1. No category

Föreningen Skånska Gårdar
ser som sin uppgift att utbreda
och vidmakthålla intresset för
den skånska landsbygdens
byggtraditioner.
God Jul
önskar Skånska Gårdar
MEDLEMSBLAD
NR 4 2014
UR
INNEHÅLLET
Danska fönster
Christer Fahlström åtog
sig att tillverka nya innanfönster till en lägenhet i
Köpenhamn. Här beskriver han hur han gjorde.
sidan 8
Ny träff för
renoverare
Deltagarna i den andra inspirationsträffen i
Hökatorp diskuterade fukt,
byggregler och mycket
annat.
sidan 3
Mat i järngryta
Michelle Piganiol bjuder
denna gång på mat til�lagad i järngryta. Detta
som en liten inledning till
nästa års tema om järn
och smide.
sidan 5
Kurs i kalkputs
I Kävlinge serverades
både teori och praktik.
Elisabeth Logård berättar.
sidan 7
Om katter, möss, mushål,
fällor och Svinto kan du
läsa på
sidan 11
Teckning av Eleonore Nilsson Odén.
Foto George Shuklin, Wikipedia.
Detta hände 2014
Första temat 2015
Vi ger järnet!
Tillbakablick på året
Årets tillbakablick blir ju ändå på nått sätt lite unik,
med tanke på föreningens 40-årsjubileum hemma
hos Eric och Birgitta Lilius. En fantastisk dag! Här
nedan visar vi korta glimtar från några av årets arrangemang och mer finns på sidorna 3, 6 och 7 där
det går att läsa om inspirationsträff nr 2 och kalkkursen för nybörjare. Lite synd att inte tapetseminariet
blev av, då det var tre riktigt bra föreläsare. Och även
studiebesöket på Sydkustens byggnadsvårdsbutik
utgick tyvärr.
Eleonore Nilsson Odén
Vi tänkte starta året med tema byggnadssmide. Ta en
närmare titt på just järndetaljer i det skånska huset.
Hur såg beslagen ut?
Fanns det en klasskillnad i beslagens utformning?
Hade smeden sin egen stil?
Hur underhåller man gamla fönsterbeslag?
Och kan nutidens smed ge några tips?
Vi har tänkt oss ett studiebesök hos en smed, som
både föreläser och praktiskt visar smide.
Öppen trädgård
Öppen trädgård på Olle
Lindblads och Birgit Carlssons gård Lindhem bjöd på
mängder av narcisser, men
även en hel del andra intressanta växter.
Kurs i lerputsning
Kursen blev så populär att
den fick delas i två grupper.
Ett rum på Rolf Nikulas och
Helenas gård i Glemminge­
stena var övningsobjekt för
deltagarna.
Illustration: Eric Lilius
Vad vill ni?
40-årsjubileum
För oss i styrelsen är det viktigt att få veta vad just ni önskar för aktiviteter, så vi hamnar rätt i vår planering. Har
du förslag på något tema? Det kan handla om allt som rör
gamla hus, stort som smått.
Och vilken typ av aktivitet är att föredra? Studiebesök, kurser, föreläsningar eller något annat?
Troligen var det ingen som
var med på årsmötet på
Stora Tibbaröd som missade
denna ladugårdsport! Vädret
var väl inte det bästa, men
soppan som vi bjöds på smakade ljuvligt.
Detta är lite av det styrelsen har funderat på:
Ekonomibyggnader – deras vara eller icke vara
Vård- och underhållsplan – föreläsning
Grund, isolering och golv – seminarium
Energideklaration – artikel/föreläsning
Inspirationsträffar
Rolf Nikula kläckte idén i
våras om inspirationsträffar
för medlemmar med pågående renoveringsprojekt. Den
första träffen ägde rum hos
honom och Helena i början
av juni.
Något av det som verkar intressant?
Mejla till Christer Fahlström på [email protected]
eller ring 0739- 32 45 17.
Gärna innan nyår så vi kan planera nästa års verksamhet.
