1. No category

1.15
En nordisk tidning
för LoFric ®
Mötesplatsen för dig som använder eller arbetar med LoFric®
vad
m
o
Tala cker!
du ty ll vår
ti
a
r
d
i
B
nel
a
p
r
a
bruk
Tag ditt
eget
ex!
RIK + UVI ≠ sant?
[sid 6-7]
]
[sid 5
Barn och ungdom
Välkommen till Olympiatoppen
I fokus
Besvär med blåsan hos MS-sjuka
Kent Revedal
”Jag kan alltid göra något vackert”
Ledare
Välkommen till ett nytt nummer av vår
kundtidning!
Du märker kanske att layouten är ny. Vi
hoppas att du kommer att gilla vårt nya utseende. Kom gärna med dina synpunkter
på både det och tidningens texter. Det är
för dig denna tidning är till för!
Varma hälsningar från
ANNA M WESTBERG
Wellspect HealthCare
Norden
Innehåll
Förebild [sid 2-4]
“Jag kan ändå göra något
vackert”
TellUs [sid 5]
Tala om vad du tycker
Tema [sid 6-7]
RIK + UVI ≠ sant
Miljö [sid 8-9]
Vad händer sen?
Barn [sid 10-11]
Välkomnar ungdomar från hela
Norden
I fokus [sid 12-13]
Besvär med blåsan hos MS-sjuka
Hälsa [sid 14]
Vad gör du för att behålla en god hälsa?
Utblick [sid 15]
WHC stöttar flickor och unga kvinnor i
Ghana
Sista sidan [sid 16]
Kryss
bladder är en mötesplats för oss som använder eller
arbetar med tappningskatetrar.
UTGIVARE: Wellspect HealthCare, Marknad Sverige, Box
14, 431 21 Mölndal. Tel: 031–376 40 00 Fax: 031–
376 30 17 E-mail: [email protected] Webbplatser: www.wellspect.se, www.lofric.se ANSVARIG
UTGIVARE: Håkan Strandberg, Wellspect HealthCare (Dentsply IH) REDAKTIONSRÅD: Anna Dulén,
Marianne Engesgaard, Marit Halvorsen, Tobias Hellstrand, Pirjo Leppäkoski, Vibeke Lind-Nilsen, Mette
Olesen, Annika Olsson, Ilkka Rekola Projektledare:
Anna M ­Westberg ADM/­KUNDREGISTER: Anna
Dulén REDAKTIONELL PRODUKTION: Wellspect
HealthCare OMSLAGSFOTO: Istockphoto, Tomas
Engblom TRYCK OCH GRAFISK PRODUKTION:
Zetterqvist Tryckeri / Wellspect HealthCare Vi förbehåller
oss rätten att redigera i insänt material. Citera oss gärna, men
ange källan.
”Jag kan ändå
göra något
vackert”
Det var mitt i natten, berättar Kent. Jag satt ensam på min
moppe mitt ute i skogen och på avstånd hörde jag kompisarna
på avslutningsfesten efter åttan. Jag tittade upp mot himmelen och
ja, det blev min första upplevelse av Gud – helt ensam, mitt i
natten, där ute i skogen.
– SEDAN DESS HAR jag alltid, mer eller mindre, känt Hans närvaro i mitt liv.
Även när det har varit som svårast. Även när livet höll på att gå i spillror för fyra
år sedan.
Kent Revedal har intervjuats många gånger om olyckan som var nära att kosta
honom livet. På väg hem från jobbet på sin motorcykel en fredagskväll hinner han
inte väja för en stor skåpbil som i värsta rusningstrafiken gör en otillåten U-sväng
mitt på Nockebybron. Som tur är har Kent sinnesnärvaro nog att lägga ned MC-n
och på så sätt istället snabbglida på låg höjd in i bilen som tornar upp sig framför
honom – snarare än att krascha rakt in i detta som på en tiondels sekund förvandlats till en dödande mur av stenhård plåt.
Han hade tur, han vet det. Han behöll livet, men i början av rehabiliteringen undrade han om detta liv han räddat sig själv till, verkligen var värt att leva?
– Det går inte en dag utan att jag förbannar min skada, säger Kent uppriktigt.
TEXT Anna M Westberg
FOTO Istockphoto, Tomas Engblom
TEKST: Navn
FOTO: Navn
Kent Revedal på sin specialbyggda Triumph som åter tar honom ut på vägarna tillsammans med MC-bröderna. Trikern blev ett kvitto på att han
kommit tillbaka till livet.
Allt kräver så mycket mer energi än förr.
Minsta vardagssyssla tar emot och jag har
fått lära om allting från början.
– Men, tillägger han med glimten i ögat,
det vässar onekligen förmågan att lösa
problem.
Hur orkar du kämpa vidare?
– Jag tror det finns en kraft i livet, förklarar han. Och den kraften kallar jag
Gud. Jag förväntar mig inte att Gud ska
skydda mig från allt ont. Vi kristna blir
förkylda i samma utsträckning som alla
andra. Men jag tror att Han finns med
mig överallt. Han överger mig aldrig och
Han har en plan för mig lika väl som för
alla andra. Det som hände mig var olyckligt, men det har givit mitt liv ett delvis
nytt syfte och en annan riktning att ge
vidare av det goda som jag kan bidra
med.
– DU HAR TVÅ VAL som jag ser det,
fortsätter han. Antingen förbannar du din
situation och blir bitter. Eller så gör du det
bästa du kan av det. Valet är ditt oavsett
vad som har hänt.
Kent menar att det inte går att jämföra
sig med någon annan. Det finns ingen
standardmall för hur livet bör se ut. Livet
är och medan vi inte alltid väljer det liv
vi lever, kan vi alltid välja hur vi förhåller
oss till det.
– Augustinus skrev att bitterhet är
som att dricka gift och hoppas att någon
annan dör. Bitterheten drabbar alla i
omgivningen: dig själv, dina nära och
kära. Kanske har du all rätt i världen att
känna så. Men frågan är om det är värt
det?
KENT VALDE TIDIGT att förlåta mannen som satt bakom ratten på den vita
skåpbilen. Han inkluderade honom i sina
böner och efter rättegången rullade han
fram till honom. Det var ett laddat ögonblick och mannen som den där ödesdigra
dagen varit stressad över att inte komma
hem fort nog till sina småbarn, väntade
sig troligen något helt annat av Kent.
– Det var jag som var trafikoffret, berättar Kent. Jag hade lagen på min sida. Det
var han som hade gjort fel och som en
konsekvens av det råkade han förstöra
mitt liv. Ändå sa jag till honom att jag förlät honom. Och jag sa att han också måste
förlåta sig själv.
Förlåtelse är en viljehandling anser
Kent. Det är ett intellektuellt ställningstagande som man aktivt kan välja och
långsamt följer också känslorna efter.
– Om jag inte hade förlåtit honom
hade jag för alltid suttit fastlåst i de där
fatala sekunderna som ödelade mitt liv.
Antingen bakbinder du dig och håller krampaktigt tag i det förflutna och
stänger därmed möjligheten att öppna
dig för framtiden. Eller så sträcker du
fram dina händer, lyfter blicken och öppnar upp för nya möjligheter.
