samband med
varje gruppmöte vilket av uppenbara skäl orsakar slitningar och frustration.
196
För att förhindra att denna möjlighet missbrukas anser vi att partiets stadgar ska utökas
med en skrivelse som slår fast att det beslut som styrelse på jämförbar nivå är gällande
fram till dess att förutsättningarna förändrats, exempelvis genom en ny sammansättning av
de i fullmäktige invalda ledamöterna eller ledamöterna i styrelsen på jämförbar nivå.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna beslutar att val som beslutas av styrelse på jämförbar nivå enbart kan
lyftas på nytt efter att förutsättningarna i styrelse eller fullmäktigegrupp förändrats.
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen anser att det kan finnas skäl till att även om sammansättningen i
fullmäktigegruppen är densamma ha möjlighet att välja ny gruppledare. Givetvis kan
låsningar på det sätt som motionärerna beskriver uppstå, men det rör sig om enskilda
undantagsfall. Partistyrelsen förutsätter också att systemet inte används av partiets
ledamöter på sådant sätt att det missbrukas och ansvaret för detta vilar både på
fullmäktigegruppens ledamöter och styrelsens ledamöter.
Partistadgarna kan inte skrivas för att förhindra varje tänkbart scenario utan måste hålla sig
till övergripande och generella regler. Av denna anledning anser inte partistyrelsen att några
ändringar i stadgarna om det motionärerna föreslår bör göras.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15019 Krav på utdrag ur brottsregistret i samband med sökt
kandidatur till styrelser inom Sverigedemokraterna
Ombud
Stefan Jägnert 75071 / Hallands Län
Motionstext
Sverigedemokraterna har genom åren blivit ordentligt synade i sömmarna vad det gäller
exempelvis nya styrelseledamöter, KF-ledamöter och nämndledamöter och i övriga politiska
uppdrag inom kommunerna.
Detta har i vissa fall varit mindre bra för våra föreningar när det uppenbarat sig att somliga
inte har ett rent förflutet, som sedan exponeras i lokaltidningar, media mm. Vilket kan ge
partiet mindre trovärdighet till våra väljare, invånare och vad det gäller det politiska arbetet,
speciellt de personer som står på kanten till att byta parti blir än mer osäkra. Vilket inte
främjar vårt parti i tillväxten.
197
När nu Sverigedemokraterna blivit ett sådant stort etablerat och respekterat parti med så
många engagerade medlemmar som vill vara med och påverka är det dags att ställa högre
krav vid nomineringar, kandidaturer och övriga politiska uppdrag inom
kommunföreningarna.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att det görs ett tillägg i stadgarna att även ett utdrag ur brottsregistret är obligatoriskt vid
nomineringar och kandidaturer till Sverigedemokraternas kommunstyrelser och övriga
politiska uppdrag inom kommunerna och kommunföreningen.
Partistyrelsens yttrande:
Enligt bilaga 5 § 5 Valberedningens befogenheter och begränsningar har valberedningen
rätt att kräva att nominerad, för att vara valbar, ska lämna ifylld vandelsförsäkran och
utdrag ur belastningsregister. Detta gäller såväl till partiinterna val som till för partiet externa
förtroendeuppdrag. Inför kyrkovalet 2013 och Europaparlamentsvalet 2014 samt de
allmänna valen 2014 beslutade Verkställande utskottet att alla partiets kandidater skulle
granskas av en kandidatkommitté, som bestod av riksorganisationens valberedning. Alla
kandidater var tvungna att fylla i en kandidatförsäkran med vandel och bifoga utdrag ur
belastningsregister. Endast godkända kandidater tilläts kandidera för partiet. Genom detta
tillvägagångssätt kunde partiet förhindra att kandidater med tveksamt förflutet ställde upp i
valet.
Partistyrelsen förutsätter att valberedningarna granskar de kandidater de föreslår till olika
förtroendeuppdrag såväl interna som externa. Men det bör finnas viss flexibilitet och att
kräva att alltid uppvisa utdrag ur belastningsregister anser partistyrelsen är för långtgående.
I en del fall är kandidaterna redan offentliga företrädare och har suttit länge på sina
uppdrag. Denna avvägning måste göras av respektive valberedning.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15020 Insyn vid uteslutningsärenden
Ombud
Staffan Eklöf 52767 / Jönköpings län
Motionstext
Sverigedemokraterna har vuxit mycket snabbt. Ändå har vi lyckats bygga väl fungerande
strukturer, som har förvaltat våra framgångar.
Nu när alla ”hårda” strukturer är på plats, är det dags att bygga vidare på den ”mjuka”
strukturen i partiet. Jag menar då strukturer för kommunikation som vårdar och främjar tillit.
198
Sverigedemokraternas medlemmars starka tillit till ledningen och varandra är en av partiets
viktigaste tillgångar. Den måste ständigt vårdas. Tillit till varandra är kanske den starkaste
”vaccineringen” mot splittring. Minskad tillit skapar osäkerhet och gör medlemmar till lätta
måltavlor för desinformation och infiltrering.
Av all kommunikation är den om personärenden den allra svåraste. I dessa ärenden är
insyn viktigare än någonsin, för de kan handla om partivänner. Människor som man tycker
om kan vara inblandade och stå på olika sidor och ge helt olika bilder av verkligheten. Ännu
svårare kanske det kan vara när just ingenting sägs om en uteslutning. Samtidigt kan
personuppgifter ofta inte offentliggöras, av hänsyn både till de inblandade och till partiet.
Jag tror att den nödvändiga insynen inte behöver vara direkt. En insyn genom en person
som man själv har valt och känner särskilt stort förtroende för kan räcka. Lösningen på det
svåra problemet tror jag är att varje distriktsordförande ges insyn i samtliga
uteslutningsärenden oavsett distrikt, men har tystnadsplikt om viss information. Denna kan
sedan delge sina medlemmar i distriktet den information som inte måste hemlighållas och
meddela dem sin egen bedömning av hela underlaget.
Vi har nära partivänner utanför våra egna distrikt och även uteslutningsärenden av
medlemmar som vi inte känner kan tära på tilliten om man inte har någon insyn i
underlaget. Därför räcker det inte att distriktsordföranden har insyn i distriktets
uteslutningsärenden.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att distriktsordförandena ges insyn i samtliga uteslutningsärenden oavsett distrikt.
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen håller med om att internkommunikation är av mycket stor betydelse för partiet
såväl när det gäller personärenden som kring övrig verksamhet.
Partistyrelsens anser emellertid inte att motionärens förslag är genomförbart av praktiska
skäl.
För det första är det av yttersta vikt att alla medlemsfrågor i medlemsutskottet kan diskuteras
fritt och utan rädsla för att diskussioner, eller känsliga uppgifter om de berörda, läcker ut
och hamnar i orätta händer. Risken att så sker ökar dock markant med motionärens förslag
om att fler ska närvara under medlemsutskottets möten.
För det andra är det inte på medlemsutskottets möten som det bestäms vilken information
som ska kommuniceras, och på vilket sätt denna ska kommuniceras. Istället har partiet bl.a.
en pressavdelning som sköter en stor del av kommunikationen, i syfte att undvika att olika
personer för fram olika budskap och de missförstånd och den ryktesspridning som annars
skulle följa. Skulle samtliga distriktsordföranden ges insyn i samtliga uteslutningsärenden i
syfte att de själva skulle formulera kommunikationen till sina distrikt, såsom motionären
199
föreslår, skulle emellertid en stor del av nytta med vår gemensamma pressavdelning tyvärr
att gå förlorad.
Partistyrelsen vill dock avsluta med att påminna om att det finns möjlighet för
distriktsordförandena att adjungera medlemsutskottets ordförande på sina
distriktsordförandemöten, för att diskutera hur arbetet och kommunikationen i övrigt kan
utvecklas.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PS15021 Distribution av protokoll i kommunföreningsstyrelser
och distriktsstyrelser
Ombud
Olle Felten, riksdagsledamot 67434 / Östergötland
Motionstext
Bakgrund
Ett beslut blir giltigt först när ett beslutsprotokoll har blivit justerat. Innan dess får beslut inte
verkställas, vilket är anledningen till att man ibland väljer att justera ett beslut under sittande
möte. Det justerade protokollet är därmed en nödvändig förutsättning för att styrelsens
ledamöter ska kunna, verkställa beslut samt följa och kontrollera arbetet i styrelsen. Detta är
en självklarhet för de allra flesta som sysslar med föreningsverksamhet i någon form.
Stadgarnas skrivning om protokollföring har på vissa håll använts för att undanhålla
justerade protokoll för styrelseledamöter, med luddiga resonemang om historiska skäl som
grund.
På vissa håll har det förekommit att ordförande och sekreterare i en
kommunföreningsstyrelse eller en distriktsstyrelse har vägrat att lämna ut justerade protokoll
till styrelseledamöterna och därigenom undanhållit utformningen av beslut för den egna
styrelsen. Detta beteende skapar konflikter och meningsskiljaktigheter som, helt i onödan,
på ett allvarligt sätt skadar partiet och dess möjligheter att utvecklas på ett seriöst sätt.
Genom att det inte är direkt reglerat i stadgarna, eller i tillämpningsdirektiv från
partistyrelsen, bäddar man för att beslut hanteras felaktigt utan att styrelseledamöterna har
en chans att kontrollera hur det förhåller sig. Det möjliggör i sin tur för oseriösa personer att
syssla med oegentligheter, vilket är en helt oacceptabel ordning.
Partiet har inte, vid flera till fällen, kunnat reda ut sådana situationer med nöjaktigt resultat,
vilket gör att det finns tillräckliga skäl för att införa en paragraf i stadgarna som reglerar
detta, i och för sig självklara, förhållande.
200
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att det i stadgarnas kap 3 – Distriktsstyrelse, §8, moment 7 – Distriktsstyrelsens åligganden,
läggs till en punkt med följande lydelse:
Protokoll ska efter justering snarast, dock senast vid tiden för kallelse till nästkommande
distriktsstyrelsemöte, tillställas styrelsens samtliga ledamöter, suppleanter, revisorer och
valberedare.
att det i stadgarnas kap 4 – Kommunföreningar, §8, moment 7 –
kommunföreningsstyrelsens åligganden, läggs till en punkt med följande lydelse:
Protokoll ska efter justering snarast, dock senast vid tiden för kallelse till nästkommande
kommunföreningsstyrelsemöte, tillställas styrelsens samtliga ledamöter, suppleanter,
revisorer och valberedare
Partistyrelsens yttrande:
Det är en självklarhet att styrelsens ledamöter och suppleanter har rätt att ta del av den
egna styrelsens protokoll. Likaså är det en självklarhet att valda revisorer och valberedning
har rätt att ta del av styrelsens protokoll för den förening de är valda att granska eller
bereda valärenden till.
