Nässjö kommun Nässjö stad 100 år
Årsredovisning Nässjö kommun 2014 Nässjö stad 100 år - rena ungdomen! 2014 ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT INLEDNING I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns en översikt i siffror för de fem senaste åren och avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens organisation. VÅRA UTVECKLINGSOMRÅDEN Här beskrivs den vision som antagits av kommunfullmäktige för hur livet i Nässjö kommun ska te sig år 2030. För att förtydliga arbetets mål har visionen brutits ned i fyra strategiskt viktiga utvecklingsområden: attraktivitet, kommunikationer, näringsliv och kompetens samt välfärd. I kapitlet ”Våra utvecklingsområden” berör vi det arbete som har utförts i kommunen i relation till vardera område. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det tredje avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt kapitel fyra i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgår från måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, den så kallade styrpilen (internt benämnd Pilen), som redovisas uppdelat på de fem perspektiven Ekonomi, Medarbetare, Medborgare, Verksamhet/utveckling samt Hållbar utveckling. RÄKENSKAPER Avsnitt fyra redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drifts- och investeringsbudgeten och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer. VERKSAMHETSBERÄTTELSER I sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet mer utförligt per nämnd. Nämnderna (kommunstyrelse, barn- och utbildningsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, miljö- och byggnadsnämnd, omsorgsnämnd, teknisk servicenämnd, övriga styrelser/nämnder) beskriver kostnadsutvecklingen under året, redovisar måluppfyllelser, händelser under året som gått samt ger sin syn på framtiden. Den sammanställda redovisningen och bolagens resultat och verksamhet under året beskrivs också. Innehållsförteckning 5 Inledning KS ordförande har ordet Vad används skattepengarna till? Ekonomi i sammandrag Nässjö kommuns organisation 9 5 6 7 8 Våra strategiområden Styrmodell tar sikte mot visionen 9 Attraktivitet10 Kommunikationer12 Näringsliv och kompetens 14 Välfärd18 20 Förvaltningsberättelse Pilen visar riktningen Ekonomi i fokus Medborgare i fokus Medarbetare i fokus Verksamhet och utveckling i fokus Hållbar utveckling i fokus 48 20 22 30 34 42 44 Räkenskaper Resultaträkning52 Balansräkning53 Kassaflödessanalys54 Noter55 Driftsredovisning61 Investeringsredovisning62 Tillämpade redovisningsprinciper 65 Begreppsförklaringar67 64 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse68 Barn- och utbildningsnämnd 80 Individ- och familjeomsorgsnämnd 96 Kultur- och fritidsnämnd 100 Miljö- och byggnadsnämnd 108 Omsorgsnämnd116 Teknisk servicenämnd 126 Övriga styrelser & nämnder 142 Sammanställd redovisning 148 Revisionsberättelse160 Inledning 2014 - både glädje och utmaningar När vi i och med årsredovisningen får reflektera över 2014, så är det både glädje och bekymmer som vi får del av. Det är som livet självt, både uppåt och nedåt. Med glädje minns vi stadens 100-årskalas. Staden firades under hela året på många olika sätt. Vår kalasvecka i september, med kronan på verket, när vi på lördagen i strålande solsken hade kalas. Fantastiska händelser under hela året, och högt deltagande i olika aktiviteter. Vi hörde många gånger orden ”100 år -rena ungdomen!”. Så kändes det, och överallt i kommunen där det firades, kändes framtidstron. Ett tack till alla kommuninvånare, föreningar, företag och kommunens medarbetare för er fiffighet, er vilja att vara med och förgylla och glädja oss alla. Låt oss vara stolta över det folkliga och festliga firandet under hela året! Under året som gått har alla våra verksamheter fortsatt att utvecklas. Allt för att vår kommun ska ge oss kommuninvånare det stöd eller den utveckling vi behöver. Barnen fick under året en ny fin förskola i Åker. I kommunens skolor har arbetet med elevernas resultat fortsatt att utvecklas. Detta ger i framtiden ungdomar som med glädje och stolthet går till vuxenlivet. Den som på olika sätt behöver stöd i vardagen ska känna trygghet i att vi ställer upp för varandra. Kommunen växer i invånarantal, glädjande så var födelsenettot 2014 positivt. Av de som fått ett permanent uppehållstillstånd i Sverige förra året, har en del valt att bosätta sig i vår kommun. Det troliga är att vi under 2015 kommer bli över 30 000 invånare. Vår ekonomi i Nässjö kommun är en utmaning för oss. Med ett underskott på sista raden når vi varken de ekonomiska mål som vi beslutat om eller säkrar verksamheten över tid. Med en budgetering av de så kallade AFAmedel, som senare uteblev blev resultatet än mer negativt. Här får tidigare års avsättning till resultatutjämningsfond användas för att täcka underskottet. Faktum kvarstår och utmaningarna för vår ekonomi är tydliga. Inför budget 2015 poängteras vikten av att möta morgondagens behov genom ökad samverkan, såväl mellan förvaltningarna som i hela kommunkoncernen. Våra gemensamma pengar ska användas effektivt. Glädjande nog visar den sammanställda redovisningen för hela koncernen på ett positivt resultat, våra bolag går bra, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Till sist. Ett stort tack till alla som under 2014 arbetat för kommunen! Foto: Tomas Jansohn En av de viktigaste frågorna vi har att jobba med är att sänka arbetslösheten, då många av våra kommuninvånare är utan jobb. Med fler i arbete stärker vi kommunens ekonomi. Anci Magnusson (S) Kommunstyrelsens ordförande KS ordförande har ordet I Inledning VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL? Så här får kommunen sina pengar Så här fördelas kostnaderna Kommunens viktigaste intäkter är kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. Kommunens största inkomstkälla är kommunalskatt. Under 2014 fick Nässjö kommun in drygt 1,1 miljard kronor (1 150,2 mkr) i skatteintäkter. För att alla svenska kommuner ska ha möjlighet att tillhandahålla en likvärdig service till sina medborgare, oavsett förutsättningar, finns ett utjämningssystem mellan kommunerna. Utjämningssystemet och fastighetsavgiften gav 2014 kommunen intäkter på 393,8 mkr. De olika verksamheterna fick in intäkter på 329,4 mkr, främst bestående av avgifter, försäljning och bidrag. Den absolut största delen av kommunens kostnader utgörs av personalkostnader. Kommunen har också kostnader för bland annat köp av verksamhet, lokalkostnader och utbetalning av olika bidrag. Kostnader Intäkter Avskrivningar Verksamhetens intäkter Generella statsbidrag och utjämning Övrigt Bidrag Köp av verksamheter och entreprenader Lokalkostnader Skatteintäkter En hundralapp i skatt används på följande sätt i Nässjö kommun Skattesatsen uppgick inkomståret 2014 till 22,19 procent. Detta innebär att för varje hundralapp i kommunalt beskattningsbar inkomst betalas 22,19 kronor i skatt till kommunen. Så här mycket av 100 kronor i kommunalskatt går till de olika verksamheterna: Verksamhet Antal kronor, kr Omsorg om äldre och funktionshindrade 34 kr Utbildningsverksamhet 31 kr Förskola och skolbarnomsorg 12 kr Individ- och familjeomsorg 9 kr Infrastruktur, skydd med mera 7 kr Fritidsverksamhet 3 kr Kulturverksamhet 2 kr Särskilt riktade insatser 1 kr Politisk verksamhet 1 kr Sammanlagt 100 kr I Vad används skattepengarna till? Personalkostnader Inledning EKONOMI I SAMMANDRAG År 20142013 2012 2011 2010 Folkmängd (1 nov) 29 805 29 493 29 357 29 375 29 308 Skattesats 22,19 21,79 21,45 21,78 21,78 Skatteintäkter och generella statsbidrag (mkr) 1 544,0 1 480,4 1 421,9 1 407,3 1 372,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare i kr 51 803 50 198 48 435 47 908 46 820 Nettokostnad (mkr) 1 552,3 1 473,1 1 372,3 1 384,5 1 346,5 Nettokostnad per invånare i kr 52 082 49 947 46 745 47 132 45 943 Nettokostnad i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 100,5 99,5 96,5 98,4 98,1 Årets resultat (mkr) -10,3 4,8 46,1 16,7 20,3 Antal anställda inkl timanställda (nov) 3 472 3 315 3 152 3 330 3 370 Antal tillsvidareanställda (nov) 2 468 2 443 2 390 2 409 2 426 Löner och arvoden (mkr) 858,0 813,8 765,4 745,1 732,8 Lagstadgade arbetsgivaravgifter (mkr)254,2 243,3 225,9 223,5 219,8 Övriga personalkostnader* (mkr) 109,5 98,9 105,5 105,3 96,3 Investeringar netto (mkr) 110,1 56,5 93,9 79,3 55,9 Pensionsskuld (mkr) 84,9 71,1 69,8 69,4 61,5 Låneskuld (mkr) 217,0 160,0 160,0 160,0 96,8 Totala tillgångar (mkr) 1 228,7 1 141,5 1 088,0 1 037,0 938,7 Eget kapital (mkr) 666,4 679,1 669,6 636,6 619,9 54 59 62 61 66 Soliditet (%) * Kostnadsersättningar, avtalsförsäkringar och kollektivavtalade pensioner. I och med byte av kontoplan till KommunBAS13 ingår inte personalsociala kostnader fr.o.m. 2013. Ekonomi i sammandrag I Inledning NÄSSJÖ KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation 2015-2018 Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser Uppdaterad 2014-08-26 I Nässjö kommuns organisation Nässjö kommuns ”Vision 2030” Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Visionsarbetet i Nässjö kommun har sin grund i ett metodiskt och strukturerat arbetssätt, som bedrivits allt sedan 1990-talet, med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en vision för hur livet i kommunen skulle te sig år 2014. För att göra en avstämning och samtidigt vitalisera visionsarbetet genomförde kommunen under 2011-2012 en bred medborgardialog. Hösten 2012 kunde fullmäktige anta en ny vision med sikte mot ny horisont – år 2030. I visionsarbetet för Nässjö kommun 2030 har fyra utvecklingsområden identifierats som särskilt viktiga att fokusera på för att visionen ska kunna bli verklighet: attraktivitet, kommunikationer, näringsliv och kompetens samt välfärd. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot kommunens övergripande vision. På de följande sidorna kan du läsa mer om några av de händelser under 2014 som bidrar till att ta oss framåt på vägen mot Vision 2030. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Sedan 2013 är hållbar utveckling inarbetat som ett femte perspektiv i styrpilen. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fem perspektiven ”medborgare”, ”ekonomi”, ”medarbetare”, ”verksamhet/utveckling” och ”hållbar utveckling”. Du hittar den övergripande uppföljningen från sidan 20 och framåt. Vision 2030 Visionen anger ett idealtillstånd – så som vi vill att Nässjö kommun ska vara vid en viss tidpunkt. Utvecklingsområden Utvecklingsområdena konkretiserar visionen och visar inom vilka områden Nässjö kommun bör fortsätta utvecklas för att nå den övergripande visionen. Styrpilen Styrpilen är en metod för balanserat måloch uppföljningsarbete där fokus ligger på verksamhetens resultat. Styrpilen är också den metod som används i det vardagliga arbetet vilket hjälper oss att arbeta mot samma mål och vision. Styrmodell tar sikte mot visionen I V åra utvecklingsområden Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 – världens rum för människor och möten. Våra utvecklingsområden Attraktivitet Jubileumsår med kalasvecka! Under nyåret 1914 firades Nässjö med fyrverkerier, pompa och ståt. Då hade Nässjö äntligen fått stadsrättigheter och blivit stad! Under 2014 fick vi äran att fira igen. Då fyllde Nässjö stad 100 år! Foto: Anders Jansson 100-årsfirandet pågick under hela året men nådde sin kulmen under kalasveckan den 31 augusti - 7 september. Det bjöds på föredrag, debatter och skulpturrevolt, konstutställning på resecentrum och i konsthallen, bryggdans vid Ingsbergssjön, dansfest i Kulturhuset Pigalle, konserter och mycket mer. Mer än 600 personer var involverade i genomförandet av arrangemangen och runt 150 jubileumsaktiviteter genomfördes. Visst minns vi cykeltävlingen - Nässjö stad Grand Prix där cykeleliten susade förbi mitt i centrala Nässjö och visst minns vi de tre härliga jubileumsbakelserna som stadens konditorier tog fram och så minns vi såklart själva kalasdagen den 6 september då solen strålade ikapp med allt folk som fyllde centrum. Jubileumsåret lämnade oss även med mer bestående avtryck så som konstnären ROAs målning av I Attraktivitet den gigantiska svarta fågeln som ser ut att flyga förbi en av husväggarna i centrala Nässjö och jubileumsboken ”Nässjö stad 100 år” som släpptes lagom till kalasveckan. År 2014 fyllde även ångloket F1200 100 år. Dessutom firade Södra stambanan (sträckan Malmö-Nässjö-Falköping) 150 år. Vad passade väl bättre då än att förlägga en jubileumsresa till 100-åringen Nässjö? Sveriges järnvägsmuseum anordande en jubileumsresa med paradångloket från Malmö den 6 september. Det enda stoppet med övernattning skedde i Nässjö, där resenärerna anlände mitt i kalasyran. Resan fortsatte sedan den 7 september till slutdestinationen Stockholm. År 2014 var ett år som många kommer att minnas som det stora jubileumsåret! Våra utvecklingsområden Framtidstankar i Anneberg Vad är viktigt för att Anneberg ska vara en attraktiv plats att bo på? Hösten 2014 startade arbetet med att utveckla Anneberg till en ännu mer levande och trivsam ort! Inledningsvis bildades en lokal utvecklingsgrupp med frivilliga personer som ska arbeta fram ett utvecklingsprogram. Det lokala utvecklingsprogrammet ska innehålla förslag på åtgärder som främjar Annebergs attraktivitet på både kort och lång sikt. Nässjö kommunfullmäktige har avsatt en miljon kronor för åtgärderna. Kommundelsprojektet kommer att pågå i ungefär tre år och ska mynna ut i att stärka kommundelens identitet, framtidstro och attraktionskraft. Arbetet med kommundelsutvecklingen pågår sedan tidigare i Forserum, Bodafors och Malmbäck. Bryggan - en ny oas i stan Under våren 2014 förvandlades en liten del av Ingsbergssjön i Nässjö till en byggarbetsplats. Då pålades stolparna, som skulle utgöra grunden till en ny brygga, ner i sjön. I mitten av juni var bryggan klar och därmed också möjligheten att komma närmare vattnet. Den blev ett uppskattat inslag i stan och under de varma sommardagarna var det många som besökte den nya oasen. Bryggan, som ritades av planarktitekt Åsa Lindblom på samhällsplaneringskontoret, har dels sittavsatser i etage men också fast monterade bänkar där man kan slå sig ner och blicka ut över sjön. Den är placerad i Stadsparken i anslutning till Carl Petersons plats. Nyckeltal Bygglovärenden Bygganmälan 71 Kultur & fritid Bibliotekslån Besök simhallen Besök konsthallen Bygga & bo Antal sålda bostadstomter Nässjö turistbyrå Antal besök Telefonärenden E-postärenden 2014 2013 275 284 291 847 101 123 98 073 26 094 22 699* 2014 9 2014 21 370 6 900 2 300 2013 4 2013 14 270 5 972 2 057 2012 301 827 99 724 32 784 2012 6 2012 12 262 5 933 2 120 Miljö & bygg Bygglovärenden Anmälan - bygg *Räkneverket ur funktion viss tid Attraktivitet I 38 13 Våra utvecklingsområden Kommunikationer Infrastruktur och planering År 2014 gjordes flera insatser för att förbättra möjligheter till resande till och från kommunen, men även inom kommunen. Insatserna ger förutsättningarna för både ökat kollektivt resande och mer miljövänliga persontransporter. Att samtidigt bygga ut gång- och cykelvägar ökar säkerheten för gångtrafikanter och cyklister, samt stimulerar fler att promenera eller cykla i vardagen. Jönköpingsbanan, tågtrafik Under 2014 har Nässjö kommun tillsammans med Trafikverket och kommunerna utmed Jönköpingsbanan deltagit i tre separata så kallade åtgärdsvalsstudier. Syftet med åtgärdsvalsstudier är att komma fram till och föreslå vilka insatser som kan göras för att åtgärda brister i transportinfrastrukturen. Jönköpingsbanan, som binder ihop södra och västra stambanorna är en strategiskt mycket viktig järnväg för hela regionen. Arbets- och studiependlingen mellan Nässjö och Jönköping är betydande samtidigt som kapaciteten för trafiken på banan har nått ett max. Det går inte att rymma fler tåg och trafiken är väldigt störningskänslig. Det har därför varit mycket viktigt att vara med i åtgärdsvalsstudien för Jönköpingsbanan som resulterat i förslag på ett antal åtgärder som kan vidtas för en ökad hastighet och kapacitet på banan. En åtgärdsvalsstudie har även utförts för Forserums stationsområde. Här har det länge funnits problem med ”spårspring”, det vill säga att människor tar den närmaste vägen över spåren även om riskerna för olyckor är stora. Här finns nu pengar avsatta från staten, som tillsammans med Nässjö kommun kan planera för och vidta de insatser som åtgärdsvalsstudien föreslår vid Forserums station. I Kommunikationer Våra utvecklingsområden Ny stadstrafik, bussar Den 14 december lanserades framtidens stadstrafik i Nässjö – ett samarbete mellan Nässjö kommun och Länstrafiken. Tätare turer, söndagstrafik, så kallad styv tidtabell och Resecentrum som knutpunkt för alla bussar och tåg är några av åtgärderna som har genomförts för att göra det enklare att åka med stadstrafiken i Nässjö. Den tidigare omstigningsplatsen vid Stortorget har blivit en vanlig hållplats och trafikeras fortfarande av alla stadsbussar. Tätorten har fått fyra helt nya busslinjer med avgångar varje halvtimme vardagar från tidig morgon ända fram till cirka kl. 22 och förbättrad helgtrafik med turer även på söndagar. Alla linjer utgår från Resecentrum. Linje 61 går mot de norra delarna av tätorten med bland annat Brinellskolan och Norrboda, linje 62 kör söderut till Skogskyrkogården och Handskeryd, linje 63 västerut till Målen och Åker inklusive den nya hållplatsen vid Skogsvallen, och slutligen linje 64 som via Brinellskolan trafikerar Träcentrum, Sörängen och Hultet. Nässjö har också fått två helt fabriksnya stadsbussar, de första i länet, som är så kallade hybridbussar. Det betyder att de har två motorer – en förbränningsmotor och en elektrisk motor. Elmotorn går på batteri som laddas upp under körning. Hybridbussarna drar mindre bränsle än en vanlig buss och släpper därför ut mindre föroreningar. Totalt trafikeras stadstrafiken i Nässjö av fyra bussar och alla körs på förnyelsebart bränsle. Gång- och cykelvägar I Nässjö kommun pågår ett arbete med att förbättra kommunens gång- och cykelvägar. Under 2014 har fokus framförallt varit inriktat mot åtgärder för gång- och cykelvägar kopplade till Framtidens skola inom Nässjö tätort. Vi har byggt ut nya gång- och cykelbanor samt kompletterat med nya markeringar i vägbanan samt skyltar. Detta arbete är inte helt klart utan fortsätter 2015. Kommunen har också praktiskt, vid tre tillfällen, erbjudit elever och föräldrar från Åkerskolan och Handskerydskolan att cykla med en tjänsteman som visat hur man säkrast cyklar till Norråsaskolan. Kommunikationer I VVåårraa uuttvveecckklliinnggssoommrrååddeenn Näringsliv och kompetens Arbetet fortsätter Nässjö fortsätter att vara en företagarkommun att räkna med. Nya företag startas och etablerar sig i kommunen, samtidigt som många befintliga företag gör stora steg framåt. Näringslivet och det offentliga slår sig inte till ro utan arbetet fortsätter för en långsiktig och god utveckling av näringliv, handelsutbud och mycket mer. Företag växer och satsar i Nässjö Ett par exempel på detta är Sivab som storsatsar och bygger ny fastighet vid riksväg 40. Den nya fastigheten kommer vara 2 000 kvadratmeter stor och är en investering på cirka 15-20 mkr. JSC IT-partner inledde byggnationen av ett nytt kontor, nära Sörängsrondellen. Ahlsell fattade beslut om att etablera sig i Nässjö och Skagert Byggmaskiner AB bygger en ny fastighet som Ahlsell kommer att hyra. Atteviks nya Volkswagenanläggning invigdes i december. Smålandskräftan investerade miljoner i ny utrustning. Fyra Nässjöföretag blev av Dagens Industri utnämnda till Gasellföretag: Kanonaden Entreprenad, Check Point China, Arnab Bygg och Sandstedt El. Butikskedjan Harald Nyborg slog upp portarna i Almenäs Köpstad, där hundratals människor stod i den ringlande kön vid invigningen. Bilden visar Peter Ålenius, kedjechef och Erling Daell, VD på Harald Nyborg. Bilden är från invigningen av den nya butiken i Almenäs Köpstad, Nässjö. Näringslivsmässa med tillväxt Fredagen den 3 oktober deltog ett femtiotal Nässjöbaserade företag i en utställning vid en näringslivsmässa i Kulturhuset Pigalle. Nässjöföretagen visade upp sin stora bredd av produkter och tjänster som finns på alla kontinenter. Responsen var god - cirka 1500 personer besökte mässan. Evenemanget öppnades med ett välbesökt seminarium där Swedbanks koncernchef Michael Wolf var huvudtalare. Wolf, som nyligen blev rankad som världens 13:e bästa VD av Harvard Business Review, sade att andra svenska kommuner borde ta Nässjö som ett exempel när det gäller att hantera och skapa tillväxt. I Näringsliv och kompetens På bilden syns Michael Wolf, Swedbanks koncernchef. Michael talade vid en näringslivsmässa piKulturhuset Pigalle i oktober. Under året har Nässjö Näringsliv AB (NNAB) stöttat och coachat ett flertal personer med deras olika företagsidéer. Totalt var de inblandade i tio företagsuppstarter, bland annat Nässjö Spoltjänst och MJE Redovisningskonsult. Under våren och hösten genomfördes även en entreprenörs- och nyföretagarutbildning. I november arrangerade NNAB den uppskattade logistikkonferensen Logistic Park Conference. Cirka 76 procent av deltagarna gav evenemanget högsta betyg i den efterföljande utvärderingen (resterande 24 procent gav näst högsta betyg). Syftet med den återkommande novemberkonferensen är att ge Nässjöföretag (tjänste- och produktionsföretag) inspiration och kunskap till att utveckla sina verksamheter. Huvudtalarna Magnus Penker och Sanjeev Baitmangalkar talade på ämnena ”innovation management” respektive Lean. Även två parallella workshops hölls, där deltagare gavs möjlighet att fokusera på projekt- och förändringsledning. Årets företagare - Goda ambassadörer Årets företagare 2014 i Nässjö kommun blev makarna Jonas och Lena Svensson som tillsammans äger och driver LG Collection. Företaget är en av landets ledande tillverkare av bänkskivor och samarbetar både med de stora varumärkena och de nischade snickerierna. De har en drygt 40-årig historia som familjeföretag och omsätter årligen runt 100 mkr. – Vi känner stor glädje och ödmjukhet över att få denna utmärkelse! En glädje vi delar med alla våra kunniga och goda medarbetare, sade Jonas Svensson, VD på LG Collection. ” ” Motiveringen till Årets företagare: Från vänster: Rolf Johansson, Företagarnas representant. Prismottagarna Jonas och Lena Svensson från LG Collection, samt Kurt Johansson, kommunfullmäktiges ordförande. Nyckeltal Företaget är goda ambassadörer för näringslivet i Nässjö och sätter regionen på kartan. Genom makarnas ledarskap har företag kunnat växa kraftfullt även när samhällets trender förändrats, t.ex. när kunderna ställt krav på förnyade produkter. Att kunna navigera och utveckla på ett innovativt sätt har varit nödvändigt. Detta har uppskattats av såväl leverantörer som olika kundgrupper. Förvärvsarbetande dagsbefolkning 2014* Antal Jord-, skogsbruk och fiske 451 Tillverkning och utvinning 2 590 Energiproduktion, miljöverksamhet 97 Byggverksamhet 1 046 Handel 1 521 Transport och magasinering 1 042 Hotell- och restaurangverksamhet 178 Information och kommunikation 121 Finans- och försäkringsverksamhet 68 Fastighetsverksamhet 142 Företagstjänster 903 Offentlig förvaltning och försvar 336 Utbildning 1 404 Vård och omsorg; sociala tjänster 2 336 Kulturella och personliga tjänster m.m. 387 Okänd verksamhet 115 Samtliga 12 737 * Samtliga arbetande personer, oavsett bostadsort. Siffror från SCB 2014-02-10. Procent 4 20 1 8 12 8 1 1 1 1 7 3 11 18 3 1 100 Näringsliv och kompetensI Våra utvecklingsområden Har du en företagsidé? Våra utvecklingsområden Kunskap för livet Lärandet som process består av en lång kedja där många aktörer ska samverka för att nå uppställda mål gällande till exempel kunskap, betyg och andra former av resultat. Inom Nässjö kommun fortsatte under 2014 arbetet med att åstadkomma positiva förändringar på både kort och lång sikt, på arbetsplatserna, i förskolan och skolans värld – och gällande våra vuxenutbildningar. Medarbetaråret blir Jobba här! Under 2014 startades projektet Jobba här! som är en naturlig fortsättning på Medarbetaråret från 2013. Syftet med Jobba här! är att stärka Nässjö kommun som attraktiv arbetsgivare. Medarbetaråret hade ett internt fokus där utvecklingen av organisationsklimatet var central. Jobba här! är fortsättningen där vi genom flera olika insatser har fokuserat på att fortsätta utvecklas som en attraktiv arbetsgivare med alla de över 100 olika professioner vi representerar - med ambitionen att också lyfta fram kommunen som arbetsgivare och hur det är att jobba här, för allmänheten och inte minst för alla potentiella framtida medarbetare! Det anordnades bland annat en yrkesmässa under tre dagar som såväl samtliga högstadie- och gymnasieelever som allmänheten i Nässjö kommun bjöds in till. Syftet med mässan var att visa de kommunala yrkenas bredd. Vidare under Jobba här!-projektet har Nässjö kommun funnits representerade på ett antal arbetsmarknadsdagar runt om i regionen, för att locka studenter att arbeta inom kommunen. Och arbetet fortsätter... Nässjö kommun ligger långt framme när det gäller utvecklingslärare Tidigare beslut om satsningar inom grund- och gymnasieskola, med tillhörande projekt och arbete för att utveckla den pedagogiska verksamheten, tog fart under 2014. Karriärreformen utvecklar Genom karriärreformen finns idag 39 karriärlärare i kommunen. Karriärreformens syfte är att stötta lärarna att öka elevernas måluppfyllelse och studieresultat. Syftet handlar också om att stärka läraryrkets samlade kompetens och med det öka attraktionskraften för yrket. Karriärreformen handlar om att ständigt arbeta med utveckling inom skolan i olika projekt eller uppdrag. Inom karriärreformen i Nässjö finns så kallade ”förstelärare” och ”utvecklingslärare”. En förstelärare arbetar lokalt och driver skolutveckling på respektive skola. En utvecklingslärare driver skolutveckling inom ett förvaltningsövergripande perspektiv. Målet med karriärreformen är att kompetensutveckla alla lärare i kommunen inom olika områden där det behövs extra fokus. Under 2015 fortsätter arbetet med kompetensutvecklingen i skolorna runt om i kommunen. I Näringsliv och kompetens Här är utvecklingslärarna som ska arbeta fram kompetensutveckling för alla ämneslärare i undervisning av nyanläda. Från vänster: Lina Gustafsson, Anna Stark, Petra Rohdin och Maria Rumar. Vuxenutbildning och nya spår inom YH Nässjö har under året satt nya spår inom yrkeshögskolan då främst på järnvägssidan. Utbildning inom infrastuktur och transport är en nyhet som tagits emot väl av branschen. Detta arbete har också varit en stor satsning mellan de två kommunala instanserna Brinellskolan och Nässjöakademin, där samarbetet utmynnat i utbildningen Kvalificerad signaltekniker. Arbetsmarknaden för de som utbildar sig inom yrkeshögskolan har fortsatt varit god och det stora flertalet studerande har fått jobb efter avslutad utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen har under året arbetat med hur framtiden ska se ut. Nya upphandlingar har genomförts och nya utbildningsavtal kommer att tecknas under nästkommande år. SFI har fortsatt många studerande och Nässjö lärcenter har arbetat intensivt för att kunna möta den ökade efterfrågan med bibehållen hög kvalité för eleverna. Nässjö Lärcenter*2014 Förskola* 2014 20132012 Högskoleprogram (fristående kurser Februari 1 480 1 460 1 430 Maj 1 555 1 512 1 487 Augusti 1 343 1 343 1 249 December 1 432 1 402 1 398 på Nässjöakademin) 83 Yrkeshögskoleprogram (heltidsstudier på Nässjöakademin) 171 Fristående högskolekurser 30 Lokalt campus för distansstudenter Öppna föreläsningar 32 79 * Antal inskrivna barn Nyföretagarkurs Kommunal vuxenutbildning / SFI / Lärvux * 836 / 534 / 8 Antal elever Grundskola 20142013201220112010 Andel elever behöriga till gymnasieskola Nässjö 79,9 87,5 86,1 -* Samtliga kommuner 86,9 87,6 73,4 - Nässjö 198,3 206,8 192,3 198,3 201,1 Samtliga kommuner 214,8 213,1 211,4 210,6 209,6 Nässjö 69,2 76,3 75,0 74,7 72,8 Samtliga kommuner 77,4 77,0 77,4 77,3 76,6 86,6 89,9 Genomsnittligt meritvärde Andel elever som nått målen i samtliga ämnen * behöriga till gymnasiet är från läsåret 2011-2012 indelat i fyra delar. För Nässjö är siffrorna: Yrkesprogrammet 86,1 procent / Estetiskt program 85,1 procent / Ekonomi och samhällsprogrammet 82,7 procent / Naturvetenskapligt och tekniskt program 79,7 procent. Gymnasieskola 20142013201220112010 Genomsnittligt betygspoäng för elever med slutbetyg Nässjö 14,1 14,8 14,5 14,6 14,8 Samtliga kommuner 14,0 14,0 14,0 14,1 14,0 94,0 87,0 95,0 86,7 91,0 87,0 97,0 87,0 Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan Nässjö Samtliga kommuner 96,4 91,1 Andel elever som nått slutbetyg efter fyra år Nässjö- 84,2 83,6 82,0 82,4 Samtliga kommuner 76,0 - 77,1 76,7 76,0 Näringsliv och kompetensI Våra utvecklingsområden Nyckeltal Våårraa uuttvveecckklliinnggssoommrrååddeenn Välfärd Supervalåret 2014 2014 var året då vi gick till val två gånger - ett supervalår. I Sverige används termen supervalår bland annat om ett valår där både Europaparlamentsval och allmänna val hålls under samma år. Med rådande valkalender kommer detta att inträffa vart tjugonde år. 2014 var första gången det hände. Den 25 maj var det val till Europaparlamentet och den 14 september gick svenska folket till valurnorna igen för att då välja representanter till riksdag, landsting/region och kommun. För flertalet av de röstberättigade i Sverige innebar detta fyra olika val inom loppet av fyra månader. För Nässjö kommun innebar valen att en stor administrativ process startades. För första gången rekryterades samtliga röstmottagare ur allmänheten. Detta bidrog till en stor spridning vad gäller ålder, kön, etnicitet och framför allt erfarenhet bland röstmottagarna. Inför arbetet i vallokalen genomfördes obligatoriska utbildningar av alla röstmottagare. I Välfärd Arbetet som röstmottagare innebar ett stort ansvar för att allt skulle gå rätt till. Röstmottagarna hade till uppgift att kontrollera väljarens identitet, ta emot rösterna och lägga ner dem i valurnan. När röstningen var avslutad räknades rösterna och resultatet meddelades till länsstyrelsen. I Nässjö kommun bemannades varje vallokal av åtta röstmottagare som arbetade i skift under valdagarna. I varje vallokal fanns en ordförande som ansvarade för helheten. Totalt gick det åt cirka 160 personer för att bemanna alla 17 vallokaler och de 9 särskilda röstmottagningsställena runt om i kommunen. Under våren 2014 antog Nässjö kommun en strategi för hur vi ska arbeta på lokal nivå enligt FN:s barnkonvention. Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. I Sverige finns det en nationell strategi för att stärka barnens rättigheter och dessutom finns det en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att intensifiera och utveckla arbetet med barns rättigheter i alla kommuner. Organisation Organisation innefattar bemanning, roller och ansvarsfördelning i arbetet med barnkonventionen samt former och mötesplatser för dialog med barn. Långsiktigt arbete Arbetet med Nässjö kommuns lokala strategi har varit inledningen på ett långsiktigt arbete med barnkonventionen vilket nu fortsätter. Syftet med Nässjö kommuns lokala strategi är att efterlevnaden av barnkonventionen ska byggas in som en naturlig del i kommunens arbete. Strategin lyfter fram ett antal insatser inom områden som kunskap, styrning och organisation. Kunskap Kunskap är grunden för att kunna arbeta enligt barnkonventionen. Arbetet med att stärka tillämpningen av barnkonventionen bör därför inledas med att säkerställa kunskapsnivån hos politiker och personal. Kunskap innefattar både allmän kunskap om barnkonventionen och ämnesspecifik kunskap inom respektive verksamhet. Styrning Styrning innefattar vilka mål som beslutas för arbetet med barnkonventionen och hur dessa ska mätas, följas upp och analyseras samt riktlinjer och stöddokument för beslut som berör barn. Stadshuset firades med öppet hus 2014 fyllde Nässjö Stadshus 100 år, precis som Nässjö stad. Det blev trängsel i korridorerna när Stadshuset firades genom att hålla öppet hus för allmänheten en lördag i mars. Besökarna bjöds på rundvandring i huset, besök av Carl Peterson och Maria Malmberg vars förmögenhet möjliggjorde husets tillkomst, filmvisning om Stadshuset, historiska betraktelser framförda av hembygdsföreningen och av Michael Wallin (son till sista hotellchefen i Stadshuset), fotoutställning och tipspromenad. Dennis Lundquist och Sara Salkvist i skepnad av Carl Peterson och Maria Malmberg. Stadshuset har förutom kommunal förvaltning tidigare även rymt allt från hotell, till polismyndighet med arrest samt föregångaren till dagens systembolag. Dagens kommunfullmäktigesal där beslut om kommunens framtid fattas var ursprungligen en festsal där Nässjöborna åt, drack och dansade tillsammans med hotellgästerna som bodde på våningsplanet över. Välfärd I Våra utvecklingsområden Lokal strategi för barnens bästa Fö ör rv va allt teellssee tn tt niin ät ng rä gssbbeer Sammanfattning av resultat PILEN VISAR RIKTNINGEN Nässjö kommun har med god hjälp av styrsystemet Pilen kunnat få en röd tråd som visar riktningen samt en sammanhållen process från kommunens vision via mål i planer, indikatorer och budget till uppföljning i årsredovisning. Den långsiktiga målsättningen är att varje medarbetare i kommunen kan koppla sina målsättningar och resultat, utifrån ett personligt styrkort, till kommunens och respektive nämnds mål och resultat i Pilen. Vi är en god bit på väg Strukturen är numera väl känd och tidigare genomförda chefs- och medarbetarår har tagit oss en bra bit på väg. Det gäller dock att vara ihärdig och ständigt utveckla processen, metoden och strukturen för Pilen. Stödsystemet Stratsys infördes under 2013 och har varit i skarp drift från och med 2014. Systemet är en god hjälp i arbetet och i princip är nu alla hjälpmedel på plats för att visionen med styrsystemet Pilen ska kunna bli verklighet. Det som återstår är att vara uthållig i arbetet och effektuera alla insatser i form av beslutsprocess, ärendehantering, dialog, medarbetarsamtal och tecknande av överenskommelser i form av ”Mitt medarbetarskap” för samtliga anställda i Nässjö kommun. Arbetet har kommit en bra bit på väg vilket är mycket tillfredsställande. God ekonomi ger god verksamhet För 2014 visar resultatutvecklingen en blandad bild. Det finns ett fortsatt behov av ytterligare förbättrade resultat inom många områden. Det är bara genom ett ständigt pågående utvecklingsarbete som det är möjligt att kombinera en god verksamhet med en god ekonomi. En god ekonomi är också en absolut förutsättning för en god verksamhet. Något motsatsförhållande finns naturligtvis inte mellan verksamhet och ekonomi, utan det är olika sidor av samma mynt. Därför innehåller styrmodellen fyra perspektiv: ekonomi, medarbetare, medborgare och verksamhet/utveckling. För att något ska vara värdefullt i det långa perspektivet måste det också vara hållbart över en längre tid. Därför finns ett eget perspektiv i styrkortet där fokus sätts på hållbar utveckling utifrån tre utvalda områden: energi och klimat, trygghet och säkerhet samt hälsa och livskvalitet. God ekonomisk hushållning Omvärldsförutsättningarna för kommunens finansiella utveckling har under året varit fortsatt bekymmersam. Trots många stimulanser från världens centralbanker och en historiskt mycket låg ränta har efterfrågan i världsekonomin inte utvecklats i den takt som förväntats även om en förbättring, inte minst i USA har kunnat skönjas. Skatteintäktsprognoserna som kommunen har fått från Sveriges Kommuner och Landsting har inte förbättrats i någon nämnvärd utsträckning. Fortsatt höga kostnader inom det sociala området belastar också kommunens ekonomi. När vi nu summerar året så är det ändå tillfredsställande att det intensiva arbete som utförts i nämnderna och förvaltningarna i stort sett gett efterfrågad effekt och att nämnderna sammantaget i stort sett håller de tilldelade ekonomiska budgetramarna. Den budgeterade återbetalningen från AFA blev aldrig realiserad och kommunens samlade resultat uppgår till minus 10,3 mkr, vilket kan jämföras med beslutad budget på 8,4 mkr. När det gäller de finansiella målen så har glädjande nog målet avseende kommunens utveckling av skatteunderlaget uppnåtts. Enligt det slutliga taxeringsutfallet för 2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft per invånare mer än i både länet och riket. Däremot har uppställda mål beträffande resultatnivå, soliditet och självfinansieringsgrad inte uppnåtts. Med beaktande av beslutad investeringsplan för kommande år och budgeterade framtida resultatnivåer, så I Pilen visar riktningen För kommunens medarbetare så har trenden med minskande sjukfrånvaro som vi noterade föregående år tyvärr inte fortsatt och vi har sett en något ökande frånvaro under året. Jämfört med andra kommuner står vi oss ändå relativt väl, men vi måste ständigt ha fokus på att vidta åtgärder i ett tidigt skede så inte en hög sjukfrånvaro biter sig fast. En viktig faktor är upplevelsen av delaktighet och sammanhang. Den stora satsningen som tidigare gjordes på medarbetaråret ska ses i detta sammanhang. Att vara en fortsatt attraktiv arbetsgivare kommer att vara en helt avgörande nyckelfråga för framtiden. Konkurrensen på arbetsmarknaden är stor och cirka 25 procent av våra anställda kommer att gå i pension under den närmaste tioårsperioden. För att Nässjö kommun ska kunna fortsätta leverera skola, vård, omsorg, teknisk service och andra välfärdstjänster av högsta kvalitet måste vi få våra kompetenta medarbetare att vilja stanna kvar, samtidigt som vi lockar de unga att söka sig till oss. Under året har därför en stor insats gjorts i projektet Jobba här!. Syftet med projektet är att stärka kommunens varumärke som arbetsgivare. Dialog med medborgarna Dialogen med kommunens medborgare sker på många olika sätt och på olika arenor. Någon medborgarenkät har inte skickats ut under året, utan det kommer att ske under våren 2015. Nöjd medborgarindex är främst en mätning av attityden hos medborgarna. Även inflytandeindex mäts i samband med undersökningen. Befolkningsutvecklingen har varit mycket positiv med en ökning under 2014 på + 391 invånare. För perioden första november 2013 till första november 2014, som är avgörande brytpunkt för skatteunderlaget, är det en ökning med + 312 invånare. Den stora utmaningen för kommande år, grundat på resultatet av tidigare medborgarundersökningar, blir främst att öka den upplevda möjligheten till inflytande samt att alla krafter samlas till att bygga ett attraktivare samhälle så att attityden och stoltheten till Nässjö som plats att bo och verka i kan förbättras. År 2014 har också varit ett stort valår då både EU-valet samt allmänna val har hållits. Arbetet med utvecklingen av stadskärnan och stadsparken där kommunen, i nära samarbete med fastighetsägare och köpmän, har arbetat i en gemensam organisation med en omfattande handlingsplan. Renoveringen av parkeringsdäcket Oxen är det stora projektet under 2014 och invigning kommer att äga rum våren 2015. Under våren 2015 kommer en uppdaterad vision 2.0 att behandlas i kommunfullmäktige. Processen med att skapa ett medborgarnas hus tillsammans med de statliga myndigheterna har nu, efter att lokalerna tagits i bruk, kommit till en punkt där fokus måste sättas på innehåll och de mjuka faktorerna i samarbetet. Fokus måste också sättas på hur kommunens framtida dialog med invånarna ska ske i ljuset av den snabba utvecklingen av möjligheten att kommunicera elektroniskt. Genomförda utvecklingsprogram i Forserum och Bodafors och Malmbäck har fortsatt med framtagande av utvecklingsprogram med ett engagerat deltagande från invånare och samhällsföreningar. Den stora ishallen på Skogsvallen har varit populär med ett stort intresse för allmänhetens åkning och externa gäster som hyrt in sig för olika former av träningsläger. Aktiviteterna i kulturhuset Pigalle har varit många och det ökade intresset av kommunens hemsida har fortsatt med en närmast explosionsartad ökning av antalet unika besök som resultat. Även medborgarkontoren har ökat sitt besöksantal väldigt mycket. Listan kan göras mycket lång och detta var bara några exempel på aktiviteter som har varit i fokus under 2014. Foto: Niklas Johansson/Ataljé Kullahus Jobba här! - en attraktiv arbetsgivare var det kalasvecka med föredrag, debatter, konserter, öppna hus och avslutningen den 6 september med FestiRail på järnvägsområdet och besök av det 100-åriga ångloket F1200 samt jubileumskonserten i Stinsen Arena. Ett pågående utvecklingsarbete Det är svårt att dra några generella slutsatser om måluppfyllelsen för perspektivet verksamhet/utveckling, främst beroende på att det finns ett behov av att utveckla både mål och mätbara indikatorer. Många aktiviteter kan dock nämnas. Framförallt har Nässjö stad firat 100 år under 2014. I samband med firandet har över 150 olika aktiviteter genomförts och vilken fantastisk fest det blev! Första veckan i september Jan Sundman kommundirektör Pilen visar riktningen I Förvaltningsberättelse kommer inte självfinansieringsgraden och soliditetsnivån att kunna behållas. Med tanke på osäkerheten kring utvecklingen av ekonomin i världen och i Sverige, så är det mycket stora utmaningar som väntar kommunen under kommande år. Förvaltningsberättelse Ekonomi Ekonomi i fokus Målet för kommunal verksamhet är inte att skapa vinst, utan att hushålla med de ekonomiska resurserna enligt god ekonomisk hushållning. En god ekonomisk hushållning skapas genom att verksamheten drivs ändamålsenligt och effektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl verksamhetsmässiga som finansiella mål. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra finansiella mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Nässjö kommun. EKONOMI I FOKUS Målet för kommunal verksamhet är inte att skapa vinst, utan att hushålla med de ekonomiska resurserna enligt god ekonomisk hushållning. En god ekonomisk hushållning skapas genom att verksamheten drivs ändamålsenligt och effekDefinition av färg för måluppfyllelse tivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar Uppnått såväl verksamhetsmässiga som finansiella mål. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra finansiella mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Nässjö Delvis uppnått kommun. Ej uppnått Ekonomi Koncernmål Indikatorer Kommentar God ekonomisk hushållning Egen skattekraft ska öka minst i takt med länssnittet under 2014 Enligt taxeringsutfallet för 2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft med 2,8 % jämfört med 2013. Genomsnittet i länet var en ökning med 2,4 % och i riket 2,6 %. Resultatnivå 2014 minst 0,5 % av skatter och bidrag, 2015 minst 1,0 % och 2016 minst 2,0 % Det ekonomiska resultatet uppgick till -10,3 mkr 2014, vilket motsvarar -0,7 % av skatter och bidrag. Soliditet minst 55 % vid utgången av 2014 Vid utgången av 2014 uppgick soliditeten till 54 %. Självfinansieringsgrad av investeringar 2014=60 %, 2015=60 %, 2016=80 % Självfinansieringsgraden har varit 39 % under 2014. Total lokalyta för kommunens verksamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018 vilket innebär . en genomsnittlig minskning med 4 % per år under perioden 2014-2018 Total lokalyta uppgick år 2014 till 266 072 kvadratmeter vilket är en ökning jämfört med 2013 med 1 105 kvadratmeter. Det innebär att lokalytan har ökat med 0,4 % 2014. Befolkningen, och därmed även verksamhetens behov, har ökat mellan 2013 och 2014 och om lokalytan relateras till antalet invånare så blir resultatet att antalet kvadratmeter per invånare har minskat med cirka 0,5 %. Effektivt lokalutnyttjande Målet uppnått I Ekonomi i fokus Målet delvis uppnått Målet ej uppnått prognostiserade nivå 2014 uppgår 1,1 procent. Settväxa utifortsatt vilken påverkar den svenska exporten negativt. BNPtill förväntas 2014 Efter en svag stark internationell avslutning 2013utveckling har den svenska ekonomin från ett sammantaget perspektiv har resultatnivån i landets med knappt 2 procent. FörHuvudorsaken 2015 beräknasärökningstakten uppgå till cirka 3 procent. Arbetsmarknaden har ututvecklats relativt svagt 2014. en fortsatt kommuner varit senaste åren. stor del kan detta vecklats positivt och skapat ökad sysselsättning. Arbetskraftsökningen har hög dockdeinneburit att Till arbetslösheten bitit svag internationell utveckling vilken påverkar den svenska förklaras med engångsintäkter, dels i form av återbetalade sig fast på omkring 8 procent. Prognoser ger dock vid handen att den kommer att minska successivt och uppgå exporten negativt. BNP förväntas 2014 växa med knappt AFA-pengar och dels i form av tillfälliga konjunkturstöd. till 6,5 procent 2016. 2 procent. För 2015 beräknas ökningstakten uppgå till cirka Variationen mellan enskilda kommuner är dock stor, exem- Den låga inflationen i Europa och i stora delar och av världen i övrigt bidrar till fortsatt låga räntenivåer. För 3 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats positivt pelvis har i snitt 25 kommuner haft negativa resultat och 160 europeiska del innebär detta att räntehöjning kommer först efter 2016. Riksbankens så kallade skapat ökad centralbankens sysselsättning. Arbetskraftsökningen haren dock kommuner har haft ett resultat som överstiger 2 procent av räntebana indikerar att denbitit svenska inneburit att arbetslösheten sig faststyrräntan på omkringkommer att bibehållas på nollnivån under 2015 och höjas först bidrag de senaste fyra åren. under 2016. Prognoser indikerar att styrräntan kommer att skatter uppgå och till 2,5 procent år 2018. 8 procent. Prognoser ger dock vid handen att den kommer att minska successivt och uppgå till 6,5 procent 2016. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förutspår att detArbetsmarknad samlade resultatetoch för landets kommuner kommer att befolkning Den låga i stora Resultatet delar av världen uppgå tillinflationen 5 miljarderi Europa kronoroch år 2014. är en försämring med 10 miljarder jämfört med 2013. Till största Sysselsättning från och befolkningsutveckling är faktorer som i övrigtberor bidrarförsämringen till fortsatt lågapåräntenivåer. Förresultat europiska delen att 2013 års innehöll återbetalning AFA på cirka 8 miljarder. Resultathar stor påverkan på den lokala ekonomin. centralbankens del innebär3,4 detta att en av räntehöjning nivån 2013 motsvarade procent skatter och bidrag. Motsvarande prognostiserade nivå 2014 uppgår till 1,1 kommer först efter 2016. Riksbankens så kallade räntebana procent. Sett utifrån ett sammantaget perspektiv har resultatnivån i landets kommuner varit hög detillsenaste åren. Arbetslösheten i Nässjö kommun uppgick 9,7 procent indikerar att den styrräntan kommer att bibeTill stor del kan svenska detta förklaras med engångsintäkter, dels i iform av återbetalade AFA-pengar och dels i formoch av december 2014. Uppgifterna avser andelen arbetslösa hållas på nollnivån under 2015 och höjas först under 2016. kommuner tillfälliga konjunkturstöd. Variationen mellan enskilda är dock stor, exempelvis har i snitt 25 kommusökande i program med aktivitetsstöd av befolkningen i ner haft negativa och 160 kommuner hartill haft som överstiger 2 procent av skatter och bidrag Prognoser indikerarresultat att styrräntan kommer att uppgå 2,5ett resultat åldern 16-64 år. de senaste fyra åren. procent år 2018. Nedanstående diagram visar andelen arbetslösa och arbetsSveriges Kommuner och Landsting, SKL, förutspår att det sökande i program med aktivitetsstöd i december 2014 är Arbetsmarknad och befolkning i ettkommer lokalt att perspektiv samlade resultatet för landets kommuner uppgå hämtat från Regionförbundet. Diagrammet ger vid handen till 5 miljarder kronor år 2014. Resultatet är enärförsämring Sysselsättning och befolkningsutveckling faktorer som har påverkan ipå den lokala attstor arbetslösheten Nässjö är högstekonomin. i länet och högre än med 10 miljarder jämfört med 2013. Till största delen beror Arbetslösheten i Nässjö uppgickåterbetaltill 9,7 procent i rikssnittet. december 2014. Uppgifterna avser andelen arbetslösa försämringen på att 2013 årskommun resultat innehöll och sökande i program med aktivitetsstöd av befolkningen i åldern 16-64 år. ning från AFA på cirka 8 miljarder. Resultatnivån 2013 Nedanstående diagram visar andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i december 2014 är hämtat från Regionförbundet. Diagrammet ger vid handen att arbetslösheten i Nässjö är högst i länet och högre än rikssnittet. Ekonomi i fokus I Förvaltningsberättelse Nationell utblick motsvaraderelativt 3,4 procent skatterHuvudorsaken och bidrag. Motsvarande Nationell utblick Efter en stark avslutning 2013 har den svenska ekonomin utvecklats svagtav2014. är en Förvaltningsberättelse Motsvarande uppgifter avseende åldersgruppen 18-24 framgår av nedanstående diagram. Nässjö kommuns arbetslöshet är även i denna åldersgrupp högre än länssnittet och rikssnittet. Att minska arbetslösheten i kommunen är en utmaning och ett prioriterat område. En minskad arbetslöshet medför många positiva effekter för kommunens ekonomi. Minskad arbetslöshet leder till en ökad skattebas och även om detta justeras i inkomstutjämningen, så medför ökningen att kommunen blir mindre beroende av utjämningssystemet. Det leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får dessutom positiva effekter för den lokala handeln. Det är därför av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, samverkar och hittar samarbetsformer för att minska arbetslösheten. Arbetsmarknad och befolkningsutveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att Nässjö kommuns befolkning ska öka. Mellan första januari 2014 och sista december 2014 ökade antalet kommuninvånare med 391 personer. Under 2013 ökade befolkningen med 134 personer. Nässjö kommuns befolkning uppgick därmed till 29 907 personer den 31 december 2014. Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns kostnader. I Nässjö kommun är andelen personer i arbetsför ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, samtidigt som andelen personer över 80 år är högre. Kommuninvånarens genomsnittsålder är 42 år. Troligen kommer genomsnittsåldern att stiga under kommande år, då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet barn däremot inte förväntas öka i samma takt. Motsvarande uppgifter avseende åldersgruppen 16-24 framgår av nedanstående diagram. Nässjö kommuns arbetslöshet är även i denna åldersgrupp högre än länssnittet och rikssnittet. . Att minska arbetslösheten i kommunen är en utmaning och ett prioriterat område. En minskad arbetslöshet medför många positiva effekter för kommunens ekonomi. Minskad arbetslöshet leder till en ökad skattebas och även om detta justeras i inkomstutjämningen, så medför ökningen att kommunen blir mindre beroende av utjämningssystemet. Det leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får dessutom positiva effekter för den lokala handeln. Det är därför av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, samverkar och hittar samarbetsformer för att minska arbetslösheten. Arbetsmarknad och befolkningsutveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att Nässjö kommuns befolkning ska öka. Mellan första januari 2014 och sista december 2014 ökade antalet kommuninvånare med 391 personer. Under 2013 ökade befolkningen med 134 personer. Nässjö kommuns befolkning uppgick därmed till 29 907 personer den 31 december 2014. Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns kostnader. I Nässjö kommun är andelen personer i arbetsför ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, samtidigt som andelen personer över 80 år är högre. Kommuninvånarens genomsnittsålder är 42 år. Troligen kommer genomsnittsåldern att stiga under kommande år, då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet barn däremot inte förväntas öka i samma takt. I Ekonomi i fokus Nämndernas resultat Det ekonomiska resultatet för 2014 är negativt och uppgår till -10,3 mkr (4,8 mkr 2013). 2014 års budgeterade resultat uppgick till 8,4 mkr, viket innebär en negativ budgetavvikelse på -18,7 mkr. Årets negativa resultat kan i första hand förklaras med den budgeterade men uteblivna återbetalningen avseende s.k. AFA-pengar. I budget finns intäkter om 13,0 mkr avseende denna post. AFAs styrelse meddelande dock under hösten 2014 att man inte hade för avsikt att fatta något beslut angående en eventuell återbetalning under året. Beslut kan istället fattas tidigast i mars 2015. Nämnderna redovisar tillsammans fram ett positivt resultat på totalt 8,5 mkr, av detta avser dock 12 mkr det förvaltningsövergripande centrala anslaget som inte har utnyttjats i sin helhet under året. Exkluderat det centrala anslaget uppgår det sammanlagda utfallet för nämnder och resultatenheter ett negativt resultat på 3,5 mkr. Det negativa resultatet och den negativa budgetavvikelsen förklaras även med större negativa budgetavvikelser inom omsorgs- och individ- och familjeomsorgsverksamheterna. Sammantaget redovisar dessa verksamheter en avvikelse om -14,1 mkr. I årets resultat ingår engångsintäkter i form av realisationsvinster i samband avyttring av anläggningstillgångar uppgående till 9,6 mkr (2,9 mkr 2013). Nässjö kommun har pensionskostnader för såväl gårdagens som dagens anställda. Den ena delen utgörs av pensionsrätt intjänad före 1998. Den kallas ansvarsförbindelse och redovisas som en upplysningspost utanför balansräkningen i enlighet med gällande lagstiftning. Ansvarsförbindelsen minskade 2014 med 35,9 miljoner och uppgick per 2014-12-31 till 786,1 mkr inklusive löneskatt. En fullfonderingsmodell, det vill säga att denna post redovisas i balansräkningen som en avsättning, skulle innebära ett negativt eget kapital uppgående till 119,7 mkr. Den andra delen består av pensionsrätt som byggts upp från 1998 och framåt. Denna post belastar resultatet och utbetalas under nästkommande år till Pensionsvalet. Årets kostnad för denna post uppgick till 50 mkr inklusive löneskatt. Den tredje delen, de löpande pensionerna som har utbetalats till Nässjö kommuns före detta medarbetare, uppgick 2014 till 40,9 mkr. Sammantaget har således Nässjö kommuns resultat 2014 belastats med pensionskostnader uppgående till 90,9 mkr. Årets finansiella kostnader uppgår till 5,6 mkr (8,2 mkr 2013) och består till största delen av räntekostnader avseende långfristiga lån på 3,6 mkr (5,5 mkr 2013) . De övriga finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntor på pensionsavsättningar samt räntor till de kommunala bolagen inom ramen för det finansiella koncernkontot. De finansiella intäkterna uppgår till 3,6 mkr (5,7 mkr 2013) och här utgör borgensavgifter från de kommunala bolagen 2,4 mkr (2,7 mkr 2013) den enskilt största posten. Kommunstyrelsen redovisar ett positivt utfall på de flesta av sina verksamheter. Dock brottas medborgarkontoret fortfarande med att få givna anslag att räcka och informationsoch sekretariatsavdelningen har under året belastats med kostnader i samband med evenemang och 100-årsfirande. Sammanlagt redovisas ett resultat på 7 mkr. KS Bidrag, visar 0,7 mkr i positivt utfall. I kommunstyrelsens anslag ingår också ett budgeterat centralt anslag, där främst anslaget för kapitaltjänstkostnader inte har nyttjats fullt ut, det redovisar ett överskott på 12 mkr. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott för 2014 på 2,8 mkr. Förskola 1-5 år redovisar en positiv avvikelse på totalt 1,8 mkr på grund av ökade intäkter i verksamheten genererat av ett ökat barnantal och effekter av inkomstkontroll. Fritidsverksamheten redovisar ett positivt utfall på 3,3 miljoner, medan grundskolan redovisar ett negativt utfall på -0,8 miljoner. Gymnasieskolan redovisar ett negativt resultat på -2,5 mkr, vilket främst beror kostnader för de paviljonger som ersatt E-huset samt ökade kostnader i samband med inflyttningen av högstadiet till Brinellgymnasiet. Individ- och familjeomsorgsnämnden har under flera år haft stora problem med att få anslagen att räcka. Resultatet för 2014 är ett underskott på -4,7 mkr. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ligger på ungefär samma nivå som 2013 och uppvisar en positiv avvikelse mot budget på 2,3 mkr. Negativt utfall återfinns däremot både inom familjeområdet, där avvikelsen främst beror på kostnader för familjehemsvården, och inom vuxenområdet, där det företrädesvis är institutionsvården som generat det negativa utfallet. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 0,1 mkr. Sammanfattningsvis går idrottsanläggningarna med underskott, medan fritidsverksamhet, administration och konferens- och lokaluthyrning visar överskott. Miljö- och byggnadsnämndens resultat slutar med ett överskott på 0,5 mkr för 2014. Både nämnden och miljöoch byggkontoret visar överskott, medan kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag är höga och överstiger budget. Omsorgsnämnden uppvisar ett underskott på 9,4 mkr. Äldreomsorgen redovisar en negativ avvikelse, vilket främst härrör till hemtjänstverksamheten, men även särskilt boende uppvisar ett underskott. Kostnaderna för funktionshinderomsorgen har varit ett prioriterat område och uppvisar ett överskott jämfört med budget. Ekonomi i fokus I Förvaltningsberättelse Årets resultat Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Tekniska servicenämnden redovisar ett överskott på 2,2 mkr. Budgeterade kapitaltjänstkostnader har inte utnyttjats till fullo, och visar en positiv avvikelse med 1,5 miljoner. Realisationsvinster, ökade parkeringsintäkter samt lägre energikostnader för gatubelysning. Inom förvaltningen finns två resultatenheter för intern service, vars verksamheter ska finansieras genom interna köp från övriga nämnder. Kost- och städavdelningen redovisar ett positivt utfall på 2,2 mkr. Byggnadsavdelningen redovisar ett negativt resultat för 2014 på -1,9 mkr. Övriga styrelser och nämnder redovisar tillsammans ett positivt resultat på 0,4 mkr. Investeringar Under 2014 investerade Nässjö kommun för 110,1 mkr (69,0 mkr 2013). Utfallet motsvarar 75 procent av tilldelad budget. Av denna summa avser 50 000 kronor (12,5 mkr 2013) investeringar i exploateringsområden. Självfinansieringsgraden (årets resultat tillsammans med planenliga avskrivningar i relation till årets investeringar) uppgick endast till 39 procent (100 procent 2013). Bland de större investeringsprojekten återfinns en ny för-skola i Åker, det nya centralköket i Ingsberg, ombyggnationen av Brinellgymnasiets B-hus till en 7-9-skola samt om- och tillbyggnaden av parkeringshuset Oxen. Kommunens leasingkostnad 2014 för maskinell utrustning, inventarier, hyra för fordon och andra transportmedel uppgick till 13,2 mkr (11,1 mkr 2013). Skatteintäkter Nässjö kommuns intäkter i form av skatter och statsbidrag för 2014 uppgår till 1 544,0 mkr, vilket är en ökning med 63,6 mkr eller 4,3 procent jämfört med 2013. Ökningen mellan åren 2012 och 2013 uppgick till 58,5 miljoner eller 4,1 procent. Skatteintäkterna ökade med 39,1 mkr till 1 150,2 vilket motsvarar 3,5 procent. Skatteavräkningen, slutavräkning för 2013 samt preliminär avräkning för 2014, avviker negativt jämfört med de under året mest optimistiska prognoserna på drygt 6 mkr. Budgetavvikelsen, som även den är negativ, uppgår till 1,9 mkr. Statsbidrag och utjämning ökade med 24,5 mkr eller 6,6 procent. För 2014 uppgick statsbidrag och utjämning inklusive regleringsbidrag till 393,8 mkr (369,3 mkr 2013). Fastighetsavgift ingår med 51,2 mkr (49,8 mkr 2013). I Ekonomi i fokus I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns regelverket för hur kommunerna ska sköta sin ekonomi. Regelverket stipulerar att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för ekonomin. Regelverket för det så kallade balanskravet anger bland annat hur det ekonomiska resultatet ska beräknas och hur eventuella underskott ska regleras. En kommuns ekonomiska resultat ska vara positivt. Kommunallagen anger att en kommuns budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, ett ekonomiskt överskott ska med andra ord uppnås. Överskottet ska bidra till att konsolidera ekonomin och möjliggöra självfinansiering av investeringar. Landets kommuner ska anta både finansiella och verksamhetsrelaterade mål enligt god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp och utvärderas under året och det långsiktiga perspektivet ska alltid finnas med i kommunens planering. Nässjö har under några år arbetat fram ekonomiska mål samt verksamhetsmål genom målstyrningsarbetet i Pilen. I budgeten för 2014 sattes ett antal ekonomiska mål upp – bland annat fastställdes målet att årets resultat ska uppgå till minst 0,5 procent av skatter och bidrag. Detta mål uppnås inte 2014 eftersom årets resultat är negativt. Nettokostnad och resultat i förhållande till skatter och bidrag Nettokostnadens andel av skatter och bidrag beskriver om skatteintäkter och bidrag räcker för att täcka den löpande driften. Tal över 100 procent är en skarp varningssignal, och signalerar att kommunen är beroende av annan finansiering för att bekosta kärnverksamheten. Nettokostnadens andel i Resultat i procent av procent av skatter och bidrag skatter och bidrag %% 2010 98 1,5 2011 98 1,2 2012 97 3,0 2013 99 0,3 2014 100 Negativt Självfinansieringsgrad av investeringar Under 2014 uppgick nettoinvesteringarna till 110,1 mkr vilket utgör 7 procent av skatter och bidrag. Självfinansieringsgraden (årets resultat samt avskrivningar i relation till årets investeringar) beskriver hur investeringar har finansierats, antingen via eget kapital eller via främmande kapital. I budget 2014 angavs som mål en självfinansieringsgrad på minst 60 procent. Självfinansieringsgraden för 2014 uppgick endast till 39 procent. Finansiering och likviditet Nässjö kommuns samlade låneskuld uppgick 2014-12-31 till 217 mkr. Den budgeterade nyupplåningen, uppgående till 57 mkr, verkställdes i månadsskiftet november/december. De kommunala bolagens (inklusive stiftelsen Annebergshus) totala skuld uppgick vid årsskiftet till 801 mkr, vilket innebär att ”koncernskulden” under 2014 passerade 1 miljard kronor. Utifrån nationellt 31 uppgick till ett 1,43 procent.jämförelseperspektiv (skuld per invånare i respektive kommun) återfinns Nässjös skuld i närheten av medelvärdet. avlästa snittränta per 2014-12-31 uppgick till 1,43 procent. Skuldportföljens kapitalbindningstid uppgick till 1,25 år 2014-12-31 (2,10 år 2013-12-31). Enligt fastställd finanspolicy bör kapitalbindningstiden inte understiga 2 år för att undvika risken att betydande delar av låneportföljen förfaller inom samma tidsperiod. Enligt finanspolicyn bör den genomsnittliga räntebindningstiden inte understiga 0,5 år och inte överstiga sju år för att begränsa ränterisken i skuldportföljen. 2014-12-31 uppgick räntebindningstiden till 0,87 år (1,58 år 2013-12-31). Nedanstående diagram redovisar medelsaldot per månad avseende likvida medel. Som framgår av diagrammet är kommunkoncernens likviditet hög, vilket ger möjligheter till koncernintern samverkan inom ramen för det finansiella koncernkontot. Nässjö kommuns behållning av likvida medel har under vissa perioder varit låg. Förbättringen under hösten 2014 till stor del på attfastställd årets nyupplåSkuldportföljens kapitalbindningstid uppgick till 1,25 år 2014-12-31 (2,10 år beror 2013-12-31). Enligt finans(57 mkr) verkställdes vid månadsskiftet november/ policy bör kapitalbindningstiden inte understiga 2 år för attning undvika risken att betydande delar av låneportföljen Nässjö kommuns räntekostnader (kopplade till den lång- bör den förfaller inom samma tidsperiod. Enligt finanspolicyn genomsnittliga räntebindningstiden inte underdecember. fristiga under 2014 mkr (5,5ränterisken i skuldportföljen. 2014-12-31 uppgick räntebindstiga 0,5upplåningen) år och inte uppgick överstiga sju år förtill att3,6 begränsa Likviditeten kan redovisas med olika nyckeltal, en nackdel ningstiden till 0,87 år (1,58 mkr 2013). Minskningen berorårpå2013-12-31). den extremt låga ränteniär dock att de mått som används är statiska och innebär att vån under året. Den genomsnittliga räntenivån under 2014 mätning sker vid en viss given tidpunkt. uppgick till 2,20 procent, vilken kan jämföras med 3,40 Nedanstående redovisar räntenivåerna medelsaldot under per månad avseende likvida medel. Som framgår av diagrammet är procent 2013. Dediagram fortsatt sjunkande kommunkoncernens likviditet hög,kommuns vilket ger möjligheter till koncernintern samverkan inom ramen för det finanhösten 2014 har inneburit att Nässjö momentant siella koncernkontot. Nässjö kommuns behållning av likvida medel har under vissa perioder varit låg. Förbättringen under hösten 2014 beror till stor del på att årets nyupplåning (57 mkr) verkställdes vid månadsskiftet november/december. Likviditeten kan redovisas med olika nyckeltal, en nackdel är dock att de mått som används är statiska och innebär att mätning sker vid en viss given tidpunkt. Ekonomi i fokus I Ett mått är kassalikviditeten, där omsättningstillgångar exklusive förråd, sätts i relation till kortfristiga skulder. Förvaltningsberättelse År Investeringar Självfinansierings- Investerings grad volym mkr %% 2010 55,9 100 4 2011 79,3 75 6 2012 93,9 97 7 2013 69,0 100 4 2014 110,1 39 7 Förvaltningsberättelse Ett mått är kassalikviditeten, där omsättningstillgångar exklusive förråd, sätts i relation till kortfristiga skulder. Om måttet uppgår till 100 procent innebär det således att de kortfristiga skulderna, teoretiskt sett, kan betalas omedelbart. 