Hela tidningen
Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 33 • Nr 3 • oktober 2015 Familjehemsguiden A-Ö • Almedalsseminarium Familjehem för fjärde gången och fler intressanta artiklar I detta nummer Nr 3 2015 Behöver relationer vara så komplicerat, det räcker väl med att tycka om varann? .................. 4 Välbesökt Almedalsseminarium .................................. 6 Familjehemsguiden A-Ö ............................................... 7 – Nu är jag förbannad .................................................. 11 Familjehemskonferens 2015......................................... 12 Familjehem för fjärde gången ..................................... 14 Familjehemmens Riksförbund .................................... 15 FamiljehemsGuiden Tel. 0156-170 25 www.sposit.se [email protected] Forum för familjevård www.forumfamiljevard.se JOUR OCH FAMILJEHEMSVERKSAMHET MED SKOLSTÖD Vi söker fler jour och familjehem! Har Ni engagemang, tid och plats över för att ta emot barn eller ungdomar i Ert hem för längre eller kortare tid? Ni skall bo i Stockholm med omnejd. Vi erbjuder; - ett tätt och nära stöd av konsulenten - stöd i skolfrågor av en lärare som finns i verksamheten - utbildning och handledning tillsammans med andra familjer - konferenser och aktiviteter - god ersättning utifrån uppdrag Vill du veta mer; Ring gärna eller mejla oss Enhetschef: Katarina Martin 070-715 47 22 [email protected] Konsulenter: Elisabeth Dehlén 073-999 20 44 [email protected] Katarina Vikström 070-493 80 46 [email protected] Lärare: Andreas Widinghoff 070-306 08 58 [email protected] Vårljus är ett bolag som ägs av 25 kommuner i Stockholms län. Vår ambition är att förena god kvalitet med samhällsnytta. Jour och familjehemsverksamheten ingår i Vårljus helägda dotterbolag Vårljus Sol AB. 2 Familjehemmet 3-2015 Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - [email protected] Gull-Britt Lindberg - [email protected] Lindberg Utveckling AB 019-184000 • www.luvab.se Familjehemmet Ordföranden har ordet! Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel. 0151-130 90 Manusstopp Till nästa nummer: 1/12 -2015 Hej allihopa Nu är hösten i full gång och styrelsemöten mm ute i våra länsföreningar, kolla upp med dom länsföreningar ni har nära er och kolla om det finns några inplanerade träffar. Här i Norrbotten ska vi ha två träffar under hösten som ska handla om anknytning och om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det är två viktiga ämnen och nu är det kommer många ensamma barn till Sverige är det viktigt att få bra information om hur man kan hjälpa dessa barn som har kämpat i misär genom många länder och har fått uppleva hemska saker. Vi kommer även att ta upp detta ämne på en konferens i Katrineholm den 29-31 Jan 2016. Många samtal kommer in till förbundet och ofta är det frågor om arvoden och omkostnader som det tydligen är väldigt stora skillnader på från kommun till kommun. Där skulle man hoppas på en jämnare balans, en familj hade tömt sitt sparkonto för att ersätta allt det placerade barnet hade haft sönder och familjen låg på lägsta omkostnad, det behöver bli bättre på många områden. Det behövs många nya familjehem och vi får hoppas att det ska komma ut bra information om utbildningar ute i våra kommuner och att det finns familjer som känner att de har plats i sitt liv och i sitt hjärta till alla dessa barn som behöver en ny familj som trygghet och stöd för framtiden. Ha nu en fin höst. Susann Vikberg Stockholms stad söker familjehem! Vi söker familjer och ensamstående i Stockholmstrakten som kan ta emot barn och ungdomar för kortare eller längre tid. Vi erbjuder grundutbildning, fortbildning, stöd och handledning. Vill du veta mer, kontakta oss på [email protected] eller 08-508 25 221 Annonspriser 2015 Svartvitt Helsida 6 800:Halvsida 3 900:Kvartssida 2 400:180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annons material. Moms uttages ej. Annonser 0150-780 10 Prenumeration 400:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen 7 641 50 Katrineholm Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 E-post: [email protected] Hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: [email protected] Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se ISSN 02821346 Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna Stockholm.se/familjehem Familjehemmet 3-2015 3 Behöver relationer vara så komplicerat, det räcker väl med att tycka om varann? Jag både pratar och skriver mycket om relationer; ”Relationer ger det bästa resultatet” säger jag i varenda föreläsning och använder de lärare som vi haft under uppväxten som exempel eftersom jag hoppas att de allra flesta har haft åtminstone någon lärare som upplevdes som extrabra, och kan relatera till att vissa människor har förmågan att få dig att känna dig sedd, bekräftad och värdefull. Förhoppningsvis så har du också som familjehemsförälder en handläggare eller konsulent som är riktigt bra på att få dig att uppleva ert samarbete som jämnlik och att uppdraget med det placerade barnet känns begripligt, hanterbart och meningsfullt. För det är väl ingen orimlig önskan att lärare i skolan och uppdragsgivare inom familjehemsvården är bra på att bygga relationer, det är ju faktiskt den bästa förutsättningen för att få ett bra resultat. 4 Familjehemmet 3-2015 Om vi tar ner det här med relationer till familjelivet, så kanske du tycker att relationer inte behöver vara så jäkla komplicerat. Räcker det inte med att tycka om varandra/älska varandra för att få ett gott liv tillsammans och bli ett bra familjehem? Jo, det är en bra start. Du kommer långt, men det räcker inte bara med kärlek och god vilja för att åstadkomma en hållbar kärleksrelation som känns tillfredställande både fysiskt, psykologiskt och känslomässigt. Livet tillsammans med andra är svårt. Det är en av de största utmaningar vi möter. Och ni som har valt att vara familjehem har en verklighet som kan innebära ännu mer påfrestningar för att få er relation att hålla, det är skrämmande lätt att gå från kärleksfullt samspel till att bara vara organisatörer som hanterar en turbulent vardag på bästa sätt. Jag vet av egen erfarenhet hur det känns att upptäcka att ”vi” har blivit mer likt ett ”Familjen AB”, våra år som familjehem avslutades med en skilsmässa… Jag önskar att jag haft all min kunskap tidigare