Vidare har enskild medlem rätt att ta del av årsmötesprotokoll för årsmöte den enskilde
medlemmen själv deltagit i som röstberättigad medlem eller ombud.
Detta har varit de riktlinjer som partisekreteraren tidigare skickat ut. I och med detta yttrande
från partistyrelsen får det anses vara klargjort att dessa riktlinjer gäller.
Partistyrelsen finner därför ingen anledning att göra några stadgeändringar i detta
avseende.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15022 Stadgeändring – Arbetsordning för fullmäktigegrupper
Ombud
Olle Felten, riksdagsledamot 67434 / Östergötland
Motionstext
I stadgarnas bilaga 4 – Arbetsordning för fullmäktigegrupper, beskrivs det arbetssätt som
gruppen förväntas tillägna sig, för att fungera på ett önskat sätt.
På samma sätt som när det gäller distriktsstyrelser och kommunföreningsstyrelser, är
protokollen en viktig och nödvändig del av de arbetsinstrument som gruppmedlemmarna
har för att kunna fullgöra sina uppdrag.
201
Då det visat sig finnas möjlighet att tolka stadgarna så att protokoll inte behöver distribueras
till gruppens medlemmar, är det nödvändigt med en komplettering av stadgarna i detta
avseende.
Stadgarna saknar också en instruktion om att en fullmäktigegrupp ska utse gruppledare och
gruppsekreterare, vilket bör vara fallet för att få fullmäktigegrupperna att fungera på ett
adekvat sätt.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ett avsnitt om distribution av protokoll införs i stadgarnas bilaga 4 – Arbetsordning för
fullmäktigegrupper, §2:
• Justerade protokoll ska snarast, dock senast vid tiden för kallelse till nästkommande
fullmäktigegruppmöte, tillställas gruppens samtliga ledamöter och ersättare. Protokoll ska
också distribueras för information till berörd distrikts- eller kommunföreningsstyrelse.
att Punkt 1 i bilaga 3, §3 införs även i bilaga 4, §2:
• Inom sig utse gruppledare, vice gruppledare och gruppsekreterare.
Partistyrelsens yttrande:
Eftersom bilagan om arbetsordning för fullmäktigegrupper har reviderats för att harmoniera
med bilagan för arbetsordning för riksdagsgruppen återfinns en paragraf om protokoll i
vilken det finns angivet att utskick av protokoll skall ske snarast efter protokolljustering.
Vidare bör fullmäktigegruppen givetvis kontinuerligt informera berörda organisationsenheter
om för dem relevanta beslut. Detta görs med fördel i form av olika informationskanaler då
protokoll också kan innehålla känslig information som inte bör spridas allt för mycket.
Partistyrelsen konstaterar också att det i förslaget till reviderade stadgar har lagts in
paragrafer om att utse gruppledare, vice gruppledare och gruppsekreterare.
Partistyrelsen finner därför ingen anledning att göra några stadgeändringar annat än vad
som framkommer i förslaget i bilagan om arbetsordning för fullmäktigegrupper.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15023 Stadgeändring – Om ansvarsfrihet
Ombud
Olle Felten, riksdagsledamot 67434 / Östergötland
Motionstext
202
Frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöter för en avslutad mandatperiod, behandlas av
årsmötet. Syftet med frågan om ansvarsfrihet är att skapa handlingsutrymme för
nästkommande styrelse att kunna utkräva skadestånd från den eller de ledamöter som kan
påvisas ha skadat föreningen genom grov vårdslöshet eller i en medveten handling.
Lyckligtvis är det inte vanligt att ansvarsfriheten avvisas av årsmötet, men i de fall det blir
aktuellt finns det anledning att införa en tydligare reglering av förfarandet i stadgarna, som
idag är alltför luddiga i detta avseende. Dels för att förtydliga syftet men också för att
klargöra förutsättningarna för vilka alternativ som SD-föreningarna kan använda för att
säkra möjligheten att bestrida eventuell vanskötsel och oegentligheter gentemot föreningen.
Genom att förtydliga vad som gäller, men också vilka förhållanden som kan leda till den
aktuella åtgärden, skapar vi förutsättningar för att vi organisatoriskt kan förebygga många
av de situationer som kan leda till att årsmötet finner sig nödsakat att ej bevilja avgående
styrelseledamöter ansvarsfrihet. Det är alltid en tragik bakom ett sådant beslut och det är
viktigt för partiet att vaccinera sig mot att sådana situationer uppstår.
I de flesta fall då det blir aktuellt att inte bevilja ansvarsfrihet, t.ex. på grund av ekonomiska
eller andra oegentligheter, avslås begäran om ansvarsfrihet för hela styrelsen. Detta är
grundläget, men bland dessa situationer är det inte sällan som det handlar om att en eller
flera enskilda ledamöter gjort sig skyldiga till uppenbara oegentligheter, helt utom de
övrigas kontroll. I en sådan situation kan diskussionen leda till att man, trots påtagliga
oegentligheter, ändå beviljar hela styrelsen ansvarsfrihet, därför att man inte tycker att de
som gjort rätt ska hängas ut.
I partiet har det utvecklats en praxis, utan direkt stöd i stadgarnas text, som innebär att det
inte är möjligt att bevilja delar av en styrelse ansvarsfrihet samtidigt som en eller flera vägras
ansvarsfrihet. Det finns exempel på hur detta lett till att personer som direkt skadat partiet
går fria.
Det finns inget stöd i juridiken för att det ska vara omöjligt att dela upp ansvarsfriheten för en
styrelse, tvärtom finns det en ganska väl dokumenterad juridisk möjlighet att dela på
ansvarsfriheten, där det bedöms lämpligt utifrån de situationer som ligger till grund för
bedömningen att ifrågasätta ansvarsfriheten.
Det ska också poängteras att revisorerna har en viktig roll i detta och att revisorsrollen måste
uppgraderas i partiet för att vi ska kunna få en rättssäker och sakligt korrekt bedömning av
sakförhållandena i en sådan situation. Men det är en fråga som inte har direkt med
stadgeändringen att göra.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ett nytt avsnitt om ansvarsfrihet och dess betydelse samt en förtydligande text om hur
ansvarsfrihet kan beviljas eller beslutas att inte beviljas införs i stadgarnas kapitel 1 –
Allmänna stadgar, "§4 Mom 4 Om ansvarsfrihet".
att detta avsnitt utformas enligt följande:
203
"§4 Mom 4 Om ansvarsfrihet
Ansvarsfrihetens syfte och innebörd är att skapa möjligheter för föreningen att genom talan i
domstol avkräva ersättning från styrelseledamöter som genom grov oaktsamhet eller
uppsåt allvarligt skadat föreningen, ekonomiskt eller på annat sätt, i sitt uppdrag som
styrelseledamot.
Ansvarsfrihet för en styrelse, eller del av densamma, kan beviljas av årsmötet. Årsmötet kan
därmed också besluta att inte bevilja ansvarsfrihet för en styrelse, eller del av densamma."
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen instämmer i motionärens åsikt om att det är viktigt att förtydliga syftet med
ansvarsfrihet men också för att klargöra förutsättningarna för vilka alternativ som kan
användas för att säkra möjligheten att bestrida eventuell vanskötsel och oegentligheter
gentemot riksorganisationen, distrikten, kommun- och kretsföreningarna.
I förslaget till reviderade stadgar har därför textavsnitt med sådan andemening införts under
paragrafen om revision under respektive kapitel för riksorganisationen, distrikt,
kommunföreningar och kretsföreningar.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen vara besvarad.
PS15024 Avsättning av gruppledare
Ombud
Markus Wiechel 48501 / Östergötland
Eventuell medmotionär och medlemsnummer
Christian Nordin Olsson (56410)
Motionstext
Det har uppkommit situationer då det råder delade meningar om vem/vilka som ska ha
vissa poster inom en fullmäktigegrupp. I dessa fall har det tack vare stadgeförändringarna
2013 blivit så att valet avgörs genom styrelse på jämförbar nivå då fullmäktigegruppen är
delad. Detta är naturligtvis en god bit på vägen för att komma framåt, dock löser det inte
alla problem.
Det finns en risk att halva fullmäktigegruppen även efter några månader är missnöjda med
sittande gruppledare. I praktiken kan de med dagens skrivelse därför välja att väcka ärendet
igen efter årsmötesperioden för att det ska prövas av den nyvalda styrelsen. Detta kan
fortgå år efter år, och i värsta fall ännu oftare då olika styrelsekonstellationer kan förändras
när avhopp eller dylikt sker. Detta är inte hållbart.
204
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att avsättning av förtroendeuppdrag enbart kan ske genom att en majoritet, alltså över 50
procent av gruppen, önskar det.
att praxis ska vara att avsättning endast sker då vederbörande har misskött sitt uppdrag
och att avsättning av förtroendeuppdrag under mandatperioden alltid ska prövas av VU.
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen anser att det kan finnas skäl till att även om sammansättningen i
fullmäktigegruppen är densamma ha möjlighet att välja en ny gruppledare. Givetvis kan en
situation på det sätt som motionärerna beskriver uppstå, men det rör sig om enskilda
undantagsfall. Partistyrelsen förutsätter också att systemet inte används av partiets
ledamöter på sådant sätt att det missbrukas och ansvaret för detta vilar både på
fullmäktigegruppens ledamöter och styrelsens ledamöter.
Partistadgarna kan inte skrivas för att förhindra varje tänkbart scenario utan måste hålla sig
till övergripande och generella regler. Av denna anledning anser inte partistyrelsen att några
ändringar i stadgarna om det motionärerna föreslår bör göras.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
Partiekonomi
PE15001 Rättvis partigemensam valfond
Ombud
Jan-Åke Isaksson 16053 / Skåne läns södra
Motionstext
Idag baseras avgiften till den partigemensamma valfonden per kommunförening och inte
per kommun som är så mycket mer logiskt.
Inom Sverigedemokraterna finns det kommunföreningar som innefattar flera kommuner,
detta gör att för varje kommun som finns i denna kommunförening "bestraffas" med att inte
kunna dra av 20 000 innan 25 % som ska gå in i den partigemensamma valfonden.
Logiskt är också att intilliggande kommuner samarbetar och därtill behövs ibland en
sammanslagning för att vi ska kunna växa optimalt, när vi ännu är i detta
205
uppbyggnadsskede. Men med denna nuvarande orättvisa inbetalningsregel finns inte den
ekonomiska stimulansen.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att reglerna för inbetalning till den partigemensamma valfonden ändras till att gälla per
kommun och inte kommunförening.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen har som mål att låta medlemmarna bilda föreningar och organisationer i
landets samtliga kommuner. Det är ett mål som går att stimulera på en rad olika sätt, varav
ett är att genom den ekonomiska reglering som motionären beskriver.