2014-12-31 uppgick kassalikviditeten till 67 procent (67 procent 2013-12-31). Ett annat mått är rörelsekapitalet, omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, som bör vara positivt om likviditeten ska anses vara god. Ett negativt rörelsekapital under en längre tid ökar risken för låneberoende. Årets rörelsekapital är negativt och uppgår till -86,0 mkr, vilket är en försämring jämfört med föregående år. Soliditet Soliditeten beskriver till hur stor del kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Soliditetsutvecklingen är beroende av hur det egna kapitalet och tillgångarna förändras i förhållande till varandra. Det finns ingen uttalad norm för vilken soliditetsnivå en kommun bör ligga på. Det är istället den långsiktiga trenden som är det intressanta, en hög soliditet visar på en långsiktigt god finansiell styrka. En fallande soliditet indikerar att åtgärder bör vidtas för att stabilisera ekonomin. I ett längre perspektiv kan detta åstadkommas genom att planera för en acceptabel resultatutveckling och samtidigt balansera investeringstakten. Målet för soliditeten för 2014 var minst 55 procent, vilket på marginalen inte har uppnåtts. Avvikelsen förklaras i första hand med det negativa resultatet samt upptagande av nya lån. Balanskravsutredning Nässjö kommuns ekonomiska resultat 2014 är negativt. Förlusten enligt resultaträkningen uppgår till -10,3 mkr. Resultatavstämningen vid den så kallade balanskravsutredningen kräver dock ytterligare justeringar av resultatet. Syftet med detta är att anpassa resultatet efter begreppet ”god ekonomisk hushållning”. Med detta menas bland annat att poster av engångskaraktär ska avräknas från det i resultaträkningen redovisade resultatet. För Nässjö kommuns del innebär detta att 2014 års realisationsförluster och realisationsvinster ska avräknas. Realisationsvinsterna, vilka har uppstått i samband fastighetsförsäljningar i huvudsak, uppgick till 9,6 mkr. Med hänsyn taget till detta uppgår 2014 års resultat efter balanskravsjusteringar till -19,8 mkr enligt nedanstående sammanställning. När ett balanskravsunderskott uppstår stadgar regelverket att underskottet ska regleras senast efter tre år. Fullmäktige ska vidare anta en åtgärdsplan för hur reglering ska ske. Ett alternativ till detta är att disponera medel ur eventuell resultatutjämningsreserv. Nässjö kommun har antagit lokala riktlinjer för hur detta får ske och har dessutom under 2013 beslutat att avsätta 17,7 mkr av tidigare års positiva resultat till en resultatutjämningsreserv. Riktlinjerna stipulerar att reserven får disponeras under lågkonjunktur, det vill säga när rikets underliggande skatteunderlag under aktuellt år ökar i lägre takt än genomsnittet under de senaste 10 åren. I enlighet med Sveriges Kommuner och Landsting uppfylls detta krav 2014. Av denna anledning föreslås att behållning Soliditet Soliditet inkl. ens i resultatutjämningsreserven disponeras för täckande ansvarsförbindelsen av 2014 års balanskravsunderskott. Resterande differens får %% hanteras i kommande budget. 2010 66 -10 2011 61 -13 mkr 2012 62 -10 Årets resultat -10,3 2013 59 -13 Nedskrivning/reaförlust 0,1 2014 54-10 Uppskrivning/reavinst -9,6 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -19,8 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 Skuldsättningsgrad Medel från resultatutjämningsreserv 17,7 Skuldsättningsgraden talar om hur stora skulderna är i Årets balanskravsresultat -2,1 förhållande till det egna kapitalet och anger kommunens finansiella styrka. Låga värden indikerar en god finansiell styrka och ökar möjligheten för upplåning om så krävs. Skuldsättningsgraden har ökat relativt kraftigt 2014 med hänsyn till det negativa resultatet och den ökade låneskulden. Skuldsättningsgrad Låneskuld % mkr 2010 10 96,8 2011 15 160,0 2012 15 160,0 2013 14 160,0 2014 32 217,0 I Ekonomi i fokus Slutsatser och framåtblick Nässjö kommun har, likt övriga kommuner i landet, under 2012 och 2013 erhållit tillfälliga intäktsförstärkningar i form av så kallade AFA-pengar (återbetalning av försäkringspremier). Det sammantagna beloppet uppgår till 55,8 mkr. Denna typ av intäkt bör betraktas som en engångsintäkt och inte användas som en budgetbalanseringspost. Nässjö kommuns hantering av den förväntade återbetalningen 2014 avvek dock från denna princip eftersom en fortsatt återbetalning uppgående till 13 mkr budgeterades. Återbetalningen uteblev och är därmed den enskilt största orsaken till 2014 års negativa resultat. Konsekvenserna av de senaste årens ekonomiska situation har satt sina tydliga spår i 2014 års bokslut. Samtliga ekonomiska nyckeltal har försämrats jämfört med föregående år, i synnerhet nyckeltalet beträffande självfinansieringsgrad, som endast uppgår till 39 procent 2014. Inte minst med hänsyn taget till det stora investeringsbehov som föreligger de närmaste åren är det av yttersta vikt att budgeterade resultat uppnås och att eventuella tillskott i form av ökade skatteintäkter och generella statsbidrag används för att öka resultatnivån och självfinansieringsgraden. Nässjös befolkning ökar. 2015 års budget baseras på ett invånarantal uppgående till 29 650, vilket är en ökning med 200 invånare jämfört med budget 2014. Per 2014-11-01 (datumet ligger till grund för 2015 års bidrag i utjämningssystemet) uppgick dock invånarantalet till 29 805, vilket innebär ökade intäkter från utjämningssystemet 2015. En växande kommun indikerar tydligt att det finns en framtidstro i Nässjö kommun och skapar dessutom både nya möjligheter och utmaningar! Kommunledningskontoret, februari 2015 Jan Öhlin ekonomichef Vissa av våra verksamheters faktiska nettokostnader redovisar stora negativa avvikelser jämfört med den i kostnadsutjämningssystemet redovisade standardkostnaden (normalvärdet för landets kommuner inom respektive verksamhet med hänsyn taget till Nässjös strukturella förhållanden). Orsakerna till detta behöver analyseras ytterligare i syfte att hitta orsaker till avvikelsen. Cirka 18 procent av kommunernas intäkter består av statsbidrag. Bidragen delas in i generella och specialdestinerade statsbidrag. De specialdestinerade bidragen tenderar att öka, vilket måste betraktas som oroväckande. Denna typ av bidrag är riktade till en specifik verksamhet, är ofta tidsbegränsade och kopplade till en motprestation. Hanteringen av specialdestinerade bidrag är ofta förknippad med omfattande administrativa insatser. Dessutom ger bidragen osäkra och svårhanterliga planeringsförutsättningar, inte minst inom personalområdet. Trots ett negativt ekonomiskt resultat kan vi hitta positiva ekonomiska faktorer i 2014 års bokslut. I de kommunala bolagen bedrivs samhällsnyttig verksamhet som bidrar till Nässjö kommuns attraktivitet och utveckling. Det är därför glädjande att kunna konstatera att de kommunala bolagens resultat har förbättrats jämfört med 2013. En stabil bolagsekonomi ger ökad handlingsfrihet och lägger grunden till fortsatt utveckling av Nässjö kommun. Enligt det slutliga taxeringsutfallet 2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft per invånare, som under ett antal år har haft en relativt låg ökningstakt, med 2,8 procent. Utfallet är högre både jämfört med genomsnittet i länet (2,4 procent) och i riket (2,6 procent). En ökad skattebas justeras visserligen i inkomstutjämningen, men den bidrar till att göra Nässjö mindre beroende av utjämningssystemet. Den leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får givetvis även positiva effekter för den lokala handelsutvecklingen. Ekonomi i fokus I Förvaltningsberättelse Verksamheternas nettokostnader har de senaste fem åren ökat med 273 mkr. Motsvarande ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag (i första hand bidrag via utjämningssystemet) uppgår endast till 221 mkr. Obalansens resultateffekter har till del hanterats via ovan nämnda AFApengar, pengar som Nässjö kommun framdeles sannolikt inte kan påräkna. Konsekvensen av detta är en underbalanserad ekonomi, i vilken verksamheternas nettokostnader nu måste anpassas till skatteintäkter och generella statsbidrag. FöFrövravlatlntinnignsgbsebreärtättetleslese Medborgare Medborgaren i fokus Demokrati handlar lika mycket om att vara med och bestämma vem som ska styra sitt land som att vara med och bestämma om skolan, äldreomsorgen eller sjukvården i orten där man bor. Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som innebär att beslut ska fattas nära dem som berörs, och anpassas efter deras villkor. Det sätter medborgaren i främsta rummet och gynnar både demokratin och effektiviteten. MEDBORGARE I FOKUS Demokrati handlar lika mycket om att vara med och bestämma vem som ska styra sitt land som att vara med och beDefinition av färg för måluppfyllelse stämma om skolan, äldreomsorgen eller sjukvården i orten där man bor. Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som innebär att beslut ska fattas nära dem som berörs, och anpassas efter deras villkor. Det sätter medborgaren i Uppnått främsta rummet och gynnar både demokratin och effektiviteten. Delvis uppnått Ej uppnått Medborgare Koncernmål Indikatorer Kommentar God offentlig service med hög tillgänglighet och god dialog Nöjd medborgarindex (NMI) enligt medborgarenkät ska långsiktigt öka med en enhet per år jämfört med 2011 Senaste resultatet är från 2013 då NMI blev 47. Nästa undersökning sker 2015. Nöjd inflytandeindex (NII) enligt medborgarenkät ska långsiktigt öka med en enhet per år jämfört med 2011 Senaste resultatet är från 2013 då NII blev 28. Nästa undersökning sker 2015. Minst 90 % rätt svar av rätt person i rätt tid enligt ROSAmätning 2014 Under 2014 har ingen ROSAmätning gjorts. Befolkningsutveckling, ökning med >50 invånare under 2014 Nässjö kommun hade 29 805 invånare 1 november 2014, vilket är en ökning med 312 personer sedan 1 november 2013 (29 493 invånare). Ökat handelsindex med två enheter 2014 jämfört med 2013 Det totala handelindexet har minskat med 4 enheter jämfört med föregående år. Dagligvaruindexet har minskat med 2 enheter och indexet för sällanköpsvaror har minskat med 6 enheter. Kunskap om och tillämpningen av barnkonventionen ska årligen förbättras i förhållande till den nulägesinventering som genomförs 2013 Under våren 2014 antog kommunfullmäktige en strategi för tillämpningen av barnkonventionen i Nässjö kommun. Medborgarkontoret har utsett särskilt ansvariga för att ta emot frågor, synpunkter och förslag för barn. Utveckling av tjänsteskrivelsemallar och upprättande av checklista/handbok har gjorts under hösten 2014. Förankring och politisk fastställelse av mallarna planeras i början av 2015. Attraktiv livsmiljö Ökat fokus på barnets rätt enligt barnkonventionen Målet uppnått I Medborgare i fokus Målet delvis uppnått Målet ej uppnått Kommunstyrelsen Allmänhetens frågestund hölls i samband med sammanträdet i januari då för året samtliga sex frågor besvarades. Det kom inte några frågor till sammanträdet i augusti, som var det andra tillfället som gavs för allmänhetens frågestund. Antalet förslag till Nässjö kommun har ökat sedan starten med en liten minskning 2013 för att 2014 minska ytterligare. År Antal förslag 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2 7 7 10 15 14 5 Politikerdialogen ”Fråga din politiker” tillhör även under 2014 ett välbesökt inslag på Nässjö kommuns hemsida. Under året ställdes 93 frågor. Frågorna besvarades av gruppledarna för de partier som finns representerade i kommunfullmäktige. Ungdomsdemokratifrågor hanteras av kommunstyrelsens utskott II. Under oktober genomfördes en undersökning av den lokala ungdomspolitiken (LUPP) bland eleverna i grundskolans årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Resultatet av undersökningen har sammanställts i en rapport som publicerats på www.nassjo.se/ung. Ungdomsdialogdagen Next Step genomförs den 18 februari 2015. Arbetsordningen reviderades vid ett tillfälle under året till följd av en ändring i kommunallagen. Ändringen innebär att fullmäktiges första sammanträde ska hållas under andra halvan av oktober. Barn- och utbildningsnämnden Nämndens alla sammanträden har varit öppna för allmänheten. Före och efter sammanträdet har allmänheten givits möjlighet att ställa frågor till nämndens ledamöter. Inför 2015 kommer endast två sammanträden att vara öppna för allmänheten. Minnesanteckningar från föräldraråd och programråd delges nämndens ledamöter för kännedom. Föräldraråd och programråd fungerar som remissinstans till barn- och utbildningsnämnden i vissa frågor. Föräldrar till barn/elever inom förskolan och grundskolan har möjlighet att delta och påverka verksamheten som rör deras barn/elever i de olika föräldraråden. Dessutom finns ett kommunsamråd. Det består av två personer från varje föräldraråd, som träffar verksamhetschefen och presidiet i barn- och utbildningsnämnden ett antal gånger per år. Utmaningen i all undervisning är få elever mer delaktiga i upplägg och utformning. I varje klass eller undervisningsgrupp i grundskolan och gymnasiet ges eleverna tillfälle till elevinflytande genom att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. På gymnasiet finns programråd där företrädare för närings- livet träffar skolans personal för diskussioner och informationsutbyte. På gymnasiet finns också en skolkonferens, som är ett organ för att behandla frågor av stor betydelse för eleverna samt ett forum för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Alla elever i grundskolan åk 1-5 ska ha en Individuell Utvecklingsplan, IUP. En IUP består av två olika delar. Del ett är ett skriftligt omdöme i alla ämnen som eleven får undervisning i och del två är en framåtsyftande utvecklingsplan. Den andra delen i elevens IUP skapas vid utvecklingssamtalet som ska vara ett trepartssamtal mellan elev, vårdnadshavare och lärare. Alla parter har ett lika stort inflytande och påverkansgrad. Under 2013 har en lagändring förändrat IUP-arbetet för lärare och elever i åk 6-9. Eftersom terminsbetyg ges varje termin behöver man inte skriva en särskild IUP vid utvecklingssamtalet. Elever och vårdnadshavare ges möjlighet att delta i det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs i förskolor, skolor och fritidshem genom enkäter, föräldraråd och elevråd/elevkonferenser. Individ- och familjeomsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämndens kärnverksamhet är starkt lagreglerad och består i stor utsträckning av myndighetsutövning gentemot enskilda. Den enskildes rättssäkerhet finns noggrant reglerad i handläggningen av ärenden med myndighetsutövning och utgör en viktig del i nämndens möte med enskilda. Med hänsyn till sekretess kan nämnden inte ha öppna sammanträden för allmänheten. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden höll under 2014 sju protokollförda sammanträden varav samtliga var öppna för allmänheten. Via de brukarråd som finns inom förvaltningens olika verksamheter möter nämndens ledamöter föreningar, allmänhet och personal och får möjlighet att diskutera utvecklingsfrågor. Miljö- och byggnadsnämnden Demokrati finns med i all handläggning och är också ett lagkrav i plan- och bygglagen. Under 2014 hade miljö- och byggnadsnämnden elva sammanträden varav ett sammanträde var öppet för allmänheten. Efter varje sammanträde hålls det presskonferens, där pressen informeras och får tillfälle att ställa frågor kring de beslut som fattats. Miljö- och byggkontoret har haft ett nära samarbete med medborgarkontoren genom bland annat informationsträffar för allmänheten, samråd och utställningar. Kommunens Medborgare i fokus I Förvaltningsberättelse DEMOKRATIBOKSLUT Förvaltningsberättelse hemsida och Facebooksida har använts för att nå ut med information om förvaltningen och aktuella samråd. Vi har även träffat skolelever angående agendafrågor, planeringsfrågor och projekt. Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden har utsedda kontaktpolitiker till verksamheterna. I rollen ingår att hålla kontakt med det område man tilldelats och att leda och medverka i brukarråd i varje område minst två gånger per år. Totalt har det genomförts 21 brukarrådssammanträden under året. Brukarmedverkan i omsorgsnämnden sker i tre nivåer: • genom den enskildes medverkan i sin genomförandeplan. • genom brukarråd för brukargruppens synpunkter i det boende eller i den grupp där omsorgen ges. • genom Kommunala Rådet för funktionshinderfrågor och Kommunala Pensionärsrådet där brukarorganisationerna medverkar i övergripande frågor. Omsorgsnämnden har under 2014 haft två öppna sammanträden. Sammanträdena har annonserats bland annat i lokalpressen. Vid varje öppet sammanträde har givits möjlighet för publik att ställa frågor vid frågestund. Tekniska servicenämnden Under 2014 har tekniska servicenämnden haft elva sammanträden och alla har varit öppna för allmänheten. Förvaltningen har deltagit aktivt i samtliga matråd och motsvarande möten inom både skola och omsorg. BEFOLKNING Nässjö, tredje största kommunen i länet Folkmängden ökade i Sveriges samtliga 21 län under 2014. Bland de 290 kommunerna minskade folkmängden under 2014 i 40 kommuner. De kommuner som ökar mest är Stockholm, Göteborg och Malmö. De kommuner som minskade sin befolkning mest är Strömsund, Årjäng och Hagfors. Generellt sett kan man säga att medan de stora kommunerna ökar sin befolkning, minskar befolkningsmängden i de små kommunerna. Den 31 december 2014 var folkmängden i Jönköpings län 344 262 personer. Under år 2014 ökade länets invånarantal med 3 027 personer. Det föddes 140 fler barn i länet, från 3 907 år 2013 till 4 047 barn 2014. Under 2014 avled 3 352 personer i länet, vilket är sju personer fler än föregående år. 12 648 personer flyttade till länet under 2014 och 10 330 personer flyttade från länet. Folkmängden i Nässjö kommun ökade med 391 personer under året och uppgick till 29 907 personer den 31 december 2014. Kommunen är därmed den tredje största kommunen i länet efter kommunerna Jönköping och Värnamo. Under året föddes 359 barn i Nässjö kommun, nio barn fler än föregående år. 324 personer avled under 2014, vilket är 20 personer färre än fjolåret. Födelsenettot för år 2014 blev 35 personer. Under 2014 flyttade 1 815 personer till kommunen och 1 462 personer flyttade från kommunen. Flyttnettot blev därför glädjande positivt med 353 personer 2014, vilket är bättre än 2013 års flyttnetto på 121 personer. En orsak till det positiva flyttnettot är det ökande antalet flyktingar. Nämnden och förvaltningen deltar alltid vid inbjudan eller kallelse till möten med olika organisationer och med allmänheten. I tabellerna med fakta från SCB syns det att det var tätorten Nässjö och den rena landsbygden som ökade mest under 2014, tätt följt av Malmbäck och Bodafors. Tätorterna Flisby, Fredriksdal och Solberga minskade sin befolkning varav Fredriksdal mest. Bilden ovan är från Fredriksdal. I Medborgare i fokus 201420132012201120102009 2008 20072006 2005 Födda 359 350 307 331 304 282 293 311 291 317 Döda 324 344 361 352 338 337 382 391 356 344 Födelsenetto 35 6 -54 -21 -34 -55 -89 -80 -65 -27 Inflyttade 1 815 1 549 1 437 1 344 1 233 1 307 1 339 1 324 1 281 1 055 Utflyttade 1 462 1 428 1 369 1 298 1 346 1 278 1 196 1 153 1 167 1 089 Flyttningsnetto 353 121 68 46 -113 29 143 171 114 -34 Justeringar 3 7 1 3-3 4-4 1 6-2 Förändring 391 134 15 28 -150 -22 50 92 55 -63 Total befolkning 29 907 29 516 29 382 29 367 29 339 29 489 29 511 29 461 29 369 29 314 Befolkning per tätort 2012–2014 Tätort 2014 20132012 Nässjö 17 127 16 856 16 729 Forserum 2 024 2 003 2 021 Bodafors 1 900 1 877 1 875 Malmbäck 1 048 1 023 1 049 Anneberg 856 838 838 Solberga 361 367 368 Grimstorp 344 339 344 Fredriksdal 281 293 290 Äng 269 265 261 Stensjön 255 244 244 Flisby 184 191 181 Ormaryd 176 174 191 Sandsjöfors 158 148 152 Landsbygden 4 924 4 898 4 833 Totalt 29 907 29 516 29 382 Medborgare i fokus I Förvaltningsberättelse Befolkningsförändring 2005–2014 inggssbbeerräätttteellssee FFöörrvvaallttnnin Medarbetare Medarbetaren i fokus Nässjö kommun ska var en attraktiv arbetsgivare med professionella medarbetare. Alla anställda i Nässjö kommun har ett gemensamt uppdrag. Utifrån politiskt fattade beslut och tillgängliga resurser ska vi se till Medarbetare i fokus att leverera de tjänster och den service som kommuninvånarna behöver i livets olika skeden. Det sker genom ett professionellt och respektfullt bemötande. Kommuninvånarna är alltid i fokus för vårt arbete. För att vara säkra på att vi klarar vårt uppdrag krävs Nässjö kommunengagerade ska varaoch en utvecklingsinriktade attraktiv arbetsgivare med professionella medarbetare. Alla Nässjö kommun det motiverade, medarbetare med kompetens, befogenheter ochanställda vilja att tai ansvar. har ett gemensamt uppdrag. Utifrån politiskt fattade beslut och tillgängliga resurser ska vi se till att leverera de tjänster och den service som kommuninvånarna behöver i livets olika skeden. Det sker genom ett professionellt och respektfullt bemötande. är alltid i fokus för vårt arbete. För att vara säkra på att vi klarar vårt uppdrag krävs DefinitionKommuninvånarna av färg för måluppfyllelse det motiverade, engagerade och utvecklingsinriktade medarbetare med kompetens, befogenheter och vilja att ta ansvar. Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Medarbetare Koncernmål Indikatorer Kommentar Professionella medarbetare Rätt kompetens med uppfylld kravspecifikation, mätt utifrån GAPanalys (andel medarbetare som uppfyller kompetens enligt specifikation) GAP-analyser har av tekniska skäl inte kunnat genomföras på det sätt som var tänkt. Istället tillämpas från och med 2015 en annan mätmetod som utgår ifrån att en kompetensanalys ska göras inför tillsättning av tillsvidaretjänster och målet kommer att vara att 90 % av antalet tillsatta tillsvidaretjänster ska ha rekryterats med kompetenser enligt kompetensanalysen. Attraktiva arbetsplatser Sjukfrånvaro ska vara mindre än 4,5 % under 2014 Den totala sjukfrånvaron har under 2014 legat på 6 %. Målsättningen på 4,5 % nåddes därmed inte och sjukfrånvaron har ökat jämfört med 2013 då den var 5,3 %. Medarbetarindex ska uppnå minst indextal 65 i 2014 års enkät I 2014 års medarbetarundersökning blev medarbetarindex 62, vilket är en ökning med två enheter jämfört med 2012, vilket dock inte är tillräckligt för att nå målvärdet. Nässjö kommuns resultat ligger i linje med genomsnittet för de kommuner som ingår i undersökningsföretagets jämförelseunderlag. Resultatutvecklingen skiljer sig kraftigt åt mellan olika förvaltningar, där tekniska serviceförvaltningen får störst uppgång, +10 enheter, och kulturoch fritidsförvaltningen störst nedgång, -10 enheter. Ledarindex blev 64 år 2014 och har ökat med två enheter jämfört med 2012, men trots ökningen nås inte målvärdet på 67. Till styrkorna hör att cheferna är bra på att ge medarbetarna hjälp och stöd, och det Målet delvis Målet ej uppnått finns uppnått ett relativt starkt förtroende för närmaste chefen bland medar- Ledarindex ska uppnå minst indextal 67 i 2014 års enkät Målet uppnått I Medarbetare i fokus Delvis uppnått Ej uppnått Koncernmål Indikatorer Professionella medarbetare Rätt kompetens med uppfylld kravLedarindex ska uppnå minst indexspecifikation, mätt utifrån GAPtal 67 i 2014 års enkät analys (andel medarbetare som uppfyller kompetens enligt specifikation) Koncernmål Indikatorer Attraktiva arbetsplatser Sjukfrånvaro ska vara mindre än 4,5 % under 2014 GAP-analyser har64avårtekniska skälhar Ledarindex blev 2014 och inte på detmed sätt ökatkunnat med tvågenomföras enheter jämfört som tänkt. tillämpas från 2012,var men trotsIstället ökningen nås inte och med 2015 enTill annan mätmetod målvärdet på 67. styrkorna hör som utgår ifrån att en kompetensaatt cheferna är bra på att ge mednalys ska göras tillsättning av arbetarna hjälp inför och stöd, och det tillsvidaretjänster och målet komfinns ett relativt starkt förtroende Kommentar mer att vara att 90 %bland av antalet för närmaste chefen medartillsatta tillsvidaretjänster skautveckha betarna. Områden som kan rekryterats med kompetenser las är att planera och organisera enligt kompetensanalysen. verksamheten, ge stöd när det gäller att prioritera arbetet Den totala sjukfrånvaron haroch under följa upp att det som bestäms blirpå 2014 legat på 6 %. Målsättningen gjort. 4,5 % nåddes därmed inte och sjukfrånvaron ökat jämfört med Indextalet, somhar baseras på andelen 2013 då den var 5,3 %. svarande i medarbetarundersökningen sommedarbetarundersökning skulle kunna rekomI 2014 års mendera en vän eller bekant att är blev medarbetarindex 62, vilket indextal 65 i 2014 års enkät börja arbeta på någon av Nässjö en ökning med två enheter jämfört kommuns blev med 2012,arbetsplatser, vilket dock inte är 48 till-i 2014 års undersökning, vilket är en räckligt för att nå målvärdet. Näsnedgång med en enhet jämfört med sjö kommuns resultat ligger i linje 2012. Detta kan ha ett samband med genomsnittet för de kommumed att medarbetarna uttrycker ner som ingår i undersökningsföreviss frustration beträffande utveckltagets jämförelseunderlag. Resulingsmöjligheter och kompetensuttatutvecklingen skiljer sig kraftigt åt veckling. Intressant är att indextalet mellan olika förvaltningar, där tekblev 61 när frågan istället att niska serviceförvaltningengällde får störst rekommendera andra att börja på uppgång, +10 enheter, och kultursin arbetsplats, d.v.s.störst attityden ochegen fritidsförvaltningen nedtill den egna arbetsplatsen är klart gång, -10 enheter. positivare än till Nässjö kommun Ledarindex Ledarindex ska uppnå minst indexsom helhet. blev 64 år 2014 och har ökat med två enheter jämfört med tal 67 i 2014 års enkät 2012, men trots ökningen nås inte Anställningar målvärdet på 67. Till styrkorna hör att cheferna är bra på att ge medDetta avsnitt är ett utdrag ur personalbokslutet som finns i sin helhet hos personalavdelningen. arbetarna hjälp och stöd, och det finns ett relativt starkt förtroende för närmaste chefen bland medarAntal anställda Attityden till att arbeta i kommunen ska uppnå minst indextal 59 i 2014 års enkät ska uppnå minst Medarbetarindex Den 1 november 2014 hade Nässjö kommun 2 468 tillsvidareanställda personer, vilket är en ökning med 25 personer jämfört med 2013. Den största ökningen står socialförvaltningen för, med 18 medarbetare. Övriga förvaltningar ligger relativt stabilt i jämförelse med de senaste två åren. Tillsvidareanställda inom kollektivavtal AB (Allmänna Bestämmelser) 2014 Antal personer 2013 Antal personer 2012 Antal personer 956 951 935 Kommunledningskontoret 99 93 91 Kultur- och fritidsförvaltningen 48 46 45 Miljö- och byggkontoret 29 30 31 1 128 1 110 1 076 209 214 213 2 468 2 443 2 390 Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska serviceförvaltningen Totalt* * om samma person har flera anställningar inom samma organisation förekommer samma person i summan för respektive förvaltning men bara en gång i totalsumman Medarbetare i fokus I Förvaltningsberättelse ner som ingår i undersökningsföretagets jämförelseunderlag. Resultatutvecklingen skiljer sig kraftigt åt mellan olika förvaltningar, där tekniska serviceförvaltningen får störst uppgång, +10 enheter, och kulturoch fritidsförvaltningen störst nedKommentar gång, -10 enheter. Uppnått Förvaltningsberättelse ANSTÄLLNINGAR Detta avsnitt är ett utdrag ur personalbokslutet som finns i sin helhet hos personalavdelningen. jämfört med 2013. Den största ökningen står socialförvaltningen för, med 18 medarbetare. Övriga förvaltningar ligger relativt stabilt i jämförelse med de senaste två åren. Antal anställda Den 1 november 2014 hade Nässjö kommun 2 468 tillsvidareanställda personer, vilket är en ökning med 25 personer Tillsvidareanställda inom kollektivavtal AB (allmänna bestämmelser) 2013 antal personer 2012 antal personer 956 951 935 Kommunledningskontoret 99 93 91 Kultur- och fritidsförvaltningen 48 46 45 Miljö- och byggkontoret 29 30 31 1 128 1 110 1 076 209 214 213 Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska serviceförvaltningen Totalt* 2014 antal personer 2 468 2 443 2 390 Om samma person har flera anställningar inom samma organisation förekommer samma person i summan för respektive förvaltning men bara en gång i totalsumman. * Åldersfördelning Åldersfördelningen bland tillsvidareanställda redovisas i tabellen nedan. Andelen anställda mellan 20 och 29 år har ökat med 1,1 procentenheter jämfört med 2012, och med 0,6 procentenheter från 2013. Andelen anställda mellan 40 och 49 år har minskat något de senaste åren. Den största andelen anställda i Nässjö kommun återfinns i åldersgrupperna 40-49 år och 50-59 år med 28,6 respektive 30,5 procent. Åldersfördelning per grupp 2014 20132012 Andel (%) Andel (%) Andel (%) 20-29 år 7,3 6,7 6,2 30-39 år 17,1 17,4 17,0 40-49 år 28,6 29,5 30,4 50-59 år 30,5 29,9 30,2 60-69 år 16,5 16,5 16,3 100,0 100,0 100,0 Totalt I Medarbetare i fokus Medelåldern för de tillsvidareanställda har ökat något. Den lägsta medelåldern finns inom socialförvaltningen (46,3 år). Medelålder per förvaltning Högst medelålder finns inom tekniska serviceförvaltningen (51,6 år). 2014 20132012 medelålder medelålder medelålder Barn- och utbildningsförvaltningen 48,1 48,0 47,2 Kommunledningskontoret 48,3 47,5 46,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 48,4 47,5 46,5 Miljö- och byggkontoret 50,5 50,4 48,9 Socialförvaltningen 46,3 46,4 45,6 Tekniska serviceförvaltningen 51,6 52,3 52,2 47,7 46,9 Totalt 47,6 Sysselsättningsgrad Av de tillsvidareanställda medarbetarna i Nässjö kommun är det 1 664 som arbetar heltid, fördelat på 1 261 kvinnor och 403 män. Detta kan jämföras med 2013 då det var totalt 1 600 personer, och 2012 då det var 1 511 personer. Sysselsättningsgrad* Heltid Deltid Vilande Övrigt TotaltKvinnor 1 664 1 261 802 756 2 2 3 3 Män 403 46 0 0 Totalt 2 468 448 2 020 Om samma person har fler än en anställning inom samma organisation kan samma person förekomma i summan för respektive sysselsättningsgrupp, men bara en gång i totalsumman * Medelsysselsättningsgrad Medelsysselsättningsgraden 2014 för tillsvidareanställda medarbetare var 92,6 procent, vilket innebär en ökning på 1,1 procentenheter sett över de tre senaste åren. Störst ökning har skett på socialförvaltningen och tekniska service- Medelsysselsättningsgrad Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och byggkontoret Socialförvaltningen Tekniska serviceförvaltningen Totalt kontoret. Det är två förvaltningar där sysselsättningsgraden har minskat, dessa är kommunledningskontoret och kulturoch fritidsförvaltningen. 2014 (%) 95,3 96,4 95,0 100,0 90,4 88,8 2013 (%) 95,3 96,7 96,5 100,0 89,6 87,2 2012 (%) 95,3 97,1 96,4 100,0 88,3 86,0 92,6 92,1 91,5 Medarbetare i fokus I Förvaltningsberättelse Medelålder Förvaltningsberättelse För tillsvidareanställda kvinnor uppgick medelsysselsättningsgraden till 91,5 procent under 2014 medan tillsvidareanställda män arbetade i genomsnitt 97,3 procent. Både män och kvinnors medelsysselsättningsgrad har ökat något mot föregående år, för kvinnor från 91,1 procent, och för män från 97,2 procent. Medelsysselsättningsgrad Kvinnor (%) Män (%) Barn- och utbildningsförvaltningen 94,7 97,5 Kommunledningskontoret 95,9 97,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 92,9 97,6 Miljö- och byggkontoret 100,0 100,0 Socialförvaltningen 89,5 96,5 Tekniska serviceförvaltningen 86,7 97,6 Totalt 91,5 97,3 HÄLSOTAL Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i Nässjö kommun ökade under 2014. För samtliga anställda, både tillsvidareanställda och visstidsanställda, utgör den totala sjukfrånvaron 6,0 procent av ordinarie arbetad tid. För 2013 var motsvarande siffra 5,3 procent och för 2012 var den 5,1 procent. En förbättring har skett på tekniska serviceförvaltningen med 0,9 procent. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid, alla anställda inom avtalet AB (%)* Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och byggkontoret Socialförvaltningen På övriga förvaltningar har sjukfrånvaron ökat, den största ökningen har skett på socialförvaltningen och miljö- och byggkontoret. Vad gäller all sjukstatistik, fördelat på förvaltning bör man beakta förvaltningarnas storlek. En långtidssjuk medarbetare på en mindre förvaltning kan ha stort genomslag i statistiken. 2014 2013 4,7 4,4 5,3 5,0 5,0 4,6 7,6 4,3 7,3 5,9 2012 4,7 2,9 4,9 2,8 5,8 Tekniska serviceförvaltningen 6,0 6,9 5,5 Totalt 6,0 5,3 5,1 Om samma person har flera anställningar inom samma organisation förekommer samma person i summan för respektive förvaltning men bara en gång i totalsumman. * Uppdelat på kvinnor och män kan man konstatera att kvinnornas sjukfrånvaro utgör 6,6 procent av den totala arbetstiden, för männen är motsvarande siffra 3,9 procent. I Medarbetare i fokus Totalt 6,0 6,6 Män 3,1 4,9 6,5 1,6 3,9 3,2 3,6 Om samma person har flera anställningar inom samma organisation förekommer samma person i summan för respektive förvaltning men bara en gång i totalsumman. * Sjukfrånvaro per åldersgrupp Tabellen nedan visar sjukfrånvaron uppdelat i åldersgrupper. I åldersgruppen upp till 29 år är sjukfrånvaron 4,8 procent. I åldersgruppen 30-49 år är siffran 5,6 procent och i gruppen 50 år och äldre är sjukfrånvaron 6,7 procent. Den totala ökningen vi ser i sjukfrånvaron visar sig alltså Sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp (%) Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och byggkontoret Socialförvaltningen Tekniska serviceförvaltningen Totalt Totalt 4,7 5,3 5,0 7,6 7,3 6,0 6,0 i samtliga åldersgrupper. Högst sjukfrånvaro har gruppen kvinnor över 50 år (7,3 procent). Bortsett från vissa sjuktal på de mindre förvaltningarna så sticker även kvinnor 30-49 år på socialförvaltningen ut (8,0 procent). >29 år 3,3 1,8 1,4 2,1 6,5 3,7 4,8 30-49 år 3,7 5,5 6,9 13,7 7,3 6,3 5,6 50 år< 6,2 6,7 4,1 6,1 7,6 6,2 6,7 Långtidssjukskrivna De långa sjukskrivningarna för alla anställda har varierat över tid mellan 44,1 procent (2012), 45,9 procent (2013) till 43,8 procent (2014). För åldersgruppen upp till 29 år utgör långtidssjukfrånvaron 13,1 procent och för gruppen 30-49 år är siffran 44,1 procent. För anställda över 50 år utgör långtidssjukfrånvaron 47,5 procent av det totala antalet sjuktimmar. De yrkesgrupper som uppvisar högst sjukfrånvaro är ekonomibiträde (9,1 procent), barnskötare (9,0 procent) och socialsekreterare (8,6 procent). Lägst sjukfrånvaro finns bland rektorer (0,3 procent), lärare gymnasium yrkesämnen (2,0 procent) och lärare praktisk/estetiska ämnen (2,3 procent). Frisktal 51,6 procent av de anställda i Nässjö kommun har ingen sjukfrånvaro under 2014. 2013 var siffran 53,7 procent och 2012 var det 54,7 procent. Den förvaltning där medarbetarna har högst frisknärvaro är kommunledningskontoret med 67,7 procent följt av kultur- och fritidsförvaltningen med 67,0 procent. Lägst frisknärvaro har miljö- och byggnadskontoret med 41,0 procent. Den totala minskningen av frisknärvaro följer alltså trenden med ökad sjukfrånvaro. Långtidssjukskrivna 2014 Sjukskrivningstid alla anställda inom avtalet AB > 60 dgr i procent av totalt antal sjuktimmar Barn- och utbildningsförvaltningen 41,7 Kommunledningskontoret 54,6 Kultur- och fritidsförvaltningen 48,3 Miljö- och byggkontoret 59,7 Socialförvaltningen 39,8 Tekniska serviceförvaltningen 51,5 Totalt 43,8 Medarbetare i fokus I Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män, Totalt Kvinnor alla anställda inom avtalet AB (%)* Barn- och utbildningsförvaltningen 4,7 5,1 Kommunledningskontoret 5,3 5,9 Kultur- och fritidsförvaltningen 5,0 3,6 Miljö- och byggkontoret 7,6 13,7 Socialförvaltningen 7,3 7,9 Tekniska serviceförvaltningen 6,0 6,8 Förvaltningsberättelse Arbetad tid I nedanstående tabell redovisas antalet anställda inom avtalet AB fördelat på verkligt antal arbetade timmar och frånvarotimmar. Antalet årsarbetare är beräknat utifrån en schablon (165 arbetade timmar/månad) enligt avtal. Uträkningen bygger på ett heltidsmått om 40 arbetade timmar per vecka. Den arbetade tiden omräknad till årsarbetare är 1 984,1 för 2014, vilket är en ökning med 24,5 årsarbetare från 2013. Frånvaron omräknad till årsarbetare är 627,1 jämfört med 569,3 för 2013. Detta innebär att frånvaron har ökat med 57,8 årsarbetare sedan förra året Arbetad tid, Arbetad tid Frånvarotid alla anställda inom avtal AB Timmar Årsarbetare Kostnad (kr) Timmar Årsarbetare Kostnad (kr) Barn- och utbildnings- 1 557 309 786,5 286 379 646 484 760 244,8 49 844 233 förvaltningen Kommunlednings- 181 791 91,8 36 167 305 50 832 25,7 5 549 979 kontoret Kultur- och fritids- 83 828 42,3 14 152 960 25 087 12,7 2 156 814 förvaltningen Miljö- och byggkontoret 49 416 24,9 9 865 148 16 935 8,6 1 728 983 Socialförvaltningen 1 699 053 858,1 308 806 818 579 178 292,5 47 346 294 Tekniska service- 357 174 180,4 55 837 425 84 952 42,9 8 834 773 förvaltningen Totalt 3 928 572 1 984,1 711 263 304 1 241 746 627,1 115 461 078 Mångfalds- och jämställdhetsarbetet 2014 Vart tredje år arbetar personalavdelningen fram en ny mångfaldspolicy. Våren 2012 antogs en ny mångfaldspolicy. Med mångfald menas att ta vara på kompetens hos alla medarbetare med olika bakgrunder, kulturer, förutsättningar, erfarenheter och perspektiv. Det innebär att bejaka varje individs unika kvaliteter och egenskaper. De diskrimineringsgrunder som ingår i mångfald är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Jämställdhet ingår som en viktig del i mångfaldsarbetet och kommer även fortsättningsvis vara prioriterat i kommunen. Under hösten 2014 genomfördes en utvärdering av mångfaldspolicyns övergripande mål samt målen och åtgärderna inom områdena: ”arbetsförhållanden”, ”underlätta föräldraskap”, ”förebygga och förhindra sexuella trakasserier och diskriminering”, ”rekrytering”, ”kompetens utveckling I Medarbetare i fokus inom mångfald” och ”löneskillnader”. En uppföljning och värdering av dessa ska genomföras vart tredje år. Målen och åtgärder i policyn som rör förvaltningar och chefer har följts upp via en enkät som cheferna har besvarat. Övriga mål och åtgärder som rörde kommunledningskontoret utvärderades om de var genomförda eller inte. Resultatet från enkäten visade att många av målen och åtgärderna var helt eller delvis uppfyllda. Enkätsvaren från cheferna visade överlag på ett gott resultat. Mångfaldsarbetet var till mångt och mycket aktivt på förvaltningarna. Även många av de mål och åtgärder som kommunledningskontoret ansvarat för var helt eller delvis genomförda. Mångfaldsarbetet är ett långsiktigt arbete det handlar ofta om att förändra en kultur. Förvaltningsberättelse Medarbetare i fokus I Föörrvvaallttnniinnggssbbeerräätttteellssee Verksamhet och utveckling Verksamhet och utveckling i fokus Det mesta utvecklas på ett eller annat sätt – vare sig vi vill eller ej. Till detta faktum finns i grunden två förhållningssätt; att passivt Bild från Hökerum bygg. låta resan påverkas av tillfälligheter eller att aktivt försöka styra i en viss riktning. Inom Nässjö kommun arbetar vi sedan flera år tillbaka målmedvetet med utvecklings- och framtidsfrågor enligt en fastlagd plan. Det är viktigt att styra rätt eftersom den utveckling som sker också ska vara långsiktigt hållbar, såväl miljömässigt som ekonomiskt VERKSAMHET OCH UTVECKLING i fokus och socialt. Kommunen har därför satt upp ett antal mål som särskilt styr mot en hållbar utveckling ur dessa perspektiv. Enskilda målmesta har också beslutats ett varierat en ökad effektivitet genom samverkan. Det utvecklas på för ett att ellernåannat sätt –näringsliv vare sig och vi vill eller ej. Till detta faktum finns i grunden två förhållningssätt; att passivt låta resan påverkas av tillfälligheter eller att aktivt försöka styra i en viss riktning. Inom Nässjö kommun arbetar vi sedan flera år tillbaka målmedvetet med utvecklings- och framtidsfrågor enligt en Definition av färg för måluppfyllelse fastlagd plan. Det är viktigt att styra rätt eftersom den utveckling som sker också ska vara långsiktigt hållbar, såväl miljömässigt Uppnått som ekonomiskt och socialt. Delvis uppnått Ej uppnått Verksamhet och utveckling Koncernmål Indikatorer Kommentar Varierat näringsliv Antal nyregistrerade företag per 1000 invånare enligt Nyföretagarcentrums Nyföretagarbarometer ska vara minst 5,5 Enligt resultatrapporten för Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2014 har 3,8 företag per 1 000 invånare startats. Resultatet innebär en liten förbättring jämfört med KKiK 2013, då utfallet blev 3,7 företag per 1 000 invånare, men det når inte upp till målsättningen på 5,5 och det ligger också lägre än genomsnittet på 4,9 för de kommuner som har deltagit i KKiK 2014. Breddad kompetensförsörjning Minst två beviljade eftergymnasiala utbildningsprogram lokaliserade i Nässjö kommun under 2014 Fem nya eftergymnasiala utbildningar har beviljats under 2014. Det är en markant ökning jämfört med 2013, då två nya utbildningar beviljades. Det finns ett antal faktorer som är särskilt viktiga och strategiska för att utveckla ett attraktivt och hållbart samhälle. För att nå framgång i arbetet behövs i många fall insatser från flera håll, det vill säga både från den kommunala organisationen och från aktörer i övriga samhället. Nässjö kommun har ett strategiskt läge vid järnvägen, med tätorten Nässjö som en viktig knutpunkt på stambavidareutvecklas på Detta bästa sätt. Sexviktig järnvägslinjer strålar nan, och vid landsvägen, när det gäller inte minst öst-västliga förbindelser. är en framgångsfaktor för Samverkan en nyckel samman Nässjö inklusive stambanan, vilket goda kommunen och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara ochi vidareutvecklas på bästa sätt. Sexger järnvägslinDet ettsamman antal faktorer som inklusive är särskilt viktiga och straför såväl för persongodstrafik. jer finns strålar i Nässjö stambanan, vilket gerförutsättningar goda förutsättningar såvälsom personsom Under godstrafik. tegiska att har utveckla ett attraktivt och aktivt hållbarti ett samhälle. harprocesser. kommunenEtt deltagit aktivt ettåtgärdsvalsstudier antal nätverk och Underföråret kommunen deltagit antal nätverkåret och exempel är ide För att bedrivs nå framgång i arbetet behövs i många insatser Jönköpingsbanan. som av Trafikverket i syfte att blfall a utveckla som binder som ihopbedrivs västra processer. Ett Jönköpingsbanan exempel är de åtgärdsvalsstudier från flera håll, det vill säga både från den kommunala och södra stambanorna är en oerhört viktig länkorgai ett hållbart transportsystem förbland särskilt persontrafik och tillav Trafikverket i syfte att annat utveckla Jönköpingsnisationen ochenfrån aktörer iarbetsmarknad övriga samhället.för kommunens invånare. gången till förstorad Den nationella som planeringen för västra en nyoch stambana banan. Jönköpingsbanan binder ihop södra mellan Jönköping och Malmö har också tagit fart under 2014. Här är det fortsatt viktigt att kommunen är delaktstambanorna är en oerhört viktig länk i ett hållbart transNässjö kommun har ett strategiskt läge vid järnvägen, med ig och har kunskap om de diskussioner som förs i syfte attportsystem utveckla Nässjös rollpersontrafik som järnvägsstad och knutför särskilt och tillgången till en tätorten Nässjö som en viktig knutpunkt på stambanan, och punkt. Kompetensutvecklingen inom järnvägsbranschen ärförstorad avgörande för att möjliggöra de betydande infrastrukarbetsmarknad för kommunens invånare. Den vid landsvägen, när det gäller inte minst öst-västliga förbintursatsningar som de närmaste åren planeras på nationell nivå. Det är därför glädjande att minst två av de fem nationella planeringen för en ny stambana mellan Jönködelser. Detta är en viktig framgångsfaktor för kommunen beviljade eftergymnasiala utbildningsprogrammen vid Nässjöakademien är järnvägsrelaterade. ping och Malmö har också tagit fart under 2014. Här är det och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara och Bostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor för en kommun. Efterfrågan på nyproducerade centrala bostadsrätter är stor. Under 2014 såldes samtliga 66 lägenheter i de tre nya flerbostadshusen på Gambrinus stadssida. Målet uppnått Målet Målet Parkej uppnått Första inflyttningen skedde under hösten. Intresset från byggherrar har ocksådelvis varituppnått stort inom Folkets I Verksamhet & utveckling i fokus I Anneberg har processen med att ta fram ett utvecklingsprogram inletts under 2014, medan man i Forserum, Bodafors och Malmbäck gjort fortsatt viktiga satsningar som av invånarna ansetts angelägna för respektive orters utveckling. Bostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor för en kommun. Efterfrågan på nyproducerade centrala bostadsrätter är stor. Under 2014 såldes samtliga 66 lägenheter i de tre nya flerbostadshusen på Gambrinus stadssida. Första inflyttningen skedde under hösten. Intresset från byggherrar har också varit stort inom Folkets Park-området i Nässjö tätort. Här planeras för en blandad bebyggelse och boenden för många olika behov och målgrupper. Avtal har skrivits med två olika byggherrar om byggande av åtta kedjehus respektive åtta radhus. • Antagande av en strategi för tillämpning av barnkonventionen i alla kommunens verksamheter. Arbetet med stadskärnans utveckling har bedrivits i den etablerade samverkansoganisationen med representanter från kommunen, handeln och stadens fastighetsägare. Behovet av att utveckla såväl den fysiska miljön som utbudet av handel och andra aktiviteter/evenemang är stort. 2014 blev ett mycket speciellt år när det gäller aktiviteter och evenemang tack vare 100-årsfirandet. Under hela året erbjöds invånare och besökare ett väldigt stort utbud med kulmen under jubileumsveckan i september. I slutet av året påbörjades också en renovering och utbyggnad av parkeringsdäcket Oxen. Denna satsning var 2014 års mest omfattande i stadskärnan och kommer att ge invånare, besökare och pendlare ett stort antal nya parkeringsplatser i direkt anslutning till gågatan och nära Resecentrum. Andra viktiga utvecklingsåtgärder under 2014 har varit • Införande av nytt IT-stöd för målstyrning och ekonomiuppföljning. • Ny och kraftigt utbyggd stadstrafik med bl.a. de nya målpunkterna Träcentrum och Skogsvallen. • Antagande av ett visionsprogram för Lövhults friluftsområde. • Medlemskap i och utarbetande av strategi för Leadernätverket Astrid Lindgrens hembygd. • Framtagande av idéprogram för Stadsparken i Nässjö. Under 2014 öppnades den nya café- och glasskiosken i stadsparken där det också tillkom en brygga med möblering vid Ingsbergssjöns strand. Bryggan och kiosken var viktiga mötesplatser under den varma sommaren 2014. Marknadsföringen av kommunens styrka som attraktiv företagarort är viktig. Såväl enkla förfrågningar från nya eller etablerade företagare, som mer komplicerade etableringar har varit angelägna att hantera på ett snabbt och professionellt sätt. Detta har uppnåtts genom en god samverkan mellan flera aktörer såsom kommunens olika förvaltningar, Nässjö Näringsliv AB, privata fastighetsägare, arbetsförmedlingen med flera. Verksamhet & utveckling i fokus I Förvaltningsberättelse fortsatt viktigt att kommunen är delaktig och har kunskap om de diskussioner som förs i syfte att utveckla Nässjös roll som järnvägsstad och knutpunkt. Kompetensutvecklingen inom järnvägsbranschen är avgörande för att möjliggöra de betydande infrastruktursatsningar som de närmaste åren planeras på nationell nivå. Det är därför glädjande att minst två av de fem beviljade eftergymnasiala utbildningsprogrammen vid Nässjöakademien är järnvägsrelaterade. Förvaltningsberättelse Mål för hållbar Hållbar utveckling i fokus utveckling Verksamhet och utveckling i fokus Det mesta utvecklas på ett eller annat sätt – vare sig vi vill eller ej. Till detta faktum finns i grunden två förhållningssätt; att passivt låta resan påverkas av tillfälligheter eller att aktivt försöka styra i en viss riktning. Inom Nässjö kommun arbetar vi sedan flera år tillbaka målmedvetet med(1987) utvecklingsoch framtidsfrågor enligt dagens en fastlagd Hållbar utveckling definieras i FN-rapporten Vår gemensamma framtid som utveckling som tillgodoser behovplan. utan Det är viktigt att styra rätt eftersom den utveckling som sker också ska vara långsiktigt hållbar, såväl miljömässigt som ekonomiskt att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet omfattar tre dimensioner: social, ekonomisk och och socialt. Kommunen har därföromfattar satt upp tre ett fokusområden: antal mål som Energi särskilt& styrklimat, mot enHälsa hållbar&utveckling ur samt dessaTrygghet perspektiv. ekologisk hållbarhet. Perspektivet livskvalitet & Enskilda säkerhet. mål har också beslutats för att nå ett varierat näringsliv och en ökad effektivitet genom samverkan. De tre fokusområdena syftar till att utifrån våra lokala förhållanden peka ut prioriterade målsättningar inom de tre dimensionerna HÅLLBAR I FOKUS social, ekonomisk ochUTVECKLING ekologisk hållbarhet. Hållbar utveckling definieras i FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987) som utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet omfattar tre dimensioDefinitionav avfärg färgför för måluppfyllelse Definition ner: social, ekonomisk och måluppfyllelse ekologisk hållbarhet. Perspektivet omfattar tre fokusområden: Energi och klimat, Hälsa och Uppnått livskvalitet samt Trygghet och säkerhet. De tre fokusområdena syftar till att utifrån våra lokala förhållanden peka ut Uppnått prioriterade målsättningar inom de tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Delvisuppnått uppnått Delvis uppnått EjEjuppnått Hållbar utveckling Koncernmål Koncernmål Varierat näringsliv Minskad energianvändning Indikatorer Indikatorer Minst 15 tjänsteföretag etableras Den årliga mängden köpt energi under 2013. till kommunens och de Minst två beviljade kommunala bolagenseftergymnbyggnader asiala utbildningsprogram ska 2014 ha minskat med 6 % lokaliserade i Nässjö kommun jämfört med 2009. under 2013. Kommentar Kommentar 11 nya tjänsteföretag har 2014 års förbrukning av energi i etablerats under 2013. lokaler och bostäder ägda av Breddad kompetensförsörjning Under 2013och hardetvåkommunala eftergymnkommunen asiala program beviljats på % bolagen bedöms vara ca 19 Nässjö Lärcenter. lägre än 2009 utifrån samman ställd energiförbrukningsstatistik. Satsningarna på energieffektiviseDet finns ett antal faktorer som är särskilt viktiga och strategiska för att utveckla ett attraktivt ringsåtgärder har och burithållbart frukt. samhälle. För att nå framgång i arbetet behövs i många fall insatser från flera håll,2014 det vill säga både från den än komhar även varit varmare munala organisationen och från aktörer i övriga samhället. Under 2013 har fokuset på medborgardialog varit ett normalår, vilket ytterligare stort. Nya metoder för medborgardialog har utvecklats för att medborgarnas minskat åsikter i mängden större utsträckning köpt energi.ska bli kända och kunna tas tillvara i all planering. Den årliga energianvändningen i Enligt sammanställd drivmedels- Arbetet med stadskärnans utveckling har bedrivits etablerade samverkansoganisationen med representanter kommunens och dei den kommunala statistik för Nässjö kommun och från kommunen, handeln och stadens fastighetsägare. Behovet av att utveckla såväl den fysiska miljön bolagens egna transporter ska de kommunala bolagen harsom den utbudet av handel och andra aktiviteter/evenemang stort. Det var därför stor glädje folkfest när nya Rådhusga2014 ha minskatärmed 5% köptaoch mängden energi till komtan invigdes sommaren 2013. En jämfört annan viktig händelse var tillkomsten av digitala informationsskyltar i med 2009. munens och de kommunalasamarbobete med Trafikverket. Dessa informationspelare kom upp lagom innan julhandeln stadens invånare, lagens och egnager fordon minskat med besökare, tågresenärer och andra, en bättre möjlighet att ta del av stadens utbud, vilket stärkermed stadens ca 11 % jämfört 2009.attraktiviEn tet. viktig bidragande orsak är förbättrad minskI Malmbäck har processen med att ta fram ett utvecklingsprogram inletts under 2013,ruttplanering medan mansom i Forserum ar totalt antal körda kilometer. och Bodafors gjort fortsatt viktiga satsningar som av invånarna ansetts angelägna för respektive orters utveckling. Hushållens energianvändning per2013 blev åretSenast från år Bostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor för en kommun. då dettillgängliga äntligen, statistik efter många invånare ska 2014 ha minskat statistiska centralbyrån (SCB) utan nya lägenheter, påbörjades byggnation av nya flerfamiljshus i centrala Nässjö. Företaget Hökerum Bygg AB medbostadsrätter 6 % jämfört med 2008. avser år 2012. Då fann att intresset för nyproducerade på Gambrinustomtens stadssida i Nässjö varhade mycket stort och hushållens energianvändning beslutade därför att påbörja processen, som ska resultera i tre nya punkthus. Första inflyttning sker hösten 2014. minskat med 4,7 % per invånare Inom Folkets Park-området i Nässjö genomfördes en markanvisning med målet att skapa en blandad bebyggelse jämfört med 2008. Minskningen och utveckla attraktiva boenden för många olika behov och målgrupper. hade 2012 ännu inte uppnått Nässjö kommun har ett strategiskt läge för järnvägen, med tätorten Nässjö som en viktig på stambamålnivån på 6knutpunkt %. nan, och för landsvägen, när det gäller inte minst öst-västliga förbindelser. Detta är en viktig framgångsfaktor för Transportsektorns Senast tillgängliga statistik från kommunen och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara och vidareutvecklas på bästa sätt. Sex järnvägslinenergianvändning per invånare SCB avser år 2012. Då hade jer strålar samman i Nässjö inklusive stambanan, vilket ger goda förutsättningar för såväl person- som godstrafik. ska 2014 ha minskat med 3 % transportsektorns energianUnder året har speciella satsningar gjorts genom ett aktivt deltagande i ett antal nätverk och i processen med en jämfört med 2008. vändning enligt statistiken minskat ny nationell och regional plan för infrastruktursatsningar åren 2014-2025. Den satsning som bedömts som allra med 27 % per invånare jämfört viktigast är en kapacitetsökning och en utveckling av Jönköpingsbanan, varför särskilda insatser gjorts i strävan Målet uppnått I Hållbar utveckling i fokus med 2008. Statistiken bygger på bränsleleveranser till kommunen och uppnått utfallet har visat storaejvariaMålet delvis Målet uppnått tioner både uppåt och nedåt mellan 2008 -2012. Trenden har varit nedåtgående 2010-2012. målnivån på 6 %. Delvis uppnått Ej uppnått Hållbar utveckling Indikatorer Indikatorer Minst 15 tjänsteföretag Den årliga mängden köptetableras energi under 2013. till kommunens och de kommu- Senast tillgängliga statistik från SCB avser år 2012. Då hade transportsektorns energianvändning enligt statistiken minskat med 27 % per invånare jämfört Kommentar Kommentar med 2008. Statistiken bygger på 11 nya bränsleleveranser till kommunen 2013 årstjänsteföretag förbrukning avhar energi i etablerats under 2013. och utfallet visat stora varialokaler och har bostäder ägda av tioner uppåt och nedåt kommunen kommunala Underbåde 2013och hardetvå eftergymnbolagen bedöms vara ca 14 mellan 2008 -2012. Trenden asiala program beviljats på %har Kommentar lägre än 2009 utifrån sammanvarit nedåtgående 2010-2012. Nässjö Lärcenter. ställd energiförbrukningsstatistik. Senast tillgängliga utsläpps- nala bolagens byggnader ska Minst två beviljade eftergymn2013 hautbildningsprogram minskat med 4 % jämasiala Koncernmål Indikatorer fört med 2009. lokaliserade i Nässjö kommun Minskad klimatpåverkan Koldioxidutsläppen från transunder 2013. portsektorn ska vara minst 6 % i statistik från 2012. Då hade Den årliga energianvändningen 2013 årsärenergiförbrukning för lägre per invånare 2014strategiska än 2008. för att utveckla transportsektorns koldioxidDet finns ett antal faktorer som är särskilt viktiga och ett attraktivt och hållbart kommunens och de kommunala egna transporter bedöms vara samutsläpp per invånare minskat hälle. För att nå framgång i arbetet behövsegna i många fall insatser villlägre säga den kombolagens transporter ska från flera håll,cadet 2% änbåde 2009från utifrån med capå 8 %medborgardialog jämfört med 2008. munala organisationen och från aktörer i övriga samhället. Under 2013 har fokuset varit 2013 ha minskat med 4 % jämsammanställd statistik för inköpt stort. Nya metoder för medborgardialog har utvecklats för att medborgarnas åsikter i större utsträckning fört med 2009. drivmedel till kommunens Uppvärmning av bostäder och Senast tillgängliga SCB-värdeoch ärska bli kända och kunna tas tillvara i all planering. de kommunala bolagens fordon lokaler med fossila bränslen från 2013, då total leverans av och omräkning av bränslevolym inom kommunens geografiska eldningsolja uppgick till 1,8 tusen Arbetet med stadskärnans utveckling har bedrivits i den etablerade samverkansoganisationen med representanter till megawattimmar. område ska kontinuerligt minska kubikmeter (tkbm). Detta var en från kommunen, handeln och stadens fastighetsägare. Behovet såväl den fysiska miljön som utbumed målsättningen att senast år av att utveckla minskning jämfört med utgångsHushållens energianvändning per därför stor glädje Senastoch tillgängliga statistik det av handel och andra aktiviteter/evenemang är stort. Det var nyaifrån Rådhusga2020 vara oberoende av fossila värdet 3,2 folkfest tkbm frånnär 2009 invånare ska 2013 ha minskat statistiska centralbyrån (SCB) tan invigdes sommaren 2013. Enbränslen annan viktig händelse var tillkomsten av digitala informationsskyltar i (exkl. indirekt nyttjande Nässjö kommuns energi- ochsamarmed 2 % jämfört med 2008. avser åroch 2011. hade hushålbete med Trafikverket. Dessa informationspelare kom upp lagom innan julhandeln ger Då stadens invånare, av fossila bränslen via elnätet). klimatstrategi. lens energianvändning minskat besökare, tågresenärer och andra, en bättre möjlighet att ta del av stadens utbud, vilket stärker stadens attraktivimed 4,6 %kommuns per invånare jämfört Kommunens fordonspark och Av Nässjö och de tet. med 2008 bolagens fordon upphandlade transporter ska årkommunala ligen mindre beroende av drivs2013, 20 med biogas, 6 av el och I Malmbäck har processen med att ta bli fram ett utvecklingsprogram inletts under medan man i Forserum Transportsektorns energianSenast tillgängliga statistik från fossila bränslen med målsätt17 av för etanol, vilket motsvarar och Bodafors gjort fortsatt viktiga satsningar som av invånarna ansetts angelägna respektive orters utveckling. vändning per invånare ska 2013 SCB avser år 2011. Då hade ningen att 2020 vara oberoende ca 21 procent av den totala ha minskat medför 2% med transportsektorns energianBostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor enjämfört kommun. då det äntligen, efter många år av fossila bränslen så långt det är 2013 blev året fordonsparken. 2008. vändning minskat med 8 % per utan nya lägenheter, påbörjades byggnation av nya flerfamiljshus i centrala Nässjö. Företaget Hökerum Bygg AB tekniskt möjligt och kommersiell invånare jämförtvar med 2008.stort och fann att intresset för nyproducerade bostadsrätter påtillåter. Gambrinustomtens stadssida i Nässjö mycket tillgång av drivmedel beslutade därför att påbörja processen, som ska resultera i tre nya punkthus. Första sker hösten 2014. Minskad klimatpåverkan Koldioxidutsläppen från transSenast inflyttning tillgängliga utsläppssta100 % av inköpt el till Enligt gällande elhandelsavtal Inom Folkets Park-området i Nässjö genomfördes enminst markanvisning med målet attärskapa en blandad bebyggelse portsektorn ska vara 4 % tistik från 2011. Då hade kommunens verksamheter ska utgör 100 % av elleveransen och utveckla attraktiva boenden för många olika behov målgrupper. lägre per invånare 2013 och än 2008. transportsektorns koldioxidutproduceras av förnyelsebara miljödeklarerad el från släpp per invånare med energikällor 2014. förnyelsebara källor.minskat Nässjö kommun har ett strategiskt läge för järnvägen, med tätorten Nässjö som en viktig knutpunkt på stamba3,9 % jämfört med 2008. nan, och för landsvägen, när det Kommunens gäller inte minst förbindelser. Detta är enekologiska viktig framgångsfaktor för Miljösmart konsumtion inköpöst-västliga av ekologiska Andelen livsmedel, kommunen och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara och vidareutvecklas på bästa sätt. Sex järnvägslinlivsmedel har 2014 ökat till mätt som andel i kronor av jer strålar samman i Nässjö inklusive förinköpen såväl personsom godstrafik. 14 %.stambanan, vilket ger goda förutsättningar totala av livsmedel, blev Under året har speciella satsningar gjorts genom ett aktivt deltagande i ett antal nätverk och i processen 14 % och nådde därmed det med en ny nationell och regional plan för infrastruktursatsningar åren 2014-2025. Den satsning somunder bedömts uppsatta målet 2014.som allra Breddad kompetensförsörjning viktigast är en kapacitetsökning och en utveckling av Jönköpingsbanan, varför särskilda insatser gjorts i strävan Andel medborgare som enligt Andelen var 21 % i 2013 års God hälsa och hög livskvalitet medborgarundersökningen 2015 brukar köpa miljömärkta/ ekologiska livsmedel ska öka jämfört med 2013. medborgarundersökning och det värdet utgör jämförelsevärde för 2015 års resultat. Andel svarande i medborgarenkät 2015 som uppger att de utför fysisk aktivitet under minst 30 minuter, fler än fem gånger per vecka ska öka jämfört med utfallet i 2013 års enkät. Indikatorn är borttagen fr.o.m. 2015 och under 2014 har ingen medborgarundersökning gjorts. Andelen elever som enligt LUPP tycker att deras möjligheter att föra fram åsikter till dem som bestämmer i kommunen är ganska eller mycket stora ökar 2014 jämfört med 2011. Resultatet i 2014 års LUPPundersökning har förbättrats jämfört med 2011. Totalt anser 16 % att de har mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Resultatet i åk 2 är 11 % (samma för både tjejer och killar) och för åk 8 är 18 % (12 % för tjejer och 24 % för killar). Åk 8 har ökat med 7 procentenheter och åk 2 har ökat med 2 procentenheter. Antal ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol har Hållbar utveckling i fokus I Enligt resultaten i Folkhälsoenkät Ung, som genomfördes hösten Förvaltningsberättelse Koncernmål Koncernmål Varieratenergianvändning näringsliv Minskad Transportsektorns energianvändning per invånare ska 2014 ha minskat med 3 % jämfört med 2008. Uppnått Delvis uppnått Förvaltningsberättelse Ej uppnått Hållbar utveckling föra fram åsikter till dem som bestämmer i kommunen är ganska eller mycket stora ökar 2014 jämfört med 2011. Koncernmål Koncernmål Indikatorer Indikatorer Varieratenergianvändning näringsliv Minskad Minst 15 tjänsteföretag Den årliga mängden köptetableras energi under 2013. till kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska Minst två beviljade eftergymn2013 ha minskat med 4 % asiala utbildningsprogramjämfört med 2009. Antal ungdomar i högstadiet lokaliserade i Nässjö kommun som konsumerar Indikatorer under 2013. alkohol har Breddad kompetensförsörjning Koncernmål 2014 minskat jämfört med 2013.i Den årliga energianvändningen jämfört med 2011. Totalt anser 16 % att de har mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Resultatet i åk 2 är 11 % (samma Kommentar Kommentar för både tjejer och killar) och för åk11 8 är 18 % (12 % för tjejer och 2013nya årstjänsteföretag förbrukning avhar energi i 24etablerats % för killar). Åk 8 har ökat 2013. lokaler och under bostäder ägda av med 7 procentenheter och åk 2 kommunen och de kommunala 20132har två eftergymnharUnder ökat med procentenheter. bolagen bedöms beviljats vara ca 14 asiala program på % lägre än 2009 utifrån sammanEnligt resultaten i Folkhälsoenkät Nässjö Lärcenter. ställdsom energiförbrukningsstatistik. Ung, genomfördes hösten Kommentar 2013, % av flickorna och 2013 har års 31 energiförbrukning för 39 % ett av pojkarna årskurs 9vara samDet finns ett antal faktorer som är särskilt och strategiska för att utveckla attraktivti bedöms och hållbart kommunens och de kommunala egna transporter Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014, viktiga Nässjö kommun 2(8) druckit alkohol någon gångden de komhälle. För att nå framgång i arbetet behövsegna i många fall insatser sägaänbåde bolagens transporter ska från flera håll, cadet 2 %vill lägre 2009från utifrån senaste 12 medborgardialog månaderna. Andelen 2013 hai minskat med 4 % jämsammanställd statistik för inköpt munala organisationen och från aktörer övriga samhället. Under 2013 har fokuset på varit som regelbundet konsumerar fört med 2009. drivmedel till kommunens ochska bli stort. Nya metoder för medborgardialog har utvecklats för att medborgarnas åsikter i större utsträckning uppgick till ca 14bolagens % både bland de kommunala fordon kända och kunna tas tillvara i all planering. pojkar och flickor. Folkoch omräkning av Nästa bränslevolym hälsoenkät Ung genomförs 2015. Arbetet med stadskärnans utveckling har bedrivits i den etablerade samverkansoganisationen med representanter till megawattimmar. från kommunen, handeln och stadens fastighetsägare. Behovet av att utveckla såväl den fysiska miljön som utbuAntal ungdomar i högstadiet per Andelen i årskurs 9statistik som enligt Hushållens energianvändning Senastoch tillgängliga från det av handel och andra aktiviteter/evenemang är stort. Det var därför stor glädje folkfest när nya Rådhusgasom rökerska ska2013 minska 2014 Folkhälsoenkät Ung 2013(SCB) röker invånare ha minskat statistiska centralbyrån tan invigdes sommaren 2013. Enjämfört annan med viktig2013. händelse var tillkomsten av digitala i samaräravser ca 9informationsskyltar % 2011. bland pojkar och med 2 % jämfört med 2008. år Då hade hushålbete med Trafikverket. Dessa informationspelare kom upp lagom innan julhandeln stadens invånare, calens 10 energianvändning % och blandger flickor och de minskat besökare, tågresenärer och andra, en bättre möjlighet att ta del av stadens utbud, vilket stärker stadens attraktivisom uppgår medröker 4,6 %regelbundet per invånare jämfört tet. till ca 3 % bland pojkar och 4 % med 2008 bland flickor. Nästa Folkhälso- I Malmbäck har processen med att ta fram ett utvecklingsprogram inletts under 2013, medan man i Forserum Transportsektorns energianSenast tillgängliga statistik enkät Ung genomförs 2015.från och Bodafors gjort fortsatt viktigavändning satsningar av invånarna respektive orters per som invånare ska 2013 ansetts angelägna SCB för avser år 2011. Då hadeutveckling. Barns exponering för skadliga Arbete pågår ständigt med att ha minskat medför 2 %enjämfört med2013 blev året transportsektorns energianBostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor kommun. då det äntligen, efter många år kemikalier ska minska inom plocka bort skadligamed kemikalier 2008. vändning minskat 8 % per utan nya lägenheter, påbörjades byggnation av nya flerfamiljshus i centrala Nässjö. Företaget Hökerum Bygg AB skolan och förskolan. och fråganjämfört beaktasmed vid nyinköp. invånare 2008. fann att intresset för nyproducerade bostadsrätter på Gambrinustomtens stadssida i Nässjö var mycket stort och Grad avsom integration ska arbetsMinskad klimatpåverkan Koldioxidutsläppen frånöka: transSenastarbetslösa tillgängliga utsläppsstabeslutade därför att påbörja processen, ska resultera i tre nya punkthus.