Årsmöte 2015
Kallelse
Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2015!
Det börjar lida mot hösten, vilket betyder att det är dags för Sveriges Elevråds årsmöte 2015. Sveriges
Elevråd är medlemmarnas organisation. Det är elevråden och elevkårerna, som frivilligt valt att ansluta
sig, som bestämmer vår inriktning och våra prioriteringar. En gång om året samlas vi en helg för att
hålla årsmöte. Det är då vi i demokratisk anda fattar beslut om organisationens framtid. I år ses vi i
Stockholm den 6-7 november. Vi har mycket att avhandla, men framför allt ska en ny styrelse väljas.
Under helgen fattar ni medlemmar inte bara beslut om Sveriges Elevråds framtid, ni breddar också er
kompetens och får inspiration för kommande verksamhetsår. Framför allt får ni utbyten med elevråd
från andra delar av Sverige samt vara med och fortsätta bygga elevrörelsen.
I kallelsen finner ni praktisk information och viktiga datum att ha koll på. Motioner välkomnas senast
11 september, mer info om hur ni skickar in dessa finns under praktisk information. Ytterligare två
utskick med samtliga möteshandlingar kommer att göras inför årsmötet.
Sveriges Elevråd är stolta över att vara den största elevorganisationen för elevråd på övre grundskolan,
och det är med glädje vi kallar till Årsmöte 2015 i Stockholm.
DATUM
6-7 november
PLATS
Stockholm, specifik plats anges senare
Vi ses i talarstolen!
Styrelsen för Sveriges Elevråd,
genom
Ordförande Lina Hultqvist
Innehållsförteckning
KALLELSEBREV
PRAKTISK INFORMATION
FÖRSLAG PÅ DAGORDNING
FÖRSLAG PÅ ARBETSORDNING
PRAKTISK INFORMATION
Genom detta utskick utlyses årsmötet för Sveriges Elevråd. Årsmötet kommer att hållas den 6-7
november i Stockholm. Preliminär incheckning är 14.00 den 6 november och preliminär avslutning
14.00 den 7 november.
MOTIONER Ett förslag från en styrelse kallas för proposition. Ett förslag från en medlem kallas för motion. Om
ditt elevråd vill ändra på något i organisationen eller i något av styrelsens förslag gäller det att lägga ett
eget förslag, en motion, till årsmötet. En motion behöver en kort förklarande text, som beskriver vad
det är ni vill ändra på, och en sammanfattande att-sats, alltså något ni föreslår årsmötet ska fatta beslut
om. Skicka motionen till [email protected] senast den 25 september.
NOMINERINGAR Om ditt elevråd vill nominera någon till ett förtroendeuppdrag inom Sveriges Elevråd (styrelse–, revisors eller valberedningsuppdrag) måste detta ske skriftligen till Sveriges Elevråds valberedning. Skicka
nomineringen till [email protected]. Det går bra att skicka in en kandidatur hela vägen
fram till dess att mötespunkten om val börjar behandlas av årsmötet.
TÄVLING ”ÅRETS ELEVRÅD” OCH ”ÅRETS NYKOMLING”
Skriv en motivering på högst ett A4 om varför elevrådet inom respektive kategori bör vinna. Beskriv
hur ”Årets Elevråd” har bedrivit bäst verksamhet under det senaste året, och som genom att ta tillvara
på sina medlemmars intressen skapat den mest givande skoltiden för sina medlemmar. Till ”Årets Nykomling” nominerar du ett elevråd som du tycker vuxit och utvecklats mycket det senaste året, och som
trots ekonomiska begränsningar lyckats bedriva god verksamhet. Skicka till [email protected] senast den 26 oktober. Under galakvällen på årsmötet kommer en prisutdelningsceremoni
hållas.
KOSTNAD Årsmötet är kostnadsfritt och ni får mat på plats. Varje elevråd står själva för resekostnaderna till och
från årsmötet, men reseersättning kan sökas.
BOENDE För alla anmälda erbjuds boende i anslutning till möteslokalen. Tillfällig förläggning gäller och alla tar
med eget liggunderlag och tillbehör.