Inspirationsträff på Hökatorps Slott
Sten, fukt och ekologi
Den sista och mycket blöta dagen i augusti bjöd Edda, Therese och Marcus oss välkomna till sin lada i Hökatorp. Vid
denna andra inspirationsträff var vi ett tjugotal som dök upp,
nyfikna och undrande. Vår undran kom snabbt på skam,
det går att bygga om något så enkelt som en gammal lada
till något fantastiskt. Gården var ursprungligen en gammal
smedja från 1800-talet som senare byggdes om till bostad.
År 2012, innan Therese och Marcus köpte gården brann
bostadshuset ner och endast ladan stod kvar. Smedjan hette
Hökatorps Smedja, därav namnet Hökatorps Slott. Nu var
ju inte projektet färdigt, men Therese och Marcus genomgång gav oss en målande bild av slutresultatet. Spännande
är att Marcus och Therese har ett genomgående tema – att
alla rum på något sätt ska ha svensk sten som en detalj. Så
huset kommer att innehålla Komstasten, Öländsk kalksten
från St Nicolai kyrka i Trelleborg, Ekebergsmarmor och
mjuk hyvlad Öländsk hors som får slitas med åren. Ladan
har ett nylagt vasstak med 2 homejor. Taket har de även
isolerat inåt. Man har valt att behålla spåntaket på insidan
vilket ger ett rustikt och häftigt intryck.
Vi som var på plats representerade inte bara olika stadier i
renoveringsprojekt, allt från helt klart till nystartat, men vi
har också lite olika mål: för Marcus och Therese är estetiken viktig och att det inte får ta för lång tid. Några lägger
ner mycken möda på att välja rätt ur ett ekologiskt perspektiv. Gemensamt för oss alla är att våra hus och gårdar skall
bevara så mycket som bara är möjligt av ursprunget – den
skånska gården.
Fukt var ett annat tema, möjligen inspirerat av det ihärdiga
regnandet. Fukt, fuktvandring, isolering och inte minst olika
typer av bruk stöttes och blöttes (sic!). En följd därav blev
diskussioner om hur vi som renoverar skall förhålla oss till
byggregler och försäkringsbolagens krav. Något som till en
del påverkas av om man har bygglov eller inte.
Therese tipsade om att om man söker beg. byggmaterial kan
danska motsvarigheten till Blocket vara en guldgruva, bl.a
hade de köpt köksinredning där. Dessutom finns en dansk
byggåtervinningsbutik som ligger i ett industriområde strax
efter att man kört av från bron.
Datum för en ny inspirationsträff bestämdes till våren/försommaren 2015. Exakt tid och plats meddelas senare.
Text: Rolf Nikula och Bengt Rodén
Foto: Rolf Nikula
Struvor på gammalt vis
Ur ”Ny Hushålls- och Kokbok eller Fullständig Hjälpreda för unga Fruar, Kokerskor och Jungfrur” av Lowisa Pettersson, utgiven 1893, har vi hämtat följande recept på struvor. Stavningen
är något moderniserad.
Struvor
Man sammanvispar 6 à 8 äggvitor med en eller tvenne
gulor och däruti nedröres 12 lod (1 hg. 60 g) florsiktat
socker samt lika mycket vetemjöl. Av denna smet hälls
sedan en matsked i en tratt med fin pip, vilken hålls över
kokande smör, som står på elden. Tratten rörs fram och åter,
så att smeten ringlar sig i smöret, men bör hållas så högt att
smeten faller ned i pannan i en smal stråle. När den på detta
sätt bildade struvan blir gulbrun på ena sidan, vändes den
försiktigt, så att den andra sidan även blir gulbrun, då den
tas upp. När struvorna är färdiga, serveras de överströdda
med socker.
Julaftan å juledà
Har bonen så gott han vill ha,
Men trettonde dà jul
Då gimmer moer sitt suel,
Då begiönger bonen å kåga
Å kör hon han` i la`en å måga
Hämtat ur Matkultur i Skåne
Nils-Arvid Bringéus/LT
Michelles mat
Recept i järngryta
För att inleda nästa års temat om järn och smide
lite lätt, så tänkte vi att detta numrets maträtter
skulle tillagas i järngryta eller -stekpanna. Håll
till godo!