– Och även om du bara har dig själv att
skylla, tillägger Kent, så måste du ändå
förmå dig till att förlåta dig själv. Var
generös mot dig själv. Annars tar du dig
inte vidare.
KENT BESKRIVER HUR han dåliga
dagar ligger hemma och vilar, hur han
blickar ut genom fönstret och önskar att
ingenting hade hänt av det som faktiskt
hände. Men i de där stilla stunderna kan
också en annan känsla tränga fram. En
känsla av omslutenhet, som om Gud
omfamnar honom, beredd att alltid stå
honom bi.
Trots att han har smärtor dygnet runt
och därför bara orkar arbeta mindre än en
halvtid, ger han inte upp. När jag träffar
Kent utstrålar han tillförsikt. Sedan förra
våren använder han morfinplåster som
håller smärtorna i schack och han har
fått nya arbetsuppdrag som ger honom
tillfälle att hjälpa andra. För det är vad
som driver honom framåt. Dels att inte
3
Kent Revedal
Namn Kent Revedal
Ålder 46 år
BorEkerö strax utanför Stockholm
YrkeIdag varierande uppdrag som rehabledare, uppsökare samt User Engagement Manager på Wellspect HealthCare
Familj
Hustrun Karin och döttrarna Rebecca, 21 och
Deborah, 19
Fritid
Köra motorcykel, läsa
böcker och njuta av livet
Motto
The future is not what you
discover tomorrow, but a
place you create based
on the choices you make
today.
«Smällen»
Forts från förra sidan
överge sin egen familj, dels att ge vidare
av styrka och hopp till sin nästa.
Bland Kents uppdrag finns att leda
rehabiliteringsläger och att uppsöka
nyskadade på rehabkliniker samt sedan
förra året även en roll som User Engagement Manager på Wellspect HealthCare.
Bakom sig har Kent en ganska varierande karriär. I bagaget finns en högskoleexamen i teologi, en halvt påbörjad
lärarexamen och kurser inom juridik.
Från början arbetade han som skolevangelist. Senare blev han övertalad att
hoppa av sin vidareutbildning till lärare
för att haka på ett telekombolag på
uppåtgående.
Omställningen gick över förväntan och
snart var Kent globalt ansvarig för delar
av försäljningskedjan och support. Även
om affärerna gick strålande valde han
senare att lämna företaget då han inte
kunde ställa sig bakom de förändringar
som ägarna krävde. Åren före olyckan
arbetade han som managementkonsult i
eget företag.
ATT ÅTERVÄNDA TILL arbetslivet kändes som ett lotteri och innerst inne fasade
han inför vad andra skulle tycka: tänk om
de inte skulle ta honom på allvar längre?
– Det var mina egna fördomar som
spökade, konstaterar han så här i efterhand. Jag har sällan känt mig respektlöst
bemött bara för att jag sitter i stol. Kanske
är det så att om jag inte själv identifierar
4
mig med min stol, så gör ingen annan det
heller. Förhoppningsvis är det människan
de ser först och att denna råkar sitta i stol
spelar ingen roll.
Före olyckan var Kent prestationsinriktad och redan fem månader efter
olyckan började han arbeta igen. Efter
ett år jobbade han 25%, men gör så än
idag. Kroppen klarar inte mer och ambitionerna ligger därmed på ett annat plan
än förr.
– JAG MÅSTE LEVA mitt liv i ett
mycket lägre tempo nu. Det kan kännas
frustrerande, men jag försöker verkligen
prioritera för mig vettiga saker. För mig
betyder det att jag ändå kan göra något
vackert av den skärva liv som har blivit
min.
Vad är vackert i livet?
– Vänner – relationer, svarar Kent
blixtsnabbt. Det är den bästa investeringen: din tid i andras liv. Jag har alltid
varit intresserad av andra människor och
den kristna tron förstärkte det draget hos
mig. Det är enormt givande att jobba med
andra människor, se dem växa under till
exempel de rehabresor som jag leder.
– Och att inte alltid ha full fart framåt,
avslutar han. Att ständigt ligga på topp
blir som en berusning och du missar allt
det fina som bara blir tydligt i ett lägre
tempo. Tillåt dig att drabbas av livet, våga
bli överväldigad! Trots allt är livet en fantastisk gåva.
Utdrag ur Kent Revedals
bok, Libris förlag, 2013:
“Tanken på att under resten av mitt
liv föra in en ett 40 centimeter långt
plaströr i snoppen fem-sex gånger
per dygn, blev bara för mycket.
Jag grät en hel eftermiddag.
Då hade jag precis blivit av
med den inneliggande kateter,
som sattes in när jag först kom till
sjukhuset, och övergått till engångskatetrar. Det var där den
fyra decimeter långa plastslangen
kom in i bilden. Hade någon berättat för mig två veckor tidigare att
jag skulle sticka upp någonting
över huvud taget i urinröret för att
på det sättet `tappa’ mig själv, så
skulle jag gladeligen valt att bli
skjuten i stället.
Mina referensramar hade dock
åkt all världens väg sedan dess
och när sjuksköterskan först presenterade metoden för mig såg jag
den instinktivt som någonting positivt. Det här var ännu ett steg mot
självständighet. Jag skulle kunna
kissa själv.”
Tala om vad du tycker!
Vad tycker du egentligen? För
något måste du väl tycka, tänka eller känna inför ja, i det här
fallet tappningskatetrar. Tack
vare internet är det idag enormt
mycket lättare att säga sin mening som konsument, patient,
användare… än bara för tio år
sedan. Via TellUs kan du tala om
vad du tycker om ren intermittent
kateterisering, LoFric och företaget.
– TellUs är en databas för undersökningar online, förklarar Margareta
Nilsson som är koordinator för marknadskommunikation på Wellspect
HealthCare’s huvudkontor och ansvarig
för TellUs. Våra TellUs-medlemmarna
får regelbundet svara på frågor om ren
intermittent kateterisering (RIK), produkter och allt annat som är intressant
för utvecklingen av våra produkter.
Frågorna är samlade i olika enkäter
vars teman kan variera. Den senaste i
raden handlade om kateterbyten där man
ville få reda på vad det är som triggar ett
byte: är det förskrivaren som rekommenderar en annan produkt, beror det på
direktiv från landstinget eller är det ett
eget val och vad beror det i så fall på?
Svaren behandlas anonymt. Resultaten
av analyserna används sedan i det ständigt pågående förbättringsarbetet av produkterna.
– TellUs ger oss värdefull information
som vi sedan bearbetar på våra marknads- och utvecklingsavdelningar, säger
Margareta Nilsson. TellUs fungerar som
en slags taktpinne och visar vad vi behöver anpassa för att tillmötesgå användarnas behov.
FÖR ATT KUNNA DELTA i TellUs
måste man ha tillgång till internet, en
mejladress samt antingen vara anhörig
till någon som kateteriserar sig eller själv
använda tappningskatetrar. Ett log-in
mottas efter att registreringen i databasen
är klar.
– Nu vill vi utveckla TellUs ytterligare,
berättar Margareta Nilsson. Det ska inte
längre vara en envägskanal där det bara
är vi som ställer frågorna. Vi vill istället
TEXT Anna M Westberg
FOTO Wellspect HealthCare
öppna upp för en dialog där båda parter
kan mötas, där TellUs-medlemmen kan
ställa frågor till oss, ge förslag och idéer
på förbättringar och teman för nya
enkäter. Och där vi får möjlighet att dela
med oss av resultat och slutsatser. Med
det vill vi också välkomna hälsopersonal
att delta i TellUs. Vi tror att det kan leda
till ett ömsesidigt mervärde.