ANMÄLAN Anmälan till Sveriges Elevråds årsmöte 2015 öppnar 2015-09-25 och görs via vår hemsida www.
sverigeselevrad.se senast 2015-10-23. Varje elevråd har en röst var på årsmötet och får skicka högst två
deltagare. Från styrelsens sida är rekommendationen att skicka ordförande och vice ordförande som
deltagare till årsmötet. För att anmälan ska vara giltig ska alla uppgifter för samtliga deltagare vara ifyllda. Om ni inte anmäler er tolkar vi det som att ni avsäger er rätten att närvara och rösta på årsmötet.
FRÅGOR Om du har frågor är du välkommen att kontakta oss på [email protected] eller 08–644 45 00.
Har du frågor angående propositioner eller motioner, ta kontakt med Sveriges Elevråds ordförande,
Lina Hultqvist via mail [email protected] eller telefon 076-13 53 931
VIKTIGA DATUM 14 AUGUSTI Årsmötet utlyses 27 AUGUSTI
Kallelse och propositioner skickas ut och läggs upp på hemsidan
11 SEPTEMBER
Motionsstopp
25 SEPTEMBER
Anmälan till årsmötet öppnar
9 OKTOBER Samtliga möteshandlingar skickas ut till medlemsorganisationerna och läggs upp på hemsidan
23 OKTOBER Sista anmälningsdag
26 OKTOBER
Detaljerad praktisk information (schema, lokal etc.) skickas ut via mail till alla anmälda. Även sista dag
att skicka in nominering till ”Årets Elevråd” och ”Årets Nykomling”
6-7 NOVEMBER Sveriges Elevråds årsmöte 2015
Förslag på dagordning
SVERIGES ELEVRÅDS ÅRSMÖTE 6-7 NOVEMBER 2015
1. Årsmötets öppnande 2. Val av årsmötesordförande
3. Val av årsmötessekreterare
4. Val av justerare tillika rösträknare för årsmötet 5. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande 6. Fråga om årsmötets beslutsmässighet
7. Fastställande av röstlängd 8. Fastställande av dagordning
9. Fastställande av arbetsordning
10. Presentation av verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse samt bokslut
11. Presentation av revisionsberättelse 12. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen 13. Behandling av propositioner 13.1 Proposition 1 Verksamhetsplan
13.2 Proposition 2 Idéprogram
13.3 Proposition 3 Servicemodell
13.4 Proposition 4 Stadgar
14. Behandling av motioner 15. Val av ordförande
16. Val av vice ordförande
17. Val av styrelseledamöter
18. Val av valberedningens ordförande 19. Val av valberedningens ledamöter 20. Val av revisorer respektive revisorssuppleanter
21. Val av auktoriserad revisor 22. Övriga frågor 23. Årsmötets avslutande
FÖRSLAG PÅ ARBETSORDNING
PLENUM
Mötet hålls i plenum, som är ett ord man använder för den plats där debatter ordnas och beslut tas.
MÖTESGÅNGEN
På årsmötet diskuteras tre saker:
• Propositioner
• Motioner
• Yrkanden
En proposition kommer från organisationens styrelse. En motion kommer från en medlem i organisationen. Ett yrkande kan komma både från styrelsen och från medlemmarna på plats.
Innan årsmötet har alla organisationens medlemmar fått styrelsens propositioner skickade till sig. Alla
medlemmar har också haft möjlighet att skicka in motioner. Om man som medlem fortfarande tycker
att något borde tas bort, ändras eller läggas till i styrelsens propositioner så kan man lägga ett eget
förslag, som då kallas yrkande. Ett yrkande kan också läggas av styrelsen.
Innan man lägger ett yrkande bör man noga tänka över det, eftersom ett yrkande som läggs på plats
inte har varit möjligt för medlemmarna att diskutera i förväg, på det sättet som propositioner och
motioner har varit. Samtidigt är det viktigt att de förslag som finns, och som framkommer på mötet,
behandlas och att medlemmarnas åsikter tas tillvara.
Ett yrkande bör ha inkommit innan den aktuella propositionen behandlas och lämnas in på en yrkandelapp till mötespresidiet.
