Fokus: Drunkningsolyckor - Föreningen Sveriges Brandbefäl
RÄ NGSLEDAR E N NI DD NR 2 2015 30 Å R t 19 8 5 – 2 0 15 I FOKUS: Drunkning »Vill vi själva börja informera om våra insatser måste vi börja tänka om.« »Vilka informella regler har din räddningstjänst för lån av exempelvis verktyg och utrustning.« KÅSERI: Camilla Palmér, nödvändigt ARTIKEL: Certifiering av restvärde- ARTIKEL: Koll på juridiken skapar med bättre mediehantering. SID 31 ledare snart verklighet. SID 24–25 trygghet. SID 21 »Att testa hur det känns att vara i vatten med larmstället på, kanske inte är så dumt.« I FOKUS: Välutbildade och lämpliga ARBETSMILJÖ: Hur agerar man badvakter och livräddare. SID 14 med larmstället på i vatten? SID 33 INNEHÅLL Räddningsledaren #02 2015 7 17 28 34 Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, 115 87 Stockholm Telefon 010-480 40 05 www.brandbefal.se Årgång 30 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: 4 000 ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan www.brandbefal.se. Ansvarig utgivare: Ulf Lago [email protected] Telefon 0730-20 17 02 Redaktion: Ulf Lago, [email protected] Cecilia Uneram, [email protected] Per-Ola Malmqvist, [email protected] Evelina Edström, [email protected] Anders Jönsson, [email protected] Annonser & material: Tanja Nilsson, [email protected] 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen – korta nyheter 7 I FOKUS: DRUNKNING: Allt fler drunknar – Nollvision krävs för att bryta trenden 8 I FOKUS: DRUNKNING: 2014 – flest drunknade på tolv år 9 I FOKUS: DRUNKNING: Hur arbetar kommuner med vattensäkerhet? 10 I FOKUS: DRUNKNING: Inte dyrt med säkra b adplatser I FOKUS: DRUNKNING: Kommunala insatser viktiga för vattensäkerhet 13 I FOKUS: DRUNKNING: Fridykning – från ord till handling 14 I FOKUS: DRUNKNING: Livräddarskolan – ett center för vattenlivräddning! 15 I FOKUS: DRUNKNING: Vattenlivräddning behövs vid hälften av drunkningslarmen 16 I FOKUS: DRUNKNING: »Eftersök bör pågå i 90 minuter i kallt vatten« Nästa nummer utkommer 23 september. Manusstopp 26 augusti. 17 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Tragisk drunkningsolycka – barnet överlever, förälder omkommer 20 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Drunkningslarm – svåra för både larmoperatör och räddningsstyrka Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper. 21 IRL LEDARSKAPSSKOLA: Koll på juridiken skapar trygghet 22 FRISKVÅRD: Som fisken i vattnet 24 RVR-SKOLA: Certifierade restvärdeledare – snart en verklighet! 26 VÅRA KONFERENSER: Skadeplats. Framtiden är här – är vi? 27 VÅRA KONFERENSER: ISES. En helt ny konferens har tagit form! För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Jennie Lago För mer information och anmälan, www.brandskyddsforeningen.se/skadeplats I ORDFÖRANDES HUVUD: Om detta vill jag inte skriva i september… 12 Grafisk produktion: Mattias Sjöstedt, [email protected] KARLSTAD 23–24 SEPTEMBER 2015 5 Tidningen görs i samarbete med Utkiken. www.utkiken.net 28 TEKNIK OCH TAKTIK: IR-teknik som hjälpmedel vid brandbekämpning 29 TEKNIK OCH TAKTIK: Se under vatten trots dålig sikt 30 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: Brandskydd under byggtiden – hur sköts det? 31 KÅSERI: Nödvändigt med bättre mediehantering 32 ARBETSMILJÖ: Allvarligt tillbud – flytväst blåstes inte upp 33 ARBETSMILJÖ: Om du trillar i vattnet med larmstället på 34 STUDIENYTT: Två decennier av Kustbevakningens utbildning R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 3 I ORDFÖRANDES HUVUD HUR OFTA ÖVAR ERA STYRKELEDARE I SIN EGEN ROLL? INSATSDAG PÅ SRTC - Från 1595 kr per person Välj fritt 4 stycken insatser ur vår omfattande övningsbank utifrån er riskbild och behov Kursen vänder sig till: Brandmän, styrkeledare och insatsledare Deltagande per kurs: Max 10 brandmän + 3 befäl vid 2 samtidiga styrkor annars 5 brandmän och 1 styrkeledare Kurslängd: 1 dag Kursinnehåll: • Information om mål och genomförande • Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet • Larminformation till styrkan enligt aktuell rutin/metod • Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan spelas • Insatsen utvärderas Om detta vill jag inte skriva i september… Om du har läst denna ledarspalt i de nummer som kom i september 2013 och 2014, kommer du kanske ihåg vad de handlat om. Om inte, så ska jag berätta att båda har summerat en tragisk drunkningssommar. Eftersom den bästa olyckan är den som inte händer, så tar vi upp ämnet drunkning innan sommaren kommer. Förhoppningen är att detta kan ge dig som läsare mer kunskap om ämnet. Det minsta man kan begära är väl att någon statlig myndighet och något departement får någon form av samordningsansvar för frågan? Räddningstjänsten får ofta hantera drunkningsolyckor när de inträffat. Ett lika viktigt arbete har dock räddningstjänsten med att förhindra att drunkningsolyckor inträffar. Men msb:s årsuppföljning av Lagen om skydd mot olyckor över verksamhetsåret 2013, visar att endast ett 90-tal av landets cirka 160 räddningstjänstorganisationer arbetar aktivt med ett förebygga drunkningsolyckor. Och av de 4,2 miljarder som det varje år kostar att förebygga drunkningsolyckor, bidrar stat och kommun med endast en tredjedel. Siffrorna talar för sig själva – det finns utrymme för förbättringar och satsningar. Drunkningsdöden är rent statistiskt större än branddöden. Varför är det då så lite engagemang i samhället kring drunkningsproblematiken? Jag tror att förklaringen kan ligga i drunkningsolyckornas karaktär. Drunkningsolyckorna ger, likt fallolyckor, inga framsidor i tidningen med fascinerande bilder. De sker mer eller mindre i det tysta. De orsakar inga stora egendomsskador som skapar problem för försäkringsbolagen. Inte heller för samhället i stort skapar drunkningsolyckorna stora kostnader. Enligt msb:s analyser är samhällskostnaden för drunkningsolyckorna under ett år 700 miljoner, vilket är litet i jämförelse med till exempel vägtrafikens 22 miljarder. En annan bidragande orsak kan vara att drunkningsolyckor lider av samma sak som fallolyckor, ingen statlig myndighet har ett utpekat och samlat ansvar för frågan. När det gäller brandsäkerhet och trafiksäkerhet har stora steg tagits de senaste åren för att minska antalet omkomna, med två statliga myndigheter som drivande. Och man har lyckats väl med att minska såväl skador som dödsfall. Tyvärr finns inte samma utveckling inom drunkning och fallolyckor. Det minsta man kan begära är väl att någon statlig myndighet och något departement får någon form av samordningsansvar för frågan? Vi genomförde i slutet av april vårt femte och sista stopp på vår Roadshow. Vi hade då besökt fem platser i Sverige och träffat över 100 medlemmar. Vi har lyssnat in medlemmarnas syn på vår framtida verksamhet, vår värdegrund och vilka hjärtefrågor som medlemmarna har. Det har varit mycket bra dialoger, och från styrelsen vill vi tacka alla regionföreningar för er hjälp och alla medlemmar som deltog med kreativa idéer. Jag vill också tacka msb för deltagande på alla våra träffar. Det har varit mycket värdefullt att få dessa möten och kunna föra en dialog kring myndighetens framtida arbete för räddningstjänsten, och även få veta mer om utredningen om skogsbranden. Speciellt vill jag tacka för den välvilja till fortsatt och fördjupat samarbete ni visade. I slutet av april kom också beskedet att msb avvaktar med beslut om på vilka verksamhetsställen msb ska bedriva utbildning. msb avvaktar den mer omfattande utbildningsutredning som pågår i myndigheten under 2015 om hur msb ska få en ekonomiskt och kvalitativt hållbar utbildningsverksamhet. Naturligtvis ett lika välkommet som naturligt beslut. Ett så fundamentalt och viktigt område för den svenska räddningstjänsten som utbildning kan aldrig snabbutredas. Jag hoppas även frågan får mer uppmärksamhet inom Justitiedepartementet än vad som hittills synes varit fallet. ❑ Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 5 FÖRENINGSNYTT I FOKUS: DRUNKNING Nollvision Allt fler drunknar Nollvision Nytt i föreningen krävs för att bryta trenden – korta nyheter Jens åker till Brand2015 Roadshow avslutad Den 24 april avslutande vi vår Roadshow i Luleå. Vi hade då besökt fem platser och träffat över 100 medlemmar för att diskutera framtidens sbb. Resultatet av dessa möten har legat till grund för den verksamhetsinriktning för 2016–2018 som ligger på årsmötets bord. Vid alla våra möten var msb med i form av Mats Berglund och Jan Wisén. sbb vill rikta att stort tack till msb för deras deltagande. ❑ Ekonomi Det ekonomiska resultatet för 2014 slutade med ett överskott på 18 000 kronor. Årsredovisningen och andra årsmöteshandlingar finner du på hemsidans intranät. ❑ Kaare Brandsjös stipendiefond Du glömmer väl inte bort att du kan söka medel ur Kaare Brandsjös stipendiefond? Sista ansökningsdag är 15 augusti och du kan läsa mer om hur du ansöker på vår hemsida. I detta nummer kan du också läsa en artikel från förra årets stipendiater Albin Gudmundsson och Pontus Studahl, sidan 28. ❑ 6 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 Minnesanteckningar från Nordiskt möte I början av mars deltog vi på ett Nordiskt möte med våra nordiska brandbefälsvänner. Du kan läsa minnesanteckningar från mötet på hemsidan under fliken Internationellt. Sammanfattningsvis kan man säga att det händer mycket även i våra nordiska grannländer. ❑ Vi tycker till om insatsrapporten VI HAR FÅTT möjlighet att yttra oss om ett förslag till namnbyte på insatsrapporten till Grundläggande olycksundersökning. Vi öppnade upp för åsikter via hemsidan och dessa lade grunden till vårt yttrande. Du hittar yttrandet på hemsidan under fliken sbb Tycker. ❑ Vi tyckte till igen! Vi har även yttrat oss kring ett betänkande från riksdagen om att ändra lagstiftningen om undersökning av olyckor. Vi tyckte att den föreslagna förändringen innebär en risk för att färre olyckor skulle kunna undersökas av Haverikomissionen. Du kan ta del av vårt svar på hemsidan under fliken sbb Tycker. ❑ Under våren kunde den som är medlem i sbb ansöka om att få resa, boende och deltagande på Brand2015 betalt av föreningen. Vi fick in fyra ansökningar och tilldelade Jens Sentow Nielsen, Räddningstjänsten Halmstad, priset. Den sökande skulle själv motivera varför just han/hon skulle få pris. I Jens ansökan kan man läsa detta: »Jag har gått från brandman till arbetsledare för tsi (Team Särskilda Insatser) och samordnar all extern utbildning, är arbetsledare över vår skärsläckarenhet, koordinator för ett antivålds projekt vi kör för alla årskurs 9 i Falkenberg och Varbergs kommun«. ❑ Vi är inbjudna till MSB igen Vi har åter blivit inbjudna till msb för att prata utbildningsfrågor. Förra mötet var i december 2014 med anledning av den pågående översynen av msb:s utbildningsverksamhet. Från msb deltar bland annat avdelningschef Cecilia Looström och biträdande avdelningschef Jan Wisén. Vi återkommer med en rapport från mötet, som kommer hållas innan sommaren. ❑ Datum för Nordiska studieveckan Den Nordiska studieveckan fortsätter och i år är Norge värd! Den kommer att äga rum i Stavanger med omnejd under vecka 40. Håll utkik på hemsidan och våra sociala medier för mer information och hur du anmäler dig. ❑ Förra året drunknade 137 personer, det värsta året på tolv år när det gäller drunkningsolyckor. D essa mardrömsnivåer är inte acceptabla och Sverige måste anta en nollvision för antalet dödliga olyckor. Den måste kompletteras med en tydlig handlingsplan för hur detta ska bli verklighet. Sveriges riksdag beslutade 1997 att en nollvision ska gälla för antalet döda i trafiken i Sverige. En vision som enligt Trafikverket själva är »ett etiskt förhållningssätt, men utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. I nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv.« Dessa mardrömsnivåer är inte acceptabla och Sverige måste anta en nollvision för antalet dödliga olyckor. Sedan nollvisionen för trafiken fastslogs, har antalet omkomna nära halverats från omkring 550 till 290 personer. En fantastisk utveckling! Genomför vi motsvarande räkneexempel för drunkningar, ser vi att siffran sjunkit med cirka 15 procent, från omkring 140 till 120. Om utvecklingen istället hade motsvarat den inom trafiken, hade antalet omkomna genom drunkning idag legat på cirka 80 personer. Vi hade sparat omkring 40 liv, varje år. Trafikolyckor är inte den enda olyckstypen som omges av en nollvision från myndighetshåll. I oktober 2010 lanserade msb en nollvision för dödsbränder, med hänvisning till att det dör i genomsnitt 100 personer i bränder varje år. Den utveckling vi nu sett i två år i antalet drunknade omkomna, är helt oacceptabel och tillåter vi den att fortsätta, kommer det se betydligt värre ut om några år. Om utvecklingen fortsätter längre än så, kommer antalet omkomna genom drunkning att gå om antalet döda i trafiken inom två decennier. 