EN ANNAN NYHET är att resultaten
hädanefter kommer att publiceras på den
ordinarie webbplatsen, www.lofric.se, och
därmed vara tillgänglig för alla.
Syftet är att sprida kunskapen och
engagera fler medlemmar i TellUs.
– TellUs är en viktig kanal för oss och
är så att säga våra öron mot marknaden,
avslutar Margareta Nilsson. Genom den
får vi möjlighet att i vår tur bidra med
allt mer förbättrade produkter baserat på
användarens synpunkter och önskemål.
Vad tycker TellUs-medlemmarna själva?
– Jag hoppas kunna göra skillnad,
säger Ulla, 58 år och skadad efter
en operation.
Hur hittade du till TellUs?
– I LoFrics lilla broschyr.
Varför registrerade du dig?
– Jag vill dela med mig av mina erfarenheter och hoppas att det i förlängningen
kan bidra till en positiv skillnad.
Tycker du att TellUs är ett bra verktyg för att
påverka utvecklingen inom RIK?
– Det är viktigt att ta reda på brukarnas
synpunkter, lyssna in dessa och utveckla
utifrån den information som lämnas.
›› www.lofric.se/tellus ‹‹
Vill du bidra med
kunskap och åsikter?
TellUs är ett online verktyg för undersökningar om framför allt intermittent kateterisering och tappningskatetrar. Både användare, anhöriga och professionella inom
sjukvården som arbetar med tappningskatetrar är välkomna att delta. Registrera
dig på www.lofric.se/TellUs.
När du registrerat dina grunduppgifter kommer du att få en välkomstgåva och vid
slutet av varje år delar vi ut en present som tack för att du besvarat de enkäter vi
skickat dig under året. Var med och påverka!
5
Egna erfarenheter
– Jag visste inte att MS också påverkade urinvägarna. Kanske var det
därför som det var så svårt för mig
att börja med självkatete­
risering.
För mig blev RIK ytterligare en
diag­nos, vid sidan av MS.
Ingela Ljungberg-Jansson fick
diag­nosen MS 1995. Fem år senare började hon med ren intermittent
kateterisering (RIK).
­ – Det var min urolog som till slut
sa att jag inte hade något val. Med
mina 8-10 urinvägsinfektioner om
året var RIK den enda utvägen. I
början kateteriserade jag mig bara
morgon och kväll, men bara det
kändes oöverstigligt. Hela proceduren var besvärlig: tvätta händerna innan, försöka hitta urinröret
och sedan se till att tömma tomt…
Jag tyckte det tog enormt lång tid
och fick nästan panik varje gång
jag var inne på toaletten.
Den största hjälpen fick Ingela
av en psykolog på rehabiliteringsenheten. Denna bad Ingela att
klocka tiden inne på toaletten: hur
lång tid tog det egentligen att utföra RIK-ningen? Det visade sig att
det tog fem minuter på morgonen
och fem minuter på kvällen.
­ – Psykologen hjälpte mig att sätta
det hela i perspektiv. För vad är tio
minuter av dygnets alla tjugofyra
timmar! Plötsligt blev det enklare
att RIK-a sig och jag kunde äntligen
acceptera det som en del av min
vardag.
­ – Trots att jag nu RIK-ar mig oftare,
så känner jag mig mycket friare och
tryggare i livet idag. Jag slipper att
fundera på om det finns en toalett
i närheten eller inte. Det enda som
är bökigt är att räkna ut hur många
katetrar jag behöver packa när jag
ska ut och resa – och det är ju bara
ett räkneproblem…
6
RIK + UVI ≠ sant
Om du är kateteranvändare löper du en något större risk att
drabbas av urinvägsinfektioner
(UVI) än andra. Men det kan
också förhålla sig precis tvärtom,
att RIK är den rätta lösningen mot
återkommande UVI-er.
Utrustad med rätt slags kateter och rätt
instruktioner från start, behöver inte
UVI-er bli något problem. På dessa sidor
delar några nordiska uroterapeuter med
sig av sina bästa råd för att undvika UVI
vid ren intermittent kateterisering (RIK).
Du får också ta del av andra användares
erfarenheter: Kent, som först inte kunde
tänka sig något värre än att behöva RIK-a
sig och det dessutom för resten av sitt liv,
kan du läsa om på sidan 4. Tvärtom var
det för Stefan som såg tappningskatetern
som sin bästa vän redan från början och
slutligen Ingela som efter otaliga UVI-er
äntligen fick lugn och ro i sin vardag just
tack vare RIK. Läs om dem på detta uppslag.
VILKA RÅD FÖR ATT UNDVIKA UVI
GER DU TILL DINA PATIENTER?
Gro Stensrød: – Jag arbetar utifrån tre
grundregler – volym, frekvens och teknik. Många är stolta över sina `festblåsor´
och tycker att det bra att ha en blåsa som
rymmer mycket. Men det är viktigt att
begränsa volymen. Du måste tömma
blåsan regelbundet innan den blir alltför
full.
– När det gäller teknik är det viktigt
att lägga ner gott om tid att lära sig RIK
ordentligt så att du får bra rutiner redan
från start. Bland de saker du själv kan
påverka är intaget av vätska. Det får varken bli för mycket eller för lite. 1,5 till 2
liter om dagen är bra.
– En annan viktig punkt som jag vill
framhålla är att om du får UVI måste den
behandlas ordentligt för att den inte ska
komma tillbaka. Det innebär att du måste
genomgå hela antibiotikabehandlingen
som föreskrivits efter att det konstaterats
att du har UVI.
TEKST Navn
FOTO Navn
›› En bra start är viktig ‹‹
eller handväskan. Se till att ha några extra
katetrar i handbagaget ifall övrigt bagage
skulle komma bort. Ta inte med dig katetrar som du aldrig använt förut – det kan
medföra obehagliga överraskningar.
TEXT Anna M Westberg
FOTO Istockphoto, privata bilder
VAD SKA MAN TÄNKA PÅ VID
KATETERISERING FÖR ATT UNDVIKA UVI?
Helena Hallencreutz Grape: – Jag gör ingen
skillnad på om det är en man eller en
kvinna. Alla ska vara måna om en god
handhygien, det vill säga tvätta händerna
både före och efter kateteriseringen.
– Man ska undvika att röra vid katetern. Om det underlättar för en man att
ändå ta på katetern för att lättare kunna
styra den, ska han hålla så långt bort som
möjligt från katetertippen. Ha inte för
bråttom – stanna gärna upp för att tömma
ut den sista skvätten.
VAD SKA MAN TÄNKA PÅ NÄR
MAN KATETERISERAR SIG UTANFÖR HEMMET?
Agneta Sandberg: – Handhygienen: alltid
handtvätt innan du tar fram materialet
och handsprit innan du för in katetern.
Helst ska du använda så få moment som
möjligt, det vill säga gärna använda en
förfylld kateter.
VAD ÄR VIKTIGT NÄR MAN KATETERISERAR SIG UTOMLANDS?