Öppet Första inflyttningoch sker hösten 2014. Differensen mellan andel öppet sökande i program med aktivportsektorn ska vara minst 4 % tistik är från 2011. Då hade Inom Folkets Park-området i Nässjö genomfördes en markanvisning med målet att skapa en blandad bebyggelse arbetslösa och arbetssökande itetsstöd, mätt som koldioxidutandel av den lägremånga per invånare 2013 och än 2008. transportsektorns och utveckla attraktiva boenden med för olika behov målgrupper. registerbaserade aktivitetsstöd bland utrikes arbetskraften i släpp per invånare minskat med födda 16-64 år med och tätorten Nässjö som åldrarna 16-64knutpunkt i december Nässjö kommun har ett strategiskt lägei åldern för järnvägen, viktig stamba3,9 en % jämfört med 2008. på2014 bland befolkningen somförbindelser. Detta (www.arbetsformedlingen.se). nan, och för landsvägen, när det andelen gäller inte minst öst-västliga är en viktig framgångsfaktor för helhet ska minska. Inom parentes i kommunen och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara och vidareutvecklas på bästaanges sätt. förändring Sex järnvägslinprocentenheter jämförtsom medgodstrafik. jer strålar samman i Nässjö inklusive stambanan, vilket ger goda förutsättningar för såväl persondecember Under året har speciella satsningar gjorts genom ett aktivt deltagande i ett antal nätverk2013. och i processen med en Utrikes födda i Nässjö: 35,9som % allra ny nationell och regional plan för infrastruktursatsningar åren 2014-2025. Den satsning som bedömts (+4,3 %). Hela befolkningen i viktigast är en kapacitetsökning och en utveckling av Jönköpingsbanan, varför särskilda insatser gjorts i strävan Nässjö: 9,7 % (-0,2 %). Utrikes födda i Jönköpings län: 21,8 % (+0,8 %). Hela befolkningen i Jönköpings län: 7 % (-0,6 %). Utrikes födda i Sverige: 21,3 % (0,0 %). Hela befolkningen i Sverige: 8,1 % (-0,6 %). Differensen mellan utrikes födda och hela arbetskraften har ökat i Nässjö kommun mellan december 2013 och december 2014. Andel arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern 16-64 år enligt arbetsförmedlingens statistik ska 2014 minska jämfört med 2012. Trygg och säker livsmiljö I Hållbar utveckling i fokus Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med 5 % under periodenMålet 2012-2014 uppnåtti jämförelse med 2008-2011. Andelen öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, räknad som andel av den registerbaserade arbetskraften i åldrarna 16-64 år, var 9,7 % i dec. 2014. Det är en minskning med 0,2 procentenheter sedan dec. 2012 (9,9 %). Enligt bokförda uppgifter i ekonomisystemet har kostnaderna för skadegörelse uppgått till ca 396 uppnått 000 kronor, 2014. Under Målet delvis Målet ej uppnått 2012-2014 har kostnaderna för skadegörelse uppgått till i genomsnitt 470 000 kronor/år, vilket Hållbar utveckling nan, och för landsvägen, när det gäller inte minst öst-västliga förbindelser. Detta är en viktig framgångsfaktor för fallolycksstatistiken i kommunen och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara och vidareutvecklas på bästa sätt. ska Sexske järnvägslinsamband med utvärdering av jer strålar samman i Nässjö inklusive stambanan, vilket ger goda förutsättningar för såväl person- som godstrafik. ”handlingsprogrammet för skydd Under året har speciella satsningar gjorts genom ett aktivt deltagande i ett antal nätverk och i processen med en och säkerhet” under 2015. ny nationell och regional plan för infrastruktursatsningar åren 2014-2025. Den satsning som bedömts som allra Antalet trafikolyckor ska minska 2014insatser rapporterades viktigast är en kapacitetsökning och en utveckling av Jönköpingsbanan, varförUnder särskilda gjorts i 44 strävan med 5 % 2012-2014 i jämförelse med 2008-2011. trafikolyckor in i statistikdatabasen STRADA. Under perioden 2012-2014 har årsmedelvärdet för antal inrapporterade trafikolyckor uppgått till ca 45 per år, vilket är drygt 30 % lägre än årsmedelvärdet på 66 olyckor per år under 2008-2011. Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjningen. NAV och Höglandets räddningstjänstförbund har en handlingsberedskap för provisoriska lösningar i händelse av störningar i dricksvattenförsörjningen.Under 2014 har analysarbetet i de kommunala förvaltningarna fortsatt med syfte att ge handlingsplaner för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna. Åtgärder för en hållbar utveckling Energi och klimat Energieffektivisering i kommunala fastigheter Hållbar utveckling i fokus I Förvaltningsberättelse arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern 16-64 år enligt arbetsförmedlingens statistik ska 2014 minska jämfört med 2012. arbetssökande i program med aktivitetsstöd, räknad som andel av den registerbaserade arbetsEj uppnått kraften i åldrarna 16-64 år, var 9,7 % i dec. 2014. Det är en minskning med 0,2 procentKoncernmål Indikatorer Kommentar enheter sedan dec. 2012 (9,9 %). Koncernmål Indikatorer Kommentar Varierat näringsliv Minst 15 tjänsteföretag etableras 11 nya tjänsteföretag harienergi Enligt uppgifter ekon-i Trygg ochenergianvändning säker livsmiljö Kommunens kostnader förenergi Minskad Den årliga mängden köpt 2013 bokförda års förbrukning av under 2013. etablerats under 2013. omisystemet har kostnaderna materiella skadoroch på grund av till kommunens de kommulokaler och bostäder ägda av för skadegörelse till ca åverkan skabeviljade minska med 5ska % nala byggnader kommunen de Breddad kompetensförsörjning Minstbolagens två eftergymnUnder 2013och har uppgått tvåkommunala eftergymn396 000 kronor, 2014. Under under perioden i 2013 minskat2012-2014 med 4 % jämbolagen bedömsbeviljats vara ca 14 % asiala ha utbildningsprogram asiala program på 2012-2014 har utifrån kostnaderna för jämförelse med 2008-2011. fört med 2009. lägre änLärcenter. 2009 sammanlokaliserade i Nässjö kommun Nässjö skadegörelse uppgått till i genomställd energiförbrukningsstatistik. under 2013. snitt 470 000 kronor/år, vilket Den årliga energianvändningen i 2013enårsminskning energiförbrukning visar medhållbart ca 40för %samDet finns ett antal faktorer som ärkommunens särskilt viktiga och strategiska för att utveckla etttransporter attraktivt och och de kommunala egna bedöms vara Koncernmål Indikatorer Kommentar jämfört med årsmedelvärdet på hälle. För att nå framgång i arbetetbolagens behövs egna i många fall insatser det2vill säga än både från den komtransporter ska från flera håll, ca % lägre 2009 utifrån 782 000 kr för år 2008-2011.varit munala organisationen och från aktörer i övriga samhället. Under 2013 har fokuset på medborgardialog 2013 ha minskat med 4 % jämsammanställd statistik för inköpt Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014, Nässjö kommun stort. Nya metoder för medborgardialog har2009. utvecklats förmed att medborgarnas Enligt åsikter i större utsträckning ska3(8) bli fört med drivmedel till kommunens och Antalet brott ska minska Brottsförebyggande rådets kända och kunna tas tillvara i all planering. de kommunala bolagens fordon 5 % 2012-2014 i jämförelse med preliminära statistik för 2014 har omräkning av bränslevolym 2008-2011. i och genomsnitt ca 2050 vålds-, Arbetet med stadskärnans utveckling har bedrivits i den etablerade samverkansoganisationen med representanter till megawattimmar. stöldoch skadegörelsebrott från kommunen, handeln och stadens fastighetsägare. Behovet av att utvecklaanmälts såväl den miljön som utbuperfysiska år under 2012-2014. Hushållens energianvändning perdärför stor glädje Senast tillgängliga statistik från det av handel och andra aktiviteter/evenemang är stort. Det var och folkfest när nya RådhusgaDet indikerar en nedgång med invånare ska 2013 ha minskat statistiska centralbyrån (SCB) tan invigdes sommaren 2013. En annan viktig händelse var tillkomsten av digitala informationsskyltar i samarca 7 % jämfört med 2008-2011 med 2 % jämförtkom med upp 2008.lagom innan julhandeln avser och år 2011. Då hadeinvånare, hushålbete med Trafikverket. Dessa informationspelare ger stadens då årsmedelvärdet låg på ca lensvilket energianvändning minskat besökare, tågresenärer och andra, en bättre möjlighet att ta del av stadens utbud, stärker stadens 2 200 anmälda vålds-, stöld-attraktivioch med 4,6 % per invånare jämfört tet. skadegörelsebrott. med 2008 Antalet suicider och försök till Socialstyrelsen, I Malmbäck har processen med att ta fram ett utvecklingsprogram inletts under 2013, medansom manhanterar i Forserum Transportsektorns energianSenast tillgängliga statistik från ska minska med 5 % 2012-ansetts angelägna suicidstatistiken har orters ännu inte och Bodafors gjort fortsatt viktigasuicid satsningar som av invånarna för respektive utveckling. vändning per invånare ska 2013 SCB avser år 2011. Då hade 2014 i jämförelse med 2008publicerat statistik för 2014. ha minskat med % jämfört med transportsektorns energianBostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor för2en kommun. 2013 blev åretUppföljning då det äntligen, efter många 2011. av statistiken ska skeår 2008. vändning minskat med 8 % Bygg per AB utan nya lägenheter, påbörjades byggnation av nya flerfamiljshus i centrala Nässjö. Företaget Hökerum i samband med utvärdering av invånare jämfört med 2008. fann att intresset för nyproducerade bostadsrätter på Gambrinustomtens stadssida i Nässjö var mycket stort och ”handlingsprogrammet för skydd beslutade därför att påbörja processen, som ska resultera i tre nya punkthus. Första inflyttning sker hösten och säkerhet” under 2015. Minskad klimatpåverkan Koldioxidutsläppen från transSenast tillgängliga utsläppssta- 2014. Inom Folkets Park-området i Nässjö genomfördes en markanvisning med målet attärskapa blandad bebyggelse portsektorn ska vara minst 4 % tistik från en 2011. hade Antalet fallolyckor ska minska Socialstyrelsen, somDå hanterar lägre per invånare 2013 än 2008. transportsektorns koldioxidutoch utveckla attraktiva boenden för många olika behov och målgrupper. med 10 % 2012-2014 i statistiken för fallolyckor, har släppinte perpublicerat invånare minskat med med 2008-2011. ännu någon Nässjö kommun har ett strategisktjämförelse läge för järnvägen, med tätorten Nässjö som en% viktig knutpunkt på stamba3,9 jämfört med 2008. statistik för 2014. Uppföljning av Delvis uppnått Förvaltningsberättelse ÅTGÄRDER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Energi och klimat Energieffektivisering i kommunala fastigheter Nässjö kommun har under 2011-2013 genomfört ett energisparprojekt omfattande cirka 30 procent av kommunens fastigheter. Det innebär att projektet har omfattat cirka 60 kommunala byggnader som skolor, äldreboenden och stadshuset. Energieffektiviseringen har sänkt energi- och vattenförbrukningen samt underhållskostnaderna med cirka 20 procent. Det motsvarar fyra mkr per år. Projektet har genomförts i form av ett så kallat EPC-projekt (Energy Performance Contracting), vilket innebär att entreprenören garanterar att hela investeringen på 30 mkr kommer att återbetalas via energibesparingar inom 13 år. Tillgängligheten till laddplatser för elfordon kommer att öka i och med färdigställandet av parkeringsanläggningen i kvarteret Oxen. NAV har fattat beslut om att uppföra en snabbladdningsstation med fyra laddplatser och tekniska serviceförvaltningen etablerar sex laddplatser för långsam laddning inom Oxen och anläggningen förbereds för upp till 30 platser för långsam laddning. I december 2014 lades linjerna för den kollektiva tätortstrafiken om i Nässjö stad och bussarna går numera med 30-minutersintervall. Tidtabellen har dessutom utökats på kvällar och helger. Förändringarna har redan i uppstarten resulterat i en kraftig ökning av antalet resenärer. Förutom investeringar i byggnader och teknisk utrustning omfattar projektet utbildning av fastighetsdriftspersonalen. Under 2014 har sådana utbildningsinsatser genomförts i syfte att få bästa möjliga styrning och övervakning av fastigheternas energiförbrukning. Konsumtion och avfall Nässjö Affärsverk AB (NAV) har testat luft-luftvärmepumpar i vattenverken i syfte att eliminera oljeeldningen. Testerna har utfallit med positivt resultat och arbete pågår med att byta ut oljeuppvärmningen i vattenverken mot luft-luftvärmepumpar. I avloppsreningsverket i Forserum har NAV installerat en luft-luftvärmepump på prov. Om resultatet blir positivt kommer även oljepannorna i avloppsreningsverken att bytas ut mot luft-luftvärmepumpar. Övergången till klimatsmart avfallshantering är nu genomförd i Nässjö stad och kransorterna. De flesta av NAVs avfallskunder har valt att ansluta sig till den klimatsmarta avfallshanteringen, som innebär att kunderna sorterar avfallet i två fraktioner: brännbart och matavfall. Det brännbara avfallet omvandlas till fjärrvärme och el i Eksjös kraftvärmeverk och matavfallet omvandlas till biogas hos Tekniska Verken i Linköping. Fastighets AB Linden (Linden) har inriktat årets energieffektiviseringsarbete mot el- och värmeförbrukningen. Bolaget har installerat prognosstyrning i fjärrvärmecentralerna, vilket innebär att värmetillförseln optimeras utifrån väderleksprognoserna. När armaturer behöver bytas ut installerar Linden LED-belysning i syfte att minska elförbrukningen. Under 2014 utökades återvinningsprojektet, som NAV och tekniska serviceförvaltningen genomförde för femte året i rad. Projektet innebär att containrar under några dagar placeras ut i ett antal kransorter för att underlätta för de boende i och kring orterna att på ett smidigt sätt göra sig av med skräp och skrot. Antalet orter utökades till sex, jämfört med fyra tidigare år, och omfattade Bodafors, Forserum, Malmbäck, Anneberg, Äng och Flisby. För att underlätta för personer som av olika anledningar har svårt att ta sig till insamlingsstationerna erbjöds en extra service i form av släp som kunde bokas och som efter lastning hämtades av kommunal personal. Totalt samlades cirka 180 ton skräp och skrot in. Fordon och transporter Andelen fordon som drivs av andra drivmedel än fossila bränslen inom Nässjö kommun och de kommunala bolagen har ökat till cirka 21 procent av den totala fordonsparken. Av kommunkoncernens 208 fordon drivs 20 med biogas, 6 av el och 17 av etanol. Under året har det tillkommit tre biogasdrivna och tre eldrivna fordon. Enligt sammanställd bränslestatistik har mängden köpt energi till transporter minskat med cirka 11 procent sedan 2009. En förklaring till detta är förbättrad ruttplanering, där NAV har varit särskilt framgångsrikt. Inom hemtjänsten används ett planeringsverktyg benämnt TES. Ruttoptimering är integrerad i TES och införs successivt i hemtjänstens personalgrupper. I Hållbar utveckling i fokus Nässjö kommuns inköp av ekologiska livsmedel ökar successivt i den takt som är utstakad i kostpolicyn. Under 2014 uppgick andelen ekologiska livsmedel till 14 procent. Nässjö kommun fick förnyad status som Fairtrade City, och styrgruppen för Nässjö Fairtrade City har under året spridit information om rättvis handel och hållbar konsumtion. Bland annat engagerades en person med egen erfarenhet från ett Fairtrade-kooperativ i Ghana som föreläsare på en Vetgirig tisdag, och representanter från styrgruppen för Nässjö Fairtrade City har föreläst för pensionärsföreningar om rättvis handel. Jämlik hälsa Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige, Jönköpings län och Nässjö kommun har blivit allt bättre. Skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper har däremot inte minskat, tvärtom har hälsogapet mellan olika samhällsgrupper ökat. Till exempel har medborgare med kort utbildning, låg inkomst eller i arbetslöshet sämre hälsa än medborgare med lång utbildning, hög inkomst och som arbetar. Landstinget tog under 2013 initiativ till ett länsövergripande arbete om folkhälsa med temat ”jämlik hälsa”. Tidigare har folkhälsoarbetet i Sverige och länet haft utgångspunkten ”lika insatser till alla”. Nu är fokus istället att rikta insatser till dem som behöver det mest. Arbetet har fortsatt under 2014 med dialoger kring en länsövergripande strategi för jämlik hälsa. Nässjö kommun har aktivt deltagit i dialogerna och har även börjat upprätta en kommunal strategi för jämlik hälsa. Arbetet fortgår och siktet är inställt på att såväl den länsövergripande som den lokala strategin ska antas under 2015. Kultur och upplevelser Firandet av Nässjö stad 100 år har inneburit att 2014 har varit ett år fyllt av kultur, upplevelser och evenemang. Firandet har pågått under hela året med kulmen under kalasveckan den 30 augusti till 6 september. Allt som hände kan inte räknas upp här, men några exempel som kan nämnas är konsthelgen, då bland annat väggmålningen av den belgiske konstnären ROA invigdes, och den stora kalasdagen den 6 september när bland annat emigrantskulpturen på Esplanaden avtäcktes. Hela sträckan från Runnerydssjön till den nya bryggan vid Ingsbergssjön var fylld av festligheter, det 100-åriga ångloket F1200 besökte Nässjö station och en jubileumskonsert genomfördas i Stinsen Arena. Exempel på andra uppskattade händelser under året var bland annat revyn 100 år med Hotell skryt och skräll, öppet hus i stadshuset och cykelloppet Nässjö stad Grand Prix. Främjande av fysisk aktivitet Ett medel för att stimulera till mer motion och fysisk aktivitet är att skapa förutsättningar genom att tillhandahålla infrastruktur, skapa trygga och inbjudande miljöer samt underlätta för människor att ta sig till motions- och friluftsanläggningar. I Malmbäck har den så kallade å-rundan ställts i ordning och fått belysning. Trapporna till Klappabadet i Malmbäck har renoverats. I Bodafors har Vareviksbadet snyggats upp. Ett populärt motionsstråk är slingan runt Ingsbergssjön och där har belysningen förstärkts. Dessutom har gång- och cykelvägen förbi Nässjö tennishall försetts med belysning. En ny busshållplats har anlagts vid Skogsvallen. De nya tätortslinjerna med utökad kvällstrafik och helgtrafik ska underlätta att ta sig till aktiviteter även på kvällar och helger. I arbetet med uppdatering av kommunens gång- och cykelvägsplan har bland annat bristande skyltning av cykelvägar konstaterats och vissa cykelvägar har fått en tydligare skyltning. Under året har kommunfullmäktige antagit en vision för Lövhult som pekar ut en önskvärd utvecklingsinriktning för friluftsområdet. Närnaturguiden har uppdaterats och sprids bland annat via medborgarkontoren. Barn och ungas inflytande Synpunkter och idéer i de enkäter om barns platser, som genomfördes bland elever i mellan- och högstadiet under 2012 och 2013, har tagits tillvara och beaktats ibland annat kommundelsutvecklingsprogrammen och förslag till fördjupad översiktsplan för Nässjö stad. Kommunfullmäktige antog under 2014 en strategi för tillämpningen av barnkonventionen. I enlighet med strategin inleddes ett arbete med att upprätta en mall för de politiska beslutsunderlagen som säkerställer att prövning sker utifrån barnkonventionen innan beslut fattas. Mallen planeras komma i bruk under 2015. Under hösten har en så kallad LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) genomförts. Enkäten har genomförts i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Enkätresultaten kommer att presenteras och diskuteras på en ungdomsdialog, Next Step, i februari 2015. Rök-, drog- och alkoholfri uppväxt Nässjö kommuns samarbetar med föreningarna för att motverka mobbing och bruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Under 2014 har en certifieringsmodell börjat utvecklas med Rädda barnens modell ”Fem steg till handlingsplan” som förlaga. Smålandsidrotten deltar i projektet. Föreningar som kommer överens med kommunen om att delta i certifieringen får ett extra ekonomiskt stöd. Tobakspreventionsprojektet, där elever får skriva på ett kontrakt om att vara rökfria, har återupptagits. Skolkuratorerna har utbildats i det evidensbaserade alkohol- och drogförebyggande programmet Effekt och föräldrarna får information i enlighet med programmet i samband med föräldramöten. Integration och sysselsättning Nässjö kommuns arbetsmarknadsverksamhet har setts över och förslag till förändringar kommer att presenteras för politisk behandling under 2015. Arbetsmarknadsverksamheten har under 2014 arbetat med det så kallade AME-projektet, där människor som står långt från arbetsmarknaden erbjuds praktikplatser inom Nässjö kommuns verksamhet. Nässjö har fått många nyanlända flyktingar, vilket har inneburit en omfattande verksamhet för Nässjö lärcenter, där Hållbar utveckling i fokus I Förvaltningsberättelse Hälsa och livskvalitet Förvaltningsberättelse bland annat svenska för invandrare (SFI) ingår. För att ge de nyanlända en bättre grund att stå på har undervisningen i samhällsorientering utökats inom SFI. Under senhösten startades ”Industri/ SFI” som är ett samarbete mellan lokala industriföretag, Nässjö Näringsliv AB, arbetsförmedlingen och Nässjö lärcenter i syfte att ge nyanlända flyktingar möjligheter att komma ut i egen försörjning. Projektet kommer igång under första kvartalet 2015 med en planerad projekttid på två år. Under året har arbetet med ensamkommande flyktingbarn förändrats. Boendet i Flisby lämnades och verksamheten koncentrerades till Nässjö centrum. Ytterligare ett boende för ensamkommande flyktingbarn har öppnats i Nässjö under hösten 2014. Lagstiftningen har ändrats, vilket får till följd att kommunerna får ta emot ensamkommande flyktingbarn, istället för att de placeras i stora förläggningar. Nässjö kommun inlemmar hela kommunkoncernen i integrationsarbetet. NAV har till exempel arbetat aktivt under 2014 med att ge utrikesfödda människor en chans att komma ut i arbetslivet, och Linden har utsett en bovärd med ansvar för boendesociala frågor och integration. Trygghet och säkerhet Minskad skadegörelse De genomsnittliga kostnaderna per år för skadegörelse har minskat under 2012-2014 jämfört med 2008-2011. Åtgärder som till exempel automatisk belysning, övervakningskameror och byte till rutor med okrossbart glas har bidragit till de minskade kostnaderna. Under 2014 har en lista för förebyggande åtgärder i skolmiljöer tagits fram, och under 2015 planeras insatser för att göra listan känd och användas i skolorna. Under hösten 2014 genomfördes en trygghetsvandring i centrala Nässjö med syfte att i nästa fas leda till åtgärder som förbättrar den upplevda tryggheten. En trygg, väl belyst och vårdad miljö motverkar benägenheten att ställa till skada. Motverka suicider I arbetslivet har både chefer och medarbetare en viktig roll att fylla för suicidprevention. Med rätt kunskap kan vi se signaler och ingripa i tid. Under 2014 genomfördes en utbildning i suicidprevention på den så kallade stora chefsträffen, som är ett informations- och utbildningsforum för alla kommunala chefer. En arbetsgrupp har tillsatts för fortsatt utveckling av suicidpreventionsarbetet. Förutsättningarna för att genomföra en utbildning i MHFA (Mental Health First Aid) studeras. Karolinska institutet håller på att ta fram en rapport om förebyggande arbete och utvärdering av MHFAutbildning. Denna rapport förväntas bli en grund att stå på i det fortsatta utvecklingsarbetet 2015. I Hållbar utveckling i fokus Fallprevention Genom ”Fixar-Affe” har äldre kommuninvånare fått information om brandsäkerhet och förebyggande av fallolyckor i hemmet. Utdelningen av sandpåsar för halkbekämpning till kommuninvånarna har fortsatt under 2014. Fallpreventionsgruppen, det vill säga den kommunala arbetsgrupp som hanterar fallpreventionsfrågor, har under året lagt fram ett förslag som rör subventionerade inköp av broddar till äldre. I samband med ett svar på en motion från Miljöpartiet, har kommunfullmäktige beslutat att fallpreventionsgruppens förslag får beaktas och arbetas in i budgetarbetet 2016. Under 2015 finns planer på att bjuda in kommuninvånare i åldrarna 60-75 år för att ge dem ökad kunskap och bli delaktiga i att ta fram förslag till åtgärder som förebygger fallolyckor. Trafiksäkerhet Det genomsnittliga antalet trafikolyckor per år som har rapporterats in till statistikdatabasen STRADA har minskat under 2012-2014 jämfört med 2008-2011. Under året har trafiksäkerhetsdagar med trafiksäkerhetsinformation samt utdelning av reflexer och reflexvästar genomförts. Informationsmaterial om trafiksäkerhet har spridits via medborgarkontoren. Arbetet med förbättring av gång- och cykelvägsnätet har under året varit fokuserat på anpassning till ändrade skolvägar till följd av Framtidens skola. Ett exempel på åtgärder för säkrare trafikmiljö vid skolor är de fartdämpande åtgärder som har vidtagits på Brinellgatan vid Runnerydsskolan. Tryggad vattenförsörjning Nässjö kommun har behov av reservvattentäkt i händelse av kris. Ett stort antal undersökningar har gjorts för att finna en lämplig reservvattentäkt, såsom undersökning av grundvattenförekomster i Fredriksdalsåsen, Sunneränga, Sandsjöforsåsen och Almesåkraåsen. Ingen av dessa har visat sig ha tillräcklig kapacitet för att lösa reservvattenfrågan. Lösningar med ytvattentäkter och samarbete med andra kommuner undersöks också. Vattenskyddsföreskrifter har tagits fram för Spexhultasjön och Storesjön för att motverka störningar i dricksvattenförsörjningen. För krislägen finns en nödvattenplan för att förse kommuninvånare med dricksvatten. I nödvattenplanen ingår att förse utsatta tätorter med dricksvatten från nödvattentankar. Rutiner finns för utplacering av tankar. Enligt planen ska berörda kommuninvånare ha som längst 500 meter till närmaste tank för att hämta dricksvatten i egna kärl/dunkar. Arbete pågår med att kartlägga tillgängliga resurser för hantering av nödvatten inom de kommunala verksamheterna. Inventeringen avses mynna ut i handlingsplaner för att höja den interna handlingsberedskapen vid en störning i dricksvattenförsörjningen. Förvaltningsberättelse Hållbar utveckling i fokus I Räkenskaper Räkenskaper RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Not Kommunen Sammanställd redovisning 2014 2013 2014 2013 Verksamhetens intäkter 1 329,4 329,2 627,5 646,4 (varav jämförelsestörande intäkt PO/återbetalning AFA) (0,0)(27,2)(0,0)(27,2) Verksamhetens kostnader 2-1 828,8-1 741,8-1 993,5-1 955,4 (varav avsättning till pensioner) (-50,0)(-43,8)(-50,0)(-43,8) (varav löpande pensioner) (-40,9)(-41,7)(-40,9)(-41,7) Avskrivningar-52,9-60,5-123,4-129,5 Verksamhetens nettokostnader -1 552,3 -1 473,1 -1 489,4 -1 438,5 Skatteintäkter 3 1 150,2 1 111,1 1 150,2 1 111,1 Generella statsbidrag och utjämning 3 393,8 369,3 393,8 369,3 Finansiella intäkter 4 3,6 5,7 1,0 1,2 Finansiella kostnader 5-5,6-8,2-27,0-28,9 Resultat före extraordinära poster -10,3 4,8 28,6 14,2 Extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Minoritetsandel av årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt 0,0 0,0-7,3-2,2 Årets resultat -10,3 4,8 21,3 12,0 I Resultaträkning Belopp i mkr Not Kommunen Sammanställd redovisning Tillgångar2014 2013 2014 2013 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 14,1 2,1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och markanläggningar 6 920,3 868,9 1 386,0 1 337,0 Inventarier och maskiner 40,5 36,3 667,8 674,8 Pågående ny-/till-/ombyggnad 14,1 12,0 18,4 21,0 Finansiella anläggningstillgångar 7 31,1 26,7 21,6 18,8 Summa anläggningstillgångar1 006,0 943,9 2 107,9 2 053,7 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter 15,1 14,4 23,7 22,8 Fordringar 8 126,7 125,0 193,9 180,1 Kassa och bank 9 80,9 58,2 202,2 124,5 Summa omsättningstillgångar 222,7 197,6 419,8 327,4 Summa tillgångar 1 228,7 1 141,5 2 527,7 2 381,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 10 666,4 679,1 920,9 902,0 varav årets resultat (-10,3)(4,8)(21,3)(12,0) varav resultatutjämningsreserv (0,0) 17,7(0,0) 17,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner 11, 14 34,9 27,3 34,9 27,3 Övriga avsättningar 0,1 0,4 109,3 102,7 Summa avsättningar 35,0 27,7 144,2 130,0 Skulder Långfristiga skulder 217,0 160,0 1 043,9 909,9 Minoritetsandel 0,0 0,0 0,3 0,3 Kortfristiga skulder 12 310,3 274,7 418,4 438,9 Summa skulder 527,3 434,7 1 462,6 1 349,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 228,7 1 141,5 2 527,7 2 381,1 Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter 13 0,0 0,0 0,5 0,5 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelse som ej upptagits i BR (inkl. löneskatt) 14 786,1 822,0 786,1 822,0 Övriga ansvarsförbindelser 15 859,5 859,5 92,0 84,2 Balansräkning I Räkenskaper BALANSRÄKNING Räkenskaper KASSAFLÖDESANALYS Belopp i mkr Not Kommunen Sammanställd redovisning 2014 2013 2014 2013 Den löpande verksamheten Årets resultat -10,3 4,8 28,6 14,1 Justeringsposter Justering för av- och nedskrivningar 52,9 60,5 123,4 129,4 Justering för realisationsvinst/förlust -9,6-2,3-10,5-2,3 Justering för förändring av avsättningar 7,3-1,1-0,4-0,4 Justering för uppehålls-/ferielöneskuld 0,0-1,1 0,0-1,1 Justering för pensionsavsättning förtroendevalda -5,4 0,0-5,4 0,0 Justering för uppskrivning av anläggningstillgångar 3,0 5,8 3,0 5,8 Justering för omklassificiering av värdepapper 0,0-0,2 0,0-0,2 Betald skatt 0,0 0,0-7,3-2,2 Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av lager -0,7-13,2-0,9-10,9 Ökning(-)/minskning(+) av korta fordringar -1,7-26,5-14,1-15,4 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder 35,6 45,1-20,1 37,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten 71,1 71,8 96,3 154,1 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0-1,8 Investering i materiella anläggningstillgångar -114,7-61,9-178,7-155,1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,7 5,0 14,7 11,6 Investering i finansiella anläggningstillgångar -4,4-4,5-2,8-4,5 Inlösen av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,2 0,0 0,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten -105,4 -61,2 -166,8 -149,6 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristig skuld 57,0 0,0 134,0-28,0 Minoritetsandel, förändring 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring avsättningar 0,0 0,0 14,2 1,9 Förändring långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0-0,7 Förändring EK p.g.a. ändrad skattesats 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 57,0 0,0 148,2 -26,8 Årets kassaflöde 22,7 10,6 77,7-22,3 Likvida medel vid årets början 58,2 47,6 124,5 146,8 Likvida medel vid årets slut 80,9 58,2 202,2 124,5 I Kassaflödesanalys Belopp i mkr Kommunen Sammanställd redovisning Räkenskaper NOTER 2014 2013 2014 2013 Not 1 Intäkter Verksamhetens intäkter 893,3 882,4 1 191,4 1 199,6 varav: Interna intäkter -563,9-553,2-563,9-553,2 Intäkter enligt resultaträkningen 329,4 329,2 627,5 646,4 Bidrag 141,6 148,9 141,6 148,9 Taxor och avgifter 126,9 126,6 381,6 389,3 Försäljning verksamhet och entreprenad 49,0 48,8 85,5 97,8 Övrigt 11,9 4,9 18,8 10,4 Summa intäkter 329,4 329,2 627,5 646,4 Not 2 Kostnader Verksamhetens kostnader 2 392,7 2 295,0 2 557,4 2 508,6 varav: Interna kostnader -563,9-553,2-563,9-553,2 Kostnader enligt resultaträkningen 1 828,8 1 741,8 1 993,5 1 955,4 Personalkostnader 1 221,5 1 156,0 1 331,9 1 265,5 Lokalkostnader 44,3 44,0 71,7 66,5 Köp av verksamhet och entreprenader 169,3 151,4 245,0 242,5 Bidrag 122,2 114,7 54,9 67,4 Övrigt 271,5 275,7 290,0 313,5 Summa kostnader 1 828,8 1 741,8 1 993,5 1 955,4 Not 3 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning 1 153,2 1 117,6 1 153,2 1 117,6 Preliminär slutavräkning innevarande år 0,2-7,2 0,2-7,2 Slutavräkningsdifferens föregående år -3,2 0,7-3,2 0,7 Summa skatteintäkter 1 150,2 1 111,1 1 150,2 1 111,1 Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 281,9 272,6 281,9 272,6 Kostnadsutjämning 44,6 27,7 44,6 27,7 Regleringsbidrag/avgift 6,8 13,4 6,8 13,4 Strukturbidrag 3,13,1 Mellankommunal utjämning, LSS 6,2 5,8 6,2 5,8 Fastighetsavgift 51,2 49,8 51,2 49,8 Summa statsbidrag och utjämning 393,8 369,3 393,8 369,3 Summa skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1 544,0 1 480,4 1 544,0 1 480,4 Not 4 Finansiella intäkter Intäktsräntor 1,1 3,0 0,9 0,9 Övriga finansiella intäkter 2,5 2,7 0,1 0,3 Summa 3,6 5,7 1,0 1,2 Noter I Räkenskaper Belopp i mkr Kommunen Sammanställd redovisning 2014 2013 2014 2013 Not 5 Finansiella kostnader Räntekostnader lån 3,6 5,5 25,5 25,8 Sänkt diskonteringsränta (pensionsskuld) 0,5 2,1 0,5 2,1 Räntekostnader övriga 0,0 0,0 0,0 0,4 Övriga finansiella kostnader 1,5 0,7 1,0 0,6 Summa 5,6 8,2 27,0 28,9 Not 6 Materiella anläggningstillgångar På grund av ändrad uppställning 2014 redovisas endast utgående planenligt restvärde 2013. Mark Ingående anskaffningsvärde 36,5 33,7 111,9 Årets anskaffning 10,6 4,3 10,6 Försäljning, utrangering -5,4-1,5-5,5 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 41,7 36,5 117,0 Ingående nedskrivning -9,1-4,0-9,1 Årets nedskrivning 0,0-5,1 0,0 Försäljning, utrangering 1,2 0,0 1,2 Utgående nedskrivning -7,9-9,1-7,9 Utgående planenligt restvärde 33,8 27,3 109,1 106,7 Markanläggning Ingående anskaffningsvärde 15,4 16,1 59,9 Årets anskaffning 0,1 0,3 4,4 Försäljning, utrangering 0,0-0,9 0,0 Omklassificering-0,1 0,0-0,1 Utgående anskaffningsvärde 15,4 15,4 64,2 Ingående nedskrivning 0,0 0,0-11,8 Årets nedskrivning 0,0 0,0 0,0 Försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Utgående nedskrivning 0,0 0,0-11,8 Ingående ackumulerade avskrivningar -5,6-5,1-13,1 Avskrivning försäljning, utrangering 0,0 0,2 0,0 Årets avskrivning -0,5-0,7-2,2 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -6,0-5,6-15,3 Utgående planenligt restvärde 9,3 9,9 37,1 33,8 Byggnader Ingående anskaffningsvärde 833,2 866,1 1 464,8 Årets anskaffning 8,2 17,9 18,9 Försäljning, utrangering 0,0-0,9 0,0 Omklassificering 37,3-49,9 37,3 Utgående anskaffningsvärde 878,7 833,2 1 521,0 Ingående nedskrivning -4,7 0,0-20,4 Årets nedskrivning 0,0-4,7 0,0 Försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Utgående nedskrivning -4,7-4,7-20,4 Ingående ackumulerade avskrivningar -227,7-196,8-475,7 Avskrivning försäljning, utrangering 0,0 0,4-0,2 I Noter Kommunen Sammanställd redovisning Räkenskaper Belopp i mkr 2014 2013 2014 2013 Årets avskrivning -32,0-31,3-47,7 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -259,7-227,7-523,6 Utgående planenligt restvärde 614,3 600,9 977,0 968,1 Byggnadsinventarier Ingående anskaffningsvärde 51,4 42,0 157,4 Årets anskaffning 7,9 9,3 8,0 Försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Omklassificering 15,0 0,0 15,0 Utgående anskaffningsvärde 74,3 51,4 180,4 Ingående nedskrivning 0,0 0,0-12,0 Årets nedskrivning 0,0 0,0 0,0 Försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Utgående nedskrivning 0,0 0,0-12,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -7,1-2,9-39,1 Avskrivning försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivning -5,3-4,2-9,5 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -12,5-7,1-48,6 Utgående planenligt restvärde 61,8 44,2 119,8 101,1 Gator Ingående anskaffningsvärde 183,6 172,9 183,6 Årets anskaffning 21,7 10,7 21,7 Försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 205,3 183,6 205,3 Ingående nedskrivning 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivning 0,0 0,0 0,0 Försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Utgående nedskrivning 0,0 0,0 0,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -10,7-13,5-10,7 Avskrivning försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivning -8,6-8,1-8,6 Omklassificering 0,0 11,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -19,3-10,7-19,3 Utgående planenligt restvärde 186,0 172,9 186,0 170,3 Parker och grönområden Ingående anskaffningsvärde 14,6 14,1 14,6 Årets anskaffning 2,1 0,5 2,1 Försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 16,7 14,6 16,7 Ingående nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -0,8-0,2-0,8 Avskrivning försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivning -0,7-0,7-0,7 Noter I Räkenskaper Belopp i mkr Kommunen Sammanställd redovisning 2014 2013 2014 2013 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -1,6-0,8-1,6 Utgående planenligt restvärde 15,1 13,7 15,1 13,9 Pågående ny-, till- och ombyggnad Ingående anskaffningsvärde 12,0 0,0 20,9 Årets anskaffning 54,2 11,5 60,3 Försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Omklassicificering-52,1 0,5-62,9 Utgående planenligt restvärde 14,1 12,0 18,3 21,0 Inventarier/maskiner Ingående anskaffningsvärde 94,3 86,7 1 160,9 Årets anskaffning 9,9 7,5 61,0 Försäljning, utrangering -0,5 0,0-0,9 Omklassificering 0,0 0,0-13,8 Utgående anskaffningsvärde 103,6 94,3 1 207,2 Ingående nedskrivning 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivning 0,0 0,0 0,0 Försäljning, utrangering 0,0 0,0 0,0 Utgående nedskrivning 0,0 0,0 0,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -58,0-52,3-548,0 Avskrivning försäljning, utrangering 0,5 0,0 0,7 Årets avskrivning -5,7-5,7-50,1 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -63,1-58,0-597,4 Utgående planenligt restvärde 40,5 36,3 609,8 617,9 Summa materiella anläggningstillgångar 974,9 917,2 2 072,2 2 032,8 Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Örnen i Nässjö AB 8,0 8,0 0,0 0,0 Kommuninvest Ek förening* 10,0 7,0 10,0 7,0 Bostadsrätter 0,1 0,1 0,1 0,1 Grundfondskapital 0,3 0,3 0,2 0,2 Norra Smålands Energi AB 0,0 0,0 0,6 0,6 Bixia AB och Bixia ProWin AB 0,0 0,0 4,4 4,4 Övrigt 0,2 0,3 0,3 0,5 Summa aktier och andelar18,6 15,7 15,6 12,8 * Kommuninvest Ek förening Ingående bokfört värde 7,0 2,9 7,0 2,9 Årets uppskrivning 3,0 4,1 3,0 4,1 Årets nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 10,0 7,0 10,0 7,0 Långfristiga fordringar Nässjö Affärsverk AB 6,5 5,0 0,0 0,0 Kommuninvest 6,0 6,0 6,0 6,0 Summa långfristiga fordringar 12,5 11,0 6,0 6,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 31,1 26,7 21,6 18,8 I Noter Kommunen Sammanställd redovisning Räkenskaper Belopp i mkr 2014 2013 2014 2013 Not 8 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 8,6 13,5 57,9 65,2 Diverse kortfristiga fordringar / förutbetalda kostnader 118,1 111,5 136,0 114,9 Summa 126,7 125,0 193,9 180,1 Not 9 Likvida medel Bank 80,9 58,2 202,2 124,5 Summa 80,9 58,2 202,2 124,5 Not 10 Eget kapital Ingående eget kapital 679,1 669,6 902,0 885,3 Årets resultat -10,3 4,8 21,3 12,0 Uppskrivning av finansiell anläggningstillgång 3,0 5,8 3,0 5,8 Effekt av ändrad redovisningsprincip -5,4-1,1-5,4-1,1 Summa 666,4 679,1 920,9 902,0 Not 11 Avsättningar Pensioner och liknande 7,6 8,7 7,6 8,7 Särskild avtalspension, visstidspension med mera 20,5 13,3 20,5 13,3 Löneskatt 6,8 5,3 6,8 5,3 Summa 34,9 27,3 34,9 27,3 Kompletterande information avseende pensionsavsättningar (Skandia): Ingående avsättning 27,3 Pensionsutbetalningar -2,5 Förmånsbelopp -0,8 Aktualisering 0,0 Ränteuppräkningar -0,9 Personalförändringar 10,6 Övrigt 1,2 Utgående avsättning 34,9 Avsättning till Ryssbysjön Redovisat värde vid årets början 0,4 0,6 0,4 0,6 Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ianspråktagna avsättningar -0,3 0,0-0,3 0,0 Outnyttjade belopp som återföres 0,0-0,2 0,0-0,2 Utgående avsättning 0,1 0,4 0,1 0,4 Avsättning för framtida asfaltsunderhåll Redovisat värde vid årets början 0,0 0,6 0,0 0,6 Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ianspråktagna avsättningar 0,0-0,6 0,0-0,6 Outnyttjade belopp som återföres 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående avsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättning Bodatippen 0,0 0,0 17,8 17,8 Avsättning uppskjutna skatter 0,0 0,0 90,7 84,1 Avsättningar övrigt 0,0 0,0 0,3 0,4 Summa övriga avsättningar 0,1 0,4 108,9 102,7 Summa avsättningar 35,0 27,7 143,8 130,0 Noter I Räkenskaper Belopp i mkr Kommunen Sammanställd redovisning 2014 2013 2014 2013 Not 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 88,1 86,0 126,5 123,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 111,3 75,2 158,9 156,6 Upplupen semesterlöneskuld inkl. PO-pålägg 53,4 54,4 57,4 55,0 Upplupen ferie-/uppehållslöneskuld inkl. PO-pålägg 15,6 15,2 15,6 15,2 Övriga kortfristiga skulder 41,9 43,9 60,0 88,5 Summa 310,3 274,7 418,4 438,9 Not 13 Ställda panter Fastighetsinteckningar 0,0 0,0 0,5 0,5 Summa 0,0 0,0 0,5 0,5 Not 14 Total pensionsförpliktelse Avsättningar för pensioner inkl. löneskatt och liknande förpliktelser 34,9 27,3 34,9 27,3 Upplupen pensionskostnad Pensionsvalet inkl. löneskatt 50,0 43,8 50,0 43,8 Ansvarsförbindelser dvs pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningarna 786,1 822,0 786,1 822,0 Summa 871,0 893,1 871,0 893,1 Kompletterande information avseende pensionsförpliktelsen (Skandia): Ingående balans 822,0 Pensionsutbetalningar -33,3 Förmånsbelopp -1,4 Aktualisering 0,8 Ränteuppräkningar -8,1 Personalförändringar 9,6 Övrigt -3,5 Utgående balans 786,1 Not 15 Ansvarsförbindelser Borgensåtagande kommunägda företag 816,4 824,1 0,0 0,0 Borgensåtagande egna hem och småhus 0,4 0,5 0,5 0,5 Borgen Arbetsgivarorganisationen Fastigo 0,0 0,0 0,1 0,1 Uppskjutet underhåll gentemot hyresgäster 0,0 0,0 5,2 5,2 Borgen för råkraftsinköp 0,0 0,0 43,5 43,5 Borgen övriga 42,7 34,9 42,7 34,9 Summa 859,5 859,5 92,0 84,2 Nässjö kommun har sedan december 2001 ingått i en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive I Noter medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nässjö kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kr och totala tillgångar till 290 729 650 160 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 231 370 739 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 198 141 786 kr. Belopp i tkr Budget 2014 Netto- kostnad 2014 Avvikelse/ NettoResultat kostnad 20142013 Nämnder inkl. redovisningsenheter Kommunstyrelse 94 564,0 87 597,0 6 967,0 83 965,0 Kommunstyrelse, bidrag 41 068,0 40 380,0 688,0 39 681,0 Barn- och utbildningsnämnd 645 533,0 642 780,0 2 753,0 611 631,0 Individ- och familjeomsorgsnämnd 124 559,0 129 250,0-4 691,0 125 639,0 Kultur- och fritidsnämnd 61 719,0 61 641,0 78,0 58 162,0 Miljö- och byggnadsnämnd 16 706,0 16 215,0 491,0 15 001,0 Omsorgsnämnd 487 992,0 497 386,0-9 394,0 490 758,0 Teknisk servicenämnd 52 480,0 50 236,0 2 244,0 64 323,0 Kommunens revisorer 1 036,0 985,0 51,0 1 038,0 Överförmyndarnämnd 2 742,0 2 829,0-87,0 2 429,0 Valnämnd 800,0 394,0 406,0 6,0 Centralt anslag 11 982,0 5,0 11 977,0 351,0 Summa nämnder 1 541 181,0 1 529 699,0 11 481,0 1 492 986,0 Resultatenheter 0,0 2 992,0-2 992,0-3 041,0 Summa nämnder inkl. resultatenheter 1 541 181,0 1 532 692,0 8 489,0 1 489 945,0 Nettokostnad inkl. interna räntor, avskrivningar avskrivningar och löpande pensioner (verksamhetens nettokostnader) 1 530 181,0 1 552 295,0 -22 114,0 1 473 206,0 Överfört Avvikelse/ Överförs till Ackumulerat resultat från resultat 2015 utgående bokslut 2013 2014 resultat Resultatenheter Kost-/städenheten 913,0 2 186,0 500,0 1 413,0 Byggnadsavdelningen 2 487,0-1 946,0-1 946,0 541,0 Telefoni 2 111,0-3 232,0-3 232,0-1 121,0 5 511,0 -2 992,0 -4 678,0 833,0 Summa Redovisningsenheter Nässjö turistbyrå -800,0 126,0 126,0-674,0 Konsument- och budgetrådgivning 363,0 120,0 120,0 483,0 Nässjö Lärcenter 6 375,0 3 382,0 3 382,0 9 757,0 Mätningskontoret 285,0 12,0 12,0 297,0 Skogsförvaltningen 4 558,0 63,0 63,0 4 621,0 Arbetsmarknadsenheten 1 226,0-167,0-167,0 1 059,0 Summa 12 007,0 3 536,0 3 536,0 15 543,0 Driftsredovisning I Räkenskaper DRIFTSREDOVISNING Räkenskaper INVESTERINGSREDOVISNING Belopp i tkr Investeringsbudget 2014 Förbrukat 2014 Avvikelser 2014 Teknisk servicenämnd Byggnadsavdelningen Ombyggnad kök, mindre arbeten p.g.a. lag 500,0 141,3 358,7 Trygghetslarm 1 235,0 420,7 814,3 Tillgänglighet 250,0 30,3 219,7 Ny förskola Ingsberg 10 145,2 130,3 10 014,9 Skolor, brand- och inbrottslarm 500,0 195,7 304,3 Stadshuset omläggn dagvatten, beläggning gård med mera 69,1 0,0 69,1 PCB-sanering efter inventering 82,3 59,2 23,1 Invändiga dörrar i hissar 306,1 249,4 56,7 Åtgärder efter energianalys 1 442,7 1 431,4 11,3 IFO, utredning kontorslokaler 7 375,6 1 714,3 5 661,3 Ny förskola Åker (Björkholmen) 22 219,5 17 137,2 5 082,3 Ishallen, ventilation och isolering 50,5 53,6-3,1 Parkgården, ombyggnad 1 561,4 710,4 851,0 Stadshuset, reparation av tak 900,0 0,0 900,0 Ospecificerat, mindre ombyggnationer Soc. 241,2 128,6 112,6 Reservkraft med mera 150,0 86,6 63,4 Parkgården, nytt tätskikt 332,1 0,0 332,1 Räddningstjänsten, verksamhetsförändring 567,1 123,5 443,6 Opsecificerat Tekniska servicenämnden, larm med mera 1 000,0 784,3 215,7 Nytt centralkök, Ingsberg 17 218,1 17 466,0-247,9 Ny taxihiss, Parkgården 720,0 548,2 171,8 Annebergs skola, tillbyggnad 4 375,0 290,7 4 084,3 Runnerydsskolan hus 1, hiss och toaletter 3 397,5 3 203,8 193,07 Runnerydsskolan hus 3, ramp och hiss (gymnastiksal) 0,0 582,5-582,5 Handskerydsskolan, nytt låssystem i sporthall 165,0 170,0-5,0 Åkerskolan omklädningsrum 1 802,9 1 800,9 2,0 Åkerskolan, ombyggnad kök 500,0 0,0 500,0 14,0 Kägelmaskin bowlinghallen 103,0 89,0 Parkhyddan 1 238,5 1 085,5 153,0 Hultetskola till förskola 5 900,0 2 707,2 3 192,8 Runnerydsskolan, renovering och nybyggnation 3 121,4 2 278,8 842,6 Brinell 7-9 skola, ombyggnation hus 2 8 321,1 9 228,2-907,1 Konvertering oljeuppvärmning 1 000,0 1 062,9-62,9 Norråsaskolan, ventilation 250,0 250,0 0,0 Norråsaskolan, ombyggnation 2 150,0 1 817,5 332,5 Fredriksdals idrottsplats, omklädningsrum 1 600,0 1 576,9 23,1 Digitala lås på anläggningar 200,0 0,0 200,0 Ombyggnation förskola till gruppbostad (Folkskolan) 500,0 146,1 353,9 Ombyggnation förskola till gruppbostad (Ängsviolen) 0,0 129,7-129,7 Fastighetsförsäljning kostnader 0,0 31,2-31,2 Summa byggnadsavdelning 101 490,3 67 861,7 33 628,6 I Investeringsredovisning Investeringsredovisning I Räkenskaper Belopp i tkr Investeringsbudget 2014 Förbrukat 2014 Avvikelser 2014 Samhällsbyggnadsavdelningen Gång- och cykelvägar, trafiksäkerhet 435,9 569,7-133,8 Gång- och cykelvägar, trafiksäkerhet Framtidens skola 2 500,0 2 405,5 94,5 Ospecificerat centrumgruppen 668,4 785,7-117,3 Gatubelysning, inkl. utredning energisystem 1 000,0 1 178,3-178,3 Tillgänglighetsåtgärder enligt program 500,0 670,0-170,0 Ospecificerat gata/park 1 843,5 1 636,6 206,9 Ledet, etapp 2 (anl. tillg. Ledet) 300,0 10,0 290,0 Stadsparksstråket 1 394,1 2 444,0-1 049,9 Mark, köp 0,0 215,0-215,0 Mark, försäljning industrimark -3 000,0-1 305,4-1 694,6 Mark, försäljning bostadsmark -2 000,0-3 333,6 1 333,6 Iordningställande av bostadsmark 513,4 353,7 159,7 Industrimarksutbyggnad 500,0 32,0 468,1 Infrastruktur industrimark 500,0 161,4 338,6 Folkets park Nässjö, exploatering 200,0 10,0 190,0 Grimstorp slutsanering (netto) 5 500,0 5 183,1 316,9 Mastbacken, exploatering 134,4 0,0 134,4 Om- och tillbyggnad av parkering kv. Oxen 7 781,6 12 529,3-4 747,7 Ny detaljplan Björksoppen 1 1 100,0 326,6 773,4 Förstudie Södra vägen 500,0 107,3 392,7 Förstudie industrigata Gamlarp 300,0 0,0 300,0 Luftanordning Ingsbergssjön 150,0 95,2 54,8 Hundrastgård 50,0 0,0 50,0 Trafiksäkerhetsåtgärder gata 0,0 17,0-17,0 Ombyggnad Rådhusgatan 0,0 106,3-106,3 Gambrinus, iordningtällande 0,0 4 549,9-4 549,9 Försäljning skogsfastigheter 0,0 187,3-187,3 Mark ind. Gamlarp, anläggn. tillgångar 0,0 99,5-99,5 Summa samhällsbyggnadsavdelningen (exkl.omstillg.) 20 871,4 29 034,3 -8 163,0 Övrigt tekniska kontoret Maskiner och specialfordon 150,0 100,050,0 Kostavdelningen, inventarier 1 373,6 818,5 555,1 Summa övrigt tekniska kontoret 1 523,6 918,6 605,0 Summa tekniska servicenämnden 123 885,3 97 814,6 26 070,7 Barn- och utbildningsnämnd Brinellskolan, inventarier 1 000,0 1 084,7-84,7 Utrustning förskola/grundskola 1 000,0 521,0 479,0 BU-lokaler ospecificerat 1 000,0 902,0 98,0 Åkerskolan, matsal, bibliotek, expeditioner med mera 460,0 0,0 460,0 Lekplatsutrustning 500,0 643,8-143,8 Säkerhet förskolor, t.ex. staket 250,0 308,9-58,9 Utredning/projektering 410,1 94,0 316,1 Skolor, brand- och inbrottslarm 264,9 43,8 221,1 Hultetskolan, inventarier 300,0 2,2 297,8 Norråsaskolan, inventarier 215,0 88,9 126,1 Brinellskolan 7-9, inventarier 1 135,0 1 982,4-847,4 Brinellskolan, ombyggnad hus 5 370,0 0,0 370,0 Räkenskaper Belopp i tkr Investeringsbudget 2014 Förbrukat 2014 Avvikelser 2014 Ny förskola Åker, inventarier 3 382,0 1 650,1 1 731,9 Utrustning signalteknik 3 100,0 614,6 2 485,4 Brinellgymnasiet ombyggnad hus A 0,0 2 166,6-2 166,6 Summa barn- och utbildningsnämnden 13 387,0 10 102,9 3284,1 Kultur- och fritidsnämnd Konstinköp 100,0 131,0-31,0 Näridrottsplatser 417,5 297,7 119,8 Bibliotek/kultur, konstnärlig utsmyckning 246,8 0,0 246,8 Simhall 500,0 411,5 88,5 Stadsparken-Pigalle utredning 148,0 70,7 77,3 Stadsparken, utredning om ny scen 100,0 0,0 100,0 Robotgräsklippare 200,0 0,0 200,0 Ospecifiserat kultur- och fritidsnämnden 394,1 391,6 2,5 Dränering och igenfyllnad av dike vid konstgräsplanen 25,0 0,0 25,0 Utrustning utställningsverksamhet 100,0 22,0 78,0 Summa kultur- och fritidsnämnden 2 231,4 1 324,5 906,9 Kommunstyrelsen Utveckling av tätorter (Forserum) 191,3 30,2 161,1 Utveckling av tätorter (Bodafors ) 315,8 49,5 266,3 Utveckling av tätorter ( Malmbäck) 1 000,0 255,7 744,3 Utveckling av tätort 1 000,0 0,0 1 000,0 Stadskärneutveckling 4 368,5 411,5 3 957,0 Stadsparken 0,0-40,0-40,0 Stadshuset, mindre renoveringar/ombyggnationer 100,0 0,0 100,0 IT-baserat stödsystem 42,2 82,9-40,7 Åtgärder stadstrafik 300,0 70,7 229,3 Summa kommunstyrelsen 7 317,9 860,5 6 377,4 Summa investeringsutgifter (netto) 146 821,5 110 102,5 36 639,0 Exploateringsredovisning Exploatering Ledet -755,9 Exploatering Forserums Folkets park 16,0 Exploatering Nässjö Folkets park -159,9 Exploaltering Mastbacken 0,0 Exploatering Gamlarp industriområde 950,2 Exploaltering Södergården industrimark 0,0 Summa omsättningstillgångar 50,5 Totalt 146 821,5 110 153,0 I Investeringsredovisning Den kommunala redovisningen regleras genom Lagen om kommunal redovisning. Enligt denna lag ska kommunens bokföring och redovisning ske enligt god redovisningssed. Lagstiftningen kompletteras med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Redovisningen i Nässjö kommun följer Lagen om kommunal redovisning. RKRs rekommendationer följs med några undantag. Dessa undantag kan du läsa om i detta avsnitt. Externredovisning Avsättningar (RKR:s rekommendation nr 10.2, 7.1, 17) Avsättning görs för pensioner, med undantag av kostnaden för avgiftsbestämd ålderspension, som bokförs som en kortfristig skuld. I balansräkningen finns även avsättningar gjorda till projektet Ryssbysjön. skyldighet att köpa produkten finns normalt inte. Leasingavtal finns i huvudsak på bilar och kontorsmaskiner och leasingavgifterna bokförs löpande. Lånekostnader (RKR:s rekommendation nr 15.1) Anläggningsstillgångar Lånekostnader redovisas enligt huvudmetoden och belastar resultatet för den period de hänför sig till. Materiella anläggningstillgångar (RKR:s rekommendation nr 11.4, 12.1) Kommunens anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Det är tillgångar som är avsedda att ägas under längre tid än tre år. Huvuddelen av anläggningstillgångarna är fastigheter, maskiner och inventarier. Avskrivning har gjorts på tillgångarnas anskaffningsvärde och är beräknade på den ekonomiska livslängden. Linjär avskrivning tillämpas. Följande avskrivningstider gäller, viss vägledning har hämtats från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): Anläggningar för kommunikationer 20-50 år Förvaltningsfastigheter 20-40 år Gator och parker 20-33 år Friluftsanläggningar 10-20 år Fastighetsinventarier Bilar, maskiner och inventarier 10 år 5-12 år Finansiella anläggningstillgångar (RKR:s rekommendation nr 20) Kommunens finansiella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde. Huvuddelen av de finansiella anläggningstillgångarna utgörs av aktier och andelar samt långfristiga fordringar. Leasing (RKR:s rekommendation nr 13.2) Leasingavtal redovisas som operationell leasing. Kommunen är bunden till avtalet under hela perioden, men någon Pensionsskuld/pensionskostnad (RKR:s rekommendation nr 2.1, 7.1, 17) Kommunens pensioner administreras av Skandia. Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen. Detta innebär att pension som intjänats till och med 1997 behandlas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en kortfristig skuld i balansräkningen. Den under ett år intjänade pensionsförmånen utbetalas under nästkommande år till de anställdas individuellt gjorda val av pensionsförvaltare. Avsättningen till pensioner i balansräkningen avser bland annat garanti- och efterlevandepension. Såväl kostnad som avsättning har belastats med löneskatt på 24,26 procent. Finansiella placeringar finns inte avseende pensionsmedel. Skatteintäkter (RKR:s rekommendation nr 4.2) Kommunalskatten har periodiserats enligt rekommendation nr 4.2 från RKR. Det innebär att kommunen i bokslutet för år 2014 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2013 och en preliminär slutavräkning för 2014. Slutavräkningen för 2013 uppgår till -353 kronor/invånare. Skillnaden mellan prognos och utfall, -109 kronor/invånare eller -3,2 mkr, har resultatförts. Den preliminära slutavräkningen för 2014 uppgår till 7 kronor/invånare i kommunen eller 0,2 mkr. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall för slutavräkningen för 2014 som avviker från tidigare prognos med -1,2 mkr. Tillämpade redovisningsprinciper I Räkenskaper TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER Räkenskaper Konsolideringsprinciper Sociala avgifter (RKR:s rekommendation nr 8.2) Sociala avgifter har belastat den löpande verksamheten som intern kalkylmässig kostnad. Denna var 38,46 procent för anställda mellan 26 och 65 år och 15,81 procent för anställda mellan 66 och 75 år. Förändringar gjordes under året när det gäller den interna kalkylmässiga kostnaden för anställda som vid årets början inte fyllt 26. Januari-juni var kostnaden 21,29 procent för denna grupp. Juli-december var den i stället 21,29 procent för anställda mellan 24 och 25 år och 16,01 för anställda under 24 år. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att aktiekapitalet i dotterbolagen inte har tagits med. Kommunens bokförda värden på aktier i Örnen i Nässjö AB har eliminerats mot bolagets eget kapital. I koncernens eget kapital ingår efter eliminering, förutom kommunens eget kapital, endast den del av de kommunala bolagens eget kapital som motsvarar ägd andel. Obeskattade reserver redovisas dels under eget kapital och dels som uppskjuten skatt enligt RKR:s rekommendation. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats med ägd andel. Den sammanställda redovisningens egna kapital justeras årligen med hänsyn tagen till omräkning av anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar från och med kommunens bildande 1971. Omräkningen hänförs till att gemensamma värderingsregler använts främst vad gäller materiella anläggningstillgångar. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna beräknas enligt rak nominell metod. Under 2014 har förvaltningarna belastats med intern ränta på 4,0 procent. Semesterlöneskuld, ferielöneskuld och uppehållslöneskuld Semesterlöneskulden/ferielöneskuld/uppehållslöneskuld avser skuld till arbetstagarna för semester/ferie/uppehållslönedagar som inte tagits ut och övertid som inte kompenserats. Kostnaden belastar den aktuella verksamheten när lönen bokförs och tillgodoförs samtidigt semesterlöneskulden. Semesterlöneskuld, ferielöneskuld och uppehållslöneskuld inklusive upplupna personalomkostnader redovisas som en kortfristig skuld. I Tillämpade redovisningsprinciper Procentsatsen för personalomkostnadspålägget överensstämmer med rekommendationer från SKL. Avvikelser från rekommenderade redovisningsprinciper Periodisering av timlöner Periodisering av timlöner görs inte då beloppen mellan åren varierar marginellt. I januari 2015 utbetalades timlöner för december 2014 med 2,9 mkr exklusive personalomkostnader, och i januari 2014 utbetalades timlöner avseende december 2013 med 2,8 mkr exklusive personalomkostnader. Komponentavskrivningar Enligt RKR:s rekommendation 11.4 ska så kallad komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar göras från och med räkenskapsåret 2014. Arbetet med att införa komponentavskrivning har påbörjats under 2014 men eftersom arbetet är tidskrävande, inte minst med hänsyn till hanteringen av den befintliga tillgångsmassan, kommer det inte att vara slutfört förrän under 2015. Det innebär att Nässjö kommun vid årsskiftet 2014/2015 inte följer den del i RKR:s rekommendation 11.4 som föreskriver komponentavskrivning. Anläggningstillgångar Likviditet Materiella: Tillgångar för stadigvarande bruk som fastigheter, anläggningar, inventarier, med mera. Anger betalningsberedskap på kort sikt, och mäts genom att dividera omsättningstillgångarna (exkl. förråd) med de kortfristiga skulderna. Finansiella: Finansiella värdepapper och fonder som förvärvats för långfristig placering samt långfristiga fordringar. Avskrivningar Planmässig värdeminskning av anläggningstillgång på grund av ålder och utnyttjande. Avsättningar Avsättning är ett åtagande som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst men, som till skillnad från en skuld, är oviss till belopp eller tidpunkt den ska infrias. Balansräkning Nettoinvesteringar Investeringar efter avdrag för investeringsbidrag och försäljningar. Nettokostnader Driftskostnader inklusive avskrivningar efter avdrag för driftsbidrag, avgifter och ersättningar. Omsättningstillgångar Pengar eller andra tillgångar som relativt snabbt kan omsättas till likvida medel, t. ex. förråd, fordringar, kassa, bank. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen och hur den förändrats under året. Av balansräkningen framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar), respektive hur kapitalet anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Periodisering Eget kapital Sammanfattar årets intäkter och kostnader och visar årets resultat (förändring av eget kapital). Eget kapital anger skillnaden mellan tillgångar och skulder/ avsättningar. Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod (verksamhetsår) de tillhör. Resultaträkning Självfinansieringsgrad Finansiella intäkter och kostnader Beskriver hur stor del av årets nettoinvesteringar som finansieras av kommunens resultat. Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheten, till exempel räntor, aktieutdelning med mera. Differensen mellan finansiella intäkter och kostnader kallas finansnetto. Skattekraft Kapitalkostnader är en periodiserad investeringsutgift som består av avskrivning och ränta på bundet kapital. Skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid inkomstårets utgång, d.v.s. kommunalt beskattningsbar inkomst per invånare. Kommunens skattekraft brukar jämföras med medelskattekraften som anger rikets genomsnittliga skattekraft. Kassaflödesanalys Skatteunderlag Beskriver betalningsflödet uppdelat på löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och mynnar ut i förändring av likvida medel (årets kassaflöde). De totala beskattningsbara inkomsterna i kommunen. Uttrycks vanligen i skattekronor, d.v.s. skatteunderlaget dividerat med 100. Kortfristiga fordringar och skulder Soliditet Fordringar och skulder som har förfallodag inom ett år från balansräkningens datum. Anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel och visar finansiell styrka på lång sikt. Mäts genom att ställa eget kapital i relation till kommunens totala tillgångar. Kapitalkostnader Långfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som har förfallodag längre tid än ett år. Begreppsförklaringar I Räkenskaper BEGREPPSFÖRKLARINGAR Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse Ordförande: Anna-Carin Magnusson (S) • Förvaltningschef: Jan Sundman • Antal tillsvidareanställda: 99 EKONOMI Nettokostnaden för kommunstyrelsens verksamheter (exklusive resultatenhet) uppgick till 128 mkr 2014. Av detta avser 87,6 mkr kommunledningskontorets ordinarie verksamheter och 40,4 mkr interna och externa bidrag. I kommunstyrelsens anslag ingår också ett budgeterat centralt anslag för vissa kommunövergripande kostnader såsom kapitalkostnader, löneavtal med mera. Budgeterat anslag för kapitalkostnader har inte utnyttjats fullt ut under året och uppvisar ett överskott. Anslaget för kommunledningen visar ett överskott på drygt 1,5 mkr. Inga större utredningar med externa insatser har genomförts och kommunstyrelsen har också varit befriad från några större oförutsedda kostnadsdrivande händelser under året. Informations- och sekretariatsavdelningen redovisar ett sammanlagt underskott om 678 000 kronor. Utfallet för avdelningens ordinarie verksamhet blev positivt, 334 000 kronor. Minusresultatet är orsakat av kostnader som uppstod i samband med evenemang och 100-årsfirandet. Överskottet från avdelningens ordinarie budget är orsakat av att förstudie för ärendehanteringssystem finansierades av det regionala E-rådet samt att arbetet med implementeringen av Vision 2030 inte mäktades med under året. Ekonomiavdelningen redovisar en positiv budgetavvikelse uppgående till 594 000 kronor. Avvikelsen beror i första hand på lägre personalkostnader än beräknat till följd av en under året vakanthållen tjänst inom avdelningens upphandlingsenhet. Tjänsten kommer att tillsättas under 2015 i takt med att systemstödet för e-handel tas i bruk. Planerings- och utvecklingsavdelningen uppvisar ett positivt utfall uppgående till knappt 500 000 kr. Överskottet genereras bland annat av att visionsprogrammet för Lövhult har kunnat tas fram utan att ianspråkta hela den beviljade budgeten. En vakans under del av år bidrar också till det positiva resultatet. IT och telefoni: Det ekonomiska utfallet för IT gick 10 procent över budget för 2014. Utfallet blev knappt 8 mkr mot budget 7,265 mkr för verksamhet. Under 2014 infördes en intäktsfinansierad tjänstedebitering av IT tjänster från I Kommunstyrelse HIT. En ny tjänstekatalog har definierats och en ny debiteringsmodell börjat användas. Detta har bland annat inneburit att det inför 2014 har varit svårt att skatta volymerna för de nya tjänsterna då det saknats utfallsdata. Tillsammans med en ny prissättningsmodell är det en förklaring till att denna budgetavvikelse uppstått. Utfallet för telefoni uppgick till 3,2 mkr mot budget på 0 kronor. Avvikelsen består av dels att kostnaden för telefonitjänsten för fjärde kvartalet 2013 fakturerades första kvartalet 2014, dels att mobiltrafiken som skulle ha debiterats under 2013, debiterades först i början av 2014. Även detta en kostnad som belastar 2014 istället för 2013. Utöver detta har HKF gjort en efterfakturering under hösten 2014 av mobila bredband, anslutningsavgifter till OE med mera på drygt 333 000 kronor samt fakturerat en infrastrukturkostnad för grundplattform perioden 2013-2014 på 815 000 kronor, en faktura som bestridits då det är oklart om den är korrekt. Nässjö lärcenter uppvisar en positiv budgetavvikelse. Intäktsutfallet för den kommunala vuxenutbildningen blev högre än förväntat på grund att kommunen fick ökade resurser genom statligt stöd i form av yrkesvux samt att Nässjö lärcenter fått ökade intäkter på interkommunal ersättning genom att Jönköpings kommun på grund av avtalsförseningar köpt gymnasial utbildning. I december 2013 har Nässjö lärcenter betalat hyran för lokalerna på Träcentrum, 1 700 000 kronor, avseende perioden januari - mars 2014. Det bidrar också till ett positivt utfall. Resultatet för medborgarkontoret, inklusive enheterna för turistbyrå och konsument Höglandet, uppgår till 13,6 mkr. Avdelningens sammanlagda förbrukning uppgår till 104 procent, vilket ger en negativ avvikelse på 551 000 kronor. Så som enskild verksamhet uppgår medborgarkontorets kostnader till drygt 11 mkr och uppvisar ett underskott i relation till budget på 798 000 kronor. Under året har ett intensivt arbete pågått för att försöka reducera prognostiserat underskott. Nässjö turistbyrå redovisar ett överskott på 126 000 kronor. Överskottet beror dels på minskade utgifter genom återhållsamhet med vikarier, dels på ökade intäkter gällande biljett-, paket- och souvenirförsäljning i samband med 100-årsjubileet. Det ekonomiska utfallet för personalavdelningen renderade i ett överskott. Utfallet blev 12,9 mkr mot budgeterat 14,8 mkr. Överskottet har främst sin grund i att avdelningen under 2014 haft frånvaro motsvarande 1,75 tjänst. Frånvaron har sin grund i en längre sjukskrivning och föräldraledighet. Frånvaron har bara kunna ersättas i mycket begränsad omfattning. I personalavdelningens budget finns det ett utrymme att varje år arrangera en stor föreläsning för all personal i kommunen. Den föreläsning, på temat lön, som var planerad 2014 har skjutits upp till 2016, vilket har renderat i en del av överskottet. I personalavdelningens budget finns också ett konto för fackliga företrädare och även detta konto har under 2014 renderat ett överskott. MÅLUPPFYLLELSE Medborgare Nässjö kommun har under året haft en positiv befolkningsutveckling. Inflyttning från utlandet bidrar starkt till folkökningen, men även ett positivt födelsenetto bidrar. Handelsindexet har tyvärr gått ned för både dagligvaru- och sällanköpshandeln. En strategi för tillämpning av barnkonventionen har antagits, och arbetet med att genomföra strategin har inletts. Ekonomi Nässjö kommuns skattekraft per invånare har haft en något högre ökningstakt än läns- och riksgenomsnittet. Nässjö kommun fick ett negativt ekonomiskt resultat och nådde därmed inte resultatmålet. Soliditeten nådde nästan målnivån, medan självfinansieringsgraden hamnade klart under målnivån. Den totala lokalytan för Nässjö kommuns verksamheter har ökat något jämfört med 2013 och uppfyller därmed inte målet om en successiv minskning. Medarbetare Medarbetar- och ledarindex gick upp i 2014 års medarbetarundersökning för Nässjö kommun som helhet jämfört med 2012. Dock nåddes inte uppsatta mål. Andelen som skulle kunna tänka sig att rekommendera en vän eller bekant att arbeta hos Nässjö kommun har tyvärr minskat i 2014 års undersökning jämfört med 2012. Attityden till den egna arbetsplatsen är dock mer positiv än attityden till Nässjö kommun som helhet. Resultaten för kommunledningskontoret gick ned i 2014 års medarbetarundersökning jämfört med 2012. Sjukfrånvaron har ökat generellt bland kommunens anställda och den har även ökat något inom kommunledningskontoret jämfört med 2013. Verksamhet/utveckling Fem nya eftergymnasiala utbildningar lokaliserade i Nässjö kommun beviljades under 2014, vilket innebär att målet överträffades med god marginal. Antal nystartade företag per 1 000 invånare ökade marginellt jämfört med 2013 men nådde inte upp till uppsatt mål. HÄNDELSER UNDER ÅRET Kommunledning År 2014 har präglats av ett spännande utvecklingsarbete samtidigt som Nässjö stad har fyllt 100 år. Firandet under året har varit omfattande och över 150 olika evenemang har genomförts för att uppmärksamma 100-åringen! Firandet nådde sin kulmen den 6 september när väldigt många Nässjöbor njöt av en klarblå himmel och olika spännande evenemang från morgon till kväll. I övrigt har många utvecklingsprojekt genomförts under året. Lägenheterna på Gambrinus sålde snabbt slut och byggnationen av samtliga tre punkthus kunde byggas i en följd, vilket är oerhört glädjande. Under året har fortsatt många nyanlända valt att komma till kommunen och insatserna, inte minst inom utbildningsområdet, har varit omfattande. Befolkningsutvecklingen har varit positiv och vid årsskiftet återstår det endast 150 nya invånare för att Nässjö kommun ska passera 30 000 invånare. Aktiviteterna tillsammans med Nässjö näringsliv med att utveckla näringslivet och försöka skapa förutsättningar för nya etableringar har i vanlig ordning varit i fokus. Många positiva resultat kan noteras och värt att notera är att etableringarna inom IT-sektorn av nya företag som etablerat sig i Nässjö som exempelvis Invid i kombination med JSC:s expansion och byggnation av nytt kontor har givit nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn, vilket är väldigt positivt. Satsningarna inom bilklustret i Nässjö och färdigställandet av Atteviks investering på närmare 100 mkr och Nybergs satsning på en delvis ny anläggning innebär att fler besökare kommer till Nässjö och nya arbetstillfällen skapas. JYSK stora investering i att bygga ett nytt höglager för flera 100 mkr har varit mycket trevligt att följa. I övrigt har större insatser gjorts i arbetet med den nya Regionkommunen där förtroendevalda och medarbetare i Nässjö kommun haft en stor roll och varit mycket aktiva i olika processer. Olika utredningar för att skapa goda förutsättningar för utveckling har också varit viktiga inslag under året. Utredningen kring trygghetsbo- Kommunstyrelse I Verksamhetsberättelser Konsument Höglandet, som är en redovisningsenhet, redovisar ett överskott på 120 000 kronor. Resultatet beror på att vakanser vid tjänstledighet och sjukfrånvaro inte har fyllts med vikarier. Nya avtal har tecknats med Kinda kommun och Ydre kommun. Avtalen med Aneby och Sävsjö kommuner har omförhandlats under året. Verksamhetsberättelser ende på Parkgården och strategiutredningen kring simhallen kan särskilt nämnas. Arbetet med E-utveckling och relationen och samarbetet med Höglandets IT har varit i fokus och även arbetet med infrastrukturfrågor i form av insatser kring nationella, regionala och åtgärdsplaner har varit viktiga inslag. Arbetet med stadskärneutvecklingen med projekt som parkeringsdäcket Oxen, utvecklingen av stadsparken och genomförandet av Framtidens skola är andra projekt som bör nämnas. Slutligen har den nya ledningsorganisationen för kommunledningsarbetet på tjänstemannasidan varit igång ett år och har i grunden fungerat väl och motsvarat de förväntningar som fanns när organisationen beslutades. Frågan förväntas avgöras under första kvartalet 2015. Informations- och sekretariatsavdelningen Nässjö kommuns upphandlingshandbok har reviderats under året. Handboken är numera en lättillgänglig vägledning vilken ”upphandlande” medarbetare i organisationen kommer att ha stor nytta av. 2014 blev ett år att minnas. Länge. Nässjö stad fyllde 100 år, vilket firades med pompa och ståt. Under året producerades 150 jubileumsaktiviteter av ca 600 personer från organisationer, föreningar och företag. Festligheterna nådde sin kulmen under slutet av augusti och början av september då Kalasveckan med 40 arrangemang genomfördes. Avdelningen var en central part under hela projekttiden, inte minst var kommunikatörerna efterfrågade och en viktig kugge i arbetet. Jubileumet ramades in av supervalåret. I maj genomfördes val till EU-parlamentet och knappt fyra månader senare, den 14 september, gick svenska folket till valurnorna igen för att då välja representanter till riksdag, landsting/region och kommun. För att utveckla processen rekryterades samtliga valförrättare, cirka 160 personer, ur allmänheten. Båda valen avlöpte administrativt helt enligt plan. Under året fortskred arbetet med att utveckla ett nytt intranät, SNIKKE 3.0. En förstudie har genomförts och lagt grunden för nästa steg i processen: kravstudie och upphandling av system. Arbetet med att kartlägga behoven av ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem påbörjades under 2014. Extra resurser avsattes också under året till att strukturera arkiverat material efter flytten från det tidigare arkivet i Hembygdsparken. En projektanställd arkivarie har under året ordnat och förtecknat cirka 700 hyllmeter papper. Ekonomiavdelningen Det under 2013 i drifttagna affärssystemet har successivt utvecklats och anpassats efter våra behov. Systemets huvudsakliga moduler var vid årsskiftet 2014/2015 installerade och i drift. Dock har systemet ännu inte slutligen godkänts eftersom vissa upphandlingskrav kvarstår att åtgärda av systemleverantören. Införandeprocessen har varit mycket påfrestande och förväntningarna på leverantören har i alla stycken inte uppfyllts. Av denna anledning har Nässjö kommun, tillsammans med övriga berörda kommuner på höglandet, ställt krav på leverantören angående ekonomisk kompensation. I Kommunstyrelse Under året har ett för Nässjö kommun och de kommunala bolagen gemensamt systemstöd avseende koncernens låneförvaltning införts. Systemet kommer att effektivisera låneförvaltningen, bidra till bättre information och uppföljning samt att ge ett koncernperspektiv inom området. Under året har dessutom ytterligare steg tagits för att införa ett elektroniskt beställningssystem integrerat med vårt befintliga affärssystem. Systemet kommer att tas i drift successivt under andra halvåret 2015. Syftet är att uppnå effektivare inköp, förbättrad uppföljning samt ökad avtalstrohet i organisationen. Personalavdelningen Övergripande mål för kommunens personalpolitiska arbete och därmed personalavdelningen redovisas i särskilt dokument, kommunens personalpolicy. Under året har fokus skett på projektet ”Jobba här” – en satsning för att stärka vårt interna och externa arbetsgivarmärke. Projektet har varit ett led i den strategiska kompetensförsörjningsprocessen där syftet varit att bli bättre på att attrahera, rekrytera samt behålla personal. Projektet har varit en naturlig fortsättning på de två tidigare projekten Ledarskapsåret och Medarbetaråret. Under året har en rekryteringsutbildning genomförts för alla rekryterande chefer och samtliga fackförbunden inom Nässjö kommun. Vid dessa utbildningstillfällen har man gått igenom Nässjö kommuns rekryteringsriktlinjer avseende såväl annonserings- och urvalsmetoder som intervju- och referenstagningsmetoder. Man har dessutom bedrivit workshop kring hur vi gemensamt kan utveckla arbetsgivarvarumärket med fokus på rekryteringsprocessen samt introduktionsutbildningsprocessen. Utbildningen har resulterat i förnyade och utvecklade rekryteringsguider, förnyad rekryteringsportal på SNIKKE samt även legat till grund för en helt ny introduktionsutbildning. Nässjö kommun leder parallellt med Jobba här! ett höglandsgemensamt projekt där fokus ligger på att stärka vårt gemensamma arbetsgivarvarumärke och det kommunala yrket mot målgruppen unga akademiker. Inom ramen för projektet har Nässjö kommun deltagit i följande arbetsmarknadsdagar under 2014: LARM (Linköpings universitet), Nextstep (Högskolan i Jönköping), Pax (Växjö universitetet) och Framtidsdagen (Högskolan i Jönköping). Under året har frågan om en kommungemensam vikariatsförmedling utretts. Utredningen har resulterat i att vi från årsskiftet har en gemensam vikariatsförmedling som ska täcka behovet av korttidsvikarier inom socialförvaltningen, En medarbetarundersökning i form av enkät har skickats ut till samtliga månadsanställda i kommunen. Syftet med enkäten är att mäta den psykosociala arbetsmiljön. För att förbättra och förenkla rutiner kring anmälningar av tillbud och arbetskada har ett nytt system implementerats. Implementering är genomförd på barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. På övriga förvaltningar kommer implementeringen att ske under våren 2015. I processen hanteras även elever. En genomgripande översyn av arbetsmiljöavsnittet på SNIKKE har genomförts i syfte att underlätta det vardagliga arbetsmiljöarbetet för både chef och medarbetare. Under hösten 2014 startade personalavdelningen upp ett ungdomsprojekt - arbete och studier. Projektet planeras att fortgå under större delen av 2015. Syftet med projektet är att ge tio ungdomar i åldern 19-24 år, som inte har fullständiga betyg, möjlighet att kombinera en anställning med studier. Personalavdelningen ansvarar för utbetalning av löner och arvoden, pensionsfrågor, försäkringsfrågor, utbildning i och förvaltning av personal- och lönesystemen. Arbetet med att utveckla systemet pågår och kommer att fortsätta under 2015. Kostnader för fackliga företrädare ingår i avdelningens budget. Konto för fackliga förtroendemän består till största del av lönekostnader. Planerings- och utvecklingsavdelningen Under 2014 har ett betydande antal utvecklingsprojekt bedrivits. Ett utvecklingsprogram för Malmbäck har antagits och arbetet med att ta fram ett program för Anneberg har inletts. Samtidigt har åtgärder bedrivits för att utveckla tätortsmiljöerna, badplatser etc. Nässjö kommun har också medverkat i att arbeta fram en strategi och en ansökan om att få bilda ett nytt Leaderområde kallat Astrid Lindgrens Hembygd, tillsammans med kommuner i öster. I bred samverkan med ett stort antal intressenter har ett visionsprogram för Lövhultsområdet arbetats fram som kommer att ligga till grund för nya satsningar med start 2015. Ett idéprogram för stadsparken i Nässjö har antagits av kommunfullmäktige i syfte att planera verksamheter och disponera ytan på ett hållbart sätt. Nässjös stadskärnevision har reviderats och en version 2.0 är på remiss under inledningen av 2015. Tillsammans med Länstrafiken har en stor satsning på stadsbusstrafiken gjorts under 2014. Avdelningen har också medverkat i viktiga projekt såsom dialoger med byggher- rar i framtida Folkets Park-området, åtgärdsvalsstudier för Jönköpingsbanan och Värnamobanan, införandet av ett nytt IT-stöd för Pilenarbetet och framtagande av en strategi för tillämpning av barnkonventionen. IT och telefoni Höglandet Kommunalförbund är huvudleverantör av höglandskommunernas IT-drift och support. En ny tjänstekatalog och grundavtal togs i drift januari 2014 och i samband med detta en övergång från anslagsfinansiering till tjänstedebitering. Det har inneburit ett tydligare kund/ leverantörsförhållande mellan HKF och höglandskommunerna. De olika kommunala verksamheterna debiteras sina egna IT-relaterade tjänster. Det innebär nya rutiner och andra krav både som beställare och leverantör. Kommunerna i samverkan med Höglandets Kommunalförbund och Höglandets IT (HIT) har under olika samverkansformer påbörjat arbetet med att stabilisera befintliga rutiner, utveckla tjänsteportföljen och avtal mellan HKF och höglandskommunerna. Huvudfokus är nu på kostnadseffektivitet och värdeskapande. En förstudie har genomförts avseende ett nytt intranät, SNIKKE 3.0. Detta projekt fortsätter under 2015 med upphandling och pilotinförande. Ett samverkansprojekt med fyra andra kommuner initierades kring dokument- och ärendehantering. Det nationella projektet kring e-Arkiv har intensifierats. En e-Strategi för Nässjö kommun och höglandskommunerna beslutades under året, liksom en uppdaterad informationssäkerhetspolicy tillsammans med en beslutsprocess för ärenden kring e-Förvaltning för att ytterligare förstärka styrningen mot e-samhället. Höglandet och Nässjö kommun är mycket aktiva i eutvecklingsrådet för Region Jönköpings län och arbetet har under året intensifierats kring viktiga fokusområden och följer beslutad verksamhetsplan, med syfte att nå målen för den nationella digitala agendan. Nässjö lärcenter Nässjö lärcenter har haft ett intensivt år som krävt extra ordinära insatser. Nässjöakademin har under året haft sju eftergymnasiala utbildningar igång. Det har tidigare aldrig bedrivits så många utbildningar under ett läsår. Det har dock inte varit de enklaste utbildningarna att marknadsföra och genomföra, bland annat har två utbildningar inom järnvägsområdet startas. För att starta dessa utbildningar har en rad olika samarbetsprojekt genomförts med så väl Brinellgymnasiet, Nässjö Näringsliv AB och ett flertal privata aktörer inom järnvägsområdet. Den kommunala vuxenutbildningen har haft ett mycket Kommunstyrelse I Verksamhetsberättelser barn- och utbildningsförvaltningen samt tekniska serviceförvaltningen. Bakgrunden till förändringen var att många av våra chefer upplevde att vikarieanskaffning tog mycket tid och energi från övriga arbetsuppgifter. Vi hade också behov av att kvalitetssäkra och effektivisera rekrytering och hantering av korttidsvikarier och pooler. Verksamhetsberättelser Konsument- och budgetrådgivning högt antal studerande under 2014. Detta beroende på extra statliga medel, yrkesvux och att Nässjö lärcenter har gett stöd till Jönköpings kommuns vuxenutbildning eftersom deras upphandling blivit försenad på grund av ett antal överklaganden. Det har inneburit hög arbetsbelastning på personalen men också inbringat ökade intäkter. Utbildningen svenska för invandrare (SFI) har haft ett stort antal studerande från främst Syrien och Somalia. Dessutom har den del av SFI-verksamheten som bedrivs i egen regi flyttat till nya lokaler, som gett bra utrymme men krävt stora arbetsinsatser för att få till fungerande verksamhet. Antalet anställda har också ökat under läsåret liksom antalet undervisningsgrupper. Nya modeller för att nå bra resultat för nyanlända flyktingar till Nässjö har arbetats med under 2014. Utökad samhällsorientering samt kartläggning av bostadsförutsättningarna i Nässjö och Eksjö kommun är exempel på projekt som bedrivits. Under senhösten startades ”Industri/ SFI” som är ett samarbete mellan lokala industriföretag, Nässjö Näringsliv AB, Arbetsförmedlingen och Nässjö lärcenter för att göra en bra modell för att knyta samman flera viktiga faktorer för att ge nyanlända möjligheter till att komma ut i egen försörjning och kunna ta del av samhället. Detta projekt kommer att vara igång under första kvartalet 2015 och bedrivas i första hand under två år. Under året har arbetet med ensamkommande flyktingbarn genomgått flera olika förändringar. Boendet i Flisby lämnades och verksamheten koncentrerades till Nässjö centrum. Lagstiftningen för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn har förändrats, vilket inneburit att alla kommuner fått ta emot ensamkommande barn och målet är att samtliga barn ska komma ut till kommunerna istället för att komma till stora förläggningar. Det har inneburit att Nässjö lärcenter öppnat ytterligare ett boende i Nässjö under senhösten. Medborgarkontor Det gångna året har präglats av hög aktivitet, vilket besökssiffrorna tydligt bekräftar. 151 000 besök har avlagts under året på något av Nässjö kommuns fem medborgarkontor, vilket innebär att Nässjöbon i gemen besökt något kontor fem gånger under året. Den höga besökssiffran kan till viss del förklaras med att mottagandet av förtidsröster till både EU-parlamentsvalet i maj och det allmänna valet i september varit förlagt till medborgarkontoret. Totalt tog medborgarkontoret emot 12 708 förtidsröster. Arbetet har i övrigt präglats av Nässjö stads 100-årsjubileum där avdelningen varit en drivande kugge. Arbete med att administrera Nässjö kommuns feriepraktik till ungdomar, dödsbo- och faderskapsutredningar samt uthyrning av seniorbostäder på Parkgården är andra centrala uppgifter. Under året har även verksamheten genomlysts i en särskild utredning. Denna har i sin tur resulterat en översyn av organisation, bemanning och öppettider. I Kommunstyrelse Under året har verksamheten utökats. Konsumentrådgivning bedrivs nu i Nässjö kommun samt via avtal i Aneby, Eksjö, Vetlanda, Tranås, Vimmerby, Kinda och Ydre kommuner. De två sistnämnda har tillkommit under 2014. Ärendena är av skiftande karaktär och har blivit allt mer komplicerade. Under året handlades 2 653 konsumentärenden. Detsamma gäller budget- och skuldrådgivningen. De som söker hjälp har ofta haft sina skulder i många år. En problematisk ekonomi bidrar ofta till att förvärra psykosociala problem och skapar en känsla av att sakna kontroll över livet.. Under 2014 handlades 235 budget- och skuldsaneringsärenden. Under året har verksamheten haft uppdrag inom Allmänna reklamationsnämnden och försäkringsnämnderna. Samtliga avtalskommuner är besökta. Torgaktiviteter är genomförda där bland annat informationsmaterial delats ut. Tre nyhetsbrev har getts ut och samarbetet med familjecentralen och biblioteket har fortsatt. Nässjö Turistbyrå Under 2014 har stort fokus och mycket arbetstid lagts på arbetet med Nässjös 100-årsjubileum. Personal har ingått i projektgruppen för jubileet och även i kommunens evenemangsgrupp. Arbetet har innefattat planering av event samt operativt arbete i genomförandet. Ett annat viktigt arbetsområde under 2014 har varit framtagandet av visionsprogrammet för Lövhult, där personal ingått i projektgruppen. Löpande har även turistbyrån ingått i utvecklingsgrupper, där bland annat centrumutveckling och idrottsturism stått i fokus. Ett nytt biljettsystem har integrerats med evenemangskalendern på www.nassjo.se/turism vilket möjliggjort onlinebokningar. Nässjö turistbyrå har också under året arbetat med flera externa aktörer och skapat ett flertal bokningsbara produkter/paketresor som genererat försäljning och besök till Nässjö kommun. Nässjö turistbyrå har också samordnat marknadsföringsinsatser tillsammans med representanter från besöksnäringen och initierat flera nätverksträffar under året. Marknadsföring av Nässjö kommun har genomförts vid flera olika mässor och externa evenemang utanför kommunen under året. Verksamhetsmått Bokslut 14 Bokslut 13 Bokslut 12 Antal besök på Nässjö kommuns hemsida 699 956 520 381 381 531 Antal besök på medborgarkontoret 151 000 91 624 57 568 85 kr/kontakt 102 kr/kontakt 165 kr/kontakt 21 370 14 270 12 262 71-100 % 71 - 100 % 71 - 100 % samt kostnad per kontakt (besök samt telefoni) Antal besök på turistbyrån Avtalstrohet mot ramavtalsleverantörer UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014 Kommunstyrelsen får i uppdrag att: • genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. • utreda den framtida inriktningen på arbetsmarknadsenhetens insatser för att minskade försörjningsstöd och arbetslöshet. Kommentar: Uppdraget pågår löpande i samverkan mellan kommunens förvaltningar och nämnder. Kommentar: Uppdraget utförs i samverkan med socialförvaltning och tekniska serviceförvaltningen. Status: Pågående enligt plan Status: Pågående enligt plan • bevaka möjligheter till statsbidrag inom ansvarsområdet. Kommentar: Verksamheten bevakar möjligheterna till statsbidrag. Bidrag har under året erhållits bland annat inom trafik- och kommunikationsområdet, för utbildningssatsningar, för arbete med energi- och klimatsstrategin och för hemkörningsbidrag till dagligvarubutiker. Status: Avslutad • fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast 28 februari 2014. • under året låta kommunledningskontorets ekonomiavdelning göra tekniska justeringar mellan nämnderna efter samråd. Kommentar: Tekniska justeringar har gjorts under året avseende kapitalkostnader och löneavtalet 2014. Status: Pågående enligt plan • genomföra planerade aktiviteter i nämndpilen och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. Kommentar: Pågår kontinuerligt Status: Pågående enligt plan Kommentar: Internbudgeten är fastställd och inlagd i ekonomisystemet inom föreskriven tid. Status: Avslutad Kommunstyrelse I Verksamhetsberättelser NYCKELTAL Verksamhetsberättelser FRAMTIDEN Kommunledning År 2015 kommer att bli ett händelserikt och intensivt år. Handlingsplanen för kommunstyrelsens styrpil innehåller många spännande utvecklingsprojekt. Ett viktigt utvecklingsområde är att intensifiera utvecklingsarbetet med att få en kvalitetssäkring av beställningar och leveranser mot Höglandets IT. Vision 2030 ska implementeras brett i kommunen, stadskärneprojektet fortsätta och projekt med SNIKKE 3.0 och nytt ärendehanteringssystem ska arbetas fram. Aktiviteter kring styrning och ledning kring bolagskoncernen är prioriterade och en genomlysning av ägardirektiven ska ske i en interaktiv process med bolagen. En hög aktivitet i den nya regionens aktiviteter, inte minst kring infrastrukturens utveckling ska prioriteras. Informations- och sekretariatsavdelningen Arbetet med SNIKKE 3.0 kommer att fortsätta under året. Nästa steg är en kravstudie samt upphandling. Även arbetet med ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem med e-Arkiv (DÄSHE) kommer att fortskrida. Den 1 januari 2015 lades informations- och sekretariatsavdelningen och medborgarkontoret samman till en avdelning. Under 2015 kommer mycket kraft att läggas på att genomlysa kommunens kontaktytor med medborgaren, arbeta fram mål och färdriktning för dialogen mellan medborgare, förtroendevalda och verksamhet. Under året kommer vi även att påbörja planeringsarbetet med att arbeta fram en ny sajt för Nässjö kommun. Detta är en omfattande process som berör många och därför krävs en gedigen planering innan projekt i alla sina delar påbörjas 2016. Ekonomiavdelningen Arbetet med att på ett tydligare och mera frekvent sätt än tidigare integrera de kommunala bolagens ekonomiska rapportering med Nässjö kommuns kommer att fortsätta under 2015. Syftet är att skapa en bättre förståelse för kommunkoncernens totala ekonomi samt att skapa koncerngemensamma planeringsförutsättningar inom bland annat finansieringsverksamheten. Rapportuttaget i vårt ekonomisystem ska förädlas och anpassas ytterligare under kommande år. Dessutom kommer möjligheterna till att implementera ett beslutstödssystem att utredas. Syftet med detta är att tillhandahålla lättillgänglig verksamhetskritisk information, hämtat från olika verksamhetssystem eller databaser, till beslutsfattare på olika nivåer i organisationen. Under 2014 påbörjat arbete med att införa s.k. komponentavskrivning kommer att slutföras under 2015. Kom- I Kommunstyrelse ponentavskrivning innebär att en anläggningstillgång indelas i väsentliga komponenter vilka tillsätts varierande avskrivningstider som på ett relevant sätt speglar tillgångens faktiska nyttjandeperiod. Kommunledningskontorets vaktmästarenhet kommer från och med 2015-01-01 att överföras till tekniska servicekontoret. Enheten kommer att integreras med tekniska servicekontorets vaktmästarorganisation, vilket kommer att medföra effektiviseringsmöjligheter. Personalavdelningen Under 2015 pågår ett fortsatt arbete med att driva ”Jobba här!”-projektet vidare med fokus på det interna arbetsgivarvarumärket och Nässjö kommuns värdegrund. Det kommer att genomföras aktiviteter med fokus på såväl medarbetarskap som ledarskap. Exempel på åtgärder och aktiviteter som kommer att genomföras är föreläsningar och seminarier, ledarnätverk, vidareutveckling av värdegrundsspel, utbildning av chefer samt att ta fram eller förnya verktyg till arbetsplatsträffarna. Vi kommer även att lyfta fram Nässjö kommuns interna kompetens genom att publicera information om medarbetare och arbetsplatser på SNIKKE i form av ”månadens arbetsplats”. Personalavdelningen ansvarar för utbetalning av löner och arvoden. Arbetet med att utveckla systemen pågår kontinuerligt och under 2015 kommer fokus att vara på arbetstidsfrågan med syftet att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda kommunens medarbetare rätt till heltid. Planerings- och utvecklingsavdelningen Under 2014 togs det fram ett antal viktiga utvecklingsprogram, under 2015 kommer genomförande av ett flertal utvecklingsprojekt inom ramen för dessa program att inledas. Avdelningen kommer att projektleda och/eller medverka i arbetsgrupper som jobbar med Lövhult, Anneberg, Nässjö stadskärna, stadsparken, kvarterat Ärlan, Folkets Park, Resecentrum med mera. Ett antal frågor kommer att kunna besvaras under 2015. Kommer Nässjö kommun att få bilda ett Leaderområde med Eksjö, Hultsfred med flera? Hur ska arbetsmetodiken och finansiering se ut för utvecklingsprojekt i våra kransorter/på landsbygden? Vilka satsningar kommer att göras på Jönköpingsbanan där behoven av ökad kapacitet och hastighet är stora? Vilken sträckning är den mest sannolika för ny höghastighetsbana Jönköping-Malmö? Svaren på dessa frågor kommer att ge förutsättningar för det fortsatta planerings- och utvecklingsarbetet i vår kommun! Konsument- och budgetrådgivning Arbetet med det långsiktiga arbetet mot en e-förvaltning fortsätter enligt plan. Några fokusområden för kommunen blir informationssäkerhet, e-tjänster och självservice. Detta för att nå målen med en enklare vardag för medborgarna och en effektivare kommunal verksamhet. Verksamheten fortsätter som tidigare med konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivning till invånarna i Nässjö kommun samt till samarbetskommunerna. Arbetet med webbplatsen, som innehåller konsumentinformation, kommer att utvecklas och arbete med en Facebook-sida har påbörjats. Arbetet med det nationella projektet e-arkiv kommer in i en fas för upphandling, liksom projektet för det framtida intranätet SNIKKE 3.0. Kraven på de framtida dokumentoch ärendehanteringsprocesserna och systemstöd för detta kommer att fastställas. Arbetet med ett ledningssystem för informationssäkerhet, som bygger på den rekommenderade standarden ISO 27000-serien, kommer att påbörjas. Möjligheterna till att förse förtroendevalda med läsplattor kommer också att initieras. Dessa initiativ är ett led i kommunens ambition att bli en e-förvaltning till nytta för medborgarna. Nässjö lärcenter Arbetet att starta ytterligare utbildningar inom järnvägsområdet kommer att ske under 2015. Dessutom kommer Nässjöakademin under 2015 att fortsätta undersöka inom vilka strategiområden som utbildningar ska inriktas mot i framtiden. Olika projekt för att utveckla möjligheterna till ett bra integrationsarbete kommer att fortgå under 2015. Exempel på detta är ”Industri/SFI”, arbetet inom 4-kommunssamarbetet och fortsatt utveckling av SFI-undervisningen. Arbetet med att utveckla boendena för ensamkommande flyktingbarn kommer att fortsätta under 2015. Den kommunala vuxenutbildningen kommer att få flera nya utbildningsavtal som kommer att börja gälla 1 juli 2015. Fokus för vuxenutbildningen kommer att ligga på att höja kvaliteten och utforma bra utvärderingsmodeller. Medborgarkontor För att stärka det förebyggande arbetet ska Kommunrundan utvecklas. Ett fortsatt arbete tillsammans med familjecentralen är prioriterat. Under året ska även ett projekt riktat till unga vuxna genomföras tillsammans med överförmyndarverksamheten och socialförvaltningen. Verksamheten kommer även att medverka i Konsumentverkets ”Hallå Konsument”. Nässjö turistbyrå En uppdaterad version av turistbroschyren Upptäck Nässjö kommer att tas fram och tryckas under våren 2015. Fortsatt utvecklingsarbete med turismsidorna på www.nassjo.se/ turism kommer också att prioriteras. En mobil lösning för utflöde av evenemangskalendern ska ses över och investeras i. Turistbyrån fortsätter arbeta för ett ökat fokus på turism och kreativa näringar genom aktivt arbete i olika arbetsgrupper såsom; evenemangsgruppen, centrumgruppen, NNABs one door och projektgruppen för vision Lövhult. En uppdaterad turismstrategi för Nässjö kommun ska tas fram under hösten 2015. I samband med det arbetet ska en rad möten och intervjuer med bland annat besöksnäring genomföras. Inspirations- och nätverksträffar för turistföretag och intressenter kommer att genomföras under året. Under året kommer den nya programperioden för Europeiska strukturfonderna bevakas för eventuella ansökningar för projektidéer som finns för turismutvecklingen i Nässjö kommun. Från och med 1 januari läggs medborgarkontor inklusive turistbyrå och Konsument Höglandet samman med informations- och sekretariatsavdelningen. Syftet med sammanläggningen är att utveckla och förnya den kommunala kontaktytan med kommuninvånarna. Under året kommer öppettiderna på medborgarkontoren i kransorten att justeras. Målet är att kommuninvånarna med tiden ska kunna erbjudas en fortsatt god service via till exempel en förfinad webbsajt. 2015 kommer att bli ett år då mycket fokus läggs på de inre processerna. Kommunstyrelse I Verksamhetsberättelser IT och telefoni Verksamhetsberättelser EKONOMIRAPPORT Kommunstyrelsen Budget 2014 Bokslut 2014 Förbrukning % Bokslut 2013 Avvikelse 2014 Totalt, tkr Personalkostnader 62 903 64 341 102,2 61 496-1 438 Övriga kostnader 111 979 118 237 105,5 109 212-6 258 Intäkter -39 250-54 601 139,1-47 062 15 351 Nettokostnad 135 632 127 977 94,4 123 646 7 655 Verksamhet Politisk verksamhet 5 005 5 122 102,3 4 600-117 Kommunledning 6 421 4 870 75,8 4 159 1 551 IT-service 7 265 7 985 109,9 3 202-720 Internhyra 4 237 3 118 73,6 2 987 1 119 Information/sekretariatsavd. 8 351 9 029 108,1 6 014-678 Planering och utveckling 3 752 3 258 86,8 3 064 494 Medborgarkontor m.fl. 13 085 13 636 104,1 15 321-551 Ekonomiavdelning 11 317 10 723 94,8 11 675 594 Personalavdelning 14 814 12 921 87,2 12 978 1 893 Fritidsklubb 0 0 0 0 Lärcenter 20 317 16 935 83,4 19 963 3 382 Nettokostnad 94 564 87 597 97,9 83 965 6 967 KS bidrag 41 068 40 380 97,9 39 681 688 Resultatenhet Telefoni 0 3 232-1 608-3 232 Centralt anslag Kapitalkostnader m.m. 11 982 5 0,0 351 11 977 Investeringar 7 318 861 11,8 1 381 6 457 I Kommunstyrelse Pilen - uppföljning av mål Definition av färg för måluppfyllelse Uppnått KSEj2014 uppnått Medborgare Medborgare Nämndmål Indikatorer Utfall God offentlig service med hög tillgänglighet och god dialog Nöjd medborgarindex (NMI) enligt medborgarenkät ska långsiktigt öka med en enhet per år jämfört med 2011 Senaste resultatet är från 2013 då NMI blev 47. Nästa undersökning sker 2015. Nöjd inflytandeindex (NII) enligt medborgarenkät ska långsiktigt öka med en enhet per år jämfört med 2011 Senaste resultatet är från 2013 då NII blev 28. Nästa undersökning sker 2015. Minst 90 % rätt svar av rätt person i rätt tid enligt ROSAmätning 2014 - Attraktiv livsmiljö Befolkningsutveckling, ökning med >50 invånare under 2014 312 Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Under 2014 har ingen ROSAmätning gjorts. Nässjö kommun hade 29 805 invånare 1 november 2014, vilket är en ökning med 312 personer sedan 1 november 2013 (29 493). Kommentar Ökat handelsindex med två -4 Det totala handelindexet har minskat Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar enheter 2014 jämfört med 2013 med 4 enheter jämfört med föregåKommunstyrelsen, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 5(17) Ökat handelsindex med två -4 Det handelindexet har minskat endetotala år. Dagligvaruindexet har minsenheter 2014 jämfört med 2013 med 4 enheter jämfört föregåkat med 2 enheter och med indexet för ende år. Dagligvaruindexet minssällanköpsvaror har minskathar med 6 kat med 2 enheter och indexet för enheter. sällanköpsvaror har minskat med 6 Ökat fokus på barKunskap om och tillämpningen Delvis Under våren 2014 antog kommunenheter. nets rätt enligt barn- av barnkonventionen ska årligen uppnått fullmäktige en strategi för tillämpÖkat fokus på barKunskap och tillämpningen Delvis Under 2014 antog kommunkonventionen förbättrasom i förhållande till den ningen våren av barnkonventionen i Nässjö nets rätt enligt barn- av barnkonventionen skagenomårligen uppnått fullmäktige en strategi för tillämpnulägesinventering som kommun. Medborgarkontoret har konventionen förbättras ningen av barnkonventionen i Nässjö förs 2013 i förhållande till den utsett särskilt ansvariga för att ta nulägesinventering som genomkommun. Medborgarkontoret har emot frågor, synpunkter och förslag förs 2013 utsett särskilt ansvariga för att ta för barn. Utveckling av tjänsteskriemot frågor,och synpunkter och av förslag velsemallar upprättande för barn. Utvecklinghar av tjänsteskrichecklista/handbok gjorts under velsemallar och upprättande hösten 2014. Förankring ochav politisk checklista/handbok har gjorts under fastställelse av mallarna planeras i hösten 2014. Förankring och politisk början av 2015. fastställelse av mallarna planeras i början av 2015. Ekonomi Ekonomi Indikatorer Nämndmål Ekonomi God ekonomisk Nämndmål hushållning God ekonomisk hushållning Målet uppnått Utfall Kommentar Egen skattekraft ska öka minst i Indikatorer takt med länssnittet under 2014 Egen skattekraft ska öka minst i takt med länssnittet under 2014 2,8 % Utfall Resultatnivå 2014 minst 0,5 % av skatter och bidrag, 2015 Resultatnivå 20142016 minst 0,5 % minst 1,0 % och minst av och bidrag, 2015 2,0skatter % minst 1,0 % och 2016 minst 2,0 % - 0,7 % Enligt det slutliga taxeringsutfallet för Kommentar 2014 ökade Nässjö kommuns skatEnligt taxeringsutfallet för tekraftdet perslutliga invånare med 2,8 % jäm2014 ökade kommuns fört med detNässjö slutgiltiga utfallet skatför tekraft per invånare med 2,8var % en jäm2013. Genomsnittet i länet fört med det2,4 slutgiltiga för%. ökning med % och iutfallet riket 2,6 2013. Genomsnittet i länet var en Nässjö med kommuns blev2,6 -10,3 ökning 2,4 % resultat och i riket %. miljoner kronor, vilket motsvarar Nässjö kommuns resultat -10,3 cirka -0,7 % av skatter ochblev bidrag. miljoner kronor, vilket motsvarar Kommunledningskontorets resultat cirka -0,7miljoner % av skatter och bidrag.med blev +7 kronor jämfört Kommunledningskontorets resultat budget. Kommunstyrelsen bidrag ger blev +7 miljoner kronor jämfört med ett överskott på 0,7 miljoner kronor. budget. Kommunstyrelsen bidrag ger Soliditeten varpå540,7 % miljoner vid utgången av ett överskott kronor. 2014. Kommunstyrelse I Soliditeten var 54 % vid utgången av Självfinansieringsgraden har under 2014. 2,8 % - 0,7 % Soliditet % vid ut- Målet ej 54 % Målet minst delvis 55 uppnått uppnått gången av 2014 Soliditet minst 55 % vid ut54 % Självfinansieringsgrad av investe39 % gången av 2014 Verksamhetsberättelser Delvis uppnått MÅLUPPFÖLJNING PILEN Verksamhetsberättelser Nämndmål Indikatorer God ekonomisk hushållning Egen skattekraft ska öka minst i takt med länssnittet under 2014 Utfall 2,8 % Ekonomi Nämndmål Kommentar Enligt det slutliga taxeringsutfallet för 2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft per invånare med 2,8 % jämfört med det slutgiltiga utfallet för 2013. Genomsnittet i länet var en ökning med 2,4 % och i riket 2,6 %. Kommentar Indikatorer Utfall Resultatnivå 2014 minst 0,5 % Ökat handelsindex med två av skatter2014 ochjämfört bidrag, med 20152013 enheter minst 1,0 % och 2016 minst 2,0 % - -4 0,7 % Självfinansieringsgrad av investeringar 2014=60 %, 2015=60 %, 2016=80 % ska vara mindre än Sjukfrånvaro 39 % med kompetenser enligthar kompetenSjälvfinansieringsgraden under sanalysen. 2014 varit 39 %. 6% 0,4 % Den totala sjukfrånvaron har under 2014 på 6,0 %. Målsättningen Total legat lokalyta uppgick år 2014 till på 4,5 % nåddes därmed inte ochärsjuk266 072 kvadratmeter, vilket en frånvaron har ökat jämfört med1 105 ökning jämfört med 2013 med 2013 då den var 5,3innebär %. Kommunledkvadratmeter. Det att lokalningskontorets sjukfrånvaro varunder ytan har ökat med 0,4 procent 5,3 % under 2014, vilket är enmellan viss 2014. Befolkningen har ökat ökning jämfört 2013lokalytan då den var 2013 och 2014 med och om 5,0 % relateras till antal invånare så blir resultatet antal kvadratmeter För Nässjöatt kommun som helhet per invånare har minskat med cirka 0,5 uppnåddes ett medarbetarindex på procent. 62 i 2014 års undersökning, vilket är Nässjö kommuns resultathar blevminskat -10,3 Det totala handelindexet miljoner kronor,jämfört vilket motsvarar med 4 enheter med föregåcirka % av skatter och bidrag. ende -0,7 år. Dagligvaruindexet har minsKommunledningskontorets resultat kat med 2 enheter och indexet för blev +7 miljonerhar kronor jämfört sällanköpsvaror minskat medmed 6 budget. enheter.Kommunstyrelsen bidrag ger ett överskott på 0,7 miljoner kronor. Ökat fokus på barKunskap om och tillämpningen Delvis Under våren 2014 antog kommunminst 55 % vid 54 % Soliditeten 54 % vidför utgången nets rätt enligt barn- Soliditet av barnkonventionen skautårligen uppnått fullmäktige var en strategi tillämp-av gången av 2014 2014. konventionen förbättras i förhållande till den ningen av barnkonventionen i Nässjö nulägesinventering som genomkommun. Medborgarkontoret har Självfinansieringsgrad av investe39 % Självfinansieringsgraden har under förs 2013 utsett särskilt ansvariga för att ta ringar 2014=60 %, 2015=60 %, 2014 varit 39 %. emot frågor, synpunkter och förslag 2016=80 % för barn. Utveckling av tjänsteskrivelsemallar ochuppgick upprättande avtill Effektivt lokalutnytt- Total lokalyta för kommunens 0,4 % Total lokalyta år 2014 checklista/handbok har vilket gjorts är under jande verksamheter ska minska med 266 072 kvadratmeter, en hösten jämfört 2014. Förankring 20 % fram till utgången av 2018, ökning med 2013och medpolitisk 1 105 fastställelse av Det mallarna planeras i vilket innebär en genomsnittlig kvadratmeter. innebär att lokalbörjan 2015. minskning med 4 % per år unytan haravökat med 0,4 procent under der perioden 2014-2018 2014. Befolkningen har ökat mellan 2013 och 2014 och om lokalytan Ekonomi relateras till antal invånare så blir resultatet att antal kvadratmeter per Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar invånare har minskat med cirka 0,5 procent. God ekonomisk Egen skattekraft ska öka minst i 2,8 % Enligt det slutliga taxeringsutfallet för hushållning takt med länssnittet under 2014 2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft per invånare med 2,8 % jämMedarbetare fört med det slutgiltiga utfallet för 2013. Genomsnittet i länet var en Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar ökning med 2,4 % och i riket 2,6 %. Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Resultatnivå 2014 minst 0,5 % - 0,7 % Nässjö kommuns resultat blev -10,3 Professionella med- Årsredovisning Rätt kompetens med Nämndernas uppfylld Ej uppGAP-analyser harvilket av tekniska skäl 6(17) Kommunstyrelsen, verksamhetsberättelse av skatter och 2014; bidrag, 2015 miljoner kronor, motsvarar arbetare kravspecifikation, mätt utifrån nått inte kunnat genomföras på det sätt minst 1,0 % och 2016 minst cirka -0,7 % av skatter och bidrag. GAP-analys (andel medarbetare som var tänkt. Istället tillämpas från 2,0 % Kommunledningskontorets resultat som uppfyller kompetens enligt och 2015 enkronor annan mätmetod blev med +7 miljoner jämfört med specifikation) som utgår ifrån att en kompetensabudget. Kommunstyrelsen bidrag ger nalys ska göraspåinför tillsättning av ett överskott 0,7 miljoner kronor. tillsvidaretjänster och målet kommer Soliditet minst 55 % vid ut54 % Soliditeten 54av%antalet vid utgången att vara att var 90 % tillsattaav gången av 2014 2014. tillsvidaretjänster ska ha rekryterats Medarbetare Attraktiva arbetsplatser Effektivt lokalutnyttjande 4,5 % lokalyta under 2014 Total för kommunens verksamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4 % per år under perioden 2014-2018 Medarbetarindex ska uppnå minst indextal 65 i 2014 års enkät 62 en ökning med två enheter jämfört med 2012, men kommunens målMedarbetare sättning att nå indextal 65 nåddes inte. Kommunledningskontorets Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar blev 68, vilket är medarbetarindex en nedgång med två enheter jämfört Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått med 2012. Kommunstyrelsen, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 6(17) I Kommunstyrelse Ledarindex ska uppnå minst 64 Ledarindex för hela Nässjö kommun indextal 67 i 2014 års enkät blev 64 i 2014 års undersökning och platser 4,5 % under 2014 Nämndmål Indikatorer Utfall Professionella medarbetare Rätt kompetens med Medarbetarindex ska uppfylld uppnå kravspecifikation, minst indextal 65 imätt 2014utifrån års GAP-analys (andel medarbetare enkät som uppfyller kompetens enligt specifikation) Ej upp62 nått Ledarindex ska uppnå minst Sjukfrånvaro ska vara indextal 67 i 2014 års mindre enkät än 4,5 % under 2014 64 6% Attityden till att arbeta i kommunen ska uppnå minst indextal Medarbetarindex ska uppnå 59 i 2014 års enkät minst indextal 65 i 2014 års enkät 48 Ledarindex ska uppnå minst indextal 67 i 2014 års enkät 64 Attraktiva arbetsplatser 62 GAP-analyser har av tekniska skäl För Nässjö kommun som helhet inte kunnatett genomföras på det sätt uppnåddes medarbetarindex på somi 2014 var tänkt. Istället tillämpas frånär 62 års undersökning, vilket ochökning med 2015 mätmetod en med en tvåannan enheter jämfört som utgår en kompetensamed 2012, ifrån men att kommunens målnalys skaatt göras inför tillsättning av sättning nå indextal 65 nåddes tillsvidaretjänster och målet kommer inte. Kommunledningskontorets att vara att 90 % av antalet tillsatta medarbetarindex blev 68, vilket är tillsvidaretjänster ska ha rekryterats en nedgång med två enheter jämfört kompetenser enligt kompetenmed 2012. sanalysen. Ledarindex för hela Nässjö kommun Den 64 totala sjukfrånvaron har under blev i 2014 års undersökning och 2014 legat på 6,0 %. Målsättningen har ökat med två enheter jämfört på 4,5 %2012, nåddes därmed inte och sjukmed men trots ökningen nås frånvaron har ökat jämfört med inte målvärdet på 67. Kommunled2013 då den varledarindex 5,3 %. Kommunledningskontorets blev 71, ningskontorets sjukfrånvaro vilket är en nedgång med trevar enheter 5,3 % under jämfört med 2014, 2012. vilket är en viss ökning jämfört med 2013 då den var Indextalet baseras på andelen sva5,0 % rande i medarbetarundersökningen För Nässjö kommun som helhet en som skulle kunna rekommendera uppnåddes ett medarbetarindex vän eller bekant att börja arbeta på 62 i 2014 års undersökning, vilket är någon av Nässjö kommuns arbetsen ökning med två enheter jämfört platser. Indextalet för hela Nässjö med 2012,blev men målkommun 48kommunens i 2014 års undersättning att nå indextal 65 nåddes sökning, vilket är en nedgång med en inte. Kommunledningskontorets enhet jämfört med 2012 och klart medarbetarindex blevKommunled68, vilket är under målvärdet 59. en nedgång medindextal två enheter jämfört ningskontorets blev 73, med 2012. vilket är en nedgång med tre enheter jämfört medför 2012. för Ledarindex helaIndextalet Nässjö kommun andelen som kan rekommendera sin blev 64 i 2014 års undersökning och egen arbetsplats blev 79 för komhar ökat med två enheter jämfört munledningskontoret och 61 förnås med 2012, men trots ökningen Nässjö kommun som helhet. inte målvärdet på 67. Kommunled- ningskontorets ledarindex blev 71, vilket är en nedgång med tre enheter jämfört med 2012. Verksamhet/utveckling Verksamhet ochAttityden utveckling till att arbeta i kom- 48 Indextalet baseras på andelen svaKommunstyrelsen, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse munen ska uppnå minst indextal rande i medarbetarundersökningen7(17) Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar 59 i 2014 års enkät som skulle kunna rekommendera en Varierat näringsliv Antal nyregistrerade företag per 1000 invånare enligt Nyföretagarcentrums Nyföretagarbarometer ska vara minst 5,5 Breddad kompetensförsörjning Minst två beviljade eftergymnasiala utbildningsprogram lokaliserade i Nässjö kommun under 2014 3,8 5 vän eller bekant att börjaför arbeta Enligt resultatrapporten Kom-på någon av Nässjö kommuns arbetsmunens Kvalitet i Korthet (KKiK) platser. förper hela 2014 harIndextalet 3,8 företag 1 Nässjö 000 invåkommun blev Resultatet 48 i 2014 års undernare startats. innebär en sökning, vilket ärjämfört en nedgång med en liten förbättring med KKiK enhet då jämfört med 2012 klartper 2013, utfallet blev 3,7 och företag målvärdetmen 59. det Kommunled1under 000 invånare, når inte upp ningskontorets blev det 73, till målsättningenindextal på 5,5 och vilket är en nedgång med tre enheter ligger också lägre än genomsnittet på jämfört med 2012. Indextalet 4,9 för de kommuner som harför deltaandelen som kan rekommendera sin git i KKiK 2014. egen arbetsplats blev 79 för komFem nya eftergymnasiala munledningskontoret ochutbildningar 61 för har beviljats under 2014. Det är en Nässjö kommun som helhet. markant ökning jämfört med 2013, då två nya utbildningar beviljades. Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått Kommunstyrelsen, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 7(17) Kommunstyrelse I Verksamhetsberättelser Medarbetare 2014 legat på 6,0 %. Målsättningen på 4,5 % nåddes därmed inte och sjukfrånvaron har ökat jämfört med 2013 då den var 5,3 %. Kommunledningskontorets sjukfrånvaro var 5,3 % under 2014, vilket är en viss ökning jämfört med 2013 då den var Kommentar 5,0 % Verksamhetsberättelser Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Leif Ternstedt (S) • Förvaltningschef: Gun-Ann Öholm Jansson • Antal tillsvidareanställda: 956 EKONOMI Barn- och utbildningsnämndens nettokostnad för 2014 uppgick till 642 780 tkr. I förhållande till den tilldelade budgetramen ger det ett positivt resultat om 2 753 tkr, vilket ger en avvikelse på 0,4 procent. Även om nämnden bedrivit verksamheten inom tilldelad ram, så finns det differenser mellan olika verksamhetsområden. Förvaltningen har under större delen av året saknat verktyg för att följa upp utfall mot resurstilldelningssystemet, vilket styr budgetanslag enligt faktiskt elevantal. Den ursprungliga budgettilldelningen har legat till grund för våra chefers uppföljning utan att justeras efter faktiskt elevantal, vilket medfört en osäkerhet och återhållsamhet gällande personalrekrytering. Hade resurstilldelningen nyttjats fullt ut med det ökade barn- och elevantal som varit under 2014 hade nämnden haft ytterligare kostnader på cirka 2 000 tkr. täkterna som det ökade barnantalet samt inkomstkontrollen genererat på 1 200 tkr. Barn i behov av särskilt stöd har ökat och för att klara en budget i balans har budgetansvariga hållit igen på övriga löner. Det ökade behovet har genererat en negativ avvikelse på -350 tkr. En positiv avvikelse på 510 tkr visar anslaget för kapitaltjänstkostnader under verksamheten ”Lokaler och inventarier”. Anslag för öppen verksamhet och annan pedagogisk omsorg redovisas även under verksamheten för förskola 1-5 år. Då inga ansökningar om att starta annan pedagogisk omsorg samt att inga barn under 2014 funnits inskrivna i sådan verksamhet i annan kommun ger posten ett överskott på 550 tkr. Fritidshem Från 2013 styrs Migrationsverkets bidragsdel för nyanlända folkbokförda elever under 20 år till barn- och utbildningsnämnden. Bidraget ska täcka extra insatser för att underlätta undervisningen för barn och elever i samband med deras skolstart och etablering i vårt samhälle. Ersättningen betalas ut under två år men ska täcka kostnader under en treårsperiod. Mot bakgrund av detta har ett belopp på 18 235 tkr bokats upp som en intäkt till 2015. Fritidshemmens avvikelse på totalt 3 252 tkr beror främst på ökade intäkter på 1 650 tkr för barnomsorgsavgifter som det ökade antalet inskrivna barn genererat. De interkommunala ersättningarna ger ett överskott på 250 tkr. Ytterligare avvikelser finns på verksamheterna för undervisningsmaterial och löner på 1 600 tkr, på grund av att personal inte är rätt lönefördelad mellan fritidshemmens och grundskolans verksamheter. Det gäller även kostnader för undervisningsmaterial. Nämnd, central ledning Grundskola inklusive förskoleklass Avvikelsen mot budget för central ledning och administration beror främst på att det statsbidrag som nämnden fått tilldelat i budgetramen för mentorer inte använts fullt ut. Under året har inte så många nyexaminerade pedagoger anställts och därmed ger posten för mentorer ett överskott på 455 tkr. Nämnden ger ett positivt resultat på 190 tkr. Grundskolans totala resultat, exklusive skolskjutsar, visar en differens på -813 tkr. Pedagogiska löner och elevassistenter ger en negativ avvikelse på -680 tkr. Att avvikelsen inte blir större beror på de intäkter som asylsökande och schablonersättningen från Migrationsverket genererat. Exkluderas dessa intäkter visar löner ett minus på 5 400 tkr. Ytterligare verksamhet som genererar negativ avvikelse är inre och yttre underhåll på -500 tkr samt undervisningsmaterial -2 100 tkr varav 800 tkr härrörs till ökade IT-kostnader. Verksamheter som ger en positiv avvikelse är elevhälsan 1 000 tkr, post för rehabiliteringsåtgärder 1 100 tkr och administration 400 tkr. Anledningen till elevhälsans och administrationens positiva resultat är främst sjukskrivningar och rekrytering som försenats. Kostnader för rehabilitering har under årets sista månader minskat på grund av medvetna åtgärder inom detta område. Skolskjutsar Det nya skolskjutsavtalet från 2012 löper på och tillsammans med ett effektivt planeringssystem visar det på ett positivt resultat på 171 tkr Förskola 1-5 år Förskola 1-5 år har en positiv budgetavvikelse på 1 806 tkr. Den positiva avvikelsen härrör till stor del av de ökade in I Barn- och utbildningsnämnd Gymnasieskolan visar ett negativt resultat på 2 477 tkr. Underskottet kan härledas till kostnader för markberedning och installationer av ersättningspaviljong för E-huset som under 2014 blev utdömt och togs ur bruk. I samband med Framtidens skola då årskurs 7-9 flyttade till Brinellområdet har extrapersonal på vaktmästeriet och en lokalsamordnare varit nödvändig för att samordna alla ombyggnationer och flyttningar som skett under året. Total kostnad för ovan redovisade händelser är 2 900 tkr. Trenden med ökat intresse för att studera på Brinellgymnasiet håller i sig, 242 elever från annan kommun studerar på Brinellgymnasiet jämfört med 204 elever från Nässjö kommun som studerar hos annan huvudman. Det ger ett positivt resultat för interkommunal ersättning på 1 400 tkr. Gymnasieingenjörsutbildningen T4 fördubblade sitt elevantal och finansieras nu helt av statsbidrag. Under hösten övergick byggprogrammet till Lärlingsutbildning, vilket ger ett statsbidrag till skolan. Verksamheterna skapade ett litet plusresultat på pedagogiska löner. Läromedelsbudgeten lämnade ett negativt resultat på 1 300 tkr. Kostnader för telefoni har ökat efter övertagandet av Höglandets IT. Kostnaden för gymnasiearbetet har också ökat för de yrkesförberedande programmen då praktiska moment ska utföras. Gymnasiesärskolan gav ett positivt resultat på 360 tkr. Antalet tjänster har minskat på både pedagogisk personal och elevassistenter då elevantalet sjunkit. Samtidigt har kostnaden för interkommunal ersättning ökat. Uppdrag AF järnväg och Yrkeshögskolan signalteknik står tillsammans för ett underskott på 1 000 tkr. Arbetsförmedlingen har inte hänvisat tillräckligt med elever för att täcka kostnaderna för utbildningen. Höstterminen 2014 startades YH-utbildningen i signalteknik på uppdrag av Nässjö Lärcenter, och även här saknas elevunderlag för att bära utbildningens kostnader. Barn- och utbildningsnämnd I Verksamhetsberättelser Brinellgymnasiet Verksamhetsberättelser MÅLUPPFYLELSE Ekonomi Förvaltningens verksamhet har under 2014 bedrivits inom tilldelad ram, vilket uppfyller målet för god ekonomisk hushållning. Sett till SKL:s Öppna Jämförelser ligger standardkostnaden för grundskolans verksamhet -7 procent i förhållande till rikssnittet. Medborgare ”Ökat lärande, mötesplatser och likvärdighet” är tre viktiga värden som präglar arbetet inom förvaltningen. Under året har en utökning skett av antalet karriärtjänster och idag har vi 21 utvecklingslärare som arbetar med olika utvecklingsprojekt och 18 förstelärare som har ett pedagogiskt uppdrag på den egna skolan. Tillsammans med Högskolan i Jönköping har lärarna genomgått en poängutbildning för att deras arbete ute i verksamheterna mer och mer ska vara kopplat till forskning och beprövad erfarenhet. Högskolan har också genomfört utbildning för all personal inom förskolan kring nya arbetssätt. Barn- och elevantalet i våra verksamheter har ökat jämfört med 2013. Antalet inskrivna barn i förskolan har ökat med ett årssnitt på 25 barn. Grundskolans elevökning ligger vid samma avstämningstillfällen på en ökning med 50 elever. För gymnasiet är det en ökning med ett tiotal elever vid mätningen 15 oktober. Ökningen av antalet barn och elever är direkt kopplat till behov av ökade resurser. Flera av barnen och eleverna genererar stora utmaningar för personalen att kunna ge dem rätt stöd i deras kunskapsutveckling. Antalet olika modersmål som är representerade inom verksamheten är i dagsläget 58 olika officiella språk. Idag är det 25 procent av eleverna i grundskolan som har ett annat modersmål. På Brinellgymnasiet har 22 procent av eleverna ett annat modersmål. Under höstterminen har några av utvecklingslärarna tagit fram ett utbildningsförslag kring nyanländas lärande som alla lärare ska få genomgå. Elever i åk 2, 5 och 8 uppger att de upplever skolan som trygg. Deras vårdnadshavare i förskola, grundskola och fritidshem instämmer i detta och uppger att verksamheten för deras barn känns trygg och att barnen trivs. Arbetet med ökat fokus på måluppfyllelse har bland annat inneburit ett ökat medvetande kring hur min skolas resultat är i förhållande till andra skolor i kommunen samt länet och riket. Vid läsårsstarten genomfördes gemensamma träffar där resultaten presenterades samt att alla lärare i workshops fick tillfälle att ta del av kollegors erfarenheter. Elevernas slutbetyg i åk 9 på kommunnivå visar dock en försämring jämfört med läsåret innan. Det är dock skill- I Barn- och utbildningsnämnd nader mellan skolorna, där framförallt eleverna på Rosenholmsskolan har nått mycket goda resultat. Rätt organiserad studiehandledning har varit en klart bidragande orsak till deras goda resultat. Även Centralskolan har lyckats behålla en god resultatutveckling och deras arbete med flexibelt stöd och tydlig individkoll har bidragit till detta. Nationella ämnesprov i åk 3 visar i jämförelser med rikets sammanvägda resultat att vi har ett bättre värde i fyra av sju delprov inom matematik, men tyvärr lägre värden i alla delproven i svenska. Proven är svåra att jämföra från år till år, men en enkel sammanvägning visar ett klart bättre resultat i matematik och ett något lite förbättrat resultat i svenska jämfört med tidigare år. Nationella ämnesprov i åk 6 visar på ett lägre resultat i provbetygen i svenska, matematik och engelska jämfört med tidigare år. Nationella ämnesprov i åk 9 i svenska har gett 100 procent i måluppfyllelse. Även i engelska är resultatet bättre än tidigare år och måluppfyllelsen är nästan 97 procent. I matematik är resultatet för 2014 lägre än tidigare år. Vi har genomfört flera enkäter bland våra elever och där framförallt stimulans, utmaning samt delaktighet och inflytande är i fokus. Årets mätningar visar på ett högt deltagande i grundskolan. Utmaningarna för oss är att öka inflytandet och delaktigheten i undervisningen. Detta blir nästa års stora utmaning. Även om vi inte når uppsatt mål kring elevernas upplevelse av studiero så visar fler mätningar på ett bättre resultat än tidigare år. Grundsärskolan visar på god måluppfyllelse och ytterligare arbete pågår för att kvalitetsäkra undervisningen. Även inom gymnasiesärskolan pågår arbete kring att utveckla undervisningen. Brinellgymnasiet redovisar en god måluppfyllelse för läsåret 2013/2014. Betygspoängen är fortfarande hög. Medarbetare Det medvetna arbetet kring vår personals behörigheter har fortsatt under 2014. En större genomlysning kring inlämnade legitimationer har genomförts. Tyvärr har inte alla lärare fått sin legitimation på grund av att Skolverket är försenat i sin ärendehantering. Några ämnen har mycket god behörighet medan det i andra fattas behöriga lärare. I en del fall är det en svårighet att kunna organisera full undervisning inom lärares behörighet på respektive enhet. En del lärare måste i framtiden arbeta under flera rektorer och på flera enheter. Verksamhet/utveckling Betygsvärden från tidigare läsår som ligger till grund för Öppna jämförelsers ranking visade på ett mycket bra resultat. 