1. Anta en nollvision för antalet omkomna genom drunkning Svenska Livräddningssällskapet arbetar sedan länge aktivt med en nollvision. En nollvision som – i likhet med noll En nollvision för drunkningsolyckor skulle kunna spara 40 liv. döda i trafiken 1997 – måste antas av Sveriges riksdag. Detta skulle vara en ovärderlig markering och vara första steget för att staka ut vägen för många myndigheter, organisationer och företag som arbetar med dessa frågor. 2. Anta en nationell plan för hur arbetet ska koordineras Det finns otroligt mycket kompetens och resurser på myndigheter och i civilsamhället, men rätt styrning saknas. Med en genomtänkt nationell plan, skulle arbetet konkretiseras och koordineras vilket skulle ge ett ökat incitament för samarbete mellan berörda myndigheter och de ideella organisationer som på olika sätt verkar drunkningsförebyggande. Svenska Livräddningssällskapets ambition är att på olika sätt stödja kommunernas och räddningstjänstens arbete för att minska antalet omkomna genom drunkning. Vi behöver också räddningstjänsternas stöd i opinionsarbetet för en nationell nollvision för omkomna genom drunkning. ❑ TEXT: Karin Brand, generalsekreterare Svenska Livräddningssällskapet FOTO: Mats Kostmann, Räddningstjänsten Östra Götaland R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 7 I FOKUS: DRUNKNING Statistik I FOKUS: DRUNKNING Vattensäkerhet i praktiken 2014 – flest drunknade på tolv år Enligt Svenska Livräddningssällskapets sammanställning omkom 137 personer i drunkningsolyckor under 2014. Det är den högsta siffran sedan 2002 då 149 personer omkom. I nte överraskande händer flest olyckor under sommarmånaderna, närmare bestämt 60 procent. De flesta badoch båtolyckor inträffar i mindre sjöar och vattendrag. Det kan förmodas att man här känner sig säkrare än i öppet hav och därmed omedvetet tar större risker. Detta gäller inte minst vid färd i fritidsbåt då en del, främst äldre, upplever det som onödigt att använda flytväst och att ha sällskap. Antalet förolyckade vid bad ökade till 49 personer under 2014. En ökning med tio personer som till del förklaras med det fina sommarvädret. Antalet omkomna i badolyckor de senaste tio åren är i snitt 26 personer per år. Många av de omkomna är över 50 år. Orsaken till att äldre omkommer är troligen dålig kondition i kombination med bristande simkunnighet och vattenvana samt olika sjukdomstillstånd. 120– 110– 116 109 100– 90– 80– Drunkningsolyckor 2013 och 2014 70– Fördelning män/ kvinnor 60– 50– 40– 30– 20 20– 10 8 2013 2014 Män 21 2013 2014 Kvinnor R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 Olyckor med fritidsbåtar minskade Antalet drunknade i samband med småbåtsolyckor har minskat från 30 till 21. Flera av olyckorna inträffade i samband med fiske och alkohol kan ha haft en bidragande effekt. Erfarenhetsmässigt vet vi att sex av tio har druckit alkohol i samband med drunkningsolyckor och fritidsbåt. Medelåldern bland de omkomna är hög och flera av de omkomna var över 70 år. Isolyckor 16 personer, samtliga män, omkom vid isolyckor under 2014. En ökning med åtta personer jämfört med 2013. Under de senaste tio åren har i medeltal 12,3 personer omkommit i isolyckor per år. Det kan jämföras med den föregående tioårsperioden då medeltalet var 19,2 omkomna. Vi kan alltså se en kraftig minskning av isolyckorna över tid. Under 2014 omkom fyra personer i samband med skoterfärd på is och tre i samband med andra fordon. Medelåldern bland de omkomna i isolyckor var 58,5 år. Övriga olyckor Under rubriken övriga olyckor finns 49 olyckor där det varit svårt eller inte gått att fastställa det exakta händelseförloppet vid olyckan. Främst rör det sig om troliga fall i vatten från bryggor och kajer. Män dominerar Under 2014 omkom fem barn och ungdomar under 19 år. Badolyckor dominerar och när det gäller de yngre barnen är orsaken troligen bristande tillsyn. Medeltalet omkomna barn och ungdomar för de första tio åren på 2000-talet är nio vilket kan jämföras med tolv under 1990talet och 16 under 1980-talet. Av det totala antalet omkomna under 2014 var 30 procent över 70 år, 47 procent över 60 år och 71 procent över 50 år. Medelåldern för män och kvinnor är densamma, 54 år. Av det totala antalet omkomna under 2014 var 85 procent män. Svagt sjunkande trend Det är svårt att se några tydliga tendenser om man studerar olika olyckstyper under den senaste tioårsperioden. Totalt är dock trenden svagt sjunkande. Att badolyckorna ökar under fina somrar är tydligt vilket syns för år 2006, 2013 och 2014. Det är annars svårt att se någon tydlig trend när det gäller denna typ av olyckor. När det gäller fritidsbåtar kan vi inte heller se någon tydlig trend i antalet drunknade. Då antalet fritidsbåtar enligt branschen har ökat kan det ändå innebära en relativ minskning över tid. Även denna typ av olyckor påverkas av väder men också varierande ekonomisk konjunktur. När det gäller isolyckor visar sammanställningen en minskning som störs av en topp år 2005, då större olyckor med flera inblandade samt fler skoterolyckor förklarar uppgången detta år. ❑ TEXT: Anders Wernesten, Svenska Livräddningssällskapet OM SLS STATISTIK ■ Svenska Livräddningssällskapets drunkningsstatistik bygger på data hämtad från flera olika källor: mediers rapportering, rapporter från våra egna lokala och regionala förbund, samt att uppgifterna kontrolleras med polis och räddningstjänst. ■ Statistikens stäms regelbundet av mot olika officiella källor, exempelvis MSB:s IDA-databas över räddningsinsatser, Socialstyrelsens dödsorsaksregister och Transportstyrelsens statistik över fritidsbåtsolyckor. ■ Sammanställningen redovisar omkomna genom drunkning i Sverige samt drunknade svenska medborgare utomlands – exklusive suicid. Hur arbetar kommuner med vattensäkerhet? Lagen om skydd mot olyckor ställer inte preciserade krav på kommunerna att arbeta med vattensäkerhet. Varje kommun har stor frihet att välja själv. Men hur ser det egentligen ut? Simkunnighet i skolan Alla elever som lämnar årskurs 6 ska enligt läroplanen kunna simma minst 200 meter och hantera nödsituationer vid vatten. Utbildningen för att klara detta startar ofta redan i årskurs 1–3. Avsikten är att skapa möjligheter för allmänheten att gratis, eller till ringa kostnad, få använda en riktig räddningsväst under kortare tid. E nligt årsuppföljningen som msb gjorde 2013 av kommunernas arbete med lagen om skydd mot olyckor, svarade 90 av omkring 160 räddningstjänstorganisationer att man verkar för skydd mot drunkningsolyckor så som det avses i 3 kap §1 i lagen om skydd mot olyckor. Men vad görs mer för vattensäkerhet i räddningstjänsten? Rättvik Kommun ska göra tillsyn Falun En anläggning i lagens mening är en plats som på något sätt gjorts i ordning och används för ett visst syfte av ägaren Västerås Stockholm eller nyttjanderättshavaren. Hamnar, kajer, badplatser och liknande vattennära Norrköping Nyköping (finns minst anläggningar kan betraktas som sådana. 2/3 av året) Linköping Kungshamn Där ska det finnas utrustning för livräddBorås Västervik ning vid olyckor. Kommunen ska utöva Göteborg tillsyn att detta skydd finns, vilket också sker i ett fåtal kommuner. Under 2013 Halmstad Kalmar genomfördes omkring 170 tillsyner av Helsingborg Karlskrona elva räddningstjänstorganisationer enligt Malmö msb:s årsuppföljning. Trelleborg Dykförmåga främst vid kusten Vissa räddningstjänster har ambition att ha dykberedskap med räddningsdykare mer eller mindre dygnet runt. På kartan här bredvid visas vilka orter som har denna ambition. Av kartan framgår att det först och främst är kustkommuner som har räddningsdykarberedskap. Några räddningstjänster har utvecklat koncept för fridykning, men det finns Orter med dykberedskap med räddningsdykare inga uppgifter på hur många som idag har denna förmåga. Grovt förenklat kan man säga att fridykning får användas för livräddning, efter genomförd riskbedömning, i vatten med kända vatten-, botten-, och strömförhållanden. Nerdyket får ske till maximalt djup av fyra meter. Du kan läsa mer om fridykning på sidan 13. Av de elever som avslutade årskurs 6 våren 2014 beräknades drygt 95 procent nå kunskapskravet att kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge, enligt Skolverkets uppföljning. Det är en högre andel jämfört med uppföljningen av simkunnighet enligt de gamla målen i årskurs 5 som genomfördes 2010. Då var det 7 800 elever som inte uppnådde målen. Det motsvarade 8,3 procent av eleverna. Uthyrning av flytvästar Svenska livräddningssällskapet har initierat att alla kommuner ska ha flytvästdepåer för de stunder då man behöver låna en väst. Avsikten med depåerna är att skapa möjligheter för allmänheten att gratis, eller till ringa kostnad, få använda en riktig räddningsväst under kortare tid för att därefter köpa egna västar. På Svenska livräddningssällskapets hemsida kan man se var dessa finns. Förutom dessa depåer har många räddningstjänster eller kommuner också flytvästar för uthyrning till låg eller ringa kostnad. ❑ TEXT: Ulf Lago, ordförande i SBB R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 9 I FOKUS: DRUNKNING Tillsyn av badplatser I FOKUS: DRUNKNING Tillsyn av badplatser Inte dyrt med säkra badplatser Hur ser säkerheten ut kring badplatser, kajer och hamnar i Sveriges kommuner? Kan man genomföra tillsyn på dessa typer av objekt? S örmlandskustens räddningstjänst har under ett antal år arbetat med vattensäkerhet i de kommuner man är verksam i: Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa. Detta står även med som en punkt i respektive handlingsprogram. Arbetet har utvecklats med tiden till att gå från inventering på lite större badplatser till att tillsyna alla vattennära anläggningar i de fyra kommunerna. Under sommaren 2014 genomfördes cirka 80 tillsyner av badplatser, hamnar, kajer och liknande objekt. Utgångspunkten för tillsynen har varit lso 2:2 för att genomföra tillsynen och som stöd och hjälp har msb:s guide till ökad vattensäkerhet samt srvfs 2007:5 allmänna råd och kommentarer kring utrustning för vattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser och liknan- Något som alltid rekommenderades var att sätta upp en platsskylt med namn på badplatsen så att personer skulle kunna meddela var de befann sig vid ett eventuellt tillbud. rustning och möjligheten att ta sig upp från vattnet. Utifrån den specifika anläggningen kunde exempelvis en nivå vara att livboj räckte medan det vid en annan plats behövdes fastmonterad stege och livbåt. Ett exempel är skillnad mellan kajer och lugnare badplatser, där höjd till vattenytan, vattnets hastighet, möjlighet till livräddning kan skilja sig åt. Vattendjupet undersöktes inte. de vattennära anläggningar, använts för att få underlag och stöd kring tillsynen. Skylt rekommenderades alltid Något som alltid rekommenderades var att sätta upp en platsskylt med namn på badplatsen så att personer skulle kunna meddela var de befann sig vid ett eventuellt tillbud. Man undersökte även gps-koordinaterna som sedan används i objektskort som skapats efter tillsynen. Fortsättningen på projektet har varit att respektive kommun fick en tillsyn under hösten där man undersökte vem i kommunen som ansvarar/ska ansvara för badplatserna. Tillsynen handlade specifik om vattensäkerheten och syftet var att få kommunen att hitta en lämplig ansvarig som ska ta ansvar för Modell med tillsynsprotokoll Modellen för tillsyn följde Sörmlandskustens vanliga modell med tillsynsprotokoll innehållande åtgärder och rekommendationer, med undantag att man inte debiterade den. Ägaren av anläggningen fick ungefär en månad på sig att rätta till bristerna. Tillsynen genomfördes, helst med ägaren på plats, med en riskinventering utifrån den specifika anläggningens förutsättningar. Man undersökte vilken nivå som kunde ställas på livräddningsut- RÖKDYKNING PÅ EN NY NIVÅ QS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning. anläggningarna. Sörmlandskusten har ett fåtal riskfyllda objekt kvar som tillsynsobjekt, övriga anser man att en annan representant i respektive kommun ska ansvara för. Inga dyra åtgärder Att säkra upp badplatserna kräver inte allt för dyra åtgärder och någon i kommunen kan behöva lyfta frågan för att få igång arbetet kring vattensäkerheten. Är du intresserad av att veta mer kring hur Sörmlandskustens räddningstjänst arbetar med frågan så ta gärna kontakt med Olov Jonsson på Sörmlandskustens Räddningstjänst, 0155-24 75 10. ❑ TEXT: Sofia Frindberg, brandingenjör, Räddningstjänsten Laholm Ref material: SRVFS 2007:5 https://www.msb.se/externdata/rs/ d8404245-a6f2-499d-a7a1-1df21329fa46.pdf MSB:s guide