Gro Stensrød: – Vattenkvaliteten: använder du torra katetrar, fukta alltid dessa
med vatten på flaska. Var extra noga
med hygienen och ha gärna med en liten
flaska med antibakteriellt medel i fickan
FÖRSKRIVER DU OLIKA SLAGS
KATETRAR TILL DINA PATIENTER
ATT ANVÄNDA HEMMA RESPEKTIVE BORTA?
Helena Hallencreutz Grape: – Den kateter
du använder hemma fungerar, för de allra
flesta, även utanför hemmet. För vissa
kan dock katetervalet behöva anpassas
för livet utanför hemmet. Till exempel
kan det vara ett handikappstöd som man
har hemma på toaletten men inte på jobbet. Man kanske inte kommer åt att fylla
vatten i katetern, och i dessa fall kan det
behövas två olika katetrar.
Medverkande: Helena Hallencreutz Grape,
uroterapeut, specialistsjukgymnast, Urologiska
kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Agneta Sandberg, sjuksköterska och uroterapeut,
Blekingesjukhuset i Karlskrona.
Gro Stensrød, uroterapeut, Avdelning för forskning
och klinisk laboratorieverksamhet, Sunnaas sjukhus
HF.
Varför är en bra
start så viktig?
En bra start garanterar ofta att
du fortsätter en behandling. Vi
tror att LoFric är svaret på mångas
önskan om en diskret, men samtidigt hygienisk och effektiv kateter.
Egna erfarenheter
Stefan Granström fick diagnosen
MS 1998 och hade då inga problem med blåsan. De uppstod först
ett par år senare.
­– Plötsligt sprang jag mycket oftare på toaletten, berättar han. Så
småningom började jag planera in
mina toalettbesök för att undvika
akutsituationer – gick på toa innan
jag skulle på möten och andra
sådana där försiktighetsåtgärder.
Trots medicinering som skulle
dämpa besvären, tyckte Stefan att
situationen fortfarande var kämpig.
Hans neurolog remitterade honom
då till en uroterapeut som föreslog
att han skulle prova ren intermittent
kateterisering.
­ – Hon visade hur jag skulle göra
och det fungerade perfekt för mig
redan efter första gången, förklarar
Stefan. För mig som MS-patient är
RIK en enorm hjälp. Vid sidan av
rullstolen som jag behöver då och
då, är katetrarna mina bästa vänner. De får min vardag att fungera!
Dessutom tror vi att LoFric passar extra
bra för nybörjare att starta sin RIK-karriär
med. Flera av våra katetrar har ett handtag som underlättar för både inlärning
och utlärning. De är vikbara vilket gör
dem diskreta och lätta att ta med i alla
situationer. De har alla ett patientsäkert
ytskikt. Sist men inte minst, är de klara
att använda direkt. Samtliga egenskaper som gör det lättare att också undvika
UVI…
Vad tycker du? Ring eller mejla oss och
dela med dig av dina egna erfarenheter!
Tel. 031-376 40 20
E-mail: [email protected]
7
Smart ekonomi
och miljöhänsyn
går ofta hand i
hand
I Sverige finns ett regelverk som
kallas Producentansvaret. Det går
ut på att en tillverkare av en vara
är skyldig att ta hand om varorna även efter konsumentens slutanvändning. Grundprincipen är ”Polluter Pays Principle” vilket betyder
`förorenaren betalar´.
För att tillgodose myndigheternas miljökrav har det svenska
näringslivet skapat Förpackningsoch Tidningsinsamlingen (FTI) som
samordnar ett antal materialbolag
för glas, papper, plast och metall.
FTI har i sin tur ett antal underleverantörer där till exempel Allfrakt
är en av de entreprenörer som efter
upphandling med FTI samlar ihop
och återvinner avfallet för bland
andra Wellspect HealthCare.
Insamlingssystemet finansieras
med hjälp av de förpackningsavgifter som producenterna är skyldiga att betala.
Medan kommunen ansvarar för
matavfall som blir till biogas samt
för återvinningscentraler och en
del av det miljöfarliga avfallet, ansvarar producenterna för resten.
Avfallet på Allfrakts sorterings­
anläggning sorteras i olika fraktio­
ner, vägs och transporteras vidare
till de företag som återanvänder
materialet i ny produktion.
Läs mer om Wellspect HealthCares
avfallshantering här bredvid.
Vad händer sen?
Flera gånger i veckan hämtas förpackningsavfall från företagets
lastbryggor. De oranga lastbilarna är en välbekant syn för dem som
uppehåller sig i närheten. Men vad händer med avfallet därefter?
MÄNGDEN AVFALL från produktionen har minskat under årens lopp.
Företagets mål är att kunna återvinna så
mycket det går av det som ändå uppstår.
– Idag är det möjligt att återvinna väldigt mycket mer än förr, säger Martin
Thörnqvist, marknad- och försäljningsansvarig på Allfrakt som är en av de
entreprenörer som hanterar avfallet för
Wellspect HealthCare.
– Det produktionsspill i form av plast
som vi tar emot sorteras i vår egen
anläggning, fortsätter han. Sedan skeppas det vidare till ett företag i Danmark
som tillverkar plastpåsar. Förpackningarna
av papp balar vi om och säljer till pappersbruk som gör nytt papper av det.
Det är bara en liten mängd metall som
inte går att återvinna eftersom den har en
plastfilm i sig och inte går att separera.
Den går istället till förbränning som ger
energi i form av el och fjärrvärme.
ALLFRAKT ÄR ETT heltäckande transportföretag med tyngdpunkt på återvinning och hantering av restprodukter.
Varje år tar de emot över 30 000 ton avfall.
Av detta återvinns allt så långt det är möjligt.
Kontoret ligger på en tvärgata inte
långt från Wellspect HealthCare, medan
själva sorteringsanläggningen ligger i
Papyrus gamla lokaler, nära Mölndals
centrum. För att hålla reda på de mängder som varje dag skeppas in i anläggningen, vägs alla lastbilar när de anländer
med en ny last.
Närmare hundra lastbilar om dagen
passerar kajen där en våg finns inbyggd.
Sorteringen sker sedan mekaniskt med
hjälp av en plockmaskin och avfallet grupperas i den stora lokalen i var sina högar
för vidare hantering eller försäljning till
företag som återanvänder materialet i ny
produktion.
DET FINNS MÅNGA MYTER om hur
avfall behandlas efter insamling, att allt
ändå blandas ihop till en stor hög och
bränns upp på deponin. Martin Thörnqvist suckar lite när han nämner det, för
sorteringen är ju själva kärnan i deras
verksamhet och som måste skötas så noga
det någonsin går.
– Att skicka allt
till förbränning ger
energi en enda gång
medan
källsortering och återvinning ger materialet
en mycket längre
livstid, förklarar han. Det tjänar alla på.
Ekonomiska besparingar går ofta hand i
hand med miljöhänsyn.
Om avfallet skulle gå raka vägen till
förbränning skulle det innebära högre
kostnader för kunden. Hanteras det istället som det ska i systemet, är tanken att
det så småningom ska ge resultat i form
av billigare och mer miljöanpassade produkter.
I fallet med tappningskatetrar kan
dessa inte återvinnas efter användning.
