Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län 2015-01-28 Henrik Ahlgren, FoUrum, Kommunal utveckling ____________________________________________________________________ 1 Inledning .............................................................................................................. - 2 2 Datainsamling ...................................................................................................... - 4 2.1 Datakällor ...................................................................................................... - 4 2.2 Indikatorsförändringar................................................................................... - 6 3 Resultat................................................................................................................. - 7 3.1 Ordinärt boende............................................................................................. - 7 3.2 Särskilt boende ............................................................................................ - 15 3.3 Sammahållen vård och omsorg ................................................................... - 28 3.4 Bakgrundsmått ............................................................................................ - 44 4 Referenser .......................................................................................................... - 54 - 1 Inledning Varje år genomför SKL1 och Socialstyrelsen öppna jämförelser gällande Vård och omsorg om äldre. Sammanlagt redovisas 36 olika indikatorer och 14 bakgrundsmått. Hur indikatorerna är framräknade/sammanställda redovisas före varje tabell samt, enligt Socialstyrelsen, möjliga felkällor. Resultatet för samtliga kommuner i riket kan hämtas på www.kolada.se. Kommentarer från SKL och Socialstyrelsen finns på nedanstående webbplatser: Socialstyrelsen Sveriges kommuner och landsting Kortfattat kan nämnas några kommentarer från SKL: Tema sammanhållen vård och omsorg om sjuka äldre Även 2014 års rapport har temat sammanhållen vård och omsorg om sjuka äldre. Sammanlagt 36 indikatorer ger en bred bild av kvaliteten, och 15 av dessa indikatorer speglar kvaliteten inom den sammanhållna vården och omsorgen där vårdens och omsorgens aktörer har ett gemensamt ansvar. Även när det gäller den sammanhållna vården och omsorgen finns skillnader mellan kommuner, landsting och regioner. Några resultat från rapporten Vården i livets slutskede har förbättrats jämfört med förra året, bland annat genomförs fler smärtskattningar. Andelen äldre över 75 år som har hemtjänst eller bor på särskilt boende får färre olämpliga läkemedel. Det är betydligt fler äldre kvinnor än män som drabbas av höft- eller lårfraktur efter fall. De äldre ger generellt samma goda omdömen om äldreomsorgen i år jämfört med förra året, men färre upplever sig vara mycket trygga med hemtjänst respektive särskilt boende.”2 Socialstyrelsen kommentarerade resultatet enligt följande: Några av årets resultat: Fallskadorna bland äldre är oförändrade jämfört med år 2013. På riksnivå drabbas 61 av 1 000 personer 80 år och äldre av en fallskada. Fallskador drabbar kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. Av 1 000 kvinnor drabbas 69 av en fallskada. För männen är siffran 48. I genomsnitt drabbas 947 av 100 000 personer 65 år och äldre, av fraktur på lår eller höft. För kvinnor är motsvarande siffra 1 249 och för män 656. 1 2 Sveriges kommuner och landsting http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/aldre.1408.html 2015-01-28 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling -2- Andelen äldre som får olämpliga läkemedel minskar, 11,4 procent av personer 75 år och äldre som har hemtjänst eller insatsen särskilt boende får läkemedel som bedöms vara olämpliga. År 2013 var andelen 13,3 procent. För särskilt boende är resultaten för indikatorerna som beskriver möjligheten att komma utomhus och sociala aktiviteter låga. Andelen som upplever möjligheterna att komma utomhus som goda är 58 procent. Andelen som upplever möjligheterna till sociala aktiviteter som bra är 63 procent.3 3 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-4, 2015-01-28 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling -3- 2 Datainsamling Innan resultatet presenteras är det av vikt att datainsamlingen redovisas så att det blir tydligt varifrån data hämtas. Därför finns innan varje indikator viktig information från Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre 2014, utgiven av Socialstyrelsen. Denna går att hämta i sin helhet på Socialstyrelsens hemsida, se länk i slutet av denna rapport. Texten förklarar exempelvis hur en siffra räknats fram, hur en fråga är ställd etcetera. Det är av vikt att läsa dessa förklaringar vid tolkning av resultatet. Det ska direkt noteras att vissa indikatorer från den nationella brukarundersökningen i dessa jämförelser har (i exempelvis indikatorn ”Bemötande”) endast ”mycket nöjda” som andel nöjda. Därför kan vissa resultat från den nationella brukarundersökningen och dessa jämförelser skilja sig åt. I denna rapport sammanställs svaren från den nationella brukarundersökningen fördelat på kön i den mån data funnits tillgänglig. Definition pilar Avvikelse Förbättring jämfört med tidigare år Oförändrat Försämrat jämfört med tidigare år Definition av färgerna De 25% kommuner med bäst värden De 50% som placerat sig i mitten De 25% kommuner med sämst värden * . .. ‒ Ovägt medel för riket Uppgift saknas Under 30 svarande/observationer Uppgift saknas föregående år 2.1 Datakällor I rapporten används många datakällor. Indikatorerna bygger främst på uppgifter från nationella kvalitetsregister, läkemedelsregistret, kommunernas egna undersökningar och undersökningen av de äldres uppfattning om hemtjänst och särskilt boende. Ytterligare datakällor, till exempel den nationella patientenkäten, kommun- och enhetsundersökningen samt Socialstyrelsens hälsodataregister har används för att redovisa kompletterande uppgifter inom vissa områden. För att redovisa en indikator bör det finnas uppgifter för alla eller större delen av landets kommuner. För att en kommun ska ingå i redovisningen måste resultatet på indikatorn baseras på minst 30 observationer. Följande datakällor har används i årets rapport: Svenska palliativregistret Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling -4- Syftet med registret är att förbättra vården för patienter i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur vårdenheterna lever upp till kriterier för god vård i livets slutskede. För mer information, se www.palliativ.se. Riks-Stroke Registrets syfte är att bidra till en strokevård med hög och jämn kvalitet. Riks-Stroke redovisar vårdens innehåll och resultat och är ett verktyg för uppföljning av Nationella riktlinjer för strokevård. För mer information, se www.riks-stroke.org. Senior Alert Syftet med registret är att bidra till en bra infrastruktur och systematik för att förebygga undernäring, fall, trycksår och främja god munhälsa. För mer information, se www.lj.se/senioralert. Patientregistret Syftet med patientregistret är att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Registret tillhandahåller data för bland annat statistik, forskning och utvärdering. För mer information, se http://www.socialstyrelsen.se/register/halsodataregister/patientregistret. Svenska demensregistret (SveDem) Svenska demensregistret startade 1 maj 2007 och syftet är att förbättra kvaliteten på demensvården i Sverige. Genom att enheter registrerar data går det att följa förändringar i patientpopulationer, diagnoser och behandling av demenssjukdomar. För mer information, se www.ucr.uu.se/svedem/index.php. Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) Registret ska generera en individuell vårdplan för personer med demenssjukdom. I registret kartläggs bland annat frekvens och allvarlighetsgrad av beteendemässiga och psykiska symtom, aktuell läkemedelsbehandling, tänkbara orsaker till beteendemässiga och psykiska symtom och utvärdering av genomförda åtgärder. För mer information, se www.bpsd.se. Läkemedelsregistret Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen innehåller uppgifter om läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel som hämtats ut mot recept eller motsvarande på apotek från 1999 och framåt. Registret uppdateras varje månad. Syftet med läkemedelsregistret är att öka patientsäkerheten på läkemedelsområdet. I Sverige expedieras varje år närmare 100 miljoner recept. Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Registret inrättades 2007 och omfattar personer som får kommunal vård och omsorg enligt socialtjänstlagen (2001:453). I registret finns uppgifter om de cirka 350 000 personer som bor i särskilt boende och personer som får insatser från socialtjänsten, till exempel hemtjänst och boendestöd. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Socialstyrelsen gör en årlig undersökning där alla över 65 år och som har hemtjänst eller bor på ett äldreboende får svara på frågor om vad de tycker om sin vård och omsorg. På Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling -5- Socialstyrelsens webbplats finns resultaten från hela undersökningen, uppdelat på samtliga kommuner och stadsdelar. Kommun- och enhetsundersökningen Socialstyrelsen gör en årlig undersökning inom äldreomsorgen. Undersökningen utgörs av enkäter som skickas ut till kommuner och enheter (hemtjänst och särskilda boenden). Enheterna omfattar både offentlig och privat utförd verksamhet för personer över 65 år. I undersökningen får kommuner och enheter besvara frågor om verksamhetens omfattning och den egna verksamhetens utformning. 98 procent av kommunerna och stadsdelarna besvarade enkäten. Kommunernas egna undersökningar Kommuner genomför årligen en rad olika undersökningar. Material från en del av dessa undersökningar samlas in av RKA och publiceras i Kommun- och Landstingsdatabasen (Kolada). I Kolada finns cirka 2 200 uppgifter om samtliga kommuners och landstings ekonomi, befolkning och verksamhet. Kommunernas kvalitet i korthet SKL undersöker varje år kommunens kvalitet ur fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare.4 2.2 Indikatorsförändringar I årets öppna jämförelser har ett par nya indikatorer tillkommit samt en har förändrats, ingen har tagits bort, se redovisning nedan: Nya indikatorer Frakturer på lår och höft Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa inom ordinärt boende Förändrade indikatorer 4 Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är nu sammanslagen till en sammanfattande indikator och uppdelad på särskilt boende respektive hemsjukvård. Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre 2014, s.5-6 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling -6- 3 Resultat 3.1 Ordinärt boende Trygghet, hemtjänst Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten 2014. Syfte med indikatorn Att kunna leva och bo kvar hemma under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. Typ av indikator: Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de kände sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Förändring från förra året Ingen förändring. Bemötande, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt 2014. Syfte med indikatorn Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Typ av indikator: Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de var mycket nöjda med personalens bemötande. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling -7- Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Förändring från förra året Ingen förändring. Tillräckligt med tid, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2014. Syfte med indikatorn Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. Typ av indikator: Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Förändring från förra året Ingen förändring. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling -8- Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål 2014. Syfte med indikatorn Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. Typ av indikator: Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Förändring från förra året Ingen förändring. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling -9- % 59 95 76 78 Kvin. Män % % 57 57 95 92 76 76 78 78 % 69 97 82 84 Kvin. Män % % 67 9 - 98 97 81 83 83 85 % 67 96 87 88 Rank av 286 Jämf. föreg. år Kvin. Män % % 27 25 65 78 42 45 44 45 Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Tillräcklig med tid, hemtjänst Rank av 284 Jämf. föreg. år Bemötande, hemtjänst Rank av 286 Jämf. föreg. år Min - max (riket) Vägt medel (riket) Median (riket) Totalt % 23 66 43 45 Rank av 286 Jämf. föreg. år Trygghet, hemtjänst Föreg. år (riket) 55 Aneby 16 49 Eksjö 67 43 Gislaved 171 45 Gnosjö 126 55 Habo 16 47 Jönköping 90 30 Mullsjö 282 42 Nässjö 187 60 Sävsjö 3 51 Tranås 48 45 Vaggeryd 126 50 Vetlanda 58 43 Värnamo 171 Jkpg region 47 (vägt medel) Tabell 1: Ordinärt boende del 1 av 2 49 .. 75 192 68 .. 88 50 87 .. 82 252 74 .. 50 48 78 127 77 81 84 124 85 83 88 120 87 90 42 43 85 21 84 86 92 14 91 95 90 65 90 91 44 45 82 54 84 78 92 14 92 90 93 12 95 90 57 .. 80 89 80 79 91 20 9 .. 83 241 86 .. 47 49 79 111 80 78 90 25 90 90 92 25 92 92 30 .. 67 274 64 .. 85 101 81 .. 87 146 83 .. 40 45 71 67 78 81 80 83 85 85 85 63 .. 82 84 77 87 87 86 87 86 .. 52 48 77 74 83 87 86 91 88 90 84 46 .. 68 66 .. 85 81 .. 85 82 .. 52 44 80 81 78 84 82 90 90 88 94 40 50 76 77 75 85 84 87 82 82 82 248 54 150 270 89 168 Kvin. Män % % 68 10 100 98 86 87 88 88 78 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling 88 - 10 - 190 62 62 101 124 101 89 199 146 120 199 65 252 Möjlighet att påverka tider, hemtjänst Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2014. Syfte med indikatorn Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av hemtjänstpersonalen. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 70 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Förändring från förra året Ingen förändring. Möjlighet att föra fram synpunkter och klagomål, hemtjänst Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst 2014. Syfte med indikatorn För att de äldre ska kunna framföra synpunkter och därigenom ha delaktighet och inflytande krävs att de blivit informerade om och vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 11 - Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Förändring från förra året Ingen förändring. Hemtjänsten i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten 2014. Syfte med indikatorn Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av hemtjänsten. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Förändring från förra året Ingen förändring. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 12 - Personalkontinuitet, hemtjänst Genomsnittlig antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar 2014. Syfte med indikatorn Om många olika personer kommer in i hemmet för att utföra insatsen finns det risk att kvaliteten blir lidande. Det kan bli svårt för den enskilde att lära känna personalen och tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras och hur. Det är därför viktigt att inte alltför många olika personer hjälper den enskilde i hemmet. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Indikatorn beskriver medelvärdet av antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Måttet avser de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag. Trygghetslarm och matleveranser räknas inte. Mätningen avser tiden 07.00- 22.00. Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Undersökningen genomförs under valfri sammanhängande normal fjortondagarsperiod under hösten. Mätningen görs hos respektive hemtjänsttagare där personalen noterar sin närvaro vid varje tillfälle, på en pappersblankett som läggs ut hos hemtjänsttagaren. I det fall hemtjänsten har ett eget system för att mäta personalkontinuiteten som motsvarar nyckeltalens används detta. Datakälla Kommunens egna undersökningar, inrapporterad i Kommun och landstingsdatabasen Kolada. Felkällor Mätningarna kan utföras vid olika tidsperioder i olika kommuner. Det kan även förekomma olikheter i kommunernas sätt att mäta antal olika personal. Förändring från förra året Ingen förändring. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 13 - 55 Aneby 52 Eksjö 64 Gislaved 67 Gnosjö 60 Habo 69 Jönköping 63 Mullsjö 51 Nässjö 61 Sävsjö 59 Tranås 54 Vaggeryd 62 Vetlanda 54 Värnamo 62 Jönköpings län (vägt medel) Tabell 1: Ordinärt boende del 2 av 2 59 62 62 203 62 64 91 50 .. 60 11 178 Män % Antal 73 71 - 100 6 - 26 100 89 89 15 91 91 15 55 .. 95 134 23 Jämf. föreg. år 60 Kvin. % Rank av 184 Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) Kvin. Män % % % 35 41 - 79 71 - 100 83 62 64 89 Jämf. föreg. år 61 Personal kontinuitet inom hemtjänst Hemtjänst i sin helhet Rank av 285 Vägt medel (riket) Kvin. Män % % % 42 35 - 80 40 - 87 83 60 63 62 Jämf. föreg. år 37 - 83 Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Rank av 287 Min - max (riket) Jämf. föreg. år % Rank av 285 Möjlighet påverka tider, hemtjänst 95 .. 15 88 51 53 73 72 76 91 90 93 19 164 83 56 78 66 68 64 70 93 70 94 92 14 69 48 73 56 64 99 63 66 98 3 98 97 . . 135 55 .. 68 44 66 .. 96 10 98 .. . . 28 68 70 68 44 68 69 93 70 92 94 14 69 97 68 .. 57 219 56 .. 87 236 84 .. . . 244 46 58 54 254 54 52 91 134 91 91 15 88 122 62 .. 53 265 56 .. 94 45 95 .. . . 145 58 60 66 68 66 66 92 101 91 93 11 18 216 52 .. 51 273 48 .. 90 178 88 .. . . 108 60 67 65 83 61 76 93 70 92 96 14 69 - 216 49 67 61 165 60 63 89 199 88 92 11 18 237 65 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling 92 - 14 - 3.2 Särskilt boende Trygghet, särskilt boende Andel som uppger att det känns mycket tryggt med att på bo på ett särskilt boende 2014. Syfte med indikatorn Att kunna leva och bo under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de kände sig mycket trygga med att bo på ett särskilt boende. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Bemötande, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt 2014. Syfte med indikatorn Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 15 - Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Tillräckligt med tid, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2014. Syfte med indikatorn Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att personalen på boendet alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål 2014. Syfte med indikatorn Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. Typ av indikator Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 16 - Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 17 - 35 84 57 59 35 - 87 57 58 Kvin. % % 41,0 75,0 58 58,5 43 95 72 74 % 44 97 72 73 Män % 53 90 74 74,5 Kvin. Män % 59 98 79 81 Jämf. föreg. år 30 71 50 50 % Män Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Rank av 245 % Tillräckligt med tid, särskilt boende Jämf. föreg. år 29 73 50 51 % Kvin. Jämf. föreg. år % Män Rank av 262 24 70 Min - max (riket) 50 Vägt medel (riket) 51 Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) 48 Aneby 55 Eksjö 61 Gislaved 48 Gnosjö 39 Habo 53 Jönköping .. Mullsjö 58 Nässjö 70 Sävsjö 63 Tranås 50 Vaggeryd 61 Vetlanda 58 Värnamo Jönköpings län (vägt medel) 56 Tabell: Särskilt boende del 1av 3 Jämf. föreg. år % Rank av 261 Kvin. Bemötande, särskilt boende Rank av 262 Trygghet i särskilt boende % % 63 100 79 80 60 92 79 80 169 - .. .. 50 241 - .. .. 77 80 - .. .. 66 241 - .. .. 70 58 .. 61 89 63 .. 78 69 76 .. 82 96 82 .. 26 64 53 64 51 67 57 77 80 80 72 87 28 89 82 169 .. .. 55 183 .. .. 77 80 .. .. .. .. .. .. 61 .. .. 74 .. .. 86 54 60 73 253 103 89 51 60 .. .. 109 119 60 74 .. .. 119 39 78 81 .. .. 111 .. .. .. .. 79 86 .. .. .. .. .. .. 43 58 58 60 109 58 65 80 43 77 87 76 179 76 76 1 73 .. 73 6 73 .. 88 6 93 .. 85 55 83 .. 14 63 62 60 109 57 67 73 139 63 .. 74 205 68 .. 137 52 .. 64 51 66 .. 69 191 74 .. 85 55 83 .. 26 57 71 70 16 72 67 77 80 73 86 92 7 93 88 43 57 61 61 60 64 73 71 79 76 74 .. .. 89 75 62 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 18 - 139 81 179 .. .. Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet 2014. Syfte med indikatorn Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Att det är trivsamt är en förutsättning för att kunna och vilja delta i gemensamma aktiviteter. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på det särskilda boendet. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Trivsamt utomhus, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet 2014. Syfte med indikatorn Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. Även utomhusmiljön ingår i äldres boendemiljö, se avsnittet om utevistelser och aktiviter. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov och att det är trivsamt. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att det är trivsamt utomhus runt det särskilda boendet. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 19 - Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Maten, särskilt boende Andel som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra 2014. Syfte med indikatorn Maten och måltidsmiljön har stor betydelse för de äldres livskvalitet och välbefinnande samt har en viktig roll för att förebygga och/eller bromsa sjukdom och ohälsa som undernäring. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att maten som serveras på det särskilda boendet smakar mycket eller ganska bra. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Måltidsmiljön, särskilt boende Andel som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund 2014. Syfte med indikatorn Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 20 - Måltidsmiljön kan ha effekter på den enskildes energiintag, nutritionsstatus och välbefinnande. En positiv måltidsmiljö kan utgöras av sociala aspekter samt matens smak, doft, färg och konsistens. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att måltiderna som serveras på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 21 - Median (riket) Föreg. år (riket) Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Jönköpings län (vägt medel) 67 43 93 66 44 87 65 35 97 67 67 65 67 66 137 65 .. .. .. .. 146 68 .. 60 74 48 71 82 84 7 .. 54 244 69 97 .. 76 29 % % 32 94 68 45 90 66 55 95 75 68 68 76 - .. % .. .. 83 50 182 60 .. 84 80 15 77 86 .. 68 113 .. .. .. 52 223 71 66 74 48 - .. .. .. 75 77 77 42 27 Män % Kvin. Män % 53 100 74 60 95 77 47 91 69 75 78 71 .. .. % Måltidsmiljö i särskilt boende Jämf. föreg. år 65 % Kvin. Jämf. föreg. år Vägt medel (riket) % Jämf. föreg. år 43 - 91 % Kvin. Män Rank av 240 Min - max (riket) Rank av 260 % Jämf. föreg. år Kvin. Män Maten i särskilt boende Rank av 256 Trivsamt utomhus, särskilt boende Rank av 261 Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende % % 47 90 69 48 88 70 70 69 .. .. .. .. ‒ .. .. .. .. 42 82 .. 75 59 76 82 62 81 83 76 45 75 77 .. 90 8 .. .. 73 87 .. .. .. .. 86 24 .. .. 66 191 .. .. 75 72 82 62 81 85 71 114 70 73 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 70 90 74 71 80 76 70 88 141 12 .. .. 158 .. 45 75 40 74 .. 75 69 .. 75 75 .. 82 82 60 207 60 .. 73 60 79 .. 70 212 67 76 70 130 67 .. 61 198 58 .. 63 164 63 .. 71 198 65 .. 71 114 69 .. 71 73 71 73 79 19 80 76 83 50 81 86 79 25 81 75 73 57 73 73 77 27 76 80 81 71 79 88 73 87 71 79 70 74 80 73 Tabell: Särskilt boende del 2 av 3 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 22 - Sociala aktiviteter, särskilt boende Andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds 2014. Syfte med indikatorn Deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll för t.ex. möjligheten till delaktighet, gemenskap och social samvaro. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds. 2014. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Möjlighet komma utomhus, särskilt boende Andel i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus 2014. Syfte med indikatorn Utevistelse och deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll i den förebyggande verksamheten t.ex. för att förebygga fallskador och depression. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 23 - Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Möjlighet att påverka tider, särskilt boende Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2014. Syfte med indikatorn Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring Särskilt boende i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende 2014. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 24 - Syfte med indikatorn Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Väntetid till särskilt boende Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende 2014. Syfte med indikatorn Väntetid till särskilt boende är ett mått på äldreomsorgens tillgänglighet. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under 2013 och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Datakälla Kommunens egna undersökningen, inrapporterad i Kommun och landstingsdatabasen. Felkällor Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 25 - För större kommuner där det finns fler än 300 ansökningar görs ett urval av ansökningarna. I övriga kommuner bygger indikatorn på samtliga ansökningar. Förändring från förra året Ingen förändring Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 26 - 63 60 63 60 61 .. .. .. .. 61 .. 61 74 73 82 .. .. .. .. .. .. .. .. 142 62 .. 61 114 6 83 80 69 .. .. .. .. ‒ .. .. 64 .. .. 15 11 .. 89 162 87 58 113 .. 28 37 ‒ 66 30 65 88 53 87 88 .. .. .. .. 84 120 .. 78 .. .. 71 257 .. .. 56 110 87 62 .. .. 66 86 81 86 20 18 ‒ .. .. .. 85 .. .. .. . . . 63 64 74 88 53 85 . . . .. 94 6 89 93 .. . . . 53 .. .. 85 100 83 24 28 .. 89 37 86 87 .. . . 75 92 94 45 85 69 89 91 93 164 66 25 69 .. .. .. .. .. .. .. .. 58 70 71 33 72 68 66 59 71 .. 85 1 89 .. 68 36 65 .. 58 170 59 .. 57 169 62 .. 67 75 .. .. 57 169 74 82 82 81 71 54 69 71 .. 66 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling 48 87 .. 83 .. 63 72 84 65 71 73 52 84 54 141 72 6 62 82 83 .. 69 60 83 .. 63 69 83 .. 48 221 61 .. .. 59 Kvin. Män Antal % % 63 63 5100 98 208 Jämf. föreg. år 62 60 Väntetid till särskilt boende Rank av 182 58 64 Kvin. Män % % % 38 - 39 - 62 80 82 98 Jämf. föreg. år 63 Särskilt boende i sin helhet Rank av 262 60 Kvin. Män % % % 21 - 29 - 41 89 81 80 Jämf. föreg. år 57 Möjlighet påverka tider, särskilt boende Rank av 242 60 Median (riket) Föreg. år (riket) .. Aneby .. .. 58 138 Eksjö 74 Gislaved 11 81 Gnosjö 3 62 Habo 92 64 Jönköping 74 .. Mullsjö .. .. 62 Nässjö 92 75 Sävsjö 9 65 Tranås 69 58 138 Vaggeryd 70 Vetlanda 26 66 Värnamo 61 Jönköpings län 66 (vägt medel) Tabell Särskilt boende del 3 av 3. Kvin. Män % % % 28 - 34 - 21 83 78 85 Jämf. föreg. år 58 Sociala aktiviteter, särskilt boende Rank av 241 % 29 86 Jämf. föreg. år Min - max (riket) Vägt medel (riket) Rank av 255 Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende 16 59 64 .. 70 65 - 27 - 87 17 37 90 88 . 