Genom att flera småföreningar ges möjlighet till ett grundavdrag om 25 000 var, medan en
stor förening som innefattat dem alla endast hade getts möjlighet till ett sådant avdrag,
skapar partiet nämligen ett ekonomiskt incitament till att fler självständiga, mindre
föreningar bildas. Detta är ordning som måhända kan uppfattas som litet orättvist ur större
föreningars synvinkel, men som samtidigt bidrar till en stark utveckling av partiets närvaro
lokalt, vilket är en utveckling som partistyrelsen definitivt anser bör främjas.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PE15002 Motion om att sänka riksavgiften till partigemensam
valfond
Ombud
Kim Fredriksson, ombud 36463 / Södermanland
Motionstext
Sverigedemokraterna har sedan länge en partigemensam valfond dit varje distrikt och
kommunförening avsätter 25 % av sitt partistöd. Syftet har varit att göra riktade satsningar
men även till att göra bättre och centrala upphandlingar av olika dess slag.
Kommunföreningar har rätt att göra ett avdrag på 20 000 kr innan avgiften på 25 %
beräknas. Min uppfattning av att avgiften från första början inrättades och tidigare låg på
hela 40 % var för att kunna ta partiet in i Sveriges riksdag. Något som vi 2010 lyckades med.
De höga avgifterna på 40 % och 25 % har varit befogade och nödvändiga. Fram tills nu.
Partiet har nu helt andra förutsättningar än tidigare. Vi finns representerade i nästan
samtliga kommuner och landsting i Sverige vars fullmäktigegrupper ständigt utvecklar vår
politik. Kommunföreningarna och distrikten blir att mer välfungerande. Låt oss heller inte
glömma de tuffare kraven från landets kommuner och landsting om att partistöd som ges
ska användas för att gynna den lokala demokratin.
206
Ska partiet kunna ta nästa steg mot målet att bli ett regeringsdugligt parti på över 30 % bör
partistödet i högre grad stanna lokalt. Det kommer behövas mer skräddarsydda och lokalt
anpassade kampanjer för att nå vårt gemensamma mål. Givetvis ska vi fortsätta med
rikstäckande kampanjer men de bör ske i mindre omfattning.
Det är distrikten och kommunföreningarna som är motorn för att lyfta upp partiet mot nya
höjder. Därför bör riksavgiften minskas från dagens 25 % ner till 10 %.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Landsdagarna beslutar att sänka riksavgiften från 25 % ner till 10 %.
Partistyrelsens yttrande
Syftet med en partigemensam valfondsavgift är att få lokala- och regionala partiföreningar
att avsätta 25 procent av partistödet till en partigemensam valfond, vars medel oavkortat
går till att delfinansiera valrörelser i de allmänna valen. I tidigare val har partiet i en hög
grad finansierat valrörelserna genom upplåning, vilket tyvärr inneburit att partiekonomin
hela tiden släpat efter på grund av skuldsättning. Att i nuläget sänka avgiften skulle därför
påverka partiets ekonomi i avsevärt sämre riktning. Som exempel minskar
riksorganisationens valkassa med hela 14,4 Mkr om avgiften sänks till 10 procent eller 9,6
Mkr om avgiften sänks till 15 procent. Utan dessa medel skulle riksorganisationen därför
antingen påtagligt behöva minska partiets kommunikativa ambitioner genom att bl.a.
minska en i dagsläget välfungerande och nödvändig tjänstemannaorganisation, eller dra
ned på andra delar av riksorganisationens verksamhet, såsom partiets sammankomster i
form av årliga vårtal, sommartal, landsdagar, kommun- och landstingskonferenser etc.
Under den innevarande mandatperiod står det därför klart att partiet saknar de
förutsättningar som krävs för att på ett gott sätt hantera den typ av förändring som
motionären föreslår, utan att det avsevärt skulle riskera partiets nyckelfunktioner och
framtida valframgångar genom kraftigt försämrade ekonomiska resurser.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PE15003 Motion rörande avgiften till partigemensam valfond
och partibidrag.
Ombud
Per Carlberg 19005 / Ombud Stockholms län
Medmotionär och medlemsnummer
Fredrik Lindahl 53566, Mikael Strandman 56265, Arnold Boström 2225
207
Motionstext
Vi motionärer önskar sänka den höga avgiften till riksorganisationen. Vi önskar att
Landsdagarna skriver ner avgiften till 15% från dagens 25 %. Samt att man ökar det belopp
som kommunföreningar har möjlighet att göra avdrag på, från 20 000 kr till 25 000 kr.
Motivering:
Vi anser att pengarna behövs på det lokala planet. Det bör läggas en buffert inför valet 2018
då lokala tidningar ska tryckas, annonser ska betalas, lokala flygblad ska tas fram och
tryckas, utbildning av medlemmar måste genomföras, lokaler måste hyras,
utbildningsmaterial måste tas fram, kontorsmateriel måste införskaffas och mycket annat. Vi
behöver våra pengar så att vi kan fungera och synas i våra kommuner. Ytterligare en aspekt
är att efter valframgången 2014 har riksorganisationen betydligt större ekonomiska resurser
att själv kunna finansiera sina löpande utgifter. Distrikten samt kommunföreningarna har nu
också större möjlighet att själva kunna ta över delar av det administrativa ansvaret som man
tidigare varit tvungna att förlita sig på Riks för.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att följande skrivelse ersätter den gamla skrivelsen i partiets stadgar:
"Distrikt ska överföra ett belopp som motsvarar 15 procent av sitt partistöd till
riksorganisationen. Till partistödet räknas såväl grund- som mandatstöd, dock ej
utbildningsbidrag. Hela beloppet avsätts av riksorganisationen till en partigemensam
valfond. Halva avgiften ska inbetalas senast 31 maj och resterande belopp senast 31
oktober."
att följande skrivelse ersätter den gamla skrivelsen i partiets stadgar:
"Kommunförening som inte utgör eget distrikt ska överföra ett belopp som motsvarar 15
procent av sitt partistöd till riksorganisationen. Till partistödet räknas såväl grund- som
mandatstöd, dock ej utbildningsbidrag.
Kommunföreningen har rätt att göra ett avdrag på 25.000 kronor per år innan avgiften
beräknas. Detta gäller dock endast om kommunföreningen godkänts av riksorganisationen
före 1 april innevarande år. Hela beloppet avsätts av riksorganisationen till en
partigemensam valfond. Halva avgiften ska inbetalas senast 31 maj och resterande belopp
senast 31 oktober."
Partistyrelsens yttrande
Syftet med en partigemensam valfondsavgift är att få lokala- och regionala partiföreningar
att avsätta 25 procent av partistödet till en partigemensam valfond, vars medel oavkortat
går till att delfinansiera valrörelser i de allmänna valen. I tidigare val har partiet i en hög
grad finansierat valrörelserna genom upplåning, vilket tyvärr inneburit att partiekonomin
hela tiden släpat efter på grund av skuldsättning. Att i nuläget sänka avgiften skulle därför
påverka partiets ekonomi i avsevärt sämre riktning. Som exempel minskar
208
riksorganisationens valkassa med hela 14,4 Mkr om avgiften sänks till 10 procent eller 9,6
Mkr om avgiften sänks till 15 procent. Utan dessa medel skulle riksorganisationen därför
antingen påtagligt behöva minska partiets kommunikativa ambitioner genom att bl.a.
minska en i dagsläget välfungerande och nödvändig tjänstemannaorganisation, eller dra
ned på andra delar av riksorganisationens verksamhet, såsom partiets sammankomster i
form av årliga vårtal, sommartal, Landsdagar, kommun- och landstingskonferenser etc.
Under den innevarande mandatperiod står det därför klart att partiet saknar de
förutsättningar som krävs för att på ett gott sätt hantera den typ av förändring som
motionären föreslår, utan att det avsevärt skulle riskera partiets nyckelfunktioner och
framtida valframgångar genom kraftigt försämrade ekonomiska resurser.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PE15004 Sänk avgiften till den partigemensamma valfonden
Ombud
Robert Janson 53079 / Norra Älvsborg
Eventuell medmotionär och medlemsnummer
Calle Johansson 55262, Jörgen Fogelklou 59316
Motionstext
Partiet växte rejält vid valet 2014 i de olika kommunfullmäktige- och
landstingfullmäktigeförsamlingarna samt i Sveriges riksdag. Vi är nu representerade i än fler
församlingar samtidigt som vi befäste vår position i de församlingar där vi redan var invalda.
Antalet medlemmar växer nu i en rasande takt och så även behoven ute i
kommunföreningarna. Kommunföreningarna behöver nu bland annat bekosta utbildningar,
jobba aktivt med medlemsvård för att säkra kandidater för kommande uppdrag och bygga
upp en stark organisation för de ökade kraven på oss som parti. Vi går från några enskilda
eldsjälar i varje kommun till att bli en bred och stark medlemskår i alla kommunföreningar.
Konstruktionen med en valfond där alla kommunföreningar och distrikt ska betala in till
partiets valfond är en gammal konstruktion som lanserades i en tid där vi inte var
representerade i Sveriges riksdag. Vi var betydligt färre kommuner och kommunföreningar
som bidrog till valfonden. Vid den tiden hade riksorganisationen mycket små intäkter
bortsett de bidrag som inkom ifrån kommunföreningar och distrikt. I och med de högre
intäkterna genom fler mandat i Sveriges riksdag så har behovet av bidragen ifrån
kommunföreningar och distrikt minskat i samma utsträckning till valfonden. Eftersom att vi
nu är fler kommunföreningar och distrikt som bidrar genom fler mandat ute i de olika
församlingarna talar även det för en sänkning av avgiften.
209
I dagsläget betalar alla kommunföreningar och distrikt in 25 % av mandatstödet till
riksorganisationen (med grundavdrag på 20.000kr). På Landsdagarna 2011 sänktes avgiften
ifrån 40 procent till nu gällande 25 procent genom förändrade stadgar. Vi hoppas och tror
att partiet nu är redo att ta nästa steg i denna riktning.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att sänka avgiften, till den partigemensamma valfonden, till en nivå om 15 procent för såväl
kommunföreningar som distrikt. Grundavdraget på 20.000 kr bibehålls.
Partistyrelsens yttrande
Syftet med en partigemensam valfondsavgift är att få lokala- och regionala partiföreningar
att avsätta 25 procent av partistödet till en partigemensam valfond, vars medel oavkortat
går till att delfinansiera valrörelser i de allmänna valen. I tidigare val har partiet i en hög
grad finansierat valrörelserna genom upplåning, vilket tyvärr inneburit att partiekonomin
hela tiden släpat efter på grund av skuldsättning. Att i nuläget sänka avgiften skulle därför
påverka partiets ekonomi i avsevärt sämre riktning. Som exempel minskar
riksorganisationens valkassa med hela 14,4 Mkr om avgiften sänks till 10 procent eller 9,6
Mkr om avgiften sänks till 15 procent. Utan dessa medel skulle riksorganisationen därför
antingen påtagligt behöva minska partiets kommunikativa ambitioner genom att bl.a.
minska en i dagsläget välfungerande och nödvändig tjänstemannaorganisation, eller dra
ned på andra delar av riksorganisationens verksamhet, såsom partiets sammankomster i
form av årliga vårtal, sommartal, Landsdagar, kommun- och landstingskonferenser etc.
