Språkförskolekonferens 2015
2015-08-28
Pragmatiska svårigheter hos
förskolebarn:
Vad är det egentligen?
Pragmatisk förmåga - definitioner
 Användning av språk i socialt samspel på ett adekvat
sätt i en viss given kontext
(Bishop, 1997)
Lisen Kjellmer, leg. logoped, Ph.D.
Karolinska Sjukhuset & Karolinska Institutet
Föreläsning vid Språkförskolekonferens
 Hur språket används i samspel med andra i bestämda
situationer
(Nettelbladt, 2013)
 Användning av lingvistiska och icke-lingvistiska
förmågor i kommunikativt syfte
(Perkins, 2010)
28 augusti, 2015
 Olika discipliner – olika synsätt/definitioner
Två olika perspektiv på pragmatik
som är viktiga att känna till
Social kommunikation
 Vidare begrepp än pragmatik med fokus på social interaktion
 ”samverkan mellan social interaktion, social kognition,
Språklig
pragmatik
Perkins, 2007
Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D.
pragmatik (verbala och icke-verbala aspekter) och språklig
bearbetning (impressiv & expressiv)”
(Adams, 2005)
Språklig &
icke-språklig
pragmatik
 T ex beskrivning av hur ett barn:
- tar sig in i kamratgrupp
- upprätthåller ett samarbete
- upprätthåller samtal, förhandlar och
löser konflikter med kamrater
1
Språkförskolekonferens 2015
2015-08-28
Observation och beskrivning/analys av pragmatiska
beteenden utifrån Roth & Spekmans (1984) ramverk
Tre huvudområden:
I.
Kommunikativa funktioner
II.
Presupposition (för-antaganden)
a)
b)
III.
Informationskvalitet
(Anpassning till social kontext)
Organisation av samtal och berättande
På alla nivåer måste hänsyn tas till
interaktionskontexten!
Presupposition/För-antaganden (Protokoll 2)
Protokoll 2
Informationskvalitet
 Talarens förmåga att ta kommunikationspartnerns perspektiv
och utifrån denna kunskap avgöra lämplig kontext och form
för ett meddelande
Informativt, vagt, tvetydigt, övertydligt?
 Bygger på förmågan till ”Theory of Mind” men är det språkliga
För mycket eller för lite info?
 Protokoll 2 tänkt för barn med språklig utvecklingsnivå
Är nya referenter/ny info
tydligt etablerade för
lyssnaren?
uttrycket av ToM
motsvarande ca 3 år
 Aspekten ”Anpassning till social kontext” bedöms inte i
protokollet
(t ex om barnet talar olika till olika kommunikationspartners)
Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D.
2
Språkförskolekonferens 2015
Exempel Informationskvalitet:
Bedömning av pojke 4:4 år
Ger ofta tillräcklig information vid svar på konkreta
frågor, också om tidigare händelser (t ex vad han ätit till
frukost), och på mer resonerande frågor av typen
varför-därför, men ger ibland för lite information.
Uppvisar vissa svårigheter att beskriva och förklara
tokigheter på bilder på ett tydligt sätt. När han
pratar/berättar mer spontant ger han ofta för lite
bakgrundsinformation till lyssnaren. Han tydliggör då
inte ny information eller nya referenter för lyssnaren
och anpassningen till samtalspartnerns behov brister.
Protokoll 2 - Organisation av
samtal och berättande
1. Turtagning och dialogstruktur –
fungera som talare och lyssnare, upprätthålla dialog
över flera turer, inte avbryta abrupt
2. Samtalsämne –
introducera, byta och avsluta ämne, hålla röda tråden,
”topic shift” och ”topic drift”
3. Reparation av missförstånd –
upptäcka och reparera missförstånd.
Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D.
2015-08-28
Protokoll 2
Organisation av samtal och berättande

Barnets förmåga att fungera i och bidraga till den
pågående strömmen av diskurs (konversation eller
berättande)