Poulet Ripaille
(4-6 pers.)
En gjutjärngryta
Ingredienser:
1 stor gödkyckling eller 2 normala
25 gr salt smör + ½ dl olja
1/2 liter gott vitt vin
salt och peppar ad libitum
500 gr svamp (gärna blötlagda torkade kantareller)
20 cl grädde
Körvel (färsk eller djupfryst)
1.
2.
Stycka kycklingen i bitar
Vänd bitarna i blandningen av smör och olja tills de
blir gyllene
3. Ta ut dem och häll fettet i en skål
4. Ställ grytan på spisen igen och häll i vinet
5. Lägg i kycklingbitarna, salta, peppra och värm
6. Låt det puttra under lock (30 min)
7. Så fort det kokar sänk värmen och lägg i svamparna i
små bitar
8. Låt puttra vidare i 15 min
9. Lägg upp kycklingbitarna på ett varmt serveringsfat
10. Häll grädden på svamparna och ge det ett snabbt uppkok
11. Häll såsen över fatet och dekorera med körvel alt. persiljeblad.
Tuschlavering: Eleonore
Nilsson Odén
Tarte Tatin
(6 - 8 pers)
Ingredienser:
250 gr vetemjöl
200 gr salt smör (mjukt)
100 gr socker
1,5 dl rumsvarmt vatten
20 sockerbitar + 2 msk vatten för karamellen
5 äpplen av typ Belle de Boskoop eller Pink Lady
50 gr riven mandel + lite smör till
färsk rosmarin
Serveras med pressad potatis, kokta blå congo-potatis eller
varför inte kokt pumpa?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Fakta om Ripaille
Ripaille är ett ställe nära Thonon-les-Bains (Haute-Savoie)
i Frankrike. Det ligger fint vid Genèvesjön och har ett slott
som har hyst både en påve, munkar och en av Napoléons
generaler. Utsikten är bedårande dessutom.
Där odlas vitt vin (de Ripaille) och tidigare har man odlat
mullbärsträd för sidentillverkning.
7.
8.
9.
Blanda ihop de 4 första ingredienserna så att de formar en kompakt boll
Värm sockerbitarna i vattnet till karamellen
Bred ut karamellen på en gjutjärnspanna eller glasform och värm ugnen (180°)
Under tiden skala äpplena och dela dem i tjocka skivor över karamellen
Fördela rivna mandlar över samt små smörklickar på
karamellen
Täck med mördegen som kavlats ut och se till att vika
ner degen lite vid kanterna
Grädda i cirka 30-35 min, gärna i en gjutjärnspanna
och degen måste bli gyllenbrun
Ta ut och vänd upp och ner på ett tårtfat
Strö över med färska rosmarinblad
Bon Appétit !
Kalkputskursen i Kävlinge
Gamla slitna verktyg är oftast favoriterna
Vi samlades hos Lotta och Ingemar Gröön en regnmulen förmiddag ett dussin kursdeltagare samt kursledarna Lasse och Jocke
från Folkes Byggnadsvård. Efter presentation av oss och dagens program över förmiddagsfika
visade Lotta och Ingemar oss runt i det vackra huset från 1913
(husets historia presenterades i medlemsbladet 2/2014).
Kursledarna hade laddat upp med de handverktyg de själva helst
jobbar med, och beskrev vilka man är mest betjänt av beroende på
vilken yta man vill åstadkomma.
Gamla slitna verktyg är oftast favoriterna hos yrkesfolk framför nya oslitna med vassa kanter avslöjas det och vi tipsas att
det mycket väl går att finna bra verktyg på begagnatmarknaden
vad gäller murslevar, kanitzer, snutar och skurbrädor.
Vi arbetade med kalkbruk i grovleken 0-1 och 0-4mm. Ett putsjobb kan te sig enkelt när man närmar sig den synliga
skadan. De erfarna låter oss emellertid veta att det första viktiga
momentet är att avtäcka området kring den synliga skadan. Det
visar sig oftast att lagningsstället blir betydligt mer omfattande än
man först trott. Stundtals tarvas också nätning av något slag i lagningen och i skarvarna mellan lagningen och mot träytor.