3.3 Sammahållen vård och omsorg Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts. Syfte med indikatorn Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd per område där den enskilda personen bedömts att ha risk utförts och registrerats i Senior Alert. Nämnare: Samtliga personer 65 år och äldre i särskilt boende som registrerats i Senior Alert och som blivit bedömda ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa. Redovisningen på kommunnivå inkluderar endast kommuner med 30 eller fler personer som bedömts ha risk. Uppgifterna avser perioden 1 augusti 2013 till 1 augusti 2014. Datakälla Senior Alert. Felkällor Resultatet ska tolkas med försiktighet eftersom det aktiva deltagandet i registret varierar både inom och mellan kommunerna. Förändring från förra året I förra årets rapport redovisades en separat indikator för åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och undernäring. I år redovisas en sammanslagen indikator. När det aktiva deltagandet i registret blir bättre är målet att komplettera åtgärder med förekomster av fall, undernäring, trycksår och undernäring. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende Andel personer i ordinärt boende med hemsjukvård som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts. Syfte med indikatorn Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Typ av indikator Process Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 28 - Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemsjukvård som bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd per område där den enskilda personen bedömts att ha risk utförts och registrerats i Senior Alert. Nämnare: Samtliga personer 65 år och äldre i ordinärt boende med hemsjukvård som registrerats i Senior Alert och som blivit bedömda ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa. Redovisningen på kommunnivå inkluderar endast kommuner med 30 eller fler personer som bedömts ha risk. Uppgifterna avser perioden 1 augusti 2013 till 1 augusti 2014. Datakälla Senior Alert. Felkällor Resultatet ska tolkas med försiktighet eftersom det aktiva deltagandet i registret varierar både inom och mellan kommunerna. Förändring från förra året Ny indikator. Resultat från Senior Alert har tidigare endast presenterats för särskilt boende. När det aktiva deltagandet i registret blir bättre är målet att komplettera åtgärder med förekomster av fall, undernäring, trycksår och undernäring. Smärtskattning sista levnadsveckan Procentandel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, 2013-2014. Syfte med indikatorn Indikatorn avser att mäta andelen patienter som under den sista levnadsveckan vid minst ett tillfälle skattade sin smärta med instrumentet VAS/NRS eller annat validerat instrument. Det viktigaste syftet med indikatorn är att mätning av den skall leda till att det görs en systematisk smärtskattning som dokumenteras, åtgärdas och följs upp ända fram till döden. För att i tid fånga och därmed minimera den sjukes smärtupplevelse krävs ett rutinarbete med systematisk smärtskattning. Den äldres smärtupplevelse kan förmedlas utan formella skattningsinstrument, men användande av smärtskattningsinstrument fungerar som screeningverktyg, då inte alla spontant berättar om sin smärta. Ett smärtskattningsinstrument underlättar också den interna uppföljningen av vidtagna åtgärder mot smärta liksom rapportering personal emellan. Indikatorn visar i vilken utsträckning det finns ett systematiskt smärt-(symtom) skattningsarbete med möjlighet till dokumentation och uppföljning. På de flesta enheter har personalen en uppfattning om huruvida patienten har ont eller inte. Ett odokumenterat arbetssätt som bygger på den enskilda personalens engagemang kan givetvis resultera i bra vård men det behövs så lite extra för att göra detta till rutin. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Täljare: Antal dödsfall som var förväntade och som smärtskattats sista levnadsveckan med VAS, NRS eller något annat validerat smärtskattningsinstrument. Nämnare: Antal dödsfall som var förväntade. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 29 - Uppgifterna avser personer 65-w år som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet under perioden sista augusti 2013 till sista augusti 2014. Uppgifterna är hämtade från Svenska palliativregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister för rapportering av vård i livets slutskede. Grunden för palliativregistret är en enkät som ska spegla vårdinnehållet den sista tiden av livet. Enkäten fylls i av vårdpersonalen efter det att personen avlidit. För mer information se www.palliativ.se. Datakälla Svenska Palliativregistret. Felkällor Indikatorn bygger på registreringar från personalen, felregistreringar kan förekomma. Täckningsgraden varierar mellan kommunerna. Förändring från förra året Ingen förändring. Brytpunktssamtal Procentandel av avlidna som före döden fått informerande samtal om sin situation, 20132014. Syfte med indikatorn Indikatorn avser att mäta andel äldre och anhöriga som informerats om att patientens sjukdom/tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas, vilket är viktigt som en del i god palliativ vård i livets slutskede. När vården inser att sjukdomen eller åldrandet har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken är det viktigt att detta kommuniceras med såväl patient och närstående som personal runt den äldre. Detta för att den sjuke och dennes närstående skall kunna påverka hur den sista tiden skall vara och för att personalen skall vidta de åtgärder som behövs för att kunna erbjuda ett palliativt vårdinnehåll i livets slut. Detta kan naturligtvis behöva ett flertal samtal. Indikatorn har tagit fasta på hälso- och sjukvårdslagens syn på läkarmedverkan och redovisar därför inte de samtal som förs av sjuksköterskan ensam. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Täljare: Antalet inrapporterade väntade dödsfall där individuell information om att vården går över till vård i livets slutskede har givits av läkare och dokumenterats i den medicinska journalen. I de fall personalen har bedömt att brukaren saknar förmåga att uttrycka sin vilja en månad eller mer före dödsfallet används i stället svaret avseende information till närstående. Nämnare: Antal dödsfall som var förväntade. Uppgifterna avser personer 65-w år som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet under perioden sista augusti 2013 till sista augusti 2014. Uppgifterna är hämtade från Svenska Palliativregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister för rapportering av vård i livets slutskede. Grunden för palliativregistret är en enkät som ska spegla vårdinnehållet den sista tiden av livet. Enkäten fylls i av vårdpersonalen efter det att personen avlidit. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 30 - Datakälla Svenska Palliativregistret. Felkällor Indikatorn bygger på registreringar från personalen, felregistreringar kan förekomma. Täckningsgraden varierar mellan kommunerna. Förändring från förra året Ingen förändring. Eftersamtal med närstående Procentandel av avlidna där närstående erbjudits ett eftersamtal, 2013-2014. Syfte med indikatorn En aspekt av stödet och vården i livets slutskede är att erbjuda närstående ett uppföljande samtal efter dödsfallet. Ett sådant samtal ger bland annat möjlighet för närstående att få svar på frågor om själva skeendet under den sista tiden. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Täljare: Antal dödsfall som var förväntade och där anhöriga till den avlidne har erbjudits eftersamtal Nämnare: Antal dödsfall som var förväntade och där den avlidne hade en eller flera närstående. Uppgifterna avser personer 65-w år som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet under perioden sista augusti 2013 till sista augusti 2014. Uppgifterna är hämtade från Svenska Palliativregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister för rapportering av vård i livets slutskede. Grunden för palliativregistret är en enkät som ska spegla vårdinnehållet den sista tiden av livet. Enkäten fylls i av vårdpersonalen efter det att personen avlidit. Datakälla Svenska Palliativregistret. Felkällor Indikatorn bygger på registreringar från personalen, felregistreringar kan förekomma. Täckningsgraden varierar mellan kommunerna. Förändring från förra året Ingen förändring. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 31 - 58 55 34 58 57 31 34 32 34 39 34 32 Kvin. Män % % % 00 - 92 17 - 100 85 35 33 58 31 31 58 84 254 16 .. 20 84 22 .. .. Kvin. % Män % 719 - 100 100 56 59 56 59 .. .. .. 29 77 68 49 63 .. .. 15 Jämf. föreg. år Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Jönköpings län (vägt medel) 55 2 - 87 3 - 89 0 - 88 Brytpunktsamtal, 2013-2014 Rank av 240 55 % Jämf. föreg. år Vägt medel (riket) 3 - 95 3 - 94 0 - 88 Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan, 2013-2014 Rank av 240 0 - 94 Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i ordinärt boende, 2013-2014 Kvin. Män % % % Rank av 117 Min - max (riket) Rank av 271 Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i särskilt boende, 2013-2014 Kvin. Män % % % .. .. 46 55 40 .. .. .. 46 74 46 55 130 .. .. .. 14 88 76 .. .. .. .. 51 52 159 54 48 . . . . 43 77 14 256 9 .. . . . . .. .. 62 114 59 67 .. .. .. .. 50 48 ‒ 69 29 60 102 ‒ 63 57 41 196 41 41 28 64 30 24 13 206 13 12 55 130 52 59 21 248 15 32 . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. 33 224 35 30 17 90 20 11 29 134 26 33 61 96 65 55 59 128 64 51 .. .. .. .. 