https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27278.pdf Läs mer på utkiken.net/tsbp i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning Utrustad med Spirolite flaskpaket och integrerad räddningslang är QS II-R en förstklassig andningsapparat för rökdykning. Bärstället kan enkelt justeras för olika kroppslängder - även med anslutet flaskpaket eller när apparaten är på plats i ett fordon. Bronto Skylift Ab - Okvistavägen 38 - 18640 Vallentuna Tel +46 8 5816 6040 - Fax +46 8 5816 6035 - www.bronto.se R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 11 I FOKUS: DRUNKNING Kommunernas ansvar I FOKUS: DRUNKNING Frikdykning Kommunala insatser viktiga för vattensäkerhet De senaste två åren har drunkningsolyckorna ökat väsentligt och är detta en tydlig trend är det oroväckande. Visserligen var somrarna 2013 och 2014 två extremt fina somrar men statistiken visar en överrepresentation av drunkningar under juni, juli och augusti. Nollvision även här Detta är jämförbart inom vattensäkerhetsområdet, där Svenska livräddningssällskapet (sls) har en nollvision – noll drunkningsolyckor. Arbete har pågått sedan dess med olika insatser i stegrande grad runt om i landet. Dödsbränderna har minskat 2010–2014 men om det finns något orsakssamband mellan minskade dödsbränder och den nationella strategin är nog för tidigt att dra några slutsatser av. KOMMUNALA INSATSER FÖR ÖKAD VATTENSÄKERHET Följande områden som bör hanteras för att minska antal drunkningsolyckor är: ■ Kunskap och kommunikation – genom information, kommunikation och utbildning till allmänheten. Simskola, förmåga, medvetenhet. ■ Tekniska lösningar – genom livräddningsutrustning, flytvästanvändning med mera. ■ Samverkan – nationell samverkansgrupp bildas med olika aktörer, såväl statliga myndigheter som kommuner, bransch – och frivilligorganisationer. Interkommunal samverkan. ■ Utvärdering och forskning – vikten av att stödja arbetet med en målmedveten satsning på utvärdering och forskning. 12 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 olyckor. Vi genomförde tre endagars utbildningstillfällen där målet var att få fram så många ytlivräddningsinstruktörer som möjligt. Dessa instruktörer åkte i sin tur hem till sina respektive stationer och utbildade »sina« ytlivräddare. På detta vis fick vi i länet en stor spridning av kunskaperna på kort tid. – från ord till handling För några år sedan var vi i praktiken tvungna att hålla oss till ytan. Men införandet av fridykning ger oss nu möjlighet att gå på djupet! N S tatistiken för drunkningar mellan år 2000 och 2014 och dödsbrandstatistiken inom samma årsintervall, är fullt jämförbar. 1 716 drunkningar och 1 809 dödsbränder. Det talar sitt tydliga språk att något måste göras motsvarande dödsbränderna. I slutet av 2009 gav regeringen msb i uppdrag att ta fram en nationell strategi för att stärka brandskyddet för stöd till enskilda, med visionen »Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand«. Detta skulle mycket väl även kunna formuleras inom vattensäkerhetsområdet – »Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av drunkningstillbud.« Fridykning SLS stödjer gärna räddningstjänsternas vattensäkerhetsarbete. En nationell strategi inom vattensäkerhet skulle vara önskvärt som stöd för kommunernas ansvar och arbete inom vattensäkerhetsområdet. Handlingsprogram bör ha mål lso innehåller målstyrning och i lagens inledande paragraf anges det nationella målet, »att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor.« Det nationella målet ska sedan kommunerna, utifrån sina lokala förutsättningar, bryta ned till lokalt anpassade mål och ange dessa i handlingsprogram. Ett motsvarande resonemang kan föras inom vattensäkerhetsområdet. Drunkningarna sker på väldigt spridda platser och på många olika sätt med olika orsakssamband. Kommunerna måste, på samma sätt med samma ansvar, göra något motsvarande dödsbränderna, för att vi ska få ner drunkningsstatistiken. SLS är ett bra stöd Ett stöd i arbetet med vattensäkerhet är sls och dess regionala förbund, som i regel finns länsvis. De deltar och medverkar gärna vid olika vattensäkerhetsarrangemang. sls har också ett digert informationsmaterial som kan beställas på www.svenskalivraddningssallskapet.se. ❑ TEXT & FOTO: Jörgen Hallberg, ordförande SLS region Skåne är »Riktlinjer för ytlivräddning inom kommunal räddningstjänst« togs fram av Storstockholms brandförsvar med flera, såg vi möjligheten att utveckla vår vattenförmåga och i vissa fall även kunna fridyka. Till att börja med var vi var några heltidsstationer i Jönköpings län som samtidigt, men ovetandes om varandra, började fundera på nya sätt att hantera vattenlivräddning. Ganska snart fick vi kontakt med varandra och startade en dyksamverkansgrupp inom RäddSamF:s regi. En viktig bit i arbetet var att säkerställa att vi inom länet arbetar på ett gemensamt sätt vid vattenolyckor. Gemensam sak i länet Vi startade arbetet med att först omvandla ovan nämnda riktlinjer till »Riktlinjer för vattenlivräddning inom RäddSam F« för att bättre passa våra lokala förhållanden. Vi sänkte inte kraven utan ökade i vissa fall på och förtydligade dessa. Vi valde också att tydligare skilja på ytlivräddning och fridykning dels med olika kunskapskrav och dels med lite olika utrustningskrav. Utbildning i olika nivåer När detta var gjort och konfirmerat i chefsgruppen började utbildningsfasen. Vi delade upp utbildningen i olika nivåer: ytlivräddare, instruktör ytlivräddare, fridykare och instruktör fridykare. Vi tog fram ett stort utbildningsmaterial till de olika nivåerna. Det innehöll teori av olika slag, förslag på en mängd olika övningar (både i bassäng och utomhus) samt även examinationskort. Ytlivräddningsinstruktörer utbildas Nu skulle vi implementera och sprida de delvis nya kunskaperna i länet, men en viktig bit i detta arbete var även att säkerställa att vi inom länet arbetar på ett gemensamt sätt vid vatten- Undervattensrugby bra erfarenhet På våra två heltidsstationer i Höglandets RäddningsJan Karlsson, brandman, Höglandets tjänstförbund skulle vi bli Räddningstjänstförbund duktiga på fridykning. Vi ökade övningstiden i badhuset till två pass per vecka. Vi skaffade en hel del ny utrustning och hade teorigenomgångar, men framförallt så övade vi mycket med »lilla utrustningen« (mask, snorkel, fenor). Jag hade god hjälp av min av erfarenhet av undervattensrugby. Problemet var att få vuxna män och kvinnor att känna sig bekväma med mask och snorkel (fenor är enklare att lära sig med lite teknik). Det tog sin tid att få kollegorna att inte alltid lyfta på masken och ta ur snorkeln ur munnen så fort man varit nere och vänt på botten. Men vi kämpade på och gjorde efter intensivträningen stora framsteg. Givetvis var det mycket övning med dräkt och övrig utrustning också, både inomhus och ute i våra lokala sjöar. Vi har även tagit fram en »Lathund i vattenlivräddning« som tas fram då och då för repetition av våra standardrutiner vid vattenlivräddning. Nya samverkansrutiner Nu håller jag tillsammans med polis och försvarets räddningsdykare i Eksjö på med att ta fram samverkansrutiner vid vattenlivräddning. Vi planerar även för fullt en gemensam övning som ska hållas i maj. Med på denna övning kommer räddningstjänsten, Polisen, ambulans, dykare från Ing2 i Eksjö samt ssrs att medverka. ❑ TEXT: Jan Karlsson, brandman, Höglandets Räddningstjänstförbund Läs mer på utkiken.net/fridyk i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 13 I FOKUS: DRUNKNING Livräddarskolan I FOKUS: DRUNKNING Insatsstatistik vid drunkning Livräddarskolan Vattenlivräddning behövs vid hälften av drunkningslarmen – ett center för vattenlivräddning! Redan i slutet på 1950-talet anordnades livräddningskurser i Malmö och Halmstad. Sven Sönnerberg, brandchef i Malmö och då även vice ordförande i Svenska Livräddningssällskapet, konstruerade och lät anskaffa livräddningstorn med hjälp av dåvarande Svenska Liv Balder. S venska Livräddningssällskapet (sls) startade sedan, genom sitt länsförbund i Halland, utbildning för livräddare 1960. Och utbildning har bedrivits allt sedan dess. Målsättningen med Livräddarskolan är att få välutbildade och lämpliga badvakter till våra bassängbad och livräddare till våra stränder för en ökad vattensäkerhet. Från 1964 har Livräddarskolan arrangerats av sls lokalförening Livräddarna Tylösand. Vattenlivräddningsutbildningarna har utvecklats under åren och nu finns separata utbildningsspår som Poollivräddarutbildning och Havslivräddarutbildning samt instruktörsutbildning på sls centrala nivå Poollivräddarutbildning Denna utbildning sker på flera platser i landet och bedrivs av sls regionförbund. Du ska ha fyllt 17 år för att kunna söka. Utbildningen sker även på Livräddarskolan. Efter utbildningen får du en bra kompetens för att kunna jobba som poollivräddare vid bassängbad, inomhus och utomhus samt vid mindre sjöbad som till exempel Helsingborg, Laholm. Arbetet är ett avlönat jobb inom kommunala eller privata inom- och utomhusbassänger. Havslivräddarutbildning Havslivräddarutbildingarna sker endast på Livräddarskolan i Tylösand och bedrivs sommartid och mycket av tiden ägnas i havet. Undervisning är företrädesvis praktisk och eleverna kommer från alla grupper i samhället med en stor del humanitet i bagaget. sls målsättning är att genom vår havslivräddarutbildning utveckla dig till en duglig och ansvarskännande livräddare och förebild inom livräddning. I målsättningen ingår också att lära dig använda den livräddningsutrustning som finns i samhället på ett bra och säkert sätt. Efter utbildningen får du jobba som havslivräddare vid havsbad och större stränder där det är strömmande vat- Livräddningstornet i Tylösand. ten. Livräddare är idag till största del ett frivilligarbete i Sverige vid sls livräddningsstationer Tylösand(Halmstad), Tofta (Gotland) och Falsterbo (Skåne). Vattenlivräddning Under många år har Livräddarskolan bedrivit en tredagars utbildning för räddningspersonal inom blåljusorganisationerna. Denna utbildning har under de två senaste året inte kunnat genomföras på grund av få sökande. Utbildningen vänder sig till personal som håller intern utbildning i sin organisation. Det är en utbildning för räddningstjänstpersonal med kunskaper som livräddningssällskapet arbetat fram genom erfarenhet och ett internationellt samarbete med världens livräddningsorganisationer. Utbildningen bedrivs på Livräddarskolan i Tylösand och sker i samarbete med räddningstjänsten Halmstad. Livräddare behövs! I Halmstad är stränderna Tylösand, Frösakull, Ringenäs och Vilshärad havsbad bevakade sommartid. Under 1990-talet kunde sls i samarbete med en stor sponsor organisera en ökning av antalet livräddningsstationer. När sponsorn försvann upphörde också bevakningen på flera ställen. Idag löser varje livräddningsstation sin egen bevakning. Med sls utbildade livräddare finns vi på plats och gör en avgörande insats för att rädda liv i och kring vatten. Ett steg till en vattensäker kommun. ❑ En av Livräddarskolans utbildningar är Havslivräddarutbildningen, som är praktiskt inriktad. 14 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 TEXT: Peter Karlborg, ordförande Livräddarna Tylösand och Livräddarskolan FOTO: Ängelholms vattenlivräddare Den tredje vanligaste orsaken till dödsfall på grund av olycka i världen i dag är drunkning. Årligen omkommer cirka 400 000 människor till följd av drunkning världen över. I denna statistik finns ett stort mörkertal då inte alla räddningsinsatser registreras när civila ofta ingriper och räddar den drabbade. E n rapport skrevs 2012 i samarbete mellan Kungälvs ambulans, Sahlgrenska sjukhuset, pkmc samt Borås universitet. Rapporten belyser olika kännetecken vid drunkningstillbud som rapporterats från räddningstjänstens insatser mellan 1996 och 2010. Drunkningslarm mellan 1996–2010 Mellan 1996 och 2010 inkom 7 175 larm till sos som kan kopplas till drunkning. Utslaget per år blir det 478 incidenter. Av 290 kommuner i Sverige har bara 19 tillgång till räddningsdykare vilka minst är två räddningsdykare, en dykskötare och en ledare. Vid större delen av de genomförda insatserna nyttjades inte räddningsdykare utan endast ytlivräddare. Endast vid 2,9 procent av larmen nyttjades räddningsdykare. En kort responstid har visats vara viktig för att den drabbade ska överleva. Vid de larm där räddningsdykare inte nyttjades var det vanligast att tillbudet skett i en sjö eller damm (35 procent) och därefter åar och älvar (24 procent). Havet och hamnarna stod för 15 procent av larmen. 80 procent av insatserna genomfördes vid öppet vatten. Vid 33 procent av larmen nyttjades en båt. Var återfinns de drabbade? 