1 (8)
PROJEKTPLAN
Datum
2015-06-22
Diarienummer
851-22357-2015
Projektplan för ensamkommande barn
som försvinner i Stockholmsregionen
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post/webbplats
Länsstyrelsen Stockholm
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Hantverkargatan 29
010-223 10 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Fax
010-223 11 10
2 (8)
Bakgrund
Sedan 2012 har Länsstyrelsen i Stockholms län och Kommunförbundet
Stockholms län (KSL) tillsammans med andra aktörer i länet i olika omgångar
identifierat ett behov av samordning och samverkan mellan relevanta myndigheter
när ett ensamkommande barn försvinner. Enligt Migrationsverkets siffror har ca
300 ensamkommande flickor och pojkar försvunnit per år i Sverige de senaste
åren.
Indikationer från olika myndigheter visar på möjliga orsaker till varför barnen
försvinner, det kan handla om:

Barn som är utsatta för människohandel och exploatering – kan vara
sexuell exploatering eller kriminella grupperingar som utnyttjar barn i
syfte att begå brott eller för att tigga. Barnen är i händerna på kriminella
nätverk redan innan ankomst till Sverige.

Barn som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och går under
jorden för att undvika utvisning.

Barn/ungdomar som under vistelsen i Sverige kommer i kontakt med
kriminella grupperingar och därefter försvinner. Barnen kan ha
uppehållstillstånd, vara papperslösa eller asylsökande.
Detta är en rörlig grupp som rör sig mellan olika EU-länder. I realiteten är
situationen mycket mer komplex och de ovannämnda kategorierna går in i
varandra. Samtidigt är våra kunskaper om vilka barn som försvinner mycket
begränsade.
Det finns många aktörer runt barnet vilket gör arbetet med försvinnanden
komplicerat. De aktörer/myndigheter som är inblandade när ett barn försvinner är
bl.a. Migrationsverket, socialtjänsten, överförmyndaren, Polismyndigheten,
skolan samt privata och kommunala HVB-boenden. Barnets försvinnande kan
alltså upptäckas på olika sätt och av olika aktörer.
Det finns ett uttalat behov från berörda organisationer att tydliggöra ansvar och
roller när ett barn försvinner samt att koordinera och förstärka aktörernas
förebyggande arbete med de ensamkommande barnen för att förhindra att de
försvinner, utsätts för och/eller begår brott.
Utsatta barn och Barnkonventionen
Ensamkommande barn är, enligt 1§ femte stycket lagen (1994:137) om
mottagandet av asylsökande m.fl. (LMA), barn under 18 år som vid ankomsten till
mottagarlandet är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen
person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe. Dessa barn befinner sig i en
speciellt utsatt situation som kräver extra insatser och beskydd av mottagarlandet.
Sverige har genom Barnkonventionen åtagit sig att skydda alla barn som befinner
sig i landet, oavsett legal status.
3 (8)
FN:s barnrättskommitté har i sin senaste granskning från februari 2015 kritiserat
Sverige för att många ensamkommande barn försvinner och specifikt pekat på
bristande åtgärder/utredning när ett försvinnande konstaterats.
Barnrättskommittén rekommenderar effektivare åtgärder för att öka skyddet för
dessa barn. Ett rättighetsperspektiv ska därför genomsyra arbetet i samtliga delar
av projektet. Detta innebär att det måste identifieras vilka behov och rättigheter
barnen har och på vilket sätt dessa rättigheter ska tillgodoses. Dessutom är det av
största vikt att ha med ett jämställdhetsperspektiv i arbetet. Hur skiljer sig
behoven åt för flickor och pojkar? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars
utsatthet? De åtgärder som utvecklas ska ta hänsyn till flickors respektive pojkars
olika erfarenheter, upplevelser, behov och utsatthet.
Nedan presenteras några relevanta artiklar från Barnkonventionen som ska
vägleda i arbetet.
Artikel 2: Icke-diskriminering
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de
rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller
dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan
åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning
i övrigt.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas
mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares
eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
Artikel 3: Barnets bästa
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala
välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta
rummet.