73 15 81 64 69 45 74 64 13 23 51 54 45 15 70 3 268 4 3 .. .. .. .. 16 71 66 70 73 .. .. .. .. 64 27 54 74 79 88 65 96 67 61 61 16 64 .. 64 27 67 61 91 2 89 93 39 205 41 36 .. .. .. .. 6 224 4 9 62 91 65 58 31 Tabell: Sammanhållen vård och omsorg, del 1 av 4. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 32 - 190 63 156 Behovsordination av opioid Procentandel patienter för vilka det fanns ordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet, 2013-2014. Syfte med indikatorn Indikatorn avser att mäta andelen patienter för vilka det fanns ordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet vilket är viktigt att följa som en del av god palliativ vård i livets slut. Då skall tillses att det finns adekvata ordinationer i händelse av smärtgenombrott, för att minimera fördröjning vid insättande av smärtstillande behandling. Ordinationen skall vara individuell då dosstorleken kan behöva justeras. Det finns på många enheter generella ordinationer vid akut smärta som visserligen är bättre än avsaknad av ordination men det kan aldrig ersätta ett rutinmässigt arbetssätt där vid behovsläkemedel gås igenom individuellt när en människa bedöms vara döende. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Täljare: Antal dödsfall som var förväntade och där individuell ordination av stark opioid för subcutan injektion vid behov utförts senast det dygn patienten avled. Nämnare: Antal dödsfall som var förväntade och där den avlidne hade en eller flera närstående. Uppgifterna avser personer 65-w år som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet under perioden sista augusti 2013 till sista augusti 2014. Uppgifterna är hämtade från Svenska Palliativregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister för rapportering av vård i livets slutskede. Grunden för palliativregistret är en enkät som ska spegla vårdinnehållet den sista tiden av livet. Enkäten fylls i av vårdpersonalen efter det att personen avlidit. Datakälla Svenska Palliativregistret. Felkällor Indikatorn bygger på registreringar från personalen, felregistreringar kan förekomma. Täckningsgraden varierar mellan kommunerna. Förändring från förra året Ingen förändring. Fallskador Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som skrivits in på sjukhus, genomsnittliga värden för åren 2011-2013. Syfte med indikatorn Fall är en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer skadar sig. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen i form av framförallt lidande och försämrad livskvalitet t.ex. svårigheter att röra sig, isolering och ökat beroende av andra. Orsakerna till fallolyckan kan vara många och kan spegla det förbyggande arbetet inom en mängd olika verksamheter t.ex. snöröjning kan påverka antalet fallolyckor. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 80 år och äldre som vårdats inom sluten vården under ett år på grund av skador till följd av fallolycka. Nämnare: Per 1000 invånare 80 år och äldre. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 33 - Fallolycka definieras genom de yttre orsakskoderna W00-W19, enligt klassifikationen ICD 10 - SE. Måttet avser endast personer vårdade inom sluten vård på grund av fall, d.v.s. som blivit in- och utskrivna från sjukhus. Det betyder att måttet endast speglar allvarligare fallskador och inte alla fallolyckor. Fallskador som leder till besök inom primärvård eller specialiserad öppenvård ingår således ej i måttet. Indikatorn redovisas på kommunnivå som det genomsnittliga värdet för tre år p.g.a. att antalet observationer per ett år blir för få i befolkningsmässigt små kommuner. Datakälla Patientregistret, Socialstyrelsen. Felkällor Det kan finnas en underrapportering och variationer mellan sjukhusen i kodningen av yttre orsakskoder. Förändring från förra året Inga förändringar jämfört med förra årets rapport. Fraktur på lår och höft Antalet personer 65 år och äldre med påverkbara slutenvårdstillfällen slutenvårdstillfallen per 100 000 invånare. Syfte med indikatorn Måttet visar antalet personer, 65 år och äldre, med påverkbara slutenvårdstillfällen per 100 000 invånare. Måttet innefattas av vårdtillfällen orsakade sjukdomstillståndet för fraktur på höft och lår, vilken är vanligt förekommande hos gruppen mest sjuka äldre. Slutenvård bör kunna undvikas för sjukdomstillståndet. Måttet avser mäta kvaliteten på den sammanhållna vården och omsorgen med fokus på kommunernas förebyggande arbete. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Korrigeringar har gjort för skillnader i befolkningens åldersstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardiseringen har gjorts med befolkningen 2010 som standardpopulation. Den geografiska fördelningen har gjorts på patienternas hemort. Följande sjukdomstillstånd och koder enligt ICD-10 ingår i måttet: Fraktur på lår och höft S72. Datakälla Patientregistret, Socialstyrelsen Felkällor Skillnaderna i undvikbar slutenvård tolkas med en viss försiktighet, bland annat eftersom förekomsten av vissa sjukdomstillstånd skiljer sig åt mellan olika landsting och att sättet att satta diagnoser kan variera mellan landstingen. Förändring från förra året Ny indikator Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 34 - 66 100 67 70 67 71 93 94 .. .. .. .. 67 100 57 100 30 84 93 95 92 94 61 58 .. 57 96 52 52 93 52 52 .. .. 54 76 .. .. Kvin. Män % % Frakturer på lår och höft, 2011-2013 (per 100 000 invånare) Kvin. Antal Män Rank av 279 0100 Kvin. Män % % Antal Jämf. föreg. år 6100 Fallskador, 80 år och äldre, 2011-2013 Rank av 290 % Jämf. föreg. år 67 70 Jämf. föreg. år Min - max (riket) Vägt medel (riket) Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Jönköpings län (vägt medel) 6100 Rank av 240 % Kvin. Män % % Rank av 240 Behovsordination av opioid, 2013-2014 Eftersamtal, 2013-2014 752 1712 1205 1161 414 1089 636 649 144 .. .. 42 798 50 .. .. 42 1017 213 1389 583 64 .. 781 44 .. .. 35 95 18 76 535 1443 69 66 48 47 947 912 64 .. 917 58 57 .. .. .. 18 100 94 124 85 59 89 79 99 85 59 92 76 94 120 .. .. .. .. .. .. .. .. 70 117 69 71 100 1 100 100 71 267 87 .. 840 77 .. .. 79 81 78 81 94 120 93 95 66 242 71 56 898 125 1082 663 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 54 76 70 .. 674 12 .. .. 71 67 93 144 90 98 60 66 51 937 165 1160 676 63 68 96 73 91 53 61 42 910 139 .. .. 62 744 69 65 125 173 46 193 41 55 98 24 100 97 100 53 54 52 1006 205 1219 91 37 92 91 98 24 96 100 66 242 70 59 1071 238 1086 1053 89 45 81 100 96 73 95 98 49 25 53 43 771 39 960 554 70 117 65 79 95 96 96 94 59 159 69 44 905 134 1138 614 77 135 95 59 Tabell: Sammanhållen vård och omsorg, del 2 av 4. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 35 - 62 900 Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Procentandel av personer 65 år och äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda, genomsnitt 2011 till 2013. Syfte med indikatorn Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge en rad olika fysiska, kognitiva och sociala funktionsnedsättningar och besvär. Efter stroke är därför rehabilitering en av förutsättningarna för att bli bättre, att återfå en del av sina förlorade förmågor samt lära sig leva med och kompensera för kvarstående funktionsnedsättningar. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Indikatorn visar hur stor andel av de strokepatienter som erhållit rehabiliteringsinsatser och som ett år efter insjuknandet uppgav att rehabiliteringsbehoven var tillgodosedda. Indikatorn mäter kvaliteten i rehabiliteringen i bred bemärkelse, eftersom den ges i olika former och bedrivs av olika yrkesgrupper och huvudmän. Täljare: Antal strokepatienter som svarat "Ja, mina behov av rehabilitering är tillgodosedda". Nämnare: Antal strokepatienter som uppgett att de har ett behov av rehabilitering. Indikatorn sammanställs som en genomsnittlig andel per kommun för 2011 till 2013. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och är folkbokförda i kommunen. Datakälla Uppgifterna är hämtade från det nationella kvalitetsregistret Riks Stroke. Uppskattningsvis 90 procent av alla personer som insjuknat i stroke ingår i registret och har besvarat de enkäter som registret skickar. Registret omfattar det akuta insjuknandet och en uppföljning tre månader och ett år efter insjuknandet. Medicinska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus är registerhållare. www.riks-stroke.org Felkällor För vissa kommuner är dataunderlaget litet och ger utrymme för slumpmässiga variationer. För att till viss del minska den felkällan redovisas indikatorn som ett genomsnitt för två år. Det krävs också minst 30 observationer för att resultatet för en kommun ska redovisas. Det är generellt hög svarsfrekvens i registret men lokala variationer kan förekomma. Förändring från förra året Ingen förändring. Funktionsförmåga tolv månader efter stroke Procentandel av personer 65 år och äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning. Genomsnitt för åren 2011 till 2013. Syfte med indikatorn Måttet beskriver de äldres möjligheter att efter stroke kunna leva ett självständigt liv, i bemärkelsen att vara oberoende av andra i dagliga personliga aktiviteter som att förflytta sig, klä sig och sköta toalettbesök. Indikatorn avspeglar resultatet av både det akuta omhändertagandet vid insjuknandet och av de efterföljande rehabiliteringsinsatserna i bred mening. Typ av indikator Resultat Teknisk beskrivning Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 36 - Täljare: Antal strokepatienter 65 år och äldre som svarat att de var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning Nämnare: Antal strokepatienter 65 år och äldre. Indikatorn sammanställs som en genomsnittlig andel per kommun för 2011 till 2013. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och är folkbokförda i kommunen. Datakälla Uppgifterna är hämtade från det nationella kvalitetsregistret Riks Stroke. Uppskattningsvis 90 procent av alla personer som insjuknat i stroke ingår i registret och har besvarat de enkäter som registret skickar. Registret omfattar det akuta insjuknandet och en uppföljning tre månader och ett år efter insjuknandet. Medicinska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus är registerhållare. www.riks-stroke.org Felkällor För vissa kommuner är dataunderlaget litet och ger utrymme för slumpmässiga variationer. För att till viss del minska den felkällan redovisas indikatorn som ett genomsnitt för tre år. Det krävs också minst 30 observationer för att resultatet för en kommun ska redovisas. Det är generellt hög svarsfrekvens i registret men lokala variationer kan förekomma. Förändring från förra året Ingen förändring. Tre eller fler psykofarmaka Andel personer 75 år och äldre som använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt 2014. Syfte med indikatorn Behandling med många psykofarmaka innebär inte bara en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner, utan kan också vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning I måttet redovisas samtidig behandling med tre eller fler psykofarmaka, regelbundet eller vid behov. Täljare: Personer i åldrarna 75 år och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende som beräknas samtidigt ha använt tre eller flera psykofarmaka. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 75 och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende. Personerna 75 år och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende identifieras i Socialstyrelsens register över kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. En aktuell läkemedelslista konstrueras för varje individ. I ett datauttag från läkemedelsregistret under en tremånadersperiod, uppskattas aktuell läkemedelsanvändning utifrån uppgifter om tidpunkt för uttag, mängd uttaget läkemedel samt ordinerad dosering. Datakälla Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen Felkällor Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 37 - läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Metoden att uppskatta aktuell läkemedelsanvändning innebär en viss osäkerhet, främst genom tolkningen av doseringsangivelser. Förändring från förra året Ingen förändring. Tio eller fler läkemedel Andel personer 75 år och äldre som använder tio eller fler läkemedel samtidigt 2014. Syfte med indikatorn Samtidig användning av många läkemedel kan medföra flera olika risker för individen, främst i form av läkemedelsbiverkningar, att preparaten har icke önskvärda och skadliga effekter samt att olika preparat påverkar varandra på ett olämpligt sätt. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning I måttet redovisas samtidig behandling med tre eller fler psykofarmaka, regelbundet eller vid behov. Täljare: Personer i åldrarna 75 år och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende som beräknas ha använt tio eller fler läkemedel samtidigt. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 75 och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende. Personerna 75 år och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende identifieras i Socialstyrelsens register över kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. En aktuell läkemedelslista konstrueras för varje individ. I ett datauttag från läkemedelsregistret under en tremånadersperiod, uppskattas aktuell läkemedelsanvändning utifrån uppgifter om tidpunkt för uttag, mängd uttaget läkemedel samt ordinerad dosering. Datakälla Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen Felkällor Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Metoden att uppskatta aktuell läkemedelsanvändning innebär en viss osäkerhet, främst genom tolkningen av doseringsangivelser. Förändring från förra året Ingen förändring. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 38 - 38 87 67 68 .. 53 65 .. 103 25 % 26 80 60 60 % 57 90 74 74 % 2,1 17,5 10,0 9,3 .. .. .. .. .. .. .. 64 65 73 155 .. 183 43 % 3,0 18,6 10,8 10,2 Tio eller fler läkemedel, 2014 Män % Kvin. % 0,0 20,0 8,0 7,6 9,8 34,1 20,2 20,5 .. .. 59 .. 5,8 70 10,1 70 75 5,7 .. .. 8,8 .. .. 8,2 166 9,7 6,8 111 7,9 .. 12,8 12,0 244 15,0 226 12,8 55 70 15 % 0,0 55,6 19,1 18,8 1,8 22,6 10,9 23,2 201 26,5 213 24,2 15,8 3,5 28,6 270 29,1 139 21,9 260 27,4 10,5 20,5 27,4 8,5 26,7 10,2 22,8 204 23,7 176 19,1 20,4 191 22,8 139 21,9 20,9 19,9 20,9 .. .. .. .. 66 .. .. .. .. .. .. .. 60 51 60 60 63 196 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,4 139 9,6 9,1 21,7 57 80 50 .. 71 71 67 76 9,2 6,3 22,2 .. .. .. .. .. 64 183 .. .. 10,5 125 10,6 180 13,1 4,3 20,5 .. .. 64 50 76 7,3 7,4 7,1 22,0 .. .. .. 66 .. .. . . . .. 50 74 35 76 73 11,4 12,4 18,4 186 22,9 0,0 . . 85 19,8 .. 53 70 85 64 74 7,0 5,6 21,3 164 21,4 23 .. 58 .. 57 80 48 136 59,0 Tabell: Sammanhållen vård och omsorg, del 3 av 4. 67 183 155 10 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 39 - 51 . . . 213 11,0 46 7,5 % 0,0 33,7 20,7 21,0 .. 59 Män 16 Jämf. föreg. år 40 75 58 58 % Kvin. Jämf. föreg. år 35 74 54 56 % Jämf. föreg. år 27 80 56 57 % Kvin. Män Rank av 248 Min - max (riket) Vägt medel (riket) Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Jkpg län (vägt medel) Jämf. föreg. år % Rank av 160 Kvin. Män Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2014 Rank av 276 Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, 20112013 Rank av 275 Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, 2011-2013 21,0 17,5 25,4 27,3 17,4 0,0 15,5 Olämpliga läkemedel Andel personer 75 år och äldre som behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel 2014. Syfte med indikatorn Med stigande ålder sker flera förändringar i kroppen som påverkar hur läkemedel omsätts och verkar i kroppen. Vissa läkemedel medför därmed en betydande risk för biverkningar hos äldre och bör därför undvikas i denna åldersgrupp. Dessa ingår i Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, i form av indikatorn ”Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger”. Som olämpliga läkemedel räknas här långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter samt tramadol och propiomazin (se tabell nedan). Dessa läkemedel bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och förskrivande läkare har bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör vidare följas upp och omprövas regelbundet och med täta intervall. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Indikatorn innefattar läkemedlen/läkemedelsgrupperna: bensodiazepiner med lång halveringstid, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, det smärtstillande medlet tramadol och sömnmedlet propiomazin. Täljare: Personer i åldrarna 75 år och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende som beräknas ha använt minst ett av de ovan nämnda läkemedlen/läkemedelsgrupperna. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 75 och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende. Personerna 75 år och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende identifieras i Socialstyrelsens register över kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. En aktuell läkemedelslista konstrueras för varje individ. I ett datauttag från läkemedelsregistret under en tremånadersperiod, uppskattas aktuell läkemedelsanvändning utifrån uppgifter om tidpunkt för uttag, mängd uttaget läkemedel samt ordinerad dosering. Datakälla Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen Felkällor Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Metoden att uppskatta aktuell läkemedelsanvändning innebär en viss osäkerhet, främst genom tolkningen av doseringsangivelser. Förändring från förra året Ingen förändring. Användning av antipsykotiska läkemedel Andel personer 75 år och äldre som behandlats med antipsykotiska läkemedel 2014. Syfte med indikatorn Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 40 - För dessa läkemedel finns indikation vid psykotiska symptom och vissa allvarliga beteendesymptom vid demens, t.ex. aggressivitet. I vården om äldre används de emellertid ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring, oftast med blygsam eller ingen effekt. Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag, såsom passivitet, kognitiva störningar och Parkinsonliknande symtom. De har också negativa effekter på känslolivet och sociala funktioner, och medför en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. Om användning bedöms vara indicerad bör låga doser tillämpas och en kort behandlingstid planeras, med snar (inom två veckor) utvärdering av effekt och eventuella bieffekter. Omprövning av behandlingen med ställningstagande till utsättning/dos minskning bör göras med täta intervall. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Täljare: Personer i åldrarna 75 år och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende som beräknas ha använt t antipsykotiska läkemedel (N05A exklusive N05AN01 litium. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 75 och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende. Personerna 75 år och äldre som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende identifieras i Socialstyrelsens register över kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. En aktuell läkemedelslista konstrueras för varje individ. I ett datauttag från läkemedelsregistret under en tremånadersperiod, uppskattas aktuell läkemedelsanvändning utifrån uppgifter om tidpunkt för uttag, mängd uttaget läkemedel samt ordinerad dosering. Datakälla Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen Felkällor Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Metoden att uppskatta aktuell läkemedelsanvändning innebär en viss osäkerhet, främst genom tolkningen av doseringsangivelser. Förändring från förra året Ingen förändring. Kommunens information om äldreomsorgen på hemsidan Informationsindex för kommunens hemsida för äldreomsorg, sommaren 2014. Procentandel av maxpoäng. Syfte med indikatorn Indikatorn speglar innehåll och tillgänglighet till information om äldreomsorg på kommunernas webbplatser. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 41 - Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens hemsida avseende äldreomsorg. Syftet med informationsindex är att kunna visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor. Undersökningen genomförs med hjälp av extern granskare som går igenom kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret på varje fråga måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter. Om ett omfattande och lättöverskådligt svar på frågan hittas inom denna tidsram så ges 3 poäng och ett kortfattat och övergripande svar ger 1 poäng. Om svaret ej finns eller inte kan hittas inom 2 minuter ges 0 poäng. Poängen för varje fråga summeras och redovisas här som procent av maxpoäng. Granskningen gjordes sommaren 2013. Datakälla ”Information till alla”, granskning genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting. Felkällor Undersökningen bygger på en subjektiv bedömning av en extern granskare, inte säkert att resultatet är representativt för alla besökare på hemsidan. Förändring från förra året Ingen förändring. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 42 - 11,0 10,1 % 1,9 - 15,3 6,5 6,3 . Kvin. % Män % 0,0 1,8 - 15,4 20,9 6,6 6,3 6,3 6,2 % 52 - 100 85 87 13,3 10,0 8,8 9,4 6,1 8,8 10,1 11,7 14,3 12,3 15,0 8,8 5,1 11,1 13,6 9,9 7,5 13,0 . 9,8 10,7 7,2 7,1 . 10,8 11,2 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling 1,9 4,2 1 6,5 4,7 9,9 6,4 7,2 6,1 38 150 50 258 145 181 127 7,4 6,7 . 6,5 8,6 189 160 . 150 228 . 6,5 - 43 - Jämf. föreg. år 10,9 Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) 11,6 Aneby 169 10,8 Eksjö 132 11,2 Gislaved 150 7,0 Gnosjö 19 7,6 Habo 27 10,4 Jönköping 119 12,3 Mullsjö 188 12,9 Nässjö 213 7,4 Sävsjö 26 11,2 Tranås 150 . Vaggeryd . 10,1 Vetlanda 103 10,8 Värnamo 132 11 Jkpg län (vägt medel) Tabell: Sammanhållen vård och omsorg, del 4 av 4. Män % 1,6 3,1 - 21,0 24,0 11,7 10,8 Kommunens information på hemsidan Rank av 290 11,4 Kvin. % Jämf. föreg. år Vägt medel (riket) 3,1 - 20,0 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2014 Rank av 275 Min - max (riket) Jämf. föreg. år % Rank av 275 Olämpliga läkemedel , 2014 2,0 4,5 1,8 96 91 18 7,4 1,8 10,6 6,3 7,4 7,2 3,6 4,4 10,5 8,5 6,9 6,8 4,0 100 78 78 91 91 78 63 1 205 205 63 63 205 6,9 6,5 . 6,4 8,4 8,7 7,1 . 6,7 9,2 87 83 78 91 91 116 168 205 63 63 3.4 Bakgrundsmått Avvikelse från standardkostnad Procentuell skillnad mellan äldreomsorgens nettokostnad och standarkostnad, 2013. Syfte med indikatorn Avvikelse från standardkostnad visar hur kommunens faktiska kostnader för äldreomsorgen förhåller sig till de kostnader som kommunen förväntas ha utifrån dess strukturella förutsättningar som t.ex. befolkningsstruktur och med en genomsnittlig ambitionsnivå. En positiv avvikelse betyder att kommunen har högre kostnader än vad som är förväntat. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Nettokostnad för äldreomsorg: bruttokostnad minus bruttointäkt, kronor/invånare Nämnare: Strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, kronor/invånare. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna. Den strukturårsjusterade standardkostnaden beräknas som standardkostnaden för utjämningsåret T+2 år i innevarande års (år T) prisnivå. Den bygger därmed på befolkningssiffror och nettokostnader för det aktuella året. I den strukturårsjusterade standardkostnaden till skillnad från standardkostnad justeras även för ett antal strukturella faktorer som inte ingår i den verksamhetsknutna standardkostnaden. Se "Vad kostar verksamheten i Din kommun?", för mer information. Datakälla Uppgifterna bygger på SCBs räkenskapssammandrag (RS) och sammanställs i SKL och SCBs publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun?". Felkällor Viss felrapportering kan förekomma då uppgifterna samlas in i enkätform. Förändring från förra året Ingen förändring. Kostnad per invånare, hemtjänst Kostnad per invånare 65 år och äldre, hemtjänst 2013. Syfte med indikatorn Indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för hemtjänst dividerat med antalet 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad är ofta ett resultat av att det är många av de äldre i kommunen som har hemtjänst. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Nettokostnad för hemtjänsten: bruttokostnad minus bruttointäkt. Egen regi och annan regi. Nämnare: Antal invånare 65 år och äldre. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 44 - Datakälla Uppgifterna bygger på SCBs räkenskapssammandrag (RS) och sammanställs i SKL och SCBs publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun?". Felkällor Viss felrapportering kan förekomma då uppgifterna samlas in i enkätform. Förändring från förra året Ingen förändring. Kostnad per brukare, hemtjänst Kostnad per brukare 65 år och äldre, hemtjänst 2013. Syfte med indikatorn Indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för hemtjänst dividerat med samtliga personer som har minst en insats inom hemtjänsten. Indikatorn visar vad en brukare med hemtjänst kostar i genomsnitt i kommunen. En hög genomsnittskostnad är antingen ett resultat av att brukarna har många beviljade insatser eller att kostnaden för att utföra hemtjänsten i kommunen är hög. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Nettokostnad för hemtjänsten: bruttokostnad minus bruttointäkt. Egen regi och annan regi. Nämnare: Antal personer 65 år och äldre som har minst en insats inom hemtjänsten. Datakälla Uppgifterna bygger på SCBs räkenskapssammandrag (RS) och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Uppgifterna sammanställs i SKL och SCBs publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun?". Felkällor Viss felrapportering kan förekomma då uppgifterna samlas in i enkätform. Förändring från förra året Ingen förändring. Kostnad per invånare, särskilt boende Kostnad per invånare 65 år och äldre, särskilt boende 2013. Syfte med indikatorn Indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för särskilt boende dividerat med antalet 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad är ofta ett resultat av att det är många av de äldre i kommunen som bor i ett särskilt boende. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 45 - Täljare: Nettokostnad för särskilt boende: bruttokostnad minus bruttointäkt. Egen regi och annan regi. Nämnare: Antal invånare 65 år och äldre. Datakälla Uppgifterna bygger på SCBs räkenskapssammandrag (RS) och sammanställs i SKL och SCBs publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun?". Felkällor Viss felrapportering kan förekomma då uppgifterna samlas in i enkätform. Förändring från förra året Ingen förändring. Kostnad per brukare, särskilt boende Kostnad per brukare 65 år och äldre, särskilt boende 2013. Syfte med indikatorn Indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för särskilt boende dividerat med samtliga personer som bor på ett särskilt boende. Indikatorn visar vad en brukare som bor i särskilt boende kostar i genomsnitt i kommunen. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Nettokostnad för särskilt boende: bruttokostnad minus bruttointäkt. Egen regi och annan regi. Nämnare: Antal personer 65 år och äldre som bor i särskilt boende. Datakälla Uppgifterna bygger på SCBs räkenskapssammandrag (RS) och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Uppgifterna sammanställs i SKL och SCBs publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun?". Felkällor Viss felrapportering kan förekomma då uppgifterna samlas in i enkätform. Förändring från förra året Ingen förändring. Andel 80 år och äldre Andel invånare 80 år och äldre i kommunen 2013. Syfte med indikatorn Personer som är 80 år och äldre har i stor uträckning någon form av insats av kommunens äldreomsorg. Om kommunen har en stor andel personer som är 80 år och äldre i förhållande till övriga befolkningen förväntas också ett stort behov av kommunens äldreomsorg. Typ av indikator Struktur Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 46 - Teknisk beskrivning Täljare: Antal invånare 80 år och äldre 31 december 2013. Nämnare: Totalt antal invånare 31 december 2013. Datakälla Befolkningsstatistik, SCB. Felkällor Minimala felkällor. Förändring från förra året Ingen förändring. Antal personer med beslut enligt socialtjänstlagen per biståndshandläggare Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt socialtjänstlagen per biståndshandläggare 2013. Syfte med indikatorn Bakgrundsindikatorn ska spegla kommunernas resurser för biståndshandläggning. Många personer med beslut enligt socialtjänstlagen kan tyda på en hög arbetsbelastning hos biståndshandläggarna, vilket kan medföra att färre beslut följs upp. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt socialtjänstlagen oktober 2013. Nämnare: Antal biståndshandläggare som hanterar beslut enligt socialtjänstlagen oktober 2013. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen. Felkällor Viss felrapportering kan förekomma då uppgifterna samlas in i enkätform. Förändring från förra året Ingen förändring. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 47 - Hemtjänst, kostnad per inv, 2013 % Kronor Kronor Kronor Kronor % Antal (-27,6) - 60,3 6 520 - 30 664 104 648 - 516 181 12 269 - 64 226 350 549 - 2 222 783 2,4 - 10,3 46 - 290 17433* 248127* 28766* 689835* 5,2 134 Min - max (riket) Vägt medel (riket) Särskilt boende, Särskilt boende, Hemtjänst, kostnad kostnad per inv, kostnad per brukare, per brukare, 2013 2013 2013 Andel 80 Antal personer år och per äldre, handläggare 2013 Avvikelse från standardkostnad, 2013 Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) 1,7 17 131 247 807 27 725 652 253 6,2 140 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Jkpg län (vägt medel) Tabell: Bakgrundsmått, del 1 av 2 6,5 21258 249517 24642 853225 5,7 131 -4,9 26018 304466 22974 580503 7,3 175 13,0 11690 150723 37193 682184 5,5 119 -5,4 18982 249617 24128 620588 4,9 . 39,6 17968 314613 27261 702722 3,5 49 6,5 15653 225497 31932 543564 5,4 174 10,4 13738 168778 29501 1170949 5,4 . -5,2 19037 216223 28815 701871 6,7 132 -11,5 13419 208870 31095 638730 7,0 163 -3,7 16269 211783 29962 661879 7,1 111 4,2 17323 259646 29794 640574 5,6 142 -1,3 18912 258835 29459 714440 6,7 150 5,4 17869 240515 31743 579187 6,1 137 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling 141,0 - 48 - Andel äldre med hemtjänst Antal personer 65 år och äldre med beslut om hemtjänst 2013. Syfte med indikatorn En hög andel äldre med hemtjänstinsatser i ordinärt boende kan visa att invånarnas behov är högre än i riket i stort. En hög andel kan även tyda på att kommunen har en lägre tröskel i biståndsbedömningen när det gäller hem-tjänstinsatser i ordinärt boende. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut om särskilt boende enligt socialtjänstlagen den 1 oktober 2013 Nämnare: Antal invånare 65 år och äldre i kommunen 31/12 2013. Datakälla Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Felkällor Viss felrapportering kan förekomma då uppgifterna samlas in i enkätform. Förändring från förra året Ingen förändring. Andel äldre i särskilt boende Antal personer 65 år och äldre med beslut om särskilt boende 2013. Syfte med indikatorn En hög andel kan tyda på att invånarnas behov är högre än i riket i stort eller att kommunen har en lägre tröskel för bedömningen om äldre personer ska erbjudas en plats i särskilt boende. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut om hemtjänst enligt socialtjänstlagen den 1 oktober 2013. Nämnare: Antal invånare 65 år och äldre i kommunen 31/12 2013. Datakälla Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Felkällor Viss felrapportering kan förekomma då uppgifterna samlas in i enkätform. Förändring från förra året Ingen förändring. Omfattning av hemtjänst Antal beviljade hemtjänsttimmar per månad och person 65 år och äldre med hemtjänst 2013. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 49 - Syfte med indikatorn En hög andel beviljade hemtjänsttimmar kan tyda på att kommunens hemtjänstmottagare har ett stort behov eller tvärtom vid en låg andel beviljade hemtjänsttimmar. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Antal timmar beviljade hemtjänst för personer 65 år och äldre enligt socialtjänstlagen oktober 2013. Nämnare: Antal personer 65 år och äldre med beslut om hemtjänst enligt socialtjänstlagen den 1 oktober 2013. Datakälla Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Felkällor Viss felrapportering kan förekomma då uppgifterna samlas in i enkätform. Förändring från förra året Ingen förändring. Hälsotillstånd, hemtjänst Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst som uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa 2014. Syfte med indikatorn Måttet indikerar hur de enskilda hemtjänsttagarna upplever sin egen hälsa, vilket ofta avspeglar sig i enkätsvaren. En stor andel med mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen också har bättre resultat på indikatorer med data från Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre med hemtjänst som uppgett att de har ganska eller mycket god hälsa. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 50 - Svarsfrekvensen var totalt 70 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (15 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Förändring från förra året Ingen förändring. Hälsotillstånd, särskilt boende Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa 2014. Syfte med indikatorn Måttet indikerar hur de äldre i särskilt boende upplever sin egen hälsa, vilket ofta avspeglar sig i enkätsvaren. En stor andel med mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen också har bättre resultat på indikatorer med data från Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att de har ganska eller mycket god hälsa. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 57 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (50 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även kan spegla närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring. Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest 2014. Syfte med indikatorn Hemtjänsttagare med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest kan ha större behov än de utan eller med lindriga besvär. Typ av indikator Struktur Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 51 - Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre med hemtjänst som uppgett att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 70 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (15 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Förändring från förra året Ingen förändring. Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest 2014. Syfte med indikatorn Äldre personer i särskilt boende med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest kan ha större behov än de utan eller med lindriga besvär. Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Datakälla Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 57 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (50 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även kan spegla närståendes uppfattning om boendet. Förändring från förra året Ingen förändring Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 52 - Andel äldre med hemtjänst, 2013 Andel äldre i särskilt Omfattning av boende, hemtjänst, 2013 2013 Hälsotillstånd, hemtjänst Hälsotillstånd, särskilt boende Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende % % % % % % % Min - max (riket) 3,8 - 12,2 1,3 - 8,2 0 - 47 15 - 54 6 - 48 0 - 16 2 - 26 Vägt medel (riket) 7,6 4,4 21* 30 26 7 12 Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) 7,0 4,2 20 30 25 6 12 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Jkpg län (vägt medel) Tabell: Bakgrundsmått, del 2 av 2 8,5 2,9 22 37 33 3 19 8,5 4,0 29 32 34 6 5 7,8 5,5 16 31 21 6 10 7,6 3,9 16 36 32 4 3 5,7 3,9 23 33 24 3 8 6,9 5,9 16 32 30 5 10 8,1 2,5 17 25 .. 2 .. 8,8 4,1 18 26 26 6 6 6,4 4,9 14 33 23 4 9 7,7 4,5 35 33 28 7 13 6,7 4,7 15 40 29 3 9 7,3 4,1 32 35 26 6 7 7,4 5,5 16 31 23 5 16 31,0 28,0 5,0 10,0 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 53 - 4 Referenser Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre2014. Socialstyrelsen. Rapporten kan hämtas på nedanstående länk. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-4 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 – Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 54 -
© Copyright 2025