2014 års sammanvägda resultat är en förbättring med 89 placeringar. Även Lärarförbundets ranking visar på ett klart förbättrat verksamhetsresultat. Under året har genomförandet av Framtidens skola fortsatt. Huvudmannen har en skyldighet att skapa förutsättningar för ett likvärdigt arbete och detta har varit fokus under året. Bland annat har en uppföljning genomförts. Uppföljningsrapporten redovisades för barn- och utbildningsnämnden under december månad. Förvaltningens IT-satsningar fortsätter. Satsningar har gjorts på läsplattor i undervisningen och ytterligare projekt kring läsutveckling med läsplattor har startat upp med gott resultat. Det saknas fortfarande datorer inom förskola och skola för att vi ska nå målen, men under 2014 har kostnadsbilden till HIT tydliggjorts, vilket innebär att vi hoppas kunna förändra vårt tjänstebehov och förändra utifrån de stora utmaningar vi står inför. Målsättningen är att utöka antalet lärverktyg till eleverna i och med att fler alternativa IT-verktyg kommer ut på marknaden som mycket väl passar in i verksamheten. Uppbyggnaden av en lärplattform och förbättrade möjligheter för pedagoger i grundskolan att följa elevernas arbete och måluppfyllelse fortsätter under 2015. Arbetet med måluppfyllelsen för indikatorer i perspektivet Hållbar utveckling är i en del fall kopplat till andra förvaltningar och samarbetsorganisationer. Det kan vara olika sorters mätningar som genomförts och som vi inte fått svar på ännu, alternativt har vi fått ett svar men som inte är från 2014 på grund av sammanställningsarbeten. Barn- och utbildningsnämnd I Verksamhetsberättelser För fritidshemmen finns en god behörighetsnivå och inom förskolans verksamhet pågår ett fortsatt aktivt arbete med att öka antalet förskollärare i barngrupperna. Vid nya rekryteringar har vi fått flera sökande med rätt behörighet. Trots detta har behörigheten gått tillbaka, vilket inte är tillfredsställande utifrån de mål som antagits. All personal inom förskolan har eller genomgår en kompetensutveckling som leds av Högskolan i Jönköping. Verksamhetsberättelser HÄNDELSER UNDER ÅRET Vi lägger ett innehållsrikt 2014 bakom oss och konstaterar att mycket har hänt och arbetet har satt många positiva avtryck i vår verksamhet. Framtidens skola 1-19 år Framtidens skola 1-19 år med alla dess olika projekt har gått framåt. Åkers nya storförskola invigdes i december. Det är en förskola som redan har rönt stort intresse från andra kommuner både när det gäller det pedagogiska innehållet och byggnadstekniska tankegångar. En uppföljning av projektet är genomförd. Förskola Antalet barn i förskolan har ökat och flera ”akutavdelningar” har öppnats. Vidare är några av de avdelningar som var planerade att läggas ner kvar i vår verksamhet för att täcka det platsbehov som uppkommit. Planeringen av att flytta förskolebarn i Hultetområdet och Annebergsområdet har påbörjats. Fritidshem Under året har särskilda satsningar på att fler 10-12 åringar ska delta i fritidsverksamhet fortsatt och utökats. Antalet inskrivna elever i åldern 10-12 år har ökat under året. Mottagning av nyanlända I Bodafors har det under hösten startats upp en mottagningsverksamhet för nyanlända. Grundskola Centralskolan har avvecklats och en ny 7-9 skola, Brinells högstadium, har tagits i bruk. Både elever och personal är mycket nöjda med sin nya arbetsplats. Gymnasieskola Brinellgymnasiet har fått behålla fler elever på skolan än planerat. Tyvärr har byggnaden uppvisat stora brister när det gäller fukt och detta påverkar skolans lokalutnyttjande. Förändringar i Träcentrums lokaler kommer på sikt att skapa mycket fina och attraktiva lokaler och när fönsterbyte med mera är avklarat kommer även elever och personal på Brinellgymnasiet ha tillgång bra och ändamålsenliga lokaler. I Barn- och utbildningsnämnd Elevhälsan En central Elevhälsoplan har arbetats fram som ska vara ett stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i deras arbete att stödja elever i behov av stöd. Pedagogiskt arbete Mycket glädjande är att kommunens placering i Öppna jämförelser och Lärarförbundets rankinglista har förbättrats väsentligt jämfört med tidigare år. Eftersom grunden för ranking är resultat från tidigare år befaras ett lägre utfall 2015. Arbetet i förvaltningen är fokuserat på ökad måluppfyllelse. Flera insatser har gjorts för att fler elever ska klara målen. Det systematiska kvalitetsarbetet med betoning på det utmanande ledarskapet har fortsatt under året. Tillsammans med SKL pågår ett matematikprojekt kring styrning och ledning. Här samarbetar kommunpolitiker, förvaltningspersonal, rektorer och lärare kring hur resultat, stöd till elever, lärarsamarbete, systematiskt kvalitetsarbete samt förväntningar ska kunna kanaliseras ut till alla medarbetare. Ett kommunövergripande nätverksarbete ingår i projektet Matematiklyftet genomförs för andra året. Mer än hälften av matematiklärarna har deltagit eller deltar i satsningen. Utvärderingen visar på att det kollegiala lärandet är en mycket bra form för kompetensutveckling och alla upplever satsning som mycket givande. Idag är det 39 lärare som har tjänst som utvecklingslärare eller förstelärare i vår verksamhet. Alla tjänster har ett uppdrag som är tidssatt med tydliga målformuleringar. För att följa utvecklingen och se att vi arbetar utifrån ett vetenskapligt perspektiv har vi köpt in en så kallad ”följeforskning” av Linnéuniversitet. Läslyftet genomför en utprövningsomgång innan man hösten 2015 kör igång i full verksamhet. Rosenholmsskolans pedagoger deltar i utprövningsomgången under året. Naturvetenskap- och teknikutvecklingen pågår ytterligare något år både inom förskola och grundskola. Under ledning av vår IT-pedagog har flera olika projekt med läsplattor startas upp. Det är projekt kring läsinlärning i tidiga årskurser, att använda läsplattor i undervisningen i åk 4-6 eller i åk 7-9. Alla elever som har ett diagnosticerat stödbehov har utrustats med en läsplatta. Verksamhetsmått Bokslut 14 Bokslut 13 Bokslut 12 Kostnad per förskoleplats, exkl lokalkostnad 117 000 109 800 105 574 Kostnad per förskoleplats, inkl lokalkostnad 135 400 125 000 123 600 Kostnad per grundskoleplats, exkl lokalkostnad 71 900 66 300 63 300 Kostnad per grundskoleplats, inkl lokalkostnad 85 100 79 500 77 940 Kostnad per gymnasieelev, exkl lokalkostnad 86 500 78 400 73 800 Kostnad per gymnasieelev, inkl lokalkostnad 105 700 102 100 95 600 UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014 Nämnden får i uppdrag att: • genomföra planerade aktiviteter i nämndpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. Kommentar: Arbetet med de planerade aktiviteterna pågår enligt plan och slutförda aktiviteter redovisas löpande till barn- och utbildningsnämnden. I delårsrapport och årsbokslut redovisas utfallet av arbetet. Status: Avslutad • genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. Kommentar: Förvaltningen arbetar övergripande för att öka medvetenheten om hållbar utveckling. Alla rektorer och förskolechefer har genomgått en utbildning i hållbar utveckling. Utbildningen hölls av lektor Ellen Almers från Högskolan i Jönköping. Tillsammans med övriga höglandskommuner och landstinget har en länsstrategi för Jämlik Hälsa arbetats fram. Utbildning i suicidprevention har genomförts. För att minska barns exponering av skadliga produkter ställs höga krav vid upphandling av produkter. Status: Avslutad • bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet. Kommentar: Bevakning av möjligheter till statsbidrag görs kontinuerligt. Under året har förvaltningen sökt bidrag till förste-/utvecklingslärare, statsbidrag till matematik- och läslyftet, ökad satsning inom elevhälsan, ferieskola, läxhjälp, lärarlyftet II, barnomsorg på obekväm arbetstid, maxtaxa och kvalitetsstärkning inom förskolan. Dessutom eftersöks bidrag från Migrationsverket löpande under året. • fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast 28 februari 2014. Kommentar: Barn- och utbildningsnämndens fastställda internbudget lämnades till kommunledningskontorets ekonomiavdelning samt fördes in i ekonomisystemet inom satt slutdatum. Status: Avslutad • fullfölja och verkställa arbetet med Framtidens skola. Kommentar: Arbetet med att genomföra alla olika både mindre och större projekt fortlöper enligt planeringen. Några av projekten börjar närma sig ett avslutat medan andra projekt kommer in i mer intensiv utvecklingsperiod. En tredjedel av projekttiden är nu avverkad varvid en uppföljning är genomförd under oktober och november. Slutsats av uppföljning är: –– Av kommunfullmäktiges beslutade uppdrag kan vi konstatera att Framtidens skola 1-19 år genomförs enligt planering. –– Vi bedömer att det stödjande arbete som pågår för att kunna målen på sikt ska fortsätta enligt planeringen. –– Det finns i nuläget ingen anledning att ändra på några av förutsättningarna däremot att utveckla en del av dem så att målen nås. –– Uppföljningen presenterades för barn- och utbildningsnämnden vid deras decembermöte. Status: Avslutad Status: Avslutad Barn- och utbildningsnämnd I Verksamhetsberättelser NYCKELTAL Verksamhetsberättelser FRAMTIDEN Framtidens skola 1-19 år med dess kärnvärden ”Ökat lärande – Mötesplatser - Likvärdighet” fortsätter enligt planeringen. Förskolans utbyggnad fortsätter och Ingsbergsområdets nya storförskola blir inflyttningsklar under 2015. Beslutade förändringar i elevområden genomförs enligt planering. Ett utvecklat inflytande bidrar till att elevernas lust att lära kan öka. Ett annat viktigt arbetsområde är klassrumsklimatet. Goda relationer mellan elev och lärare samt mellan elever bidrar till ökad studiero som hjälper elever att fokusera på kunskapsinhämtande. Arbetet med att skapa likvärdighet i förutsättningar och resurser till våra enheter fortsätter. Rektors pedagogiska ledning är i ständigt fokus och utvecklade möjligheter har skapats genom att antalet förstelärare som kopplats till respektive rektor har utökats. Även antalet utvecklingslärare som arbetar övergripande i kommunen med olika utvecklingsprojekt har utökats. Utvecklingsområdena är kopplade till de bristområden som Skolinspektionen påpekade i sin granskning. Både inom förskolan och fritidshemsverksamheten finns idag utvecklingslärare. Flexibla organisatoriska lösningar bidrar till att ge stöd till alla elever. Ökad flexibilitet samt en tydlig koll på varje enskild elevs kunskapsutveckling är varje skolas uppdrag. Vidare kommer ökade behörighetskrav att kräva flexibla lösningar och att lärare arbetar på flera skolenheter. Ett ökat barn- och elevantal ställer stora krav på hur vi fördelar våra resurser likvärdigt. Vårt resursfördelningssystem kommer att revideras för att ännu mer riktas till de elever som är i behov av stöd. Antalet elever med annat modersmål har ökat de senaste åren och för att stödja rektorer och lärare i deras arbete har ”Enheten för flerspråkighet” tydliggjorts i organisationen. Enheten och dess personal ska arbeta stödjande ut mot alla förskolor och skolor och ha funktionen likt ”en spindel i nätet”. Idag är det 25 procent av eleverna i grundskolan och över 22 procent av gymnasieeleverna som talar annat modersmål. Totalt är 58 olika språk representerade i vår verksamhet. Allt detta ställer stora krav på organisation och samordning. Nyanländas lärande är ett område som kommer vara föremål för olika kompetenssatsningar kommande år. Fyra av våra utvecklingslärare har fått i uppdrag att ta fram underlag samt genomföra en utbildningsinsats riktad till all personal. För att stärka elevernas kunskapsutveckling satsas mycket på studiehandledning och en viktig erfarenhet vi gjort är att ett nära samarbete mellan lärare och studiehandledare hjälper eleverna att lyckas med sina studier. Förvaltningens och skolornas utmaning är att organisera detta arbete samt hitta personer med rätt kompetens för uppgiften. Målet att alla elever ska lämna grundskolan med fullständiga betyg förtydligas ytterligare med bland annat en satsning på ferieskola som nu tagit form samt olika former för läxhjälp som är under utveckling på skolorna. Elevernas inflytande och delaktighet i skolarbetet behöver vi förstärka. I Barn- och utbildningsnämnd Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete behöver utvecklas ytterligare och framförallt på huvudmannanivå. Rektorers och förskolechefers pedagogiska bokslut kommer att göras via kommunens verktyg Stratsys. På huvudmannanivå måste vi skapa ett ännu tydligare analysarbete som ligger till grund för kommande satsningar. Allt detta ska ske i nära koppling till politikerna. Utbildning och samtalsdagar är planerade där politiker, förvaltningspersonal, rektorer och lärare träffas för att i dialogform samtala om resultatutfall och vilka satsningar som ska göras. Elevhälsans roll i organisationen tydliggörs ytterligare genom framtagandet av en Barn- och elevhälsoplan. Planen beskriver både det stöd som kan ges medicinskt men även det stöd som elevhälsan kan bidra med genom kuratorer, skolpsykologer och specialpedagoger. Rektor har möjlighet att ta ett samlat grepp kring dessa frågor genom arbetet i skolans Elevhälsoteam. Där ingår förutom rektor även kurator, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och förstelärare. Under året kommer Skolverkets satsning på läsförståelse, Läslyftet, påbörjas för all personal i skolan. Utbildningen kommer att pågå fram till våren 2018. Utmaningen för gymnasiet är att kunna hantera minskad budgetram på grund av en negativ demografisk elevutveckling samtidigt som attraktionskraften för Brinellgymnasiets programutbud står sig väl i konkurrensen med andra gymnasieskolor. Elevernas förstahandsval kommer bli avgörande för hur utbudet blir när höstterminen startar. Det är ur flera perspektiv oerhört viktigt att våra elever stannar kvar inom kommunen innan man söker sig vidare till andra universitet- eller högskoleutbildningar. Barn- och utbildnings- Budget 2014 Bokslut 2014 Förbrukning % Bokslut 2013 Avvikelse 2014 nämnden Totalt, tkr Personalkostnader 457 274 456 605 99,9 425 605 669 Övriga kostnader 273 139 286 377 104,8 276 410-13 238 Intäkter-84 880-100 202 118,1 -90 384 15 322 Nettokostnad 645 533 642 780 99,6 611 631 2 753 Verksamhet, tkr Nämnd, central ledning 19 525 18 742 96,0 14 834 783 Skolskjutsar 15 680 15 509 98,9 14 751 171 Förskola 1-5 år 150 513 148 707 98,8 141 650 1 806 Fritidsverksamhet 28 340 25 088 88,5 22 113 3 252 Grundskola inkl. förskoleklass 282 650 284 099 100,3 272 003-813 Brinellgymnasiet 138 101 139 942 101,8 136 025-2 477 Korttidstillsyn LSS 637 832 130,6 670-195 Kulturskola 10 087 9 861 97,8 9 585 226 Löneökningspott Nettokostnad 645 533 642 780 99,6 611 631 2 753 Investeringar 13 387 10 103 75,5 5 436 3 284 Barn- och utbildningsnämnd I Verksamhetsberättelser EKONOMIRAPPORT Verksamhetsberättelser MÅLUPPFÖLJNING PILEN BUN 2014 Medborgare Medborgare Nämndmål Indikatorer Utfall God utbildning Andel arbetslag i förskolan som utifrån BRUK uppger kriterier E för "Förskolan uppmuntrar barns förståelse och intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp och samband, naturens kretslopp och människans inverkan på miljön". 90 % Utifrån inlämnade Pedagogiska bokslut har förskolornas arbetslag arbetat med att utveckla matematiska och naturvetenskapliga begrepp på många olika sätt. Andel arbetslag i förskolan som utifrån BRUK uppger kriterier E för: "Förskolan stöder och stimulerar barns strävan att genom egen aktivitet och eget utforskande öka förståelsen av sig själva och omvärlden liksom deras tilltro till sin egen förmåga". 90 % Förskolechefernas pedagogiska bokslut beskriver arbetslagens arbete med öka barnens tilltro till sin egen förmåga. Andel elever som i åk 1 klarat lästesten "Läsettan". Målvärde 95% 81 % Ett något lägre resultat än tidigare år gällande antalet elever som klarat testen. Däremot ett högre snittresultat för dem som blev godkända. Läsettan består av 4 olika tester. Ett medelvärde av stanine-värden är framräknat för varje elev. Testen genomfördes våren 2014. Avvikelsen i det genomsnittliga meritvärdet, enligt SALSA, ska läsåret 2012/2013 vara minst 0 Kommentar Uppnått Skolverket tar endast fram SALSAvärden på skolnivå och inte på kommunnivå längre. Andel ämnen där minst 50 % av eleverna i sitt slutbetyg har ett A, B, C eller D. Målvärde 100 % 97 % Det var endast i ett ämne, Svenska som andra språk, som inte mer än 50 % av eleverna fick ett A, B, C eller D i slutbetyg. Andel arbetslag inom fritidshemmet som utifrån BRUK uppger kriterier E för: "Elevernas självkänsla är god och eleverna har lärt sig att lita till och uppskatta sin egen förmåga". 85 % Pedagogiska bokslut påvisar ett mycket gott värdegrundsarbete där man stärkt elevernas tillit till sin egen förmåga. Ökad inskrivning av 10-12åringar i fritidshemsverksamhet 25 % Under 2014 har en ökning av antalet inskrivna 10-12-åringar skett jämfört med 2013. Två mätningar har genomförts, i mars och oktober, och båda visar på fler inskrivna 10-12-åringar i fritidsverksamheten. Målet uppnått I Barn- och utbildningsnämnd Målet delvis uppnått Målet ej uppnått Indikatorer Medborgare Andel elever som antas vid Brinellgymnasiets högskoleförberedande eller yrkesförbereIndikatorer dande program enligt sitt Andel elever som antas vid förstahandsval. Målvärde 90 % Brinellgymnasiets högskoleförberedande eller yrkesförberedande program enligt sitt förstahandsval. Målvärde 90 % Nämndmål Stimulans i utbildningen elevernas upplevelse. Målvärde 75 % Utfall 87 % Utfall 87 % 73 % Kommentar Totalt blev 379 elever antagna varav 328 elever på sitt förstaval. Av de som sökt ett nationellt proKommentar gram har nästan alla kommit in på Totalt blevval. 379 elever antagna varav sitt första 328 elever på sitt förstaval. Av de som sökt ett nationellt program har nästan alla kommit in på sitt första val. Hög svarsfrekvens bland elever i årets undersökning. I jämförelse med föregående år är det ganska likvärdigt resultat för åk Stimulans i utbildningen 73 % Högmen svarsfrekvens elever i 72-6 ett bättre bland resultat för åk elevernas upplevelse. Målvärde årets undersökning. 9. Jämfört med föregående år är det 75 % I jämförelse med föregående år men är sammanvägda resultatet bättre det ganska likvärdigt resultat för åk vi når tyvärr inte fram till målvärdet. 2-6 men ett bättre resultat för åk 7Frågeställningarna var: 9. Jämfört med föregående år är det -sammanvägda Skolarbetet är intressant. resultatet bättre men -viSkolarbetet är roligt. når tyvärr inte fram till målvärdet. - Skolarbetet gör mig så nyfiken att Frågeställningarna jag får lust att lära var: mig mer. - Skolarbetet är intressant. Utmaningar i utbildningen 82 % Åk 1-6 visar på något bättre - Skolarbetet ärett roligt. elevernas upplevelse. Målvärde resultat jämfört året me- Skolarbetet görmed migförra så nyfiken att 82 % dan resultatet för åk visar på ett jag får lust att lära mig7-9 mer. lägre resultat. Sammanvägt får vi ett Utmaningar i utbildningen 82 % Åk 1-6 visar på ettjämfört något bättre likvärdigt resultat med och elevernas upplevelse. Målvärde resultat jämfört med förra året meföregående år. 82 % dan resultatet för åk 7-9 visar på ett Frågeställningarna var: lägre resultat. Sammanvägt får vi ett -likvärdigt Jag kan fåresultat svårarejämfört uppgifter omoch jag med vill. föregående år. - I min skola finns det extrauppgifter Frågeställningarna för de som hinner var: och vill ha det. - Jag kan få svårare uppgifter om jag Delaktighet och inflytande i 48 % Ett vill. lägre resultat jämfört med 2013 utbildningen. Målvärde 82 % - I min skola finns det Frågeställningarna har extrauppgifter endast riktats för de som hinner och vill ha det. mot åk 7-9. -Ett Pålägre lektionerna vi elever med och Delaktighet och inflytande i 48 % resultatärjämfört med 2013 bestämmer hur vi ska arbeta med utbildningen. Målvärde 82 % Frågeställningarna olika skoluppgifter.har endast riktats mot åk 7-9. är vi elever med och - I min skola -påverkar På lektionerna är vi elever med och verksamheten. bestämmer hur vi ska arbeta med Grundläggande värden i under56 % Ett lägre resultat jämfört med olikanågot skoluppgifter. visningen. Målvärde 82 % 2013. - I min skola är vi elever med och påverkar verksamheten. Även dessa frågeställningar har endast besvarats elever ijämfört åk 7-9. med Grundläggande värden i under56 % Ett något lägreavresultat I min skola pratar vi om mänskliga visningen. Målvärde 82 % 2013. rättigheter. har end-Även I mindessa skolafrågeställningar pratar vi om jämställdast besvarats av elever i åk 7-9. het mellan könen. min skola skola får pratar vi om -- II min jag öva påmänskliga att göra rättigheter. etiska ställningstaganden. - I min skola pratar vi om jämställd70 % Antalet loggade händelser kopplade Ökad tillgänglighet Andel vårdnadshavare till barn het mellan könen. till vårdnadshavare föroch dialog och elever inom förskola och - I min skola får jag har öva nästan på att göra dubblats under 2014 jämfört med skola som kommunicerar via eetiska ställningstaganden. tjänst motsvarande period under år 2013. Ökad tillgänglighet Andel vårdnadshavare till barn 70 % Antalet loggade händelser kopplade och dialog och elever inom förskola och till vårdnadshavare har nästan förskola som kommunicerar via edubblats under 2014 jämfört med tjänst motsvarande period under år 2013. Barnochuppnått utbildningsnämnden, Årsredovisning 2014; 7(16) Målet Målet delvis uppnått MåletNämndernas ej uppnått verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnd I Verksamhetsberättelser Nämndmål Verksamhetsberättelser Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Nämndmål Indikatorer Andel vårdnadshavare som är nöjda med sitt barns utvecklingssamtal i förskola, skola, särskola, gymnasium och gymnasiesärskola Utfall 89 % Kommentar Resultatet är hämtat från de mätningar som genomfördes i samband med enkätundersökning våren 2014. Utfallet jämfört med tidigare år är två procentenheter lägre. Frågeställningen handlade om vårdnadshavarens kunskap om sitt barns utveckling i förskola och skola. Barn och elever är trygga och trivs i förskola, skola och fritidshem Andel elever i åk 2, 5, 8 samt åk Andel vårdnadshavare som är 2 på gymnasiet som upplever nöjda med sitt barns utveckltrygghet i skolan ingssamtal i förskola, skola, Andel vårdnadshavare i förskosärskola, gymnasium och gymlan som anser att deras barn är nasiesärskola tryggt på förskolan 94 % 89 % Andel vårdnadshavare i skolan som anser atti deras barn är åk Andel elever åk 2, 5, 8 samt i skolan som upplever 2tryggt på gymnasiet trygghet i skolan Andel vårdnadshavare till elever i fritidshem som uppgeri förskoatt Andel vårdnadshavare deras barn är tryggt på fritidslan som anser att deras barn är hemmet tryggt på förskolan 92 % 94 % Ett gott resultat. Värdet är detResultatet är hämtat från de mätsamma som tidigare år. ningar som genomfördes i samband med enkätundersökning våren 2014. Ett mycket bra värde trots enårproUtfallet jämfört med tidigare är centenhet lägre resultat två procentenheter lägre.än tidigare år samt färre som svarat på Frågeställningen handlade omenkäten vårdän 2013. nadshavarens kunskap om sitt barns utveckling i förskola och skola. Utfallet har blivit några procentenheter lägre än tidigare Ett gott resultat. Värdetår.ärAntalet detsvaranden lägre änår. 2013. samma somärtidigare Förbättrad studiero. Målvärde 90 % vårdnadshavare i skolan Andel som anser att deras barn är tryggt i skolan 71 % 92 % Andel vårdnadshavare till elever i fritidshem som uppger att deras barn är tryggt på fritidshemmet Kunskap om och tillämpning av Förbättrad studiero. Målvärde barnkonventionen ska årligen 90 % förbättras i förhållande till den nulägesbeskrivning som genomförts 2013 94 % Medborgare Barn och elever är trygga och trivs i förskola, skola och fritidshem Elever upplever en förbättrad studiero Ökat fokus på barElever upplever en nets rätt enligt barnförbättrad studiero konventionen Ökat fokus på barnets rätt enligt barnkonventionen Kunskap om och tillämpning av barnkonventionen ska årligen förbättras i förhållande till den nulägesbeskrivning som genomförts 2013 96 % 94 % 96 % Fortfarande ett gott resultat men genomförd enkät hadetrots något Ett mycket bra värde enfärre prosvaranden lägre än 2013. centenhet resultat än tidigare år samt färre som svarat på enkäten än 2013. Resultatet är en förbättring jämfört med tidigare år. Under hösten har Utfallet har blivit några procentenytterligare kring heter lägreen än kartläggning tidigare år. Antalet studiero attärgenomförts i åk 1-6. svaranden lägre än 2013. Den visar på ett bättre resultat än Fortfarande ett gott resultat men 2013. genomförd enkät hade något färre Mycket arbete pågår ute i verksamsvaranden än 2013. heterna. Uppnått 71 % En förvaltningsgemensam arbetsResultatet är en förbättring jämfört grupp har arbetat tagit fram riktlinjer med tidigare år. Under hösten har för hur barnperspektivet ska beaktas ytterligare en kartläggning kring i tjänsteskrivelser och nämndbeslut. studiero att genomförts i åk 1-6. Den visar på ett bättre resultat än 2013. Mycket arbete pågår ute i verksamheterna. Uppnått En förvaltningsgemensam arbetsgrupp har arbetat tagit fram riktlinjer för hur barnperspektivet ska beaktas i tjänsteskrivelser och nämndbeslut. Barn- och utbildningsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse Målet uppnått Målet delvis uppnått Barnoch utbildningsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse I Barn- och utbildningsnämnd 8(16) Målet ej uppnått 8(16) Nämndmål Nämndens Nämndmålolika verksamheter ska Nämndens olika bedrivas i enlighet verksamheter med upprättadska budbedrivas i enlighet get med upprättad budget Effektivt lokalutnyttjande Effektivt lokalutnyttjande Medarbetare Medarbetare Medarbetare Nämndmål Nämndmål Rätt utbildning - rätt Rätt utbildning - rätt tjänstgöring tjänstgöring Indikatorer Attraktiva arbetsAttraktiva arbetsplatser platser Kommentar Nämndens kostnader för olika Uppnått Indikatorer Utfall verksamheter inom internbudNämndens kostnader olikai Uppnått get får avvika +/- 10 för % från verksamheter inom internbudräkenskapssammanhang redoviget avvika +/- 10 % från i sadfår standardkostnad räkenskapssammanhang redoviLönekostnader för olika verkDelvis sad standardkostnad samheter (3 positioner) inom uppnått Lönekostnader för olika verkDelvis internbudgeten ska inte avvika samheter (3 positioner) inom uppnått mer än +/-10 % internbudgeten ska inte avvika mer änlokalyta +/-10 % för förvaltningens Total Uppnått verksamhet ska minska med 20 Total lokalyta för förvaltningens Uppnått % till utgången av 2018, vilket verksamhet ska minska med 20 en genomsnittlig minsk%innebär till utgången av 2018, vilket ning med per år under periinnebär en 4% genomsnittlig minskoden 2014-2018 ning med 4% per år under perioden 2014-2018 Avvikelsen i förhållande till standardKommentar kostnader blev -7 % enligt "Öppna Avvikelsen i förhållande jämförelser 2014". till standardkostnader blev -7 % enligt "Öppna jämförelser 2014". Indikatorer Indikatorer Pedagogisk högskoleexamen Pedagogisk högskoleexamen Utfall Utfall Delvis Delvis uppnått uppnått Kommentar Kommentar Från med 2014 mäter vi andel behöFrånriga med 2014 mäter vi andel behöoch legitimerade lärare. rigaBehöriga och legitimerade lärare.inom förskoförskollärare Behöriga förskollärare lan uppgår till 61 %.inom förskolan Behöriga uppgår tillförskollärare 61 %. inom förskoBehöriga inom förskoleklassförskollärare uppgår till 96%. leklass uppgårlärare till 96%. Behöriga att undervisa inom Behöriga lärare iatt inom sina ämnen åk undervisa 1-6 uppgår till 91 %. sinaBehöriga ämnen i åk 1-6 uppgår till 91 %. lärare att undervisa inom Behöriga lärare att undervisa inom sina ämnen i åk 7-9 uppgår till 76 %. sina ämnen i åk 7-9 uppgår till 76 %. Behöriga lärare att undervisa inom Behöriga lärare att undervisa inom sina ämnen i gymnasieskolan (ej sina ämnen i gymnasieskolan (ej yrkeslärare) uppgår till%.76 %. yrkeslärare) uppgår till 76 8181 % % 81av% antalet av antalet tillsvidare anställda 81 % tillsvidare anställda lärare har lämnat in sin lärarlegitilärare har lämnat in sin lärarlegitimation till förvaltningen. mation till förvaltningen. Andel förskollärare Andel förskollärare 88%.88%. Andel lärare grundskola tidigare Andel lärare grundskola tidigare år år 83%. 83%. Andel lärare grundskola senare Andel lärare grundskola senare år år 71%. 71%. Andel lärare praktisk/estetiska Andel lärare praktisk/estetiska äm- ämnennen 73%. 73%. Andel lärare gymn., allmänna ämnen Andel lärare gymn., allmänna ämnen 70 %. 70 %. 100100 % % Enligt rektorer och och förskolechefer Enligt rektorer förskolechefer harhar medarbetarkontrakt upprättats medarbetarkontrakt upprättats medmed alla alla medarbetare. medarbetare. 4,7 % Sjukfrånvaron uppgick Statistik kan för tas 2014 ut först i slutet av till januari 4,7%. 2015. Årets mätning visarvisar ett resultat som som Årets mätning ett resultat är lika med resultatet vid 2012 års är lika med resultatet vid 2012 års mätning. mätning. Andeltillsvidare tillsvidareanställda anställdalärare lärare Andel som har lärarlegitimation. Målsom har lärarlegitimation. Målvärde 97 % värde 97 % Tydliga ansvarskonTydliga ansvarskontrakt för trakt för varje varje medmedarbetare arbetare Utfall Andel Andelmedarbetare medarbetaresom somvidvid årets slut har ett medarbetarårets slut har ett medarbetarkontrakt kontrakt Sjukfrånvaron Sjukfrånvaronska skavara varamindre mindre än 4,5 %. Målvärde 4,5 än 4,5 %. Målvärde 4,5% % Medarbetarindex. Medarbetarindex.Målvärde Målvärde 66 66%% 6060 % % Elevassistenter inom förskola och grundskola har större avvikelse än Elevassistenter inom förskola och +/-10 % i lönekostnader. grundskola har större avvikelse än +/-10 % i lönekostnader. Under hösten genomfördes en uppföljning av "Framtidens 1-19 år" Under hösten genomfördesskola en uppoch förvaltningens lokalyta följning av "Framtidens totala skola 1-19 år" har med 4 totala % under året. har ochminskat förvaltningens lokalyta minskat med 4 % under året. Årets resultat blev ett par procentenheter lägre än 2012 års mätning. Barn- och utbildningsnämnd9(16) I Barn- och utbildningsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse Målet uppnått Ledarskapsindex. Målvärde 69 % 60 % Målet delvis uppnått Målet ej uppnått Barn- och utbildningsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 9(16) Verksamhetsberättelser Ekonomi Ekonomi Definition av färg för måluppfyllelse Uppnått Verksamhetsberättelser Delvis uppnått Ej uppnått Nämndmål Medarbetare Nämndmål Nämndmål Koncernmål Indikatorer Indikatorer Ledarskapsindex. Målvärde 69 % IndikatorerIndikatorer Ledarskapsindex. Målvärde 69 % Utfall Utfall 60 % Utfall 60 % Varierat näringsliv Minst 15 tjänsteföretag etableras under 2013. Attityden till att arbeta i Nässjö 45 % Kommun. Målvärde 60 % Breddad kompetensförsörjning Minst två beviljade Attityden till att arbeta i Nässjö eftergymn45 % asiala utbildningsprogram Kommun. Målvärde 60 % lokaliserade i Nässjö kommun under 2013. Kommentar Kommentar Årets resultat blev ett par procenKommentar tenheter lägre blev än 2012 års procenmätning. Kommentar Årets resultat ett par tenheter lägre än 2012 årshar mätning. 11 nya tjänsteföretag etablerats under Värdet beskriver hur 2013. många medarbetare som är engagerade och reUnder 2013 har eftergymnVärdet beskriver hur två många medarkommenderar Nässjö kommun som asiala beviljatsoch på rebetare somprogram är engagerade arbetsgivare. Utfallet är något bättre Nässjö Lärcenter. kommenderar Nässjö kommun som än tidigare. Utfallet är något bättre arbetsgivare. än tidigare. Det finns ett antal faktorer som är särskilt viktiga och strategiska för att utveckla ett attraktivt och hållbart samVerksamhet/utveckling Andeli arbetet vårdnadshavare är fall insatser 89 % från fleraResultatet är hämtat från från de mäthälle. För att nå framgång behövs som i många håll, det vill säga både den komnöjda med sitt barns utvecklningar som genomfördes i samband Verksamhet/utveckling Verksamhet ochoch utveckling munala organisationen från aktörer i övriga samhället. Under 2013 har fokuset på medborgardialog varit Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar ingssamtal i förskola, skola, med enkätundersökning våren 2014. stort. Nya metoder försärskola, medborgardialog har utvecklats för att medborgarnas åsikter i större utsträckning gymnasium och gymUtfallet jämfört med tidigare år är ska bli Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Nässjö är en framNässjö kommuns placering i Uppnått Kommunens sammanvägda resultat kända och kunna tas tillvara i all planering. nasiesärskola två procentenheter lägre. gångsrikärskolkomSKL:s "Öppna jämförelser" ska gav placering sammanvägda 145 i rankinglistan Nässjö framNässjö kommuns placering i i denUppnått Kommunens resultat Frågeställningen handlade omrepresentanter vårdArbetet en med stadskärnans utveckling har bedrivits etablerade samverkansoganisationen med mun förbättras med minst 50 placevilket är en fantastisk förbättring gångsrik skolkomSKL:s "Öppna jämförelser" ska gav placeringkunskap 145 i rankinglistan nadshavarens om sitt barns från kommunen, handeln stadens fastighetsägare. Behovet av att utveckla denplaceringar fysiska miljön som utburingaroch jämfört tidigare år med såväl hela jämfört med utveckling i 89 förskola ochförbättring skola. mun förbättras medmed minst 50 placevilket är en fantastisk det av handel och andra aktiviteter/evenemang är stort. Det var därför stortidigare glädje år. och folkfest när nya Rådhusgaringar jämförti med tidigare åråk med hela 89 placeringar jämfört med Barninvigdes och elever är Andel åk 2, viktig 5, 8 samt % gott resultat. Värdet är det- i samartan sommaren 2013.elever En annan händelse var94tillkomsten avEtt digitala informationsskyltar tidigare år. Andelen "grönt" i del olika 95 % Fem av nio huvudområdens värden tryggamed och Trafikverket. trivs i 2 Dessa på gymnasiet som upplever kom upp lagom innan julhandeln samma som och tidigare bete informationspelare ger år. stadens invånare, delområdena i SKL:s "Öppna är gröna och några visar på toppreförskola, skola och trygghet i skolan "grönt" i del olika Fem av vilket nio huvudområdens värden besökare, tågresenärerAndelen och andra, en gymnasiet. bättre möjlighet att ta 95 del%av stadens utbud, stärker stadens attraktivijämförelser" för sultat i relation till riket. Övriga fritidshem delområdena i SKL:s "Öppna är gröna och några visar på toppretet. Andel vårdnadshavare i försko96 % Ett mycket bra värde trots en proMålvärde 100för % områden i Öppna är jämförelser" sultat i relation till jämförelser riket. lan som anser attgymnasiet. deras barn är centenhet lägre resultat än Övriga tidigare gulmarkerade. I Malmbäck har processen med att ta fram ett utvecklingsprogram inletts under 2013, medan man i Forserum Målvärde % i Öppna jämförelser är tryggt på 100 förskolan årområden samt färre som svarat på enkäten och Bodafors gjort fortsatt viktigasom satsningar somtillav invånarna respektive orters utveckling. Ökad måluppfyllelse Antal lärare har tillgång 98 % ansetts angelägna Tillgången egen dator baseras på ängulmarkerade. 2013. förtill genom att eleverna egen dator tillgång till egen "katederdator" eller Bostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor för året dåhardet efter mångapåår Ökad måluppfyllelse Antal som har tillgång tillen kommun. 98%% 2013 blevUtfallet Tillgången tilläntligen, egen dator baseras Andellärare vårdnadshavare i skolan 92 blivit några procentenutvecklar lärande egen dator personlig dator. genom attsitt eleverna tillgång tillFöretaget egen "katederdator" eller AB utan nya lägenheter, påbörjades byggnation Nässjö. Hökerum som anser att deras barnavärnya flerfamiljshus i centrala heter lägre än tidigare år. Antalet Bygg med hjälpsitt av olika utvecklar lärandeför nyproducerade personlig tryggt datorer i skolan per svaranden är lägre har änvar 2013. fann att intresset bostadsrätter stadssida idator. Nässjö mycket Andel avdelning på Gambrinustomtens 100 % Alla avdelningar tillgång till stort en och lärverktyg med hjälp avdärför olika att påbörja inom eller två datorer. beslutade processen, somtillska resultera i100 tre%% nya punkthus. Första inflyttning sker men hösten Andelförskola vårdnadshavare elever 94 Fortfarande ett gott Andel datorer per avdelning Alla avdelningar harresultat tillgång till en 2014. lärverktyg Inom Folkets Park-området i Nässjö genomfördes en markanvisning med målet att skapa en blandad bebyggelse i fritidshem genomförd enkät hade något inom förskola eller två datorer. Antal eleversom per uppger dator i att grund5 Tillgången är 1 dator på varfärre 5:e elev i och utveckla attraktivaskolan boenden för många olika behov och målgrupper. deras barn är tryggt på fritidssvaranden än 2013. åk 1-6. Målvärde 1 dator/ åk 1-6. Antal elever per dator i grund5 Tillgången är 1 dator på var 5:e elev i 3hemmet elever Nässjö kommun har ett strategiskt läge för järnvägen, skolan åk 1-6. Målvärde 1 dator/ med tätorten Nässjöåksom 1-6.en viktig knutpunkt på stambaEleveroch upplever en Förbättrad studiero. Målvärde 71 % Resultatet jämfört nan, för landsvägen, när det gäller inte minst öst-västliga förbindelser. Detta ärären 3Antal elever elever per dator i grund5 Tillgången ärenviktig 1förbättring datorframgångsfaktor på var 5:e elev i för förbättrad studiero 90 % med tidigare år. Under hösten har kommunen och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara och vidareutvecklas på bästa sätt. Sex järnvägslinskolanelever i åk 7-9. åk 7-9. Antal perMålvärde dator i grund5 Tillgången ärkartläggning 1 dator på kring var 5:e elev i ytterligare en jer strålar samman i Nässjö stambanan, vilket ger goda förutsättningar för såväl person- som godstrafik. 1dator/inklusive skolan i 2åkelever 7-9. Målvärde åk 7-9. att genomförts i åk 1-6. studiero Under året har speciella satsningar gjorts genom ett aktivt deltagande i ett antal nätverk och i processen med en 1dator/ 2 elever Den visar på bättrepåresultat än Antal datorer per elev i grund1 Andelen är ett 1 dator 2-3 elever. ny nationell och regional plan för infrastruktursatsningar åren 2014-2025.2013. Den satsning som bedömts som allra särskolan. Målvärde Antal datorer i grund-av Jönköpingsbanan, 1 Andelen är 1 dator på 2-3 elever. viktigast är en kapacitetsökning ochper enelev utveckling varför insatser i strävan Mycketsärskilda arbete pågår ute igjorts verksam1 dator/ 2 Målvärde elever särskolan. heterna. 1Andel dator/ 2 elever datorer per elev i gymna1 Alla elever i gymnasiet och gymnasieÖkat fokus på barKunskap om och tillämpning av Uppnått Ensärskolan förvaltningsgemensam arbetssiet och gymnasiesärskolan har tillgång tilloch egen dator. datorer per elev i gymna1 Alla elever i gymnasiet gymnasienets rätt enligt barn- Andel barnkonventionen ska årligen grupp har arbetat tagit fram riktlinjer siet ochinteraktiva gymnasiesärskolan särskolan har tillgångklassrum tillska egen dator. Andel skrivtavlor 100 % I alla finns konventionen förbättras i förhållande till den för hurkonventionella barnperspektivet beaktas eller projektorer per klassrum i antingen en interaktivtavla eller datanulägesbeskrivning som genomi tjänsteskrivelser och nämndbeslut. Andel interaktiva skrivtavlor 100 % I alla konventionella klassrum finns grund och grundsärskolan videoprojektor. Det saknas tillgång förtsprojektorer 2013 eller per klassrum i antingen en interaktivtavla eller datatill verktyget i några grund och grundsärskolan videoprojektor. Det specialsalar. saknas tillgång till verktyget Alla förskoleavdelningar har 90 % I dagsläget hari några ca 90 specialsalar. % av avdelningtillgång till lärplattor. Målvärde arna tillgång. Avsaknaden trådlöst Alla förskoleavdelningar har 90 % I dagsläget har ca 90 % av av avdelning100 % nätverk påverkar utfallet. Utbyggnad tillgång till lärplattor. Målvärde arna tillgång. Avsaknaden av trådlöst pågår. påverkar utfallet. Utbyggnad 100 % nätverk pågår. Alla grundskolor har tillgång till trådlöst nätverk har tillgång till Alla grundskolor trådlöst nätverk 100 % 100 % På flera skolor pågår en utbyggnad av trådlöst nätverkpågår för att alla av På flera skolor en täcka utbyggnad lokaler. Två mindre skolor saknar trådlöst nätverk för att täcka alla trådlöst Två nätverk. lokaler. mindre skolor saknar trådlöst nätverk. uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått Barn2014; Nämndernasverksamhetsberättelse verksamhetsberättelse 10(16) Barn-och ochutbildningsnämnden, utbildningsnämnden, Årsredovisning ÅrsredovisningMålet 2014; Nämndernas 8(16) BarnI Barn-och ochutbildningsnämnden, utbildningsnämnd Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 10(16) Hållbar Hållbarutveckling utveckling Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Minskad energianvändning Skolornas elanvändning ska 2014 ha minskat med 6% jämfört med 2008 Delvis uppnått Tre enheter ska infört system för att visa elförbrukning i real tid 0 Nästa år kommer vi om möjligt genomföra en uppsättning av vissa mätningar på en skola med hjälp av samhällsplaneringskontoret men på enklare nivå. Fordonsparken har inte minskat i antal. Några äldre fordon har bytts ut mot ett mer miljövänligt fordon. Uppgift ej lämnad från tekniska serviceförvaltningen. BU-förvaltningen har haft en genomgång av en tänkt programvara för energimätning och energibesparing för datorer och skrivare men ej köpt tjänsten på grund av att kostnaderna för inköp och drift var för höga. Minskad klimatpåverkan Förvaltningens fordonspark ska årligen bli mindre beroende av fossila bränslen Delvis uppnått Miljösmart konsumtion Andel inköp av ekologiska livsmedel uppgår inom förvaltningen till 14 % 14 % Barn och ungdomar driver på utvecklingen för ett bättre klimat Andel förskolor och skolor som genomfört ett projekt med anknytning till Hållbar utveckling 100 % Exempel på aktiviteter har varit: källsortering, och kompostering, skräpplockardagar, projekt kring minskat matsvinn och biologisk mångfald. Rektorer och förskolechefer har genomgått en utbildning i Hållbar utveckling 100 % Under våren har en utbildning genomförts under ledning av Ellen Almners, lärare vid Högskolan i Jönköping. 16 % Intresset för politik har ökat och runt hälften av ungdomarna har svarat att de vill vara med och påverka det som händer i Nässjö. Denna siffra högre än rikssnittet. Barn och elever har en god hälsa och en aktiv fritid Andel elever som enligt LUPP tycker att deras möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen är ganska eller mycket stora ökar 2014 jämfört med 2011. Målvärde 15 % Barns exponering för skadliga kemikalier ska minska inom skolan och förskola Delvis uppnått Andel elever som i sitt hälsosamtal i åk 4 och 7 samt åk 1 på gymnasiet som trivs och är välmående i skolan. Målvärde 90 % Antal ungdomar i åk 7-9 som konsumerar alkohol har 2014 minskat jämfört med 2013 Under andra halvåret 2014 har andelen ekologiska inköp ökat för att på årsbasis uppgå till 14 %. Vid byggandet och uppstarten av ny förskola i Åker har målet beaktats och både material och inventarier ska bidra till minskad risk för skadliga kemikalier. Statistik från 2014 års hälsosamtal har inte lämnats av landstinget. Delvis uppnått I de underlag som fått ser vi att flickor på gymnasiet har en högre konsumtion. För grundskolans del har konsumtionen minskat. Barn- och utbildningsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 11(16) Barn- och utbildningsnämnd I Verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelser Hållbar utveckling Nämndmål Att förebygga barns och ungas psykiska ohälsa Indikatorer Utfall Kommentar Antal ungdomar i åk 7-9 och gymnasiet som röker ska ha minskat 2014 jämfört med 2013 Delvis uppnått Rökning bland flickor i gymnasieåldern har ökat men i övrigt har antalet rökare minskat i åk 9. Oanmäld skolfrånvaro ska minska i förhållande till läsåret 2012/2013 Uppnått Registrerad tid för ogiltig frånvaro har minskat under kalenderåret 2014 jämfört med 2013. 2 Plattformar för samverkan som är igång är Familjecentralen (BHV, Socialtjänst) och förskola 1-5 år. Ytterligare ett samarbete pågår mellan skola och socialtjänst. Antal fungerande plattformar för samverkan inom modellområdet Antalet suicider och försök till suicider ska minska med 5 % 2012-2014 i jämförelse med 2008-2011 (årsmedeltal) Säkra på- och avstigningsplaster vid kommunens skolor Skolor har säkra på- och avstigningsplaster för elever Gott förebyggande säkerhetsarbete vid förskolor och skolor Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med 5 % under perioden 2012-2014 i jämförelse med 2008-2011 Statistik lämnas av Höglandets Räddningsförbund. Under året har riktade utbildningar i suicidprevention genomförts. 100 % Uppnått Målet uppnått I Barn- och utbildningsnämnd Insatser behöver göras för att inspirera både vårdnadshavare och elever att gå eller cykla till skolan. Kostnaderna för skadegörelser på förskolor och skolor har minskat med 12 % år 2014 jämfört med 2013. Målet delvis uppnått Målet ej uppnått Verksamhetsberättel ser Barn- och utbildningsnämnd I Verksamhetsberättelser Individ- och familjeomsorgsnämnd Ordförande: Wiveka Forell Karlsson (V) • Förvaltningschef: Ulrika Gustafson • Antal tillsvidareanställda: 73 EKONOMI Individ- och familjeomsorgsnämndens nettokostnad för 2014 uppgick till 129,2 mkr, vilket är en ökning med 3,6 mkr. I förhållande till den tilldelade ramen inklusive til�läggsanslag är det ett negativt resultat med 4,7 mkr vilket motsvarar 3,8 procent av nettobudgeten. 2014 uppgick kostnaden för ekonomiskt bistånd till 41,3 mkr, vilket ligger på samma nivå som vid bokslutet 2013. Denna summa inkluderar även kostnader motsvarande 1,2 mkr för ”Glappet”. Detta innebär att kommunen inte får kostnadstäckning för det som betalas ut på grund av att arbetsförmedlingen inte klarar att ta emot så snabbt som det var tänkt och kommunen bara blir schablonmässigt ersatta. Ekonomiskt bistånd visar ett överskott totalt på 2,3 mkr. Familjeområdet gjorde ett överskridande på 4,4 mkr. Största avvikelsen är familjehemsvården där kostnaden ökade med 37 procent till 22,2 mkr, vilket var 5,5 mkr mer än vad som var budgeterats. Gällande familjehemsvården beror detta på att flera barn/ungdomar med omfattande vårdbehov har placerats med förstärkt familjehemsvård för att undvika institutionsvård. Drygt 20 ensamkommande flyktingbarn är i slutet av året placerade i familjehem eller nätverkshem. Det faktum att många av dessa barn blivit anvisade till Nässjö på grund av anknytning till person som redan bor i kommunen, har lett till att barnet blivit nätverksplacerad istället för familjehemsplacerad. Vuxenområdet gjorde totalt ett överskridande på 3,2 mkr. Kostnadsökningen beror främst på att flera personer som förvaltningen bedrivit ett långsiktigt motivationsarbete med och som i dagsläget har ett allt för omfattande vårdbehov för att beredas vård på hemmaplan, har placerats på institution. HÄNDELSER UNDER ÅRET Under 2014 har antalet aktualiseringar och inflödet av anmälningar om oro för barn som far illa ökat kraftigt och har aldrig legat på en högre nivå i Nässjö. 1 756 aktualiseringar gjordes. Av dessa var 1 309 anmälningar om oro för att barn far illa. Jämfört med det tidigare toppåret 2008 har antalet I Individ- och familjeomsorgsnämnd aktualiseringar ökat med 55 procent och antalet anmälningar med 32 procent. Vad gäller inledda utredningar är ökningen 16 procent jämfört med 2008. Det ökade inflödet som leder till att fler utredningar inleds bör ses i ljuset av att samhällets ansvar för utsatta barn tydligt har lyfts av både regering och tillsynsmyndigheter och att flera lagändringar har gjorts som tydligt skärper kraven på hur anmälningar och utredningsprocess ska hanteras samt hur samhällsvården ska bedrivas. Utvecklingen med en ökad anmälningsbenägenhet är likartad på många håll i landet och är en viktig förklaring till den negativa spiral gällande arbetsmiljö som råder inom barn- och ungdomsvården. Hög arbetsbelastning, hög personalomsättning och stora svårigheter att rekrytera personal med relevant erfarenhet ledde under hösten till flera vakanta tjänster. Socialförvaltningen har under året redan vidtagit flera åtgärder för att vända utvecklingen. Anställningsgrafen jämfört med personalbudget har höjts ytterligare, vikariat har omvandlat till fasta tjänster, pooltjänst har rekryterats och kortsiktigt förstärks verksamheten med konsulter tills full bemanning har nåtts. Under 2014 har socialförvaltningen haft ökade kostnader för familjehemsvård. Detta beror både på volymökningar och på att vårdbehovet i flera ärenden har krävt förstärkt familjehemsvård, vilket leder till att kostnaden per insats har ökat. Av utfallet på minus 5,5 mkr förklaras drygt 1,5 mkr av den förstärkta vården. Antalet ensamkommande flyktingbarn som anländer till Nässjö har ökat kraftigt under 2014. I början av året hade staten satt fördelningstalet fyra asylplatser för Nässjö kommun och i slutet av året var detta tal höjt till 14 asylplatser. Under året togs ett 40-tal ungdomar emot, utreddes och placerades på HVB eller familjehem/nätverkshem. Utifrån Migrationsverkets prognoser kan mottagandet komma att öka ytterligare under 2015. Utvecklingen skapar en svårplanerad verksamhet, både vad gäller bemanning och ekonomiska förutsättningar där det komplicerade regelverket för återsökning gör det lätt att missa vissa poster. På grund av Migrationsverkets långsamma hantering kan det dröja ända till 2016 innan kommunen får besked om kostnader som kommunen haft under 2014. Regelverket är också uppbyggt på ett sådant sätt att ingen kompensation ges för den Under hösten 2013 genomfördes en analys av kommunens arbete gällande arbetsmarknadsinsatserna. Analysen resulterade i en presentation av gap mellan nuläge och önskat läge och att sex strategiska utvecklingsområden synliggjordes. Socialförvaltningen beslutade att fortsätta utvecklingsarbetet under 2014 genom att arbeta fram handbok och strukturstöd för att nå enhetlig standard och bästa möjliga praktik. Utvecklingsarbetet, som benämns ”Från ekonomiskt bistånd till egen försörjning”, innehåller två huvudprocesser och tio delprocesser som utgör grunden i det nya arbetssättet. detta har varit att en allt för stor del av vårdbehoven inte har kunnat tillgodoses genom vård på hemmaplan, med följd att budgeten för köpt vård gått med underskott. Nationella jämförelser visar dessutom på en hög kostnad per invånare för denna verksamhet i Nässjö kommun. Individ- och familjeomsorgsnämnden och omsorgsnämnden har beslutat om en förändrad missbrukar- och beroendevård som innebär förändringar inom befintlig budgetram. Syftet är att omforma och utveckla verksamheten för att åstadkomma ett tydligt insatsutbud på hemmaplan med höjd kvalitet som skulle möjliggöra mindre externt köpt vård på HVB-hem. Missbrukar- och beroendevården redovisade stora underskott både 2013 och 2014 och den främsta anledningen till NYCKELTAL Verksamhetsmått Antal anmälningar, barn som far illa Bokslut 14 B okslut 13 Bokslut 12 1 309 847 831 395 311 302 Genomsnittlig kostnad per vårddygn HVB (barn/familj) 4 031 3 368 4 538 Kostnad per dygn i familjehem 1 236 1 061 951 Antal vårddygn i behandlingshem för vuxna, HVB 3 059 3 577 2 214 Genomsnittlig kostnad per vårddygn HVB (vuxna) 2 553 1 919 2 552 Antal utredningar, barn och familj Här syns bilder från verksamheten och platsen Järven där syenheten arbetar. Individ- och familjeomsorgsnämnd I Verksamhetsberättelser personalresurs som läggs ner på att följa upp barnen efter att placering gjorts. Verksamhetsberättelser FRAMTIDEN I arbetet med att utveckla kommunens organisation och resurser för att på ett optimalt sätt kunna hjälpa människor till egenförsörjning finns en framtagen analys om strategiskt viktiga utvecklingsområden. Analysen visar att Arbetsmarknadsenhetens resurser behöver utökas och kompletteras med ytterligare kompetenser, samt att verksamhet inom tekniska serviceförvaltningen behöver flyttas över till socialförvaltningen som därmed får ett utvidgat ansvar för arbetsmarknadsfrågorna. Kommunstyrelsen kommer att ta ställning till ett ärende med denna inriktning i februari 2015. Arbetet med att realisera beslutad organisationsförändring inom missbrukar- och beroendevården kommer att fortsätta och intensifieras under 2015 enligt framtagen tidsplan. Arbetet kommer att innebära nedläggning av vissa verksamheter och uppbyggnad av ny öppenvårdsenhet, nytt hem för vård och boende (HVB), bostadssocialt team, fördjupat samarbete med kommunens fastighetsägare och framtagande av strategi för att generellt höja kompetensnivån inom denna organisationsdel. Målet med förändringarna är att fler människor ska kunna erbjudas stöd och behandling av god kvalitet på hemmaplan inom den befintliga budgetramen. Utifrån de växande kostnaderna inom familjehemsvården och svårigheterna med att få full kostnadstäckning för placeringar av ensamkommande flyktingbarn behöver socialförvaltningen göra en mer djupgående översyn av läget för att säkerställa att vi använder oss av rätt insatsformer. Detta är viktigt, både för den enskildes rättssäkerhet och för att de ekonomiska förutsättningarna per budgetår ska bli så rättvisande som möjligt. En arbetsgrupp inom länets chefsnätverk har också i uppdrag att utreda dessa frågor för att nå en så likvärdig hantering som möjligt. Socialförvaltningen kommer under året att införa ÄBIC (Äldre behov i centrum) som är en strukturerad utredningsmetod riktad till äldre som lägger ett tydligt fokus I Individ- och familjeomsorgsnämnd på den enskildes funktionsnedsättning och behov och skapar mer enhetliga grunder för biståndsbedömningen. Implementeringen kommer att bedrivas som ett projekt där viss del av arbetet kommer att finansieras med beviljade statsbidrag. Under 2015 kommer ett strategiskt personalförsörjningsarbete att fortsätta och fördjupas både lokalt i kommunen och via befintliga länsnätverk för att vända den negativa utvecklingen av arbetsmiljön inom barn- och ungdomsvården. Planerade åtgärder är att skapa bättre metoder för arbetstyngdsmätning, arbeta för att nyansera den negativa mediabilden och utveckla samarbetet med högskolan där morgondagens arbetskraft finns. Under 2014 påbörjade förvaltningen arbetet med att ta fram politiskt antagna riktlinjer för de insatser som ges enligt socialtjänstlagen. Under 2015 fortsätter riktlinjearbetet enligt uppgjord prioriteringslista. Detta är ett viktigt styrinstrument både för myndighetsutövningen och för verkställigheten. Med riktlinjer skapas en mer enhetlig bedömnings- och servicenivå i de beslut och de insatser som ges. Under 2015 kommer Nässjö kommun ingå i en professionellt bemannad socialjour i samverkan mellan Eksjö, Vetlanda, Aneby och Tranås. Verksamheten förläggs i Eksjö kommun som också tar arbetsgivaransvaret. Medel för denna verksamhet är inräknad i budget 2015. På grund av svårigheter i rekryteringsarbetet är det inte rimligt att tro att verksamheten kommer att kunna starta förrän till hösten 2015. För att möta upp ökade krav och hantera svårigheterna kring rekrytering av familjehem, där lämpliga uppdragstagare till socialtjänstens insatser idag är en stor bristvara, har länets kommuner arbetat fram ett förslag om en länsgemensam verksamhet för familjehemsrekrytering som enligt planeringen kommer att startas under 2015. Nässjös del av den kostnaden är inräknad i budgeten för 2015 och framåt. Individ- och familjeomsorgsnämnden Budget 2014 Bokslut 2014 Förbrukning % Bokslut 2013 Avvikelse 2014 Totalt, tkr Personalkostnader 54 137 53 501 99 51 414 636 Övriga kostnader 70 602 91 084 129 88 676-20 482 Intäkter-180-15 335-14 451 15 155 Nettokostnad 124 559 129 250 104 125 639-4 691 Verksamhetsområde IFO-nämnd 526 Administration gemensamt 7 695 484 92 545 7 117 92 8 262 42 578 Barn- och ungdomsvård totalt, tkr 51 321 55 730 109 51 107-4 409 Handläggning 13 684 11 811 86 12 129 1 873 Institutionsvård 13 263 14 439 109 15 440-1 176 Familjehemsvård 16 690 22 178 133 16 175-5 488 - varav förstärkt familjehemsvård 90 1 647-1 557 Kontaktpersoner 2 949 2 822 96 2 894 127 Öppenvård 4 735 4 480 95 4 468 255 Vuxenvård totalt, tkr 13 253 16 413 124 17 068-3 160 Handläggning 8 375 8 695 104 8 370-320 Institutionsvård 4 429 775 175 8 345-3 321 Öppenvård 449-32-7 353 481 Ekonomiskt bistånd totalt, tkr 51 764 49 506 96 48 657 2 258 Handläggning 7 887 7 605 96 6 502 282 Ekonomiskt bistånd 42 952 40 096 93 41 257 2 856 Ekonomiskt bistånd, övrigt 925 633 68 898 292 "Glappet" 1 172-1 172 Summa IFO-nämnd 124 559 129 250 104 125 639-4 691 Individ- och familjeomsorgsnämnd I Verksamhetsberättelser EKONOMIRAPPORT Verksamhetsberättelser Kultur- och fritidsnämnd Foto: Johnny Törnkvist Ordförande: Tommy Broholm (S) • Förvaltningschef: Madeleine Andersson • Antal tillsvidareanställda: 48 EKONOMI Kultur- och fritidsnämndens bokslut visar ett överskott på 78 tkr vilket motsvarar 0,1 procent av budgeten. Sammanfattningsvis har övriga kostnader överskridit budgeten med 1 684 tkr (3,6 procent), personalkostnader med 115 tkr (0,5 procent) och intäkterna har ökat med 1 877 tkr (24,7 procent). De verksamheter som visar överskott är allmän fritidsverksamhet med 775 tkr, central administration med 124 tkr, konferens och lokaluthyrning med 116 tkr. Överskottet på central administration beror på minskade personalkostnader. Överskottet på konferens- och lokaluthyrningsverksamheten beror på ökad uthyrning (7,8 procent) och därmed ökade intäkter. Flera nyckeltal på idrottsanläggningarna visar på ökad nyttjandegrad men med oförändrad personalresurs. En ökad användning medför ökade intäkter, men också ökade driftskostnader. Idrottsanläggningarna visar ett underskott på -902 tkr. Skogsvallen visar ett underskott på -500 tkr och sim- och sporthallen med -310 tkr. Underskottet på idrottsanläggningarna beror även på osäkra fordringar. munbiblioteken i Nässjö. Däremot ökar e-boksutlåningen och besöken på bibliotekets webbplats. Efter kulturhusets invigning 2010 är dock utlåningen konstant högre än tidigare. År 2008 uppgick bibliotekslånen till 178 800, vilket kan jämföras med årets resultat på 275 284. Utlåningen av AV-media (musik och film) minskar, medan skönlitteratur i traditionell bokform håller sig på oförändrad nivå. Över 300 barn i årskurs 3 har deltagit i det läsfrämjande projektet ”Vinta läser”. Genom att bibliotekets lånekort också gäller som medlemskort på ungdomsgårdarna lockas ungdomarna att i ökad grad delta i aktiviteter både i biblioteket och på fritidsgården. Besöken på fritidsgårdarna i centrala Nässjö har ökat, men minskat i Forserum och Bodafors. Det har skett en ökning av antalet flickor som besöker fritidsgården, men pojkar besöker fritidsgården i större utsträckning än flickor. Fler yngre (årskurs 6-7) besöker fritidsgården, medan besöken av ungdomar i gymnasieåldern har minskat. Allmän kulturverksamhet inklusive bidrag till kulturföreningar visar ett underskott på -144 tkr. Konsthallens verksamhet visar ett underskott, men där har gjorts en stor satsning på internationella samtidskonstnärer och besöken har ökat med 15 procent under 2014. 100-årsjubileet har genomförts inom tilldelad ram. Stinsen Arena drog totalt 160 000 besökare under 2014 och uthyrningen ökade med 7,6 procent. På Höglandsrinken ökade uthyrningen med 13,9 procent. Den ökade nyttjandegraden har gett Skogvallen en ökad intäkt på cirka 150 tkr under 2014. Bad och gym har ökat i besöksantal liksom Nässjös sim- och livräddningssällskaps verksamhet. Besöken i simhallen har ökat med 3,1 procent och i gymmet med 9,5 procent. MÅLUPPFYLLELSE Arbetet med offentlig konstnärlig utsmyckning pågår. Den internationellt kände konstnären ROA målade en fågel på en väggfasad på Rådhusgatan och ett minnesmärke över emigrationen från Nässjö restes i samband med Nässjö stads 100-årsjubileum. Ekonomi Kultur- och fritidsnämnden har gått med 78 tkr i överskott vilket motsvarar 0,1 procent av budgeten. Medborgare Programverksamheten i Kulturhuset Pigalle ligger stadigt på runt 300 program per år. Den största ökningen skedde under åren 2010-2012, och nu har huset en väl avvägd nivå. Konferensverksamheten ligger på fortsatt hög nivå. Bibliotekslånen och besöken minskar generellt på kom- I Kultur- och fritidsnämnd Medarbetare Inom förvaltningen pågår ett ständigt utvecklingsarbete som rör processer, målarbete, kommunikation och effektiva arbetsrutiner. Medarbetarenkäten visar att förvaltningens starka sidor är stor handlingskraft och stort brukarfokus. Under året har anläggningsenheten arbetat med ökat individuellt ansvar och tydlighet i rutiner och regelverk vad gäller lokalbokningar och maskinhantering. En ny evene- Verksamhet/ utveckling Programverksamheten i Kulturhuset Pigalle har varit än mer livskraftig än vanligt då Nässjö har firat 100 år. Kultur- och fritidsnämnden ansvarade för genomförandet av 100-årsjubileet som innefattade aktiviteter under hela året men kulminerade under jubileumsveckan i september med arrangemang på järnvägsstationen, längs med Esplanaden, på Stortorget och i Kulturhuset Pigalle. Kören Mixamble arrangerade en jubileumskonsert i Stinsen Arena i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen. Istället för att öka antalet program i Kulturhuset Pigalle läggs nu fokus på den strategiska inriktningen. Det är fortsatt viktigt att ha en bredd i programutbudet. Tack vare att förvaltningen arrangerar både i egen regi och i samarbete med andra samt hyr ut till programbolag blir programutbudet i huset mångfacetterat. Huset bjuder på shower, konserter, stand-up, teater, utställningar, poesi, föreläsningar och mycket mer. Att ha ett bra utbud för barn är en central del i nämndens verksamhet. Utställningsverksamheten i Nässjö konsthall är inriktad på internationell samtidskonst. En konstpedagogisk verksamhet har startats i samarbete med kulturskolan. Konstvisningar för särskilt inbjudna yrkesgrupper och filmvisning utomhus under sommarkvällarna har varit spännande inslag. Ett mindre utställningsrum, KUBEN, har skapats i entrén till Kulturhuset Pigalle och där har visats komplement till pågående utställningar i konsthallen. Stadsbiblioteket i Nässjö har startat en biblioteksutveckling tillsammans med Vaggeryd, Eksjö, Aneby och Sävsjö, som resulterat i en gemensam mediesamverkan. En tydlig trend är att e-boksutlåningen och besöken på bibliotekets webbplats ökar. Fritidsgården i sporthallen har inriktning mot fysisk aktivitet, erbjuder utomhusaktiviteter och samarbetar med föreningarna i sporthallen. Fritidsgården i kulturhuset har fokus på kulturaktiviteter och erbjuder olika typer av workshops. Fritidsgården i Forserum utgör en viktig mötesplats som främjar integration. Barn mellan 9-12 år besöker gården under tidig eftermiddag och ungdomar mellan 13-18 år under senare eftermiddag och kväll. Pluspolarkortet, som ger möjlighet för personer med funktionsnedsättning att gratis få ta med en kompis på idrottsoch kulturarrangemang, har införts i kommunen. Nämnden har medverkat till att funktionshindrade barn och ungdomar får mer kultur- och rörelseaktiviteter på fritidsgårdarna, genom samarbete med HSO, FUB och studieförbund. En förstudie av ny/ombyggd simhall samt ett visionsprogram för rekreationsområdet Lövhult har genomförts. Behovet av fler omklädningsrum på Skogsvallen utreds vidare liksom behovet av ny sporthall i centrala Nässjö. Nämnden arbetar för utveckling av stadsparken och har under året genomfört utredningar av möjligheten till byggnation av restaurang och ny utomhusscen. NYCKELTAL Verksamhetsmått Bokslut 14 Bokslut 13 Bokslut 12 Sporthallar, hyrda timmar 11 017 10 185 9 812 Gymnastikssalar mm, hyrda timmar 4 574 4 644 4 715 1 553 1 545 1 119 987 1 010 1 253 Bandyhall, hyrda timmar 1 892 1 758 1 632 Ishall, hyrda timmar 2 260 1 985 2 037 Besök Stinsen Arena 160 218 82 000 Antal besök gymmet 27 749 25 350 24 302 Antal besök simhallen 101 123 98 073 99 724 Antal besök stadsbiblioteket 181 752 186 803 201 026 Antal besök biblioteken totalt 335 867 325 213 343 628 Antal bibliotekslån 275 284 291 847 301 827 9,3 9,5 10,29 26 094 22 699 32 784 Fotbollsplaner Skogsvallen, hyrda timmar gräs Fotbollsplaner Skogsvallen, hyrda timmar konstgräs Antal lån per invånare Antal besök konsthallen Kultur- och fritidsnämnd I Verksamhetsberättelser mangsenhet har skapats i syfte att utveckla föreningskontakterna, idrotts- och kulturevenemangen och förvaltningens strategiska marknadsföring. Stora delar av personalen på kultur- och fritidsförvaltningen har under året varit starkt engagerade i 100-årsfirandet. Verksamhetsberättelser HÄNDELSER UNDER ÅRET Nässjö stads 100-årsjubileum präglade hela året 2014. Höjdpunkten blev jubileumsveckan samt jubileumsdagen den 6 september. Under jubileumsdagen arrangerades en familjefest på Stortorget, ett minnesmärke över emigrationen avtäcktes av landshövding Minoo Akhtarzand, Nässjö Järnvägsmuseum och Trafikverket medverkade i FestiRail som ägde rum på stationsområdet och en jubileumskonsert genomfördes i Stinsen Arena. Det totala antalet besök i stadskärnan under jubileumsdagen uppskattas till 5 000. Utgivningen av Nässjökonstnären Ulla Nordins bok ”Så viktig är barndomens miljö att den formar hela livet” blev en höjdpunkt. Som ett led i 100-årsjubileet erbjöds alla föräldrar med barn födda år 2014 boken gratis. En av årets höjdpunkter i Kulturhuset Pigalle var Bruno K. Öijer on tour i Teatersalongen. Under året har barnen kunnat uppleva trolleri, barnteater, shower och konserter. Kulturhuset Pigalle hade besök av den internationella magikern Julien Dauphin och den Stockholmsbaserade teatergruppen Boulevardteatern hade turnépremiär med sin föreställning ”Bröderna Pixon och tv:ns hemtrevliga sken”. Tack vare kultur- och fritidsförvaltningens ”ungdomscheck” kunde en cosplay-workshop för ungdomar bli verklighet. teaterföreställningen Smålands Mörker spelades i teatersalongen. Svenska Dagbladet recenserade förställningen som ”stark, intelligent och ytterst angelägen”. Utställningen Memories of Water av Bernd Koberling, visade en av Tysklands största nutida konstnärer. Fotoprojektet Tillbaka till framtiden av Bo Blomqvist genomfördes under sommaren och bestod av fotografier av olika platser i kommunen tagna med våtplåt. Dessa bilder fick ett stort internationellt genomslag i fotokretsar när det visade sig att det var den största beställningen av våtplåtsfotografering i modern tid. Samtalsserien Samtal om konst i konsthallen samt Nässjö konsthelg i anslutning till 100-årsfirandet blev publiksuccéer liksom fågeln av ROA som målades på en väggfasad på Rådhusgatan. Jubileumskonserten och Euro Expo industrimässa utgjorde två stora arrangemang i Stinsen Arena. Nässjö Baskets deltagande i basketligan drog fulla hus i sporthallen och nämnden märker ett ökat intresse för skidsport på Lövhult. Det blev succé när fritidsgården under sommaren flyttade ut till badplatserna. Årets förenings- och idrottspris tilldelades Ormaryds IF:s damfotbollslag. Kulturpriset gick till Sandsjö hembygdsförening, Rebecca Herkel tilldelas medel ur Christer Ståhls minnesstiftelse och Sara Dabolins tilldelas Nässjö fotoklubbs stipendium. Utställningen ”Smålands Mörker” som baserades på boken Smålands Mörker, visades i konsthallen samtidigt som UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014 Nämnden får i uppdrag att: • genomföra planerade aktiviteter i nämndpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. Kommentar: Genomfört. Status: Avslutad • genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. Kommentar: Genomfört. Status: Avslutad • bevaka möjligheter till statsbidrag inom ansvarsområdet. Kommentar: Kultur- och fritidsförvaltningen driver läsprojekt med bidrag från Statens Kulturråd. Förvaltningen arbetar på en projektansökan som gäller en årlig litteraturfestival och söker bidrag från Landstinget i Jönköpings län. Förvaltningen vill även gå med i Smålands Kulturfestival 2015 som stöds av regionerna i Jönköpings och Kronobergs län. I Kultur- och fritidsnämnd Status: Avslutad • fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast den 28 februari 2014. Kommentar: Genomfört. Status: Avslutad • tillsammans med idrottsföreningarna utreda behov och lösning avseende omklädningsrum på Skogsvallen. Kommentar: Finansieringsfrågan är inte löst. Status: Avslutad • se över hyresnivån på idrottsanläggningarna. Kommentar: Utredning pågår och är färdig hösten 2015. Status: Avslutad Arbetet med att profilera Nässjö som en kultur- och idrottskommun av rang fortsätter och förvaltningens evenemangsenhet kommer att utveckla verksamheten i Stinsen Arena och Kulturhuset Pigalle samt undersöka möjligheterna till fler aktiviteter på Lövhultsområdet. Undersökningar visar att omfattningen av det egna kulturutövandet är betydligt större i Sverige och våra nordiska grannländer än i övriga Europa och är dessutom ökande. Det är därför