2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som
behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer
dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall
för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.
3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar
för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad
gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn.
Artikel 6: Rätt till liv och överlevnad
1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet.
2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och
utveckling.
Artikel 32: Skydd mot ekonomiskt utnyttjande
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara
skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala
utveckling.
2. Konventionsstaterna skall vidta lagstiftningsadministrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i upplysningssyfte för att
säkerställa genomförandet av denna artikel. För detta
ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i andra internationella instrumentskall konventionsstaterna särskilt
(a) fastställa en miniålder eller miniåldrar som minderåriga skall ha uppnått för tillträde till
arbete;
(b) föreskriva en lämplig reglering av arbetstid och arbetsvillkor; (c) föreskriva lämpliga straff eller andra påföljder i syfte att
säkerställa ett effektivt genomförande av denna artikel.
4 (8)
Artikel 33: Skydd mot narkotika
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder,
administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och
psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den
olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.
Artikel 34: Skydd mot sexuellt utnyttjande
Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta
ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga
nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra
(a) att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling;
(b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet;
(c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material.
Artikel 35: Förhindrande av handel med barn
Konventionsstaterna skall vidta lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande och
försäljning av eller handel med barn för varje ändamål och i varje form.
Artikel 36: Skydd mot annat utnyttjande
Konventionsstaterna skall skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.
Mål och syfte
Mot bakgrund av det som beskrivs vill Länsstyrelsen i Stockholms län
tillsammans med berörda aktörer prioritera frågan under projektperioden.
Initiativet ska belysa respektive myndighets/aktörs ansvarsområde och mandat,
kartlägga omfattningen i regionen och med det som grund arbeta fram en regional
samverkansstruktur och/eller strategi för ensamkommande flickor och pojkar som
försvinner, är utsatta för och/eller begår brott. Målet är att få till ett samordnat,
proaktivt och effektivt arbetssätt då misstanke om försvinnande föreligger eller
om försvinnande redan inträffat.
Övergripande mål för arbetet:

Förebyggande arbete: långsiktigt minimera risken för och förhindra att
ensamkommande barn och unga som bor och vistas i Stockholms län
försvinner, utsätts för och/eller begår brott. Utveckla rutiner och metoder
för att möta behovet av information, dialog och samtal för alla
ensamkommande flickor och pojkar. Detta för att öka
barnens/ungdomarnas delaktighet i den egna processen och stärka deras
förmåga att göra informerade val.

Åtgärder vid försvinnanden: om och när ett barn försvinner, ska
gemensamma åtgärder vidtas till dess barnet är återfunnet.
För att nå dessa två övergripande mål ska projektet utmynna i en regional
samverkansstruktur och/eller strategi. Arbetet ska kontinuerligt kommuniceras
med aktuella aktörer i länet.
5 (8)
Metod
Under denna rubrik beskrivs hur arbetet kommer att genomföras under
projekttiden för att uppnå målet med insatsen. Arbetet kommer att delas upp i fyra
olika faser. En inledande fas, en kunskapsinhämtande fas, en implementerande fas
samt en avslutande fas. Se nedan för beskrivning av arbetet under varje fas.
Inledande fas
För att skapa förutsättningar för en lyckad samverkan och kommunikation bland
de olika nyckelaktörer som är identifierade, måste ett grundligt förarbete initieras.
En tydlig och förankrad projektplan ska tas fram och fastställas. En styrgrupp
bildas och organisationen för projektet riggas. Uppdrag till arbetsgruppen
specificeras i projektplanen.
Kunskapsinhämtande fas
Arbetsgruppen får i uppdrag att framställa ett kunskapsunderlag. I
kunskapsunderlaget ska följande delar tas fram utifrån varje aktörs respektive
uppdrag:
1. Nulägesrapport:
a) Vad har gjorts fram till idag? Vilka studier, initiativ och rapporter finns på
området? Vilka slutsatser kan dras av dessa?
b) Vilka är barnen som försvinner? Analysera statistik på ålder, nationalitet
och kön. Vilka könsspecifika upplevelser/erfarenheter kan identifieras på
vägen till Sverige som påverkar eventuella försvinnanden? Vilka behov
och rättigheter har barnen och på vilket sätt tillgodoser vi dessa? Vilka
slutsatser kan dras om orsakerna till försvinnanden? Kopplat till analysen,
vad saknas i det förebyggande arbetet samt när ett barn försvinner?