Under den innevarande mandatperiod står det därför klart att partiet saknar de
förutsättningar som krävs för att på ett gott sätt hantera den typ av förändring som
motionären föreslår, utan att det avsevärt skulle riskera partiets nyckelfunktioner och
framtida valframgångar genom kraftigt försämrade ekonomiska resurser.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PE15006 Ekonomisk hjälp för kommunföreningar/kretsar
Ombud
Birgitta Nielsen 34486 / Nordvästra Skåne
Medmotionär och medlemsnummer
Mattias Krantz 57937, Natalia Estebanez Henriksson 60182
Motionstext
I valrörelsen 2014 märktes stora skillnad mellan resurser och valmaterial.
210
Den ekonomiska fördelningen för att skapa opinion och driva de politiska arbetet framåt har
varierat från kommun till kommun, beroende på mandatstöd och befolkningen i de olika
kommunerna.
I Kap §3 Distrikt, kan man läsa under mål.
"Initiera och stödja lokala arbetsgrupper, kommun- och kretsföreningar" samt "Förbereda
och genomföra valkampanj".
Man kan tolka denna text, som att detta innebär även att stödja med ett ekonomiskt stöd,
här varierar tolkningar beroende av distriktsstyrelsens uppbyggnad, arbetssätt, förmåga och
erfarenhet.
Kommunföreningarna är dem som känner sin kommun bäst och mindre kommuner sliter
ekonomiskt, valet mellan t.ex. utbildning, foldrar, valmaterial, datorer, skrivare, partikläder
samt lokal borde inte behövas göras men sett till mindre kommuners ekonomiska
förutsättningar är det tyvärr dem prioriteringarna som måste göras.
Tydliga riktlinjer för fördelningen ekonomisk från distrikt till kommunföreningar är en lösning.
Att stå med mössan i handen och äska var gång man behöver ekonomiskt stöd är inte bara
tidskrävande, frustrerande utan också kontraproduktivt.
Då de ekonomiska förutsättningarna är så olika, så kanske man kunde se över en
procentsats som fungerar ett exempel är att 20% av distriktets årliga ekonomiska stöd ska
delas upp till ekonomisk hjälp för kommuner med partistöd under 16.000 kr per år och ett
tak på övre summa.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ålägga partistyrelsen att se över möjligheten till en ekonomisk fördelning av distriktets
pengar till kommunföreningarna.
att ändra texten i stadgarna så en tydligare formulering görs klart för distrikt ang. den
ekonomiska fördelningen.
Partistyrelsens yttrande
Motionärerna har förvisso både en god tanke och en god intention. Det är ändock
partistyrelsens uppfattning att det utan ett tydligt direktiv från Landsdagarna blir svårt att
sätta en procentsats som såväl passar majoriteten kommunföreningar och som dessutom
ligger i linje med respektive distrikts behov eller önskemål. Det är inte heller säkert om
denna form av hantering ens är möjlig rent praktiskt på det sätt som motionärerna föreslår.
Partistyrelsen menar därför att den bästa lösningen, för att hantera den typ av problematik
motionären beskriver, istället är att kommunföreningarna ser till att föra en god och tydlig
dialog med sina respektive distriktsstyrelser om vilka ömsesidiga behov som finns och vilka
de ekonomiska möjligheterna är att tillgodose dessa, så att inga missförstånd uppstår.
211
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PE15007 Ändring av grundavdrag
Ombud
Birgitta Nielsen 34486 / Nordvästra Skåne
Medmotionär och medlemsnummer
Mattias Krantz 57937, Natalia Estebanez Henriksson 60182
Motionstext
I kap 4 §15 i stadgarna har kommunerna rätt att göra avdrag med 20000 kr innan avgiften
till partifond beräknas samt betalas.
I takt med att partiet växer och blir större blir de ekonomiska förutsättningarna
bättre på riksnivå samt distriktsnivå. På kommunal nivå ser det väldigt olika ut i
kommunföreningarnas kassaböcker, allt beroende av mandatstöd/utbildningsstöd och
befolkningsmängd.
Ett parti som har en enorm tillväxt och som kommer behöva ställa högre krav på aktiviteter
både mellan valrörelser och i valrörelser är helt beroende av sina gräsrötter och
kommunföreningarna behöver varje krona de kan få.
Därför föreslår vi Landsdagarna underlätta för ekonomiskt svaga föreningar:
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att höja avdraget från 20000 kr till 30000 kr.
att höja avdraget från 20000 kr till 40000 kr
att höja avdraget från 20000 kr till 50000 kr
Partistyrelsens yttrande
Syftet med en partigemensam valfondsavgift är att få lokala- och regionala partiföreningar
att avsätta 25 procent av partistödet till en partigemensam valfond, vars medel oavkortat
går till att delfinansiera valrörelser i de allmänna valen. I tidigare val har partiet i en hög
grad finansierat valrörelserna genom upplåning, vilket tyvärr inneburit att partiekonomin
hela tiden släpat efter på grund av skuldsättning. Att i nuläget sänka avgiften skulle därför
påverka partiets ekonomi i avsevärt sämre riktning. Som exempel minskar
riksorganisationens valkassa med hela 14,4 Mkr om avgiften sänks till 10 procent eller 9,6
Mkr om avgiften sänks till 15 procent. Utan dessa medel skulle riksorganisationen därför
antingen påtagligt behöva minska partiets kommunikativa ambitioner genom att bl.a.
212
minska en i dagsläget välfungerande och nödvändig tjänstemannaorganisation, eller dra
ned på andra delar av riksorganisationens verksamhet, såsom partiets sammankomster i
form av årliga vårtal, sommartal, Landsdagar, kommun- och landstingskonferenser etc.
Under den innevarande mandatperiod står det därför klart att partiet saknar de
förutsättningar som krävs för att på ett gott sätt hantera den typ av förändring som
motionären föreslår, utan att det avsevärt skulle riskera partiets nyckelfunktioner och
framtida valframgångar genom kraftigt försämrade ekonomiska resurser.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
PE15008 Stadgeändring – Ekonomisk styrning och kontroll
Ombud
Olle Felten, riksdagsledamot 67434 / Östergötland
Motionstext
Partiet har genom åren drabbats av ett flertal fall av ekonomiska oegentligheter inom olika
delar av partiorganisationen. Detta beror, till en del, på att de organisatoriska
förutsättningarna och kraven på ekonomisk redovisning och kontroll är för dåligt reglerade.
Det saknas en sammanhållen lagstiftning för ideella föreningar i Sverige. Till viss del
används den lagstiftning som avser ekonomiska föreningar även för ideella föreningar. Det
finns dock en rad områden som, i brist på explicit lagstiftning, kräver att stadgarna anger
färdriktningen för den egna organisationen. Ekonomisk styrning och kontroll är ett sådant
område, där lagstiftningen inte riktigt träffar vår typ av organisation, så länge syftet inte är
att tjäna pengar till föreningen eller dess medlemmar, eller omsättningen blir tillräckligt stor.
Vi har därför all anledning att se över regelverket i våra stadgar och dess tillämpning, med
syfte att skapa ett regelverk som gör det lätt att göra rätt och svårt att göra fel, för att
travestera Skatteverket. Det behövs inte så märkvärdiga kompletteringar, utan några enkla
förutsättningar som sätter ramarna för den ekonomiska verksamheten i partiets alla nivåer.
Vi behöver också utveckla revisorernas roll och deras förutsättningar för att kunna bedriva
en adekvat revisionsverksamhet. Det handlar, inte minst, om att säkerställa en tillräckligt
hög lägstanivå för den ekonomiska styrningen och kontrollen inom partiet.
Jag menar därför att vi behöver utöka stadgarna med ett moment om ekonomisk styrning
och kontroll för samtliga partiets nivåer. Det förslag som jag lägger fram här ser jag som en
lägsta nivå, som kan vidareutvecklas vid behov, antingen i stadgeform eller som
tillämpningsföreskrifter utfärdade av partistyrelsen i enlighet med stadgarnas kap. 1, §4
Mom2.
213
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ett nytt avsnitt införs i stadgarnas kapitel 2: §8 Mom8, kapitel 3: §8 Mom8, kapitel 4: §8
Mom8 och kapitel 5: §8 Mom8, med lydelsen "Ekonomisk styrning och kontroll".
att momentets lydelse blir:
"Ekonomisk styrning och kontroll
Styrelsens ekonomiska förvaltning ska alltid följa "god föreningssed".
Om föreningens omsättning överstiger 200 000 kronor per år ska den administreras som
om föreningen var underställd bokföringslagen och de rutiner som krävs enligt rutinen "god
redovisningssed". Det innebär, bland annat, krav på hantering av verifikationer, bokföring
och årsredovisning.
Partistyrelse kan därutöver utfärda tillämpningsföreskrifter för den ekonomiska förvaltningen
och revision."
Partistyrelsens yttrande
Som motionären påpekar saknas en sammanhållen lagstiftning för ekonomisk redovisning
för ideella föreningar. Naturligtvis bör partiets olika organisationer likväl och i största möjliga
utsträckning följa god redovisningssed, partistyrelsens uppfattning är emellertid att detta
krav måste komma från medlemmarna i respektive förening och att respektive
kommunförening ges ett eget ansvar för att hantera sina förpliktelser. Dock kan det i
sammanhanget nämnas att partiet ämnar stödja detta ansvar genom en upptrappad
utbildningsverksamhet samt genom allt mer välorganiserade distrikt, med stöd av alltfler
anställda och kompetenta riksombudsmän. På så sätt anser partistyrelsen att de problem
motionären beskriver kommer att kunna arbetas bort på sikt.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
PE15009 Stadgeändring – Arvoden till styrelseledamöter
Ombud
Olle Felten, riksdagsledamot 67434 / Östergötland
Motionstext
Frågan om arvoden till styrelseledamöter dyker upp med jämna mellanrum och det finns all
anledning att partiet genom stadgarna ger vägledning om hur partiet ser på en arvodering
samt hur en eventuell arvodering ska hanteras.
214
Frågan är delikat på många sätt. Olika styrelseledamöter är olika aktiva och har olika
betungande uppdrag. Det är dock viktigt att poängtera att partiet är en ideell organisation
som bygger sin verksamhet på ideellt arbete.