viktigt att involvera olika målgrupper i verksamhetsutvecklingen för att på så sätt öka delaktigheten i kulturlivet. Nämnden kommer att ta fram handlingsplaner för ett vidgat deltagande och för att få fler barn och unga att delta i kulturlivet. Nämnden planerar att under 2015 delta i Smålands Kulturfestival och undersöker möjligheterna att skapa nya mötesplatser runt om i kommunen och möjligheten att delta i internationella projekt. Kulturhuset Pigalle med kringfaciliteter (inomhus och utomhus) kan fungera som utgångspunkt och om ekonomiska ramar och förutsättningar ges kan fler kulturella mötesplatser blomma upp runt om i kommunens lokalsamhällen. En handlingsplan för nämndens marknadsföringsarbete kommer att tas fram. Medvetandet om betydelsen av motion och kultur för hälsa och välbefinnande har slagit igenom brett, och friluftsliv och folkhälsa får ett ökat fokus både regionalt som lokalt. Vandringslederna över Småländska höglandet ses över och kopplas samman och nämnden undersöker möjligheten att erbjuda invånarna Kultur på recept. Utvecklingen i Stinsen Arena, vintertid och sommartid, samt konkretiseringen av visionen för Lövhult fortsätter. Verktyg för mätning av antal besökare i Lövhult och på Skogsvallen har tagits fram. Ökad information kring allmänhetens åkning, digitala lås med taggar samt ett tydligare bokningssystem för idrottslokaler införs på anläggningarna. Under 2015 byggs en 10-meters skidskyttebana i Lövhult. Vidare utreds möjligheten att bygga fler omklädningsrum på Skogsvallen. Under 2015 inventeras kommunens 16 badplatser och nuvarande system och policy för föreningsbidrag samt möjlighet till digitalisering av bidragsprocessen utreds. Arbetet med en levande stadskärna fortsätter och nämnden utreder innehållet i ett nytt aktivitetsområde, med fokus på ungdomar, utanför sim- och sporthallen. Konsthallens satsning på internationell samtidskonst fortsätter, liksom bibliotekets satsning på aktiviteter kring ökat läsande för barn och ungdomar. Möjligheten till införande av enprocentsregeln vad gäller konstnärlig utsmyckning i samband med byggnation utreds av nämnden. En konstgrupp med deltagare från olika förvaltningar har bildats i syfte att utveckla arbetet med offentlig utsmyckning. E-boksutlåningen ökar stadigt och en ny plattform för e-bokslån införs under 2015 på Nässjös stadsbibliotek. Väl teknikutvecklade bibliotek fungerar som sociala bryggor i it-samhället och ger alla människor tillgång till information och kunskap. Därför bör Nässjös stadsbibliotek ligga långt fram i den tekniska och digitala utvecklingen. Möjligheterna till ”meröppet” på biblioteket undersöks. ”Meröppet” innebär att invånarna kan besöka biblioteket och låna böcker, genom digitalt medlemskort och självservice, på tider då det står obemannat. Barn- och ungdomsavdelningen kommer att förnyas och en sagogrotta skapas i kulturhusets källarplan. Stadsbiblioteket fokuserar särskilt på barn och ungdomar och läsfrämjande verksamhet och läsfrämjande projekt med bidrag från Statens Kulturråd fortsätter. Biblioteken på kommunens grundskolor behöver utvecklas och rustas upp. Bruno K. Öijer besökte Kulturhuset Pigalle i november . Bilden till höger är från Nässjö 100-årskalas den 6 september där kommunens föreningsliv bjöd på aktiviteter på Carl Petersons plats. Historisk fäktning var en av de uppvisningar som besökarna kunde ta del av. Kultur- och fritidsnämnd I Verksamhetsberättelser FRAMTIDEN Verksamhetsberättelser EKONOMIRAPPORT Kultur- och fritidsnämnd Budget 2014 Bokslut 2014 Förbrukning % Bokslut 2013 Avvikelse 2014 Totalt, tkr Personalkostnader 22 413 22 528 100,5 21 528-115 Övriga kostnader 46 898 48 582 103,6 44 967-1 684 Intäkter-7 592-9 469 124,7 -8 333 1 877 Nettokostnad 61 719 61 641 99,9 58 162 78 Verksamhet, tkr Politisk verksamhet 205 220 107,3 229-15 Administration 5 988 5 864 97,9 6 044 124 Allmän fritidsverksamhet 5 170 4 395 85,0 4 765 775 Idrotts- och fritidsanläggningar 27 305 28 207 103,3 26 241-902 Allmän kulturverksamhet 6 306 6 450 102,3 4 005-144 Folkbibliotek 11 244 11 196 99,6 11 281 48 Ungdom 3 786 3 710 98,0 3 891 76 Konferens och lokaluthyrning 1 715 1 599 93,2 1 706 116 Nettokostnad 61 719 61 641 99,9 58 162 78 Investeringar 2 231 1 324 59,3 1 196 907 I Kultur- och fritidsnämnd En förstudie av ny/ombyggd simhall samt ett visionsprogram för rekreationsområdet Lövhult har genomförts. Behovet av fler omklädningsrum på Skogsvallen utreds vidare liksom behovet av ny sporthall i centrala Nässjö. Nämnden arbetar för utveckling av stadsparken och har under året genomfört utredningar av möjligheten till byggnation av restaurang och ny utomhusscen. KFN 2014 Medborgare Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Attraktiv livsmiljö Avsatta medel för konstnärlig utsmyckning i samband med om- och nybyggnation ska öka Uppnått Öka antalet besökare i Lövhult 12 146 Antalet sålda skidspårkort ska vara högre 2014 än föregående år 197 Förvaltningen tar endast betalt för konstsnöspåret. Första delen av vintern var för varm för konstsnötillverkning, sedan kom det mycket natursnö vilket ledde till att många valde att åka i de övriga kostnadsfria spåren. Öka antalet aktiviteter i Stinsen Arena under isfri säsong Uppnått Under 2014 var Stinsen Arena uthyrd under 8 dagar vid isfri säsong. En klar ökning från 2013. Förutom jubileumskonserten genomfördes också en hundmässa och en industrimässa. Antalet aktiviteter med integrationsfrämjande tema ska öka på varje fritidsgård jämfört med 2013 Uppnått Genom t.ex. gruppdiskussioner på fritidsgårdarna arbetas det ständigt för att skapa en förståelse för människors olikheter både vad gäller kultur, synsätt och förhållningssätt. Andra integrationsfrämjande aktiviteter har varit bl.a. en cosplayworkshop, riktad marknadsföring till funktionshindrade ungdomar samt somaliska ungdomar, utökad kontakt med skolorna samt införande av gårdsråd. En ökning gjordes under 2014. Bland annat tillkom emigrationsskulpturen i samband med 100-årsjubileet. Antalet gästnätter på camping och vandrarhem i Lövhult har tyvärr minskat. För att mäta antalet besökare på friluftsområdet finns idag inga mätmetoder. Kultur- och fritidsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse Målet uppnått Målet delvis uppnått 4(10) Målet ej uppnått Kultur- och fritidsnämnd I Verksamhetsberättelser MÅLUPPFÖLJNING Pilen - uppföljning av mål PILEN Verksamhetsberättelser Ekonomi Ekonomi Nämndmål Nämndmål Nämndens verksamNämndens verksamhet ska bedrivas het ska bedrivas inom ram med snabb inom ram med snabb återkoppling. återkoppling. Indikatorer Indikatorer Minimal avvikelse mot tilldelade Minimal resurser.avvikelse mot tilldelade resurser. Utfall Utfall 99,9 % 99,9 % Ökad tillgänglighet på idrottsanÖkad tillgänglighet på idrottsanläggningarna med samma persoläggningarna med samma personalresurs nalresurs Uppnått Uppnått Nämndmål Nämndmål Värdet i medarbeVärdet i medarbetarenkäten som tarenkäten som gäller organisationsgäller organisationsklimatet ska ligga i klimatet ligga i nivå medska kommunnivå med kommunsnittet. snittet. Indikatorer Indikatorer Värdet i medarbetarenkäten ska Värdet i medarbetarenkäten vara högre 2014 än 2012 på ska vara högre än 2012 på frågan "Ger2014 oss stöd i prioritefrågan mellan "Ger oss stöd arbetsuppi prioriteringar viktiga ringar mellan viktiga arbetsuppgifter". gifter". Antalet sjukdagar i procent ska Antalet sjukdagar i procent ska vara lägre än kommungenomvara lägre än kommungenomsnittet. snittet. Utfall Utfall 33 % 33 % Attraktiva arbetsAttraktiva arbetsplatser platser Sjukfrånvaron ska vara lägre än Sjukfrånvaron ska vara lägre än 2013 2013 5% 5% Medarbetarindex i medarbetarMedarbetarindex i medarbetarundersökningen ska vara högre undersökningen ska vara högre än 2012. än 2012. Ledarindex i medarbetarunderLedarindex i medarbetarundersökningen ska öka jämfört med sökningen ska öka jämfört med 2012 2012 42 % 42 % Kommentar Kommentar Kultur- och fritidsnämndens bokslut Kulturfritidsnämndens visar ettoch överskott på 78 tkr bokslut vilket visar ett överskott på 78 tkr vilket motsvarar 0,1 % av budgeten. Sammotsvarar 0,1 %har av övriga budgeten. Sammanfattningsvis kostnader manfattningsvis har övriga dragit över budgeten med kostnader 1 684 tkr dragit över budgeten med 684 tkr (3,6 %), personalkostnader1med (3,6 tkr %), (0,5 personalkostnader medhar 115 %) och intäkterna 115 tkr (0,5 %) och ökat med 1 877 tkr intäkterna (24,7 %). har ökat med 1 877 tkr (24,7 %). Antalet brukare på våra idrottsanAntalet brukare på våra idrottsanläggningar har ökat, se nyckeltal. läggningar har ökat, se nyckeltal. Medarbetare Medarbetare 5% 5% 37 % 37 % Målet uppnått Kommentar Kommentar Ett strukturellt långsiktigt arbete Ett strukturellt arbete pågår för att nå långsiktigt målet. pågår för att nå målet. Antalet sjukdagar hos kultur- och Antalet hos2014 kulturoch fritid harsjukdagar ökat under men det fritid har ökat under 2014 men det ligger fortfarande under genomsnitligger fortfarande under genomsnittet i kommunen. tet i kommunen. Kultur- och fritidsförvaltningen hade Kulturoch fritidsförvaltningen hade en sjukfrånvaro på 5,0 % 2014 jämen sjukfrånvaro på 5,0 % 2014 jämfört med 4,6 % under 2013. fört med 4,6 % under 2013. Ett strukturellt långsiktigt arbete Ett strukturellt arbete pågår för att nå långsiktigt målet. pågår för att nå målet. Ett strukturellt långsiktigt arbete Ett strukturellt arbete pågår för att nå långsiktigt målet. pågår för att nå målet. Målet delvis uppnått I Kulturoch fritidsnämnd Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse Kulturoch fritidsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse Målet ej uppnått 5(10) 5(10) Verksamhet/utveckling Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Kulturen ska bli mer Nämndmål synlig i idrottssamanhang och Kulturen ska bli idmer rotten synas mer synlig i ska idrottsisamanhang kultursammanhang och id- i syfte öka besörottenattska synas mer ken i kultursammanhang i syfte andelen att öka besöÖka aktiva ken barn och ungdomar i Fyra arrangemang som är gränsIndikatorer mellan idrott och överskridande kultur om året Fyra arrangemang som är gränsöverskridande mellan idrott och kultur om året 4 Utfall Fyra gränsöverskridande arrangeKommentar mang är genomförda. Föreläsningar med idrottsteman på Kulturhuset Fyra gränsöverskridande arrangePigalle, och genom mang ärföreningsträffar genomförda. Föreläsningar 100-årsjubileet genomfördes ett med idrottsteman på Kulturhuset antal gränsöverskridande arrangePigalle, föreningsträffar och genom mang. 100-årsjubileet genomfördes ett antal gränsöverskridande arrange-sen De flesta ungdomar har lånekort mang. tidigare och därför är det svårt att åldrarna 0-19aktiva år på Öka andelen Biblioteket barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år på Biblioteket Andelen aktiva låntagare ska ha ökat 2014 jämfört med 2013 i den aktuella åldersgruppen Andelen aktiva låntagare ska ha ökat 2014 jämfört med 2013 i den aktuella åldersgruppen Andelen aktiviteter för barn och ungdomar ska ha ökat 2014 jämfört med 2013 för barn Andelen aktiviteter och ungdomar ska ha ökat 2014 jämfört med 2013 Lånen i den aktuella åldersgruppen ska ha ökat 2014 jämfört med 2013 Lånen i den aktuella åldersgruppen ska ha ökat 2014 jämfört med 2013 Utställningsverksamheten i Nässjö konsthall ska uppUtställningsverksammärksammas heten i Nässjöi riksoch fackpress konsthall ska uppmärksammas i riksMarknadsföring av och fackpress Kultur- och fritids- Minst tre artiklar i riks- och fackpress under 2014 Minst tre artiklar i riks- och fackpress under 2014 4 90 % 90 % Uppnått Uppnått 90 % 90 % 3 3 Värdet i medborgarenkäten när det gäller invånarnas syn på kulturfritidsutbudet skanär ha Värdet ioch medborgarenkäten ökat det gäller invånarnas syn på kultur- och fritidsutbudet ska ha ökat öka flesta detta ungdomar antal. Däremot har fler sen De har lånekort ungdomar biblioteket tidigare ochkommit därför till är det svårt attför att fådetta nya kort och med att öka antal.i Däremot harlånekorfler tet ersätterkommit ungdomsgårdarnas medungdomar till biblioteket för lemskort. att få nya kort i och med att lånekortet ersätterkommer ungdomsgårdarnas medUngdomar till biblioteket lemskort. men inte nödvändigtvis för att låna. Under våren 2014 ordnades flera Ungdomar kommer till biblioteket aktiviteter med fokus påför berättandet, men inte nödvändigtvis att låna. på ungdomsgården Pigalle. Vårens Under våren 2014 ordnades flera författarbesök med Magnus Nordin aktiviteter med fokus på berättandet, varungdomsgården lyckat. Inför detta besökVårens kontakpå Pigalle. tades skolorna med och en skola Nordin nappade författarbesök Magnus på erbjudandet. var lyckat. Inför detta besök kontaktades skolorna ochläsfrämjande en skola nappade En stor del av det arbepå erbjudandet. tet riktas till barn mellan 0- 9 år, bland annat projektet Vinta läser. En stor del av det läsfrämjande arbe336riktas elevertilli åk 3 medverkar protet barn mellan 0- 9i år, jektet annat och enprojektet stor del Vinta av dessa har bland läser. besökt biblioteket för bokprat och 336 elever i åk 3 medverkar i proäven fått att av lånadessa böcker. jektet ochmöjlighet en stor del har Ungdomsbibliotekarietjänsten besökt biblioteket för bokprat behöoch ver tillsättas snarastatt förlåna att böcker. biblioäven fått möjlighet teket ska kunna erbjuda fler aktiviteUngdomsbibliotekarietjänsten behöter för ungdomar. ver tillsättas snarast för att biblioteket ska kunna fler aktiviteKonsthallen och erbjuda dess verksamhet ter för ungdomar. har uppmärksammats vid flertalet tillfällen i pressen. Konsthallen och dess verksamhet har uppmärksammats vid flertalet tillfällen i pressen. 67 % Senaste medborgarenkäten gjordes 2013 och visade på en ökning från utbudet utökas geföregående period. Invånarnas syn på Marknadsföring av 67 % Senaste medborgarenkäten gjordes nom användning av Kultur harvisade i Nöjdpåmedborgare index Kulturoch fritids2013 och en ökning från sociala medier och ökat från 64 till 67 (riksgenomsnitt utbudet utökas geföregående period. Invånarnas syn på utveckling av hem61). Fritidsmöjligheter har ökatindex från nom användning av Kultur har i Nöjd medborgare sidan medier och 54 tillfrån 57 (riksgenomsnitt 59). sociala ökat 64 till 67 (riksgenomsnitt utveckling av hem61). Fritidsmöjligheter har ökat från sidan 54 till 57 (riksgenomsnitt 59). Kultur- och fritidsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 6(10) Kultur- och fritidsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse Målet uppnått Målet delvis uppnått 6(10) Målet ej uppnått Kultur- och fritidsnämnd I Verksamhetsberättelser Verksamhet/utveckling Verksamhetsberättelser Miljö- och byggnadsnämnd Ordförande: Ann-Cathrin Gunnar (C) • Förvaltningschef: Magnus Runesson • Mätningschef: Göran Leiner Antal tillsvidareanställda: 29 EKONOMI Nettokostnaden för miljö- och byggnadsnämndens verksamheter uppgick 2014 till 16 215 tkr. Det innebär ett positivt resultat med 491 tkr. Bostadsanpassing Intäkter Intäkterna i nämndens verksamhet har inte nått budgetanslagen för miljö- och hälsoskyddsverksamheten och fysisk planering. Intäkterna för bygglovsverksamheten blev däremot något högre än beräknat. Intäkterna från nämndens verksamhet beror på vad som händer i samhället, vilket inte i detalj går att förutse. Bostadsanpassning är den verksamhet som redovisar ett stort underskott. Kostnaden blev 3,4 miljoner kronor vilket Ekonomi är 1,1 miljoner kronor mer än budgeterat. Fler personer får hjälp ochförrehabilitering i sitt egna hemuppgick än tidigare, Projekt till den tilldelade Nettokostnaden miljö- och byggnadsnämnden 2014 tillvilket 16 215 tkr. I förhållande budgetramen det ettpå positivt resultat med 491och tkr. tillgänglighet i ställerinnebär högre krav bostadsanpassning Nämnden hade under året extra anslag för projekt avsedda hemmen. Kommunens övertagande av hemsjukvården påatt komma tillrätta med ovårdade och dåligt underhållna verkar kostnaderna. Signaler från socialförvaltningen är att Bostadsanpassning fastigheter. Arbetet med projekten har utförts med egen tiden på korttidsboende harsom minskat ochettattstort de underskott. bostadsan-Kostnaden blev 3,4 miljoner kronor Bostadsanpassning är den verksamhet redovisar personal. De bokförda kostnaderna på projekten är därför snabbt harbudgeterat. utförts har Attrehabilitering i sitt egna hem än tidivilket ärpassningar 1,1 miljonersom kronor mer än Flerbidragit personertill fårdetta. hjälp och endast de externa kostnaderna, som av olika anledningar gare, vilket ställer högrekomma krav på bostadsanpassning och tillgänglighet i hemmen. Kommunens övertagande av snabbt kunna tillbaka till sitt eget hem är positivt hemsjukvården påverkar kostnaderna. Signaler från socialförvaltningen är att tideninte på korttidsboende mins- redovisar därmed överskott med blev så stora. har Projekten den enskilde individen ochhar kostnaderna för vård kat ochbåde att deför bostadsanpassningar som snabbt utförts har bidragit till detta. Att snabbt cirka 200kunna tkr. komma tillomsorg. Antalet avser bostadsanpassning baka tilloch sitt eget hem är positivtärenden både för som den enskilde individen och kostnaderna för vård och omsorg. Antalet ärendenför som avser bostadsanpassning barn tenderar att öka. för barn tenderar att öka. Nämnden bedriver ett antal naturvårdsprojekt som finansieras med statsbidrag. Återstående statsbidrag, 691 tkr, Beviljade bostadsanpassingsbidrag överförs till 2015 och det fortsatta arbetet. Mätningskontoret Mätningskontorets kostnader har följt budgeterade anslag. Från och med 2015 ingår kartverksamheten i det nyorganiserade samhällsplaneringskontoret. MÅLUPPFYLLELSE Ekonomi Personal Personal Förvaltningen har i förhållande till den tilldelade budgetra- Personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat. Kontoret har haft förhållandevis mycket av personal men fått frånvaro ett positivt resultat på 491 tkr. Mindre variationer i under året. Frånvaron är i form har av föräldraledigheter, sjukdom och vakanser vid personalbyte. Det är svårt att Personalkostnaderna varit lägre än budgeterat. Kontoret enheternas kostnadstäckning har tagit ut varandra. Bostadsrekrytera ersättare för kortare tider och del av tjänster, därför har vakanser funnits till och från under året. Delvis har haft förhållandevis frånvaro av personal under anpassningen sticker dock ut med ett större underskott på har lösningen varit att köpa tjänst mycket från annan kommun. året. Frånvaron är i form av föräldraledigheter, sjukdom och 1 056 tkr. Att förvaltningen trots allt hamnar på plus beror vakanser vid personalbyte. Det är svårt att rekrytera ersättare på relativt hög personalfrånvaro. Intäkterna i nämndens verksamhet har inte nått budgetanslagen för miljö- och hälsoskyddsverksamheten och för kortare tider och del av tjänster, därför har vakanser funfysisk planering. Intäkterna för bygglovsverksamheten blev däremot något högre än beräknat. Intäkterna i nämnnits till och från Delvis har lösningen attgår att förutse. dens verksamhet beror på under vad somåret. händer i samhället, vilket intevarit i detalj köpa tjänst från annan kommun. Projekt Intäkter Nämnden hade under året extra anslag för projekt avsedda att komma tillrätta med ovårdade och dåligt underhållna fastigheter. Arbetet med projekten har utförts med egen personal. De bokförda kostnaderna på projekten är därför endast de externa kostnaderna, som av olika anledningar inte blev så stora. Projekten redovisar därmed överskott med cirka 200 tkr. I Miljö- och byggnadsnämnd Nämnden bedriver ett antal naturvårdsprojekt som finansieras med statsbidrag. Återstående statsbidrag, 691 tkr, överförs till 2015 och det fortsatta arbetet. För den enskilde privatpersonen eller företagaren är det viktigt med korrekt information och korta handläggningstider, vilket vi klarar med god marginal. Vi behöver dock förbättra vår tillgänglighet på nätet så att allmänheten exempelvis kan göra sina bygglovsansökningar och avloppsanmälningar när det passar dem, oberoende av våra kontorstider. Medarbetare Nöjdhetsindex (medarbetarindex) för miljö- och byggkontoret var relativt lågt i 2014 års medarbetarenkät, vilket kan ha samband med att ledarindexet i samma enkät var mycket lågt. Efter att resultatet blev känt så har därför flera workshops utförts där medarbetarna själva lyft fram utvecklingsområden som vi sedan jobbat vidare med under resten av året. Förändringar har därefter genomförts med syfte att uppnå ett mer transparent, tydligt och inkluderande arbetssätt. Verksamhet/utveckling Förvaltningen når de flesta av sina verksamhetsmål, men måste avsätta mer resurser på tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder, EAH. Vi har också av kommunledningskontoret fått ett uppdrag att ta fram ett förvaltningsövergripande styrdokument som ska öka tillgängligheten på allmänna platser och publika lokaler. När vi ser över våra mål för 2016 måste vi också vara visionära, tänka större och våga mera. HÄNDELSER UNDER ÅRET Miljö- och byggkontoret byter namn Under 2014 gick miljö- och byggkontoret och mätningskontoret samman till ett kontor. Samtidigt bytte miljö- och byggnadsnämnden och kontoret namn och heter nu samhällsplaneringsnämnden och samhällsplaneringskontoret. Nya detaljplaner för bostäder, industrimark och kommunal service tas kontinuerligt fram och bygglovhandläggningen rullar på. Större projekt som kan nämnas är förskola i Åker och ny verktygsindustri i Forserum. Smålandskräftan, JSC och Atteviks bygger nytt utmed väg 40. Jysk har byggt ett höglager på Södergårdens industriområde och vi har också fått en ny handelsetablering på Almenäsområdet. Arbetet med inventering, bostadsanpassning och livsmedelsrutiner fortsätter Arbetet med ovårdade fastigheter fortlöper och förvaltningen har tillsammans med tekniska serviceförvaltningen gjort en höst-kampanj, då ett 60-tal skrotbilar samlats in. Inventeringen av enskilda avlopp, över 3 000, avslutades under hösten och uppföljningsarbete tar nu vid. Bostadsanpassningen tenderar fortfarande att öka i omfattning som ett resultat av en åldrande befolkning och omfattande reformer inom hemsjukvården. Livsmedelsrutinerna har setts över efter föreläggande från Livsmedelsverket och vi känner att vi nu står på fast mark efter en bra dialog med Livsmedelsverket (SLV). Vi gör fler oannonserade inspektioner och har rutiner för återrapportering till nämnden som är ytterst ansvarig. Miljösidans mycket omfattande och breda tillsynsarbete har under året utökats med ett nationellt projekt med inspektion av smycken för att kartlägga halter av exempelvis bly och nickel. Stickprov har också gjorts hos livsmedelsföretag för att kontrollera innehållet av köttprodukter. Naturvårdsprojekt som kan omnämnas är bland annat att Lövhultbäcken, som återfått sin ursprungliga mer slingrande form. Vattenvegetation har klippts ner i en damm i Anneberg och vi har också genomfört en inventering av förorenad mark på före detta Sunds Glasbruk i Äng. Översiktsplaner för Nässjö stad Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Nässjö stad fortlöper och förslaget gick i slutet av året ut till allmänheten för samråd. Grundtanken är att centrum förtätas och att en ny stadsdel så småningom kan växa fram direkt väster om resecentrum, Västra Staden. En förtätning planeras även för kvarteret Ärlan där Centralskolan ligger. Tanken är att Centralskolan bevaras med ett nytt publikt innehåll och att byggnaderna i kvarterets norra del ersätts med moderna bostäder och verksamheter. Ett annat innerstadskvarter i förändring är gamla bryggeritomten Gambrinus som under året bebyggts med tre bostadshus där alla bostadsrätter snabbt försåldes. Miljö- och byggnadsnämnd I Verksamhetsberättelser Medborgare Verksamhetsberättelser NYCKELTAL Verksamhetsmått Bokslut 14 Bokslut 13 Bokslut 12 Kostnadstäckning per byggnadslov 69 % 70 % 78 % Kostnadstäckning per bygganmälan 69 % 70 % 78 % Kostnadstäckning för detaljplan 30 % 21 % 35 % Antal besökta objekt för livsmedelskontroll 158 st 40 st 31 st Antal besökta objekt för miljöskyddstillsyn 50 st 37 st 33 st Antal beviljade bostadsanpassningsbidrag 289 st 246 st 201 st Antal åtgärdade ansökningar om bostadsanpassning 281 st 266 st 215 st UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014 Nämnden får i uppdrag att: • genomföra planerade aktiviteter i nämndpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. Status: Avslutad • genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. Status: Avslutad • bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet. • fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast den 28 februari 2014. Status: Avslutad • undersöka möjligheterna att utreda och verkställa ett arbetsmarknadsprojekt för ovårdade fastigheter avseende sortering och bortforsling av skräp. Detta ska återrapporteras i kvartalsuppföljning 3, 2014. Kommentar: Statsbidrag söks kontinuerligt. Kommentar: Samarbete har skett med tekniska serviceförvaltningens arbetsmarknadsenhet i arbetet med olika projekt. Status: Avslutad Status: Avlsutad FRAMTIDEN Samhällsplaneringskontorets projekt I februari samlar vi in alla synpunkter på förslaget till ny fördjupad översiktsplan för Nässjö stad. Inkomna synpunkter och uppslag från samrådet bemöts och bearbetas. Tankar och idéer om Västra Staden och kvarteret Ärlan visualiseras och arbetas in i slutversionen som ställs ut efter sommaren. Om tidsplanen håller så har Nässjö en antagen ny fördjupad översiktsplan vid årets slut. Nya detaljplaner som vi hoppas kunna starta upp är bostäder i Mastbacken, alternativt bostäder vid Åkraberget intill Handskerydssjön. Samhällsplaneringskontoret har fått i uppdrag att ta fram ett förvaltningsövergripande styrdokument för enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet. Vi har fått extra anslag för att driva projektet med ovårdade fastigheter även under 2015. Av de 3 000 avloppsanläggningar som inventerades under 2013/2014 har ett stort antal dömts ut och arbetet med att handlägga ersättningsanläggningar kommer fortgå under många år framöver. I Miljö- och byggnadsnämnd Vi deltar också i ett projekt om tillsyn av minireningsverk initierat av Avloppsguiden. Ett spännande naturvårdsprojekt som vi planerar under 2015 tillsammans med tekniska serviceförvaltningen och Nässjö Affärsverk är att rensa upp i Runnerydskanalen och skogsområdet i södra delen av Runnerydssjön. Det är en bortglömd och försummad plats som ligger i det område som vi allt oftare benämner som Västra Staden. 2015 kommer också innebära stora förändringar för kontoret administrativt eftersom vi inför läsplattor för nämnden. Vi inför även ett system med läsplattor för handläggare och inspektörer, så att de ute i fält får tillgång till sina ärendesystem. Ett e-arkiv, som startas upp under våren, har köpts in tillsammans med Eksjö kommun och ska ersätta tidigare mikrofilmning. Vår ambition är att få fart på de e-tjänster vi har och dessutom införa nya e-tjänster inom fler enheter. På kartenheten börjar vi under året bygga en extern webkarta som allmänheten och andra förvaltningar ska kunna använda. Det finns också planer på att skapa en 3D-modell över Nässjö stad som ska kunna användas vid samråd av framtida detaljplaner och mer komplexa bygglov. Miljö- och Budget 2014 Bokslut 2014 Förbrukning % Bokslut 2013 Avvikelse 2014 byggnadsnämnden Totalt, tkr Personalkostnader 18 185 16 548 91 16 306 1 637 Övriga kostnader 8 738 10 517 120 8 876-1 799 Intäkter-10 217-10 850 106 -10 181 633 Nettokostnad 16 706 16 215 97 15 001 491 Verksamhet Nettobelopp Miljö- och byggnadsnämnd 475 416 88 342 59 Miljö- och byggkontoret 17 917 16 373 91 15 481 1 544 Fysisk planering och bygglov -3 275-3 414 104 -3 092 139 Miljö- och hälsoskydd -2 970-2 765 93 -2 353-205 Bostadsanpassning 2 300 3 356 146 2 805-1 056 Miljö, hälsa och hållbar utveckling 223 225 101 132-2 Mätningskontoret 2 036 2 024 99 1 686 12 Nettokostnad 16 706 16 215 97 15 001 491 Statsbidragsprojekt AnslagUtfall Naturvårdsprojekt 344 103 Sjökalkning 738 388 Mineringsverk fr.o.m. 2015 25 0 Förorenad mark 200 200 Netto 1 307 691 Framtidsskiss av vårt stationsnära område intill Runnerydssjön, Västra Staden. Miljö- och byggnadsnämnd I Verksamhetsberättelser EKONOMIRAPPORT Pilen - uppföljning av mål Verksamhetsberättelser Definition av färg för måluppfyllelse Uppnått MÅLUPPFÖLJNING PILEN Delvis2014 uppnått MBN Ej uppnått Medborgare Medborgare Medborgare Nämndmål Nämndmål Medborgarna fokus En god kvalité ivid varje möte med socialförvaltningen Indikatorer Indikatorer Utfall Kommentar Senaste kommentaren NöjdEnligt senaste medborgarenkäten Värdeninflytandeindex för bemötandeenligt ska öka 9747 % Målvärdet uppnått. medborgarenkäten ska vara94. 2013 inom hemtjänst, målvärde minst 41 av 100. Värden för bemötande ska öka 96 % Samma värde som 2012. Ökad tillgänglighet Handläggningstiden för särskilda upprät9 inom äldreomsorgens och service. tande av nybyggnadskarta ska boende, målvärde 97. inte överskrida 15 arbetsdagar Värden för delaktighet inom 84 % Målvärdet är uppnått. Handläggningstiden för utstak-80. 1 hemtjänst ska öka, målvärde ning av byggnad ska inte överVärden3 för delaktighet inom 83 % Målvärdet uppnått. skrida arbetsdagar äldreomsorgens särskilda boHandläggningstiden för mät14 ende ska öka, målvärde 81. ningskontorets del av fastigVärden för respekt inom hemSvaret på frågan har inte redovisats i hetsbildningsåtgärden ska inte tjänsten ska öka. Socialstyrelsens resultat. överskrida 30 arbetsdagar Värden för respekt för inom äldreSvaret på frågan har inte redovisats i Handläggningstiden adress1 omsorgens särskilda boende ska Socialstyrelsens resultat. ändring ska inte överskrida 3 öka. arbetsdagar Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Värden för tillgänglighet inom 75 % Målvärdet uppnått. Handläggningstiden förmålvärde ett bygg31 hemtjänsten ska öka, lov ska inte överskrida 50 arMiljö- och byggnadsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 4(11) 66. betsdagar Värden för tillgänglighet inom 92 % Målvärdet uppnått. Handläggningstiden för ett bobo6 äldreomsorgens särskilda stadsanpassningsärende ende ska öka, målvärde ska 90. inte överskrida 15 arbetsdagar Nöjdhet inom hemtjänst, mål90 % Målvärdet uppnått. Handläggningstiden för en de10 värde 86. taljplan med normalt planförfaNöjdhet äldreomsorgens 86 % Målvärdet uppnått. rande skainom inte överskrida 14 särskilda boende, till målvärde mån från ansökan godkän-82. nande/ MBN antagande Nöjdhet hos brukare inom 77 % Utfall får utgöra grund för målvärde funktionshinderomsorgens bo2014. Handläggningstiden för en de8 endestöd, taljplan mednollmätning. enkelt planförfarande ska inte överskrida 8 mån Nöjdhet hos brukare inom 87 % Utfall får utgöra grund för målvärde från ansökan till antagande. funktionshinderomsorgens per2014. Handläggningstiden för ansökan 15 sonliga assistans, nollmätning. om enskilt avlopp ska inte överNöjdhet hos brukare inom 92 % Utfall får utgöra grund för målvärde skrida 25 arbetsdagar. funktionshinderomsorgens daglig 2014. Handläggningstiden för ett ren6 verksamhet/sysselsättning, nollhållningsärende ska inte övermätning. skrida 10 arbetsdagar. Nöjdhet hos brukare inom 90 % Resultat för gruppbostäder 100 %, Handläggningstiden för en an3 funktionshinderomsorgens LSSrespektive servicebostäder 81 %, mälan omnollmätning. installation av värmeboende, utfall utgör grund för målvärde 2014. pump ska inte överskrida 10 Nöjdhet hos brukare inom 88 % Utfall utgör grund för målvärde 2014. arbetsdagar. funktionshinderomsorgens boÖkad tillgänglighet Antalet e-tjänster som kan 1 ende enligt SoL, nollmätning. via webben utföras via kommunens hemBrukarundersökningar har genomförts Genomföra egna Uppsida relaterade till brukarunderMBN:s verkinom myndighetsutövningen avseende sökningar för övriga verksamnått samhet ska vara minst 2 st. ekonomiskt bistånd, familj, missbruk, heter i avvaktan på Socialstyrelfunktionshinder och äldre. Det har Attraktiv livsmiljö Betygsindex för faktorn miljö56 Enligt senaste medborgarenkäten sens mätningar. gjorts uppföljning i familjeärenden där arbete enligt medborgarenkäten 2013 också klienters uppfattning om stödet ska vara minst 66 av 100. Målet uppnått Målet har delvis uppnåttGenomförd Målet ej uppnått inhämtats. brukarunBetygsindex för faktorn bostä55 Enligt senaste medborgarenkäten dersökn. för funktionshinderomsorgen I Miljö- och byggnadsnämnd der enligt medborgarenkäten 2013 innefattade också verkställighet i egen ska vara minst 52 av 100. missbruksvård. om enskilt avlopp ska inte överskrida 25frisktid arbetsdagar. Andelen av arbetstid inom förvaltningen Handläggningstiden ska för vara ett renminst 95,4% hållningsärende ska inte överskrida 10medarbetare arbetsdagar. som Andelen anser att samarbetet mellan Handläggningstiden för en annämnd och förvaltning är gott mälan om installation av värmeska vara minst 90 % enligt medpump ska inte överskrida 10 arbetarsamtal arbetsdagar. Ökad tillgänglighet Antalet e-tjänster som kan 6 100 % 3 1 Medborgare via webbenVerksamhet/utveckling utföras via kommunens hemMedborgare sida relaterade till MBN:s verkIndikatorer Utfall Kommentar samhet ska vara minst 2 st. Indikatorer Utfall Senaste kommentaren Öka tillgängligheten genom att 89 % Betygsindex för faktorn miljöEnligt senaste medborgarenkäten Värden för bemötande ska öka 97 56 % Målvärdet uppnått. se till så att enkelt avhjälpta arbete enligt medborgarenkäten 2013 inom hemtjänst, 94. hinder % 66 avmålvärde alla entréer ska varai 100 minst av 100. Värden för bemötande ska öka 96 % Samma värde som 2012. Betygsindex för faktornsärskilda bostä55 Enligt senaste medborgarenkäten 6(11) inom äldreomsorgens Miljö- och byggnadsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse der enligt medborgarenkäten 2013 boende, målvärde 97. ska vara minst 52 av 100. Värden för delaktighet inom 84 % Målvärdet är uppnått. Ökad trygghet i Andelen enligt LUPP- 80. 9% Enkäten görs var tredje år, senast hemtjänsttjejer, ska öka, målvärde stads- och tätortsundersökningen, som någon hösten 2014. Värden för delaktighet 83 % Målvärdet uppnått. miljöer ur ett jämgång under det senaste inom halvåret äldreomsorgens särskilda bo- 5 ställdhetsperspektiv inte vågat gå ut ska vara högst ende ska öka, målvärde 81. % Nämndmål Nämndmål Hållbar Attraktivstadsutveckllivsmiljö En inggod kvalité vid varje möte med socialförvaltningen Värden för respekt hemAndelen tjejer, enligtinom LUPPtjänsten ska öka. som inte känundersökningen, ner sig trygga ute påinom sta’n äldrepå Värden för respekt allmän plats ska vara högst 5% omsorgens särskilda boende ska 9% öka. Betygsindex för faktorn trygghet enligt medborgarenkäten Värden för tillgänglighet inom ska vara minstska 50öka, av 100 hemtjänsten målvärde Fokus på barnperspektivet i beslutsprocesser 53 75 % Svaret på görs frågan inte år, redovisats Enkäten varhar tredje senast i Socialstyrelsens resultat. 2014. Siffran 2014 avser ungdomar (inte bara tjejer)har i grundskola, siffrani Svaret på frågan inte redovisats för gymnasiet är 8 %. Socialstyrelsens resultat. Enligt senaste medborgarenkäten 2013 Målvärdet uppnått. 66. Barnperspektivet ska beaktas i all relevant ärendehantering Värden för tillgänglighet inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka, målvärde 90. Uppnått 92 % Målvärdet uppnått. Nöjdhet inom hemtjänst, målvärde 86. 90 % Målvärdet uppnått. Medborgare Nöjdhet inom äldreomsorgens 86 % Målvärdet uppnått. Ekonomi Miljö- ochEkonomi byggnadsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse särskilda boende, målvärde 82. Nämndmål Indikatorer Nöjdhet hos brukare inom Nämndmål Indikatorer funktionshinderomsorgens En god kvalité vid Värden för bemötande skaboöka Ökat fokus på verkKostnadstäckning per bygglov endestöd, nollmätning. varje möte med inom hemtjänst, målvärde 94. samhetens resultat och anmälan ska vara minst 60% socialförvaltningen Nöjdhet hosbemötande brukare inom Värden för ska öka och effekter Kostnadstäckningen persärskilda ny-perfunktionshinderomsorgens inom äldreomsorgens byggnadskarta, utstakad sonliga assistans, nollmätning. boende, målvärde 97. byggnad och mätningskontorets konsultNöjdhet hosvara brukare inom Värden ska för delaktighet inom uppdrag 100 % funktionshinderomsorgens daglig hemtjänst ska öka, målvärde 80. Kostnadstäckning för mätningsverksamhet/sysselsättning, nollVärden för delaktighet kontorets basservice skainom vara mätning. äldreomsorgens särskilda bo53 % Nöjdhet inom ende skahos öka,brukare målvärde 81. Kostnadstäckningen för livsmefunktionshinderomsorgens LSSVärden för respekt delskontroll ska vara minsthem60 % boende, nollmätning.inom tjänsten ska öka. Kostnadstäckning för planenNöjdhet hos brukare inom Värden för respekt inom heten ska vara minst 40 % äldrefunktionshinderomsorgens boomsorgens särskilda boende ska ende enligt SoL, nollmätning. Kostnadstäckning för hälsoöka. skydd och miljötillsyn ska vara Genomföra egna brukarunderVärden inom minst 40 för %förtillgänglighet sökningar övriga verksamhemtjänsten ska öka, målvärde heter i avvaktan på Socialstyrel66. mätningar. sens Medarbetare Värden för tillgänglighet inom äldreomsorgens särskilda bo- Målet Målet uppnått Målet delvis uppnått Nämndmål Indikatorer ende ska öka, målvärde 90. Professionella medAndelen medarbetare som Nöjdhet inom hemtjänst, målarbetare tycker att den samlade kompe- 5(11) Utfall 77 % Utfall 97 % 69 % Senaste kommentaren Utfall får utgöra grund för målvärde Kommentar 2014. Målvärdet uppnått. 87 96%% 100 % Utfall fårvärde utgörasom grund för målvärde Samma 2012. 2014. 92 84%% Utfall får utgöra grund för målvärde Målvärdet är uppnått. 2014. 58,5 % 83 % 90 % 43 % 30 % % 88 37 % Upp75 nått% 92 % ej uppnått Utfall 90 % 90 % Målvärdet uppnått. Resultat för gruppbostäder 100 %, respektive servicebostäder 81 %, Svaret på frågan redovisats utfall utgör grund har för inte målvärde 2014.i Socialstyrelsens resultat. Utfall utgör grund för målvärde 2014. Svaret på frågan har inte redovisats i Socialstyrelsens resultat. Enligt budget. Brukarundersökningar har genomförts Målvärdet uppnått. inom myndighetsutövningen avseende ekonomiskt bistånd, familj, missbruk, funktionshinder och äldre. Det har gjorts uppföljning i familjeärenden där Målvärdet uppnått. också klienters uppfattning om stödet Kommentar har inhämtats. Genomförd brukarundersökn. Miljöför funktionshinderomsorgen och byggnadsnämnd Enligt medarbetarenkäten 2014 I innefattade verkställighet i egen Målvärdet också uppnått. missbruksvård. Verksamhetsberättelser Gott samarbete mellan nämnden och förvaltningen 92,4 % Verksamhetsberättelser Kostnadstäckningen heten ska vara minstför 40livsme% delskontroll ska vara minst 60 % Kostnadstäckning för hälsoKostnadstäckning för planenskydd och miljötillsyn ska vara heten ska vara minst 40 % minst 40 % Kostnadstäckning för hälsoskydd och miljötillsyn ska vara Medborgare Medarbetare minst 40 % 43 % 37 % 30 % 37 % Enligt budget. Enligt budget. Medarbetare Nämndmål Nämndmål Indikatorer Indikatorer Medarbetare Utfall Utfall Kommentar Senaste kommentaren EnProfessionella god kvalité vidmedarbetare varje möte med Nämndmål socialförvaltningen Professionella medarbetare Andelen somöka Enligt medarbetarenkäten 2014 Värden förmedarbetare bemötande ska 9790%% Målvärdet uppnått. tycker att den samlade kompeinom hemtjänst, målvärde 94. Indikatorer Utfall Kommentar tensen inom enheten är tillräckVärden bemötande ska öka 96 Samma värde som 2012. 2014 Andelen medarbetare 90%% Enligt medarbetarenkäten lig ska för vara minst 76 %som enligt inom äldreomsorgens särskilda tycker att den samlade kompemedarbetarenkäten. boende, målvärde 97. är tillräcktensen inom enheten Effektivare organisat- lig Alla ska 80 % Arbetet pågår. skahandläggningsrutiner vara minst 76 % enligt Värden för delaktighet inom 84 % Målvärdet är uppnått. ion vara dokumenterade medarbetarenkäten. hemtjänst ska öka, målvärde 80. Attraktiva organisatarbetsMedarbetarindex (nöjd) enligt 57 Enligt medarbetarenkäten 2014 Effektivare Alla handläggningsrutiner ska 80 % Arbetet pågår. Värden för delaktighetska inom 83 % Målvärdet uppnått. platser medarbetarenkäten vara ion vara dokumenterade äldreomsorgens särskilda bominst 69 Attraktiva arbetsMedarbetarindex (nöjd)81. enligt 57 Enligt medarbetarenkäten 2014 ende ska öka, målvärde platser medarbetarenkäten skasom vara Andelen medarbetare 3% En medarbetare har sagt upp sig Värden för sig respekt hemSvaret frågan2014 har inte redovisats i minst säger69 upp per årinom ska vara underpåvåren tjänsten ska öka. Socialstyrelsens resultat. högst 7 % Andelen medarbetare som 3% En medarbetare har sagt upp sig Värden försig respekt inom äldreSvaret frågan har inte redovisats säger upp per årmedarbetarska vara under våren 2014 Ledarindex enligt 39 Enligtpå medarbetarenkäten 2014 i omsorgens särskilda boende ska Socialstyrelsens resultat. högst 7 % enkäten ska vara minst 70 öka. Ledarindex enligt av medarbetarEnligt medarbetarenkäten 2014 Andelen frisktid arbetstid 92,4 39 % enkäten ska vara minst 70 Värden för tillgänglighet inom 75 % Målvärdet uppnått. inom förvaltningen ska vara hemtjänsten ska öka, målvärde minst 95,4% Andelen frisktid av arbetstid 92,4 % 66. inom förvaltningen ska vara Gott samarbete Andelen medarbetare som 100 % minst 95,4% församarbetet tillgänglighet inom 92 % Målvärdet uppnått. mellan nämnden och Värden anser att mellan äldreomsorgens särskilda förvaltningen nämnd och förvaltning ärbogott Gott samarbete Andelen medarbetare som 100 % ska 90. medmellan nämnden och ende anser att öka, samarbetet mellan ska vara minstmålvärde 90 % enligt förvaltningen nämnd och förvaltning är målgott arbetarsamtal Nöjdhet inom hemtjänst, 90 % Målvärdet uppnått. ska vara minst 90 % enligt medvärde 86. arbetarsamtal Verksamhet/utveckling Nöjdhet inom äldreomsorgens 86 % Målvärdet uppnått. särskilda boende, målvärde 82. Verksamhet/utveckling Medborgare Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Nöjdhet hos brukare inom 77 % Utfall får utgöra grund för målvärde Verksamhet och utveckling 2014. Hållbar stadsutveckl- funktionshinderomsorgens Öka tillgängligheten genomboatt 89 % Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Nämndmål Indikatorer Utfall Senaste kommentaren endestöd, nollmätning. ing se till så att enkelt avhjälpta Hållbar stadsutvecklÖka tillgängligheten genom att 89 % hinder iför 100bemötande % av alla entréer En god kvalité vid Värden ska öka 97%% Målvärdet uppnått. Nöjdhet hosenkelt brukare inom 87 Utfall får utgöra grund för målvärde ing se till så att avhjälpta varje möte med inom hemtjänst, målvärde 94. funktionshinderomsorgens per2014. Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar hinder i 100 % av alla entréer socialförvaltningen Miljö- och byggnadsnämnden, verksamhetsberättelse 6(11) sonliga assistans, nollmätning. Värden förÅrsredovisning bemötande ska 2014; öka Nämndernas 96 % Samma värde som 2012. till offentliga lokaler dit allmäninom har äldreomsorgens särskilda heten tillträde är åtgärdade. Miljö- och byggnadsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse Nöjdhet hos brukare inom 92 % Utfall får utgöra grund för målvärde6(11) boende, målvärde 97. daglig 2014. Ökat fokus på energi funktionshinderomsorgens Klimat- och energirådgivning 5 verksamhet/sysselsättning, nollVärden förallmänheten delaktighet om inom 84 % Målvärdet är uppnått. ur ett klimatperska ges till mätning. hemtjänst skaelförbrukning öka, målvärdeoch 80. spektiv uppvärmning, bilkörninghos vidbrukare minst eninom träff Nöjdhet 90 Resultat föruppnått. gruppbostäder 100 %, Värden för delaktighet inom 83%% Målvärdet inom resp. område. funktionshinderomsorgens LSSrespektive servicebostäder 81 %, äldreomsorgens särskilda boboende, utfall utgör grund för målvärde 2014. skanollmätning. öka, målvärde 81. Ökat fokus på hälsa Iende projektet tillsyn av lantbruk 8 och livskvalitet ska inspektion ske av 8 lantNöjdhet hosrespekt brukareinom inomhem88 % Utfall grundhar förinte målvärde 2014.i Värden för Svaretutgör på frågan redovisats bruk. funktionshinderomsorgens botjänsten ska öka. Socialstyrelsens resultat. ende enligt SoL, nollmätning. Referensmätning av gamma100 % Värden för respekt inom äldreSvaret på frågan har inte redovisats i strålning, 90 % Brukarundersökningar har genomförts Genomföra brukarunderUppomsorgens egna särskilda boende ska Socialstyrelsens resultat. inom myndighetsutövningen avseende sökningar för övriga verksamnått öka. Kontrollera livsmedelsverksam49 ekonomiskt bistånd, familj, missbruk, heter i avvaktan på Socialstyrelriskklass 1-5. Värden för tillgänglighet inom 75 % Målvärdet uppnått. funktionshinder och äldre. Det har sens mätningar. Inventera 400ska enskilda avlopp. 400 hemtjänsten öka, målvärde gjorts uppföljning i familjeärenden där 66. också klienters uppfattning om stödet Ökad effektivitet Öka samarbetet med andra Uppnått har inhämtats. Genomförd brukarungenom samverkan förvaltningar/bolag och andra Värden för tillgänglighet inom 92 % Målvärdet dersökn. föruppnått. funktionshinderomsorgen kommuner. äldreomsorgens särskilda boinnefattade också verkställighet i egen ende ska öka, målvärde 90. missbruksvård. Ökat fokus på trygg- Alla mål i hållbar utveckling som Uppnått het och säkerhet förvaltningen ansvarig för ska Nöjdhet inomärhemtjänst, mål90 % uppnått. Målet ej uppnått Målet uppnått Målet Målvärdet delvis uppnått redovisas i bilaga. värde 86. och IFO-nämnden, Årsredovisning 2013; Nämndernas verksamhetsberättelse 6(21) Omsorgsnämnden I Miljö- och byggnadsnämnd Nöjdhet inom äldreomsorgens 86 % Målvärdet uppnått. Gott samarbete Ökat fokus på hälsa mellan nämnden och och livskvalitet förvaltningen livsmedelsverksamVerksamhet/utveckling Verksamhet ochKontrollera utveckling Medborgare Nämndmål Nämndmål Hållbar stadsutvecklÖkad En god effektivitet kvalité vid ing genom samverkan varje möte med socialförvaltningen heter i riskklass 1-5. Indikatorer Inventera 400 enskilda avlopp. Indikatorer 49 Utfall 400 Utfall 89 % Uppnått 97 % Kommentar Senaste kommentaren Öka samarbetet tillgängligheten att Öka medgenom andra Värden för bemötande ska öka Målvärdet uppnått. se till så att enkelt avhjälpta förvaltningar/bolag och andra inom hemtjänst, målvärde 94. hinder i 100 % av alla entréer kommuner. Värden för bemötande ska öka 96 % Samma värde som 2012. Ökat fokus på tryggAlla mål i hållbar utveckling som Uppnått inom äldreomsorgens särskilda Miljö- och byggnadsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse het och säkerhet förvaltningen är ansvarig boende, målvärde 97. för ska redovisas i bilaga. Värden för delaktighet inom 84 % Målvärdet är uppnått. hemtjänst ska öka, målvärde 80. Värden för delaktighet inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka, målvärde 81. Grattis till... 83 % Värden för respekt inom hemtjänsten ska öka. 6(11) Målvärdet uppnått. Svaret på frågan har inte redovisats i Socialstyrelsens resultat. Värden för respekt inom äldreSvaret på frågan har inte redovisats i ...de fem enskilda fastighetsägarna ochsärskilda tillika vinnarna Nässjö jubileumspris somSocialstyrelsens delades ut i samband med 100omsorgens boendeavska resultat. årsfirandet, den 6 september 2014. öka. Värden tillgänglighet 75 % • Sörängsvägen 29, Vänskapen 8 - för Rickard Boberg inom hemtjänsten ska öka, målvärde • Sörängsvägen 22, Undergången 14 - Julia och Malkus Säleby 66. 3 - SML AB i Nässjö • Queckfeldtsgatan 75, Sämjan • Gamlarpsvägen 16, Mellanåsa 7 -för Ellinor Karlströminom och Jens Danielsson Värden tillgänglighet 92 % särskilda bo• Rådhusgatan 56, Sänket äldreomsorgens 5 - Spark Trade AB ende ska öka, målvärde 90. Målvärdet uppnått. Målvärdet uppnått. Motiveringen till 2014-års jubileumspris: Nöjdhet inom hemtjänst, mål- 90 % Målvärdet uppnått. värde 86. ”Vi känner alla till hur viktigt det första handslaget är vid en ny bekantskap, men även upplevelsen av staden påverkas i stor grad av hur besökaren välkomnas dess entréer. Miljö- och86 byggnadsnämnden vill därför uppmärksamma fem Nöjdhet inomvid äldreomsorgens % Målvärdet uppnått. särskilda målvärde enskilda fastighetsägare som genom boende, större eller mindre 82. åtgärder förskönat sina byggnader utmed Nässjö stads infartsvägar.” Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens boendestöd, nollmätning. 77 % Utfall får utgöra grund för målvärde 2014. Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens personliga assistans, nollmätning. 87 % Utfall får utgöra grund för målvärde 2014. Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens daglig verksamhet/sysselsättning, nollmätning. 92 % Utfall får utgöra grund för målvärde 2014. Nöjdhet hos brukare inom 90 % Resultat för gruppbostäder 100 %, funktionshinderomsorgens LSSrespektive servicebostäder 81 %, boende, nollmätning. utfall utgör grund för målvärde 2014. Miljö- och byggnadsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 7(11) Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens boende enligt SoL, nollmätning. 88 % Utfall utgör grund för målvärde 2014. Genomföra egna brukarundersökningar för övriga verksamheter i avvaktan på Socialstyrelsens mätningar. Uppnått Brukarundersökningar har genomförts inom myndighetsutövningen avseende ekonomiskt bistånd, familj, missbruk, funktionshinder och äldre. Det har gjorts uppföljning i familjeärenden där också klienters uppfattning om stödet har inhämtats. Genomförd brukarundersökn. för funktionshinderomsorgen innefattade också verkställighet i egen missbruksvård. Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått Omsorgsnämnden och IFO-nämnden, Årsredovisning 2013; Nämndernas verksamhetsberättelse Miljö- och byggnadsnämnd 6(21) I Verksamhetsberättelser medarbetare som 100 % IAndelen projektet tillsyn av lantbruk 8 anser att samarbetet mellan ska inspektion ske av 8 lantnämnd och förvaltning är gott bruk. ska vara minst 90 % enligt medarbetarsamtal av gammaReferensmätning 100 % strålning, 90 % Verksamhetsberättelser Omsorgsnämnd Ordförande: Sylve Jergefeldt (S) • Förvaltningschef: Ulrika Gustafson • Antal tillsvidareanställda: 1 055 EKONOMI Omsorgsnämndens nettokostnad för 2014 blev 497,4 mkr. I förhållande till den tilldelade ramen innebär det ett negativt resultat med 9,4 mkr eller 1,9 procent. Totalt har 3,6 mkr mer fördelats till enheterna från resursfördelningssystemet än vad som fanns täckning för i budget. Till största del beror detta på att personlig assistans genom åren inte fått resurser för den verksamhet som bedrivits. Äldreomsorgens kostnader ökade med 3,8 mkr jämfört med 2013. Resultatet totalt för äldreomsorgen blev -4,4 mkr. Den största avvikelseposten beror på att en del hemtjänstgrupper inte anpassat personalkostnaderna till den budget som fördelats. Överskridandet för hela hemtjänsten är totalt 4,7 mkr varav 1,1 mkr avser hemtagningsteamet. Denna kostnad upphör 2015 då teamet avvecklats. Även särskilt boende gick med underskott motsvarande 1,4 mkr. Hemsjukvårdens resultat blev +2,2 mkr och beror till största delen att det funnits vakanser under pågående rekryteringar. Funktionshinderomsorgens kostnader ökade med 6,3 mkr. Resultatet totalt blev ett överskott på 1 mkr. Funktionshinderomsorgens budgetöverskridande har varit ett prioriterat område sedan 2012 och det är glädjande att arbetet har gett effekt. Det finns dock fortfarande områden att jobba med. Det gäller framförallt externa placeringar som ska beredas plats på hemmaplan samt personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utförd av externa utförare. Kostnaderna för ledning och administration samt förvaltningsövergripande verksamhet resulterade i ett överskridande på 2,3 mkr. Underskottet beror främst på att förvaltningens kostnader för lokaler är högre än budgeterat anslag. ningar har genomförts och utvecklats under året. Den sammantagna nöjdheten har ökat både inom hemtjänst och särskilt boende för äldre. Delvärdena för bemötande, delaktighet, trygghet och tillgänglighet har både ökat och minskat något. Bland funktionshinderomsorgens brukare har den sammantagna nöjdheten ökat på i stort sett samtliga delverksamheter. Resultatet av myndighetsutövningens olika målgrupper visar på rött, det vill säga en försämring. Försämringen beror främst på en ändrad enkätutformning, numera med fem svarsalternativ med två positiva mot tidigare fyra alternativ där två var positiva. Ändringen genomfördes för att resultaten skulle kunna jämföras med de andra resultaten från brukarundersökningar. Sammanställningar av synpunkter och klagomål samt avvikelser i verksamheten visar på att det finns brister i enskilda fall. Ett systematiskt kvalitetsarbete pågår för att i möjligaste mån undanröja dessa brister. Socialförvaltningens hemsida har avsevärt förbättrats även om resultatet visar på en röd indikering. Ekonomi Målet, ett biståndsstyrt resursfördelningssystem som skapar effektivt genomförd verksamhet inom tilldelad ram, har inte uppfyllts då resultatet blev -9,4 mkr för omsorgsnämnden och -4,7 mkr för individ- och familjeomsorgsnämnden. Biståndsstyrt resursfördelningssystem finns i merparten av omsorgsnämndens verksamheter. Mycket kraft har ägnats åt resursfördelningssystemet under året. Medarbetare MÅLUPPFYLLELSE Omsorgsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden har för 2014 haft en gemensam målbild då det underlättar arbetet för den gemensamma förvaltningen. Medborgare Målbilden är en god kvalitet i varje möte med socialförvaltningen och att verksamheten är rättssäker. Brukarundersök- I Omsorgsnämnd De flesta målvärdena som ska indikera på professionellt ledar- och medarbetarskap, kompetens i förhållande till arbetsuppgifter samt en god arbetsmiljö har nästan uppfyllts. Medarbetarindex har några procentenheter kvar till målvärdet, medan ledarskapsindex endast har en procentenhet kvar till målvärdet. Arbetet fortskrider med kommungemensamma satsningar och arbetet med respektive personalgrupps handlingsplaner för ökad måluppfyllelse. Målbilden är ett aktivt förbättringsarbete utifrån nationella riktlinjer och Öppna jämförelser samt en långsiktigt hållbar utveckling och strukturella förändringar över tid. Förvaltningen ligger långt framme med att analysera och använda resultat från socialstyrelsens Öppna Jämförelser. En standardiserad manual som ska kvalitetssäkra förbättringsarbetet har utarbetats som ett stöd för alla arbetsgrupper. Arbetet med årliga verksamhetsplaner och utvecklingsplaner som sträcker sig över mandatperioden har tyvärr fått stå tillbaka. Måluppfyllelse för det senare kan inte inbringas på ett år. Hemtjänsten har under 2014 vidareutvecklat införandet av it-teknik för att kunna mäta och följa verksamheten. TES-tidsregistrering används fullt ut i alla hemtjänstgrupper. Under året har också TES-planering införts och en ny arbetsroll för undersköterskor har inrättats, planerare. Målsättningen med planeringsmodulen är att effektivisera planeringen, säkra utförande av beviljade insatser och få mätvärden på nämndens målsättning på effektivitet och rättsäkerhet. HÄNDELSER UNDER ÅRET Särskilt boende har vidareutvecklat sitt hygienarbete, hygienronder med smittskyddsavdelningen har genomförts och nya rutiner för hygienrond är framarbetade och implementerade. Äldreomsorg Funktionshinderomsorg Övergången från FAM/FLEX-avtalet till att följa avtalet Allmänna Bestämmelser tog längre tid än önskat. Fördröjningen med anpassningen av antalet medarbetare till budgeterad nivå är en stor del av förklaringen till överskridandet inom särskilt boende för äldre och hemtjänsten. Under året har funktionshinderomsorgen arbetat intensivt för att uppnå budget i balans. Detta har åstadkommits genom regelbundna träffar med respektive chef avseende ekonomi, personal och verksamhetsuppföljning. Funktionshinderomsorgen har två områden där utgifterna varit större än budget, gemensamt där köp av externa platser avseende insatserna grupp- och servicebostad står för kostnadsökningen samt personlig assistans där underskottet främst härleds till ökad fakturering från externa utförare. För att sänka kostnaderna fattade nämnden i november beslut om att sänka ersättningsnivåerna inom personlig assistans enligt LSS från och med 2015. Rutiner för hemsjukvården kring palliativ vård och bedömning av extravak har reviderats och implementerats. En budgetjustering med tillskott på 500 000 kronor har gjorts för 2015 för att budgeten ska vara rimlig att hålla. Kostnader för betalningsdagar har minskat, budgeten har räckt för 2014. På grund av många omvärldsfaktorer upphörde arbetet med hemtagningsteam. I stället läggs större vikt vid de team som finns inom varje hemtjänstområde. En viss minskning av beslut av korttidsvistelser har skett efter denna förändring. Beträffande det genomförda arbetet inom missbruks- och beroendevården samt utvecklande av arbetsmarknadsenheten så redovisas det under individ- och familjeomsorgsnämnden. Bilden visar ett ögonblick ur hemsjukvårdens vardag. Omsorgsnämnd I Verksamhetsberättelser Verksamhet/utveckling Verksamhetsberättelser NYCKELTAL Verksamhetsmått Bokslut 14 Bokslut 13 Bokslut 12 1 971 2 016 2 061 414 416 404 427 222 427 997 396 254 388 374 326 342 197 331 088 378 285 ** 17 892 18 041 Antal personer som fick hemtjänst (okt.) 701 699 753 Antal permanentboende i särskilt boende 305 300 300 Antal invånare över 80 år * Antal invånare över 90 år * Kostnad per plats i särskilt boende äldreomsorg, exkl. lokaler och gemensamma kostnader Kostnader per hemtjänsttimme, exkl. lokaler och gemensamma kostnader Kostnad per SFB-ärende (f.d. LASS-ärende) Antal beviljade vårdtimmar per månad (okt.) * Enligt SCB 1 november. ** Statistik har inte kunnat tas ut från verksamhetssystemet för 2014. UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014 Omsorgsnämnden får i uppdrag att: • genomföra planerade aktiviteter i nämndpilen och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut Kommentar: Aktiviteter genomförs i huvudsak enligt plan och återrapporteras till berörd nämnd. Status: Avslutad • genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. Kommentar: Förvaltningen deltar i kommungemensamma arbetsgrupper. Resultat redovisas i årsredovisning av kommunledningskontoret. Status: Avslutad • bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet. Kommentar: En särskild grupp på socialförvaltningen bevakar möjligheten till statsbidrag. Status: Avslutad • fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast den 28 februari 2014. Status: Avslutad I Omsorgsnämnd • utreda den framtida inriktningen på arbetsmarknadsenhetens insatser för att minskade försörjningsstöd och arbetslöshet. Kommentar: Arbete pågår mellan tekniska serviceförvaltningen, kommunstyrelsen och socialförvaltningen. Beslut kommer att fattas i februari 2015 av kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadsfrågor. Status: Pågående med avvikelse • utreda en gemensam beredskapsjour, där även alternativa samverkanslösningar beaktas. Kommentar: Nässjö kommun har för sin del genom individ- och familjeomsorgsnämnden fattat beslut om att ingå i en gemensam socialjour på höglandet och avsatt medel för det i budget 2015. Status: Avslutad • bevaka särskilda satsningar i budgetpropositionen inom ansvarsområdet. Kommentar: Genomförs kontinuerligt. Status: Pågående enligt plan Den 1 januari 2015 slås individ- och familjeomsorgsnämnden och omsorgsnämnden ihop och bildar en gemensam socialnämnd. Socialnämnden kommer då ansvara för både myndighetsutövning och verkställighet av äldre- och funktionshinderomsorg, barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och arbetsmarknadsåtgärder. Den budget som socialnämnden har räcker inte för att täcka den befintliga verksamheten år 2015. Förvaltningen genomför för närvarande en genomgång av kostnads- och intäktssidan för att få en ekonomi i balans. En viktig del för en budget i balans, är det pågående arbetet med att ta fram riktlinjer för alla de insatser som ges. Syftet med riktlinjerna är att klargöra hur en insats ska behovsbedömas och verkställas. I samband med det fastställer därmed nämnden både kvaliteten och kostnaden för insatsen. I arbetet med riktlinjerna kan en restriktiv inriktning råda för att på så sätt minska kostnaden. Staten ställer, genom sin tillsynsmyndighet Inspektionen för vård och omsorg, högre kvalitetskrav på verksamheten. Det kräver ett proaktivt förhållningssätt och ett mer aktivt kvalitetsarbete i verksamheterna. De kommande åren kommer att präglas av ett fortsatt systematiskt arbetssätt med uppgifter från vårt verksamhetssystem, resultat av Öppna Jämförelser och andra data som underlag för nämndernas målarbete och förvaltningens förbättringsarbete. Äldreomsorg Funktionshinderomsorg Nämnden har beslutat att funktionshinderomsorgen från och med 2015 ska rekrytera tre olika utbildningsbakgrunder då vakans uppstår. Funktionshinderomsorgens medarbetare ska på sikt bestå av 70 procent medarbetare med gymnasieprogram, 20 procent medarbetare med eftergymnasial utbildning samt 10 procent medarbetare med högskole-/ universitetsprogram. Funktionshinderomsorgen kommer att inrätta två nya gruppbostäder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar vid årsskiftet 2015/2016. Gruppbostäderna är efterlängtade med tanke på att flera personer vid inflyttningen har haft ett ej verkställt beslut om insatsen i över två år. Funktionshinderomsorgens servicebostäder för personer med psykiska, fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar planeras att under kommande år anpassas till att omfatta fem servicebostäder med totalt 60 lägenheter. Varje servicebostad ska innehålla tolv lägenheter, en gemensamhetslokal och ett personalutrymme som motsvarar gällande lagstiftning, riktlinjer och krav. Boendestöd kommer från och med 2015 att mätas och följas upp med hjälp av it-teknik, TES-tidsregistrering och senare under året TES-planering. Syftet är att effektivisera planeringen, säkra utförandet av beviljade insatser samt att få mätvärden på nämndens målsättning avseende effektivitet och rättsäkerhet. Arbetet och besluten med den nya författningen kring bemanning i särskilt boende har skjutits fram i tiden. Författningen berör såväl myndighetsutövningen som verkställighetens uppbyggnad och bemanning. När ett beslut är fattat kräver det en översyn av hur resurser fördelas till främst de särskilda boendena. Bra bostäder för äldre på den ordinära bostadsmarknaden är en viktig strategisk fråga för kommunen. Med ett varierat utbud av tillgängliga bostäder på den ordinära bostadsmarknaden möjliggörs kvarboende i det ordinära boendet, ett önskemål som framförs från pensionärsföreningar och medborgare. Kommunfullmäktige beslutade därför att utreda möjligheten att omvandla delar av Parkgården till ett trygghetsboende som drivs och ägs som en kooperativ hyresrättsförening. Utredningen pågår under 2014 och fram till maj 2015 då politiska beslut ska fattas. Mässa i Kulturhuset Pigalle med fokus på yrken. Här visar representanter från socialförvaltningen upp vad ungdomar i framtiden kan arbeta med. Omsorgsnämnd I Verksamhetsberättelser FRAMTIDEN Verksamhetsberättelser EKONOMIRAPPORT Omsorgsnämnden Budget 2014 Bokslut 2014 Förbrukning % Bokslut 2013 Avvikelse 2014 Totalt, tkr Personalkostnader 452 240 455 573 101 445 756-3 333 Övriga kostnader 125 606 167 849 134 170 377-42 243 Intäkter -89 854-126 036 140 -125 373 36 182 Nettokostnad 487 992 497 386 102 490 758 -9 394 Verksamhetsområde Omsorgsnämnd 413 420 102 379 Ledning och administration 24 496 24 402 100 16 182 Differens resursfördelning -3 934 -252 0 -1 257 Förvaltningsövergripande verks. 