i livet. Teoretisk kunskap är ett maktmedel; det har gett mig möjlighet att hitta en förståelse för mina egna reaktioner, jag har lärt mig förstå mina önskningar och behov. Den teoretiska kunskapen har dessutom gett mig – ahaupplevelser – när det gäller att bättre förstå de personer jag har relationer med och de barn som behöver min hjälp. Inom teorin går det att hitta begreppen som beskriver sambanden mellan uppväxt och vuxenlivet, det ökar möjligheterna att hantera svårigheter bättre. Du kan lära dig att bättre förstå, kommunicera och samarbeta med andra personer. Jag menar att det behövs mer än ett stort hjärta för att bli ett bra familjehem, det är också väldigt viktigt med kunskap om mänskligt beteende. ”Människor är inte på ett visst sätt, försöker ”hitta undantagen” vilket utan blir på ett visst sätt eftersom innebär tillfällen när problemet vi påverkas av dem som vi har i kunde ha visat sig, men inte gjorde det. Och du behöver förstå att du inte vår omgivning.” Det här säger jag kan omvända en annan människa också på mina föreläsningar, enligt genom att ge kommandon, det mig så ger just den här insikten lösningen på de flesta allra bästa sättet att få till krångligheter i samspeen hållbar förbättring är Vill du få till en let med andra persoatt förändra ditt sätt förbättring så gäller det att ner, både vuxna och att bemöta honom/ barn. henne. du försöker hitta ”en skillnad som leder till en skillnad” Om du känner att Sluta tjata, gnälla och beklaga dig över alla någonting inte funghinder, i stället ska du erar, när det är svårt med det samspel som du försöker börja fundera över hur DU få till med en annan människa. Det kan hitta en skillnad i DITT sätt att blir helt enkelt konflikter och missbemöta det som händer. Hitta tillfälförstånd på löpande band eftersom len när det fungerar och utgå från det ni förmodligen har fastnat i ett nega– bli en detektiv som letar efter VAD tivt mönster. Då är det bra att ta till som gjorde att det fungerade bra då lite teoretisk kunskap och förstå att och hur kan du göra för att det som ni två gör samma sak om och om fungerar ska upprepas. igen som leder till att det blir samma Låt ditt fokus vara på att hitta styrkorresultat – problem. na och resurserna hos de människor Vill du få till en förbättring så gäller som du bör ha en relation med. Det det att du försöker hitta ”en skillnad är sånt här som jag önskar att alla försom leder till en skillnad” och att du äldrar och handläggare/konsulenter Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? har kunskap om och dessutom förmågan att använda i praktiken eftersom det bygger upp viktiga relationer och startar positiva processer. Eva-Lena Edholm, föreläsare Hemsida: www.evalenaedholm.se Blogg: www.evalenaedholm.se/blogg Instagram: Eva-Lena Edholm twitter: @evalenaedholm facebook: https://www.facebook.com/ EvaLenaEdholmForelasareHandledareOchKonsult Blogg på Sociala Nätet: http://www.socialanatet.se/blogg/eva-lena/ E F T E R LY S N I N G Vi behöver foton som vi kan använda som illustrationer i tidningen Familjehemmet eller i FR:s Almanacka för 2016. Vi behöver lämpliga foton; natur, djur, barn och ungdomar - men ej foton på identifierbara placerade personer. Tyvärr kan vi ej betala någon ersättning på publicerat foto. Skicka oss foton till: [email protected] eller FR, St. Malmsvägen 7, 641 50 KATRINEHOLM. Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: • Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid • Regelbunden handledning • Återkommande utbildningsdagar • Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden • Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem • Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård. Gå in på vår hemsida www.gryning.se Åsa Andersson, 031–40 54 30, 0705–14 55 06, Göteborg Susanne Bödker, 0500–38 18 46, 0708–48 72 40, Skövde Ylva Spetz, 0521–57 57 93, 0709–50 64 78, Vänersborg Kommunernas Gryning Familjehemmet 3-2015 5 Välbesökt Almedalsseminarium kring framtidens familjehemsvård som inspirerade och stämde till eftertanke. ”Barn behöver familjer för livet – inte bara under den tid de är placerade. Jag föreställer mig själv hur märkligt och svårt det hade varit att vid 18 års ålder skiljas från min familj. Barn som är placerade måste kunna känna att de är en del av familjen, på riktigt”. Telle menade att socialtjänsten ofta är rädd för att ställa krav på familjehem eftersom de är rädda att mista dem. Hon tror istället att det snarare är tvärtom; ställer vi högre krav skapar vi bättre förutsättningar för familjehem att ge det stöd som barn och unga kan behöva. Rff tillsammans med FSF, Skydds värnet, Magelungen, Familjehems center samt Aleris Nåjden arrangerade ett bra och mycket välbesökt seminarie i Almedalen med rubriken ”Hur undviker vi missförhållanden i framtidens familjehemsvård?” Panelen bestod av Cecilia Grefve, nationell samordnare på socialdepartementet, Barnombudsmannen AnnaKarin Boquist Hildingsson, Petra West Stenkvist från föreningen Sveriges Socialchefer, Telle Söderberg från FR samt Åsa Furén Thulin från SKL. Isabel Andersson från Aleris Unga var moderator för detta seminarium. Det blev ett djupt och intressant samtal som tydligt fokuserade på barnens situation och vikten av att inte förlora fokus på dem. Telle Söder berg, Familjehemmens Riksförbund, FR, gav en mängd konkreta exempel Barnombudsmannen efterlyste en tydlig lagstiftning kring familjehem. Hon påpekade också att det är bra om det finns ett sorts uppföljningsmetod gällande brukarundersökningar för familjehemsplacerade barn. Detta var ett utmärkt sätt att träffas på. Jag hoppas att det kan blir flera sådana här forum för viktiga gemensamma frågeställningar om våra barn/ungdomar. Francesca Hiselius RFF Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård och Svenska Vård har tillsammans skrivit en artikel om tillståndsplikt för privata organisationer som har konsulentstödd verskamhet. Artikeln publicerade i Dagens Samhälle den 20 oktober. Läs artikeln här; http://www.dagenssamhalle.se/debatt/infoer-tillstandsplikt-foer-familjehem-19322 6 Familjehemmet 3-2015 Familjehemsguiden A-Ö Från boken Ett hem att växa i, Socialstyrelsen 2013 I denna sammanställning kan du i bokstavsordning hitta kort information och fakta kring vissa begrepp och frågor som kan bli aktuella i uppdraget som familjehemsförälder. I vissa fall handlar det om frågor som tagits upp tidigare i utbildningsmaterialet, men en del är nytt. Familjehemsguiden A-Ö är hämtad från Malmö stads och Stockholm stads utbildningsmaterial för familjehem, men har utvecklats av Socialstyrelsen bland annat med Socialstyrelsens handbok Barn och unga i familjehem och HVB som utgångspunkt. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. I vissa fall hänvisar vi till andra myndigheter och organisationer som ansvarar för den aktuella frågan och har bättre information. Adoption A·kassa De grundläggande reglerna om adoption finns i fjärde kapitlet föräldrabalken (FB). Ansökan om adoption görs hos tingsrätten av den som vill adoptera ett barn eller en vuxen person över 18 år. För att det ska vara möjligt ska adoptionen vara till fördel för barnet och den som ansöker ska ha uppfostrat barnet eller vilja göra det. Samtycke krävs från vårdnadshavaren och barn över 12 år. Om barnet är yngre ska barnets vilja beaktas med hänsyn till dess ålder och mognad. Samtycke behövs inte från vårdnadshavare som lider av allvarlig psykisk sjukdom eller befinner sig på okänd ort. Eftersom familjehemsföräldrar är arvoderade uppdragstagare åt socialnämnden och inte anställda omfattas de inte av arbetslöshetsförsäkringen. De har därför inte rätt till ersättning från A-kassan. Om familjehemsföräldrar ansöker hos tingsrätten om att få adoptera ett barn begär tingsrätten ett yttrande från Socialnämnden. Socialnämnden yttrar sig inte om den som ska adopteras är över 18 år. Då krävs inte heller förälderns/den f d vårdnadshavarens samtycke utan endast samtycke från den som ska adopteras. Vid adoption bryts alla rättliga relationer mellan barnet och de biologiska föräldrarna. Adoptivföräldrarna övertar hela ansvaret för barnet och barnet blir i juridisk bemärkelse jämställt med adoptivföräldrarnas eventuella biologiska barn t ex när det gäller arvsrätt och underhållsskyldighet. Ersättningar från socialnämnden i form av arvode och omkostnader upphör, men socialnämnden har enligt 5 kap I § socialtjänstlagen en särskild skyldighet att tillgodose särskilt behov av stöd och hjälp som kan finnas efter ett beslut om adoption. Avtal När beslut om placering fattats skall ett avtal mellan familjehemmet och placerande kommun upprättas (6 kap. 6 b § SoL). Familjehemsvård betraktas inte som yrkesmässig verksamhet och avtal kan endast ingås med fysisk person, vilket betyder att socialnämnden inte kan skriva avtal med ett företag. Familjehemmet kan heller inte lämna uppdraget vidare till annan person. För ytterligare information om avtalets innehåll och upprättande se tidigare redogörelse i kap. 2 i boken Ett hem att växa i. Barnbidrag Bestämmelserna om rätten till barnbidrag finns i 16 kapitlet socialförsäkringsbalken. Enligt bestämmelserna där har Försäkringskassan möjlighet att besluta att barnbidraget ska betalas ut till familjehemsföräldrar eller till socialnämnden. Om socialnämnden begär det får pengarna betalas ut till familjehemsföräldrarna. Omkostnadsersättning som utgår till familjehemmet minskas med motsvarande summa eftersom kläder och liknande redan är inräknat under rubriken livsuppehälle i omkostnadsersättningen. Det familjehemsplacerade barnet berättigar inte till flerbarnstillägg. Barnpension Barn har rätt till barnpension om den ena eller båda föräldrarna är avlidna. Rätten till barnpension eller efterlevandestöd för barn regleras genom bestämmelser i 78-79 kapitlet socialförsäkringsbalken. Barnet kan eventuellt även ha pension från annat håll, exempelvis en privat pensionsförsäkring. Socialnämnden har inte rätt att uppbära pensionsförmåner för placerade barn. Pengarna ska gå till barnet och förvaltas av barnets juridiske företrädare, vanligtvis en särskilt förordnad vårdnadshavare. Bostadsbidrag Familjehemmet kan enligt social försäkringsbalken vara berättigat till bostadsbidrag för det placerade barnet. Närmare upplysningar om aktuella regler för bostadsbidrag finns hos Försäkringskassan. Ekonomisk ersättning Eftersom familjehemsföräldrar är uppdragstagare och inte anställda av socialnämnden finns det inget kollektivavtal som reglerar ersättning. Ersättningen till familjehem betalas ut i form av en omkostnadsersättning och ett arvode. Omkostnadsersättningen ska täcka de kostnader som den nya familjemedlemmen medför. Arvodet varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen och tidsåtgången utifrån barnets behov bedöms vara. Familjehem är uppdragstagare, vilket bland annat betyder att ersättningen ska betalas ut i form av arvode och inte i form av vårddygnsavgift till ett eventuellt företag som familjehemmet kan ha. Även om familjehemmet har F-skattsedel får inte socialtjänsten betala ersättningen till företaget. Arvodet kan fördelas mellan familjehemsföräldrarna eller utbetalas till en av dem enligt deras önskemål. Sveriges kommuner och land sting (SKL) utfärdar rekommendationer om hur hög Familjehemmet 3-2015 7 ersättningen bör vara. De följs av de flesta kommuner; ersättningen kan variera beroende på kommun och uppdrag. På SKL:s hemsida www.skl.se finns mer information om vad som gäller kring ersättningen. Familjehemsorganisationer och föreningar Det finns i Sverige flera olika organisationer och föreningar som driver familjehems intressen och som arbetar för att utveckla familjehemsvården för barnets bästa. De arrangerar i olika utsträckning utbildningar, temadagar och erfarenhetsutbyte familjehem emellan. Många familjehem har ett stort utbyte av att delta i de aktiviteter som ordnas. Nedan följer namn på några av de organisationer Nedan följer namn på några av de organisationer som finns: • Familjevårdens centralorganisation (FACO) • Familjehemmens Riksförbund (FR) • Socionomer inom familjehems- vården (FSF) • Forum för familjehemsvård (FfF) • Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård (RFF) Familjehemsutredning Socialnämnden får inte placera ett barn i familjehem eller jourhem utan att förhållandena i det enskilda hemmet eller förutsättningarna för vården är utredda av socialnämnd (6 kap. 6 § SoL). Det gäller även s k konsulentstödda familjehem. Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om vad en sådan utredning ska omfatta och hur den ska bedrivas (4 kap. SOSFS 201 2:11 ). Utredningen ska leda till en bedömning av hemmets allmänna lämplighet, men också av hemmets förutsättningar att tillgodose barnets specifika behov. Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma förekomsten av våld mot närstående, annan brottslig verksamhet, missbruk eller andra omständigheter i det tilltänkta familjehemmet som kan äventyra ett barns eller en ung persons hälsa och utveckling. Utredningen ska omfatta uppgifter om I. familjens sammansättning, bak grund, livssituation och levnadsvanor, 2. boende och närmiljö 3. varje familjehemsförälders personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga samt 4. varje tilltänkt familjehemsförälders inställning till uppdraget 8 Familjehemmet 3-2015 Om utredningen rör ett jourhem bör det även ingå att utreda de tilltänkta familjehemsföräldrarnas förmåga att hantera krisreaktioner hos barn och unga och de upprepade separationer som uppdraget innebär. Utredningen ska omfatta intervjuer, hembesök och referenstagning. In ställningen hos barn och unga som redan bor i hemmet bör också beaktas. Det gäller både redan placerade barn och familjehemmets egna barn. När familjehemsutredningen inleds upprättar socialtjänsten en familjehemsakt där utredningen, fortlöpande journalanteckningar och andra handlingar kopplade till uppdraget förvaras. Familjehemmet har rätt att ta del av sin egen akt. Uppgifterna omfattas av socialtjänstsekretess enligt 26 kap I § offentlighet och sekretesslagen (OSL). Om barnets vårdnadshavare eller barnet vill ta del av uppgifterna ska socialtjänsten göra en sekretessprövning. Vårdnadshavare och barn över 15 år skall dock kunna ges den information om familjehemmet som behövs för att de skall kunna ta ställning till vården. De har i regel rätt att ta del av familjehemsutredningen. Familjehemsakten gallras fem år efter sista anteckningen, med undantag för vissa akter som bevaras av hänsyn till forskningens behov. För närmare information om frågor kring familjehemsutrednigen hänvisas till Socialstyrelsens tidigare nämnda handbok Barn och unga i familjehem och HVB. Tilläggas kan att Socialstyrelsen även tagit fram ett stöd för socialnämnden för initial bedömning av ett familjehems lämplighet - BRA-fam - Manual till initial bedömning vid rekrytering av familjehem. Flera placeringar i samma familjehem För familjehem som vill ha fler placerade barn är det viktigt att ta hänsyn till vad som är bäst för det placerade barnet. Vad som ska gälla kring detta bör regleras i det avtal som upprättas mellan socialnämnden och familjehemmet innan placeringen. Ibland bedömer socialtjänsten att det utifrån barnets behov inte är lämpligt att familjehemmet tar emot fler barn. I ett annat fall kan det vara tillräckligt att det i avtalet står att familjehemmet bör samråda med socialtjänsten om frågan blir aktuell. Familjehemmet behöver få veta i förväg vad som gäller. Om det redan finns någon som är placerad av en annan kommun i ett tilltänkt familjehem är socialnämnden skyldig att informera och samråda med den kommunen innan en ny placering görs. Det betyder däremot inte att den kommunen kan hindra att en ny placering görs. Folkbokföring Huvudregeln är att en person ska vara folkbokförd där hon eller han är bosatt d v s tillbringar sin dygnsvila (6 och 7 §§ folkbokföringslagen), men om på förhand vet att en person under högst sex månader (from den I januari 2014 högst ett år) regelbundet tillbringar sin dygnsvila någon annanstans ska folkbokföringen inte ändras (8 § folkbokföringslagen). För barn under 18 år är det vårdnadshavaren som gör anmälan om flyttning genom medverkan av socialtjänsten. Skulle föräldrarna vägra kan socialtjänsten eller familjehemsföräldrarna med hänvisning till 10 kap. 2 § offentlighetsoch sekretesslagen göra en anmälan till skatteverket. Barn som fyllt 16 år har själva rätt att göra en sådan anmälan. Vid beslut enligt LVU om att barnets vistelseort inte ska röjas finns möjlighet för socialnämnen och skatteverket att ha överläggningar utan att röja ett barns identitet. Försäkringar Försäkringsskyddet för både barn och familjehem kan behöva regleras i avtalet som upprättas i samband med placeringen. Familjehemmet kan behöva kontrollera och se till att deras hemförsäkring även omfattar det placerade barnet och kommunen kan behöva ta ställning till vad som ska gälla i fråga om självrisker i familjens försäkringar. Familjehemsföräldrar omfattas inte av sådana kollektiva försäkringar avseende olycksfall och arbetsskada som kommunens anställda gör eftersom man inte är anställd utan har ett personligt uppdrag. Därför kan familjehemmet behöva komplettera sitt försäkringsskydd. God man Barn kan i vissa situationer få en god man förordnad enligt bestämmelser i föräldrabalken. Det gäller om vårdnadshavaren på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan ta sitt ansvar. God man kan också förordnas i andra situationer t ex inför en rättegång då det inte är lämpligt att vårdnadshavaren företräder barnet. Barn som kommer ensamma till Sverige ska också ha en god man enligt lagen om god man för ensamkommande barn. Det är då överförmyndaren som tillsätter gode män på ansökan från socialnämnden eller Migrationsverket. Se även kapitel 2 i boken Ett hem att växa i. Namnändring Barnet skall vid placering behålla sitt namn och familjehemmet har inte rätt att i skola, barnomsorg eller annars kräva att barnet skall kallas något annat än sitt ursprungsnamn. Ett eventuellt namnbyte görs i enlighet med namnlagens bestämmelser. Part och talerätt En vårdnadshavare är, i egenskap av ställföreträdare för barnet, part i sitt barns ärende. Barnet är all tid, oavsett ålder, part i det ärende som rör honom eller henne. En person som är part i ett ärende har rätt att ta del av uppgifter och ska meddelas beslut som rör ärende samt har rätt att i vissa fall överklaga ett beslut. Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt SoL och LVU. Det framgår av 11 kap. 10 §SoL och 36 § LVU. En familjehemsförälder är inte part i ett placerat barns ärende oavsett hur länge familjehemsföräldern har haft hand om barnet. Passansökan Enligt 7 § första stycket andra punkten passlagen ska en passansökan som gäller ett barn under 18 år avslås, om inte båda vårdnadshavarna har lämnat medgivande såvida det inte finns synnerliga skäl att ändå utfärda pass. Ett synnerligt skäl för att utfärda ett pass utan medgivande från en vårdnadshavare kan vid en familjehemsplacering vara att den naturliga kontakten med vårdnadshavaren är bruten. Om det står klart för passmyndigheten att vårdnadshavaren motsätter sig att pass utfärdas för barnet bör det endast komma ifråga under speciella omständigheter. Om frågan uppkommer ska passmyndigheten, d v s polisen, begära ett yttrande från socialnämnden om det inte är uppenbart att passansökan ska beviljas. Polisen beslutar självständigt. Pension Arvodet som utgår för familjehemsuppdraget är enligt 59 kap. 3 § socialförsäkringsbalken pensionsgrundande. Sekretess Enligt 26 kap. I § OSL gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att den enskilde eller någon närstående lider men. Uppgifter kan lämnas ut om den enskilde samtycker eller om det finns andra sekretessbrytande bestämmelser En av dessa innebär att socialnämnden kan lämna ut uppgifter som behövs för att kunna genomföra sina uppgifter. Detta betyder att socialtjänsten i princip har tystnadsplikt gentemot familjehemmet vad gäller barnet och barnets föräldrar, men att sekretessen i vissa fall kan brytas för att familjehemmet i egenskap av socialtjänstens uppdragstagare ska kunna utföra de uppgifter som är nödvändiga. Huvudprincipen är dock att i första hand försöka få samtycke från den enskilde till att lämna ut uppgifter. Till skillnad från personal inom socialtjänsten omfattas inte familjehem av sekretess enligt OSL. Tanken med detta är att familjehemsföräldrar så långt som möjligt ska kunna jämställas med vanliga föräldrar i vardagen och kunna diskutera barnets situation med t ex skolan och hälso- och sjukvården. Angående familjehemsakten och sekretess se ovan under Familjehemsutredning. Sjukpenning Familjehemmets arvode är enligt 27 kap. socialförsäkringsbalken sjukpenninggrundande. Kommunen betalar inte ut någon sjuklön till familjehemmet eftersom det inte föreligger något anställningsförhållande. För att få sjukpenning måste familjehemmet sjukanmäla sig direkt till försäkringskassan. Sparande och barnets ekonomiska tillgångar När ett barn familjehemsplaceras fortsätter vårdnadshavaren att förvalta barnets eventuella egendom. Sparkapital och olika utbetalningar till barnet kan fortfarande tillfalla vårdnadshavaren. Om förhållandena talar för att barnets föräldrar inte kommer att förvalta barnets tillgångar på ett tillfredställande sätt ska socialnämnden enligt socialtjänstförordningen anmäla detta till överförmyndaren i den kommun där barnet är folkbokfört. Överförmyndaren kan då utse en förmyndare eller god man för barnet och spärra barnets konto så att pengar inte kan tas ut utan överförmyndarens tillstånd. Studiehjälp Bestämmelser om studiehjälp finns i studiestödslagen. Studiehjälp består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Det betalas som längst ut till och med det första kalenderhalvåret det året den studerande fyller 20 år. Studiehjälp betalas liksom barnbidrag ut till vårdnadshavaren eller den studerande om han eller hon är myndig. Om det finns särskilda skäl kan studiehjälp för en omyndig betalas ut till socialnämnden eller till familjehemmet. Tillfällig föräldrapenning Familjehemsföräldrar har rätt till tillfällig föräldrapenning, det vill säga ersättning för ”vård av barn”, precis som andra föräldrar. Tillfällig föräldrapenning utbetalas till familjehemsföräldrarna efter anmälan till försäkringskassan. Underhållsbidrag och underhållsstöd Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader. Socialnämnden får i sådana fall, enligt 8 kap. 1 § andra stycket SoL, uppbära underhållsbidrag som avser barnet. En förälder som uppbär underhållsstöd från Försäkringskassan har inte rätt till det för sådan kalendermånad då barnet under hela månaden vårdats i familjehem. Umgänge Barn i familjehem har enligt både SoL och LVU rätt till umgänge med föräldrar och andra närstående som t ex syskon. Även barnkonventionen lyfter barnets rättigheter att ha kontakt med sina föräldrar, i de fall de inte bor tillsammans, så länge det är för barnets bästa. Socialnämnden kan i undantagsfall besluta om inskränkningar i umgänget om barnet är omhändertaget enligt LVU och det bedöms nödvändigt med hänsyn till barnets bästa. Placeringar enligt SoL bygger på att föräldrar och socialnämnd kan komma överens i umgängesfrågan. Barns och ungas inställning till umgänge ska också tillmätas betydelse. För mer information om umgänget emellan familjehemsplacerade barn och deras föräldrar samt andra närstående hänvisas till kap 2 och 5 i boken Ett hem att växa i. Upphörande av placeringen Vård enligt SoL är frivillig och ska upphöra när vårdnadshavaren eller ett barn över 15 år begär det. Om de lagliga förutsättningarna är uppfyllda kan socialnämnden ansöka om omedelbart omhändertagande eller flyttningsförbud enligt LVU. Om vårdnadshavaren eller barn över 15 år begär att vård enligt LVU ska upphöra ska socialnämnden ompröva sitt beslut om vård. Socialnämnden ska då inleda en utredning för att kunna ställning till frågan (s k hemtagningsutredning). Familjehemmet 3-2015 9 Socialnämnden ska även på eget initiativ pröva om vården kan upphöra när det finns skäl till det. Vård enligt LVU p g a föräldrarnas bristande omsorg (§2) ska upphöra senast när den unge fyller 18 år. Omhändertagande p g a eget beteende (§3) kan som längst pågå tills den unge fyller 21 år. För andra frågor kring vårdens upphörande såsom förberedelser, rätt till stöd etc. se kapitel 2, 5 och 8 i boken Ett hem att växa i. Vårdnadshavare Även när barnet är familjehemsplacerat kvarstår i de allra flesta fall dess föräldrar som vårdnadshavare. Om vårdnadshavaren dör tillsätts en särskilt förordnad vårdnadshavare, som då träder in i föräldrarnas ställe. Vårdnadshavarens ansvar och rättigheter regleras i föräldrabalken. När barnet är omhändertaget i enligt med LVU är vårdnadshavarens bestämmanderätt till viss del inskränkt. För mer information om frågor kring vårdnadshavarens roll vid familjehemsplaceringar se kapitel 2 i boken Ett hem att växa i. Vårdnadsöverflyttning När ett barn varit familjehemsplacerat i samma familjehem i tre år skall socialnämnden enligt 6 kap 8 § SoL särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Överflyttning av vårdnad regleras i Föräldrabalken. För mer info rmation om överflyttning av vårdnad till familjehemmet se kapitel 2 i boken Ett hem att växa i. Övervägande / Omprövning Socialnämnden ska överväga vården minst en gång var sjätte månad för barn som är placerade enligt SoL och enligt 2 § LVU. För unga som är placerade enligt 3 § LVU ska socialnämnden ompröva vården var sjätte månad. Vill du bli familjehem? För mer information om övervägande och omprövning av vården se kapitel 2 i boken Ett hem att växa i. Ring 0515-180 30 så berättar vi mer. www.familjehemsverksamheten.se 10 Familjehemmet 3-2015 – Nu är jag förbannad! Jag tog ganska nyss studenten, en blytung sten lyftes med detta från mina axlar. Stressen, proven och inlämningarna är nu ett minne blott. Men innan detta inträffade något, något mycket sorgligt. En flicka kidnappades. Den här dagen hade jag fått reda på mitt betyg på min sista historiainlämning och jag håller stolt den tillbakalämnade uppsatsen i handen som har ett lysande B skrivet på framsidan bredvid mitt namn. Jag ser mammas bil när jag kommer ut och skall just precis kasta fram uppsatsen om Anne Boleyn och Henrik VIII i knät på henne när hon visar att hon talar i telefon. Personen hon talar med är upprörd hon gråter, skriker och har uppenbarligen – panik. Är det inte skrämmande att alla människor i världen har olika förutsättningar? Förutsättningarna är som en slumpartad lottdragning där risken för nitlott är lika stor som för jackpott – om inte större. Jag är ett sådant där lyckligt lottat barn med en trygg uppväxt tillsammans med en älskad syster, en fantastisk mamma och en vänlig, ack frånvarande, pappa. Någon ekonomi att skryta om har vi inte haft men vi har inte behövt gå hungriga heller, aldrig lagt oss i sängen med kurrande magar och aldrig, aldrig behövt fundera på om det funnits proviant när vi varit hungriga. Min mor däremot växte upp i en fattig familj med en ”mamma som gjorde så gott hon kunde” och jag vill lova att en påkörd grävling hade större förutsättning att överleva än vad min mamma hade, men hon gjorde det och det kommer aldrig att finnas någon som jag beundrar så mycket som hon. Om jag satt framför er läsare nu skulle jag vilja göra ett test, räck upp handen alla ni som någon gång i skolan/ teatern/bland kompisarna tvingats göra det plågsamma ”tillitstestet” – för er som har glömt, när man ställde sig framför en kompis och föll handlöst bakåt samtidigt som man bad till gud om att den bakom skulle fånga. Jag skulle alla dagar i veckan kunna falla bakåt med kraften av en bulldozer och vara säker på att min mamma skulle fånga mig med varma armar och viska i mitt öra vad som i den situationen skulle göra mig trygg, medans hon inte ens skulle blivit uppfångad på ett fullt trafikerat torg, inte ens av myndigheterna. Förstår vi varandra nu? Bra. Jag vet inte hur många gånger om året vi tvingas ta del av olika rapporter och undersökningar om socialtjänsten – allt för ofta med en negativ klang. Det skrämmer mig. Likt en demon med långa armar sprider sig en propaganda om allas rätt till sina barn, oavsett vad, i samhället. @ #! !! Att få barn är numera inte enbart en rättighet som gäller alla med en livmoder utan det är även en rättighet att få ta hand om dem utan att bli ifrågasatt. Trots bevis om misär och misshandel slåss människor med näbbar och klor för att dessa föräldrar skall få hem sina barn igen och det är alltid, alltid socialen som är boven i dramat. De flesta föräldrar är fantastiska, ja. De flesta föräldrar slår inte sina barn, nej. De flesta föräldrar vet att man inte kokar välling, ja. De flesta föräldrar vet att man alltid sätter barnet i första rummet, ja. Men de som ändå gör det, de som slår, de som kokar välling och skållar barnen i munnen samt de som inte har förmågan att prioritera barnets säkerhet skall inte få vara föräldrar. Socialtjänsten skall granskas, ja precis som föräldrarna. Men vi kan inte samtidigt till 100% lita på biologiska föräldrars allsmäktiga förmåga till föräldraskap. Jag vet inte om det finns någon annan debatt där paralleller dras åt alla håll över barnens huvud utan att ta hänsyn till barnet. Hur ofta hör vi barnens röst i debatten? Inte så ofta. Den kidnappade flickan är fortfarande försvunnen och idag har jag tappat hoppet om att hon skall återfinnas. Mamman har vunnit, barnet har förlorat och debatten om att man har rätt till sitt biologiska barn har fått en ny skrämmande kraft. Snart kommer det svärma över av kidnappade barn som faller bort i systemet, barn som ”bara kommit hem” och är det inte skrämmande? För mig är det rysligt. Ett av mina favoritcitat från en av mina favoritpersoner är: the worst things in life come free to us – och jag kan inte komma på en situation när det passar in bättre än nu. Hälsningar ett tryggt nu-mera-vuxet-barn som börjar bli trött på att se otrygga barn, svikna barn. Familjehemmet 3-2015 11 Familjehemskonferens 2015 Efter en hel del strul och en hel del mailtrafik satte jag mig på tåget i Katrineholm 07,10 den 9 september mot Göteborg. Resan gick bra och jag tog en taxi till Elite Park Avenue Hotel där den åttonde i raden av familjehemskonferanser skulle gå av stapeln. Eftersom vi i styrelsen hade missat sista anmälningsdagen blev jag inte registrerad och var alltså inte självklart med på föreläsningar och förtäring, endast middagen på torsdag kväll ingick i mitt paket. Första timmarna var det en förbril aktivitet ibland oss 18 utställare, borden skulle göras i ordning. På borden trängdes information, reklampennor, reklamreflexer, böcker och godis och mycket mera. Utställarna var utspridda i tre olika rum, rum där man även serverade kaffe, förfriskningar och mat, detta medförde att det var lätt för besökare att mingla runt och ta del av information från olika utställare. När den första stora föreläsningen satte igång smet jag iväg till mitt hotell för att checka in, ett litet gemytligt hotell inte långt ifrån händelsernas centrum. Tillbaka lagom till fikapaus och första mingelrundan för besökarna. Jag som inte bara är med i FRs styrelse utan även är familjehemsförälder sedan 30 år visade upp mig i min nya tröja som jag beställt av EvaLena Edholm. ”STOLT FAMILJHEMSFÖRÄLDER, JAG GER MÖJLIGHETER” Detta gav mig många glada miner och många uppmuntrande kommentarer, jag fick också möjlighet att sprida information om FR och dela ut tidningar och inbetalningskort till prenumerationer. Dag två började med ett migränanfall och en förmiddag i sängen. Mina kära bordsgrannar