50 procent av drunkningsoffren återfanns direkt vid framkomst, 12 procent återfanns inom 10 minuter och mellan 10 och 20 minuter efter framkomst återfanns 7 procent. Det tog 20 minuter eller mer att hitta 13 procent av de drabbade. I hälften av fallen (52 procent) återfanns personen på land, på isen eller i en båt. Räddningstjänsten behövde alltså nyttja sina vattenlivräddare i ungefär hälften av drunkningslarmen. I de fall då personen återfanns i vattnet hittades 38 procent vid ytan, 6,2 procent på botten utan att sitta fast i något föremål och 2,1 procent på botten fast i något föremål. I 1,7 procent av fallen återfanns personen aldrig. Flest drunknar i kallare vatten Flest drunkningstillbud skedde på helgen med störst del på lördagar (20 procent). Sommarmånaderna april–september är överrepresenterade vad det gäller larm om drunkning. Trots detta drunknar fler i vatten som är 10°c eller lägre (45 procent). Mellan 10–15°c drunknade 21 procent av personerna och mellan 16–20°c drunknade 24 procent av personerna. Minst antal personer drunknade då vattnet hade en temperatur över 20°c (9,2 procent). Mellan 2005 och 2010 rapporterades 210 insatser där man nyttjade räddningsdykare. Av dessa insatser skedde 25 procent i hamnar och 11 procent i älvar eller åar. De drabbade vid olyckor med dykare var signifikant yngre än vid olyckor utan dykare, 40 år jämfört med 59 år. Djupet för dykarna varierade mellan 0–40 meter med ett medeldjup på 6,3 meter. Kunskap saknas hos förbipasserande Studien visar att vid ungefär hälften av Mellan 2005–2010 skedde 210 insatser med räddningsdykare i Sverige. alla drunkningslarm nyttjas räddningstjänstens vattenlivräddare. Räddningsaktioner genomförs ofta av förbipasserande innan räddningstjänsten är på plats. Ibland nyttjas någon av de 80 000 utplacerade livbojarna men ofta saknas kunskap om hur man räddar någon i vattnet varpå även den förbipasserande sätter sitt liv i fara. En kort responstid har visats vara viktig för att den drabbade ska överleva. Trots att räddningsdykare sällan används kan de vara den enda chansen för personer som hamnat under vattenytan att överleva. Det är också viktigt att komma ihåg den etiska aspekten i att hitta kroppen av en drunknad person för de anhörigas skull. Inom detta område saknas forskning och evidens. ❑ TEXT: Evelina Edström, brandingenjör, Storstockholms brandförsvar R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 15 I FOKUS: DRUNKNING Överlevnadsmöjlighet i vatten LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Drunkning »Eftersök bör pågå i 90 minuter i kallt vatten« D Vid drunkning i »varmt vatten« är chansen till överlevnad låg redan efter mycket korta tider under ytan. Olyckor och självmord vanligt I Sverige omkommer 150–200 personer årligen i drunkning enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Cirka 50 procent är olycksfall 30 procent självmord, 19 procent oklara fall och några enstaka mord. Utöver dessa dödsfall tillkommer alla de som andas in vatten men som överlever genom att de räddar sig själva eller blir räddade av vittnen eller räddningstjänst och ambulans. Omfattningen av denna grupp är i Sverige okänd men ett flertal studier antyder att ration omkomna/överlevare är i storleksordningen 1:4. Detta innebär att cirka 600–800 personer per definition drabbas av drunkning i Sverige årligen. Drunkningens orsaker Orsakerna till drunkning i olycksfallsgruppen är inte fullt klarlagda. Alkohol är vanligt förekommande hos de som omkommer: 44 procent. Sjukdomsfall är troligtvis underskattat som orsak till drunkning. I ett svenskt material bedömdes 14 procent ha en hjärtsjukdom som orsak till drunkningen. Simkunnighet är en faktor som självklart verkar förebyggande i många grupper men som dock paradoxalt kan öka exponeringen för vattenmiljöer och därigenom öka antalet drunkningar i en större befolkningsgrupp. 15 grader och 15 minuter Vid drunkning i »varmt vatten« är chansen till överlevnad låg redan efter mycket korta tider under ytan. I vatten varmare än 16 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 – barnet överlever, förälder omkommer Lördagen den 5 maj är en 38-årig man och hans treårige son ute i en mindre gummibåt på Viaredssjön utanför Borås. Strax utanför reningsverket i Sandared hamnar de båda i vattnet. Vid aktuell tidpunkt är en familj som bor i närheten ute i sin trädgård, plötsligt hör de svaga rop från sjön. Många faktorer påverkar möjligheten till överlevnad för den som drunknar och nya forskningsrön ger oss hela tiden ny kunskap. et internationella rådet för hjärt-lungräddning (ilcor) presenterade på »World congress on drowning prevention« i Amsterdam 2003 en definition kring drunkning: »Drowning is a process of experiencing respiratory impairment after immersion/submersion in liquid«. Syftet var att skapa en global enhetlighet i rapportering och statistiskt underlag för att bättre kunna förebygga och omhänderta händelser i och vid vatten. I praktiken beskriver definitionen alla de som andats in vätska, oftast vatten, i luftvägarna och fått en livshotande syrebrist av vätskan. Detta oavsett om de överlever eller omkommer. Tragisk drunkningsolycka DRUNKNING Tid: 2012-05-12 Plats: Viaredssjön utanför Sandared Utredare: Christer Larsson, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska / Med Dr, Hjärtstoppscentrum KI / Svenska HLR-rådet. Allvarlig situation För att ta reda på varifrån ropen kommer sjösätter manen i familjen och dennes svärson kanadensaren. När de jobbar med att få kanadensaren i sjön hör de att det är ett barn som ropar efter sin mamma. De upptäcker samtidigt två per- soner som ligger i vattnet och förstår att de är en mycket allvarlig situation. Livräddning Kvinnan i familjen ringer 112 och larmar om pågående drunkningstillbud. Under tiden så paddlar mannen och svärsonen ut i sjön för att undsätta personerna. Man lyckas bogsera in barnet till stranden som tas omhand och får komma in i värmen medan man väntar på ambulans och räddningstjänst. Barnet är hela tiden vid medvetande men nedkylt. Insatsen 60 sekunder efter larmutrop lämnar dykbil 106 vagnhallen och får under fram- 15 grader finns inget fall rapporterat till det Svenska hlr-registret (ambulanssjukvårdens rapportering) där någon överlevt efter mer än 15 minuter under ytan. Överlevt efter 70 minuter Drunkning i kallt vatten har i fallbeskrivningar i extremfall visat sig kunna ge neurologiskt intakt överlevnad efter mycket långa tider under ytan. Personer som blir nedkylda (nedemot 30 grader och ibland under) innan de blir medvetandesänkta, hamnar under ytan och får syrebrist, verkar få en skyddande effekt av denna nedkylning i samband med hjärtstopp. Det finns fall rapporterade som legat under ytan uppemot 70 minuter och överlevt utan hjärnskador. En icke publicerad händelse i Skandinavien 2010 antyder att det kan vara möjligt att överleva ännu längre än så, uppemot 80 minuter. Rekommenderade eftersökstider Eftersök i samband med drunkning bör fortgå i uppemot 60 minuter om vattnet är »varmt« och uppemot 90 minuter om vattnet är »kallt« och/eller om personen kan ha varit kraftigt nedkyld innan han/hon hamnade under ytan. I samband med att larmet inkommer är det ju även möjligt att den drabbade befinner sig i ytan och sjunker precis innan räddningsenheters ankomst vilket bör förlänga tiden för livräddande eftersök från senaste känd tid under ytan. Detta är rekommendationer som fortfarande har förhållandevis låg evidensgrad men som kan fungera som ett riktmärke för räddningsledaren på plats. ❑ TEXT: Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska / Med Dr, Hjärtstoppscentrum KI / Svenska HLR-rådet På land väntar ambulansen och fortsätter den påbörjade hjärt- och lungräddningen. R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 17 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Drunkning LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Drunkning körning veta att barnet är uppe ur vattnet. Sju minuter senare är dykbilen framme på platsen. En av räddningsdykarna är vid framkomst färdigklädd och går direkt ner i vattnet och simmar ut mot den nödställde mannen. Linan som förbinder dykaren med dykskötaren är inte tillräckligt lång så linskötaren får vada ut cirka 30 meter i det långgrunda vattnet. Då dykaren är framme hos mannen upplever han denne som väldigt tung i vattnet och det är precis att han orkar hålla mannens huvud över ytan. Den andra dykaren har under tiden tagit ner Hansabrädan och börjat simma ut. Båda dykarna hjälps åt att få upp mannen på brädan. Under färden in mot land påbörjar dykarna hjärtkompressioner på mannen. På land väntar ambulansen och fortsätter den påbörjade hjärt- och lungräddningen. Mannen förs med ambulanshelikopter till Sahlgrenska sjukhuset men hans liv går inte att rädda. Insatsledaren Insatsledaren får, under tiden som dykarna arbetar, reda på att den drunknade personen har fler barn och att det eventuellt kan ha funnits fler barn i båten. Beslut fattas då om att räddningstjänstens båt ska sjösättas för att fortsätta söka av sjön. Parallellt med detta jobbar polisen med att kontakta den anhöriges familj för att ta reda på hur många personer som fanns med på båten. Räddningstjänsten fortsätter söka tills Polisen fått klartecken att det inte var några fler i båten. Analys av insatsen Den aktuella insatsen påminner mycket om det scenario som oftast övas av serf:s dykorganisation. Beslut, order och taktiskt genomförande utförs vid den här insatsen per automatik och behöver inte uttalas. Dykledaren kommenterar insatsen med att räddningsinsatsen fungerat klockrent. Omständigheterna kring olyckan Teorin kring händelseförloppet är att gummibåten kört över en lina som trasslat in sig i propellern och motorn började gå trögt. När pappan försökt få bort 18 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 DRUNKNINGSTILLBUD KNIPHAMMARSVIKEN Tid: 2013-07-20 Utredare: Nerikes Brandkår Ett försök att få bort linan från propellern antas ha fått båten att vicka till, så att barnet och föräldern ramlade ur båten. linan har båten vickat till och både pappan och sonen hamnade i vattnet. De kommer ifrån båten och pappan beslutar att försöka bogsera sonen i vattnet och simmar mot land. Cirka 100 meter från land orkar pappan inte simma mer och seglarvästen han har på sig orkar inte hålla upp hans huvud ovan vattenytan. Vattnet i sjön denna dag var 8°C. Erfarenheter ȗ Barnet hade en riktig räddningsväst med krage vilken orkade hålla upp hans huvud. Pappans seglarväst hade inte samma flytförmåga och huvudet hamnade under vattenytan. Pappan hade även dubbla lager kläder vilka blir tunga när de vattenfylls och gör det svårare att simma. ȗ Stabschefen ropade direkt, då han fick medlyssning, ut i stationens högtalarsystem att det var ett eventuellt drunkningslarm. Initiativet sparade tid så att personalen var förberedd när larmet sedan kom. Dock behöver högtalarsystemets hörbarhet ses över. ȗ Under insatsen hade ambulansen ingen uttalad sjukvårdsledare då alla fokuserade på sjukvårdsarbetet. Detta skapade problem i kommunikationen mellan räddningstjänst och sjukvård. ȗ Personerna som larmade och tog iland pojken gjorde en väldigt bra insats. Viktigt att komma ihåg att de kan behöva stöd för att bearbeta insatsen efteråt. ȗ Informationskampanjer kring val av flytväst, simkunnighet och hur vattentemperaturen påverkar förmågan att rädda sig själv bör genomföras tillsammans med Svenska livräddningssällskapet och lokal media.