Vi bör därför alltid gå tillbaka till distriktets/föreningens/kretsens syfte då frågan kommer
upp. Visserligen börjar många av föreningarna att få rejäla resurser till sitt förfogande, men
det är resurser som ska användas i enlighet med de krav som ställs från kommuner och
landsting/regioner. Vi riskerar annars att bli av med bidrag.
Syftet med verksamheten är att få ut maximalt med verksamhet för de resurser som
förvaltas. Om vi skulle arvodera en eller flera ledamöter i en styrelse på hel- eller deltid,
skulle det innebära att vi går mot att ha professionella styrelser vilket innebär att vi kommer
att tvingas betala både skatt och sociala avgifter för medel som annars kan användas för
inköp och aktiviteter i valrörelserna.
Efter hand som vi får fler mandat i fullmäktigeförsamlingarna kommer vi också att få fler
personer som uppbär arvode både på del- och heltid. Det innebär att vi har en stark politisk
aktivitetsförmåga i organisationen, utan att arvodera styrelseuppdragen. Det frivilliga ideella
engagemanget kommer dock alltid att behöva vara den viktigaste grunden för
engagemang i partiets organisation. Det innebär att vi bör vara extremt restriktiva mot att
arvodera styrelseuppdrag. En självklarhet i sammanhanget, men som inte är formellt
klarlagd i stadgarna är att styrelserna inte själva kan besluta om att arvodera sig själva.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att texten i stadgarnas kap 2, § 8 Mom. 3 kompletteras med följande stycke: "Partistyrelsen
får inte själv besluta om att arvodera styrelsens ledamöter och/eller suppleanter. Ett sådant
beslut ankommer på Landsdagarna att fatta."
att texten i stadgarnas kap 3, § 8 Mom. 3 kompletteras med följande stycke:
"Distriktsstyrelsen får inte själv besluta om att arvodera styrelsens ledamöter och/eller
suppleanter. Ett sådant beslut ankommer på distriktsårsmötet att fatta."
att texten i stadgarnas kap 4, § 8 Mom. 3 kompletteras med följande stycke:
"Kommunföreningsstyrelsen får inte själv besluta om att arvodera styrelsens ledamöter
och/eller suppleanter. Ett sådant beslut ankommer på kommunföreningsårsmötet att fatta."
att texten i stadgarnas kap 5, § 8 Mom. 3 kompletteras med följande stycke:
"Kretsföreningsstyrelsen får inte själv besluta om att arvodera styrelsens ledamöter och/eller
suppleanter. Ett sådant beslut ankommer på kretsföreningsårsmötet att fatta."
Partistyrelsens yttrande
Motionären har en i högsta grad god tanke bakom sin motion. Dock kan resultatet av ett
dylikt förslag riskera leda till att uppdrag vars omfattning förändras, samt att helt nya
uppdrag, inte går att tillsätta, då det blir omöjligt att sätta en arvodering som motsvarar den
extra arbetsbörda som uppstått utan att först invänta ett årsmöte eller rikskongress.
215
Nuvarande lösning, med en valberedning som utsetts av majoriteten av ombuden vid
Landsdagarna och som tar fram förslag på arvoderingar utifrån uppdragens omfattning och
arbetsbeskrivningar, anser partistyrelsen således vara en mer gångbar lösning även över
tid, och som därför bör behållas. Detta för att säkerställa partiapparatens fortlöpande
effektivitet vid större eller mindre uppdragsförändringar mellan riksårsmöten.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PE15010 Stadgeändring – Revisorernas roll
Ombud
Olle Felten, riksdagsledamot 67434 / Östergötland
Motionstext
Inte sällan ser vi revisioner som lätt kan uppfattas som tämligen slätstrukna rapporter och
kanske inte alltid grundade på ett så djupt penetrerande av verksamheten som borde vara
fallet. Revisorernas roll och ansvar i organisationen, oavsett nivå, behöver därför utvecklas
och klargöras.
Det är ingen lätt uppgift att vara revisor. Man har stora krav på sig att granska och påtala
eventuella brister i den ekonomiska och övriga förvaltningen av en styrelses arbete. I vår
organisation har vi dessutom, nästan uteslutande, lekmannarevisorer. Det gör att
revisorerna inte får betalt för sin granskningsverksamhet och det innebär i många fall att det
kan vara svårt att nå upp till den nivå som är önskvärd i granskningsarbetet.
Lika fullt är revisorernas arbete en viktig och nödvändig del av medlemmarnas trygghet i att
kunna lita på att föreningens resurser används i enlighet med stadgarnas syftesparagrafer
och på ett så effektivt sätt som möjligt.
Partiorganisationen arbetar med att ta fram ett utvecklingsprogram för revisorer ute i
organisationen, vilket är mycket bra. Det är helt nödvändigt att skapa ett formaliserat
arbetssätt och goda förutsättningar för att granskningen utförs på ett så bra sätt som
möjligt.
Det krävs dock mer än så, för att revisionen ska kunna genomföras utan en alltför
betungande arbetsinsats. Därför föreslår jag ett antal ändringar i stadgarnas avsnitt om
revision, dvs kap. 2 § 10, kap. 3 § 10, kap. 4 § 10, kap. 5 § 10.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ändra lydelsen i respektive kapitel 2, 3, 4 och 5 §10 Mom.2, första meningen till:
".......styrelsen ska upprätta budget och verksamhetsplan. Dessa ska tillställas samtliga
valda revisorer och revisorssuppleanter senast fyra veckor efter det att ... styrelsen valts."
216
att i respektive kapitel 2, 3, 4 och 5 ändra "§10 Mom 4 Revisionsberättelse" till "§10 Mom 5
Revisionsberättelse".
att i respektive kapitel 2, 3, 4 och 5 införa ett nytt moment, §10 Mom 4 Revisorernas
befogenheter" och att detta moment får följande lydelse:
"Revisorernas befogenheter
Revisorerna har rätt att närvara vid samtliga … styrelse- och utskottsmöten.
Revisorerna har rätt att göra stickprovskontroller avseende såväl ekonomisk som övrig
förvaltning vid tillfällen som revisorn själv väljer. Styrelseledamot ska lämna ut begärt
material som har med styrelsens arbete, ekonomi eller andra förvaltningsåtgärder att göra,
till revisorerna efter skriftligt krav.
Revisorerna har rätt att tillställa ... styrelsen en revisionsplan som ... styrelsen ska följa."
Att komplettera lydelsen i respektive kapitel 2, 3, 4 och 5 §10 Mom.3, med följande mening:
"Till revisor får inte utses personer som är jäviga i förhållande till en eller flera
styrelsemedlemmar. Ej heller får person som i övrigt kan anses stå i beroendeställning eller
har en nära vänskapsrelation till någon styrelsemedlem utses till revisor."
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att revisorernas roll och ansvar bör
klargöras. Partistyrelsen kan samtidigt glädjande nog meddela att ett arbete pågår just nu
för att utveckla organisationens revisionsarbete avsevärt. Även om partistyrelsen inte anser
att det är läge att gå in på praktiska detaljer kring detta utvecklingsarbete i nuläget, kan den
ändå meddela att om arbetet faller väl ut, så är den övertygad om att de utvalda revisorerna
kommer att stå mycket bättre rustade för att granska organisationernas ekonomi framledes.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse motionen besvarad.
PE15011 En förändring av den partigemensamma valfonden
Ombud
Andreas Feymark 59945 / Hallands län
Medmotionär och medlemsnummer
Sara-Lena Bjälkö 48725, Susanne Larsen 65953, Gejbert Strömdahl 56674, Ulf Johansson
69029, Stefan Jägnert 75071, Erik Hellsborn 25766
Motionstext
217
För ett antal år sedan när Sverigedemokraterna var ett avsevärt mycket mindre parti var
riksorganisationen nästan helt beroende av bidrag från distrikt och kommunföreningar.
Konceptet har varit framgångsrikt. Valresultatet från 2014 visar dock att väljarna är mer
benägna att rösta på Sverigedemokraterna i riksdagsval jämfört med landstings- och
kommunalval. För att värva fler medlemmar och nya sympatisörer lokalt krävs resurser.
Det är idag inte rimligt att belägga alla distrikten och kommunföreningar med en avgift på
25%. Det är hög tid att distrikt och kommunföreningar får axla ett större ansvar och därmed
ges ett större inflytande över de ekonomiska resurserna.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att avgiften till den partigemensamma valfonden för distrikt och kommunföreningar sätts till
ett belopp som motsvarar 10% av partistödet.
att beloppet varje distrikt och kommunförening betalar till den partigemensamma valfonden
används för att stärka Sverigedemokraternas ställning i den regionala/kommunala
demokratin, vilket även tydligt ska redovisas.
Partistyrelsens yttrande
Syftet med en partigemensam valfondsavgift är att få lokala- och regionala partiföreningar
att avsätta 25 procent av partistödet till en partigemensam valfond, vars medel oavkortat
går till att delfinansiera valrörelser i de allmänna valen. I tidigare val har partiet i en hög
grad finansierat valrörelserna genom upplåning, vilket tyvärr inneburit att partiekonomin
hela tiden släpat efter på grund av skuldsättning. Att i nuläget sänka avgiften skulle därför
påverka partiets ekonomi i avsevärt sämre riktning. Som exempel minskar
riksorganisationens valkassa med hela 14,4 Mkr om avgiften sänks till 10 procent eller 9,6
Mkr om avgiften sänks till 15 procent. Utan dessa medel skulle riksorganisationen därför
antingen påtagligt behöva minska partiets kommunikativa ambitioner genom att bl.a.
minska en i dagsläget välfungerande och nödvändig tjänstemannaorganisation, eller dra
ned på andra delar av riksorganisationens verksamhet, såsom partiets sammankomster i
form av årliga vårtal, sommartal, Landsdagar, kommun- och landstingskonferenser etc.
Under den innevarande mandatperiod står det därför klart att partiet saknar de
förutsättningar som krävs för att på ett gott sätt hantera den typ av förändring som
motionären föreslår, utan att det avsevärt skulle riskera partiets nyckelfunktioner och
framtida valframgångar genom kraftigt försämrade ekonomiska resurser.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå att-sats 1, samt,
att anse att-sats 2 besvarad.
PE15012 Reducerad medlemsavgift för seniorer
218
Ombud
Markus Wiechel 48501 / Östergötland
Medmotionär och medlemsnummer
Christian Nordin Olsson (56410)
Motionstext
Inget parti har en så seniorvänlig politik som Sverigedemokraterna. Vi har som bekant
kritiserat den orättvisa pensionärsskatten som slår hårt mot de som byggt vårt land. Våra
satsningar på denna målgrupp är kanske tydligare än något annat parti just därför att vi vill
sänka skatten för pensionärerna mer än något annat parti. Vi vill också särskilt satsa på de
fattigaste pensionärerna genom att höja garantipensionerna samt sänka
högkostnadsskydden för vård och medicin. Våra lokalpolitiker brukar också, med all rätt,
lyfta upp äldreomsorgen som en av våra prioriterade frågor.