BEGÄRA ORDET
Vid en debatt finns det möjlighet att sätta upp sig på en talarlista för att argumentera för sin sak i
talarstolen. Om man vill sätta upp sig på talarlistan räcker man upp sitt röstkort och får en signal av
ordföranden eller av den sekreterare som sköter talarlistan. När det är ens tur får man gå upp i talarstolen.
En sak att tänka på är att enbart gå upp i talarstolen om ens argument inte har framförts eller inte
har framförts tillräckligt övertygande. Samtidigt är det viktigt att alla argument får höras och att alla
medlemmar har möjlighet att komma till tals. När man talar i en debatt är talartidsbegränsningen två
minuter. När femton sekunder kvarstår knackar mötesordförande en gång i bordet och när tiden är ute
två gånger i bordet. När styrelsen presenterar sina förslag, innan en debatt hålls, finns ingen talartidsbegränsning.
Vid styrelsens genomgång av verksamhetsberättelse och bokslut finns även möjlighet att ställa frågor.
En fråga ställer man från sin sittplats i plenum. För att få ställa en fråga räcker man upp sitt röstkort.
STRECK I DEBATTEN
Om en debatt blir långrandig, och man bedömer att alla relevanta argument har framförts, kan man
begära streck i debatten. Om årsmötet beslutar att sätta streck i debatten så kan ingen ny person sätta
upp sig på talarlistan. Inga nya yrkanden kan då heller läggas. Innan strecket sätts har dock alla som
vill möjlighet att sätta upp sig på talarlistan. Efter det lottas talarlistan. När man når strecket går man
till beslut. Streck i debatten begärs genom att någon föreslår det skriftligt eller muntligt till mötespresidiet.
YTTRANDE-, FÖRSLAGS- OCH RÖSTRÄTT
Det är inte alla som har förslags-, yttrande- och rösträtt i plenum.
YTTRANDERÄTT
• Organisationens anmälda medlemmar genom sina företrädare
• Nominerade till någon av posterna som förtroendevalda
• Organisationens styrelse
• Organisationens valberedning
• Organisationens revisorer
FÖRSLAGSRÄTT
• Alla som har yttranderätt förutom nominerade till någon av styrelseplatserna.
RÖSTRÄTT
• Alla medlemsorganisationer äger en röst var genom sina företrädare enligt 3 § i stadgan. Styrelse,
valberedning och revisorer samt kandidater som inte samtidigt är företrädare för en av organisationens
medlemmar har inte rösträtt.
FÖRSLAG I ORDNINGSFRÅGOR
• Mötesordförande
• Alla som har förslagsrätt i övrigt
MÖTESPRESIDIET
Mötet kommer att ledas av en mötesordförande, en mötessekreterare och en biträdande mötessekreterare. Mötespresidiet är mötets chefer. Mötessekreterarna sätter upp personer på talarlistan, fördelar
ordet, läser upp alla förslag och genomför omröstningar. Mötessekreterare protokollför alla förslag som
kommer in och de beslut som tas på möten som inte är beslut i ordningsfrågor.
RÖSTLÄNGDEN
Röstlängden reglerar vilka som får rösta och uttala sig i plenum. Om en medlem måste åka hem
meddelar man det till mötessekreteraren, som därefter stryker en från röstlängden. Om man är en
nytillkommen medlem meddelas även detta till mötessekreteraren. När röstlängden justerats meddelar
mötesordförande detta. Alla som har förslagsrätt på mötet har när som helst under mötet möjlighet att
begära att röstlängden justeras.
SAKUPPLYSNING
En sakupplysning kan begäras om man hör felaktiga fakta nämnas eller om man är osäker på de fakta
som framförs från talarstolen. Sakupplysning kan även lämnas av personer som i vanliga fall inte har
yttranderätt på mötet. Sakupplysning begärs genom att en person kontaktar mötespresidiet med sin
begäran. Mötespresidiet beslutar sedan om det finns underlag för att bevilja sakupplysning.
REPLIK
Replik innebär rätten att bemöta personliga påhopp. Replik begärs genom att berörd medlem kontaktar mötespresidiet och begär replik. Mötespresidiet beslutar sedan om det finns underlag för att bevilja
replik.
ORDNINGSFRÅGA
Ordningsfrågor är frågor som rör själva mötet och inte sakfrågorna. Förslag på ordningsfrågor lämnas
fram skriftligt eller muntligt till mötespresidiet. Ordningsfrågor bryter dagordningen och talarlistan.