– Katetern går till förbränning ihop
med innerförpackningen av plast efter
att de har slängts i hushållssoporna, upplyser Rickard Holmersson, miljöingenjör
på Wellspect HealthCare. Ytterförpackningen ska alltid läggas i återvinningen
för kartonger.
JU STÖRRE HÄNSYN man tar till en
produkts hela livscykel redan på designbordet, desto enklare blir den att hantera
efter slutanvändning. I detta avseende är
bil- och textilindustrin föregångare. Kläder
...källsortering och återvinning ger
››
materialet en mycket längre livstid... ‹‹
8
TEXT Anna M Westberg
FOTO Allfrakt AB, Istockphoto
läggs i lådor av wellpapp och packas om
i plastbackar vilket tar bort ett förpackningsled. Bilarna har specialemballage
som återvinns om och om igen.
DET ÄR OSÄKERT HUR MYCKET mer
Wellspect HealthCare kan göra i miljöhänseende vad gäller sina tappningskatetrar. I LoFric-sortimentet är PVC ersatt av
POBE vilket inte innehåller några ftalater.
Förpackningarna måste skydda produkterna och ska då uppfylla ett antal
funktionella och tekniska krav och detta
kan försvåra möjligheten till att kunna
återvinna förpackningen.
– Eftersom våra produkter är sterila så
får inte produktens renhet påverkas, säger
Rickard Holmersson. Det kräver en steril
barriär i form av en förpackning som fullt
ut kan skydda produkten fram till dess
att den ska användas. För att garantera
det skyddet måste vi ofta använda olika
plastmaterial som sätts samman till ett
enda homogent material. Det är detta som
försvårar återvinningen eftersom det är
svårt att separera de olika materialslagen
i förpackningen i efterhand.
SÄKERHETEN FÖR ANVÄNDAREN
väger här alltså tyngre än möjligheten att
återvinna förpackningen.
– Det är detta som är återvinningens
dilemma, konstaterar Martin Thörnqvist.
Helst vill man kunna återvinna så rena
plaster som möjligt för att kunna sälja
vidare, annars riskerar man att få en ’ny’
plast som det inte finns någon avsättning
för.
Men utveckling och förfining av tappningskatetrarna pågår ständigt på företaget. Att avfallet från tillverkningen
av tappningskatetrarna tas om hand på
smartast möjliga sätt så som processen
ser ut idag, råder nog ingen tvekan om.
De oranga lastbilarna kommer tillbaka.
Visste du detta?
•
Man kan återvinna stål, aluminium och glas hur många gånger som helst
utan att kvaliteten försämras
•
Pappersfibern kan återvinnas upp till sju gånger innan den är utsliten. Efter
det tas pappersavfallet tillvara som energi genom förbränning.
•
Var tredje pappersförpackning som finns i din livsmedelsbutik är tillverkad
av återvunna pappersförpackningar
•
Energiinnehållet i ett kilo plastförpackningar är lika stort som i ett kilo olja
Källa: www.fti.se
9
Bakgrund
SUNNAASSTIFTELSEN
bildades 2006 för att tillgodose de
behov som den offentliga vården
inte kan erbjuda funktionshindrade
patienter i Norge. Det nordiska
ungdomslägret är ett exempel på
de aktiviteter som anordnas.
Sunnaas-stiftelsen är ett privat
initiativ, men har ett tätt samarbete
med Sunnaas sjukhus i Oslo.
Sommarlägret för nordiska ungdomar sker i samarbete med bland
annat Norges idrottsförbund,
Olympiatoppen
och
Sunnaas
sjukhus.
Från och med 2015 får sommarlägret statlig finansiering.
REKRYTERINGSGRUPPEN är
en medlemsstyrd ideell förening
som startade för snart fyrtio år
sedan. Samtliga medlemmar har
någon form av rörelsehinder, de
flesta med neurologiskt handikapp.
Hörnstenen i arbetet är den uppsökande verksamheten som går
ut på att tillsammans med sjuk­
husens vårdteam skapa så goda
förutsättningar som möjligt för den
enskildes rehabilitering.
Målet är att genom fysisk och
mental träning uppnå integritet och
självständighet. Föreningen erbju­
der också olika typer av kurser och
läger. Flera av kurserna är förlagda till det svenska Riksidrottsförbundets idrottsinstitut och folkhögskola
på Bosön.
Välkomnar
ungdomar från
hela Norden
Sugen på att spendera några sommardagar på Olympiatoppen,
Norges främsta idrottsanläggning? Här kan du som ung och
ryggmägsskadad få tips och inspiration att testa dina gränser både
i idrottsutövandet och till vardags.
Det nordiska lägret som arrangeras av
Sunnaas-stiftelsen och är tänkt att återkomma varje sommar, gick av stapeln
första gången i augusti förra året.
– Vi erbjuder deltagarna att prova på
olika typer av idrotter som kanotpaddling, bordtennis, simning, basket och
10
mycket annat, berättar Marianne Holth
Dybwad, daglig ledare på stiftelsen.
Föreläsningar om bland annat relationer och samliv varvas med praktiska
moment. Här ges till exempel tillfälle att
tänja sina gränser i rullstolsteknik: hur
man manövrerar stolen i trappor och över
trottoarkanter. Andra vardagsfinesser som
trimmas är av- och påklädning. Småsaker
kan tyckas, men som kan göra det dagliga
livet så mycket enklare.
– TYVÄRR FÅR NYSKADADE ofta
inte den tid under rehabiliteringen de så
väl behöver för att testa vad de klarar av
själva, förklarar Marianne Holth Dybwad.
Vi vill stimulera till att våga mer, vidga
gränserna för att kunna leva livet mera
TEKST Navn
FOTO Navn
Vill du
med ...
vara
Vill du, eller känner du någon
som skulle vilja, delta på sommarens
läger på Olympiatoppen?
Håll då ögonen på denna sida:
http://sunnaasstiftelsen.no.
Lägret kommer att hållas vecka 26
och pågår från den 22 juni till den
26 juni. Sista anmälningsdag är
den 22 mars och ungdomar från
hela Norden är välkomna!
TEXT Anna M Westberg
FOTO Sunnaasstiftelsen
helt och fullt.
– Det är viktigt att skapa tillfällen att
träffa andra i samma situation både för
att bli bekräftade och vidga perspektiven
genom andras livserfarenheter, fortsätter
hon. Det är ofta de små samtalen deltagarna emellan som är verkligt betydelsefulla för den egna utvecklingen.
Lägret är organiserat efter svensk
modell, närmare bestämt Rekryteringsgruppen som i många år haft denna typ
av arrangemang, dock inte i nordiskt format.
Fysisk och mental träning ses som
nyckeln till ett mera självständigt liv. Den
nyskadade måste ges förebilder som motiverar henne eller honom att kämpa vidare
och inse att livet trots allt har mycket kvar
att erbjuda. Därför är de flesta ledare på
lägret själva ryggmärgsskadade.
– OLYMPIATOPPEN är en mycket
inspirerande miljö att vistas i, avslutar
Marianne Holth Dybwad. Vi bor tillsammans med andra elitidrottsmän och
har upp till sex träningspass om dagen.
Det kan vara lite tufft, men det är fantastiskt att se vilken positiv utveckling deltagarna genomgår under bara den vecka
som lägret varar!