Förmåga att fungera både i rollen som talare och
lyssnare och att växla däremellan

Aspekt 1: Turtagning och dialogstruktur
Aspekt 2: Samtalsämne
Aspekt 3: Reparation av missförstånd
Exempel Organisation av samtal och berättande:
Bedömning av pojke 4:4 år
Turtagning kan etableras över några turer och fler om vi pratar
om hans favoritintressen/favoritämnen (djur, särskilt
hundar/valpar), som han återkommer till frekvent under hela
sessionen. Fungerar dock bättre som talare än som lyssnare.
Börjar ofta prata/berätta utifrån sina egna tankar och fantasier
som oftast kretsar kring hans favoritämnen, eller styr en
pågående konversation till dessa ämnen. Det blir då mer en
monolog än en dialog.
Ämnesglidning förekommer ofta (topic drift) liksom byte av
samtalsämne (topic shift) från det som introducerats av u.t.
Återkommer då ofta till sitt favoritintresse men med lite olika
fantasiinslag, ofta kopplade till föremål/leksaker i rummet.
Upptäcker sällan kommunikativa missförstånd och har svårt att
förtydliga på uppmaning.
3
Språkförskolekonferens 2015
Protokoll 1 & 2
Icke-verbal kommunikation
Exempel:
Ögonkontakt
Mimik
Gester
Kroppshållning
Proximitet – avstånd till samtalspartnern
Protokoll 1 & 2
Övergripande samspel och ömsesidighet
Exempel:
Övergripande kontakt, vilja att kommunicera,
övergripande förmåga till samspel, turtagning och
delad uppmärksamhet
2015-08-28
Exempel Icke-verbal kommunikation:
Bedömning av pojke 4:4 år
Ögonkontakten är överlag bristande och upplevs ofta som
flyktig men sekvenser av adekvat blickkontakt finns.
Checkar av samtalspartnern med blicken ibland men inte
frekvent. Koordinerar tal och blick ibland men inte heller
det frekvent. Ögonkontakten brister mer när han börjar
prata/berätta om sitt favoritämne och det blir mer av
monolog.
Överlag mimikfattig. Noterar ingen spontan användning av
beskrivande gester idag. Kommer fysiskt nära u.t. trots att
vi endast träffats vid ett tidigare tillfälle (ex: tar handen
redan i väntrummet; lutar sig mot/klänger på u.t. när han
sitter bredvid).
Exempel Övergripande samspel och
ömsesidighet: Bedömning av pojke 4:4 år
Ger en hel del kontakt och interagerar verbalt i hög
utsträckning. Tar många initiativ till kommunikation och
vill berätta saker.
Vid första intrycket ter sig kontakten ömsesidig eftersom
han är så verbal och kan svara på frågor, men efterhand
blir det tydligt att ömsesidigheten ofta är begränsad och att
kommunikationen i stor utsträckning utgår från hans egna
behov, idéer, fantasier och favoritintressen dit han
återvänder gång på gång på ett sätt som snarast upplevs
stereotypt repetitivt.
Ställer också själv en hel del frågor, men dessa blir också
repetitiva och han ställer ofta frågor om sådant han redan
vet svaret på.
Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D.
4
Språkförskolekonferens 2015
2015-08-28
Videoexempel – Åsa 5 år

Paralingvistiska aspekter
(signallerar attityd eller känsla; särdrag som är lagda ovanpå talsignalen)
 Prosodi (intonation, betoning, talhastighet)
 Röstkvalitet
 Röstintensitet
 Talflyt
 Förståelighet
Använd KS Protokoll 2 för att beskriva Åsas
pragmatiska beteenden (svårigheter, men även
styrkor).
Här hittar du formulär och manual!
 http://www.karolinska.se/for-vardgivare/kliniker-och-
enheter-a-o/kliniker-och-enheter-a-o/logopedkliniken1/
Se länk till höger på sidan.
ELLER
 googla helt enkelt ”logopedkliniken karolinska
pragmatik” så bör en direktlänk komma upp överst bland
sökresultaten
 En del inkluderar dessa aspekter– men kan påverka
kommunikation/ samspel.
Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D.
5
Språkförskolekonferens 2015
2015-08-28
Ny svensk bok om pragmatik
av Nettelbladt & Salameh
Primära och sekundära pragmatiska svårigheter
(Cummings, 2009, Nettelbladt, 2013)
Primära svårigheter
 Vissa (eller stora!)