Sammanfattning av statistiken och rekommendationer.
c) Vad görs vid ett försvinnande? Blir ensamkommande barn annorlunda
behandlade vid ett försvinnande? Vilka rutiner och metoder finns idag, när
ett barn försvinner, hos berörda aktörer? Vilka är de största hindren hos
olika aktörer samt vilka hinder finns för samverkan mellan aktörer när ett
barn försvinner? Rekommendationer tas fram för uppbyggnaden av en
samverkansstruktur inom länet.
2. Operativ pilot: Parallellt ska en operativ pilot genomföras för att inhämta
kunskap. Polisen leder arbetet. En processkartläggning görs för att beskriva
hur de ärenden man har följt utvecklats. Det blir viktigt att få med de olika
ingångarna/perspektiven såsom Polisens, socialtjänstens och boendenas vid ett
försvinnande. Slutsatser och dokumentation arbetas fram och lämnas till
arbetsgruppen. Även den operativa piloten ska resultera i rekommendationer
till projektet inför nästkommande fas.
6 (8)
Implementerande fas
Baserat på rekommendationer som tagits fram i den kunskapsinhämtande fasen,
påbörjas ett arbete med att ta fram en regional handlingsplan/strategi i samarbete
mellan berörda aktörer. I handlingsplanen/strategin kan exempelvis olika aktörers
roller och ansvar tydliggöras. Eller kompetensbehovet hos olika aktörer belysas.
Handlingsplanen/strategin ska vara ett dokument som berörda parter
undertecknar. Den ska besvara hur det förebyggande arbetet ska organiseras samt
vilka åtgärder som behöver vidtas, av samtliga aktörer, vid ett försvinnande. Detta
kan innebära en samverkansstruktur för hur aktörerna samverkar i de fall ett barn
försvinner.
Avslutande fas
I den avslutande fasen ska den framtagna handlingsplanen/strategin
kommuniceras och spridas inom länet, för att förankra och implementera
projektets resultat. Spridningen ska även ske på nationell nivå för implementering
i andra län och bland andra aktörer. Varje aktör i projektet ansvarar för en
hemtagningsplan för implementering av resultaten i den egna verksamheten.
Eventuellt kan nätverk som skapats under projektets gång fortsätta träffas i syfte
att hålla handlingsplanen/strategin levande.
Aktivitetsplan
Projektet ska löpa under ett år med start april 2015. En samverkansstruktur
och/eller strategi ska vara på plats senast juli 2016. Länsstyrelsen i Stockholm står
för alla direkta kostnader kopplande till aktivitetplanen.
Aktiviteter kopplade till de olika faserna samt resursposter:
Fas
Aktivitet
Tidplan
Ansvarig
Resurser
Inledning
Styr-, arbets- och
referensgrupper tillsätts
Klar juni 2015
Styrgrupp
Lst. sammankallar
Projektplan fastställs
22 juni 2015
Styrgrupp
Lst. sammankallar
Kommunikationsstrategi
arbetas fram
Juni 2015
Länsstyrelsen i
Stockholm
Lst. Infoavdelning
Uppstart för arbetsgrupper
Augusti 2015
Länsstyrelsen i
Stockholm
Lst. bistår med
lokal och förtäring
Nulägesrapport tas fram
Klar 31/12 2015
Arbetsgrupp
Undergrupp analys
Referensgrupp
Konsultstöd
Upphandling av
konsultstöd.
Lst. upphandlar
Operativ pilot genomförs
Klar 31/12
2015
Arbetsgrupp
Undergrupp operativ
pilot
Polisen
sammankallar
Socialtjänsten
Kunskapsinhämtning
7 (8)
Implementering
Avslutning
Styrgruppen tar beslut om
fortsatt arbete baserat på
rekommendationer
Möte jan/feb
2016
Styrgrupp
Lst. sammankallar
Struktur för samverkan
arbetas fram.