PÅ FÖRRA ÅRETS LÄGER deltog tiotalet ungdomar. En av dem var Amund
Hagelode, 25 år, från Vinstra, Norge. Han
skadade sig för
sex år sedan och
studerar nu till
civilekonom i Lille­
hammer.
Varför deltar du på
lägret?
– Jag vill prova
­
på nya aktiviteter
som till exempel rugby, men också träffa
andra människor i min egen situation.
Här får jag lära mig hantera rullstolen
smartare i vardagslivet och pusha mina
gränser, till exempel ta mig över tuffa
trottoarkanter.
– Det är spännande att vistas på Olympiatoppen – efter bara någon dag såg vi Birgit
Skarstein i lunchmatsalen!
MARTIN BRETZ, ordförande för
Rekryteringsgruppen, Sverige, och en av
ledarna på lägret.
Varför är du med på
lägret?
­– Jag var själv på
mitt första läger
som ganska nyskadad. Jag var nitton
år och det gav mig
väldigt mycket. Flera av de personer jag
träffade då har jag kontakt med än idag.
Rekryteringsgruppen, som jag kommer
från, tror mycket på att samla människor
för att utbyta erfarenheter och tänja både
sina mentala och fysiska gränser. På ett
läger kommer man varandra nära och det
kan vara lättare att prata om saker som
är lite känsliga. Nu är jag här som en av
jag det
›› Klarar
här, så klarar
jag allt! ‹‹
ledarna och delar med mig av mina egna
erfarenheter som ryggmärgsskadad.
Vad kan ett läger av det här slaget fylla för
funktion?
­– Problemet med dagens vård är att
allting skärs ned. Nyskadade får inte den
tid för rehabilitering som de behöver för
att våga pröva nya saker och bli mer självständiga. Då blir den här typen av läger
desto viktigare. Idrottandet blir ett medel
inte bara för att uppnå styrka, kondition
och bättre rullteknik utan också för att få
tillgång till ett friluftsliv. Inte minst tror
vi att idrotten är en väg till inre styrka.
– Det handlar mycket om att ingjuta
mod och uthållighet, få en attityd av att
’klarar jag det här, så klarar jag allt’.
11
Besvär med blåsan
hos MS-sjuka
Lis Höxbroe Hansson möter många
MS-patienter i sitt arbete som uroterapeut vid Bäckenbottencentrum
på urologiska kliniken på Skånes
universitetssjukhus. Hon är övertygad om att mycket lidande skulle
kunna undvikas om bara patienterna remitterades till en uroterapeut i tid.
Här delar hon med sig av sitt kunnande och ger råd och tips.
HUR STOR ANDEL av MS-patienterna
får urinvägsproblem?
– Vad man vet så får 75% av alla MSpatienter någon form av besvär från de
nedre urinvägarna under de första tio
åren efter diagnos. Hos drygt 10% debuterar sjukdomen med dessa symptom,
det vill säga det är genom dessa besvär
som man börjar förstå att det är MS det
är frågan om.
VILKEN PÅVERKAN har MS på blåsan?
– Besvären kan utvecklas ganska olika
beroende på var i nervsystemet som skadan sitter. Ofta rör det sig om täta urinträngningar som uppkommer plötsligt
och kan ge urinläckage på grund av
ofrivilliga sammandragningar av blåsmuskeln. En del patienter med MS har
en försämrad koordination mellan blåsa
och urinrör, vilket medför problem med
resturin och ökar risken för urinvägsinfektion.
VAD FÖR ALLMÄN BEHANDLING
får MS-patienter initialt hos dig?
– När en MS-patient blir remitterad till
mig på grund av urinvägsbesvär, är det
väldigt vanligt att patienten inte förstår
kopplingen mellan symptomen och dess
orsak – trots att besvären har pågått i
flera år. Både patienten och personalen
inom MS-vården fokuserar ofta på andra
12
TEXT Anna M Westberg
FOTO Istockphoto, privat bild
MS-symtom och glömmer att ta upp frågan om problem med blåsa eller tarm.
Patienten tror lätt att besvären är unika
för dem vilket gör skammen större.
– Jag brukar inleda med att på ett
enkelt sätt gå genom urinvägarnas anatomi och fysiologi och vilken påverkan
MS kan ha. Tillsammans ser vi om det
är något patienten själv kan ändra på för
att minska besvären, till exempel kan en
dryck- och urinmätningslista vara värdefull.
HUR SER DEN ”typiska” MS-patienten
ut?
– Den övervägande delen av MS-patienter är kvinnor, även om det finns en
del män också. Trots att de har nedsatt
arbetsförmåga arbetar de heltid och har
ofta också familj att ta hand om. De är
sådana kämpar!
– Trängningsläckage är nog det symptom som påverkar livskvaliteten mest.
Urinvägsinfektioner är vanliga, särskilt
då tömningen är dålig.
VILKA RÅD ger du?
– Det är viktigt att lyssna på hur
patienten själv uppfattar sina urinvägsproblem. Om det visar sig att patienten
har resturin i alltför stora mängder, 100200 ml, brukar jag föreslå RIK. Det förbättrar snabbt besvär som trängningar
och urinläckage samt förebygger urinvägsinfektion. Vid mindre resturinmängder kan patienten försöka att
optimera blåstömningen genom att sitta
rätt på toaletten: man ska sitta avslappnat och undvika att krysta kraftigt då
det kan ge risk för bråck och framfall.
Tyvärr är de flesta toaletter alldeles för
höga. Knäna ska egentligen befinna sig i
en vinkel lite högre än höfterna och jag
rekommenderar att patienten använder
en liten pall under fötterna. Först då kan
blåsan tömmas på mest effektiva sätt.
– I övrigt ser vi över patientens vardagsmönster – kanske dricker de för
mycket. Det kan bero på att deras medicin ger muntorrhet. Muntorrhet och törst
är inte samma sak! Mot muntorrhet kan
det räcka att fukta läpparna ofta eller
använda sugtabletter.
– Det gäller att hitta en bra nivå på
Lis Höxbroe
Hansson
Namn Lis Höxbroe Hansson
Titel Leg. sjuksköterska, uroterapeut
Arbetsplats Avdelningen för urologi
vid Skånes Universitetssjukhus.
Fyra viktiga punkter om
MS och blåsbesvär
1.
2.
3.
4.
Uppmärksamma problemen i tid
Vid urinvägsymtom kontrollerar alltid resturin
Ge patienten kunskap för att kunna påverka sina besvär
Besvären är ofta enkla att behandla i ett tidigt skede
Träningstips
vätskeintaget och upplysa om att även
frukt och annan mat påverkar vätskenivån i kroppen. Kaffe och te är till
exempel vätskedrivande. Drick mindre
på kvällen för att undvika att kissa på
natten.
– Sedan tittar vi också på sättet de
tömmer sig. Om de har en bra funktion
får de ett program med knipövningar
för att lära sig att avleda trängningarna
tills de kommer till en toalett. Dock har
många funktionshinder som spasticitet
med nedsatt rörlighet vilket gör att de
har svårare att hinna till toaletten.
– Här är det väldigt viktigt att se till
att träna de rätta musklerna för att kunna
knipa, dessa hittar patienten kanske
inte första gången. Jag undersöker både
män och kvinnor för att se vilka förutsättningar de har. I senare stadier av
sjukdomen är det svårt att träna bäckenbotten på grund av nedsatt muskulär
kontroll.