25 238 27 645 110 40 424 Äldreomsorg, totalt 287 667 Administration 12 866 Särskilt boende 136 999 Hemtjänst i ordinärt boende 86 384 Övriga insatser i ordinärt boende 10 801 Hälso- och sjukvård 40 617 292 084 12 197 138 420 91 040 11 980 38 447 102 95 101 105 111 95 -7 94 -3 682 -2 407 288 292 -4 417 11 686 669 144 833-1 421 83 264-4 651 13 139-1 179 35 370 2 170 Funktionshinderomsorg, totalt 154 112 153 087 99 146 737 1 025 Gemensamt 14 525 16 600 114 11 378-2 075 Intellektuellt och fysiskt 53 125 51 171 96 52 806 1 954 funktionshinder Psykiatri och missbruk 36 355 35 011 96 35 971 1 344 Personlig assistans 35 847 36 526 102 33 682-679 Arbete och sysselsättning 14 260 13 779 97 12 900 481 Summa omsorgsnämnden Investeringsbudget I Omsorgsnämnd 487 992 497 386 102 490 758 -9 394 0 0 0 0 0 Verksamhetsberättelser Omsorgsnämnd I Verksamhetsberättelser MÅLUPPFÖLJNING PILEN ON och IFO 2014 Medborgare Medborgare Medborgare Medborgare Nämndmål Nämndmål Nämndmål Medborgare ska Medborgare ska En god kvalité uppleva en godvid kvaliuppleva en god kvalivarje tet vidmöte varjemed möte tet vid varje möte socialförvaltningen med socialförvaltmed socialförvaltningens verksamhetningens verksamheter. er. Indikatorer Indikatorer Indikatorer Värden för bemötande ska öka Värden för ska öka Värden förbemötande bemötande ska97,5 öka inom hemtjänst, målvärde inom hemtjänst, målvärde 97,5 inom hemtjänst, målvärde 94. Värden för bemötande ska öka Värden för ska Värden förbemötande bemötande skaöka öka inom äldreomsorgens särskilda inom äldreomsorgens särskilda inom äldreomsorgens särskilda boende, målvärde 96 boende, boende,målvärde målvärde96 97. Värden för delaktighet inom Värden för delaktighet inom Värden för inom87 hemtjänst skadelaktighet öka, målvärde hemtjänst ska öka, målvärde hemtjänst ska öka, målvärde87 80. Värden för delaktighet inom Värden inom Värdenför fördelaktighet delaktighet äldreomsorgens särskildainom boäldreomsorgens särskilda boäldreomsorgens särskilda ende ska öka, målvärde 81 boende ska öka, målvärde 81 ende ska öka, målvärde 81. Värden för trygghet inom hemVärden inom Värdenför förtrygghet respekt inom hemhemtjänsten ska öka, målvärde 90 tjänsten ska öka, målvärde 90 tjänsten ska öka. Värden för trygghet inom Värden inom Värdenför förtrygghet respekt inom boäldreäldreomsorgens särskilda äldreomsorgens särskilda bo- ska omsorgens särskilda boende ende ska öka, målvärde 88 ende öka. ska öka, målvärde 88 Värden för tillgänglighet inom Värden inom Värdenför förtillgänglighet tillgänglighet inom hemtjänsten ska öka, målvärde hemtjänsten ska öka, målvärde hemtjänsten ska öka, målvärde 76 76 66. Värden för tillgänglighet inom Värden inom Värdenför förtillgänglighet tillgänglighet äldreomsorgens särskilda inom boäldreomsorgens särskilda boäldreomsorgens särskilda ende ska öka, målvärde 93 boende ska öka, målvärde 93 ende ska öka, målvärde 90. Nöjdhet inom hemtjänst, målNöjdhet inom hemtjänst, målNöjdhet värde 91 inom hemtjänst, målvärde 91 värde 86. Nöjdhet inom äldreomsorgens Nöjdhet Nöjdhetinom inomäldreomsorgens äldreomsorgens särskilda boende, målvärde 87 särskilda boende, särskilda boende,målvärde målvärde87 82. Nöjdhet hos brukare inom Nöjdhet hos brukare inom Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens funktionshinderomsorgens funktionshinderomsorgens boendestöd, målvärde 78 boboendestöd, målvärde 78 endestöd, nollmätning. Nöjdhet hos brukare inom Nöjdhet Nöjdhethos hosbrukare brukareinom inom funktionshinderomsorgens funktionshinderomsorgens funktionshinderomsorgens perpersonliga assistans, målvärde personliga assistans, målvärde sonliga assistans, nollmätning. 88 88 Nöjdhethos hosbrukare brukareinom inom Nöjdhet Nöjdhet hos brukare inom daglig funktionshinderomsorgens funktionshinderomsorgens funktionshinderomsorgens verksamhet/sysselsättning, nolldaglig verksamdaglig verksammätning. het/sysselsättning, målvärde 93 het/sysselsättning, målvärde 93 Nöjdhethos hosbrukare brukareinom inom Nöjdhet Nöjdhet hos brukare inom LSSfunktionshinderomsorgens funktionshinderomsorgens LSSfunktionshinderomsorgens LSSboende,91 nollmätning. boende, boende, 91 Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens boende enligt nollmätning. Nöjdhet hosSoL, brukare inom Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens Genomföra egna brukarunderfunktionshinderomsorgens boende enligt målvärde 89 sökningar förSoL, övriga verksamboende enligt SoL, målvärde 89 heter i avvaktan på SocialstyrelUpplevelse av kontakt med Upplevelse av kontakt med sens mätningar. myndighetsutövningen i ekomyndighetsutövningen i ekonomiskt bistånd ska vara bra nomiskt bistånd ska vara bra Utfall Utfall Utfall 96 % 96 97 % % 98 % 98 96 % % 85 % 85 84 % % 76 % 76 83 % % 87 % 87 % 94 % 94 % 74 % 74 75 % % 89 % 89 92 % % 91 % 91 90 % % 88 % 88 86 % % 91 % 91 77 % % 91 % 91 87 % % 92 % 94 94 % 90 % Kommentar Kommentar Senaste kommentaren Värdet är högt men har sjunkit 1 % Värdet är högt men har sjunkit 1 % Målvärdet uppnått. jämfört med 2013 jämfört med 2013 En ökning med 2 % från en hög nivå. En ökning med 2 %2012. från en hög nivå. Samma värde som En ökning mot resultat 2013 men En ökning är mot resultat 2013 men Målvärdet uppnått. inte nått målvärdet inte nått målvärdet En klar försämring jämfört med En klar försämring Målvärdet uppnått. jämfört med 2013. 2013. Något sämre utfall än 2013 Något på sämre utfall 2013 Svaret frågan harän inte redovisats i Socialstyrelsens resultat. Utfallet överträffar målvärde, bättre Utfallet överträffar målvärde, bättrei Svaret inte resultatpåänfrågan både har riket ochredovisats Jönköpings resultat än både riket och Jönköpings Socialstyrelsens resultat. län. län. Tendens till en liten nedgång. Tendens till en liten nedgång. Målvärdet uppnått. En minskning med 3 % jämfört med En minskning med 3 % jämfört med Målvärdet 2013 men uppnått. ändå bättre än riket och 2013 men ändå bättre än riket och Jönköpings län. Jönköpings län. Målvärdet uppnått, bättre än riket Målvärdet uppnått. uppnått, bättre än riket Målvärdet och nivå med Jönköpings län. och nivå med Jönköpings län. Högre resultat än målvärdet och Högre resultat än målvärdet och Målvärdet uppnått. högre än riket och Jönköpings län. högre än riket och Jönköpings län. Nöjdheten har ökat markant jämfört Nöjdheten har ökat markant jämfört Utfall får utgöra grund för målvärde med 2013. Saknas jämförelser med med 2013. Saknas jämförelser med 2014. länet och riket. länet och riket. Högre utfall en målvärdet Högrefårutfall en målvärdet Utfall utgöra grund för målvärde 2014. Utfall utgöra grund för målvärde Högrefårutfall än målvärdet. Högre utfall än målvärdet. 2014. Resultat för gruppbostäder 100 %, Brukarundersökning genomförs först Brukarundersökning genomförs respektive 81 %,först våren 2015servicebostäder med ett enkätverktyg vårenutgör 2015grund med ett enkätverktyg utfall förmålgruppen målvärde 2014. som är anpassat för med som är anpassat för målgruppen med olika former av kognitiv funktions88 % Utfall utgör grund för målvärde 2014. olika former av kognitiv funktionsnedsättning. nedsättning. 71 % Ett betydligt lägre värde jämfört med 71 % Ett betydligt lägre värde jämfört med 2013. Verksamheten står inför stora Brukarundersökningar har genomförts Upp2013. Verksamheten står inför stora förändringar. inom myndighetsutövningen avseende nått förändringar. ekonomiskt familj, missbruk, 84 % Resultat är bistånd, inte jämförbart, då årets 84 % Resultat är inteoch jämförbart, årets funktionshinder äldre. Detdåhar undersökning har fem svarsalternativ undersökning hari familjeärenden fem svarsalternativ gjorts uppföljning varav två är positiva svar jämförtdär varav klienters två är positiva svar jämfört också uppfattning om stödet med förra årets 4 svarsalternativ medinhämtats. förra årets 4 svarsalternativ har Genomförd brukarundersökn. för funktionshinderomsorgen Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått Omsorgsnämnden och IFO-nämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 5(12) innefattade också verkställighet i egen Omsorgsnämnden och IFO-nämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 5(12) I Omsorgsnämnd missbruksvård. Medborgare Medborgare En god kvalité vid varje möte med socialförvaltningen Indikatorer Indikatorer eller mycket bra, målvärde Värden för bemötande ska 96 öka inom hemtjänst, målvärde Upplevelse av kontakt med94. myndighetsutövningen familjeVärden för bemötandei ska öka ärenden ska vara bra eller inom äldreomsorgens särskilda mycket målvärde boende,bra, målvärde 97. 96 Upplevelsen av kontakt inom med Värden för delaktighet myndighetsutövningen i miss-80. hemtjänst ska öka, målvärde bruksärenden ska vara bra eller Värden bra, för delaktighet mycket målvärde 96inom äldreomsorgens särskilda boUpplevelse av kontakt ende ska öka, målvärdemed 81. myndighetsutövningen i funktVärden för respektska inom hemionshinderärenden vara bra tjänsten ska öka. eller mycket, målvärde 96 Värden för respekt inom äldreomsorgens av särskilda Upplevelse kontaktboende med ska öka. myndighetsutövningen i äldreärenden skatillgänglighet vara bra ellerinom Värden för mycket bra, målvärde 96 hemtjänsten ska öka, målvärde 66. samlade upplevelsen av Den kontakten myndighetsutVärden förmed tillgänglighet inom övningen ska vara bra ellerboäldreomsorgens särskilda mycket bra, målvärde 9690. ende ska öka, målvärde Medborgare ska på kommunens webbplats erbjudas en lättsökt och tillgänglig information om socialförvaltningens verksamheter. Rättssäker verksamhet på alla nivåer i socialförvaltningen. Utfall 97 % 75 % Nämndmål Nämndmål Ett biståndsstyrt En god kvalité vid resursfördelningssyvarje möte med stem som skapar socialförvaltningen effektivt genomförd verksamhet inom tilldelad ram Se ovanstående kommentar. 96 % Samma värde som 2012. 84 % Inget resultat med anledning av för få Målvärdet är uppnått. svaranden. 83 % Målvärdet uppnått. 70 % Resultat är inte jämförbart, då årets undersökning har fem svarsalternativ Svaret på frågan har inte varav två är positiva svarredovisats jämfört i Socialstyrelsens med förra åretsresultat. 4 svarsalternativ varav två räknades Svaret på frågan har som inte positiva. redovisats i 70 % Socialstyrelsens Se ovanståenderesultat. kommentar. 75 % Målvärdet uppnått. 78 % Se ovanstående kommentar 92 % Målvärdet uppnått. Det ska vara grönt på alla målvariNöjdhet inom hemtjänst, abler i varje verksamhetsomvärde 86. råde i öppna jämförelsers Nöjdhet inom äldreomsorgens granskning av kommunens särskilda boende, målvärde 82. webbplats. 78 % % 90 Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens boendestöd, nollmätning. Inga avvikelser i nämndernas internkontrollplan avseende Nöjdhet hos brukare inom medborgarperspektivet funktionshinderomsorgens per- 77 % Målsättningen 100 är orimligt hög då Målvärdet uppnått. kraven på vilken information som ska finnas ändras kontinuerligt. Målvärdet Resultatetuppnått. har förbättrats avsevärt jämfört med tidigare år. Utfall får utgöra grund för målvärde 2014. Indikatorn är olämplig. Internkontrollplanen ska ta sikteför på målvärde områden Utfall får utgöra grund där vi tror att vi brister. Indikatorn 2014. är borttagen i Pilen 2015. Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens daglig verksamhet/sysselsättning, nollmätning. Indikatorer Indikatorer Nöjdhet hos brukare inom Budgetavvikelse ska varaska 0 eller funktionshinderomsorgens LSSVärden för bemötande öka positivt för omsorgsnämnden boende, nollmätning. inom hemtjänst, målvärde 94. 92 % 86 % 87 % sonliga assistans, nollmätning. Ekonomi Medborgare Ekonomi Kommentar Senaste kommentaren varav två Målvärdet räknades uppnått. som positiva. Utfall får utgöra grund för målvärde 2014. Utfall Utfall 90 % -997 394 % Kommentar Senaste kommentaren Resultat för gruppbostäder 100 %, Utfallet föruppnått. omsorgsnämnden blev respektive servicebostäder 81 %, Målvärdet ett överskridande med 9 394 tkr. utfall utgör grund för målvärde 2014. Budgetavvikelse ska vara 0 eller Nöjdhet hosbemötande brukare inom Värden för ska öka positivt för individoch familjefunktionshinderomsorgens boinom äldreomsorgens särskilda omsorgsnämnden ende enligt SoL, nollmätning. boende, målvärde 97. -488 691 % 96 % Utfallet för grund individoch familje- 2014. Utfall utgör målvärde Samma värde som för 2012. omsorgsnämnden visar på ett överskridande med 4 691 tkr 60 % av omsorgsnämndens Genomföra egna brukarunderVärden för delaktighet inom budget är resursfördelad utifrån sökningar för verksamhemtjänst ska övriga öka, målvärde 80. biståndsbeslut. heter i avvaktan på SocialstyrelVärden för delaktighet inom sens mätningar. äldreomsorgens särskilda boende ska öka, målvärde 81. 60 Upp84 % % nått Brukarundersökningar Resursfördelningssystem finns för Målvärdet är uppnått. har genomförts inom myndighetsutövningen avseende hemtjänst, personlig assistans, särekonomiskt bistånd, familj, missbruk, skilt boende, särskilda boendeformer Målvärdet uppnått. funktionshinder och äldre. Det har och LSS, kontaktpersoner, ledsagning gjorts uppföljning boendestöd. Fråni familjeärenden och med 2015där också stödet införsklienters det ävenuppfattning för daglig om verksamhar inhämtats. Genomförd brukarunhet/sysselsättning Svaret påför frågan har inte redovisats i dersökn. funktionshinderomsorgen Socialstyrelsens Brukartiden harresultat. ökat under året, innefattade också verkställighet i egen men det är fortfarande långt kvar missbruksvård. Svaret på frågan har inte redovisatstilli 83 % Värden för respekt inom hemtjänsten ska öka. Hemtjänst och boendestöd ska 44 % ha minst ha 65 % av total arVärden för respekt inom äldrebetstid som särskilda brukartid.boende ska målet. Förvaltningen har tagit fram omsorgens Socialstyrelsens resultat. en handlingsplan för att nå målsättOmsorgsnämnden ochöka. IFO-nämnden, Årsredovisning 2013; Nämndernas verksamhetsberättelse 6(21) ningen. Värden för tillgänglighet inom 75 % Målvärdet uppnått. Personlig assistans ska målvärde ha minstMålet2014; % Manuell beräkning visar på ett utfall6(12) Omsorgsnämnden IFO-nämnden, Årsredovisning Nämndernas verksamhetsberättelse hemtjänsten ska öka, Målet uppnått och Målet delvis uppnått ej 92 uppnått 92 % av total arbetstid som på c:a 92 %. 66. Omsorgsnämnd I brukartid. Värden för tillgänglighet inom 92 % Målvärdet uppnått. Verksamhetsberättelser Nämndmål Verksamhetsberättelser Medarbetare Medborgare Ekonomi och samsjuklighet ska minska av total vårdkostnad. Hemtjänst och boendestöd ska Hemtjänst och boendestöd ska ha minst ha 65 % av total arha minst ha 65 % av total arbetstid som brukartid. betstid som brukartid. 44 % 44 % Nämndmål Nämndmål Professionellt ledarEn god kvalité vid skap och medarbevarje möte med tarskap. socialförvaltningen införs det även för daglig verksamhet/sysselsättning het/sysselsättning Brukartiden har ökat under året, Brukartiden har ökat under året, men det är fortfarande långt kvar till men det är fortfarande långt kvar till målet. Förvaltningen har tagit fram målet. Förvaltningen har tagit fram en handlingsplan för att nå målsätten handlingsplan för att nå målsättKommentar ningen. Senaste ningen. kommentaren Målvärdet nästan uppnått Manuell beräkning visar på ett utfall Målvärdet uppnått. Manuell beräkning visar på ett utfall på c:a 92 %. på c:a 92 %. Indikatorer Utfall Indikatorer Utfall Ledarskapsindex ska till 66%% % Personlig skauppnå ha minst 92 Värden förassistans bemötande öka 97 Personlig assistans ska ska ha minst 92 % minst indextal 67 i socialförvalt92 % av total arbetstid som inom målvärde 94. 92 % hemtjänst, av total arbetstid som ningen i 2014 års enkät brukartid. brukartid. Värden för bemötande ska öka 96 % Samma värde som 2012. Delindex för brukaroch kund59 % Målet ejför uppnått, arbetsgrupper har Beläggningsgrad på korttidsenMetod att beräkna beläggningsinom äldreomsorgens särskilda Beläggningsgrad på korttidsenMetod för att beräkna beläggningsorientering skaminst uppnå gjortför handlingsplaner försaknas att förheter skamålvärde vara 90till%.minst grad kortidsenheter boende, 97. heter ska vara minst 90 %. grad för kortidsenheter saknas 65 i socialförvaltningen i 2014 bättra resultatet Genomsnittstiden mellan utMetod attärgöra denna beräkning är Värden för delaktighet inom 84 % Målvärdet uppnått. års enkät Genomsnittstiden mellan utMetod att göra denna beräkning är och inflyttning på särskilt bo- 80. ännu inte framtagen. hemtjänst ska öka, målvärde och inflyttning på särskilt boännu inte framtagen. Rätt kompetens i 100 %i ÄO av medarbetarna 100 % Medarbetarna har en kompetensutende ska högst varainom 21 ende i ÄO ska högst vara 21 Värden för delaktighet inom 83 % Målvärdet uppnått. förhållande till arfunktionshinderomsorgen ska vecklingsplan utifrån nuvarande krav. dagar. dagar. äldreomsorgens särskilda bobetsuppgifomfattas av en kompetensutOmsorgsnämnden har beslutat att Kostnadsandel köpta platser 12,2 % ende ska öka, målvärde 81. ter/uppdrag. vecklingsplan höja kompetenskraven i verksamKostnadsandel köpta platser 12,2 % HVB och familjehem ska minska HVB och familjehem ska minska Värden för respekt inom hemSvaret på frågan har inte redovisats i av den totala vårdkostnaden avIFO-nämnden, den totala vårdkostnaden tjänsten ska öka. Socialstyrelsens resultat. Omsorgsnämnden och Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 7(12) inom familjeområdet inom familjeområdet Värden för respekt äldreSvaret på frågan har inte redovisats Kostnadsandel köptainom platser Nyckeltalet är svårberäknat då deti Kostnadsandel köptaboende platserska Nyckeltalet ärresultat. svårberäknat då det omsorgens särskilda Socialstyrelsens HVB för missbruk/beroende berör två nämnders verksamhet HVB för missbruk/beroende berör två nämnders verksamhet öka. och samsjuklighet ska minska av och samsjuklighet ska minska av total vårdkostnad. Värden för tillgänglighet inom 75 % Målvärdet uppnått. total vårdkostnad. hemtjänsten ska öka, målvärde 66. Medarbetare Medarbetare Medarbetare Medborgare Nämndmål Nämndmål Nämndmål Professionellt ledarProfessionellt ledarEn god kvalité vid skap och medarbeskapmöte och medarbevarje med tarskap. tarskap. socialförvaltningen Rätt kompetens i Rätt kompetens i förhållande till arförhållande till arbetsuppgifbetsuppgifter/uppdrag. Nämndmål ter/uppdrag. Värden för tillgänglighet inom äldreomsorgens särskilda boIndikatorer Indikatorer Indikatorer ende ska öka, målvärde 90. Ledarskapsindex ska uppnå till Ledarskapsindex ska uppnå till Värden för bemötande skamålöka Nöjdhet inom hemtjänst, minst indextal 67 i socialförvaltminst indextal 67 i socialförvaltinom hemtjänst, målvärde 94. värde 86. ningen i 2014 års enkät ningen i 2014 års enkät Värden för skakundöka Nöjdhet inom äldreomsorgens Delindex förbemötande brukaroch Delindex för brukaroch kundinom äldreomsorgens särskilda särskilda boende, målvärde 82. orientering ska uppnå till minst orientering ska uppnå till minst boende, målvärde 97. 65 i socialförvaltningen i 2014 Nöjdhet hos brukare inom 65 i socialförvaltningen i 2014 års enkätför delaktighet inomboVärden funktionshinderomsorgens års enkät hemtjänst ska öka, målvärde endestöd, nollmätning. 100 % av medarbetarna inom80. 100 % av medarbetarna inom funktionshinderomsorgen ska Värden för inom Nöjdhet hosdelaktighet brukare inom funktionshinderomsorgen ska omfattas av en kompetensutäldreomsorgens särskilda bofunktionshinderomsorgens peromfattas av en kompetensutvecklingsplan ende ska öka, målvärde 81. Indikatorer sonliga assistans, nollmätning. vecklingsplan 92 % Utfall Utfall Utfall 66 % 66% 97 %% 90 96 % 86 59 % % 59 % 77 % 84 % Målvärdet uppnått. Kommentar Kommentar Senaste kommentaren Målvärdet nästan uppnått Målvärdet nästan uppnått Målvärdet uppnått. Målvärdet uppnått. Samma värde som arbetsgrupper 2012. Målvärdet uppnått. Målet ej uppnått, har Målet ej uppnått, arbetsgrupper har gjort handlingsplaner för att förgjort handlingsplaner för att förbättra Utfall fårresultatet utgöra grund för målvärde bättra resultatet Målvärdet är uppnått. 2014. Medarbetarna har en kompetensutMedarbetarna har en kompetensutvecklingsplan utifrån krav. Målvärdet uppnått. Utfall får utgöra grundnuvarande för målvärde vecklingsplan utifrån nuvarande krav. Omsorgsnämnden har beslutat att 2014. Omsorgsnämnden har beslutat att höja kompetenskraven i verksamUtfall Kommentar höja kompetenskraven i verksamheten. sikt ska % redovisats avmålvärde medarbeVärden för Svaret påPå frågan har70 inte i Nöjdhet hosrespekt brukareinom inomhem92 % Utfall får utgöra grund för Omsorgsnämnden ochtjänsten IFO-nämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 7(12) tare ha gymnasiekompetens, 20 % ska öka. Socialstyrelsens resultat. Omsorgsnämnden och IFO-nämnden, Årsredovisning verksamhetsberättelse 7(12) funktionshinderomsorgens daglig 2014; Nämndernas 2014. eftergymnasial utbildning och 10 % verksamhet/sysselsättning, nollVärden för respekt inom äldreSvaret på frågan har inte redovisats i högskoleutbildning. mätning. omsorgens särskilda boende ska Socialstyrelsens resultat. Rätt kompetens medinom uppfylld Kompetensmodulen i Persona är ej i öka. Nöjdhet hos brukare 90 % Resultat för gruppbostäder 100 %, kravspecifikation, mätt utifrån drift, indikatorn borttagen 2015 funktionshinderomsorgens LSSrespektive servicebostäder 81 %, Värden för tillgänglighet inom 75 % Målvärdet uppnått. GAP-analys 80 % av medarbeboende, nollmätning. utfall utgör grund för målvärde 2014. hemtjänsten ska öka, målvärde tare ska uppfylla kompetens 66. Nöjdhet hos brukare inom 88 % Utfall utgör grund för målvärde 2014. enligt specifikation funktionshinderomsorgens boVärden för tillgänglighet 92 % Målvärdet uppnått. God arbetsmiljö, Sjukfrånvaro skanollmätning. vara inom Utfallsvärdet erhålls först våren 2015 ende enligt SoL, äldreomsorgens särskilda bosåväl fysisk som högst 5,5 % under 2014. 2013 när personalbokslutet är färdigställt. ende ska öka, målvärde 90. Brukarundersökningar har genomförts Genomföra egna Upppsykosocial var värdet 5,9 % brukarunderför socialförinom myndighetsutövningen avseende sökningar för övriga verksamnått valtningen Nöjdhet inom hemtjänst, mål90 % Målvärdet uppnått. ekonomiskt bistånd, familj, missbruk, heter i avvaktan på Socialstyrelvärde 86. Värden för medarbetarindex 62 % Målet ej uppnått, funktionshinder och arbetsgrupper äldre. Det har har sens mätningar. ska vara minst 65 gjort handlingsplaner för att förgjorts uppföljning i familjeärenden där Nöjdhet inom äldreomsorgens 86 % Målvärdet uppnått. bättra resultatet också klienters uppfattning om stödet särskilda boende, målvärde 82. har inhämtats. Genomförd brukarunDelindexhos för brukare organisationskli51%% Vägen lång för att uppnå målet, Nöjdhet inom 77 Utfall fårär utgöra grund för målvärde dersökn. för funktionshinderomsorgen mat ska minst vara 60 i socialarbetsgrupper har gjort handlingsfunktionshinderomsorgens bo2014. innefattade också verkställighet i egen förvaltningen. planer för att förbättra resultatet endestöd, nollmätning. missbruksvård. Delindexhos för brukare personliginom arbetssi64%% Målet nästangrund uppnått. Nöjdhet 87 Utfall fårärutgöra för målvärde tuation ska minstÅrsredovisning vara minst 65 2013; Nämndernas per2014. Omsorgsnämnden ochfunktionshinderomsorgens IFO-nämnden, verksamhetsberättelse 6(21) i socialförvaltningen. sonliga assistans, nollmätning. Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens daglig Verksamhet/utveckling verksamhet/sysselsättning, noll- I Omsorgsnämnd 100 % 100 % 83 % % 87 92 % Utfall får utgöra grund för målvärde 2014. Delindex för personlig arbetssi64 % Målet är nästan uppnått. tuation ska minst vara minst 65 i socialförvaltningen. Nämndmål Nämndmål Indikatorer Indikatorer och strateEnHållbart god kvalité vid gisktmöte utvecklingsarvarje med bete baserat på socialförvaltningen omvärldsbevakning, lagkrav och evidens. Verksamhetsplaner skaska vara Värden för bemötande öka utarbetade för förvaltningens inom hemtjänst, målvärde 94. organisationsdelar: Myndighet, Värden för bemötande skaÄldreöka Funktionshinderomsorg, inom äldreomsorgens särskilda omsorg inkl hälso- och sjukvård, boende, målvärde Stab ekonomi och97. it, Stab för kvalitet och utveckling Värden för delaktighet inom hemtjänst målvärde Varje chefska skaöka, bedriva minst80. 3 Verksamheterna ska aktivt bedriva ett vardagsnära kvalitetsarbete, som är dokumenterat och synliggjort. kvalitetsarbeten med sina Värden för delaktighet inom arbetslag utifrånsärskilda Öppna jämföäldreomsorgens borelserska och nationella riktlinjer. ende öka, målvärde 81. Gå från rött till grönt i Öppna Värden för respekt inomområhemjämförelser inom valda tjänsten den. ska öka. Utfall Utfall Kommentar Senaste kommentaren 97 % 0 En mall finns utarbetad, själva Målvärdet uppnått. planerna är dock inte färdigställda. 96 % Samma värde som 2012. 84 % Målvärdet är uppnått. 70 % 83 % Av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens sju områden som har Målvärdet uppnått. kvalitetsgenomgång genom öppna jämförelser visar årets sammanfattande resultat på likvärdiga resultat Svaret frågan haravinte redovisats som på 2013 på två områdena me-i Socialstyrelsens resultat. dan i fem områden har sammanlagt ett 20-tal indikatorer från ”rött Svaret på frågan har integått redovisats i till grönt”. Fortfarande finns ett antal Socialstyrelsens resultat. ”röda indikatorer” att arbeta med. Värden för respekt inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka. Värden för tillgänglighet inom hemtjänsten ska öka, målvärde 66. 75 % Målvärdet uppnått. Värden för tillgänglighet inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka, målvärde 90. 92 % Målvärdet uppnått. Nöjdhet inom hemtjänst, målvärde 86. 90 % Målvärdet uppnått. Nöjdhet inom äldreomsorgens särskilda boende, målvärde 82. 86 % Målvärdet uppnått. Nöjdhet hos brukare inom 77 % Utfall får utgöra grund för målvärde funktionshinderomsorgens bo2014. Omsorgsnämnden och IFO-nämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 8(12) endestöd, nollmätning. Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens personliga assistans, nollmätning. 87 % Utfall får utgöra grund för målvärde 2014. Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens daglig verksamhet/sysselsättning, nollmätning. 92 % Utfall får utgöra grund för målvärde 2014. Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens LSSboende, nollmätning. 90 % Resultat för gruppbostäder 100 %, respektive servicebostäder 81 %, utfall utgör grund för målvärde 2014. Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens boende enligt SoL, nollmätning. 88 % Utfall utgör grund för målvärde 2014. Genomföra egna brukarundersökningar för övriga verksamheter i avvaktan på Socialstyrelsens mätningar. Uppnått Brukarundersökningar har genomförts inom myndighetsutövningen avseende ekonomiskt bistånd, familj, missbruk, funktionshinder och äldre. Det har gjorts uppföljning i familjeärenden där också klienters uppfattning om stödet har inhämtats. Genomförd brukarundersökn. för funktionshinderomsorgen innefattade också verkställighet i egen missbruksvård. Omsorgsnämnden och IFO-nämnden, Årsredovisning 2013; Nämndernas verksamhetsberättelse 6(21) Omsorgsnämnd I Verksamhetsberättelser Verksamhet/utveckling Medborgare Verksamhet och utveckling Verksamhetsberättelser Teknisk servicenämnd Ordförande: Torbjörn Svensson (S) • Förvaltningschef: John Peterson Antal tillsvidareanställda: 209 inkl. resultatenheter EKONOMI Anslagsfinansierade verksamheter Resultatenheter 2014 års resultat för nämndens anslagsfinansierade verksamheter redovisar ett överskott med 2 244 000 kronor. De främsta avvikelserna är ej använda kapitalkostnader med 784 000 kronor, nettot av realisationsvinster med 539 000 kronor, ökade parkeringsintäkter samt lägre energikostnader för gatubelysning. Under året har det skett försäljning av elva markfastigheter och sju skogsfastigheter. Kost- och städavdelningen redovisar ett överskott för 2014 med 2 186 000 kronor. Avdelningen har under året haft en positiv utveckling genom fler försålda måltider och fler städuppdrag. Nytt livsmedelsavtal har tecknats under året vilket har inneburit lägre kostnader. Samhällsbyggnadsavdelningen gör ett överskott på drift markreserven med 148 000 kronor främst beroende på lägre kostnader 2014 än tidigare år. Administrativa kostnader har varit 136 000 kronor lägre än budget beroende på att avdelningen inte varit fullt bemannad del av året. Exploatering av tomter har gett ett överskott på 165 000 kr över intäktskravet på 500 000 kronor. Fyra tomter har sålts på Ledet under året. Besiktning av broar ger ett överskott på 200 000 kronor beroende på att beställda besiktningar inte utförts under året. Kostnader för gatubelysning har blivit lägre än budgeterat beroende på fördelaktiga energikostnader och energisnålare armaturer. Sammantaget ger kostnaden för parkeringsövervakning och parkeringsintäkter ett överskott. Detta har medfört att avdelningen kunnat omfördela 900 000 kronor till asfalt och gatuombyggnader där det råder ett stort behov av insatser. Under central ledning och administration lämnas ett överskott på 467 000 kronor, bland annat beroende på minskade rehabiliterings- och övriga kostnader. Skogsförvaltningen redovisar ett positivt resultat med 63 000 konor utöver intäktskravet på 250 000 kronor. Arbetsutvecklingsavdelningen redovisar ett underskott med 167 000 kronor. Underskottet beror främst på ökade hyreskostnader samt ökade kostnader för fordon. Fördelning underhåll (tkr) Planerat underhåll Felavhjälpande underhåll Totalt I Teknisk servicenämnd Utfall 2014 15 077 10 307 25 384 Utfall % 59,7 40,3 100,0 Byggnadsavdelningen är en resultatenhet med nollbudget. Omslutningen uppgick 2014 till 144 750 600 kronor. Tekniska servicenämnden beviljade i maj byggnadsavdelningen att ianspråkta 1 200 000 kronor av det ackumulerade överskottet (2 487 000 kronor). Avdelningens budget blev då minus 1 200 000 kronor. Utfallet för året är minus 1 946 000 kronor. Av det negativa utfallet är 915 000 kronor ianspråktaget överskott och 1 030 600 kronor kapitalkostnader som inte aktiverades under 2014 på grund av en felaktighet i ekonomisystemet. Felaktigheten upptäcktes tidigt 2014 och skulle vara tillrättat enligt systemleverantören. I slutet av februari 2015 upptäcktes det att felaktigheten inte var tillrättad fullt ut, vilket innebar att byggavdelningen belastades med ytterligare kapitalkostnader till ett belopp på 1 030 600 kronor för år 2014. Tidigare utfall var minus 915 000 kronor och innebar i realiteten ett positivt resultat för avdelningen med 285 000 kronor mot de ianspråktagna ackumulerade överskottet. Byggnadsavdelningens budget för underhåll 2014 var 15 539 000 kronor. Under året har avdelningen omfördelat resurser och tillfört ytterligare närmare 10 000 000 kronor till underhåll. Ur driftsbudgeten omfördelades 5 500 000 kronor, tack vare ett varmt år och tidigare genomförda energisparåtgärder. Utfall 2013 13 540 8 497 22 037 Utfall % 61,4 38,6 100,0 Utfall 2012 10 309 10 735 21 044 Utfall % 49,0 51,0 100,0 Under året har det investerats för 97 815 000 kronor, vilket motsvarar 79 procent av budgeten. Samtliga av byggnadsavdelningens projekt pågår eller har slutförts under året. Av de dryga 30 miljoner som inte utnyttjats utgör följande projekt en betydande del: Ingsbergs förskola 10 miljoner (baktung betalningsplan), Annebergs skola 4 miljoner (överprövat), Vipan 5 miljoner (överprövat), Hultetskolan 3,2 miljoner (ligger efter tidsplan) och Åkers förskola 5 miljoner (inget större tillkommande). Fördelning investering(tkr) Budget 2014 Byggnadsavdelning 101 490,3 Samhällsbyggnadsavdelning 20 871,3 Kost- och städavdelning 1 373,6 Maskiner och specialfordon 150,0 Totalt för TSF 123 885,2 I princip alla investeringsprojekt för samhällsbyggnadsavdelningen är antingen slutförda under året eller kommer att slutföras under 2015. Större projekt som bör nämnas är ombyggnad av parkeringsdäcket i kvarteret Oxen, som till största del är färdigställt under 2014, men där vädret inte gjort det möjligt att slutföra före årsskiftet. Avvikelsen mot budget på 8 163 000 kronor beror på att endast del av kostnaden för kvarteret Oxen budgeterades på 2014. Investeringsmedlen för kost- och städavdelningen har inte nyttjats fullt ut. En del inventarier är beställda och en del är under upphandling. Utfall 2014 67 861,7 29 034,3 818,5 100,0 97 814,5 Utfall % Avvikelse 66,9 33 628,6 139,1-8 163,0 59,6 555,1 66,7 50,0 79,0 26 070,7 Teknisk servicenämnd I Verksamhetsberättelser Investeringar Verksamhetsberättelser MÅLUPPFYLLELSE Medborgare Under perspektivet medborgare har arbetet handlat mycket om att utveckla dialogen med kommuninvånare, kunder och leverantörer. En av målsättningarna har varit att utveckla formerna för informationsspridningen och det har skett genom att synas på kommunens hemsida, delta på möten och träffar med allmänhet, föreningar och övriga förvaltningar. Den planerade invigningen av Oxen skjuts till 2015. Det webbaserade felanmälningssystemet för gata/ parkverksamheten fungerar, och där kan allmänheten på ett enkelt sätt rapportera in brister och följa upp åtgärderna. Förvaltningen har inte hittat någon fungerande modell eller struktur för att mäta hur informationen kring olika projekt når ut till berörda, utan det arbetet måste fortsätta. Ekonomi I perspektivet ekonomi har målsättningen varit en god ekonomisk hushållning, vilket sker genom noggrann planering och uppföljning och har resulterat i ett positivt bokslut för både förvaltningens anslagsfinansierade del och resultatenheterna. En viktig del har varit ett aktivt arbete med upphandlingar, en åtgärd som har gett väldigt goda resultat. Målsättningen att införa månadsvis aktivering av kapitaltjänsten är nu införd. Medarbetare Under perspektivet medarbetare har arbetet med att utveckla formerna för samverkansavtalet och vara en god och attraktiv arbetsgivare fortsatt. Arbetet med utveckla formerna för medarbetar- och lönesamtal, medarbetarska- I Teknisk servicenämnd pet, samrådsmöten och arbetsplatsträff har fortsatt i positiv riktning. Förvaltningen arbetar aktivt med att förbättra arbetsmiljön och rehabiliteringsprocessen, vilket medfört att sjukstatistiken för 2014 har förbättrats jämfört med 2013, jämförelsetalet har sjunkit från 6,9 procent till 6,0 procent. Förvaltningen fick ett mycket bra resultat i 2014 års medarbetarundersökning. Medarbetarindexet hade ökat från 57 i 2012 års undersökning till 67. Verksamhet/utveckling Samarbetet med både social- och barn- och utbildningsförvaltningarna avseende kost- och städavtalen samt hyreskontrakt fungerar bra. Målsättningen att minska matsvinnet är ett långsiktigt arbete som är påbörjat och kommer att fortsätta under kommande år. Påskrivna hyreskontrakt med gränsdragningslistor saknas gentemot kultur- och fritidsförvaltningen. Hållbar utveckling I perspektivet hållbar utveckling kan vi se väldigt positiva effekter av arbetet med energisparåtgärder inom både fastighets- och samhällsbyggnadssidan och vi når med god marginal de besparingsmål som är uppsatta för 2014. För att klara de långsiktiga målsättningarna 2020 kommer det att krävas ytterligare investeringar. En annan del inom området är arbetet med fordonsparken, där vi byter till miljövänliga fordonsalternativ vid förnyelse. Vid om- och tillbyggnaden av parkeringsdäcket Oxen installeras elladdningsstationer i nedre däck och det förbereds för en snabbladdningsstation på övre däck. Det enskilt största projektet för tekniska serviceförvaltningen under året har varit arbetet med Framtidens skola. Projektet berör förvaltningens samtliga avdelningar. Fastighetsfrågor rörande de större investeringsprojekten vilka genomförts på Brinell, både gymnasiet och nya högstadieskolan, anpassningarna på Norråsa- och Runnerydsskolan samt ombyggnationen av Hultetskolan. Inom infrastrukturområdet har det genomförts trafiksäkerhetsåtgärder för att förbättra de nya skolvägarna, anpassningen till nya busslinjer samt planarbetet som krävts för att genomföra nämnda åtgärder. För kost- och städavdelningen har det inneburit att anpassa sin organisation till de förändringar som genomförts. Arbetsutvecklingsavdelningen har varit en resurs under flyttningarna som genomförts. Inom ramen för stadskärneutvecklingen kan nämnas det nya parkeringsdäcket Oxen, ny belysning och brygga i stadsparken. Det har uppförts en stor förskola i Åker, ett nytt centralkök för grund- och förskolor i Nässjö och utöver det ytterligare ett 50-tal mindre projekt. De framtagna skyddsföreskrifterna för vattentäkten i Bodafors antogs av kommunfullmäktige under våren. Skyddsföreskrifterna är överklagade och ärendet ligger nu hos länsstyrelsen för prövning. De antagna föreskrifterna gäller tillsvidare. Förvaltningen har de senaste åren arbetat mycket aktivt med att förbättra arbetsmiljön utifrån resultaten i medarbetarundersökningarna. Det är mycket glädjande att förvaltningens resultat i 2014 års undersökning ökat med över 10 procent och resultatet ligger 5 procent över kommunens genomsnittvärde. Förvaltningen har fortsatt arbetet med det nya ekonomisystemet och införandet av komponentavskrivning har påbörjats. Det har under året sålts en hel del industri- och tomtmark och förvaltningen har fortsatt arbetet med att ta fram ny mark. För bostadsändamål finns nu Folkets park och ett område i Ingsberg (Kavalleriet) klart för exploatering och försäljningen har påbörjats på båda områdena. Arbetet med nytt industriområde i Gamlarp fortsätter, och där har ett flertal arrendetomter avvecklats. En ny detaljplan för industrietablering i Forserum är klar. Uppdraget att sälja skogsfastigheter har genomförts och försäljningsvärdena har legat i nivå med den värdering som gjordes inför uppdraget. Ett intäktskrav på 9 000 000 kronor fanns för året 2014, 8 018 000 kronor av dessa är uppnådda och resterande del av intäktskravet förväntas inkomma under 2015. Försäljningar och utrangeringar gjorda under året redovisas i tabellen nedan. Andel i % Försäljning Försäljningspris (kr) Utrangering (kr) Realisationsvinst (kr) Realisationsförlust (kr) 100 Koralltickan 2 63 75045 937 0,9Ön 1:5 27 70027 389 Gambrinus 2 och 6 2 965 200 0 0,2Gamlarp 4:2 9 3009 010 100Gambrinus 7 200 000-52 001 100Vattenpasset 4 75 00065 852 0,4Hultet 1:1 Sörängens gård 375 470 363 555 100Södergården 1:37 163 200 163 200 100Södergården 1:56 131 790 128 941 50Lampan 8 513 000 428 250 0,1Södergården 1:1 343 665 343 173 Projekteringskostnader cafeteria Stadsparken -2 500 Totalt per kolumn (kr) 4 868 075 -2 500 1 575 307 -52 001 Teknisk servicenämnd I Verksamhetsberättelser HÄNDELSER UNDER ÅRET Verksamhetsberättelser Försäljning av skogsfastigheter under året redovisas i tabellen nedan. Andel i % 100 13,5 100 52,2 84,2 70,4 35,0 Försäljning Holsteryd 1:10 Slättefall 3:9 Hattsjöhult 1:6 Boda 3:5, 3:24 Hattsjöhult 1:3 Sjöafall 1:25 Ön 1:5 Totalt per kolumn (kr) Försäljningspris (kr) 625 000 110 000 2 800 000 705 730 3 160 000 430 000 1 000 000 8 830 730 Under året har ombyggnaden av parkeringsdäcket i kvarteret Oxen påbörjats och beräknas färdigställas under början av 2015. Nya parkeringsplatser har iordningsställts i kvarteret Röken och kvarteret Trekanten. I samarbete med NAV:s VA-avdelning har Grindstugevägen och Sjögärdsgatan i Nässjö samt Stenborgsvägen i Solberga byggts om. Fabriksgatans anslutning till Åkers nya förskola har färdigställts. Med anledning av den nya skolstrukturen och ändrade skolvägar har nya gång- och cykelbanor byggts utmed Norråsagatan, Trädgårdsgatan, Gjutaregatan, del av Queckfeldtsgatan och Björnbärsvägen. Ett flertal platser har också gjorts säkrare med hjälp av olika trafiksäkerhetsåtgärder. Ny gång- och cykelväg utmed ån i Malmbäck har byggts och försetts med belysning. För att möjliggöra de nya stadsbusslinjernas sträckning har ny bussgata med bilhinder byggts mellan Brinellskolorna och Träcentrum. Dessutom har nya bussuppställningsplatser iordningsställts vid Resecentrum, samt ny hållplats utmed Västra vägen i anslutning till Skogsvallen. Vad gäller belysning har utbytet av kvicksilverarmaturer fortsatt och är nu inne i ett slutskede. I stadsparken har promenadslingan runt sjön, samt ”Milleniumallén” försetts med ny belysning. Det kan också nämnas att en större brygga anlagts i anslutning till stadens ”axel”. I Esplanaden har en stenlagd plats iordningställts i anslutning till ”Emigrantskulpturen”. Realisationsvinst (kr) 584 520 107 245 2 694 320 163 960 3 119 829 367 735 980 834 8 018 443 Under året har ca 27 300 m2 försetts med ny asfaltstopp. En förstudie av Södra vägen har tagits fram och en trafikanalys för Nässjö tätort har presenterats. Arbetsutvecklingsavdelningen har under året 2014 samlokaliserat tre av fyra enheter till mer ändamålsenliga lokaler på Järven, avdelningens resurser kan då nyttjas effektivare och flexibiliteten för medarbetarna ökar. Ett kontor för avdelningschefen har inretts. Arbetsutvecklingsavdelningen har handlagt 119 personärenden under 2014. Medarbetare från avdelningen har under året haft många meningsfulla sysselsättningar och samhällsnyttiga uppgifter bl.a. varit delaktiga i Ingsbergssjöns bryggbygge, skötseln av sortimentsträdgård, renoverat Sandsjöfors brygga, städning av Adela udde, björnlokabekämpning, tömning av Centralskolans källare, omklädsel av stolsdynor åt Nässjö Lärcenter, bilvård åt hemsjukvården, naturlekplats till Åkers nya förskola m.m. Ett nytt bågväxthus har uppförts för att kunna täcka behovet av växter till Nässjö kommuns olika planteringar. Inför 100 års-jubileet iordningställdes 30 extra urnor, 15 räckeslådor och en rabattplantering i Stadsparksrondellen, vilket var uppskattat och uppmärksammades i media. Avdelningen har under året ingått som en del i socialförvaltningens utredning kring hur kommunen ska arbeta med försörjningsstödsproblematiken. Inga beslut är tagna under året vilket gör att framtiden är oviss för avdelningen. För femte året i rad har arbetsutvecklingsavdelningen i samarbete med NAV genomfört renhållningsprojektet. Nytt för 2014 var en utökning med områdena Flisby och Äng. Område Insamlade ton Insamlade ton Insamlade ton Insamlade ton Insamlade ton 20142013 2012 2011 2010 Annebergsområdet 34 40 33 40 35 Bodaforsområdet 59 61 44 39 36 Malmbäcksområdet 30 31 22 13 19 Forserumsområdet 31 48 29 36 25 I Teknisk servicenämnd Insamlade ton Insamlade ton Insamlade ton Insamlade ton Insamlade ton 20142013 2012 2011 2010 14 13 181 180 128 128 115 Byggnadsavdelningen har under året varit inblandade i ett 100-tal projekt, både investerings- och driftsprojekt. De största avslutade projekten är Åkers förskola, Brinells högstadium och Ingsbergs centralkök. De oljeeldade värmekällorna i Flisby- och Grimstorps skolor har ersatts av bergsvärme under året. Genom omfördelningen av internbudget och ianspråktagande av del av det ackumulerade överskottet, har byggnadsavdelningen kunnat starta igång fler driftsprojekt på planerat underhåll, 8 000 000 kronor mer än budgeterat. Totalt har avdelningen lagt 25 400 000 kronor på underhåll under 2014. Fastighetsavdelningen har förhandlat fram ett köpeavtal, som innebär att del av Givarp 1:130 , Betesda vårdhem, kommer att försäljas under 2015. Byggnadsavdelningen har införskaffat och driftsatt ett nytt digitalt ritnings- och dokumentarkiv. För att ersätta pensionsavgångar har det under året rekryterats två nya arbetsledare till driftavdelningens hantverks- och vaktmästargrupper och en ny VVS-ingenjör till projektledargruppen. Vaktmästargruppen har utökats med en vaktmästare för att kunna svara upp mot den servicenivån som vår beställare har. Det har även här skett en rekrytering för att ersätta en pensionsavgång. På kost- och städavdelningen pågår införandet av nya städmetoder och beräknas enligt planerna vara klart under 2015. Framtidens skola som innebär förändringar av både skola och barnomsorg har också inneburit omstruktureringar av personal inom avdelningen. Under året har ny förskola tillkommit i Åker. Nedläggningen av Centralskolan innebar personalförflyttningar och samtliga elever flyttades till Brinells högstadium. Under senare delen av året har socialförvaltningens vikarieförmedling övertagit uppgiften att lösa avdelningens vikarieproblem. Eftersom detta pågått under kort tid är det för tidigt att utvärdera denna uppgift. Kost- och städavdelningen arbetar aktivt med den av kommunfullmäktige antagna policyn och mål för kostverksamheten i kommunen. I denna policy finns bland annat antaget att avdelningen ska följa Livsmedelsverkets riktlinjer. Detta har varit föremål för diskussion och debatt när det gäller inköp av bland annat smör och mjölk. Teknisk servicenämnd I Verksamhetsberättelser Område Flisby Äng Totalt Verksamhetsberättelser VERKSAMHETSMÅTT & NYCKELTAL Verksamhetsmått Bokslut 14 Bokslut 13 Bokslut 12 Kvadratmeter yta verksamhetslokaler (BRA) 203 540 kvm 207 492 kvm 207 597 kvm Kostnad för underhåll per kvadratmeter (BRA) 158 kr 136 kr 130 kr Driftkostnad per kvadratmeter (BRA) 171 kr 175 kr 174 kr 207,19 kr 203,5 kr 201,88 kr Snittpris kostnad/måltider: skola 40,43 kr 40,45 kr 40,67 kr Snittpris kostnad/måltider: äldreomsorg 57,67 kr 60,06 kr 59,64 kr Städkostnad per kvadratmeter och år inkl. arbetsledning och övriga OH-kostnader BRA: Bruksarea. Nyckeltal Antal felanmälningar 2 085 st 1 980 st 2 188 st 49 396 kvm 50 253 kvm 43 869 kvm 47 814 tkr 46 367 tkr 39 864 tkr 203 540 kvm 207 597 kvm 207 597 kvm 130 652 tkr 128 850 tkr 121 237 tkr Extern hyreskostnad per kvm 968 kr 923 kr 909 kr Intern hyreskostnad per kvm 642 kr 621 kr 584 kr Yta externt inhyrda lokaler (inkl. Pigalle) Kostnad externt inhyrda lokaler (inkl. Pigalle) Antal kvadratmeter yta verksamhetslokaler (enligt gällande hyreskontrakt) Kostnad interna lokaler Lokalytans fördelning för verksamhetslokaler Förskolor 15 321 kvm 15 762 kvm 15 107 kvm Skolor 59 028 kvm 64 660 kvm 64 993 kvm Gymnasieskola 27 241 kvm 28 353 kvm 28 353 kvm Kök 3 994 kvm 4 124 kvm 4 060 kvm Omsorg 52 552 kvm 53 632 kvm 54 266 kvm Kultur och fritid 28 811 kvm 26 693 kvm 26 693 kvm Förvaltningsfastigheter 16 592 kvm 14 269 kvm 14 125 kvm 203 540 kvm 207 492 kvm 207 597 kvm Tomställt 5 170 kvm 1 122 kvm 2 185 kvm Övriga 7 966 kvm 6 610 kvm 6 640 kvm 216 676 kvm 214 714 kvm 216 422 kvm Total yta verksamhetslokaler Total yta som tekniska servicenämnden förvaltar I Teknisk servicenämnd Tekniska servicenämnden får i uppdrag att: • genomföra planerade aktiviteter i nämndpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. Kommentar: Genomfört Status: Pågående enligt plan • genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. Kommentar: Genomfört Status: Pågående enligt plan • bevaka möjligheter till statsbidrag inom ansvarsområdet. Kommentar: Bidrag har sökts för energisparprojekt, trafiksäkerhetslösningar, G/C väg Hunseberg, Skogsinsatser längs ån i Malmbäck samt för mjölkprodukter. Status: Pågående enligt plan • fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast 28 februari 2014. Kommentar: Tekniska servicenämnden har fastställt årets internbudget vid sammanträdet den 16 januari 2014. Internbudgeten var inlagd i ekonomissystemet till den 28 februari. • fullfölja och verkställa arbetet med Framtidens skola. Kommentar: Pågår Status: Pågående enligt plan • se över framtida behov och regelverket för enskilda vägar. Kommentar: Nytt förslag till bestämmelser för enskilda vägar är antagen av TSN, beslutet på väg upp till KF. Status: Pågående enligt plan • sälja fastigheter med anledning av ny/ombyggnation i samband med de strukturutredningar som pågår och kommer att innebära tomma lokaler. Målsättningen är att sälja i samma takt som lokalerna lämnas. Kommentar: Arbetet pågår. 2 förskolor byggs om till gruppbostader för funktionshinderomsorgen. Solberga skola utreds planmässigt. Bullerutredning beställd. Centralskolan har gått över till KLK som ett utvecklingsprojekt. Status: Pågående enligt plan Status: Avslutad Teknisk servicenämnd I Verksamhetsberättelser UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014 Verksamhetsberättelser FRAMTIDEN Under 2015 kommer fortsatt mycket arbete att handla om åtgärder till följd av Framtidens skola. Det är främst förändringarna inom fastighetsområdet, men även ett fortsatt arbete inom infrastruktursidan med uppföljning av de trafiksäkerhetsåtgärder som gjorts under 2014 samt eventuella kompletteringar. För kost- och städavdelningen kommer personalomflyttningar att ske. Det förvaltningsövergripande utvecklingsarbetet som bedrivs både i centralorten och i de mindre tätorterna kommer att fortsätta under året. Det är en hel del genomförandeinsatser som ska effektueras parallellt med den långsiktiga planeringen. Under 2013 och 2014 har socialförvaltningen bedrivit ett utvecklingsarbete inom försörjningsstöds- och arbetsmarknadsprocessen som resulterat i ett beslutsförslag som ska hanteras under 2015. Förslaget innebär en delning av tekniska serviceförvaltningens arbetsutvecklingsavdelning och den förändringen ska efter politiska beslut hanteras. Tills de formella besluten är tagna fortsätter avdelningen att arbeta i nuvarande regi och utveckla sin verksamhet. Arbetet med införandet av komponentavskrivningar påbörjades redan under 2014 och målsättningen är att det ska vara fullt infört under 2015. Tekniska serviceförvaltningen ska i det här arbetet hitta en lämplig fördelning på kvarvarande värde på befintliga fastigheter och anläggningar (vägar, parker m.m.) samt en lämplig fördelning vid nyinvesteringar. Arbetet med föroreningssituationen i Lillesjön fortsätter under 2015. De enligt huvudstudien föreslagna åtgärdsalternativen av föroreningssituationen i Lillesjön har behandlats politiskt. Fortsatt arbete kommer att ske utifrån beslutat åtgärdsalternativ ”Biomanipulering” med bland annat en bidragsansökan till Naturvårdsverket. Om Naturvårdsverket ställer sig positiv till föreslagen åtgärd kommer det att genomföras ett antal försök och undersökningar under hösten med målsättning att genomföra det första utfisket under 2016. Förvaltningen har märkt ett ökat intresse för nyexploatering från näringslivet och stort intresse för nybyggnation för privatpersoner på bostadssidan. Det här gör att planarbete och övriga förberedelse för att kunna erbjuda tillgänglig industri- och tomtmark måste takta det behovet. Förvaltningen kommer att fortsätta att arbetet med att förbättra arbetsmiljön utifrån det senaste medarbetarresultatet. Etapp 1 och 2 av ombyggnationen på Vipan ska färdigställas under våren 2015. Hela tekniska serviceförvaltningen ska efter sommaren flytta ner till entreplan på Vipan. Bygg- och fastighetsavdelningen kommer därigenom att sitta ihop med driftavdelningen, vilket kommer att vara riktigt positivt för både arbetsklimat och verksamhet. I Teknisk servicenämnd Under första delen av året kommer det nya parkeringsdäcket i kvarteret Oxen att kunna tas i bruk. Energisparprojektet för utbyte av gatubelysning går in i en slutfas, 1 500 000 kronor satsas under 2014 och 2015 för att alla kvicksilverbelysningar ska vara utbytta till våren 2015. Utbyte till ny belysning av resterande delar av Stadsparken. Tre samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsavdelningen och NAV:s VA-avdelning kommer att genomföras i Sjögärdsgatan, Grangatan och Parkgatan. Andra arbeten under året är bland annat utbyggnad av infrastruktur för nya bostadsområden i Folkets park och Ingsberg (Kavalleriet) samt ombyggnation av Stortorgets södra del. Fortsatta arbeten med gång- och cykelvägnätet, utredning av Södra vägens sträckning, åtgärder för att öka attraktiviteten vid Ingsbergssjön och Stadsparken. Ett fortsatt aktivt deltagande i de kommungemensamma utvecklingsprojekten som pågår och kommer att startas upp under året. I januari 2015 tas det nya centralköket i Ingsbergsområdet i bruk. Det innebär flera positiva saker bland annat att matlagningen blir mer effektiv och arbetsmiljön för de anställda bättre. Genomförandet av nya och ombyggda förskolor gör att man också får ett mer rationellt arbetssätt för kost- och städverksamheterna. Samtliga nedläggningar och ombyggnationer av skolor och förskolor är ännu inte genomförda utan beräknas pågå under ytterligare något/några år. Nya städmetoder införs och beräknas vara klart under året. Dessa metoder innebär mindre användande av kemikalier och bättre arbetsmetoder för att minska arbetsbelastningen. Ytorna ska bli renare och lokalernas livslängd öka. Den första januari 2015 övertog byggnadsavdelningen vaktmästeriet som tidigare legat under kommunledningskontoret. Under första halvåret 2015 ska upphandlingen av om- och tillbyggnaden av Runnerydsskolan ske. Planerad byggstart är i augusti 2015. Under februari månad 2015 ska etapp 1 av ombyggnationen på Hultetskolan färdigställas, utbytet av Brinellgymnasiets ytterväggar påbörjas samt rekrytering av ytterligare en projektledare påbörjas. Ingsbergs förskola ska färdigställas under hösten 2015. Tekniska Budget 2014 Bokslut 2014 Förbrukning % Bokslut 2013 Avvikelse 2014 servicenämnden Totalt, tkr Personalkostnader 14 728 13 684 92,9 12 694 1 044 Övriga kostnader 59 72060 960 102,167 268 -1 240 Intäkter -21 968 -24 408 111,1 -15 638 2 440 Nettokostnad 52 480 50 236 95,7 64 324 2 244 Verksamhetsområde. tkr Politisk verksamhet 0-87 0,0-97,7 Central ledning o administration -3 930-5 019 127,7 11 138 Samhällsbyggnadsavdelning 7 627 6 645 87,1 6 149 Gata- och parkverksamhet 44 498 44 308 99,6 43 115 Nettokostnad 48 195 45 847 95,1 60 304 87 1 089 982 190,1 2 348 Redovisningsenheter Arbetsutvecklingsavdelning 4 535 4 702 103,7 4 370-167 Skogsförvaltning-250-312,8 125,1-351 63 Nettokostnad 4 285 4 389 102,4 4 019 -104 Resultatenheter Kost- och städavdelning 0-2 186 0,0 1 166 2 186 Byggnadsavdelning 0 1 946 0,0 267-1 946 Investeringsprojekt Investeringsprojekt 123 885 97 815 79,0 48 214 26 071 Teknisk servicenämnd I Verksamhetsberättelser EKONOMIRAPPORT Pilen - uppföljning av mål Definition av färg för måluppfyllelse Verksamhetsberättelser Uppnått Delvis uppnått MÅLUPPFÖLJNING PILEN TSN 2014 Ej uppnått Medborgare Medborgare Nämndmål Indikatorer Utveckla dialogen med våra kommuninvånare, kunder och leverantörer genom fler och regelbundna kontaktytor. Besöksfrekvens kommunens hemsida Uppnått Bjuda in allmänhet till öppen visning av (minst 1st) något/några större projekt 1 Antal (minst 95 %) träffar med allmänheten, (brukarråd, samhällsföreningar, ideella föreningar, kommunsamråd mm) 100 % Antal (minst 10 st) regelmässiga träffar med övriga förvaltningar avseende förvaltningens verksamhet 10 Uppföljning (minst 90 %) av antal åtgärdade felanmälningar på både fastighets och gata/parkverksamheten Enkätundersökning för ett antal valda tjänster (minst 75 % positivitet) Införa nämndrepresentation i matråd med minst en deltagare/termin/område. Öka andelen berörda som tar del av den information som ges ut från förvaltningen. Utfall 89,3 % 0% Kommentar Återvinningsprojektet 424, EPC 454, Jättebjörnlokan 180, Oxen 1334, Folketspark 971, Grimstorp sanering/Lillesjön 941, Vattenskyddsområde Bodafors 127. Genomförs hösten 2014. Förvaltningen deltar på samtliga träffar och möten vi blir inbjudna till. Pågår Felanmälan gata/park totalt 64 anmälningar. 59 åtgärdade, 5 under utredning. Felanmälan fastigheter totalt 2055 anmälningar, 1835 åtgärdade, 220 pågår. Har ej genomförts. 1 Genomfört. Uppdatering av snöröjningen på G/C-vägnätet senast 2014-1031 1% Genomfört. Antal skriftliga informationer (minst 1st per projekt) som går ut till berörda 3 Genomfört Antal informationsträffar (minst 1 träff per projekt) som hålls med berörda i projektet 3 Genomfört Enkätundersökning (samtliga projekt) till berörda efter avslutat projekt 0 Förvaltningen har inte tagit fram någon enkät. Genomfört. EPC; Oxen, Återvinning, Större projekt ska Minst ett byggprojekt, ett samUppnått Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar läggas ut, presentehällbyggnadsprojekt, ett kostGrimstorp, Folkets park m.m. ras och uppdateras och städprojekt, ett arbetsutTekniska servicenämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse Inget genomfört större kost- och 6(17) under genomföranvecklingsprojekt städprojekt under året. detiden på hemsidan under 2014 Ökat fokus på barnets rätt enligt barnkonventionen I Teknisk servicenämnd Kunskap om och tillämpning av Uppnått barnkonventionen ska årligen Målet uppnått förbättras i förhållande till den nulägesinventering som genomfördes 2013 för de delar som Nämnden har informerats om pågående arbete i kommunen. Målet delvis uppnått Målet ej uppnått I arbetet med framtidens skola och de nya förskolorna är barnens behov i centrum. Uppnått Delvis uppnått Medborgare Ekonomi Ekonomi Medborgare Ekonomi Nämndmål Nämndmål God ekonomisk hushållning Utveckla dialogen God ekonomisk med våra kommuhushållning ninvånare, kunder och leverantörer genom fler och regelbundna kontaktytor. Utfall Utfall Utfall Uppnått Uppnått Uppnått 1 Kommentar Grimstorp, Folkets park m.m. Kommentar Inget genomfört större Grimstorp, Folkets parkkostm.m.och städprojekt under året. Inget genomfört större kost- och städprojekt under året. Kommentar Nämnden har informerats Återvinningsprojektet 424, om EPCpå454, gående arbete i180, kommunen. Jättebjörnlokan Oxen 1334, Nämnden har informerats om påFolketspark 971, Grimstorp saneI arbetetarbete med framtidens skola och gående i kommunen. ring/Lillesjön 941, Vattenskyddsomde nya förskolorna är barnens behov I arbetet med framtidens skola och råde Bodafors 127. i centrum. de nya förskolorna är barnens behov i centrum. Genomförs hösten 2014. got/några större projekt Antal (minst 95 %) träffar med Indikatorer(brukarråd, samallmänheten, hällsföreningar, ideellapåföreningIndikatorer Inget överskridande den ar, kommunsamråd verksamhetmm) anslagsfinansierade Besöksfrekvens kommunens Inget överskridande på den en (minst 10 st) regelmässiga Antal hemsida anslagsfinansierade verksamhetträffar övrigapåförvaltningar en Anvisatmed resultat resultatenavseende heterna förvaltningens verkAnvisat resultat på resultatensamhet heterna Uppföljning (minst 90 %) av antal felanmälningar Bjudaåtgärdade in allmänhet till öppen på både fastighets ochnåvisning av (minst 1st) gata/parkverksamheten got/några större projekt 100 % Utfall Utfall 100 % Uppnått 100 % 10 100 % 100 % 89,3 % 1 Förvaltningen deltar på samtliga Kommentar träffar och möten vi blir inbjudna till. Kommentar Både anslagsfinansierad del och resultatenheterna har ett positivt bokÅtervinningsprojektet 454, Både anslagsfinansierad424, del EPC och reslut. Pågår Jättebjörnlokan Oxen 1334,boksultatenheterna 180, har ett positivt slut. Folketspark 971, Grimstorp Kost och städavdelningen ettsanepositivt ring/Lillesjön 941, Vattenskyddsomresultat drygt 2 mkr. ett positivt Kost ochpå städavdelningen råde Bodafors 127. resultat på drygt 2 mkr. Byggnadsavdelningen ett positivt Felanmälan gata/park totalt 64 anresultat på ca 250 tkr efter att ianmälningar. 59 åtgärdade, 5 under Byggnadsavdelningen ett positivt Genomförs hösten 2014. utredning. språktagit 1 200 tkr (nämndbeslut). resultat på ca 250 tkr efter att ianPå grund av en felaktighet Felanmälan totalti ekonomi2055 språktagit 1fastigheter 200 tkr (nämndbeslut). anmälningar, 1835 åtgärdade, 220 av systemet har inte avskrivningarna På grund av endeltar felaktighet i ekonomiFörvaltningen på samtliga pågår. kapitalkostnader automatiskt träffar ochhar möten vi blir inbjudna till. systemet intefungerat avskrivningarna av utan rättats manuellt i efterhand, det Har ej genomförts. kapitalkostnader fungerat automatiskt Antal (minst 95 %) träffar med 100 % allmänheten, (brukarråd, samEnkätundersökning för föreningett antal 0% hällsföreningar, ideella valda tjänster (minst mm) 75 % ar, kommunsamråd har medfört en oplanerad kostnaddet på utan rättats manuellt i efterhand, positivitet) 1 030 tkr. har medfört en oplanerad kostnad på Antal (minst 10 st) regelmässiga 10 Pågår Införa i 1 Genomfört. träffar nämndrepresentation med övriga förvaltningar 1 030 tkr. matråd med minst en deltaavseende förvaltningens verkMånadsvis ekonomisk redovis10 Genomfört. gare/termin/område. samhet ning med jämförelse mot budMånadsvis ekonomisk redovisGenomfört. Uppdatering av snöröjningen 1 10 % Genomfört. Uppföljning (minst av på 89,3 % Felanmälan gata/park totalt 64 anget och tidigare år 90 vid %) varje ning med jämförelse mot budG/C-vägnätet senast 2014-10antal åtgärdade felanmälningar mälningar. 59 åtgärdade, 5 under teknisk servicenämnd get och tidigare år vid varje 31 på både fastighets och utredning. teknisk servicenämnd Effektivt lokalutnytt- gata/parkverksamheten Total lokalyta för kommunens Total yta 2013 264 967 kvm Felanmälan fastigheter totalt 2055 Öka Antal skriftliga ska informationer 3 Genomfört jandeandelen beverksamheter minska med Totalyta 266 072 Effektivt lokalutnyttTotal lokalyta för kommunens Total yta 2014 2013 264åtgärdade, 967 kvm. kvm 220 anmälningar, 1835 rörda som tar del av (minst 1st per projekt) som går 20 % fram till utgången av 2018, jande verksamheter ska minska med Lokalytan har under året ökat med pågår. Totalyta 2014 266 072 kvm. den information som ut till berörda vilket innebär en genomsnittlig 20 % fram till utgången av 2018, 1105 kvm. ges ut från förvaltminskning med 4 % för perett år(minst unLokalytan har under året ökat med Enkätundersökning antal 0% Har ej genomförts. Antal 3 Genomfört vilket informationsträffar innebär en genomsnittlig ningen. der perioden 2014-2018. 1105 kvm. tjänster (minst 75 % 1valda träff per projekt) som hålls minskning med 4 % per år unpositivitet) med berörda projektet der perioden Att under året ha Infört tekniskti2014-2018. system som Uppnått Genomfört. infört månadsvis klarar av att hantera aktiveringInföra nämndrepresentation i 1 Genomfört. Enkätundersökning (samtliga 0 Förvaltningen Att under året ha Infört tekniskt system som Uppnått Genomfört. har inte tagit fram aktivering av kapital- projekt) en senasttill2014-07-01 matråd minst enefter deltaavslunågon enkät. infört månadsvis klarar avmed attberörda hantera aktiveringtjänstkostnader på gare/termin/område. projekt aktivering av kapital- tat en senast 2014-07-01 Uppföljning vid halvårs- och Uppnått Genomfört. fastighets- och antjänstkostnader på årsrapport av antalet genomUppdatering av snöröjningen på 1 % Genomfört. Genomfört. Större projekt ska Minst ett byggprojekt, samUppnått läggningsverksamUppföljning vid halvårs-ettoch Uppnått Genomfört. EPC; Oxen, Återvinning, fastighets- och anförda aktiveringar 2014-10G/C-vägnätet heterna årsrapport av senast antalet genomläggningsverksam31 förda Årsredovisning aktiveringar Tekniska servicenämnden, heterna Utveckla inköpsoch Uppföljning av andelen 2014; ekolo-Nämndernas verksamhetsberättelse 14 % av totala inköpen var ekolo-6(17) Öka andelen beAntal skriftliga informationer 3 Genomfört upphandlingsrutinergiska produkter inom kostverkgiska. Utveckla Uppföljning av projekt) andelen ekolo14 % av totala inköpen var ekolorörda sominköpstar deloch av (minst 1st iper som går na samheten jämförelse med upphandlingsrutinergiska giska. den information som ut till produkter berörda inom kostverk2013 na ut från förvaltsamheten i jämförelse med ges Antal informationsträffar 3 Genomfört 2013 Uppföljning av antalet och(minst värDelvis Inga större projekt slutförda och ningen. 1 träff per projekt) som hålls Uppföljning och värDelvis Inga större projekt slutförda och med berördaavi antalet projektet Tekniska servicenämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 7(17) Enkätundersökning (samtliga 0 Förvaltningen har inte tagit fram Tekniska servicenämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 7(17) projekt) berörda efter avslunågon enkät. Målet uppnått Målet till delvis uppnått Målet ej uppnått tat projekt Teknisk servicenämnd I Större projekt ska Minst ett byggprojekt, ett sam- Uppnått Genomfört. EPC; Oxen, Återvinning, Verksamhetsberättelser Nämndmål Indikatorer Ej uppnått läggas ut, presentehällbyggnadsprojekt, ett kostNämndmål Indikatorer ras och uppdateras och städprojekt, ett arbetsutläggas ut, presentehällbyggnadsprojekt, ett kostMedborgare under genomföranvecklingsprojekt ras och uppdateras och städprojekt, ett arbetsutdetiden på hemsidan under genomföranvecklingsprojekt under 2014 Nämndmål Indikatorer detiden på hemsidan under 2014 Ökat fokus på barKunskap tillämpning av Utveckla Besöksfrekvens Pilen - dialogen uppföljning av målom ochkommunens nets våra rätt enligt barn- hemsida barnkonventionen ska årligen med kommuÖkat fokus på barKunskap om och tillämpning av konventionen förbättras i förhållande till den ninvånare, kunder Definition av färg måluppfyllelse nets rätt enligt barn-förbarnkonventionen ska årligen nulägesinventering som genomoch leverantörer konventionen förbättras i förhållande till den Uppnåttfler och refördes 2013 för de delar som genom nulägesinventering som genomfaller inom nämndens ansvarsgelbundna kontaktyfördes 2013 för de delar som Delvis uppnått områden. tor. faller inom nämndens ansvarsBjuda in allmänhet till öppen Ej uppnått områden. visning av (minst 1st) nå- Verksamhetsberättelser konventionen Uppnått aktivering av kapitaltjänstkostnader på Delvis uppnått fastighetsoch anläggningsverksamEj uppnått heterna förbättras i förhållande till den en senast 2014-07-01 nulägesinventering som genomUppföljning fördes 2013vid förhalvårsde delaroch som årsrapport av antalet genomfaller inom nämndens ansvarsförda aktiveringar områden. Utveckla inköps- och Uppföljning av andelen ekologiska produkter inom kostverksamheten i jämförelse med Indikatorer 2013 Medborgare Ekonomi Ekonomi upphandlingsrutinerna Nämndmål Uppnått I arbetet med framtidens skola och de nya förskolorna är barnens behov iGenomfört. centrum. 