höll ställningarna vid utställningsbordet denna förmiddag. Eftermiddagen var jag åter på plats, det märktes tydligt att många redan tagit del av den information dom ville ha, inta alls lika många intressenter denna dag. Denna dag avslutades med en festmiddag, som jag tyckte var mer välbesökt än tidigare år. Det bjöds på god mat och bra musik och dans och mycket trevligt sällskap. När man träffar nya vänner med samma intressen vill man ju utnyttja många timmar på dygnet, så efter middagen fortsatte ett gäng ut på stan. Lite gott att dricka, många glada skratt och många inte minst lika intressanta diskussioner så tackade jag för mig vid 01,30. Dag tre var det ganska tunt med folk, många hade åkt och många droppade av under dagen. Vid halv tolv började vi alla att plocka ner våra bord, bytte lite information med varandra, även vissa visitkort bytte ägare. Avslutade dessa tre dagar i Göteborg med att ta en matpåse och bege mig till stationen. Tågresan hem gick också bra och i Katrineholm möttes jag av min älskade familj! Och hemma väntade en överraskning! Jag vill ge en stor eloge till personalen under konferensen som såg till att dessa tre dagar gick smärtfritt. På fyra ställen serverades kaffe, förfriskningar och mat och det fanns inget att klaga på. Alltid snyggt och rent och väl påfyllt. Trevlig personal som verkligen gjorde det där lilla extra så att alla skulle trivas. Vid datorn: Jeanette Andersson 12 Familjehemmet 3-2015 Utställare under konferenser: Seminarier på konferensen: * Aleris Nåjden * Alpklyftan Vård AB *Attendo * Brizad behandlingskonsult AB *Faco * Familjehemmens Riksförbund *Familjehemscenter * FamiljehemsGuiden AB *Familjehemspoolen * Familjeresurs Väst AB *FSF * Gryning Vård * Humana Individ och Familj * Lindberg utveckling AB *RFF *Skyddsvärnet * Stiftelsen Bergslagsgårdar * Svenska Familjehem * * * * * * * * * * Regional samverkan inom familjehemsvården – en möjlighet att lyckas i den enskilda kommunen När familjehemmen själv får välja Att växa genom att våga utmana sig själv Min backpack – en resa med många stopp Arbeta med biologiska föräldrar inom Förstärkt familjehemsvård Jiddra hem Grundutbildning för somaliska familjehem som har ensamkommande barn Mammakampen – hur lagar man trasiga barn Hur förvaltar vi gemensamma barn Hur lyckas som familjehem Föreläsningar på konferensen: * * * * * * * * * * Kunskap, insikt och bemötande Barn och trauma Det är dödsviktigt att prata om döden Mellan stat och klan – Somalia Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa Rekrytering till våldsbejakande extremist Barn, familj och flyktingskap Mina erfarenheter av att vara i kontaktfamilj Hem. Om sociala myndigheters omhändertagande av barn med utgångspunkt i Sofia Rappe Johanssons liv Kris och trauma Familjehemsmöten Sverige Sveriges första Ungdomsorganisation Familjehemsmöten för barn och unga som inte kan bo hemma skalar upp och gör succé på sitt första Nationella Event som hölls på Conventum i Örebro den 17 oktober 2015! Vilket kanonår för barnen och ungdomarna, Almedalen, där Cecilia Grefve lyssnade till barn och unga som tidigare inte hade någon röst fick berätta om hur vuxna ignorerade dem i beslut som berörde deras framtid och hur syskon separerades. Nu är några av dem med i Unicefs ”Röster från Bänken” lyssna och rösta om du inte redan gjort det, gör det! ”Varje dag fattas beslut som berör barn i utsatta situationer. Men barnen själva får sitta på bänken och se på när vuxna fattar beslut som kommer att påverka hela deras liv.” Den Nationella heldagen producerades av barnen och ungdomarna för att visa att vi måste arbeta tillsammans för att göra livet lättare för alla barn och unga som inte kan bo hemma! Fyra moderatorer skötte om scenen och berättade även om vad #JiddraHem gjort för att de ska kunna arbeta och driva egna frågor som behöver förändras. Sammanlagt var det 22 barn och unga som arbetat med den Nationella heldagen! #JiddraHem sänds på torsdagar 20.00 och produceras av barn och unga som inte kan bo hemma! Ladda ner Jiddr, du kan bara lyssna eller delta. Tack vare att BO, Barnombudsman nen Fredrik Malmberg visade sin uppskattning och ”Twittrande” Är på #famhem15 med många familjehemsföräldrar, barn och unga. Så viktigt möte där unga får komma till tals! Bestämdes det på plats att vi måste ha en Nationell heldag för barn som inte kan bo hemma, som återkommer varje år och där barn och unga får komma till tals! Tillsammans med många eldsjälar runt om i Sverige skriver vi historia och lyfter barnens rättigheter. Om du vill vara med, hör av dig och vet du barn och unga som har åsikter, Amanda och Lina fixade pyssel. behöver vänner, och är helt underbara och som inte kan bo hemma tipsa dem då om allt kul vi gör och hos oss sitter inte en enda unge på bänken! Reza Mosavi, Integrations Ambassadör för Familjehemsmöten Sverige E-post [email protected] Familjehemmet 3-2015 13 Familjehem för fjärde gången Anki Komdrup och Carina Fjellner i Hyssna utanför Göteborg har nu sitt fjärde familjehemsplacerade barn hos sig. ”När socialtjänsten ringer och ett barn behöver stöd så går det inte att säga nej”, säger de. Redan när paret träffades för många år sedan fanns det första familjehemsplacerade barnet med i bilden. Det var Anki som tog hand om sin systers då 14-åriga dotter, eftersom systern inte själv kunde ta hand om barnet. Sju år senare flyttade barnet hemifrån, men de har fortfarande daglig kontakt och en väldigt nära relation. När hon flyttat fanns utrymme hemma hos Carina och Anki för ett nytt barn. De bodde då i en lägenhet i Partille utanför Göteborg, men renoverade på sin sommarstuga i Hyssna i Marks kommun. Barnet som kom hade en massiv problematik. Carina hade möjlighet att vara hemma på heltid och fick stötta med allt. Sjukvårdskontakter, socialt, psykiskt och fysiskt. Barnet, som var i 15-årsåldern, kunde inte vara ensam långa stunder och uppdraget blev ett dygnet-runt-uppdrag på ett annat sätt än tidigare. – Jag har aldrig varit så mycket på sjukhus som under den perioden. Det var en otroligt jobbig tid på många sätt. Barnet som kom till oss hade en stor problematik på grund av omständigheterna hon vuxit upp i, säger Carina. När hon flyttade tog paret en paus och fokuserade på sin relation och renoveringen av huset. Det röda trähuset på landet blev ett året-runtboende och paret bosatte