Det finns dock en sak kvar att göra, för våra äldre. Många äldre har mycket att ge och
kanske till och med har mer tid för politiskt arbete. Av den anledningen skulle det, om inte
för att underlätta för seniorers kanske svaga ekonomi, vara på sin plats med en solidarisk
gest gentemot de som byggt vårt land. Vi anser att denna gest skulle kunna bestå utav ett
införande av en reducerad medlemsavgift för seniorer.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna inför en reducerad medlemsavgift för seniorer.
Partistyrelsens yttrande
Motionären har en mycket god intention. Partistyrelsen vill dock påpeka att om medlemskap
i partiet ska göras billigare för äldre kan rimligen även frågan väckas varför inte unga,
arbetslösa, ensamstående föräldrar eller sjukskrivna inte även dem ska ges en reducerad
medlemsavgift. Denna svåra avvägning var en av orsakerna till varför medlemsavgiften
tidigare just sänktes till en låg och enhetlig avgift för alla. Vidare är det värt att beakta att
hundra kronor per år motsvarar 16,66 kr per månad. En reducerad avgift för äldre skulle
därför endast ytterst utgöra symbolisk förändring, samtidigt som den skulle väcka övriga
behövliga gruppers ifrågasättande. Någon uppenbar nytta av en sådan förändring av
medlemsavgiften som motionären föreslår ser partistyrelsen därför inte i nuläget.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
PE15013 Inrätta nationell kommunbudgetgrupp
Ombud
219
Ted Ekeroth 47008 / Skåne läns södra
Motionstext
De flesta kommuner, om inte alla, där Sverigedemokraterna har representanter i
kommunfullmäktige och andra organ brottas årligen med den kommunala budgeten.
En kommunal budget är ofta komplex och omfattande och i många fall är det en väldigt stor
uppgift att som icke-avlönad kommunalpolitiker, kanske utan utbildning i ekonomi och
bokföring, förbereda och skriva ihop en egen budget. Detta är förstås något som är en viktig
uppgift för alla invalda men arbetsbelastningen är i många fall enorm.
De sverigedemokratiska kommunpolitikernas främsta uppgift, som jag ser det, är att
motverka invandringen till, och islamiseringen av, sina kommuner och genom detta minska
de massiva kostnaderna som detta medför samt verka för att samhällsklimatet inte får lida.
Problemet är att kostnaderna för invandringen döljs i de kommunala budgeterna då ingen
särredovisning av de kostnader som beror på invandringen finns. Tjänstemän och de
regerande politikerna gör allt de kan för att gömma undan kostnader i olika nämnder och
organ, vilket försvårar utredningen för att ta reda på de omfattande kostnader som faktiskt
finns för kommunerna.
Vissa av våra företrädare har bättre förutsättningar för att göra dessa utredningar, dels
p.g.a att det kan finnas specifik kompetens bland de valda, dels p.g.a av att de har större
föreningar och fler invalda ledamöter och kanske politiska sekreterare eller kommunalråd.
Men även i dessa fall är det en mycket stor och svår uppgift.
Jag tror därför att vi bör lyfta frågan och tillföra kompetens på ett nationellt plan. Tanken är
att SD på riksplanet skapar t.ex. två tjänster där uppgiften är att bistå kommunföreningar
med deras budget i allmänhet, och att utreda invandringens kostnader i synnerhet. Sådana
anställda måste ha kompetens i ekonomi, redovisning och juridik och ha god insyn i hur
kommunala budgetar fungerar, de regler och lagar som reglerar dessa etc.
Dock kommer det inte att hålla ifall 100-tals kommuner omedelbart lämnar över ansvaret att
göra budget till Riks. Det är inte tanken. Därför bör sådana tjänster inledningsvis göra
fallstudier där man systematiskt och grundligt bearbetar ett par utvalda kommuner,
förslagsvis de som är mest utsatta för mångkultur och invandring (Malmö, Södertälje,
Landskrona, etc.), och där göra ordentliga djupdykningar in i nämndernas budget för att
gräva fram kostnaderna. Sådana fallstudier görs givetvis i nära samarbete med SDs
representanter i fullmäktige.
I många fall har man fått felaktiga uppgifter från tjänstemännen, eller inga svar alls, men
ifall de som jobbar med frågorna har adekvat juridisk kompetens och samarbetar med SDs
kommunala företrädare på plats, kan man kanske utöva tryck för att få fram relevant och
korrekt information.
Genom att systematiskt ta fram det underlag som vi vill ha, kan man dels lära sig hur och
var man ska leta vilket kan appliceras på andra kommuner, dels kanske det är möjligt att ta
220
fram schabloniserade siffror (i procent eller liknande) som sedan kan användas i debatter
och andra kommunala budgetar.
Efterhand kanske denna nationella kommunbudgetgrupp bli experter på att hjälpa
kommunerna i sin kamp mot mångkulturen och massinvandringen, vilket hade varit ett stort
lyft för oss som parti och för Sverige.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att SD Riks snarast inrättar en expertgrupp på en eller flera heltidstjänster, vars uppgift är att
utreda invandringens kostnader i kommuner där Sverigedemokraterna har representanter
att expertgruppen genomför detaljerade och ingående fallstudier i de kommuner som är
värst utsatta för mångkultur och invandring
att expertgruppen beaktar motionstexten ovan och verkar i dessa anda och syfte
Partistyrelsens yttrande
Frågan om invandringens kostnader är mycket komplex i och med att det rör sig om ett
samhällsfenomen som har påverkan på kort sagt samtliga samhällsområden, samtidigt
som dess kostnader därför även bakas in i många olika utgiftsområden utan att särskiljas
ifrån övriga kostnader.
På riksnivå beräknar partiet kostnaden endast för nyinvandringen för respektive
budgetperiod inför varje budgetprocess i riksdagen med stöd av riksdagens
utredningstjänst. Komplexiteten gör dock att inte ens utredningstjänsten kan räkna på allt,
inte ens vad gäller denna klart mer avgränsade beräkning. Partiet tvingas därför att lägga
kostnadsuppskattningen på nivåer som troligen är lägre eller kanske i vissa fall väsentligt
lägre än verkligheten. Omsatt i kommunala termer blir dylika beräkningar än svårare att
utföra förutsatt att kommunledningar och tjänstemän inte öppnar upp för en mycket
transparent granskning. Det står därför klart att en expertgrupp enligt motionärens mening
således inte kommer att kunna ges de verktyg som krävs för att utföra beräkningarna som
efterfrågas, i synnerhet inte när inte ens partiet med stöd av riksdagens utredningstjänst har
möjlighet att utföra dem fullgott.
Vidare har riksorganisationen dessutom en tjänstemannaorganisation som redan överstiger
riksdagsstödet för ändamålet i kombination med att fler tjänster troligen kommer att behöva
tillsättas inom en snar framtid. Således måste partistyrelsen slå fast att det i dagsläget
tyvärr saknas såväl praktiska möjligheter som ekonomiska resurser för att initiera en
expertgrupp i enlighet med motionärens syfte.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå motionen.
221
Utrikes- och säkerhetspolitiskt program
UTSÄKPRO15001 Komplettering av texten i avsnittet En
socialkonservativ utrikes och säkerhetspolitik
Anmälare av yttrande
Bertil Malmberg 48236 / Södermanland
Yttrandetext
Svenskt bistånd har i alltför många år hamnat i fickorna hos repressiva regimer, vilka inte
följer FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Det har alltför ofta gett kontraproduktivt
resultat. SD bör inte medverka till att en sådan praxis fortsatt tillämpas.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ställer sig bakom att texten under rubriken En socialkonservativ
utrikes och säkerhetspolitik i slutet kompletteras med följande mening:
Bistånd skall aldrig ges till regimer, som inte fullt ut respekterar de mänskliga rättigheterna,
s om de deklarerats av FN.
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen instämmer om vikten av att vara tydlig i de krav som ställs på mottagarländer,
dock är det inte motiverat att med en skarp formulering utesluta allt samarbete med
myndigheter i länder vars regeringar inte på hundraprocentigt sätt lever upp till de
mänskliga rättigheterna. Detta eftersom det ibland kan finnas lämpliga samarbetspartners
även bland myndigheter under sådana regeringar, inte minst då ett myndighetssamarbete i
en krissituation kan vara helt nödvändigt för att någon typ av hjälp alls ska komma på plats.
Vidare vill partistyrelsen att partiet har en målsättning att stödja de mest utsatta
människorna i de minst utvecklade länderna och att detta ofta dessvärre sammanfaller med
en brist på mänskliga rättigheter. Brist på mänskliga rättigheter kan ju exempelvis vara brist
på tillgång till vatten och sanitet, samtidigt som själva syftet med biståndet kan vara att
förbättra tillgången till just vatten och sanitet, ett sådant krav som den yttrande förespråkar
skulle därför riskera att verka kontraproduktivt och förhindra att situationen för mänskliga
rättigheter förbättras genom svenskt, internationellt bistånd.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå yttrandet.
222
UTSÄKPRO15002 Ändring av texten i avsnittet Förenta
Nationerna
Anmälare av yttrande
Bertil Malmberg 48236 / Södermanland
Yttrandetext
Alltsedan bildandet år 2006 av FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) har olika
medlemmar av OIC suttit som delegater i detta råd, där de aktivt arbetat för att begränsa
inte minst yttrandefriheten. Kairodeklarationen antogs 1990 av samtliga medlemmar av OIC
och säger entydigt att samtliga mänskliga rättigheter skall underställas sharia och att sharia
är enda källan för tolkning av dessa rättigheter. Det är uppenbart att Kairodeklarationen står
i direkt strid mot grundläggande fri- och rättigheter och att den är antagen i opposition mot
UDHR.
Mot denna bakgrund är det otillständigt att FN år eft er år låter detta passera opåtalat.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ställer sig bakom att texten före sista meningen under rubriken
Högre krav kompletteras med följande mening: "Medlemsländer, som undertecknat
Kairodeklarationen skall inte kunna få representanter invalda i FN:s råd för mänskliga
rättigheter (UNHRC)"
Partistyrelsens yttrande:
Partistyrelsen instämmer i att länder som undertecknat Kairodeklarationen är olämpliga
som representanter i UNHCR men vill dock betona att det i det nuvarande utrikes- och
säkerhetspolitiska programmet även finns en stark kritik mot Kairodeklarationen, samt
formuleringar om att Sverigedemokraterna generellt avser ställa högre krav på de länder
som vill vara ledande inom FN-arbetet. Partistyrelsen anser att dessa två ställningstaganden
med all önskvärd tydlighet bör vara nog för att uppfylla den yttrandens yrkande.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att avslå yttrandet
UTSÄKPRO15003 Ändring av texten i avsnittet Mänskliga
rättigheter i utrikespolitiken
Anmälare av yttrande
Bertil Malmberg 48236 / Södermanland
223
Yttrandetext
Faktum är att samtliga medlemmar av OIC, d.v.s. samtliga muslimska länder har
undertecknat och ratificerat Kairodeklarationen. Nuvarande skrivning i förslaget "... antogs
av ett antal muslimska länder." tenderar att förminska problemets omfattning.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ställer sig bakom att texten i sista meningen under rubriken
Universella mänskliga fri och rättigheter ändras till: "... Kairodeklarationen som år 1990
antogs av samtliga muslimska länder."