❑ TEXT: Evelina Edström, brandingenjör Storstockholms brandförsvar Läs mer på utkiken.net/ drunkning i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. DYKOLYCKA RANSVIK DRUNKNINGSTILLBUD Tid: 2012-03-28 Utredare: Gert Linderos, Helsingborgs brandförsvar Tid: 2012-09-05 Utredare: Tomas Gustafsson, Räddningstjänsten i Eskilstuna En solig lördag kväll i juli badar en 60-årig man tillsammans med en vän vid Knipphammarsvikens småbåtshamn. Mannen stannar kvar i vattnet vid stegen då vännen går upp. Efter cirka fem till tio minuter har mannen inte kommit upp och vännen går då tillbaka till stegen men kan inte se mannen. Vännen dyker då i för att försöka hitta mannen. Efter en tids letande larmas 112. Den 28 mars 2012 genomförs dykning efter en saknad dykare i Höganäs kommun med JRCC som räddningsledare. SOS larmar ut Höganäs station och dykare från station Gåsebäck till hamnen i Mölle. I hamnen ligger Höganäs räddningsbåt som transporterar dykarna och utrustningen till Ransvik. SOS meddelar inte JRCC om insatsen direkt utan först i efterhand vilket leder till oklarheter om vem som är räddningsledare. Insats Första räddningsenhet på plats är en FIP. Därefter larmas flera räddningsenheter till platsen. Dock har man problem med radiokommunikationen mellan enheterna och mot SOS. Cirka 33 minuter efter larm börjar första styrkan att söka i vattnet. Man väljer att fridyka utan räddningsdräkt då vattnet är känt. Vattentemperaturen är cirka 20°C och djupet cirka fyra meter, sikten är dålig. Insats Dykningen påbörjas efter att insatsledaren från räddningstjänsten i Höganäs sökt information om var den saknade dykaren sågs sist. Ett möjligt sökområde beslutas tillsammans med insatsledare och styrkeledare. Dykningen genomfördes efter en riskbedömning under svåra men kontrollerade former i höga vågor och stark vind. Ingen person återfanns. Rörigt på platsen Initialt är det rörigt på platsen och styrkeledaren har svårt att få klarhet i om det är brandmän som dyker eller om det är privatpersoner. Då fler enheter kommit till platsen är det ett stort antal brandmän som dyker efter den saknade. Styrkorna jobbar ihärdigt men ostrukturerat. Två och en halv timma efter att personen försvann anländer Västerås dykare vilka hittar personen efter cirka 20 minuter. Erfarenheter ȗ Sektorindelning saknades vilket skapade en ostrukturerad och rörig insats. ȗ Olika räddningsstyrkor valde olika säkerhetsutrustning trots riktlinjer om att ingen räddningsinsats i vatten får utföras utan räddningsdräkt. ȗ Det saknas rutiner för hur rekvirering av räddningsdykare ska ske varpå beslut om detta dröjde. Nya uppgifter Insatsledaren i Höganäs får senare andra uppgifter om var personen sågs senast. Dykarna beger sig till platsen men det anses som osannolikt att dykaren skulle kunna vara där så inga dyk genomförs. JRCC meddelar ca tre timmar in i insatsen att de är räddningsledare och att dykningen ska avslutas. Erfarenheter ȗ Larmet gick till den kommunala räddnings- tjänsten men borde ha gått till JRCC. I sådana sammanhang är JRCC räddningsledare och Höganäs insatsledare ett underordnat befäl. ȗ Flera enheter och flera räddningstjänster samverkade vilket gjorde det svårt att få fram information och kommunicera via RAKEL. ȗ Att inordna sig i en större insats tillsammans med JRCC kräver att man vet hur och med vem man ska prata för att få en effektiv insats. En man har sin segelbåt utanför badplatsen Mälarbaden och ska med hjälp av sin jolle ro ut till båten cirka 200 meter från stranden. En förbipasserande upptäcker mannen då han ska kliva ombord på segelbåten men misslyckas och hamnar i vattnet. Personen ringer då SOS vilka larmar ut räddningstjänsten i Eskilstuna och Torshälla. Positioneringen av olyckan blir först fel vilket fördröjer larmet till räddningstjänsten i Eskilstuna. Även dykare från Västerås larmas ut till platsen. Insats Först på plats kommer bil 1360 från Torshälla vilket är en FIP-resurs. Inringaren visar var i vattnet personen är och berättar även att personen varit under vattenytan några gånger. Med hjälp av personen som larmat sjösätts en livbåt som finns i anslutning till badplatsen. FIP tar även med en frälsarkrans från bilen. Samtidigt anländer ytterligare resurser från räddningstjänsten. Med hjälp av livbåten plockar FIP upp personen och transporterar denne till land. Tillsyn Mannen saknade flytväst och var nedkyld då han kom i land. Vattentemperaturen denna dag låg på cirka 15°C. Mannen transporterades till sjukhus i Eskilstuna och kunde redan samma dag lämna sjukhuset. Vid tillsyn av livräddningsutrustningen sommaren efter olyckan fastslogs att årorna till båten och frälsarkrans saknades. Protokoll med bristerna skickades till kommunen men inga åtgärder vidtogs. Erfarenheter ȗ Fastställa ansvar och rutiner för kontroll av livräddningsutrustningen vid badplatser. ȗ Alltid använda flytväst när man vistas till sjöss. ȗ Förse alla badplatser med frälsarkransar. R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 19 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Reflektioner över drunkningslarm IRL LEDARSKAPSSKOLA Juridik Drunkningslarm – svåra för både larmoperatör och räddningsstyrka Drunkningslarm är ovanliga och svåra att hantera för SOS Alarm, räddningstjänsten och övriga aktörer. Svårigheter att förstå att en olycka inträffat, oklar position, bristfällig information, flera samverkande aktörer och behov av snabb hjälp innebär utmaningar. När vi utbildar chefer och arbetsledare finns det ett stort intresse för arbetsrätt och innebörden av anställningsavtalets konstruktion. V S » os 112, vad har inträffat?« »Jag såg en person simma ut för en stund sedan men nu har han försvunnit – han måste ha sjunkit. Ni måste komma och hjälpa honom!« Varje år besvaras cirka 2,9 miljoner samtal på nödnumret 112 och förra året handlade 585 av dessa om händelser som indexerades som person i vatten. Det är ofta komplexa ärenden av flera skäl. Många gånger är det inte tydligt om en drunkningsolycka har inträffat överhuvudtaget. Inringaren kan se en båt driva på en tjärn. Många gånger är det inte tydligt om en drunkningsolycka har inträffat överhuvudtaget. Inringaren kan se en båt driva på en tjärn. Det enda sos-operatören har är inringarens knapphändiga uppgifter – ska då ambulans och räddningstjänst larmas utan en konstaterad drabbad person? Det kan även vara hustrun vars make rodde ut kvällen innan för att ta upp fiskenäten och som på morgonen efter upptäcks saknad. En enklare bedömning är när sonen ser sin far ramla ur båten under fisketuren. Utmaningar för SOS Komplexiteten och den ibland bristfälliga informationen ställer sos-operatörens kompetens på sin spets. Det är svårt att skapa rutinmässiga stöd som hjälper operatören då mängden och vilken sorts information inringaren har, varierar mycket. De frågor som sos-operatören ställer behöver vara relevanta för att skapa trovärdighet och samarbetskap i samtalet med inringaren. Dessutom är ärenden som gäller person i vatten ofta svåra att positionera. sos-operatören måste leta i kartan bland badplatser, naturhamnar, kobbar och skär med hjälp av inringare som ofta har svårt att beskriva sin position. Svårt för räddningstjänsten Den kommunala räddningstjänsten larmas till cirka 400 drunkningar per år och det innebär att många räddningstjänster har 20 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 Koll på juridiken skapar trygghet Anna-Karin Lindberg, SOS Alarm Mattias Strömgren, MSB liten erfarenhet av denna typ av larm. Även när sos Alarm har positionerat händelsen rätt kan det vara svårt för räddningstjänsten att hitta. Smala skogsvägar, svårframkomlig terräng, problem att finna illäggsplats för båt och val av angreppsväg är exempel på svårigheter som räddningsstyrkan ställs inför. Olyckan osynlig Räddningsstyrkan kan också ha svårt att ta in att en olycka skett eftersom den inte alltid är synlig. Ibland finns en båt eller andra föremål som flyter på ytan men ibland är det tomt. Detta sätter taktik- och metodval på prov, särskilt då man inte hittar platsen i vattnet där olyckan skett. På grund av oklar information har det ibland även visat sig svårt att få med rätt utrustning vid larm och att fördela arbetsuppgifter inom räddningsstyrkan. En framgångsfaktor är att ha bra radiosamband med samverkansaktörerna under framkörning och etablering på skadeplatsen. Exempel från drunkningslarm med flera räddningsorganisationer har visat att gruppering av talgrupper i Rakel har underlättat att hitta nödställd person och att dirigera resurserna rätt. anliga frågor som kan uppstå är ifrågasättande av att exempelvis byta schema, arbetsgrupp eller nya arbetsuppgifter. Att inte kunna arbetsrätten kan leda till att chefer blir osäkra. Syftet med denna artikel är att belysa hur Arbetsdomstolen, ad, har beslutat i några situationer, något som kan ge dig vägledning i ditt arbete. Vi kan slå fast att arbetsgivaren har rätt att leda, fördela och organisera verksamheten. Detta framgår tydligt av bland annat Allmänna Bestämmelser, ab, och dess allmänna åliggande samt domar från Arbetsdomstolen. Det finns bara ett handfull ad-domar från kommunal räddningstjänst. Här bredvid har jag tagit fram fyra som kan vara intressanta, varav en är från räddningstjänstens verksamhet. ❑ Uppsägning Man kan bli uppsagd eller avskedad även om det inte berör direkt anställningen. Ett exempel är AD 2015/85 vilken fastställer att det var rätt av Försvarsmakten att säga upp en yrkesofficer som hade misshandlat sina barn. AD:s motivering var att det finns högt ställda krav på laglydnad och integritet som yrkesofficer. AD anser också att Polisen har samma krav. AD relaterade dock inte till att räddningstjänstens har samma krav som Polisen och försvarsmakten. Reflektion: Var drar ni gränsen för hur den privata sfärens beteende inverkar på anställningsavtalets innebörd av lojalitet och förtroende? Vanligt med lyckligt slut Slutligen är det viktigt att framhålla att många drunkningslarm slutar lyckligt. Det är inte ovanligt att nödställda personer i vattnet har fått hjälp eller tagit sig i land på egen hand. Det finns också flera exempel på när snabba och väl samordnade räddningsinsatser räddat liv. ❑ TEXT: Anna-Karin Lindberg, SOS Alarm och Mattias Strömgren, MSB Arbetsskyldighet En viktig dom för vår bransch var AD 2012/66 som slår fast att det ingår i arbetsskyldigheten för av kommunen anställd räddningstjänstpersonal i beredskap, att genomföra utryckningsinsats som följer av IVPA-larm. Utgångpunkten i domen är från Allmänna Bestämmelser och kapitlet »Allmänna åligganden«. En av punkterna är: Acceptera ändrade arbetsuppgifter, som ligger inom ramen för arbetstagarens yrkeskvalifikationer och arbetsgivarens verksamhet. Reflektion: Allmänna bestämmelser skapar möjligheter för att utveckla räddningstjänstens verksamhet till nya områden och som ligger utanför LSO-uppdraget. TEXT: Ola Mårtensson, [email protected] Avskedande En annan dom, AD 2013/89, gav arbetsgivaren rätt att avskeda en anställd som var arbetsledare på ett serviceföretag. Den anställde hade nämligen på arbetstid och med arbetsgivarens fordon transporterat rostfritt skrot värderat till 7 860 kronor hem till sin bostad. Den anställde anförde att det var en informell norm att det var okej att ta med skrot hem om man frågade sin chef om tillåtelse. Dock hade den anställde vid denna gång inte haft tid att fråga sin chef. Reflektion: Vilka informella regler har din räddningstjänst för lån av exempel verktyg och utrustning samt hur följer ni upp lånen? Att inte kunna arbetsrätten kan leda till att chefer blir osäkra. Anställningsavtalet Vikten av att formulera rätt anställningsavtal fick ishockeyklubben Djurgården erfara. Klubben anförde att degraderingen från Elitserien till Allsvenskan skulle reducera en spelares lön. AD 2014/12 slog fast att det i anställningsavtalet inte står att lönen var villkorad till vilken serienivå Djurgården spelade i. Det innebar att spelaren kunde behålla sin höga lön, jämfört med vad han egentligen skulle ha som spelare i allsvenskan. Reflektion: Domen visar på vikten på hur man formulerar anställningsavtal och det är det skrivna ordet som gäller vid rättslig tvist. R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 21 FRISKVÅRD Simning och vattenfys FRISKVÅRD Simning och vattenfys Som fisken i vattnet Att ha god vattenvana och känna sig trygg i vattnet är otroligt viktigt. Men även att vara beredd på det oförutsägbara och att kunna bevara lugnet när du är som mest andfådd. Övningar vattenfys UÊÊMuscle up på kanten: Från helt utsträckta armar med huvudet under vatten, till helt utsträckta armar med navel i höjd med bassängkanten. Upprepa. UÊÊOrmen: Parövning, person 1 håller person 2 runt fotlederna. Person 1 får bara använda benen, person 2 får bara använda armarna. Simma 25 m, byt därefter plats med varandra. UÊÊLivräddning/Bogsering: Parövning, bogsera din avslappnade partner som när man livräddar. Bogsera 25 m, byt därefter plats med varandra. UÊÊFlyta/sitta på botten: Flyt på ytan med ansikte uppåt, med fyllda lungor, försök därefter tömma lungorna och sjunka ner till botten. Arbeta växelvis och kontroll av andning och minimalt med att »simma ner«. J ag kommer här att ge er ett tvådelat träningsprogram: en del med simning och en del med vattenfys. Tillsammans kommer dessa övningar att förbättra dig som simmare, öka din fysiska status och din vattenvana. Men framförallt kommer de att bygga upp ditt självförtroende i vattnet och hjälpa dig att behålla lugnet i situationer som kräver det. DEL 1: Simning 1 000 meter 6 x 25 meter Uppvärmning, valfritt simsätt 2 x 25 meter »Tummen i armhålan« 2 x 25 meter »Ketchup« 2 x 25 meter »Skinkan« 2 x 25 meter Benspark, frisimsben 2 x 25 meter Enarms frisim, 25 meter höger arm, 25 meter vänster arm 2 x 100 meter Frisim, accelererande fart 4 x 25 meter Frisim, maxfart. Vila 10 sekunder 2 x 25 meter Återhämtning, valfritt, lugnt och skönt 1 x 200 meter Frisim 2 x 25 meter Nedvarvning, valfritt, lugnt och skönt Övningar simning Tummen i armhålan: Nudda armhålan med tummen innan den tas