Vid lagning där skadan uppkommit kring järndetaljer behöver järnet friläggas och rostskyddsbehandlas för att man med framgång
ska få en hållbar lagning.
Kalkputs ska byggas på i lager som fuktats före, under torkningen
och innan nästa lager läggs på till önskad tjocklek.
Den grövre putsen kan användas i de undre lagren och ytan avslutas med lite finare i det yttersta lagret beroende på vilken yta man
vill ha. Det är här man förstår att nyckeln heter kanister, snutar och skurbrädor för vacker yta … och så en hel del praktisk övning förstås.
Det fanns också för kursdagen förberett skärmar för praktiska övningar av stänkputsmetoden. Ett spännande moment där det stänktes så det stod härliga till. Vi påmindes om vikten av skyddsutrustning och att ha ögonbad lättillgängligt om någon trots detta t.ex.
skulle få kalkstänk i ögonen.
Stänkputsade ytor blir lätt vassa och ytan försvårar för färgen att fästa
jämnt varför ett moment blir att mjuka till ytstrukturen.
Att blanda de grövre stänkputsade ytorna med slätare ytor på detaljer
kring knutar eller fönster inspirerade till tankar kring egna projekt.
Färgsättningen av putsytorna invändigt och utvändigt kunde inte denna kurs omfatta men vi fick en kort orientering om att det finns olika
alternativ såsom traditionell kalkfärg, sandkalk, specialkalkfärg och
kalkmjölk till exempel. Väljer man den vita kalkfärgen utomhus tonas den lämpligen ner med
bensvart pigment eller grön umbra annars blir det lätt ett bländverk det
man gjort. Dagen avslutades med att Lotta på begäran visade oss sina trädgårdsanläggningar, innan vi just när regnet började falla begav oss därifrån. Stort tack till Lotta och Ingemar som upplät sitt hus för kurs denna
dag!
Text och foto: Elisabet Logård
Fakta
Några verktygsnamn
Skurbräda (sk rivbräda, rivbrätte)
ett verktyg (hårt ädelträ, plast) för ytbehandling av puts. Blev vanlig i och
med 1700-talets stilideal med raka,
släta ytor. Snut
(i Skåne känd som ”lerslätta”)
är en konvex skurbräda (hårt ädelträ) som används till ytbehandling av
puts.
Kanitz
är en mindre skurbräda (hårt ädelträ,
plast) som används till ytbehandling
av exempelvis fönstersmygar.
Nya innanfönster i Köpenhamnslägenhet
Fönsterverk = huvudvärk?
Christer Fahlström skriver här om sina vedermödor när han skulle tillverka nya innanfönster till
en gammal lägenhet i Köpenhamn. Inte två fönster var lika stora och detaljerna var minst sagt
besvärliga att få till.
Härom året lovade jag i hastigt övermod att komplettera befintliga innanfönster i en lägenhet i Köpenhamn på Fredriksberg åt nära släktingar. Vid alla besök vintertid kände man
hur det drog från fönstren, även om man inte satt intill.
Fredriksberg är en egen kommune mitt i centrala Köpenhamn. Huset är byggt någon gång i början på 1900-talet
och lägenheten saknade i princip innanfönster i alla rum.
Dock fanns de stora nedre fönstren i föräldrarnas sovrum
(trelufts) respektive vardagsrummet (fyrlufts). Övriga rum
saknade helt innanfönster! Innanfönstren består av två delar
i varje luft. En högre nedre del, omkring tre gånger högre
än det lilla översta fönstret (vädringsfönster?).
Gammalt insticksgångjärn.
Vervel med slittrådar.
Då jag haft förmånen att ha haft slöjd redan från första klass
i Småskolan, som det hette på den tiden, tyckte jag att jag
hade kunskaperna. Bl.a. monterat hela köksinredningen på
vår dåvarande skånegård i samband med att köket renoverades helt. Vi började riktigt från grunden genom att gräva
ut och sedan bära in i hinkar nio ton kapillärbrytande makadam. Bytt samtliga fönster från trelufts till tvålufts med
spröjs, murat nya fönsteröppningar och satt igen gamla
osv.