Partistyrelsens yttrande
Den yttrande påpekar att Kairodeklarationen undertecknats av alla muslimska stater i stället
för ett antal, vilket stämmer. Samtliga muslimska länder har undertecknat
Kairodeklarationen och förslaget till ändring gör formuleringen i det avseendet mer korrekt.
Partistyrelsen har därför ändrat det utrikes- och säkerhetspolitiskt programmet i enlighet
med den yttrandes vilja.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse yttrandet besvarat.
UTSÄKPRO15004 Om det utrikes- och säkerhetspolitiska
programmet
Anmälare av yttrande
Staffan Eklöf 52767 / Jönköpings län
Yttrandetext
Det utrikes- och säkerhetspolitiska programmet utgör en mycket god ansats. Det innehåller
dock många avgöranden som vart och ett bör analyseras i detalj även av ombuden. T.ex.
bör betydelsen och konsekvenserna av en försvarsallians med Finland analyseras och vara
tydliga även för ombuden innan man tar beslut. Det beror inte på att ansatsen inte skulle
vara god. Det beror på att frågan är komplex av liknande skäl som frågan om NATOmedlemskap. I den frågan är det är viktigt för partiets ombud att vi vet hur partistyrelsen ser
på hur en sådan allians skulle fungera. Samtidigt förstår vi att partiet måste sä tta ned foten
i vissa frågor. Vi anser att det vore en god kompromiss mellan ideal och verklighet att på det
utrikes- och säkerhetspolitiska området tillåta diskussionen mer tid.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att • partistyrelsen får i uppdrag att möjliggöra en bred diskussion inom partiet om frågorna
i programmet för Sverigedemokraternas utrikes- och säkerhetspolitik, som följs av ett förnyat
tillfälle för ombuden att ta ställning till ett nytt utkast till programmet.
224
Partistyrelsens yttrande
Förslaget om en försvarsallians med Finland ligger nära det mål som partiet haft, sedan
flera år, om att sträva mot ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete och skälen till och
följderna av en finsk allians skiljer sig inte i någon större grad från skälen till och följderna av
ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete. Partistyrelsen ser det därför inte som
ändamålsenligt att skjuta upp beslutet ytterligare i väntan på att en bredare debatt initieras i
partiet.
Partistyrelsen instämmer dock naturligtvis i den yttrandes ståndpunkt om att analys,
konsekvensbeskrivning och debatt av och kring säkerhetspolitiska fördrag är viktigt. Det
finns dock inget som förhindrar att en sådan bred debatt initieras, vid vilken tidpunkt som
helst. Exempelvis utgör partiets Landsdagar ett utmärkt forum för att just debattera sådana
frågor i stor skala.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse yttrandet besvarat.
Barnprogram
BARNPRO15001 Ändring/tillägg Barnprogrammet
Anmälare av yttrande
Björn Tidland 60114 / Göteborg
Yttrandetext
Förslag till tillägg/ändringar BARNPROGRAMMET.
Vi ser mycket positivt på Barnprogrammet, som är mycket omfattande och genomarbetat.
SD Göteborg har följande ändringsförslag.
1) Vi ser att många punkter kommer att kräva tillskott av skattemedel. Vi skulle vilja se en
sammanställning på hur stora kostnader de föreslagna satsningarna medför.
Följande kapitel ser vi som speciellt kostnadskrävande:
1.1 Ultraljud
2.1 Fler Barnmorskor
3.4 Utökad rätt till deltid
3.5 Vårdnadsbidraget
225
3.6 Förskoledagar
4.1.1 Minska barngruppers storlek
4.1.2 Fler heltidsanställda
4.1.4 Matkvaliteten
4.2 Dagbarnvårdare
4.3 Barnomsorg genom anhöriga
4.5 Öppen förskola
5.1 Ungdomspsykiatrin
6.3 Familjerådgivning
7.1 Föräldrapenning
2) Följande punkter anser vi bör utgå/ändras
4.1.9: Punkt 1-7 tycker vi inte hör hemma just i detta program.
Det räcker med att skriva att arbetsmiljölagen ska följas.
5.2 Kost och näring bör utgå: den tas upp på 4.1.4.
7.2 Bostadsbidrag bör utgå. Det är viktigare att skapa ett utbud med billiga bostäder och att
minska arbetslösheten. Vi får inte bli ett bidragsparti.
3) Inför ett underkapitel 5.6 som rör barns rättigheter: Förslag till lydelse:
5.6 Införandet av ett program i skolor om barns rättigheter
Fram till ett barn blir myndigt är det framförallt föräldrarna som har ansvaret för att barnet
inte far illa fysiskt eller psykiskt.
Även samhället har ett ansvar att försvara barnet från övergrepp. Det ka n gälla övergrepp
som sker i familjen, skolan eller samhället i övrigt.
Ett barn har rätt att få en uppfostran där man lär sig att Sverige är en rättstat, där våra
medborgare skyddas av lagar.
Barn har rätt att få ta det av vårt samhälles syn på demokrati, yttrandefrihet och
religionsfrihet.
Det är särskilt viktigt att alla barn och föräldrar får veta att i Sverige råder svensk lag, och
den står över de sedvänjor som kränker barn psykiskt och fysiskt.
När det gäller giftermål av underåriga, barnaga, hedersrelaterat våld, bära kläder med
religiösa attribut mot sin vilja, eller kirurgiska ingrepp på friska organ måste vi vara tydliga
med vad som gäller.
226
Vi vill införa ett obligatoriskt program i skolorna om vilka rättigheter du har som barn och hur
du skyddas av svenska lagar. I Sverige ska du vara trygg och skyddas av samhället.
På samma sätt ska nyanlända informeras om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller.
Särskilt viktigt är det att informera om att svensk lag står över religionsfriheten då det gäller
sedvänjor som kränker barn psykiskt och fysiskt.
Fotnot (1)
På Landsdagarna 2013 motionerade Björn Tidland (SD Göteborg)om förbud mot kirurgiska
ingrepp på friska organ hos minderåriga.
Svaret från Partistyrelsen löd: Partistyrelsens förslag till Landsdagarna
Sverigedemokraterna driver arbetet i riksdagen mot att skydda barns kroppar från ickemedicinskt motiverade ingrepp, genom ett förslag om förbud samt att göra lagen
könsneutral.
Med anledning av ovan föreslås Landsdagarna att anse motionen vara besvarad.
(Med stor majoritet röstade sedan Landsdagarna för partistyrelsens förslag)
Fotnot (2)
Vi hänvisar till en debattartikel publicerad i DN 28 september 2013 där flera personer med
stor kunskap i ämnet skriver under. Dessa var:
1) Barnombudsmannen
2) Ordföranden i Svenska läkar sällskapet för medicinsk etik
3) Förbundsordförande i Vårdförbundet
4) Ordföranden i Sveriges barnläkarförbund och
5) Ordföranden i Svensk barnkirurgisk förening
Citat från artikeln:
"Omskärelse strider mot barns mänskliga rättigheter
Vi anser att omskärelse av pojkar utan barnets samtycke är i strid med artikel 12 i FN:s
konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som ger barn rätt att uttrycka sin åsikt
i frågor som rör dem. Vi anser också att det strider mot artikel 24(3) som innebär att barn
ska skyddas mot traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Omskärelse utan
samtycke innebär, enligt vår mening, en kränkning av barnets rätt till respekt för sin fysiska
integritet.
Lagstiftningen behöver förändras för att överensstämma med barnets mänskliga rättigheter
och medicinsk etik. Enligt vår mening så ska omskärelse utan medicinsk grund endast få
227
utföras om en pojke s om uppnått den ålder och mognad som krävs för att förstå
informationen samtycker till ingreppet."
Björn Tidland
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att presentera kostnader för barnprogrammet enligt punkt 1) i motionstexten
att kapitlen 5.2 och 7.2 utgår
att kapitel 4.1.9 ändras i enlighet med motionstexten
att införa ett nytt stycke 5.6 med följande text:
5.6 Införandet av ett program i skolor om barns rättigheter
Fram till ett barn blir myndigt är det framförallt föräldrarna som har ansvaret för att barnet
inte far illa fysiskt eller psykiskt.
Även samhället har ett ansvar att försvara barnet från övergrepp. Det kan gälla övergrepp
som sker i familjen, skolan eller samhället i övrigt.
Ett barn har rätt att få en uppfostran där man lär sig att Sverige är en rättstat, där våra
medborgare skyddas av lagar.
Barn har rätt att få ta det av vårt samhälles syn på demokrati, yttrandefrihet och
religionsfrihet.
Det är särskilt viktigt att alla barn och föräldrar får veta att i Sverige råder svensk lag, och
den står över de sedvänjor som kränker barn psykiskt och fysiskt.
När det gäller giftermål av underåriga, barnaga, hedersrelaterat våld, bära kläder med
religiösa attribut mot sin vilja, eller kirurgiska ingrepp på friska organ måste vi vara tydliga
med vad som gäller.
Vi vill införa ett obligatoriskt program i skolorna om vilka rättigheter du har som barn och hur
du skyddas av svenska lagar. I Sverige ska du vara trygg och skyddas av samhället.
På samma sätt ska nyanlända informeras om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller.
Särskilt viktigt är det att informera om att svensk lag står över religionsfriheten då det gäller
sedvänjor som kränker barn psykiskt och fysiskt
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen är tacksam för de inkomna synpunkterna på Barnprogrammet. Vad gäller
kostnader för förslagen i Barnprogrammet bör det emellertid noteras att de politiska
programmen finns till för att presentera och förklara resonemangen bakom
Sverigedemokratiska politiska ställningstaganden och överväganden. Den som efterfrågar
228
hur dessa ställningstaganden påverkar statsbudgeten hänvisas i stället till partiets
budgetmotion, där kostnader redovisas.
Avseende att slopa punkten 5.2 Kost och näring, så vill partistyrelsen betona att denna
punkt fokuserar på kost och näring ur ett bredare perspektiv än den mat som ska erbjudas
inom ramen för offentlig verksamhet (vilket är vad som tas upp i punkt 4.1.4 Matkvaliteten).