framåt och påbörjar nytt armtag. Tänk på att sträcka ut hela vägen fram. U Ketchup: en arm ligger framför dig i vattnet och ett nytt armdrag påbörjas när händerna möter varandra där framme. U Skinkan: Nudda skinkan eller sidan av höften innan handen tas upp ur vattnet. Detta för att verkligen dra ut hela draget. U Benspark: Använd bara benen till att sparka dig framåt i vattnet (crawl). Händerna vilar framför dig i vattnet eller på en flytkudde/dolme. U Enarms frisim: En arm vilande framför dig i vattnet. Den andra armen gör armtag. Tänk på att sträcka ut, dra hela vägen och att lyfta med armbågen. U Frisim, accelererande: Crawla, där du med jämna mellanrum ökar farten. Börja lugnt och accelerera tills du går för fullt sista biten. U Frisim, maxfart: Crawla så fort du kan. Kort vila. U 22 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 Framförallt kommer dessa övningar att bygga upp ditt självförtroende i vattnet och hjälpa dig att behålla lugnet i situationer som kräver det. Att ha god vattenvana och känna sig trygg i vattnet är otroligt viktigt. U Frisim: Crawla utan avbrott. Fokusera på god teknik. Sträck ut, dra hela draget, armbågen styr, kontrollerad andning, bra vattenläge. DEL 2: Vattenfys Muscle up på kanten Ormen Livräddning/Bogsering Flyta/sitta på botten Pumpen Trampa vatten Kullerbyttor Hålla andan Idioten av neddyk 20 st 2 x 25 meter 2 x 25 meter 5 varv 10 gånger var 5 min 10 framåt + 10 bakåt 2 gånger av varje läge Så länge du kan hålla ett andetag vid kanten UÊÊPumpen: Parövning i bassäng där ni inte bottnar. Där ni växelvis drar ner varandra under ytan. Person 1 drar ner person 2 under ytan genom att dra ner personer i fotlederna, person 2 gör likadant. Arbeta växelvis. Du får alltså inte själv bestämma hur länge och när du får andas eller om du ens hinner upp. Försök behålla lugnet. UÊÊTrampa vatten: Trampa vatten där du bara använder benen. Arbeta växelvis i 3 lägen, hakan över ytan, axlar över utan, armar över huvud. Räkna till 15/läge. UÊÊKullerbyttor: Gör kullerbyttor både framåt och bakåt utan att nudda botten och på så få andetag som möjligt. UÊÊHålla andan: Håll andan så länge du kan i två lägen. Läge 1 med tomma lungor, läge 2 med fyllda lungor. UÊIdioten av neddyk: Lägg ut tre markörer på botten med några meters mellanrum med start cirka 3 meter från bassängkanten. Starta från kanten, simma under vattnet till första markören och sedan tillbaka till kanten. Ta ett andetag. Simma till nästa markör och tillbaka. Ta ett andetag. Simma till tredje markören och tillbaka. Ta ett andetag. Börja om från början. ❑ TEXT: Marie Emmertz. FOTO: Mats Kostmann, Räddningstjänsten Östra Götaland RVR-SKOLA Certifierade restvärdeledare RVR-SKOLA Certifierade restvärdeledare Detta kommer skapa en kvalitetssäkring och trygghet för alla parter. Normen kommer sedan ligga till grund för personcertifieringen av restvärdeledarna. Certifierade restvärdeledare – snart en verklighet! Försäkringsbranschens restvärderäddning (RVR AB) har idag cirka 80 restvärdeledare runtom i landet som arbetar med restvärderäddning för att minimera skadekonsekvenserna och sekundärkostnaderna i samband med brand-, vatten-, miljö- och transportskador. rvr ab. I framtiden är tanken att restvärdeledarna, förutom grundutbildningen, ska certifieras utifrån en norm för restvärdeledare för att tydliggöra vilka kunskaper och vilken kompetens de besitter. G Norm på gång Sedan december förra året har arbetet med att ta fram en norm för restvärdeledare bedrivits av rvr ab tillsammans med en arbetsgrupp bestående av ett antal restvärdeledare samt representanter från Svensk brand- och säkerhetscertifiering ab (sbsc). Målet är att normen ska vara klar i slutet av året och att sbsc där- enom avtal med myndigheter och andra företag har verksamheten även utvecklats till att omfatta andra uppdrag än restvärderäddning, som utförs av restvärdeledare. Idag genomgår restvärdeledarna en intern grundutbildning i samband med att de anställs och fortbildas sedan årligen av Personligt kvitto Certifieringen av restvärdeledarna är ett kvitto på att de uppfyller det som står i normen. Då certifieringen är personlig får varje enskild restvärdeledare på så vis en personlig återkoppling på sina kunskaper. Till skillnad från till exempel räddningsledarfunktionen så finns det ingen »lagstiftning« eller liknande som utformar kunskapskrav för restvärdeledarfunktionen. Här kommer istället normen och certifieringen skapa en likformig grundläggande kunskapsnivå. Den kommande tredjepartscertifieringen av restvärdeledarna är den första i Sverige avseende personer som arbetar i någon form av ledningsfunktion på skadeplats vilket känns både roligt och spännande och vi ser fram emot att detta snart är en verklighet. ❑ efter ska kunna påbörja arbetet med att upprätta en certifiering. Förhoppningen är att kunna påbörja certifiering av restvärdeledare under 2016. Syftet med att ta fram en norm för restvärdeledare är att konkretisera vad en restvärdeledare förväntas kunna samt ha kännedom om för att kunna utföra sitt arbete. Genom att tydliggöra och fastställa dessa kunskapskrav underlättar vi för den enskilde restvärdeledaren genom att denne tydligt vet vad han/hon förväntas kunna för att klara av de situationer han/ hon ställs inför. Genom att tydliggöra och fastställa dessa kunskapskrav underlättar vi för den enskilde restvärdeledaren. Det finns cirka 80 RVR-ledare i Sverige. Tydlig kompetens Vi tydliggör även för kunderna (försäkrings- och captivebolag, företag och myndigheter) och avtalsparterna (bland annat räddningstjänsten) vilken kvalificerad kompetens de kan förvänta sig av en restvärdeledare som kommer ut till platsen. Certifiering är ett kvitto på kvalitet. TEXT: Sara Wickenberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringsbranschens restvärderäddning STEGAR SOM RÄDDAR LIV SNABBT EFFEKTIVT SÄKERT BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTERBERGSLAGEN LUDVIKA - LJUSNARSBERGS KOMMUNER söker personal till utryckningsstyrkan: Brandmästare heltid Arbetsuppgifter brandmästare Som brandmästare är du placerad i en grupp där du leder och fördelar arbetsuppgifterna. Din uppgift är att leda olika uppdrag, t ex förebyggande verksamhet och skadeavhjälpande arbete vid insats. Du ska ha en bakgrund från operativ och förebyggande verksamhet samt vara en god ledare och förebild. Vi förväntar oss att du ska bidra till att utveckla vår verksamhet. Du ser räddningstjänsten som en del av samhällets och kommunens samlade åtgärdsproduktion och du har god förståelse för helheten och det totala hjälpbehovet. STATISTIK KARTA TILLSYN Fire Pro SLÄCKGRANAT MOBILT Hög släckeffekt för snabba, effektiva och säkra insatser. Med släckgranaten kan en räddningsinsats påbörjas innan hela insatsstyrkan är på plats. Kvalifikationer <-267 =((2-2+60)(%5))00)57-(-+%5)0-/9=5(-+87&-0(2-2+ <#44*;00%!3',6%17/0%5% =((2-2+67.=267)2$=67)5&)5+60%+)26 7)67453+5%127;++=00%2()+3(/=275800&%2(67)67/1,1%:1>2+%11%07 ska bifogas ansökan. <?5/3570=+67 Merit <"-006;2)00)57-(-+%5)0-/9=5(-+87&-0(2-2+ <5*%5)2,)7*5>2%267=002-2+-2315=((2-2+67.=267)2 <!7359-/70=++69-(4)56320-+0=140-+,)7 FÖRMÅGA www.brissmans.se Tel. 035-17 17 90 24 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet. "jänstbarhetsintyg lämnas vid anfordran. #440;62-2+%50=12%6%9"*5=((2-2+6',)* 30*)00&)5+)00)5 )27!.?&)5+ wibeladders.se/norbas Räddningsledaren annons Norbas.indd 1 V=0/311)21)(-2%26?/%21)(1)5-7*?57)'/2-2+3',5)*)5)26)56)2%67 7-00 =((2-2+67.=267)2$=67)5&)5+60%+)25=67+>5(6+%7%2 8(9-/%)00)57-00 [email protected] 4/23/2015ludvika_90x122.indd 8:18:22 AM 1 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 25 09:16 2015-04-30 VÅRA KONFERENSER Skadeplats VÅRA KONFERENSER ISES Framtiden är här – är vi? Året är 2015, en specialistläkare från Australien har just slutfört en operation av en patient i USA via en datorlänk. En helt ny konferens har tagit form! S amtidigt på brandstationen letar Peter efter pärmen med insatskort som skrevs av den tidigare brandchefen innan den gick i pension 2002. I en annan svensk stad hjälper brandmän drabbade på skadeplats med råd i krisstöd baserade på observationer från 60-talet och rökdykare hos en annan räddningstjänst övar rökdykning för bostadsbrand med brinnande möbler från 50-talet. Planeringen av »International Safety Education Seminar« – ISES är i full gång och ett program kommer finnas ute innan sommaren. Framtiden är här, men är vi det? Utvecklingen går snabbt. Om jag inte minns fel lanserades den första kommersiella roboten i världen på 60-talet, den första kommersiella kameradrönaren 2009, den första läsplattan 2010 och de första Google-glasögonen 2012. Det första uppmärksammade bombdådet i modern tid i Sverige skedde väl 2010, sedan 90-talet är tunnlar och undermarksanläggningar vanligt förekommande i Sverige vill jag påstå och cellplats introducerades i byggnadsverk under ungefär samma årtionde. Jag ställer den enkla samvetsgranskande frågan till oss alla: framtiden är här, men är vi det? K onferensen kommer att belysa hur vi och andra länder i Europa arbetar mot allmänheten inom det förebyggande området med särskild inriktning mot bostadsbränderna och hur olika målgrupper kan nås på olika sätt och vilka behov som finns. Konferensen riktar sig främst till dig som arbetar inom räddningstjänsten med att utbilda och informera allmänheten kring brandsäkerhet. ❑ Smartphones kom för 20 år sedan och QR-koder för 25 år sedan, det kan vara hög tid att testa det. Berättelser ur det oväntade På årets Skadeplatskonferens kommer föreläsare som vill förmedla det de vet eftersom de i många fall ofrivilligt tvingades möta det i verkligheten. Exempelvis kommer Bjørn Arnesen, utryckningsledare i Oslo, att berätta om när han ställdes inför risken med en bomb, i regeringskvarteren i Oslo 2011. Ett antagonistisk hot han kände till men inte hanterade mentalt förrän då. Sara Hedrenius från Röda korset berättar om de senaste råden i krishantering på skadeplats där nya upptäckter helt har förändrat synen på vad som faktiskt hjälper barn och vuxna. Något hon själv reflekterade över som en av de överlevande i Estoniakatastrofen. Att vilja och kunna Annie Johansson delar med sig av sina erfarenheter från Salabranden och berättar om tecknen vi egentligen kunde ha sett och identifierat i förväg om vi hade vetat om dem och Mats Rosander berättar om hans och Krister Giselsson »revolution« för att förändra synen på brandbekämpning i en konservativ bransch. De försökte få räddningstjänsterna att förändras genom det de hade tagit reda på men bemöttes oväntat med motstånd. Detta är bara några exempel på de intressanta föredrag som finns på årets Skadeplatskonferens, för att ge oss svar på frågan 26 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 Google-glasögon kom 2012. Vad kommer 2016 som vi inte vet idag? om vi är en del av framtiden. Förstå mig rätt, vi i projektgruppen för Skadeplatskonferensen anser oss vara långt ifrån felfria när det gäller utveckling. Även vi inser att vi måste ta ett steg in i framtiden. Fram tills nu har vi, liksom Peter och hans insatsplaner, förlitat oss på pappersprodukter, matbiljetter och utskrivna kartor för programmet. Vi tänker försöka föregå med gott exempel i år och förlita oss på den teknik som finns och hoppas att det kommer fungera. Smartphones kom för 20 år sedan och qr-koder för 25 år sedan, det kan vara hög tid att testa det. Välkommen till framtiden! På årets skadeplatskonferens möts historia, nutid och framtid i en uppgörelse och en uppstart för det nya i 20 föredrag och fyra förevisningar. Välkomna till Skadeplats 2015 och upplev en resa från historia till framtid. ❑ Text: Emma Nordwall, programsamordnare Skadeplatskonferensen Text: Jörgen Hallberg, 1:e vice ordförande i SBB, Projektledare ISES För mer information och program: www.ises2015.se PROGRAMMET BESTÅR AV TRE PROGRAMBLOCK: BLOCK 1 – Hur identifierar vi målgrupperna? Vi får ta del av forskning kring vem som drabbas av olyckor och hur sociala faktorer inverkar på risken att drabbas av olyckor. Bland annat får vi mer kunskap om hur vi ska identifiera målgrupper. Utgår vi från samma målgrupper i Europa? Normalt riktar vi oss mot barn, äldre ensamboende, handikappade, personer i svår social situation och invandrare. Finns det andra målgrupper och hur identifierar och definierar vi dem? Det finns forskning om bostadsbränder som tittar på sociala faktorers inverkan vid bränder. En erfarenhetsåterföring om vem som drabbas vid bostadsbränder kommer också att redovisas. BLOCK 2 – Olika människor olika behov? Har vi tillräcklig kunskap om målgrupper och människors olika behov? I detta block får vi lära oss mer om de prioriterade målgrupperna så att vi kan anpassa budskap och metoder för