– Alternativa behandlingar mot urinträngningar med eller utan läckage kan vara
blåsdämpande läkemedel, elektrostimulering
(TENS), Tibial nervstimulering (PTNS)
och Botox. Dessa är behandlingar som
minskar aktiviteten i blåsmuskulaturen.
VILKEN ÄR VINSTEN med ren intermittent kateterisering (RIK)?
– Jag önskar att mina patienter ska ha
en normal njurfunktion livet ut. Ibland
kan det vara svårare att övertyga yngre
patienter att börja med RIK. Men när de
ser vad de vinner med det: besvär som
försvinner, urinvägsinfektioner som
minskar och att det ger ett självständigare
liv, då välkomnar de terapin. Urinläckage
innebär en sådan skam och oro för dessa
patienter att många har isolerat sig. Även
om RIK kräver en del tålamod att lära sig
så blir det på sikt en enorm lättnad.
– Jag hade en patient häromdagen som
var väldigt nedstämd och trodde att han
säkert var den enda som hade dessa
besvär. Inte alls, svarade jag, det är du
och cirka 12-13 000 till i Sverige!
REMITTERAS MS-PATIENTER till dig
i tid?
– MS-patienter har mycket annat att
tänka på efter att det konstaterats att
de lider av en svår kronisk neurologisk
sjukdom. Symptom från blåsan kommer
ofta smygande. Men visst är det vanligt
att patienter minns att de hade dessa
besvär i början.
– Vården får inte sluta att fråga om
blåsbesvär även om patienten svarat nej
första gången frågan ställdes. Symptomen
kan ändras över tid. Kanske vore det bra
att då och då fråga något i stil med att
”jag vet att det är vanligt med denna typ
av besvär om man har MS, känner du av
samma problem?”
– Det vore önskvärt om alla MS-patienter fick komma till en uroterapeut eller
annan personalkategori med klinisk erfarenhet redan på ett tidigt stadium och
få information innan besvär med blåsa
har visat sig – för
de kommer alltid
förr eller senare.
Vid tömningsbesvär
blåsan:
av
1. Avslappning eller uttröttning av
bäckenbotten kan ibland uppnås
genom flera intensivknip i rad med
kort paus mellan varje omgång.
Upprepas då och då under dagen.
2. Utmattningsprincipen kan med
fördel användas för andra muskelgrupper nära knuten till bäckenbotten som t ex lår- och höftmuskulatur
Lyft upp knäna mot magen med
egen kraft stående eller sittande
eller med hjälp av andra.
3. Dubbel- eller trippelkissa! Det
betyder att du reser dig upp efter
att du har kissat klart, men sätter
dig igen och kissar lite till. Detta
kan upprepas en tredje gång för
att låta det buktryck som uppstår
stimulera att allt urin töms ut.
För tips på bäckenbottenträning,
sök på www.skane.se/sus
13
TEXT Anna M Westberg
FOTO Istockphoto, privata bilder
Marianne Holth Dybwad, daglig ledare på
Sunnaas-stiftelsen:
– Som heltidsarbetande småbarnsmamma kan det vara svårt att hitta
utrymme för egentid och fysisk aktivitet.
Ändå är det viktigt att få till det för att
jag ska kunna göra mitt bästa för familjen
och vara tillfreds i jobbet.
– Jag tror på fasta rutiner och har därför
avtalat tid för tennisträning två gånger i
veckan tillsammans med tre goda väninnor. Då får jag både träna och vara social.
Familjen vet att denna tid är helig för mig.
– Det är viktigt att hitta en aktivitet
som man trivs med och ser fram emot. Då
blir träningen inte bara ett tråkigt `måste’.
– Jag brukar också passa på att vara
utomhus så mycket som möjligt om helgerna och göra roliga saker tillsammans
med familjen: på vintern blir det mycket
skidåkning med barnen. Man vinner
mycket hälsa genom fysisk träning, frisk
luft och en kopp varm choklad!
Vad gör du för att
behålla en god hälsa?
För att uppnå och behålla en god hälsa måste man investera både
tid och energi. Vi har ställt frågan till några av de medverkande i
detta nummer hur de håller sig i form och svaren visar att god hälsa
är ett ganska brett begrepp. Det behöver inte bara omfatta sund kost,
svett och svällande muskler utan även naturupplevelser och kultur i
alla dess former.
14
Martin Thörnqvist,
marknad- och försäljningsansvarig
på Allfrakt AB:
– Jag springer en
runda två gånger
i veckan. Det håller mig i form även
mentalt. Sedan försöker jag tänka på att
äta rätt. Det fungerar inte att äta chips i
soffan varje dag. För att orka hänga med i
dagens samhälle måste man leva sunt och
ta hand om sig.
Lis Höxbroe-Hansson,
uroterapeut
på
Bäckenbottencentrum, vid Skånes
Universitetssjukhus:
– Jag cyklar och
gör morgongymnastik varje dag. Men
det är viktigt att hitta glädjen i livet rent
allmänt, alltså se till att få upplevelser
som gör en glad. För mig fyller kultur i
alla dess former det behovet. Att sjunga,
måla och läsa. Man kan också gå på konsert, se film eller en teaterföreställning.
– Allt som inspirerar och ger livslust är
bra för hälsan!
Aktuellt om LoFric
Vill du få vårt nyhetsbrev?
Skriv till [email protected] och
anmäl ditt intresse.
Vill du testa våra produkter?
Du vet väl att du kan beställa varuprover från oss på vår webbplats
www.lofric.se?
Har du några frågor?
TEXT Mette Olesen
FOTO Istockphoto
Wellspect HealthCare stöttar
flickor och unga kvinnor i
Ghana
Wellspect HealthCare donerar 50 cyklar inom ramen för ett
UNICEF-projekt för att stötta flickor och unga kvinnor på Ghanas
landsbygd.
WELLSPECT HealthCare
tillverkar bland annat
LoFric Sense kvinnokateter och du kanske undrar
vad det har att göra med
cyklar? Kopplingen är
egentligen ganska enkel:
vi vill stötta flickor och
unga kvinnor att få mera
frihet och en bättre livskvalitet! LoFric Sense ger
sina användare precis
detta och cyklarna betyder samma sak.
I många fattiga landområden har flickor ofta
många plikter i hemmet.
Och de som har långt till
skolan hinner ofta inte dit
i tid, eller är helt enkelt
för trötta att följa med i
undervisningen på grund
av de husliga plikterna.
de barn och kvinnor som
själva inte kan komma till
en vårdklinik.
EN CYKEL GÖR det
enklare för flickorna att
komma iväg till skolan
och därmed få en utbildning och förbättrade möjligheter i tillvaron som
vuxen kvinna. Ju bättre
möjligheter flickorna får
nu, desto bättre möjligheter innebär det för deras
egna barn i framtiden.
UNICEF HAR i samarbete
med lokala myndigheter hitintills delat ut 6000
cyklar till flickor på Ghanas
landsbygd och Wellspect
HealthCare är stolta över
att kunna stötta detta projekt.
Du kan alltid vända dig till vår
Kundtjänst. Vi har öppet varje
vardag mellan kl 9-16.
Välkommen!