sig där permanent. När socialtjänsten återigen ringde om ett nytt barn kunde de inte säga nej. – Först handlade det om stöd någon helg i månaden till en tonårig tjej. Vi umgicks, gick på Liseberg och fikade. Det fungerade väldigt fint redan från början, minns Anki. Det var i höstas. Ganska snart ut tryckte Josephine, som nu fyllt 18 år, att hon ville flytta till Carina och Anki. Det fungerade inte alls hemma och socialtjänsten såg också som enda utväg att hon skulle få ett nytt hem. Josephine flyttade in i februari och kan nu landa bit för bit och börja bearbeta händelser från det förflutna. Carina och Anki finns hela tiden med som ett stabilt stöd. – Det betyder jättemycket för mig att bo hos Anki och Carina och jag har förändrats mycket. Jag är mer självsäker och klarar saker. Jag är inte ledsen lika ofta som innan, säger hon. Nu går hon i gymnasiet, träffar vänner och pojkvän och lever ett tryggt liv i sitt nya hem – något hon aldrig tidigare upplevt. Med sina föräldrar har hon ingen eller lite kontakt, men hon jobbar på att hitta sätt att ha kontakt med syskon. så de lagar mat tillsammans. Anki, som själv jobbar på kommunen med barn och familjer som behöver stöd, har mycket professionell erfarenhet att stödja unga människor i kris. – Jag brukar ta samtalen när det behövs. Vi kan sitta många timmar och prata igenom saker. – Det är kärlek, stabilitet och trygghet som behövs. Någon som finns där hela tiden och på allvar bryr sig, säger Anki. Hypersociala hunden Doris gör också sin del. Hon älskar Josephine och vice versa och de tar skogspromenader tillsammans efter skolan. Mathilda Andersson Fakta: Josephine vill inte uppge sitt efternamn eller vara med på bild på grund av hennes tidigare utsatthet. Carina och Anki tar delvis lite olika roller i sitt familjehemsföräldraskap. Carina är kock och älskar att laga mat, något som även Josephine gör, Barns och ungas rätt vid tvångsvård, SOU 2015:71 Syftet med utredningen om barns och ungas rätt vid tvångsvård har varit att stärka rättssäkerheten och barnens rätt. I betänkandet läggs bland annat förslag om att nuvarande lag, LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, ska upphöra och ersättas av en ny. 14 Familjehemmet 3-2015 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm – AB Örebro – T Södermanland – D Värmland – S Christina Jansèn 08-740 24 07 Gizela Wizell 070-514 70 59 Ylva Gavell Söderström 073-640 42 68 Ann-Christin Larsson 0157-408 63 Västmanland – U Östergötland – E Maria Bergman 070-848 71 40 Maria Bergström 0141-810 44 Kronoberg – Kalmar– GH Annette Andréen 0485-722 98 Västsverige – P+O Gudrun Atleflo 0320-594 04 Västernorrland – Jämtland – XYZ Magnus Lorentzon 070-603 93 33 Monica Fahlén 0611-607 91 www.familjehem-xyz.se Halland – N Calle Bonath 0735-39 44 54 Västerbotten – AC Rolf Ringsell 070-390 43 91 www. familjehemsforeningen.se Norrbotten – BD Ann-Louise Larsson 073-055 33 53 Dalarna – W Telle Söderberg 070-520 40 87 Södertälje – AB Maria Bergman 070-848 71 40 VA. Östergötland Maria Bergström 0141-810 44 Ödeshög Margot Pettersson 0144-318 97 Förbundsstyrelsen Ordförande: Susann Vikberg, Snårvägen 7, 961 44 Boden, 0921-649 88, 070-323 14 29. [email protected] V. ordf: Maria Bergman, Gullvivestigen 20, 153 31 Järna, 070-848 71 40. [email protected] Familjehemsträffar i Norrbotten Vi kommer att ha föreläsningar i länet under hösten, hoppas ni kan komma. 2 November kl. 18.30 Nystadens Förskola i Kalix Föreläsare: Liselotte Krantz 10 december kl. 18.00 Föreningarnas Hus i Luleå Föreläsare: Maria Leijon 20 januari kl. 18.30 Piteå Kaleido, Storgatan 44 Föreläsare: Consilium Individ & familj Anmälan till ordförande Annlouice Larsson [email protected] Sekreterare: Calle Bonath, Olofsred, 511 98 Hyssna, 073-539 44 54. [email protected] V. sek: Ann-Louice Larsson, Orrstigen 36, 952 35 Kalix, 073-055 33 53. [email protected] Ledamot: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1A, 388 40 Trekanten, 072-195 03 55. [email protected] Ledamot: Ann-Christin Larsson, Anneberg Lugnet, 648 31 Hälleforsnäs, 070-948 03 62. [email protected] Suppleant: Carita Stenbacka, Telefonvägen 15, 126 37 Hägersten, 073-986 29 50. [email protected] Rådgivare Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden Kassör: Hans Larsson, Anneberg Lugnet, 648 31 Hälleforsnäs, 070-554 08 63. [email protected] 08-18 76 02 070-848 71 40 070-520 40 87 070-730 36 48 0480-503 55 070-554 08 63 0320-390 36 070-514 70 59 0570-153 16 090-390 43 0923-137 21 0921-649 88 Suppleant: Jeanette Andersson, Ekvägen 12, 640 10 Högsjö, 076-336 27 88. [email protected] Suppleant: Gizela Wizell, Lännäs 1312, 715 93 Odensbacken, 070-514 70 59. [email protected] Revisor: Christina Jansén, Myrstuguvägen 283, 143 32 Vårby, 08-740 24 07. Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11, 696 73 Aspabruk, 0583-504 63. Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix, 070-549 59 36, [email protected] Familjehemmet 3-2015 15 Familjehemmens Riksförbund St. Malmsvägen 7 641 50 KATRINEHOLM Vi söker familjehem/behandlingsfamiljer! Vi arbetar med behandling för psykosocialt utsatta barn och ungdomar. I behandlingsfamiljen får barn och unga en trygg omvårdnad, en möjlighet till ny anknytning och goda förebilder. På kontoret i Enskede, Stockholm får barn/ungdomar terapi medan behandlingsfamiljen tar del av handledning, utbildning och personalträffar. Även ursprungsfamiljen får hjälp att utveckla sin föräldraförmåga genom föräldrasamtal och föräldrautbildning. Vi är ett stort gäng som trivs bra ihop – och skulle vilja bli fler! Vi är 23 behandlingsföräldrar, 7 terapeuter, 1 pedagog, 1 administratör och 36 barn/ungdomar. Har du kanske varit familjehem tidigare och skulle vilja utvecklas i arbetet? Har du intresse, tid och lust att hjälpa barn med psykosociala svårigheter att komma igen? Ring, mejla eller ansök direkt på vår hemsida där du även kan läsa mer om oss! bof.teamtailor.com Vx 08-600 46 96 [email protected] Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Forum för familjevård www.forumfamiljevard.se Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se tel 0921-649 88, 0150-780 10 www.familjehemmensriksforbund.se [email protected] FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: [email protected] eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se
© Copyright 2024