Handlingsplan/strategi
Klar senast maj
2016
Arbetsgrupp
Referensgrupp
Ev. konsultstöd
Kompetenshöjande insats
för aktörer
Löpande vid
behov
Arbetsgrupp
Referensgrupp
Ev. konsultstöd
Länskonferens anordnas i
implementeringssyfte
Juni 2016
Arbetsgrupp
Referensgrupp
Lst. bistår med
lokal och förtäring
Nationell konferens (ev.
Almedalen 2016)
Juni/juli 2016
Styrgrupp
Arbetsgrupp
Berörda aktörer
Hemtagningsplaner arbetas
fram
Maj/juni 2016
Samtliga aktörer
Samtliga aktörer
Nätverk för barn som
försvinner bildas
Löpande
Samtliga aktörer
Berörda aktörer
Projektorganisation
Projektet organiseras genom en styrgrupp och en arbetsgrupp. Arbetsgruppen
rapporterar till styrgruppen. Referensgruppen som är sammansatt av
frivilligorgansationer är ett verktyg för arbetsgruppens arbete. Vid behov kan
arbetsgruppen tillsätta undergrupper för att uppnå de uppsatta målen. Två
undergrupper har redan identifierats (se nedan undergrupper). Dessa kan komma
att revideras under arbetets gång.
8 (8)
Styrgrupp
Styrgruppen ger uppdrag till en arbetsgrupp och leda projektet mot önskade
resultat. Styrgruppen består av chefer på regional nivå inom de organisationer som
är med i arbetet. Styrgruppsmedlemen ska ha mandat att ta beslut för sin
organisations räkning. Styrgruppen träffas en till två gånger per termin.
Arbetsgrupp
Det operativa arbetet utförs av en arbetsgrupp sammansatt av sakkunniga inom
varje organisation. Arbetsgruppen ansvarar för att de aktiviteter som tas upp i
projektplanen utförs och kommunicerar resultat till styrgruppen. Länsstyrelsen är
sammankallande. Arbetsgruppen kan tillsätta undergrupper vid behov.
Arbetsgruppen konsulterar referensgruppen i relevanta frågor där målgruppen ska
komma till tals. Samt där frivilligsektorns expertis efterfrågas. Referensaktörer (se
nedan) kopplas också till arbetet när behov uppkommer.
Undergrupp operativ pilot:
Pilotverksamheten ska fokusera på att operativt följa ett antal ärenden
i syfte att se över ärendeflöden och identifiera behov av åtgärder både
vad gäller lagstiftning och de olika aktörernas tillämpning och
arbetsmetoder. Erfarenheterna dokumenteras och rekommendationer
arbetas fram. Avsikten är även att fortlöpande kunna implementera
nya arbetssätt utifrån projektets resultat. Gränspolisen är
sammankallande.
Undergrupp analys:
Eventuellt bildas en analysgrupp för framtagandet av
kunskapsunderlag. Eventuellt i samarbete med enheten för
polisutbildning vid Umeå universitet.
Referensgrupp
Referensgruppen är tänkt att vara en plattform för frivilligorganisationer som har
praktisk erfarenhet att träffa målgruppen i sina verksamheter.
Frivilligorganisationer som representerar målgruppens intressen har en viktig roll
i arbetet. En frivilligorganisation är sammankallande och representerar de övriga
frivilligorganisationerna i arbetsgruppen. Referensgruppen ska konsulteras i
arbetet med framtagandet av en regional strategi, speciellt viktigt att civila
samhället involveras i det förebyggande arbetet.
Referensaktörer
Aktörer som inte finns med i de olika grupperna som nämns ovan, men som ändå
har kunskap och erfarenheter som kan behövas i olika delar av projektet. Dessa
aktörer kan kallas in till olika möten eller involveras i vissa aspekter av projektet.
Exempel på en referensaktör är Åklagarmyndigheten, som inte kan vara med i
någon specifik grupp men finns tillgängliga vid specifika frågor. En lista med
referensaktörer tas fram av arbetsgruppen.