kunskaps- och informationsspridning. Målgrupper ska kanske definieras på annat sätt med andra behov av kunskap? Hur påverkar flyktingströmmarna i Europa och ensamkommande flyktingbarn behoven av kunskap och hur når vi dem? Ett land som Tyskland, med stora genomströmningar av flyktingar, redovisar hur de hanterar detta. Holland har genomfört ett projekt om äldres situation i anslutning till bostadsbränder kring epidemiologi, orsakssamband och insatser. BLOCK 3 – Hur når vi ut till de olika målgrupperna? Vilka metoder och verktyg kan vi använda i vår kommunikation? Här presenteras erfarenheter från olika metoder för att nå ut med våra budskap, till exempel genom det personliga mötet, sociala medier, frivilligorganisationer eller användandet av vidareinformatörer. Räddningstjänsten Syd presenterar sitt arbete med hembesök. I England, Birmingham finns det en utbildningsanläggning, Safe Side, som riktar sig till barn och unga och som drivs med hjälp av frivilliga. Missing People kommer att presentera sin organisation, hur den kom till samt hur de arbetar förebyggande. Kan det finnas ett framtida samarbete med räddningstjänsterna ur ett förebyggande perspektiv? Hur kan vi bli bättre inom information och kommunikation med hjälp av frivilliga? USA arbetar mycket med sociala medier för att nå ut med kunskap som vi förhoppningsvis ska få veta mer av via direktlänk. R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 27 TEKNIK OCH TAKTIK IR-kameror TEKNIK OCH TAKTIK Sidoseende ekolod IR-teknik som hjälpmedel vid brandbekämpning Med stöd av medel ur Kaare Brandsjös stipendiefond, genomförde vi vårt examensarbete med målet att öka förståelsen och ge råd kring användandet av IR-teknik. Se under vatten trots dålig sikt Bild från ekolodet. På vänster sida i rutan återfanns personen på 3,4 meters djup. På högra sidan för jämförelse ses sjunktimmer. Fotot publicerat med tillstånd. A nvändandet av ir-teknik inom räddningstjänsten har tidigare haft störst fokus på eftersök av personer vid rökdykning samt lokalisering av glödbränder. Idag är scanning från utsidan av byggnader en viktig metod för att ge underlag till beslutstagande vid insats. Bland annat är det av intresse att undvika personal i brandutsatta utrymmen och istället bekämpa brand utifrån med exempelvis skärsläckare. Olika konstruktioner testades Med hjälp av litteraturstudier valde vi ut ett antal väggar och tak som ingick i ett försök där ett flertal ir-kameror dokumenterade förloppet. Den faktiska temperaturen mättes med traditionell mätteknik (termoelement) för att kunna utvärdera kamerornas temperaturavläsning samt värmeledningen genom konstruktionen. Försöket genomfördes på brandövningsfältet Guttasjön utanför Borås. I försöket ingick sju olika väggar samt fyra olika tak. Dessa väggar och tak valdes ut då de representerar olika tidstypiska konstruktioner i Sverige. De byggdes samman till ett mindre hus på änden av en container där en gasolbrännare var placerad. Tidsfaktorn viktig Resultaten från försöket visar att det generellt sett tar lång tid för en värmevåg att gå genom en vägg med undantag för dess svagheter som exempelvis ventilation. Vid scanning är det därför bra att titta på svagheterna under det tidiga brandförloppet. Det tar minst 20 minuter för en värmevåg att ta sig genom vanliga väggar under förutsättning att ingen övertändning har skett. Ett oisolerat tak kan släppa igenom värme genom dess konstruktion, så att en förhöjd temperatur på två grader uppstår, inom två minuter. Ett vanligt isolerat tak släpper inte igenom värme de första tio minuterna. ir-kameran ser temperaturskillnader innan rök blir synligt. Krav på kunskap och användaren För att få en noggrann temperaturangivelse från en ir-kamera krävs kunskap om materialets emissionsförmåga och den så kallade skenbara reflektionstemperaturen (bakgrundsstrålningen). Därför ger inte kameran ett korrekt värde på ett objekts temperatur när dessa värden avviker från de verkliga förhållandena. Vid noggrann termografering i andra sammanhang än bränder kan dessa värden ställas in och då kan en mycket nog- 28 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 En högsommardag i augusti 2012 befinner sig ett sällskap på Siljan. Ensam och utan flytväst beger sig en av personerna ut på Gesundafjärden med båt för att plocka svamp på en närbelägen ö. Kort därefter noteras från land hur båten kör i cirklar ute på fjärden och det ser inte ut som att någon är kvar ombord. På övningsfältet i Guttasjön, Borås, gjordes flera försök med olika konstruktioner och olika värmekameror. grann temperaturangivning erhållas med sofistikerade kameror. Vid bränder är det sällan nödvändigt att få en exakt temperatur, temperaturskillnader är ofta av större intresse. Under försöket användes kamerornas fabriksinställningar eftersom detta representerar räddningstjänstens användning av ir-kameror bättre. Avvikelserna från den verkliga temperaturen fås oavsett prisklass på kamera. Under försöket användes kameror som varierar i pris mellan cirka 70 000–230 000 kr. Det går att utläsa små temperaturvariationer inom bilden med högupplösta ir-kameror, men för att denna kunskap ska kunna utnyttjas krävs det mycket av användaren. Behov av fortsatt forskning Förslag till framtida forskning är att utveckla metoderna kring användandet av högupplösta kameror. Ett annat intressant användningsområde för vidare utveckling är ir-kameror monterade på drönare för scanning ovanifrån. ❑ TEXT: Albin Gudmundsson och Pontus Studahl Länk till arbetet: www.brand.lth.se/publications och sök på arbetet. Läs mer på utkiken.net/tic i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Räddningsledningen på olycksplatsen, ledningsplatsen blev en bro över Gesundafjärden. B randkåren i Mora får larm klockan 12:06. Enligt plan går delar av styrkan 1+1+8 mot platsen med två räddningsbåtar och ett ledningsfordon. Samtidigt larmas räddningsdykare från Rättvik. Första räddningsenhet som är på plats konstaterar att båten på fjärden är tom och börjar söka av ytan. Eftersom inget vittne finns till när personen föll överbord, är det inledningsvis svårt att bestämma någon exakt olycksplats. Sökområdet blir därför stort och kommer kräva resurser. För att få överblick nyttjas både höjdfordon, frivilliga flygkåren och polishelikopter för att söka av ett större område. Parallellt med sökinsatsen på ytan nyttjas dykare och undervattenskamera på de platser som räddningsledningen bedömt som mest sannolika för personen att påträffas. Siktförhållandena är dock mycket dåliga vilket gör att det är ett tidskrävande arbete. Efter att även ha sökt av närbelägna öar med hund, avslutas räddningsinsatsen klockan 15:45 utan resultat och övergår i ett polisiärt eftersök. Privatperson med sidoseende ekolod Anhöriga och allmänhet var naturligtvis väldigt frustrerade efter detta, både av att personen inte återfunnits och att densamme riskerade att flyta upp på någon av de närbelägna badplatserna. I och med detta hörde en privatperson av sig och erbjöd att sjösätta sin båt som var utrustad med ett högupplöst sidoseende ekolod. Skillnaden mellan undervattenskameran och ekolodet var att kameran inte kunde söka av en större yta än vad sikten motsvarande, det vill säga max en meter, medan ekolodet kunde se 20 meter åt vardera sidor om båten. Kroppen återfunnen Sökarbetet gav resultat och inte långt därefter fick undertecknad ett mail med bilder från ekolodet, dessa gick knappast att misstolka utan det var bara för dykarna att åka dit och plocka upp personen. Platsen där kroppen återfanns var väldigt nära det område där dykarna sökt under räddningsinsatsen. I den efterföljande insatsutvärderingen konstaterades att vi saknade utrustning för att effektivt kunna söka av större områden under vatten. Tanken var att ett motsvarande ekolod skulle kunna användas i ett livräddande syfte, genom att snabbt söka av ett område och sätta in räddningsdykare när en person återfunnits. Dessutom är det viktigt ur psykologiskt perspektiv att räddningspersonalen har tillgång till bra verktyg för uppgiften, även om det i slutändan inte är för livräddning. Ekolod inköpt Det ekolod vi försett en räddningsbåt med är av märket Humminbird, samma modell som användes vid eftersöket. För att få det att fungera riktigt bra gäller det att sensorn i skrovet är monterad på rätt sätt, det är även en stor fördel att göra en favoritinställning i programmet – så att knapptryckningarna i ganska svåra menyer minimeras. ❑ TEXT: Johan Szymanski, räddningschef, brandingenjör, Mora brandkår Läs mer på utkiken.net/si i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 29 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD Brandskydd under byggtiden KÅSERI Camilla Palmér Nödvändigt med bättre mediehantering Brandskydd under byggtiden – hur sköts det? dan mot ett bygge utan ställningar där ett ofärdigt trapphus är enda vägen ut. Ju högre byggnad desto mer utmanande och riskfyllt är det med avseende på brand. Stora ekonomiska risker Ett incitament för de mer upplysta byggherrarna och entreprenörerna att jobba med brandskyddsfrågor under produktionen, är de stora ekonomiska riskerna som brand utgör under en byggnation. Med enkla medel kan riskerna sänkas avsevärt. Exempel på vanliga och återkommande problem på byggen: U Heta arbeten – takläggning eller svetsarbeten startar bränder, särskilt riskfyllt vid exponerad cellplast. U Grundisolering av cellplast som är exponerad lång tid och börjar brinna vid till exempel svetsning. U Antändning av exponerad cellplast vid fasadmontage. U Skyddsväv med mycket dåliga brandegenskaper. U Uppvärmning/belysning med heta ytor. Exponerad och oskyddad cellplast är återkommande problem på byggen, menar artikelförfattaren . Huvudsakligt fokus vid ny- och ombyggnation är brandskyddet så som det kommer att se ut när produktionen är klar. Vägen dit är dock kantad med risker att beakta och arbeta med för att säkerställa både personsäkerhet och ekonomiska projektrisker. I bland annat Malmö har räddningstjänsten fokuserat på tillsyn av byggarbetsplatser vilket har gett ett mycket större fokus på dessa frågor i flera led i byggbranschen. Hur lagstödet ser ut för dessa tillsyner är undertecknad inte insatt i. Att en ökad insats från sakkunniga i dessa frågor har gett resultat är den bilden som räddningstjänsten fått. En byggarbetsplats ständiga förändringar och förutsättningar i olika skeden, kräver tänkande utanför fasta ramar. Vill man göra det enkelt för sig kan man säga att bbr:s byggregler gäller även under produktionen men de är inte möjliga att tillämpa i praktiken. bbr kan utgöra referens men en bygg- 30 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 arbetsplats ständiga förändringar och förutsättningar i olika skeden, kräver tänkande utanför fasta ramar. Möjligt och nödvändigt skydd under stomresning skiljer sig från behovet i en byggnations slutskede när inredningen monteras. Det är viktigt att förstå och förhålla sig till projektets föränderlighet över tid med löpande uppföljning. Utrymning med begränsningar En särskilt viktig aspekt vad gäller brandskydd under byggtid är skydd av eventuell pågående verksamhet vid om- och tillbyggnation. Utrymning måste säkras, ibland över byggarbetsplatsen med stora krav på bygget som följd. Även en ökad brandrisk p.g.a. material och heta arbeten behöver hanteras, helst genom att brandtekniskt skilja mellan byggarbetsplats och pågående verksamhet där så är möjligt. Används väderskydd vid fasadrenovering med kvarboende i till exempel bostäder, kan stora problem skapas avseende begränsade utrymningsmöjligheter. En annan viktig aspekt kring utrymningssäkerhet på en byggarbetsplats är arbetsmiljöskyddet för dem som arbetar på ett bygge. Byggbranschen fokuserar allt mer på säkerhetsfrågor och brandskyddsfrågorna är en naturlig förlängning av detta arbete. Hur utrymmer man på ett säkert sätt från tionde våningen vid brandtillbud om inga utrymningsvägar eller skyddssystem är på plats? Det är stor skillnad på en byggnation med ställningar runt om så att man kommer snabbt ut i det fria och ner på utsi- Minskad brandrisk möjlig Exempel på lösningar för att minska/hantera brandrisker: U En genomtänkt organisation, planering och ansvarsfördelning. U Strikt uppföljning av heta arbeten genom rondering. U Välja bort lättantändliga material eller minimera deras exponeringstid. U Tillfällig avskiljning av invändiga trapphus eller utvändiga provisoriska trapphus. U Styrning/uppföljning av materialhantering, konstant uttransport av skräp. U God tillgång på släckutrustning. U Arbetsbelysning med batteribackup och tillfällig utrymningsskyltning. U Tillfälligt utrymningslarm. U Plan över arbetsplatsen avseende placering av material och framkomlighet. Det finns ett stort behov av att arbeta med dessa frågor och behovet ökar snarare än minskar över tid med allt högre byggnader och med trenden att gå från byggnadsställningar till mer prefabricerade fasader som ger täta hus tidigt. Hur jobbar byggen med dessa frågor på din ort? Önskas fördjupad läsning i detta ämne rekommenderas »Brandskydd på byggarbetsplats – en vägledning« (sp Rapport 2012:11) och »Brandskydd på byggarbetsplatser« (Brandskyddsföreningen 2011). ❑ TEXT: Erik Almgren, styrelseledamot i BIV samt till vardags brandkonsult i Bengt Dahlgren Brand & Risk FOTO: Brandskyddsföreningen J ag vet bara att det brinner från den övre delen av fastigheten, berättar vakthavande befäl vid polisen.