OMRÖSTNING
På årsmötet beslutar man genom att rösta om förslagen. Vanligen röstar man genom ja-rop, då enbart
en företrädare per medlem har rätt att ropa. Mötesordföranden avgör efter ropen vilket förslag som har
fått flest röster. Upplevs valet som jämnt och osäkert kan votering begäras genom att en person med
förslagsrätt ropar det. När votering genomförs sträcker alla upp sina röstkort. Mötesordföranden avgör
då vilket förslag som har fått flest röster.
Upplevs valet som jämnt och osäkert kan rösträkning begäras genom att en person med förslagsrätt
ropar det. Vid beslut har mötesordförande rätt att begära att omröstning ska ske direkt med votering.
När rösträkning genomförs kallas mötets valda rösträknare in och räknar rösterna.
Vid val då det finns fler kandidater än valberedningens förslag genomförs sluten omröstning. Mer om
sluten omröstning finns under nästa rubrik. Nedlagda röster räknas inte in när man avgör om en enkel
eller kvalificerad majoritet har bifallit olika beslut.
SLUTEN OMRÖSTNING
Sluten omröstning innebär att en röst avläggs genom en röstsedel, så att det inte blir synligt för andra
vad man har röstat på. Vid sluten omröstning delas röstsedlar ut, en till varje medlem. Vid valen består
dessa valsedlar av kryssrutor. Varje medlem kryssar för vem man vill välja på valsedeln och viker det på
mitten. Giltig röstsedel ska innefatta endast det antal namn som ska väljas. Röstsedlar som innehåller
fler eller färre antal namn är ogiltiga. Inget annat än kryss i rutor får vara angivet på valsedeln.
Vid sluten omröstning stannar enbart en företrädare per medlem kvar i salen. Övriga går ut. En
företrädare per medlem ställer sig i röstlängdens ordning och lägger därefter ned sin röst i valurnan,
efter att mötesordföranden läst upp namnet på medlemmen från röstlängden. När alla röster är avlagda räknar rösträknarna rösterna, under närvaro av revisorerna. När rösträkningen är avslutad lämnas en
sammanställning till mötesordföranden som därefter meddelar vem som blivit vald.
VAL
Vid val presenterar valberedningen vilka som blivit nominerade och vilka som de föreslår bör bli valda
samt argumenterar i korthet för dessa personer.
Om en kandidat som inte blivit föreslagen av valberedningen ska kunna väljas måste den kandidatens
nominering väckas. En nominering kan väckas av kandidaten själv eller av en person som har rösträtt.
De kandidater vars nomineringar inte väcks kan inte bli valda. En nominering måste väckas innan
valen påbörjas.
Om enbart valberedningens förslag finns går man direkt till omröstning, med enkel majoritet och jarop. Om fler kandidater är valbara sker pläderingar och senare sluten omröstning.
Vid alla val är det möjligt att plädera. En plädering är när man argumenterar för att någon ska bli
vald. En plädering får genomföras av alla som har yttranderätt. Talartidsbegränsning för plädering är
tre minuter. Vid plädering får man som medlem enbart ett tillfälle att sätta upp sig. Valberedningens
ledamöter och styrelsens ledamöter får också enbart sätta upp sig en gång per person. För att det ska
bli rättvist sätter alla som vill plädera upp sig på en och samma gång och därefter lottas talarlistan.
Vid pläderingar är det praxis att inte tala negativt om enskilda kandidater. När pläderingen är avslutad
delas valsedlar med kryssrutor ut, ett till varje medlem. Varje medlem kryssar sedan för vem man vill
välja på valsedeln och viker det på mitten. Giltig röstsedel ska innefatta endast det antal namn som ska
väljas. Röstsedlar som innehåller fler eller färre antal namn är ogiltiga. Inget annat än kryss i rutor får
vara angivet på valsedeln.
RESERVATION
Reservationer innebär att man motsätter sig ett taget beslut och starkt vill markera det. Reservationen
skall lämnas in senast femton minuter efter mötets avslutande till mötessekreterarna och kommer att
läsas upp och protokollföras.