Vad är normalt respektive avvikande?
Ingen statistisk definition (normalfördelning)
Begränsad data om typisk utveckling
Varierar med kontexten
Individen i samspel med omgivningen
Kulturella skillnader
”Normaludda”
Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D.
 Språkliga problem centrala,
vilka sekundärt orsakar
problem i interaktionen
 Relativt fåordiga
 Bidrar inte substantiellt till
samtalet
 Framför allt fonologiska och
grammatiska problem, men
kan även ha lexikala
problem och bristande
språkförståelse
Pragmatiska svårigheter – Diagnostisering
Pragmatiska svårigheter - Diagnostisering







samspelsbrister
Språkligt rätt ok (ytligt sett)
Relativt mångordiga
Svårt följa samtalsregler
Tar ibland för många
samtalsinitiativ och/eller
avbryter
Vissa svårigheter med sociala
regler
Kan ha lexikala problem och
bristande språkförståelse
Sekundära svårigheter

Pragmatisk språkstörning /
Pragmatic Language Impairment, PLI
(OBS! Tidigare: Semantisk-pragmatisk språkstörning)

Klinisk undergrupp med tydliga/primära pragmatiska svårigheter och
(relativt sett) gott strukturellt språk

Används både diagnostiskt och beskrivande

Kontinuum: PLI mellangrupp till (S)LI och ASD

MEN även barn med LI + pragmatiska svhr

Debatt huruvida PLI är en form av autismspektrumstörning
6
Språkförskolekonferens 2015
Pragmatiska svårigheter - Diagnostisering
 Diagnos enligt Svensk foniatrisk-logopedisk diagnosklassifikation
1998 undergruppering till ICD-10:
•
Pragmatisk språkstörning F80.2C
 Inga enhetliga kriterier för vad pragmatisk språkstörning är och
när det får diagnostiseras
 Differentialdiagnostik:
- Autismspektrumstörning (misstänk alltid!)
- ADHD
 DSM-V: Social Communication Disorder
“individuals who have significant problems using verbal and nonverbal
communication for social purposes, leading to impairments in their ability
to effectively communicate, participate socially, maintain social
relationships, or otherwise perform academically or occupationally.”
Social Communication Intervention Project:
SCIP Interventionsramverk

Social förståelse och social interaktion

Pragmatik

Språkligt processande
2015-08-28
Pragmatiska svårigheter - Intervention
”Formalist view”
”Functionalist view”
 Träna/behandla enskilda
 Träna/behandla
pragmatiska beteenden
som är
försenade/avvikande jmf
med andra språkliga
förmågor
 Ex: Svara på frågor,
turtagningskonventioner,
ämneshantering
pragmatiska beteenden
inom ramen för bredare
socialt kommunikativa
beteenden och situationer
 ”Verklighetsnära” träning
 Mål: Ökad ”social
kompetens”
Material från OrdAF
Ex: Förståelse för sociala ledtrådar och icke-uttalad social
information, förståelse av känslor, förståelse för
vänskapsrelationer
Ex: Förståelse för informationskrav,
turtagningskonventioner, ämneshantering,
konversationstekniker
Ex: Utvidgat ordförråd, förståelse för figurativt språk,
förståelse av text och komplexa meningar
Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D.
7
Språkförskolekonferens 2015
2015-08-28
”If you can have a
conversation, you can
have a relationship”
Brinton, Robinson, & Fujiki, 2004
Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D.
8