« Citatet skulle kunna vara taget ur godtycklig artikel tagen från godtycklig tidning med referat från godtycklig brand. Då man läser om branden, utsläppet eller trafikolyckan så är det i de allra flesta fall polisen som citeras, även i de fall då deras roll i insatsen är väldigt liten. Varför? Varför uttalar sig inte räddningstjänsten vid insatser där det egentligen är de som har huvudansvaret för informatioVill vi nen? själva » informera om våra insatser måste vi börja tänka om. Då frågan ställs till journalister är svaret att det finns en tydlig kanal in till polisen där det alltid finns kommunikatörer tillgängliga eller att de få gånger de ringer till räddningstjänsten är det upptaget för att det befäl som har medieansvaret är upptagen med att hantera insatsen. När polisens egna kommunikatörer får frågan om varför de ger sig på att informera om räddningstjänstens ansvarsområden så rycker de lite på axlarna och säger att de svarar utifrån den information de har tillgänglig, även om den är väldigt begränsad. Ska vi själva svara på medias frågor om de vardagliga insatserna? Finns det något mervärde att satsa på att själva ombesörja den beredskap som krävs för att ständigt vara nåbara för media? Svaret enligt mig är ett solklart JA. En god mediehantering, där medievana pressansvariga kan ta emot media, stärker förtroendet för oss som myndighet hos media och allmänhet. Och har media och allmänhet högt förtroende för oss i vardagen kommer det vara betydligt lättare att nå ut med information under de stora sällan-olyckorna. Vill vi själva informera om våra insatser måste vi tänka om och satsa på att ha personer tillgängliga att hantera även media. Inte bara vid stora olyckor utan även vid de vardagliga insatserna. Camilla Palmér, kommunikationsstrateg, Räddningstjänsten Skåne Nordväst R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 1 2015 31 ARBETSMILJÖ Tillbud med flytväst ARBETSMILJÖ Vattensäkerhet Allvarligt tillbud – flytväst blåstes inte upp Den 10 oktober 2013 övade en av styrkorna från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ytlivräddning. I samband med att en brandman simmat ut för att bärga en docka skulle flytvästen blåsas upp för att ge ytterligare lyftkraft till brandmannen. Något var dock fel på flytvästen vilken bara pös och inte blåstes upp. F Information och förtydligande I samband med tillbudet var den omedelbara åtgärden att informera alla arbetsledare om vad som hänt. I de delar av organisationen där aktuell modell av flytväst finns, genomfördes direkt en kontroll av flytvästarna så att de inte hade samma fel som den som inte blåste upp sig. Den person inom organisationen som är ansvarig för service av flytvästarna har varit i kontakt med tillverkaren för att få ett förtydligande om vad som gäller för aktuell mutter. Då O-ringen sitter på plats finns ett angivet moment som muttern ska dras med. Detta kommer att förtydligas i samband med kontroll av samtliga flytvästar av samma typ inom förbundet. ❑ lytvästen är av märket secumargolf 275f med tillverkningsnummer 03342. Modellen är en sådan räddningsväst som blåses upp manuellt vilket är en förutsättning för användning vid ytlivräddning då man önskar extra lyftkraft. Hade detta hänt i samband med ett skarpt uppdrag hade problemet kunnat medföra fara för både brandmannens liv och den person som skulle undsättas. Brandmannen vars flytväst inte fylldes med luft under övningstillfället upplevde situationen som obehaglig och påpekar att om detta hade hänt i samband med ett skarpt uppdrag, hade problemet kunnat medföra fara för både brandmannens liv och den person som skulle undsättas. Underhåll av utrustning viktigt för att undvika allvarliga tillbud. Lös mutter och saknad O-ring När brandmannen var uppe ur vattnet kontrollerades flytvästen direkt och det visade sig att den mutter som skulle säkra utlösningsanordningen mot ventilen låg löst inne i flytvästen. Om denna mutter varit helt lös innan flytvästen löstes ut eller om den lossnat i 32 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 samband med detta går inte att avgöra. Det saknades även en O-ring som ska sitta mellan muttern och utlösningsanordningen. Om denna inte funnits då västen löstes ut kan det vara en orsak till att muttern inte suttit fast ordentligt samt medfört läckage i samband med att västen skulle blåsas upp. Om du trillar i vattnet med larmstället på Tänk att du har larmställ på dig och trillar i vattnet, hur skulle du agera? Tar du av dig larmstället, försöker du flyta eller börjar du simma? I usa har man testat vad som inträffar när du agerar på olika sätt och filmat detta. Genom att låta testpersonen hoppa i en simbassäng med larmställ på testade man att flyta, ta av sig utrustningen och simma/ trampa vatten. Alla testen skedde också med mask och andningspaket. Resultaten varierade något, men i filmen kan man se att det går att flyta med larmställ, att det går att trampa vatten och att det går att ta av sig larmstället. Har du andningspaket och mask på blir vissa av momenten svårare att utföra. När testpersonen försökte flyta kunde man se att luften i larmstället trycktes upp mot armarna och huvudet och hjälpte testpersonen att flyta. Personen kunde hålla sig på rygg ett tag, men till- slut så hamnade man med fötterna neråt. Då testpersonen hade andningspaket och mask vändes kroppen med ansiktet neråt. Att testa hur det känns att vara i vatten med larmstället på, kanske inte är så dumt. Snabbt trött vid simning Testade personen istället att simma, vilket i försöket innebar att han trampade vatten, blev han snabbt trött på grund av tyngden i larmstället. Tröttheten syntes ännu fortare då han även hade andningspaket. Att ta av sig larmstället i vattnet gick relativt lätt och smidigt utan andningspaket. Jackan gick snabbt av medan testpersonen fick böja huvudet under vatten för att få av byxorna. Då testpersonen hade andningspaket på sig lyckades man inte. Han började med att ta av paketet och släppa det, vilket resulterade i att ansiktet hamnade bakåt och huvudet under ytan. Det gjorde att masken fylldes med vatten och försöket fick avbrytas. Intressant hade varit att se hur det hade gått om masken togs av före andningspaketet. Tyngre med andningspaket Ska man vara kritisk till testet så finns det förbättringar som kan göras vid vissa av agerandena, men man får en bild av hur det kan se ut att agera med larmställ i vatten. Generellt kan man säga att larmstället fylls med vatten TEXT: Sofia Frindberg, brandingenoch blir tungt och ännu tyng- jör, Räddningstjänsten Laholm re blir det med andningspaket. Det ska också tilläggas Läs mer på utkiken.net/ att vid en verklig situation fdnyd i din har man vanligen saker i fick- webbläsare orna på larmstället, en hjälm eller genom scanna på huvudet, eventuellt under- att qr-koden. För dig som arbetar med samhällssäkerhet och krisberedskap TEXT: Evelina Edström, brandingenjör, Storstockholms brandförsvar Läs mer på utkiken.net/flytvast i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. ställ. Har man andningspaket på sig har man också en huva och troligen luvan uppdragen. Alla dessa saker blir extra vikt och moment att utföra vid en eventuell olycka. Det finns ett antal situationer där räddningstjänsten arbetar nära vatten och är iklädda larmställ. Även om risken för att trilla i inte är stor så finns den ändå där. Att testa hur det känns att vara i vatten med larmstället på, kanske inte är så dumt. ❑ Vårt sårbara samhälle Hantera krisen i samverkan Vår osäkra omvärld Nu kan du ! anmäla dig Huvudpartners Mediapartner www.samhallssakerhet.se #samsak15 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 33 STUDIENYTT Sjösäkerhetsutbildning Två decennier av Kustbevakningens utbildning I mer än tjugo år har Kustbevakningen utbildat sin personal i rök- och kemdykning vid MSB:s verksamhetsställen. Utbildningarna omfattar allt från grundutbildning till repetitionsövningar och insatsledarutbildning. I dag planerar och genomför vi utbildningarna i samråd med msb Revinge, säger Pär Bergman, övningsledare vid Kustbevakningen. Det är en stor fördel att tillsammans arbeta fram innehåll och upplägg. Det gör att vi hamnar rätt avseende kunskapsnivå och kompetens. Just kontinuiteteten i utbildningspaketet är viktig berättar Pär Bergman. – Eftersom så kallade skarpa händelser, där vi måste använda vår kompetens inom rök- och kemdykning, inte inträffar så ofta blir repetitionsövningarna väldigt viktiga. Från grundutbildning till insatsledarutbildning Utbildningspaketet för Kustbevakningen omfattar allt från grundutbildning i rökoch kemdykning för myndighetens vattendykare, till repetitionsutbildning och insatsutbildning för personal som arbetar som osc – er (On Scene Commander Emergency Responder). Peter Lundgren, lärare vid msb Revinge berättar att innehåll och upplägg av utbildningarna har förändrats över tid. – Idag utgår alla scenarier från olyckor som kan inträffa till sjöss som brand på ett passagerarfartyg eller läckage av farligt gods. – Innehållet i utbildningarna är mer fartygsinriktat och vi fokuserar på olika typer av riskbedömningar. Deltagarna får öva på att bedöma risken för egen personal under en insats samt tänka till kring olika typer av miljörisker. Vi har också ett större fokus på taktik i insatsutbildningar. Förändringen har att göra med att de 34 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR 2 2015 Övningarna speglar de scenarion som kan uppstå till sjöss, såsom brand. mar för att kunna öva vattendykning i samband med läckage av farliga ämnen. Eftersom fartygen blir allt större, ökar kraven på personalens förmåga. fartyg som Kustbevakningen kan behöva undsätta blir allt större. Om en brand eller ett utsläpp av farliga ämnen inträffar kan det få stora konsekvenser. Det ställer stora krav på Kustbevakningens förmåga. – Därför arbetar vi kontinuerligt tillsammans med Kustbevakningen för att ta höjd för denna typ av samhälleliga förändringar, förklarar Peter Lundgren. Utveckling av utbildningsanordningarna Som ett led i att utveckla utbildningarna bygger msb Revinge nu till ett väderdäck på utbildningsanordningen ms Anita. – Eftersom det är förbjudet att lasta farligt gods i slutna utrymmen vill vi simulera en fartygsmiljö där vi kan öva olika typer av insatser vid läckage av ämnen, säger Peter Lundgren. Vi har också planer på att sänka ner en container med kemikalietunnor i en av våra dam- Positivt samarbete – Det är positivt att vi samarbetar kring utbildning och kompetensutveckling, säger Carolina Rytterkull, enhetschef för vidareutbildning vid msb Revinge. – Dels handlar det om att samarbeta kring användandet av statliga resurser som utbildningsanordningar och kompetens, och dels handlar det om att öka förståelsen för hur Kustbevakningens uppdrag ser ut. Carolina Rytterkull säger att det blir ett sätt att utveckla samverkansperspektivet inom msb:s utbildningar eftersom lärarna tar med sig lärdomar från hur Kustbevakningen arbetar in i övriga utbildningar. – På liknande sätt leder msb:s räddningstjänstutbildningar in i Kustbevakningens utbildningspaket. Det bidrar på sikt till ett närmare samarbete mellan Kustbevakningen och kommunala räddningstjänster när det gäller fartygsbrandsläckning i hamnar samt med mirg(Maritime incident response group)grupperna som flygs ut till brinnande fartyg. ❑ TEXT: Noomi Egan, MSB FOTO: Peter Lundgren, MSB B Flodin Fernström | Illustration Susanne Flodin POSTTIDNING POSTTIDNING B PORT PAYÉ Föreningen Sveriges Brandbefäl 115 87 Stockholm Ny webb, nya brandsäkra case, samma trygga Hagab. Brandsäkerhet, ventilation och Hagab är en svårslagen kombination. I vårt RESQUE-program hittar du kompetenta komponenter som ser till att trapprum och hissar ventileras i höga byggnader om elden är lös. Och på vår nya webb-plats hittar du flera case där RESQUE-programmet komponerats för olika scenarier. Vi vet vad som krävs, både i teorin och praktiken när ingen fastighet är den andra lik. Låt oss så bygga på rätt kunskap – tillsammans! www.hagab.com
© Copyright 2024