Men detta blev en utmaning, då det visade sig att fönstren
varierade i storlek mellan barnens sovrum, badrummet och
köket, varför bågarna fick göras individuellt till respektive
rum. En liten bandsåg inköptes för att såga ner ursprungsvirket till rätt dimension 50 x 30. Att tappa ihop bågarna var
nog det enklaste, trots att samtliga bågar skulle profileras
lodrätt efter motsatt profil mot den i karmen (enbart de lodräta karmsidorna). Innanfönstren ”sticker” in i karmen 15
millimeter och täcker utsidan på karmen med 15 mm. Här
kom överhandsfräsen till god hjälp men långsidorna fick
fräsas flera gånger med olika fräsar för att få till den rätta
profilen. Även utsidorna var profilerade, både ytterkant och
innerkant och gjordes så likt profilerna i de befintliga innanfönstren som möjligt.
Men sedan höll jag på att fastna på gångjärnen!
Snabbt upptäckte jag att vanliga gångjärn inte gick att använda, då skulle man inte kunna öppna innanfönstren, vilket kanske inte var så smart. Det krävde dessutom för stora
ingrepp i karmen och bågarna, så det var uteslutet. Försök
med vinklade gångjärn visade sig kanske kunna gå, men
Profilerad karm.
Forts. nästa sida
krävde fula ingrepp även det i de profilerade fönsterkarmarna. Alltså åter på ruta ett, när det visade sig att fönstren
endast hade gått att öppna i 45 graders vinkel. Betänk att
karmarna sitter monterade fast och ibland fanns det knappt
20 millimeter karm att tillgå mellan profilering och vägg,
varav innanfönstret tog 15 millimeter.
Studium av de befintliga innanfönstren visade att dessa var
monterade med insticksgångjärn och låstes på ett helt annat
sätt än jag var van vid. Fanns sådant att få tag i idag? Sökning på nätet visade att hjälpen fanns närmare än jag trodde.
Byggfabriken i Malmö hade allt jag behövde, insticksgångjärn, låsbeslag, både enkla och dubbla osv. Men hur gör
man ett instick, dvs. ett 2 mm brett, 35 mm högt och 35 mm
djupt spår/uttag i karmen för ett gångjärn? En lockbettel
inköptes på Byggfabriken, men kom endast att användas
för finputs av spåret, risk fanns annars för att karmen hade
spräckts. Ett 2 mm borr och en Dremel minimultimaskin
användes för att borra en mängd hål ovanför varandra där
insticket skulle vara. Spåren rensades sedan med ett gammalt stämjärn, som med hjälp av en vinkelslip slipats ner
till 2 mm:s tjocklek och sedan slipats om och fått den nya
eggen vänt 90 grader mot den ursprungliga riktningen.
Samtliga bågar grundmålades före monteringen. Knopp att
öppna fönstren med hittade jag i form av en trävit knopp
hos IKEA. Den var mycket snarlik den vita porslinsknopp
som sitter på originalfönstren.
Monteringen av fönstren på plats vållade även det problem,
då det visade sig att i vissa rum var karmen så smal att i
princip insticket måste borras intill väggen i fönstersmygen. Hur kommer man åt med den lilla borrmaskinen? Här
fick jag ”fuska” lite och inte borra vinkelrätt mot karmen,
utan lite snett, så att maskinen fick plats.
De gamla innnanfönstren låstes med ett beslag, en så kallad
vervel, två per fönster. Finns såväl enkel som dubbel. För
att skydda målningen monterades slittrådar vid respektive
vervel.
Naturligtvis blev det en helt annan temperatur i lägenheten
efter detta, och vi slapp alla draget från fönstren. Men en
utmaning blev det verkligen!
Lockbettel.
Minidrill.
Specialpreparerat stämjärn.
Text: Christer Fahlström PS. Lägenheten såldes senare och mäklaren tyckte att det
Foto: Michelle Piganiol och Christer Fahlström var så trevligt att de gamla innanfönstren var bevarade ...
Våra egna böcker
En liten påminnelse om våra fina böcker.
Kanske en julklapp?