Tel: 031-376 40 20
Gratis LoFric-linje: 020-98 85 85
Fax: 031-376 30 17
Om du är befintlig företagskund,
kan du även mejla din order till:
[email protected]
Här hittar du oss i vår och
sommar!
För privatpersoner
• Jag vill – jag kan – jag ska,
8/3, Konsert & Kongress,
Linköping
• Leva och fungera, 14 – 16/4,
Svenska Mässan, Göteborg
För sjukvårdspersonal
• UTF, 20 - 22/5, Hotel Bristol,
Oslo
• Rehabveckan, 19 – 21/5,
Scandic Ariadne, Stockholm
• NUF kongress, 3 – 5/6,
Malmö Arena, Malmö
CYKLARNA
kommer
också barnmorskor och
vårdpersonal till godo, då
de snabbare kan ta sig till
15
Svarskupong
Lös korsordet och
vinn en bagagevåg !
HAR DU LYCKATS LÖSA KORSORDET?
Här fyller du i ordet från korsordet.
Skicka in kupongen senast 20/6 2015
Vad är du intresserad av?
Fyll i nedan så hör vi av oss.
Glöm inte att fylla i telefonnummer och e-mail!
Produktprover
För kvinnor:
LoFric® Sense™, CH ____ Längd _____
För män:
Önskar
Tiemann
(endast män)
LoFric® Origo™, CH ____ Längd _____
För kvinnor och män:
LoFric® Primo™, CH ____ Längd _____
LoFric®,
CH ____ Längd _____
Jag använder
RIK idag
Jag är
förskrivare
Ska du ut och resa?
Vårt trevliga resekit innehåller förutom fem katetrar även
handskar, antibakteriell spray, avfallspåse och ett hjälpmedelsintyg. Allt för att din resa ska bli så smidig som möjligt!
Brukarpanel: tyck till!
Välkommen att delta i vår digitala brukarpanel TellUs där du
via utsända enkäter kan tycka till om utvecklingen av
våra produkter. Som tack får du en liten välkomstgåva.
Nyhetsbrev: gärna!
Våra nyhetsbrev skickas ut 4 ggr/år. Den ena vänder sig mot
förskrivare, den andra till användare – alltid med lika
aktuell information från oss.
Kundtidning: ja tack!
Vår tidning Bladder är gratis och utkommer med 2 nr/år. Den
innehåller det mesta som du kan ha intresse av – som
produktnyheter, studier, hälsa och personporträtt.
Jag godkänner att Wellspect HealthCare
skickar mig information och nyheter inom
ämnet urologi.
Namn
Adress
Postnummer + postadress
E-mail

Telefon
Genom att skriva till Wellspect HealthCare, Bladder, Box 14, 431 21 Mölndal kan du
kostnadsfritt få veta vilka kunddata Wellspect HealthCare har registrerat om dig och hur dessa
16
används. Du kan när som helst skriftligen begära att uppgifter om dig korrigeras eller raderas.
Personuppgiftsansvarig är Dentsply IH AB.
GLÖM EJ ATT FYLLA I ADRESSUPPGIFTERNA PÅ INSIDAN!
17
SVARSPOST
410145900
431 20 MÖLNDAL
WELLSPECT HEALTHCARE
Frankeras ej.
Mottagaren
­betalar portot.
Kryssa med
LoFric
LoFric lanserades 1983 och är en svensk original­produkt framtagen av forskare på Wellspect HealthCare. LoFric är den enda svensk­
tillverkade hydrofila tappningskatetern. LoFric-familjen erbjuder olika typer av katetrar. Hitta den som passar dig på www.lofric.se
UPPBLÅST
FÖR VATTENLEK
SOMRIG REJÄL
EFTERÖVERRÄTT
SJUNKER GÅNG
ng!
i
l
v
Tä
HOPPANDE
KNAPE
GOLVMATERIAL
VILDE
CYPRIOTISK OST
FISK
FRÄMMANDE
FÖREMÅL
TREVLIG
KAN SERVETTER
VARA
RIKTNING
FOTO: WWW.FOTOAKUTEN.SE
TYCKA
ÅTERSYND OM
MARIO
VATTENKART
HÅLET
Förra numrets vinnare och därmed
lyckliga mottagare av ett praktiskt
resekit, är:
STENSTODER
©
PONTUS
PRESS
JN
DARIO
SKÅNSK
FLICKA
TILLSTÄLLNINGAR
PLATS FÖR
HUVUDBONAD
SPANSK
RÄTT
UTEPLATSER
SITTPLATS
SITTER
VID ÅSEN
ETT
LEJON
PAPEGOJA
SYNS I
BILD
ÄNNU
ÄLDRE
ID EST
SYNS PÅ
SAVANN
K
L A
N
T
K A
R
T E
VILL
HUND PÅ
RUNDA
FÅR
KALV
LIGGER
BAKOM
BOLERO
”DUMBURK”
GLIDA
MJÖLKÖRT
SÄKER
SKYTT
FÖRTÄRS
HAR
FLERA
BÄDDAR
Ä
S T G
O S A
V M
S A
A L L
L L
PLAKATET
ASÄTARE
STAD MED
STRÖM
SAGOSLUT
GÖR VÄL
NAPPEN?
Alice Wid i Gävle, Ann Simson i Väjern,
Ann-Britt Olsson i
H
A
A E L L A Ljungby, Britt Spik i Nora,
T A N E R Christer Schön i ÅkersT
S E berga, Ing-Britt Turban
H A N S A i Karlstad, Inger Tyby i
Y L T E N Landskrona, Ingrid KarlsL A
B
son i Halmstad, Lennart
L
K O R Algulin i Täby och Lisbeth
A L A
A Bruks i Orsa.
LÄNGDMÅTT
PAPPERS- YTAN
BRUK
VISDOMENS
GUD
P
A L
O
C
S K
AM
A
O T
J
A R O M Grattis alla!
A R R O S
A
Rätt svar var: PLOCKMAT
T R Ö S T A R
OSKARSHAMNS
TIDNING
TA EN
RISK
BERÄTTADE
VIRKE
FESTEN
YTTERLIGARE
TAR
BEFÄLET
Den här gången lottar vi ut tio stycken
Denver bagagevågar som väger
bagage upp till 22 kg och har ett
inbyggt måttband. Suveränt när du ska
ut och resa, så se till att kryssa rätt!
FÖRE SKÅDA
CARTE BIBELDEL
VITTRAD
BERGFORMATION
VÄXER VID
DRAG
JÄMRAT
AVGRÄNSAR
VERK
KYRKORUM
GRÄNSAR
TILL BURMA
SKRIVS
RUNT
KORT VÄLDOFT
LYXBIL
STRÅ
©
PONTUS
PRESS
JN
Alla minns vi första gången …
Beställ prover
på www.lofric.se eller
ring 031 376 40 20
Wellspect HealthCare, Aminogatan 1, Box 14, 431 21 Mölndal, Sverige.
Telefon: 031 - 376 40 20. www.lofric.se
18
Framtagen till att vara
din Startkateter
© 2015 Wellspect HealthCare, a DENTSPLY International Company. All rights reserved. 76066-SE-1502. LoFric® is the registered trademark of Wellspect HealthCare
Lös krysset ovan och skicka in lösenordet senast den 20/6 2015.
Bland de in­skickade rätta svaren dras tio vinnare som belönas med var sin bagagevåg. Lycka till!