ärrbråck, navelbråck eller epigstricabråck

Information till dig som har ett
bukväggsbråck - ärrbråck, navelbråck
eller epigstricabråck
Bakgrund
Bråck uppkommer på grund av en defekt i bukväggen, antingen en medfödd
defekt, en defekt som utvecklas under livet, eller en defekt på grund av dålig
sårläkning efter en operation. Defekten består av en lucka, eller ett hål, i
bindehinnan som omger bukmuskulaturen. Genom defekten pressas
bukinnehåll, såsom bukhinna och fett, eller ibland tarmar och andra organ, ut
ur bukhålan och bildar en bula under huden. Bråck kan vara helt symtomfria
– de varken syns, eller känns. De kan också ge stora besvär med t.ex.
smärtor i området, samt bli mycket stora och därför ge problem med hygien,
passform på kläder, o.s.v. I ovanliga fall förekommer så kallad inklämning –
då bukinehåll pressas ut i bråcket och blodcirkulationen till de organ som
pressas ut upphör. Akut inklämning ger upphov till svåra smärtor, och om
man inte lyckas putta tillbaka bråckinnehållet in i bukhålan måste man söka
akut vård på närmaste akutmottagning. Detta är dock ovanligt och i princip
är alla typer av bråck helt godartade tillstånd som inte med nödvändighet
kräver en åtgärd.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Michael Dahlberg
Jonatan Palmgren
1 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4528
2015-09-10
1.0
Behandling
Bråck som inte ger några besvär kräver ingen behandling.
I vissa fall kan bråckband vara till hjälp. Bråckband finns att köpa på
apoteket, även din vårdcentral kan hjälpa dig att beställa bråckband via
landstingets s.k. länsservice. Ibland kan individuellt utprovade bråckband
vara nödvändigt. Dessa kan köpas på en ortopedteknisk verkstad, men då
krävs först en remiss från kirurgkliniken för utprovning.
Operation är det behandlingsalternativ som har störst chans att ge ett
varaktigt resultat, men återfall förekommer i ca 10-25% av fallen oavsett
operationsmetod. Vid akut inklämning kan det ibland vara nödvändigt med
en akut operation för att åtgärda bråcket.
Operation
Bukväggsbråck kan opereras med öppen teknik eller titthålsteknik, s.k.
laparoskopisk teknik. Gemensamt för alla operationsmetoder är att man
börjar med att frilägga defekten i bindehinnan i bukväggen och sedan petar
man tillbaka bråckinnehållet bakom bukväggen. Defekten lagas antingen
genom att man syr ihop den med plasttråd, eller placerar ett plastnät som
täcker defekten i bukväggen. Nätet sys fast i bindehinnan och placeras
antingen framför, eller bakom, muskulaturen.
Inför operation
Inför en eventuell operation får du träffa en kirurg för att diskutera vilket,
eller vilka, behandlingsalternativ som passar just dig bäst. I vissa fall är det
bäst att inte operera dig alls, om riskerna är för stora och bråcket inte bedöms
kunna ge en akut inklämning.
Då vi vet att risken för återfall är relativt hög och att det även finns andra
risker med en operation, såsom infektioner, blodpropp, blödning, etc. är det
viktigt att gör allt man kan för att uppnå ett lyckat resultat.
Faktorer som ger ökad risk för komplikationer är bl.a. övervikt, rökning och
dåligt kontrollerad diabetes. Inför planerad operation av bukväggsbråck
krävs därför minst fyra veckors rökfrihet före och efter ingreppet. Om det
bedöms nödvändigt kommer den kirurg du träffar att ge dig ett mål för
viktnedgång innan en operation kan erbjudas. Vid diabetes är god
sockerkontroll viktig inför operationen, och om det är svårt att få bra kontroll
ber vi din diabetessköterska om hjälp med det.
Operationsdagen
Beroende på ett flertal faktorer, såsom bråckets storlek, operationsmetod och
dina eventuella övriga sjukdomar kan operationen göras i s.k. dagkirurgi,
eller inneliggande på sjukhus. Dagkirurgi innebär att man kommer till
sjukhuset på operationsdagen och åker hem samma dag. Det kan också
behövas inneliggande vård med en, eller flera, övernattningar på en
vårdavdelning på sjukhuset. I princip alla ingrepp sker med patienten
nedsövd, så kallad narkos. Du får specifik patientinformation för dagkirurgi,
eller inneliggande vård.
Efter operationen
Inga återbesök krävs i normalfallet efter en bråckoperation. Huden sys med
stygn som löses upp av sig själv och förbandet får sitta i en vecka efter
operationen. Det går bra att duscha dagen efter operation, men bastubad bör
undvikas första veckan.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Michael Dahlberg
Jonatan Palmgren
2 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4528
2015-09-10
1.0
Beroende på bråckets storlek, vilket arbete du har och vilken
operationsmetod som använts kan du eventuellt bli sjukskriven utöver den
vecka alla arbetstagare har rätt att ta ut i samband med sjukdom.
Efter operationen uppstår alltid viss svullnad och rodnad i
operationsområdet, det är också vanligt och normalt med blåmärken i
området. Dessa symtom försvinner inom några veckor efter operationen. I
vissa fall blir det en kraftig svullnad och en ilsken rodnad i
operationsområdet. Detta kan vara tecken på infektion och du skall då
kontakta din vårdcentral, eller närmaste sjukhus för en bedömning, i
synnerhet om du också får feber.
Om du får ett nät inopererat bildas så gott som alltid en vätskeansamling
kring nätet, detta är normalt och den försvinner i normalfallet inom 6
månader. De flesta känner inte av vätskeansamlingen, men i ett fåtal fall
bildas så mycket vätska att huden blir ansträngd och smärta uppstår – då kan
man eventuellt behöva tömma vätskeansamlingen. För att motverka
vätskeansamling vid operation med stora nät kan det vara nödvändigt att
lämna dränageslangar under huden i några dagar, till några veckor, i
samband med ingreppet. Nätet i sig kan upplevas stelt under ca 6 månader
efter operationen, men efter det brukar man inte ha symtom av nätet.
Komplikationer
De vanligaste komplikationerna är sårinfektion, blodproppar och
urinvägsinfektion, eller lunginflammation. Större blödningar och tarmskador
förekommer. Nervsmärtor i bukväggen kan uppstå efter operationen. I 1-2%
av fallen kvarstår dessa under flera månader efter operationen.
Komplikationsrisken för samtliga komplikationer ökar med rökning,
övervikt, diabetes och andra komplicerande sjukdomar, samt hög ålder. Det
är ytterst viktigt att minimera risken för komplikationer, då bukväggsbråck
är godartade tillstånd som inte är livshotande och därmed inte kräver någon
åtgärd.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Michael Dahlberg
Jonatan Palmgren
3 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4528
2015-09-10
1.0