Priser:
Golv, fönster, färg & kalk 80 kr
Skånelängans traditionella utformning 50 kr
Paketpris på ovanstående 100 kr.
Prästens Ö och Mjära Nabbe 240 kr.
Äldre nummer av medlemsbladet 20 kr.
Priserna inkluderar moms (böckerna) och frakt.
Samtliga beställningar sker via
[email protected].
10
Om möss och katter
På musjakt med katt
Här kommer ytterligare en av Christer Fahlströms många självupplevda katthistorier.
När vi köpte gården övertog vi deras gamla honkatt., Tjosan, kommen från Bialitt. Tjosan var mamma till vår kattunge Viktoria. En kväll ville Tjosan gå ut, så jag följde med
ut, för jag ville se vad hon skulle göra. Vi gick ut genom
porten och över en grusgång fram till en gräsmatta. Tjosan
satte sig ner liksom jag. Vi satt alldeles tysta i mörkret båda
två ett tag, då Tjosan plötsligt tog fem steg ut på gräsmattan
och kom tillbaka med en mus i munnen. Jag hade naturligtvis inte hört eller sett något.
CF
Teckning: Eleonore
Nilsson Odén
Möss gillar inte Svinto
Ett modernt sätt att stoppa mössen är Svinto, alltså stålull
med tvål i. Tryck ner en plupp där du tror att mössen kommer in.
I mitt fall var det enkelt att hitta. Det var rena autostradan
för möss där köksvaskens rör går igenom botten i vaskskåpet, och mössen hade kalasat på mina tomma baconpaket
och strimlat dem i småbitar på golvet i skåpet. Men icke
mer! En Svintotuss i hålet och fem år senare har jag fortfarande inte sett några musspår i det skåpet. Det beror absolut
inte på att mössen har övergivit huset, för de har hittat både
chokladpraliner och fågelmat på annan plats i köket.
Detta fina tips hittade jag faktiskt via en sökning på internet.
MR
Den idiotsäkra musfällan
En driftig smålänning sålde för några
år sedan via postorder den absolut perfekta musfällan. De som beställde fick
ett paket, som vid uppackningen visade sig innehålla en plankstump och en
sten. Enligt den medföljande bruksanvisningen skulle man fånga musen,
lägga den på plankan och avliva den
med stenen!
CF
Mer mot möss
Bild på traditionell lagning av mushål i vägg!
Först tätar man bålet mot
vinddrag med mossa eller
lera, och sen spikar man en
bit plåt över. Gärna locket
från en konserv eller en bit
aluminiumplåt.
ENO
11
Tips om vinterförvaring
”Ett växthus i växthuset”
Besök oss gärna på Facebook. Nu är vi uppe i
över 240 medlemmar i gruppen, som är öppen för
alla. Ett bra forum att ställa frågor som rör skånsk
byggnadsvård.
Tävling
Gissa platsen!
Var har fotografen varit?
Återigen är uppgiften att gissa var bilden är tagen. Mejla
svar till [email protected]. Först att gissa rätt får ett
gratis medlemskap för år 2015.
När vi tidigare i år besökte Birgit och Olle i Vellinge och
deras fantastiska trädgård som var översållad av narcisser, fick vi också ett bra tips om vinterförvaring av de allra
frostkänsligaste växterna. De hade helt enkelt ett växthus i
växthuset på vintern, med stödvärme i form av en värmefläkt.
Text och foto: Eleonore Nilsson Odén
Föreningen Skånska Gårdar
Adress
c/o Christer Fahlström
Hällestadsvägen 43B
247 52 Dalby
[email protected]
0739 - 32 45 17
Bankgiro: 687-4234
Ordförande
Eleonore Nilsson Odén
0417-31106, 0709-499722
eleonore@hnbyggnadsvard.
se
Kassör, webbred
Christer Fahlström
046-209106
[email protected]
Sekreterare
Ann Renbjer
044-213077
[email protected]
Redaktör
Marianne Rosén
040-221622
[email protected]
Önskar ni få kontakt med
övriga styrelseledamöter,
mejla till
[email protected]
eller ring 0739 - 32 45 17