Barns näringsintag och hälsa påverkas ju minst lika mycket av föräldrarnas val och
ätstörningar kan förekomma hos barn redan i tidig ålder. Vi har därför identifierat ett behov
av stödinsatser riktade till föräldrar som behöver hjälp att säkerställa att deras barn får ett
hälsosamt matintag och sund relation till mat även utanför förskolan. Stycke 5.2 är alltså
inte fråga om något överflödigt stycke och det bör därför behållas.
Vad gäller att slopa 7.2 och dess förslag om att höja bostadsbidraget, så anser
partistyrelsen att det är viktigt att samhället säkrar grundläggande ekonomiska behov för de
barnfamiljer som har ytterst små marginaler. Till skillnad från det generella barnbidraget är
bostadsbidraget behovsprövat och därmed ett enligt oss rimligt sätt att fokusera bidrag dit
de faktiskt behövs. Stycket bör därför behållas.
Avseende kapitel 4.1.9 Välmående personal så är det uppbyggt enligt nuvarande form för
att visa hur Sverigedemokraternas politik inom andra politikområden har reell påverkan
även för våra minsta. Detta då exempelvis våra förslag till förstärkningar på
arbetsmiljöområdet gynnar den personal som vårdar barn, vilket naturligtvis även gynnar
just dessa. Eftersom våra satsningar går längre än att följa befintlig lagstiftning finner vi det
dessutom rimligt att ge ett par konkreta exempel på denna politik.
Partistyrelsen instämmer slutligen i den yttrandes önskan om att lyfta fram barns rättigheter.
Det nu aktuella Barnprogrammet fokuserar dock på tiden fram till dess att barnen börjar i
skolan, varför förslag om satsningar och program i skolorna såsom den yttrande bl.a.
föreslår inte riktigt hör hemma där. Vidare är själva ämnesområde så pass omfattande och
viktigt att arbetsgruppen bakom Barnprogrammet kommer att behöva en del tid på sig att
utveckla ett helt nytt avsnitt. Lansdagarna föreslås därför besluta att uppdra åt Partistyrelsen
att utveckla ett nytt avsnitt, om barns rättigheter, först efter att detta års Landsdagar ägt rum.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse att-sats ett besvarad, samt
att avslå att-sats två, tre och fyra
att uppdra åt Partistyrelsen att författa och föra in ett avsnitt om barns rättigheter i
Barnprogrammet
Industripolitiskt program
INDUPRO15001 Avvägningar vid utbyggnad av järnväg
229
Anmälare av yttrande
Staffan Eklöf 52767 / Jönköpings län
Yttrandetext
Vi delar partistyrelsens syn på att en väl fungerande infrastruktur är mycket viktig.
Infrastrukturprojekt är dock mycket dyra och de kan komma i konflikt med andra
målsättningar och värden både direkt och indirekt via budgetprioriteringar. Vi föredrar därför
mjukare skrivningar som möjliggör att hänsyn tas till alla relevanta faktorer innan beslut tas.
Det kan t.ex. finnas andra miljövänliga alternativ till elektrifiering. Vi ska inte heller upprepa
scenarierna från när Bottniabanan byggdes, då järnvägen drogs genom ett av norra
Europas viktigaste fågelskyddsområden, Umeälvens delta, på grund av att en omväg på nå
gra minuter riskerade att göra projektet olönsamt. Det finns all anledning att undvika
dogmatiska inställningar och att främja pragmatiska avvägningar.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att • Partistyrelsen får i uppdrag att göra mjukare skrivningar om byggande av dubbelspår
på Malmbanan, elektrifiering av Inlandsbanan samt projektering av Norrbotniabanan, som
möjliggör att hänsyn tas till alla relevanta faktorer innan beslut tas.
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att den skrivningen rörande banorna som
återfinns i programförslaget är väl snäv för att vara hemmahörande i ett program av denna
typ. Det är därför en god synpunkt att skrivningen bör vara mer allmängiltig. Partistyrelsen
tillstyrker därför förslaget från motionären och ersätter därmed skrivningen under
infrastrukturavsnittet ”Dubbelspår på Malmbanan, upprustning och elektrifiering av
Inlandsbanan samt projektering av Norrbotniabanan”, med ”Ett tydligt fokus på att bygga
bort de flaskhalsar i järnvägsinfrastrukturen som försvårar för svensk industri.”.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse yttrandet besvarat.
Kriminalpolitiskt program
KRIMPRO15001 Ändringsförslag på innehåll
Anmälare av yttrande
Staffan Lewvinsson 47548 / Göteborg
230
Eventuell medyttrande och medlemsnummer SD Göteborg
Yttrandetext
Hej!
Jag heter Staffan Levinsson och jag lämnar yttrande för hela SD Göteborg om det
kriminalpolitiska programmet.
1) Kriminalvården ska inte kunna avgöra om ett straff ska förkortas Anser den att en fånge
ska få förkortad fängelsetid ska det framläggas inför domstol. Denna ska bestämma om
straffet ska förkortas.
2) Avhysningar av läger och kåkstäder ska underlättas. Identifiering och överlämning av
kronofogden ska inte behöva ske. Polisen ska kunna starta avhysning direkt på plats om
lägret är olagligt.
3) Det ska inte satsas för mycket pengar på fängelser. Gråbo anstalt utanför Göteborg är
exempel på detta.
4) Vi är tveksamma till att man ska kunna ha fotboja efter avtjänat straff. Är brottet sonat är
det.
5) Tredje gången gillt-principen (three strikes and you are out) fanns med i det förra
programmet. Vill vi inte ha den principen längre?
6) Vad tycker vi om tårgas, gummikulor och vattenkanoner? Ska det få användas?
7) Ska polisen få utfärda utegångsförbud och undantagstillstång vid t ex förortsupplopp?
8) Inför fler kvarters- och patrullerande poliser.
9) Ska dialogpoliserna avskaffas?
Med vänliga hälsningar
SD Göteborg
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att ovanstående tas i beaktande
Partistyrelsens yttrande
I yttrandens första punkt utgår partistyrelsen från att det är den villkorliga frigivningen som
åsyftas. Reglerna omkring denna regleras i Brottsbalken 26 kap § 6 som anger att ”När två
tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff, dock minst en månad, har avtjänats skall den
dömde friges villkorligt”. Det är med andra ord redan idag inte Kriminalvården som avgör
om ett straff ska förkortas, utan detta regleras i lag. Sverigedemokraterna förespråkar
dessutom att den villkorliga frigivningen ska tas bort, vilket står i programmet.
231
Beträffande punkt två står det angivet i det föreslagna programmet att ”Vi vill även förenkla
reglerna kring avhysning för att mark- och fastighetsägare snabbare ska få hjälp”. Detta
förslag har dock även utvecklats i de motioner partiet lämnat in till Sveriges riksdag och för
att förtydliga detta väljer partistyrelsen att även utöka det kriminalpolitiska programmet med
ett stycke om detta.
Partistyrelsen vill vidare betona att skattemedel som avsätts till svenska fängelser bör ligga
på en rimlig och väl avvägd nivå. Med Sverigedemokraternas nuvarande förslag om skärpta
straff kommer det troligen att krävas ökade resurser till Kriminalvården för att täcka de
ökade kostnader som uppstår till följd av detta. Samtidigt vill partiet minska kostnaderna för
vistelsetiden i fängelse för de som ska av- eller utvisas ur landet samt för de som avsitter
riktiga livstidsstraff. Partistyrelsen avser närmare förtydliga partiets inställning till
Kriminalvården och dess kostnader samt införa en skrivning om detta i det nu aktuella
programmet.
Vad gäller Sverigedemokraternas förslag om ett utökat bärande av fotboja efter avtjänat
straff stämmer det att det kan ses som en förlängning av själva straffet. Detta ligger dock i
linje med partiets generella och redan fastslagna hållning i kriminalpolitiken. I
sammanhanget bör nämnas att förslaget begränsas till de som begått mycket allvarlig
brottslighet samt att fotbojans inverkan på brottslingens liv bedöms vara låg, då den inte
föranleder någon begränsning i rörelsefriheten.
Vad gäller tredje gången gillt-principen så finns den kvar i programmet under ”Upprepad
brottslighet ska dömas hårdare” men skrivningen är inte lika tydlig som den var innan.
Partistyrelsen avser därför förtydliga denna skrivning i programmet
Både undantagstillstånd och möjlighet att använda tårgas, vattenkanoner och gummikulor
har partiet tidigare uttalat sig positivt till. En skrivning införs därför i programmet om att
utreda när och hur dessa verktyg ska kunna användas.
Partistyrelsen instämmer i att det behövs fler poliser ute i samhället och av den anledningen
har Sverigedemokraterna även budgeterat för en kraftig utökning av antal poliser. I det
kriminalpolitiska programmet står det vidare att Sverige ska: ”bibehålla en närvarande polis
både i städer och på landsbygd och att polisstationer är bemannade”.
Partistyrelsen ställer sig slutligen, liksom den yttrande, frågande till om dialogpoliserna är
verkningsfulla. Innan Sverigedemokraterna verkar för att avskaffa dessa behöver partiet
emellertid utreda frågan närmare. I sammanhanget bör det samtidigt tas i betraktande att
det i hela landet totalt endast finns 40 dialogpoliser, varför den problematik som eventuellt
kan vara knuten till dessa får anses vara av begränsad betydelse för poliskårens om helhet.
Med detta sagt har partistyrelsens tagit den yttrandens förslag i beaktande.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse yttrandet besvarat.
232
KRIMPRO15002 Komplettering av texten i avsnittet Stärk de
brottsbekämpande myndigheterna
Anmälare av yttrande
Bertil Malmberg 48236 / Södermanland
Yttrandetext
Användandet av vattenkanoner har i flera länder visat sig vara en effektiv metod för att
stävja upplopp. Ibland räcker det med att vattenkanon finns tillgänglig för att få en
avkylande effekt. Även svensk polis bör få möjlighet att vid behov använda vattenkanon.
Jag föreslår Landsdagarna 2015 besluta
att Sverigedemokraterna ställer sig bakom att texten under rubriken Tuffa tag mot
förortsupplopp kompletteras med följande mening efter ordet "insatsstyrka.": Vid behov bör
vattenkanon kunna användas.
Partistyrelsens yttrande
Sverigedemokraterna har flera gånger tidigare uttalat sig positivt om användande av bl.a.
vattenkanoner i ordningsskapande syften; särskilt i samband med allvarliga förortsupplopp.
Partistyrelsen anser därför att partiets inställning till vattenkanoner även gott kan nämnas i
det kriminalpolitiska programmet, och har därför även uppdaterat programmet i sakpolitisk
enlighet med yrkandet.
Partistyrelsen föreslår Landsdagarna besluta
att anse yttrandet besvarat.