14 % av totala inköpen var ekologiska. Utfall Kommentar Utveckla dialogen Besöksfrekvens kommunens Uppnått Återvinningsprojektet 424, 454, God ekonomisk Inget överskridande påoch denvär100 % Både anslagsfinansierad del EPC och Uppföljning av antalet Delvis Inga större projekt slutförda ochreNämndmål Indikatorer Utfall Kommentar med våra kommuhemsida Jättebjörnlokan Oxen 1334,bokhushållning anslagsfinansierade verksamhetsultatenheterna 180, har ett positivt det av ändrings- och tilläggsaruppnått ekonomiskt reglerade under 2014. en slut. ninvånare, kunder Folketspark 971, Grimstorp sane- 7(17) Tekniska servicenämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse beten på två större investeNämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Oxen samt de941, gemensamt upphandoch leverantörer ring/Lillesjön VattenskyddsomAnvisat resultat resultaten100 % ringsprojekt sompå avslutas under Kost och städavdelningen ett positivt lade byggprojekten Åkersoch Ingdet av ändringsoch tilläggsaruppnått ekonomiskt reglerade under 2014. genom fler och reråde Bodafors 127. heterna 2014 bergs förskolor samt Ingsbergs beten på två större investeresultat på drygt 2 mkr. gelbundna kontaktyOxen samt de gemensamt upphandcentralkök kommerÅkersatt följas ringsprojekt som avslutas under tor. lade byggprojekten ochupp IngByggnadsavdelningen ett positivt Bjuda 1 Genomförs hösten 2014. efter slutreglering och presenteras 2014 in allmänhet till öppen bergs förskolor samt Ingsbergs visning av (minst 1st) nåresultat på ca 250 tkratt efter att ianför nämnden. centralkök kommer följas upp got/några större projekt språktagit 1 200 tkr (nämndbeslut). efter slutreglering och presenteras Jämföra framtagna underlag med Delvis Genomfört på de delar som går. Pilen - uppföljningAntal av (minst mål På av endeltar felaktighet i ekonomiför grund nämnden. %) träffar med 100 % Förvaltningen på samtliga utfallen 201095 - 2013 uppnått allmänheten, (brukarråd, samträffar ochhar möten vi blir som inbjudna till. systemet inte avskrivningarna av Jämföra framtagna underlag med Delvis Genomfört delar Uppföljning av avtalstroheten 95 % Mycket god.på Bradeavtal och bragår. rutiDefinition av färg förhällsföreningar, måluppfyllelse ideella föreningkapitalkostnader fungerat automatiskt utfallen 2010 - 2013 inom kostuppnått avseende produkter ner för beställning gör att inom kostar, kommunsamråd mm) Uppnått utan rättats manuellt i avtalstrohet efterhand, det verksamheten (95 %) och städavdelningens Uppföljning av avtalstroheten 95 % Mycket god. Bra avtal och bra ruti-är har på Antal (minst 10 st) regelmässiga 10 Pågår mycket hög.en oplanerad avseende produkter inom kostner medfört för beställning gör attkostnad inom kostDelvis uppnått träffar med övriga förvaltningar 1 030 tkr. verksamheten (95 %) och städavdelningens avtalstrohet är avseende förvaltningens verkEj uppnått mycket hög. Medarbetare samhet Månadsvis ekonomisk redovis10 Genomfört. Uppföljning (minst 90 %) av 89,3 % Felanmälan gata/park totalt 64 anNämndmål Indikatorer Utfall Kommentar ning med jämförelse mot budMedborgare Medarbetare antal åtgärdade felanmälningar mälningar. 59 åtgärdade, 5 under get och tidigare år vid varje Att under året i Uppföljning av antalet Uppnått De individuella utvecklingsplanerna på både fastighets och (minst 75 utredning. teknisk servicenämnd Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar samband med med%) skrivna utvecklingsplaner vid finns med i fastigheter medarbetarskapet. gata/parkverksamheten Felanmälan totalt 2055 arbetarsamtalet 2014 års utgång Effektivt lokalutnyttTotal lokalyta för kommunens Total yta 2013 264 967 kvmEPC anmälningar, 1835 åtgärdade, 220454, Utveckla dialogen Besöksfrekvens kommunens Uppnått Återvinningsprojektet 424, Att under året i ta Uppföljning av antalet (minst 75 Uppnått De individuella utvecklingsplanerna fram en individuell jande verksamheter ska minska med pågår. med våra kommuhemsida Jättebjörnlokan 180,072 Oxen samband med med%) skrivna utvecklingsplaner vid finns med2014 i medarbetarskapet. Totalyta 266 kvm.1334, utvecklingsplan för 20 % fram till utgången av 2018, ninvånare, kunder Folketspark Grimstorp sanearbetarsamtalet ta 2014 års utgång Lokalytan har971, under året ökat med Enkätundersökning för ett antal 0% Har ej genomförts. varje medarbetare vilket innebär en genomsnittlig och ring/Lillesjön 941, Vattenskyddsomframleverantörer en individuell 1105 kvm. valda tjänster 75 år % unminskning med(minst 4 % per genom fler och reråde Bodafors utvecklingsplan för Öka arbetsprestatMinska sjukfrånvaron med 0,5 % Delvis Minskning från 127. 6,9 % 2013 till 6,0 % positivitet) der perioden 2014-2018. gelbundna kontaktyvarje medarbetare ionen, trivsel och jmf med 2012 (5,7 %) uppnått 2014. tor. Införa nämndrepresentation i 1 Genomfört. arbetsglädje Att året ha Infört tekniskt system med som 0,5 Uppnått Genomfört. Ökaunder arbetsprestatMinskain sjukfrånvaron Delvis Minskning från 6,9 %2014. 2013påtilltekniska 6,0 % Ökning av medarbetarindex till% 67 Medarbetarindexet 2014 Bjuda allmänhet till öppen 1 Genomförs hösten matråd med minst en deltainfört klarar av 2012 att hantera aktiveringionen,månadsvis trivsel och jmf med (5,7 %) uppnått 2014. över 60avi 2014 medarbetarserviceförvaltningen var 67, en höjvisning (minstårs 1st) nåaktivering av kapital- gare/termin/område. en senast 2014-07-01 arbetsglädje undersökning (jmf 57 2012) ning med 10 enheter2014 sedan års got/några större projekt Ökning av medarbetarindex till 67 Medarbetarindexet på2012 tekniska tjänstkostnader på Uppdatering av halvårssnöröjningen på 1% Genomfört. mätning. Uppföljning vid och Uppnått Genomfört. över 60 i 2014 medarbetarserviceförvaltningen varsamtliga 67, en höjfastighets- och anAntal (minst 95 års %) träffar med 100 % Förvaltningen deltar på G/C-vägnätet 2014-10årsrapport av senast antalet undersökning (jmf 57 genom2012) ning med 10 enheter sedan 2012 till. års Utveckla arbetsforUppföljning av antalet genom8 Genomfört. läggningsverksamallmänheten, (brukarråd, samträffar och möten vi blir inbjudna 31 förda aktiveringar mätning. merna för samverförda samrådsmöten 8st) heterna hällsföreningar, ideella(minst föreningÖka andelen beAntal skriftliga informationer 3 Genomfört kansavtalet ar, kommunsamråd mm) Utveckla inköpsarbetsforUppföljning av av andelen antalet genomgenomGenomfört. antalet 100 %8 Genomfört. Utveckla Uppföljning ekolo14 % av totala inköpen var ekolorörda som tar deloch av (minst 1st per projekt) som går merna för samverfördaprodukter samrådsmöten (minst 8st) förda (100 %) arbetsplatsträfupphandlingsrutinergiska inom kostverkgiska. Antal (minst 10 st) regelmässiga 10 Pågår den information som ut till berörda kansavtalet far/arbetsplasts/arbetslag/avdelni na samheten med träffar medi jämförelse övriga förvaltningar ges ut från förvaltUppföljning av antalet genom100 % Genomfört. Antal informationsträffar (minst 3 Genomfört ng 2013 avseende förvaltningens verkningen. förda (100 %) arbetsplatsträf1samhet träff per projekt) som hålls far/arbetsplasts/arbetslag/avdelni Uppföljning antalet och genom97 % De som ej är genomförda haroch varit värDelvis Inga större projekt slutförda med berördaavi projektet ng medarbetarförda och%)lönelångtidssjukskrivna eller av annan Uppföljning (minst 90 av 89,3 % Felanmälan gata/park totalt 64 anEnkätundersökning (samtliga 0 Förvaltningen har tagit fram samtal (minstav100 %) anledning varitinte tillgängliga. antal åtgärdade felanmälningar mälningar. 59 5 har under Tekniska servicenämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas Uppföljning antalet genom97 % verksamhetsberättelse De som ejinte är åtgärdade, genomförda varit7(17) projekt) till berörda efter avslunågon enkät. på både fastighets och utredning. förda medarbetar- och lönelångtidssjukskrivna eller av annan tat projekt gata/parkverksamheten Felanmälan fastigheter totalt 2055 samtal (minst 100 %) anledning inte varit tillgängliga. Verksamhet/utveckling Genomfört. EPC; Återvinning, Större projekt ska Minst ett byggprojekt, ett samUppnått anmälningar, 1835Oxen, åtgärdade, 220 pågår. Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Verksamhet/utveckling Tekniska servicenämnden, Årsredovisning Nämndernas 6(17) Enkätundersökning för 2014; ett antal 0 % verksamhetsberättelse Har ej genomförts. Framtagande av nytt valda Överenskomna och underDelvis Nuvarande avtal fungerar bra. tjänster (minst 75 % Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar kostavtal skrivna avtal med barn- och uppnått positivitet) och och socialförvaltFramtagande av nytt utbildningsÖverenskomna underDelvis Nuvarande avtal fungerar bra. Införa nämndrepresentation i 1 Genomfört. ningen kostavtal skrivna avtal med barn- och uppnått matråd med minst en deltautbildningsoch socialförvaltMinska matsvinnet Minska matsvinnet med 20 % Delvis Arbetet pågår och förvaltningen gare/termin/område. ningen jämfört med 2012års mätningar uppnått saknar underlag för att kunna göra Uppdatering avförskolor snöröjningen på 1% Genomfört. på skolor och en relevant uppföljning. Minska matsvinnet Minska matsvinnet med 20 % Delvis Arbetet pågår och förvaltningen G/C-vägnätet senast 2014-10jämfört påskrivna med 2012års mätningar uppnått saknar underlag förgränsdragningslista att kunna göra Under 2014 få acAntalet (100 %) hy90 % Hyresavtalen med 31 Målet uppnått Målet delvis uppnåttuppföljning. Målet ej uppnått på skolor och förskolor en relevant ceptans och förståreskontrakt med gränsdragpåskrivna av samtliga förvaltningar Öka I Teknisk servicenämnd andelen beAntal skriftliga informationer 3 Genomfört else för hyreskonningslistor förutom kulturoch fritidsförvaltUnder 2014 få acAntalet påskrivna (100 %) hy90 % Hyresavtalen med gränsdragningslista rörda som gränstar del av (minst 1st per projekt) som går trakt med ningen. ceptans och förståreskontrakt med gränsdragpåskrivna av samtliga förvaltningar Medarbetare Uppnått ng Delvis uppnått Uppföljning av antalet genomförda medarbetar- och lönesamtal (minst 100 %) Ej uppnått 97 % De som ej är genomförda har varit långtidssjukskrivna eller av annan anledning inte varit tillgängliga. Nämndmål Indikatorer Utveckla dialogen Framtagande av nytt med våra kommukostavtal ninvånare, kunder och leverantörer genom fler och reMinska matsvinnet gelbundna kontaktytor. Besöksfrekvens Överenskomna kommunens och underhemsida skrivna avtal med barn- och utbildnings- och socialförvaltningen Uppnått Delvis uppnått Minska matsvinnet med 20 % jämfört med 2012års mätningar på skolor och förskolor Bjuda in allmänhet till öppen visning av (minst 1st) Antalet påskrivna (100nå%) hygot/några större reskontrakt medprojekt gränsdrag- Delvis uppnått 1 Under 2014 få acceptans och förståelse för hyreskontrakt med gränsNämndmål Utfall 90 % Kommentar Återvinningsprojektet 424,bra. EPC 454, Nuvarande avtal fungerar Jättebjörnlokan 180, Oxen 1334, Folketspark 971, Grimstorp sanering/Lillesjön 941, Vattenskyddsområde Bodafors 127. Arbetet pågår och förvaltningen saknar underlag för att kunna göra en relevant uppföljning. Genomförs hösten 2014. Hyresavtalen med gränsdragningslista påskrivna av samtliga förvaltningar förutom kulturoch på fritidsförvaltFörvaltningen deltar samtliga ningen.och möten vi blir inbjudna till. Kommentar träffar ningslistor Antal (minst 95 %) träffar med 100 % Indikatorer (brukarråd, samUtfall allmänheten, dragningslistans Pilen - uppföljninghällsföreningar, av mål ideella föreningNämndmål Indikatorer Utfall verksamhetsberättelse Kommentar ar, kommunsamråd mm)2014; Nämndernas innebörd Tekniska servicenämnden, Årsredovisning 8(17) dragningslistans Definition av färg för måluppfyllelse (minstav 10ROSA-mätning st) regelmässiga 10 Pågår Förvaltningens orga- Antal Uppföljning Ingen mätning under 2014. Nästa innebörd träffar med övriga förvaltningar nisationsstruktur 2014 mätning är planerad till 2015. Uppnått förvaltningens verkFörvaltningens orga- avseende Uppföljning av ROSA-mätning Ingen mätning under 2014. Nästa och ansvarsfördelsamhet nisationsstruktur 2014 mätning är planerad till 2015. ning skauppnått vara känd Delvis och ansvarsfördelUppföljning (minst 90 %) av 89,3 % Felanmälan gata/park totalt 64 anEj uppnått ning ska vara känd antal åtgärdade felanmälningar mälningar. 59 åtgärdade, 5 under Hållbar utvecklingpå både fastighets och utredning. gata/parkverksamheten Felanmälan fastigheter totalt 2055 Medborgare Hållbar utvecklingIndikatorer Nämndmål Utfall Kommentar anmälningar, 1835 åtgärdade, 220 Minskad energianpågår. Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar vändning Enkätundersökning för ett antal 0% Har ej genomförts. 424, EPC 454, Minskad energianUtveckla dialogen Besöksfrekvens kommunens Uppnått Återvinningsprojektet Minskad klimatpå2014 ska samtliga oljeeldade 99 % Det finns oljepannor kvar på Betesvalda tjänster (minst 75 % vändning med våra kommuhemsida Jättebjörnlokan 180, Oxen 1334, verkan värmekällor i tekniska serviceda/Flisby, Duvan/Forserum och Solpositivitet) ninvånare, kunder Folketspark 971, Grimstorp saneMinskad klimatpå2014 ska samtliga oljeeldade 99 % Det finns oljepannor kvar på under Betesnämndens fastighetsbestånd berga skola. Betesda försäljs och leverantörer ring/Lillesjön 941, VattenskyddsomInföra nämndrepresentation i 1 Genomfört. verkan värmekällor i tekniska serviceda/Flisby, Duvan/Forserum och Solvara utbytta 2015, på Duvan ersätts oljepannan genom fler och reråde Bodafors 127. matråd med minst en deltanämndens fastighetsbestånd bergabergvärme skola. Betesda försäljs under med under 2015, Solgelbundna kontakty- gare/termin/område. vara utbytta 2015, skola på Duvan ersätts oljepannan berga ska avyttras efter skolåtor. med bergvärme under 2015, Solret 2014/2015. Uppdatering av snöröjningen 1% Genomfört. hösten 2014. Bjuda in allmänhet till öppen på 1 Genomförs berga skola ska avyttras efter skolåG/C-vägnätet senast 2014-10visning av (minst 1st) nåNyanskaffning (köp och leasing) 100 % Pågår, gas alternativt el väljs då de ret 2014/2015. 31 got/några projekt av fordon större till tekniska servicealternativen finns. Nyanskaffning (köp och leasing) 100 % % Pågår, gas alternativt el samtliga väljs3 då de 2 förvaltningen ska möjlighet Öka andelen beskriftliga informationer 3 Genomfört Antal (minst 95 %)haträffar med 100 Förvaltningen deltar på har 1 gasbil, elbilar. av fordon till tekniska servicealternativen finns. att köras på biogas när det rörda som tar del av allmänheten, (minst 1st per(brukarråd, projekt) som går samträffar och möten vi blir inbjudna till. nya gasbilar beställda med leveransförvaltningen skaideella ha möjlighet alternativet finns den information som hällsföreningar, ut till berörda Förvaltningen 1 gasbil, 3 elbilar. 2 föreningdatum februarihar 2015. att kommunsamråd köras på biogas när ges ut från förvaltnya gasbilar beställda med leveransar, mm)det Antal informationsträffar (minst 3 Genomfört God hälsa och hög Barns exponering för skadliga Delvis Koststädavdelningen inför en alternativet finns ningen. datumoch februari 2015. 1kemikalier träff(minst per projekt) som hålls Antal 10minska st) regelmässiga 10 Pågår livskvalitet ska inom uppnått torrare städmetod med bland annat med i projektet God hälsa och hög Barnsberörda exponering för skadliga Delvis Kost- och städavdelningen träffar medbarnomsorgen övriga förvaltningar skola och fördoserade moppar, vilketinför lederentill livskvalitet kemikalierförvaltningens ska minska inom uppnått torrare städmetod med av bland annat avseende verken minskad förbrukning kemikaEnkätundersökning (samtliga 0 Förvaltningen har inte tagit fram skola och barnomsorgen fördoserade moppar, vilket leder till samhet lier. projekt) till berörda efter avslunågon enkät. en minskad förbrukning av kemikatat Uppföljning (minst 90köpt %) av 89,3 Felanmälan gata/park totalt 64 anDenprojekt årliga mängden energi -19 % 2014 lier. inga problem då både energiantal åtgärdade felanmälningar mälningar. 59och åtgärdade, 5 under till kommunens och de kommusparåtgärder varmt år bidragit Genomfört. EPC; ett Oxen, Återvinning, Större projekt ska Minst ett byggprojekt, ett samUppnått Den årliga mängden köptska energi -19 % 2014 problem då både energipå både fastighets och utredning. nala bolagens byggnader till låginga energiförbrukning. För att nå till kommunens sparåtgärder och ett varmt år bidragit gata/parkverksamheten 2014 ha minskatoch medde6 kommu% jämdet långsiktiga målet 2020 krävs nya Felanmälan fastigheter totalt 2055 Tekniska servicenämnden, Årsredovisning 6(17) nala med bolagens ska Nämndernas verksamhetsberättelse till låg energiförbrukning. För att fört 2009byggnader2014; investeringar. anmälningar, 1835 åtgärdade, 220nå 2014 ha minskat med 6 % jämdet långsiktiga målet 2020 krävs nya pågår. Den årliga2009 energianvändningen i -11 % fört med investeringar. kommunens och de kommunala Enkätundersökning för ett antal 0% Har ej genomförts. Den årliga energianvändningen -11 % bolagens egna transporter valda tjänster (minst 75 % ska i kommunens och de kommunala 2014 ha minskat med 5 % jämpositivitet) bolagens fört med egna 2009 transporter ska Införa nämndrepresentation i 1 Genomfört. 2014 ha minskat med 5 % jämHushållens energianvändning -4,7 % matråd med minst en deltafört med 2009 per invånare ska 2014 ha minsgare/termin/område. Hushållens % kat med 6delvis %energianvändning jämfört med 2008Målet ej-4,7 Målet uppnått Målet uppnått uppnått Uppdatering på 1% Genomfört. per invånare av skasnöröjningen 2014 ha minsTransportsektorns energian-27 % Teknisk servicenämnd I G/C-vägnätet senast 2014-10kat med 6 % jämfört med 2008 vändning per invånare ska 2014 31 Hållbar utveckling Verksamhetsberättelser Medborgare Verksamhet/utveckling Verksamhet och utveckling Verksamhetsberättelser innebörd livskvalitet kemikalier ska minska inom uppnått torrare städmetod med bland annat Uppnått Förvaltningens orga- skola Uppföljning av ROSA-mätning Ingen mätningmoppar, under 2014. och barnomsorgen fördoserade vilket Nästa leder till Delvis uppnått nisationsstruktur 2014 mätning är planerad till 2015. en minskad förbrukning av kemikaoch ansvarsfördellier. Ej uppnått ning ska vara känd Den årliga mängden köpt energi -19 % 2014 inga problem då både energi till kommunens och de kommusparåtgärder och ett varmt år bidragit Medborgare nala bolagens byggnader ska till låg energiförbrukning. För att nå Hållbar utveckling 2014 ha minskat med 6 % jämdet långsiktiga målet 2020 krävs nya fört med 2009 investeringar. Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Den årliga energianvändningen i -11 % Utveckla dialogen Besöksfrekvens kommunens Uppnått Återvinningsprojektet 424, EPC 454, Minskad energiankommunens och de kommunala med våra kommuhemsida Jättebjörnlokan 180, Oxen 1334, vändning bolagens egna transporter ska ninvånare, kunder Folketspark 971, Grimstorp saneMinskad klimatpå2014 ha skaminskat samtligamed oljeeldade 99 % Det finns oljepannor kvar på Betes2014 5 % jämoch leverantörer ring/Lillesjön 941, Vattenskyddsomverkan värmekällor i tekniska serviceda/Flisby, Duvan/Forserum och Solfört med 2009 genom fler och reråde Bodafors 127. nämndens fastighetsbestånd berga skola. Betesda försäljs under gelbundna kontakty- Hushållens energianvändning -4,7 % vara utbytta 2015, på Duvan ersätts oljepannan tor. per invånare ska 2014 ha minsmed bergvärme under 2015, SolBjuda in allmänhet till öppen 1 Genomförs hösten 2014. kat med 6 % jämfört med berga skola ska avyttras efter skolåvisning av (minst 1st) nå- 2008 ret 2014/2015. got/några större projekt Transportsektorns energian-27 % vändning per invånare ska 2014 Nyanskaffning och leasing) 100 % Pågår, gas alternativt el samtliga väljs då de Antal (minst 95(köp %) träffar med Förvaltningen deltar på ha minskattill med 3 % jämfört av fordon tekniska servicealternativen finns. vi blir inbjudna till. allmänheten, (brukarråd, samträffar och möten med 2008 förvaltningen skaideella ha möjlighet hällsföreningar, föreningFörvaltningen har 1 gasbil, 3 elbilar. 2 att köras på biogas när ar, kommunsamråd mm) Koldioxidutsläppen fråndet trans-8 % nya gasbilar beställda med leveransalternativet finns portsektorn ska vara minst 6 % datum februari 2015. Antal (minst 10 st) regelmässiga 10 Pågår lägre per invånare 2014 än 2008 träffar med övriga för förvaltningar God hälsa och hög Barns exponering skadliga Delvis Kost- och städavdelningen inför en avseende verkUppvärmning bostäder och 1,8 livskvalitet kemikalierförvaltningens skaavminska inom uppnått torrare städmetod med bland annat samhet lokaler med fossila bränslen skola och barnomsorgen fördoserade moppar, vilket leder till inom Nässjö kommuns geograen minskad gata/park förbrukning av kemikaUppföljning (minst 90 %) av 89,3 % Felanmälan totalt 64 anfiska område ska kontinuerligt lier. antal åtgärdade felanmälningar mälningar. 59 åtgärdade, 5 under Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar minska med målsättningen att på både fastighets och utredning. Den årliga mängden köpt energi -19 % 2014 inga problem då både energisenast år 2020 vara helt oberogata/parkverksamheten till kommunens och de kommusparåtgärderfastigheter och ett varmt bidragit Felanmälan totaltår2055 ende av fossila bränslen2014; (exkl Tekniska servicenämnden, Årsredovisning 9(17) nala bolagens byggnader ska Nämndernas verksamhetsberättelse till låg energiförbrukning. För 220 att nå anmälningar, 1835 åtgärdade, indirekt nyttjande av fossila 2014 ha minskat med 6 % jämdet långsiktiga målet 2020 krävs nya pågår. bränslen via elnätet) fört med 2009 investeringar. Enkätundersökning för ett antal 0% Har ej genomförts. Nässjö kommuns fordonspark Delvis Den årliga energianvändningen i -11 % valda tjänster (minst 75 % och upphandlade transporter uppnått kommunens och de kommunala positivitet) ska årligen bli mindre beroende bolagens egna transporter ska av fossila bränslen med målsättInföra nämndrepresentation i 1 Genomfört. 2014 ha minskat med 5 % jämningen att 2020 vara oberoende matråd med minst en deltafört med 2009 av fossila bränslen så långt det gare/termin/område. Hushållens energianvändning -4,7 % är tekniskt möjligt och komUppdatering av på 1% Genomfört. per invånare skasnöröjningen ha minsmersiell tillgång av2014 drivmedel G/C-vägnätet senast 2014-10kat med 6 % jämfört med 2008 tillåter. 31 Transportsektorns energian-27 % 100 % av inköpt el till kommu100 Öka andelen beAntal skriftliga informationer 3 Genomfört vändning per invånare 2014 nens verksamheter skaska produrörda som tar del av (minst 1st per projekt) som går ha minskat med 3 % jämfört ceras av förnyelsebara energiden information som källor ut till2008 berörda med 2014 ges ut från förvaltAntal informationsträffar (minst 3 Genomfört Koldioxidutsläppen från trans-8 % Kommunens inköp av ekolo14 Kostoch städavdelningen når 14 % ningen. 1portsektorn träff per projekt) som hålls skahar vara minst 6% giska livsmedel 2014 ökat ekologiska inköp. med i projektet lägre per 2014 än 2008 till 14berörda % invånare Hållbar utveckling Större projekt ska Enkätundersökning (samtliga Uppvärmning av bostäder och Andel medborgare som enligt projekt) till berörda efter avslulokaler med fossila bränslen medborgarundersökningen tat projekt inom Nässjö köpa kommuns 2015 brukar miljö-geografiska område ska kontinuerligt märkta/ekologiska livsmedel ska Minst ett byggprojekt, ett samminska med med målsättningen att öka jämfört 2013 0 1,8 Uppnått Förvaltningen har inte tagit fram någon enkät. Genomfört. EPC; Oxen, Återvinning, Tekniska servicenämnden, 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse Andel Årsredovisning svarande i medborgarenTekniska servicenämnden, Årsredovisning kät 2015 som uppger att2014; de Nämndernas verksamhetsberättelse utför fysisk aktivitet under minst 30 minuter fler än fem gånger per vecka ska öka jämfört med utfallet i 2013 års enkät Andelen elever som enligt LUPP 16 % tycker att deras möjligheter att Målet uppnått föra fram åsikter till dem som I Teknisk servicenämnd bestämmer i kommunen är ganska eller mycket stora ökar Målet delvis uppnått 6(17) 9(17) Målet ej uppnått Hållbar utveckling Utveckla dialogen Minskad energianmed våra kommuvändning ninvånare, kunder Minskad klimatpåoch leverantörer verkan genom fler och regelbundna kontaktytor. Besöksfrekvens kommunens Andelen elever som enligt LUPP hemsidaatt deras möjligheter att tycker föra fram åsikter till dem som 2014 ska samtliga oljeeldade bestämmer i kommunen är värmekällor i tekniska serviceganska eller mycket stora ökar nämndens fastighetsbestånd 2014 jämfört med 2011 vara utbytta Antal i högstadiet Bjuda ungdomar in allmänhet till öppen som konsumerar alkohol visning av (minst 1st) nå- har 2014 minskat jämfört med 2013 got/några större projekt Uppnått 16 % 99 % 1 Återvinningsprojektet 424, EPC 454, Jättebjörnlokan 180, Oxen 1334, Folketspark 971, Grimstorp saneDet finns oljepannor kvar på Betesring/Lillesjön 941, Vattenskyddsomda/Flisby, Duvan/Forserum och Solråde Bodafors 127. berga skola. Betesda försäljs under 2015, på Duvan ersätts oljepannan med bergvärme under 2015, SolGenomförs hösten 2014. berga skola ska avyttras efter skolåret 2014/2015. Grad av integration ska öka: 26,2 Nyanskaffning och leasing) Pågår, gas alternativt el samtliga väljs då de Antal (minst 95(köp %) träffar med 100 % % Förvaltningen deltar på Differensen andel öppet av fordon tillmellan tekniska servicealternativen finns. vi blir inbjudna till. allmänheten, (brukarråd, samträffar och möten arbetslösa ochska arbetssökande förvaltningen ha möjlighet hällsföreningar, ideella föreningFörvaltningen har 1 gasbil, 3 elbilar. 2 med aktivitetsstöd utrikes att kommunsamråd köras på biogas bland när ar, mm)det nya gasbilar beställda med leveransfödda i åldern 16-64 år och alternativet finns datum februari 2015. Antal (minst st) regelmässiga 10 Pågår andelen bland10befolkningen som träffar med övriga förvaltningar God hälsa och hög Barns exponering Delvis Kost- och städavdelningen inför en helhet ska minska för skadliga avseende verklivskvalitet kemikalierförvaltningens ska minska inom uppnått torrare städmetod med bland annat Andel arbetslösa och arbetssö9,7 % samhet skola och barnomsorgen fördoserade moppar, vilket leder till kande med aktivitetsstöd i ålen minskad gata/park förbrukning av kemikaUppföljning (minst %) av 89,3 % Felanmälan totalt 64 andern 16-64 år enligt90arbetsförlier. antal åtgärdade felanmälningar mälningar. 59 åtgärdade, 5 under medlingens statistik ska 2014 på både fastighets och utredning. Den årliga mängden köpt energi -19 % 2014 inga problem då både energiminska jämfört med 2012 gata/parkverksamheten till kommunens och de kommusparåtgärderfastigheter och ett varmt bidragit Felanmälan totaltår2055 Kost städavdelningen För införattennå Barns exponering för skadliga Delvis nala bolagens byggnader ska till lågoch energiförbrukning. anmälningar, 1835 åtgärdade, 220 Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar torrare städmetod bland annat kemikalier ska minska uppnått 2014 ha minskat med 6inom % jämdet långsiktiga måletmed 2020 krävs nya pågår. Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar fördoserade moppar vilket leder till skolan och2009 förskolan en minskad förbrukning av kemikafört med investeringar. skolan och förskolanför ett antal en minskad förbrukning av kemikaEnkätundersökning 0% Har ej genomförts. lier. Den årliga energianvändningen i -11 % verksamhetsberättelse lier. valda tjänster (minst 752014; % Tekniska servicenämnden, Årsredovisning Nämndernas 10(17) Antal ungdomar högstadiet kommunens och ide kommunala positivitet) Antal ungdomar i högstadiet som röker ska transporter minska 2014ska bolagens egna som röker ska minska 2014 Införa nämndrepresentation i 1 Genomfört. jämfört med 2013 2014 ha minskat med 5 % jämjämfört 2013 matråd med minst en deltafört med 2009 Kommunens kostnader för -40 % Tekniska serviceförvaltningen har gare/termin/område. Kommunens kostnader för -40 % Tekniska serviceförvaltningen har materiella skador på grund av bokfört 395 927 kronor som skadeHushållens energianvändning -4,7 % materiella skador på grund av bokfört 395 927 kronor som skadeUppdatering av snöröjningen på 1 % Genomfört. åverkan ska minska med 5 % görelse under 2014. per invånare ska 2014 ha minsåverkan ska med %i görelse under 2014. G/C-vägnätet senast 2014-10under perioden 2012-2014 kat med 6 %minska jämfört med52008 under perioden 2012-2014 i 31 jämförelse med 2008-2011 Transportsektorns energian-27 % jämförelse med 2008-2011 Öka andelen beAntal skriftliga informationer 3 Genomfört Antalet brott ska minska -7 % vändning per invånare skamed 2014 rörda som tar del av Antalet brott ska minska med (minst 1st per projekt) som går -7 % 5ha%minskat 2012-2014 i jämförelse med med 3 % jämfört %till2012-2014 den information som 5ut berörda i jämförelse med 2008-2011 med 2008 2008-2011 ges ut från förvaltAntal informationsträffar (minst 3 Genomfört Antalet suicider ochfrån försök till Koldioxidutsläppen trans-8 % ningen. Antalet suicider och försök till 1suicid träff per projekt) som hålls ska minska medminst 5% 6% portsektorn ska vara suicid ska invånare minska med % 2008 med i projektet 2012-2014 i jämförelse lägre berörda per 20145med än 2012-2014 i jämförelse med 2008-2011 Enkätundersökning (samtliga 0 Förvaltningen har inte tagit fram 1,8 Uppvärmning av bostäder och 2008-2011 projekt) till berörda efter avslunågon enkät. Antalet fallolyckor minska lokaler med fossila ska bränslen Antalet fallolyckor ska minska tat projekt med % 2012-2014 inom10 Nässjö kommunsi jämfögeogramed % 2012-2014 i jämförelse med 2008-2011 fiska 10 område ska kontinuerligt Genomfört. EPC; Oxen, Återvinning, Större projekt ska Minst ett byggprojekt, ett samUppnått relse med 2008-2011 minska med målsättningen att Antalet trafikolyckor ska minska -30 % Antalet minska -30 % verksamhetsberättelse med 5Årsredovisning %trafikolyckor 2012-2014 i ska jämförelse Tekniska servicenämnden, 2014; Nämndernas 6(17) med % 2012-2014 i jämförelse med 52008-2011 Tekniska servicenämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 9(17) med 2008-2011 Förebygga och minska konseDelvis Förebygga ochstörningar minska konseDelvis kvenserna av i uppnått kvenserna av störningar i uppnått dricksvattenförsörjningen dricksvattenförsörjningen Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått Teknisk servicenämnd I Verksamhetsberättelser 2015 brukar köpa miljöinnebörd Uppnått märkta/ekologiska livsmedel ska Förvaltningens orga- öka Uppföljning ROSA-mätning Ingen mätning under 2014. Nästa jämfört av med 2013 Delvis uppnått nisationsstruktur 2014 mätning är planerad till 2015. Andel svarande i medborgarenoch ansvarsfördelEj uppnått kät 2015 som uppger att de ning ska vara känd utför fysisk aktivitet under minst 30 minuter fler än fem Medborgare Hållbar utvecklinggånger per vecka ska öka jämfört med utfallet i 2013 års Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar enkät Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Verksamhetsberättelser Övriga styrelser och nämnder Överförmyndarnämnd, kommunens revisorer och valnämnd Överförmyndarnämnd Ordförande: Gert Wågman (S) Förvaltningschef: Jan Sundman. Antal anställda: 2 EKONOMI Resultatet för nämnden är ett underskott med 87 000 kronor i förhållande till budget. Administrationen och nämnden har ett överskott i förhållande till budgeten. Intäkter och arvode till ställföreträdarna har ett underskott mot budgeten. Antalet aktiva ärenden har ökat med 100 procent från 2010 till 2014. Antalet ärenden 2010 uppgick till 189 och under 2014 till 403. Täckningsgraden, huvudmännens förmåga att betala arvodet, har minskat från 58 procent till 55 procent. Antalet ensamkommande asylsökande flyktingbarn, som nämnden förordnar god man för, har tredubblats. De barn som kommer till kommunen bor till stor del hos släktingar på Migrationsverkets asylboende i Viebäck och Bodafors. Kostnaden för arvode till god man, efter att ensamkommande barn fått permanent uppehållstillstånd, är inte budgeterad. Kostnaden för 2014 för dessa arvoden är 157 000 kronor. HÄNDELSER UNDER ÅRET bestämmelser själv ska betala arvodet arbetar ställföreträdarna arbetar alltid med att spara av huvudmannens pengar till arvodet . Mottagandet av ensamkommande barn har ökat betydligt, speciellt under andra halvåret 2014. Nämnden anordnade godmanskap för åtta ensamkommande barn under våren 2014 och under hösten har god man anordnats för 24 ensamkommande barn. Det nya HVB-hemmet öppnades inte under 2014 och de barn som har kommit bor företrädesvis hos släktingar på Migrationsverkets asylboende i Viebäck och i Bodafors. Kommunen har skrivit ett nytt avtal med Migrationsverket om att ta emot 13 asylsökande barn och ett totalt antal på 39 barn. Nämnden arbetar mycket med att rekrytera nya gode män till de ensamkommande barnen. 41 brev har skickats till personer som arbetade med valet, med en förfrågan om de är intresserade att vara god man för ett asylsökande ensamkommande barn. Tyvärr fick vi endast två positiva svar. Via personkännedom har ett femtal nya gode män rekryterats och utbildats av handläggarna. Samarbetet med Eksjö och Vetlanda kommuner om boende för asylsökande barn harärenden upphört. Antalet aktiva har ökat under 2014. Under 2010 uppgick antalet Händelser under året siffra för 2014 är 403. Det är en ökning med över 100 procent på fem år aktiva under året. Den färgade stapeln visar antal ärenden. Antalet aktiva ärenden har ökat under 2014. Under 2010 uppgick antalet aktiva ärenden till 189 och motsvarande siffra för 2014 är 403. Det är en ökning med över 100 procent på fem år. Det är alltså alla de ärenden som varit aktiva under året. Nämnden har hjälp av tre konsultföretag med 14 ärenden. Det är en ökning med två ärenden jämfört med år 2013. Täckningsgraden, huvudmännens förmåga att betala ställföreträdarens arvode, har sjunkit från 58 procent till 55 procent. Detta gör att intäkterna endast når upp till 96 procent av budget. De huvudmän som har en god man har all sin rättshandlingsförmåga kvar och får själv hantera sina pengar. Det har visat sig under 2014 att fler av huvudmännen gör av med sina besparingar och kan då inte betala ställföreträdarens arvode. För de huvudmän som enligt föräldrabalkens I Övriga styrelser och nämnder Nämnden har hjälp av tre konsultföretag med 14 ärenden. Det är en ökn 2013. Täckningsgraden, huvudmännens förmåga att betala ställföreträdarens a I BUDGET 2014 Nämnden får i uppdrag att: • genomföra planerade aktiviteter i nämndpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut Kommentar: Aktiviteterna i nämndpilen är påbörjade och följer planen. Status: Pågående enligt plan • bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet. tionsverkets prognos. Nämnden har, enligt lag, ansvar för att dessa barn får en god man förordnad för sig. Nämnden har att fatta ett stort antal beslut kring varje barn och att utbilda och rekrytera gode män. Dessa uppgifter ryms inte inom nämndens nuvarande personalresurs utan en halvtids personalresurs kommer att anställas. Dessa kostnader kommer att täckas av det statsbidrag som Lärcenter får från Migrationsverket. Den 1 januari 2015 kommer ett nytt lagförslag att träda i kraft som avser : -skärpt kontroll av att de som föreslås som ställföreträdare är lämpliga för uppdraget -överförmyndarnämnden ska erbjuda ställföreträdarna utbildning Kommentar: Nämnden ansöker varje kvartal statsbidrag från Migrationsverket som avser arvode till god man för ensamkommande barn. -överförmyndarnämnden ska bistå tingsrätten med att inhämta underlag i ärenden om anordnande av ställföreträdarskap Status: Pågående enligt plan -länsstyrelsen ska föra statistik över överförmyndarverksamheten och överförmyndaren ska ta fram denna statistik till länsstyrelsen. • fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast 28 februari 2014. Kommentar: Internbudgeten är fastställd och inlagd i ekonomisystemet. Status: Avslutad • följa Nässjö godman- och förvaltarförenings verksamhet samt årligen inhämta årsredovisning. Kommentar: Nämnden följer godman- och förvaltarföreningen samt inhämtar verksamhetsberättelse och årsredogörelse. Status: Pågående enligt plan FRAMTIDEN Antalet ensamkommande asylsökande barn kommer att fortsätta anlända i ett större antal än 2014 enligt Migra- Handläggarna har tillsammans med övriga överförmyndarverksamheter på höglandet träffat Eksjö tingsrätt för att diskutera vad det innebär att tingsrätten får möjlighet att be överförmyndaren om utredningsunderlag. Tingsrätten kunde inte ge något svar på frågan. Nämnden har inte fått några uppgifter på när länsstyrelsen kommer att påbörja statistikframtagning eller vilka uppgifter kommunerna ska lämna. Något besked om när pengar kommer att överföras från tingsrätterna till kommunerna har inte heller redovisats. Mot den bakgrunden anser inte nämnden kunna begära några nya medel med anledningen av lagförslaget. Verksamhetsansvarig handläggare går i pension under våren 2016 och en rekrytering ska göras i slutet på 2015. Eftersom verksamheten hela tiden sväller så kommer nämnden att begära medel för en heltidstjänst. Nuvarande handläggare har en 75 procentig tjänst. EKONOMIRAPPORT Överförmyndarnämnden Budget 2014 Bokslut 2014 Förbrukning % Bokslut 2013 Avvikelse 2014 Totalt, tkr Personalkostnader 3 857 3 953 102 3 579-96 Övriga kostnader 585 543 93 591 42 Intäkter 1 700 1 667 98 1 741-33 Nettokostnad 2 742 2 829 103 2 429-87 Övriga styrelser och nämnder I Verksamhetsberättelser UPPFÖLJNING AV UPPDRAG Pilen - uppföljning av mål Definition av färg för måluppfyllelse Verksamhetsberättelser Uppnått Delvis uppnått MÅLUPPFÖLJNING PILEN Ej uppnått Medborgare Medborgare Medarbetare Nämndmål Nämndmål Snabb hjälpåret till i samAtt under kommuninvånarna band med medarbe- Indikatorer Indikatorer Handläggningstiden för (minst förord-75 Uppföljning av antalet nande av ställföreträdare för 60 %) skrivna utvecklingsplaner vid procent av ärende ska vara max tarsamtalet ta fram 2013 års utgång. en individuell utveckl- 3 månader.• ingsplan för varje medarbetare Öka arbetsprestaMedarbetare Ekonomi tionen, trivsel och Redovisning av genomförda åtgärder på förvaltnings och Ekonomi avdelningsnivå. arbetsglädje Nämndmål Indikatorer Indikatorer Nämndmål Indikatorer Omvärldsanalys budget bokslut Att under året i sam- Jämföra Uppföljning av och antalet (minst 75 Utfall Utfall 92 % Delvis uppnått Kommentar Senaste kommentaren Måluppfyllelsen för 2014 är 92 proUtvecklingsplanerna ska från 2014 cent. Det innebär att de flesta nya dokumenteras i chefskontrakt och ärenden har för fått medarbetarskapet. en ställföreträdare dokumentet förordnad för sig 3 månader. Framtagandet ska inom ske i samband med det årliga medarbetarsamtalet/utvecklingssamtalet. Uppnått Förvaltningen har genomfört ett antal konkreta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Utfall Kommentar Utfall Senaste kommentaren Bland annat har samtliga chefer träfUtfall Kommentar Uppnått Delvis Utvecklingsplanerna skadiskutera från 2014 fats sex gånger för att och med övriga Höglandskommuner band med medarbe%) skrivna utvecklingsplaner vid uppnått dokumenteras i chefskontrakt utveckla verksamheten utifrån och resulenligt tarsamtalet ta fram 2013 nyckeltalet års utgång. kostnadokumentet för medarbetarskapet. tatet i medarbetarundersökningen. Överförmyndarnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse 3(7) en individuell utveckl- den/innevånare. Målet är att Framtagandet ske i samband med Samlokaliseratska arbetsutvecklingsavligga på genomsnittskostnad vid ingsplan för varje det årliga medarbetarsamtadelningen i nya verksamhetsanpasjämförelsen. medarbetare let/utvecklingssamtalet. sade lokaler. Byggnadsavdelningens verkstad har flyttats till nya lokaler Jämföra nyckeltal med Hög7Upp720 Kostnaden i arvode per ärende Öka arbetsprestaRedovisning av genomförda Förvaltningen har genomfört ettärantal efter anmärkning från AMV. Gemenlandskommunerna. Ar- och som högståtgärder 7 720 kronor som tionen, trivsel och åtgärder på förvaltnings nått konkreta för att och förbättra samma julavslutningar på samtliga vode/ärende. Målet är att ligga lägst 3 856 kronor. Nässjö ligger avdelningsnivå. arbetsmiljön. arbetsglädje avdelningar. Vi har genomfört en hel på genomsnittskostnad vid obetydligt Bland annatöver har genomsnittet. samtliga chefer träfdel kompetensutbildning. jämförelsen. fats sex gånger för att diskutera och Minskamed sjukfrånvaron med 0,5 % Ej59 uppDen totala sjukfrånvaron på tekniska utveckla verksamheten utifrån resulJämför Höglandskommu% jmf med 2012. nått serviceförvaltningen har ökat från 5,9 tatet i medarbetarundersökningen. nerna: Huvudmännens betal% 2012 till 7,3%arbetsutvecklingsav2013. Samlokaliserat ningsförmåga i procent. Målet är delningen i nya verksamhetsanpasatt ligga på genomsnittskostnaUtveckla arbetsforUppföljning av antalet genom5 Regelbundna samrådsmöten genomsade Byggnadsavdelningens den vidsamrådsmöten jämförelsen. (minst merna för samverförda förs. lokaler. Under 2013 har enbart Komverkstad har flyttats tillhar nyaejlokaler kansavtalet 8 st.) munal deltagit, Vision haft Jämföra budget och bokslut 100 efter anmärkning från AMV. Gemenmöjlighet att delta. med övriga Höglandskommuner samma julavslutningar på samtliga enligt nyckeltalet kostnaUppföljning av antalet genom100 % Målet bedöms vara uppfyllt. Det finns avdelningar. Vi har genomfört en hel den/ärende och 11:7). förda (100 (FB11:4 %) arbetsplatsträfenstaka avdelningar/enheter som inte del kompetensutbildning. Målet är att ligga på genomfar/arbetsplats/arbetslag/avdelkommer upp i tio arbetsplatsträfMinska med 0,5 % Ej uppDen på tekniska snittskostnad vid jämförelsen. ning. sjukfrånvaron far/år,totala men sjukfrånvaron de arbetar aktivt för att jmf med 2012. nått serviceförvaltningen har ökat från 5,9 nå målet under 2014. % 2012 till 7,3% 2013. Uppföljning av antalet genom100 % Både medarbetar- och lönesamtal är Medarbetare Utveckla arbetsforUppföljning av antalet 5 Regelbundna förda medarbetarochgenomlönesamgenomförda. samrådsmöten Det finns någongenomenstaka merna för samverförda samrådsmöten (minst förs. Under 2013 har enbart Komtal (minst100 %). arbetstagare som avböjt lönesamtal. Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar kansavtalet 8 st.) munal deltagit, Vision har ej haft Det finns ett antal långtidssjukskrivna möjlighet att delta. Välutbildade medar• Handläggarna ska vidareutbilUppnått Handläggarna har deltagit i fortbildpå förvaltningen som ej genomfört betare das vid minst 2 tillfällen.• Ställningar i verksamhetsprogrammet vad ett vanligt medarbetarsamtal, men Uppföljning av antalet genom100 % Målet bedöms vara uppfyllt. Det finns företrädarna ska erbjudas gäller statistik och systemansvar. samtal har genomförts i samband förda (100 %) arbetsplatsträfenstaka avdelningar/enheter som inte fortbildning vid 2 tillfällen.• Nya Handläggarna har även deltagit i med rehabiliteringsuppföljningen. far/arbetsplats/arbetslag/avdelkommer upp i tio arbetsplatsträfställföreträdare ska genomgå Föreningen Sveriges Överförmyndaning. far/år, men de arbetar aktivt för att introduktionsutbildning. res årliga kongress med flera givande nå målet under 2014. föreläsningar. Ställföreträdarna har erbjudits en studiecirkel om neu- är Uppföljning av antalet genom100 % Både medarbetaroch lönesamtal ropsykiatriskaDet funktionshinder. förda medarbetar- och lönesamgenomförda. finns någon enstaka 2 ställföreträdare deltog lönesamtal. under dessa tal (minst100 %). arbetstagare som avböjt tre studiedagar våren 2014. StällföreDet finns ett antal långtidssjukskrivna trädarna erbjödssom en studiekväll unpå förvaltningen ej genomfört dervanligt höstenmedarbetarsamtal, 2014 med föreläsning ett menom bouppteckning och arvskifte. 60 samtal har genomförts i samband ställföreträdare antog erbjudandet. med rehabiliteringsuppföljningen. Alla nya ställföreträdare genomgår en introduktionsutbildning Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet som ej uppnått handläggarna ger. I Övriga styrelser och nämnder 100 100 Medarbetare Medarbetare Medarbetare Medarbetare Nämndmål Nämndmål Nämndmål Välutbildade Att under åretmedari samVälutbildade medarbetare band med medarbebetare Indikatorer Indikatorer •Uppföljning ska av antalet (minst 75 • Handläggarna Handläggarna ska vidareutbilvidareutbildas vid minst 2 tillfällen.• %) skrivna utvecklingsplaner vid das vid minst 2 tillfällen.• StällStällföreträdarna ska 2013 års utgång. företrädarna ska erbjudas erbjudas fortbildning fortbildning vid vid 22 tillfällen.• tillfällen.• Nya Nya ställföreträdare ska ställföreträdare ska genomgå genomgå introduktionsutbildning. introduktionsutbildning. Utfall Utfall Utfall Uppnått Delvis Uppnått Kommentar Senaste kommentaren Kommentar Handläggarna ii fortbildUtvecklingsplanerna ska från 2014 Handläggarna har har deltagit deltagit fortbildningar i verksamhetsprogrammet uppnått dokumenteras i chefskontrakt och vad ningar i verksamhetsprogrammet vad gäller statistik och systemansvar. tarsamtalet ta fram dokumentet föroch medarbetarskapet. gäller statistik systemansvar. Handläggarna har även deltagit en individuell utvecklFramtagandet i samband Handläggarnaska harske även deltagit iimed Föreningen Sveriges Överförmyndaingsplan för varje det årliga medarbetarsamtaFöreningen Sveriges Överförmyndares medarbetare let/utvecklingssamtalet. res årliga årliga kongress kongress med med flera flera givande givande föreläsningar. Ställföreträdarna föreläsningar. Ställföreträdarna har har Öka arbetsprestaRedovisning av genomförda UppFörvaltningen har genomfört ett antal erbjudits erbjudits en en studiecirkel studiecirkel om om neuneutionen, trivsel och åtgärder på förvaltnings och nått konkreta åtgärder för att förbättra ropsykiatriska ropsykiatriska funktionshinder. funktionshinder. avdelningsnivå. arbetsmiljön. arbetsglädje 22 ställföreträdare ställföreträdare deltog deltog under under dessa dessa tre våren StällföreBland annat har samtliga chefer träftre studiedagar studiedagar våren 2014. 2014. Ställföreträdarna erbjöds unfats sex gånger fören attstudiekväll diskutera och trädarna erbjöds en studiekväll under hösten 2014 med föreläsning om utveckla verksamheten utifrån resulder hösten 2014 med föreläsning om bouppteckning och arvskifte. 60 tatet i medarbetarundersökningen. bouppteckning och arvskifte. 60 ställföreträdare antog Samlokaliserat arbetsutvecklingsavställföreträdare antog erbjudandet. erbjudandet. Alla nya ställföreträdare delningen i nya verksamhetsanpasAlla nya ställföreträdare genomgår genomgår en som sade lokaler. Byggnadsavdelningens en introduktionsutbildning introduktionsutbildning som handläggarna ger. verkstad har flyttats till nya lokaler handläggarna ger. efter anmärkning från AMV. Gemensamma julavslutningar på samtliga avdelningar. Vi har genomfört en hel Verksamhet/utveckling del kompetensutbildning. Verksamhet/utveckling Medarbetare Minska sjukfrånvaron med 0,5 % Ej uppDen totala sjukfrånvaron på tekniska Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar Nämndmål Indikatorer Utfall Kommentar jmf med 2012. nått serviceförvaltningen har ökat från 5,9 Nämndmål Indikatorer Utfall Senaste kommentaren Uppföljning av verkFöljer utvecklingen, procen100 % Den grupp som ökat mest under % 2012 till 7,3% 2013. Uppföljning verk- Uppföljning Följer utvecklingen, procen100 % Den grupp som ökat under Att under åretavi samaveller antalet (minst 75 Delvis Utvecklingsplanerna skamest från 2014 som samheten tuell ökning minskning, av senare år är den yngsta gruppen samheten tuell ökning eller minskning, av senare år är den yngsta gruppen Utveckla arbetsforUppföljning av antalet genom5 Regelbundna samrådsmöten genomband med medarbe%) skrivna utvecklingsplaner vid uppnått dokumenteras i chefskontrakt och som antal ärenden inom är18-30 år. Gruppen utgör antalårs ärenden inom åldersgrupåldersgrupär18-30 år.för Gruppen utgör under under merna för samverförda samrådsmöten (minst förs. Under 2013 har enbart Komtarsamtalet ta fram 2013 utgång. dokumentet medarbetarskapet. 2014 alla ärenden. pen: 18-30 år, 30-60 år, 60 år-. 2014 20% 20% av avska alla ärenden. kansavtalet 8pen: st.)18-30 år, 30-60 år, 60 år-. munal deltagit, Vision ej haftmed en individuell utvecklFramtagandet ske i har samband möjlighet att delta. ingsplan för varje det årliga medarbetarsamtamedarbetare let/utvecklingssamtalet. Uppföljning av antalet genom100 % Målet bedöms vara uppfyllt. Det finns Verksamhet och utveckling förda (100 %) enstaka avdelningar/enheter somantal inte Öka arbetsprestaRedovisning av arbetsplatsträfgenomförda UppFörvaltningen har genomfört ett far/arbetsplats/arbetslag/avdelkommer upp i tio arbetsplatsträftionen, trivsel och åtgärder på förvaltnings och nått konkreta åtgärder för att förbättra Överförmyndarnämnden, 4(7) Överförmyndarnämnden, Årsredovisning Årsredovisning 2014; 2014; Nämndernas Nämndernas verksamhetsberättelse verksamhetsberättelse 4(7) ning. far/år, men de arbetar aktivt för att avdelningsnivå. arbetsmiljön. arbetsglädje nå målet under 2014. chefer träfBland annat har samtliga Uppföljning av antalet genomförda medarbetar- och lönesamtal (minst100 %). Minska sjukfrånvaron med 0,5 % jmf med 2012. Utveckla arbetsformerna för samverkansavtalet Målet uppnått Uppföljning av antalet genomförda samrådsmöten (minst 8 st.) 100 % Ej uppnått 5 Uppföljning av antalet genom100 % Målet uppnått Målet ej uppnått förda (100 delvis %) arbetsplatsträffar/arbetsplats/arbetslag/avdelning. fats sexmedarbetargånger för att ochär Både ochdiskutera lönesamtal utveckla verksamheten genomförda. Det finns utifrån någon resulenstaka tatet i medarbetarundersökningen. arbetstagare som avböjt lönesamtal. Samlokaliserat arbetsutvecklingsavDet finns ett antal långtidssjukskrivna delningen i nya verksamhetsanpaspå förvaltningen som ej genomfört sade lokaler.medarbetarsamtal, Byggnadsavdelningens ett vanligt men verkstad har flyttats till nya lokaler samtal har genomförts i samband efter från AMV. Gemenmedanmärkning rehabiliteringsuppföljningen. samma julavslutningar på samtliga avdelningar. Vi har genomfört en hel del kompetensutbildning. Den totala sjukfrånvaron på tekniska serviceförvaltningen har ökat från 5,9 % 2012 till 7,3% 2013. Regelbundna samrådsmöten genomförs. Under 2013 har enbart Kommunal deltagit, Vision har ej haft möjlighet att delta. Målet bedöms vara uppfyllt. Det finns enstaka avdelningar/enheter som inte kommer upp istyrelser tio arbetsplatsträfÖvriga och nämnder I far/år, men de arbetar aktivt för att Verksamhetsberättelser den den vid vid jämförelsen. jämförelsen. Jämföra Jämföra budget budget och och bokslut bokslut med övriga Höglandskommuner med övriga Höglandskommuner enligt enligt nyckeltalet nyckeltalet kostnakostnaden/ärende den/ärende (FB11:4 (FB11:4 och och 11:7). 11:7). Målet är att ligga på genomMålet är att ligga på genomsnittskostnad snittskostnad vid vid jämförelsen. jämförelsen. Verksamhetsberättelser Kommunens revisorer Ordförande: Bert Johansson (M) • Antal revisorer: 9 HÄNDELSER UNDER ÅRET Under året har elva sammanträden hållits, vid vilka överläggningar med samtliga nämnder och styrelser genomförts. Likaså har information från samtliga kommunägda bolag erhållits. För att hålla revisorerna uppdaterade vad gäller löpande verksamhet, lämnas utförlig information till ledamöterna från respektive kontaktrevisor vid varje mötestillfälle. Under året har följande fördjupade granskningar genomförts i samarbete med revisorernas sakkunniga biträde KPMG: • Granskning av delårsbokslut UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014 Nämnden får i uppdrag att: • fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast 28 februari 2014. Kommentar: Internbudgeten är fastställd och inlagd i ekonomisystemet inom föreskriven tid. Status: Avslutad • Granskning av helårsbokslut • bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet. • Granskning av integration • Granskning av tillgänglighet Kommentar: Uppdraget är inte aktuellt för revisorernas verksamhet. • Granskning av delegationsordning Status: Ej påbörjad FRAMTIDEN Eftersom den revisionsgrupp som ansvarar för detta verksamhetsår avslutar sitt arbete i och med detta bokslut och då endast en mindre del sitter kvar som revisorer, vill vi ta tillfället i akt att önska våra efterträdare lycka till under kommande mandatperiod. Samtidigt vill vi tacka ledamöterna i kommunfullmäktiges presidium, fullmäktige, nämnder och styrelser liksom personalen i förvaltningarna för det mycket goda samarbetet som vi har haft under gångna mandatperiod(er). EKONOMIRAPPORT Det ekonomiska utfallet för 2014 uppgick till 985 000 kronor. Budgeten för året uppgick till 1 036 000 kronor, vilket innebär ett överskott på 51 000 kronor. Kommunens revisorer Budget 2014 Bokslut 2014 Förbrukning % Bokslut 2013 Avvikelse 2014 Totalt, tkr Personalkostnader 419 425 101,5 403-6 Övriga kostnader 617 560 90,7 635 57 Intäkter 0 0 0 0 0 Nettokostnad 1 036 985 95,1 1 038 51 I Övriga styrelser och nämnder Ordförande: Christian Wattwill (FP) • Antal ledamöter: 7 EKONOMI UPPFÖLJNING AV UPPDRAG Valnämnden har under året administrerat två val. Den totala kostnaden för dessa uppgick till 1,3 mkr. Kostnaden har delvis finansierats med statsbidrag, 950 000 kronor. Nettokostnaden uppgick till 394 000 kronor, vilket innebär ett överskott gentemot budget på 406 000 kronor. HÄNDELSER UNDER ÅRET Under 2014 genomfördes två val. I maj valdes representanter till EU-parlamentet och i september valdes företrädare till riksdag, landsting/region och kommun. I Nässjö kommun var drygt 22 000 personer röstberättigade 2014. 82,5 procent av dessa nyttjade sin rösträtt. i det allmänna valet, medan 46,2 procent röstade i valet till EU-parlamentet. Antalet förtidsröster var rekordstort: 3 914 förtidsröster togs emot vid parlamentsvalet och vid det allmänna valet valde 8 794 personer att förtidsrösta. Båda valprocesserna avlöpte administrativt enligt plan. En nyhet för året var att samtliga valarbetare, cirka 160 personer, rekryterades ur allmänheten. Intresset för att delta i valarbetet var stort och det var relativt enkelt att hitta personer som var intresserade och passade för uppgiften. I BUDGET 2014 Nämnden får i uppdrag att: • fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast 28 februari 2014. Status: Avslutad • evaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet. Kommentar: Statsbidrag för kommunalt valarbete, om 950 000 kronor, är utbetalat till Nässjö kommun. Status: Avslutad FRAMTIDEN Enligt plan genomförs inga val under 2015. Nästa val, vilket är ett allmänt val, infaller i september 2018. EKONOMIRAPPORT Valnämnd Budget 2014 Bokslut 2014 Förbrukning % Bokslut 2013 Avvikelse 2014 Totalt, tkr Personalkostnader 1 160 1 313 113-153 Övriga kostnader 140 31 22 6 109 Intäkter -500-950 190 450 Nettokostnad 800 394 49 6 406 Övriga styrelser och nämnder I Verksamhetsberättelser Valnämnd Verksamhetsberättelser Sammanställd redovisning SAMMANSTÄLLD VERKSAMHET REDOVISNING Örnenkoncernen I den sammanställda redovisningen redovisas de samlade tillgångarna och skulderna i kommunen och följande aktiebolag, stiftelse och kommunalförbund, där kommunen tillskjutit kapital motsvarande minst 20 procent av respektive bolags eller stiftelses aktiekapital/grundfond eller där kommunen svarar för mer än 20 procent av driftskostnaderna. (proportionell konsolidering) Koncernen äger och förvaltar aktier i samtliga tidigare direkt kommunägda företag (holdingbolag) samt samordnar exploateringen av logistikområdet Gamlarp. Intäkter, kostnader, tillgångar och skulder har tagits upp med så stor del som motsvarar kommunens kapitaltillskott enligt ovan. Utöver ovanstående innehar kommunen också delägarskap i Nässjö Näringsliv AB (5 procent), Träcentrum Nässjö Kompetensutveckling AB (0,25 procent), Smålands Turism AB (4 procent), och Kommuninvest ekonomisk förening (0,5 procent). Innehavet i ovan nämnda företag understiger 20 procent och har inte föranlett någon konsolidering i den sammanställda redovisningen. Citynätet i Nässjö AB har behandlats som ett intressebolag. Samtliga konsoliderade aktiebolags, stiftelsers och kommunalförbunds verksamheter betraktas i sin respektive associationsform. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) rekommendation nr 8.2. Förvärvsmetoden används, vilket innebär att kommunens bokförda värden på aktier i Örnen i Nässjö AB har eliminerats mot bolagets eget kapital vid förvärvstillfället. Förvärvet av koncernen har skett för många år sedan och därför anses då uppkommen negativ goodwill redan tillgodoförd det egna kapitalet. I den sammanställda redovisningen har den aktiebolagsrättsliga koncernen, med Örnen i Nässjö AB som moderbolag, hanterats som en enhet vilken konsoliderats på samma sätt som Bostadsstiftelsen Annebergshus och de bägge kommunalförbunden. I Sammanställd redovisning Örnenkoncernen består av följande bolag med ägd andel inom parentes: • Nässjö Affärsverk AB (100 procent). Detta bolag äger i sin tur 100 procent av aktierna i Nässjö Affärsverk Elnät AB, 27 procent av aktierna i Norra Smålands Energi AB samt 33,3 procent av akterna i Citynätet i Nässjö AB. • Fastighets AB Linden (100 procent). Detta bolag äger i sin tur 33,3 procent av aktierna i Citynätet i Nässjö AB. • Nässjö Kommuns Industribyggnads AB (100 procent) • Pigalle i Nässjö AB (97 procent) • C itynätet i Nässjö AB (33,4 procent). Detta bolag äger 25 procent av aktierna i Smålands Bredband AB. Betraktas som intressebolag. Nässjö Affärsverk AB: Försörjer kommunens invånare med energi, vatten och avlopp, bredbandsnät samt renhållningstjänster. Fastighets AB Linden: Äger och förvaltar fastigheter (bostäder och lokaler). Nässjö Industribyggnads AB: Äger och förvaltar industrifastigheter. Pigalle i Nässjö AB: Äger och förvaltar en fastighet (f.d. Folkets Hus). Citynätet i Nässjö AB: Äger och driver bredbandsverksamhet samt hyr ut ortssammanbindande fiber som tillhandahålls via delägarnas fibernät. EKONOMI Äger och förvaltar fastigheter i Anneberg. Nettoomsättningen uppgår till cirka 3 mkr. Året som gått har, ur ekonomisk synvinkel, varit ett tillfredsställande år. Resultatet för kommunen inklusive samtliga bolag, stiftelser och kommunalförbund uppgår till 21,3 mkr (2013: 12 mkr). Kassaflödet har under året varit 77,7 mkr (2013: -22,3 mkr). Likvida medel uppgår vid årsskiftet till 202,2 mkr (2013: 124,5 mkr) för hela organisationen. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 36,4 procent (2013: 37,9 procent). Höglandets Räddningstjänstförbund Syftet med förbundet är att svara för en gemensam räddningstjänst i medlemskommunerna Nässjö och Vetlanda i enlighet med vad som åligger var och en av kommunerna enligt räddningstjänstlagstiftningen. Nettoomsättningen uppgår till cirka 69 mkr. Verksamhetsberättelser Bostadsstiftelsen Annebergshus Höglandets Kommunalförbund Ska verka för regional utveckling, marknadsföring och ITverksamhet. I förbundet ingår Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner. Nettoomsättningen uppgår till cirka 104 mkr. Företag/stiftelse Örnen Annebergshus Räddningstjänst, HRF Kommunalförbundet, HKF Ägarandel (%) 100 100 52,7 32,5 Aktiekapital/grundfond (mkr) 1,0 0,1 0,0 0,0 368,7 3,3 68,8 103,9 Antal anställda 129 0 226 64 Kommunala bidrag totalt (mkr) 0,0 0,0 55,1 0,0 Omsättning totalt (mkr) Sammanställd redovisning I Verksamhetsberättelser Örnen i Nässjö AB Händelser under året Styrelsen för Örnen i Nässjö AB (Örnen) är beredande organ för ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige avseende frågor av väsentlig betydelse där kommunfullmäktige enligt kommunallagen ska ta ställning. Ett ärende gällande utökning av Nässjö Affärsverk AB:s ägarandel i Bixia AB och i Bixia ProWin AB har beretts under året. Under året har även ett ärende avseende försäljning av fastigheter i Bodafors lämnats till Örnen från Fastighets AB Linden. Örnens styrelse fann att utredningen som låg till grund för ärendet var otillräcklig och återlämnade ärendet till Fastighets AB Linden för fördjupad utredning tillsammans med Örnen. Koncernens ledningsarbete har varit i fokus under 2014. Ambitionen har varit att stärka bolagens möjlighet att delta och bidra i ett kommunövergripande utvecklingsinriktat attraktivitetsarbete. En kommunövergripande ledningsgrupp har bildats med fokus på destinationsutveckling, fysisk planering och utveckling. I ledningsgruppen, under ledning av Örnens verkställande direktör, har verkställande direktörerna för Nässjö Affärsverk AB (NAV), Nässjö kommuns Industribyggnads AB (NIAB), Pigalle i Nässjö AB (Pigalle), Fastighets AB Linden (Linden) samt teknisk servicechef, samhällsplaneringschef, kultur- och fritidschef, planerings- och utvecklingschef och utvecklingsstrateg från Nässjö kommun ingått. Under året har ränteutvecklingen följts noggrant. Ett bundet lån 30,9 mkr omsattes under hösten till en löptid på tre månader. Utvecklingen på räntemarknaden samt möjlighet till omsättning av lån har gett till resultat att moderbolagets och koncernens låneportfölj vid årsskiftet räntesätts till historiskt låga räntekostnader. Örnens verkställande direktör fick under året i uppdrag att ta fram förslag till komplettering av ägardirektiven för bolagen i koncernen för att säkerställa att Nässjö kommuns pensionspolicy tillämpas vid framtida tillsättningar av verkställande direktörer. Uppdraget redovisades i slutet av året då Örnens styrelse fattade beslut om att komplettera ägardirektiven. Beslut om reviderade ägardirektiv fattades av kommunfullmäktige i januari 2015 och kommer att överlämnas till bolagen i samband med årsstämmorna i april 2015. Örnendagarna – ett tillfälle per år då bolagen i koncernen möts – har arrangerats i moderbolagets regi. Förutom verksamhets- och ekonomipresentationer från respektive bolag i koncernen så informerade representanter från Linköping City Samverkan AB och Linköpings kommun om Linköpings modell och organisation för utveckling av kommunens stadskärna. Dessutom medverkade VD och styrelseordförande i Tekniska Verken AB och redovisade bolagets I Sammanställd redovisning arbete för att få hela koncernen att samverka och därmed uppfylla ägardirektivens krav och målbilder. Arbetet med utveckling av Gamlarp har fortsatt under året. En styrgrupp har bildats tillsammans med Jernhusen, Nässjö Näringsliv AB och Transab kring utvecklingen av kombiterminalen och närbelägna exploateringsfastighet. Ägardialog med de helägda bolagen i koncernen har också genomförts enligt upprättad agenda i antagen företagspolicy. Dessutom har bolagen kallats till moderbolagets styrelse för verksamhetsgenomgångar enligt ett löpande schema. Ekonomi Moderbolaget Örnen redovisar 2014 ett resultat på cirka 1,6 mkr efter skatt. Sjunkande räntor har medfört lägre räntekostnader, vilka 2014 uppgick till cirka 4,3 mkr. Det innebär en dryg miljon i lägre räntekostnader jämfört med 2013. Moderbolaget erhåller 8 miljoner kronor i koncernbidrag från dotterbolaget NAV och lämnar 342 000 kronor i koncernbidrag till Pigalle. I årsredovisningen föreslås en vinstdisposition som innebär att 1 592 000 kronor delas ut till ägaren. Koncernen Koncernens resultat efter skatt uppgick 2014 till cirka 31 mkr (6,3 mkr 2013). Resultat-förbättringen kan i första hand härledas till NAV och Linden. NAVs resultatförbättring beror till viss del på att bolaget föregående år redovisade en kostnad av engångskaraktär uppgående till 7,7 mkr. Kostnaden avsåg åter-betalning till renhållningskunderna på grund av överuttag av renhållningsavgifter i samband med sluttäckning av deponin på Boda avfallsanläggning. Resultatförbättringen beror också på ökad tilldelning av utsläppsrätter inom bolagets kraftvärmeproduktion. Efter att behovet av utsläppsrätter för egen produktion avräknats resulterade tilldelningen i en intäkt om cirka 3,5 mkr. Lindens förbättrade resultat beror i huvudsak på en förbättrad uthyrningssituation, minskade kostnader för fastighetsskötsel samt en reavinst i samband med avyttring av en mindre fastighet. Det sjunkande ränteläget har påverkat koncernens ekonomiska resultat positivt. Finansnettot uppgick 2014 till -23,5 mkr, vilket är 1,7 mkr lägre jämfört med 2013. Koncernens låneskuld (räntebärande lån upptagna i externa kreditinstitut) uppgick 2014-12-31 till 794,2 mkr, vilket är en minskning med 4 mkr jämfört med 2013-12-31. Koncernens samlade behållning av likvida medel uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 106,2 mkr, en ökning med 51,7 mkr jämfört med föregående årsskifte. Framtiden Ändamålet med bolaget är att utan vinstsyfte och med iakttagande av lokaliseringsprincipen aktivt utöva ägarskap i de kommunala bolagen i Nässjö kommun samt bidra till att göra Nässjö kommun till en framgångsrik och attraktiv kommun, till nytta för både kommuninvånare och näringsliv. Verksamheten ska bedrivas utifrån ett långsiktigt perspektiv. Örnen har lån på 190,9 mkr och låneräntornas utveckling har därmed en stor betydelse för bolagets ekonomi. En aktiv bevakning av räntemarknaden är därför en viktig del i omvärldsbevakningen. Bolaget bedriver en aktiv låneförvaltning och har kunnat dra fördel av de senaste årens räntesänkningar. Örnen ska verka som kommunens samlade bolagsägare i en äkta koncern. Örnen ska genom en aktiv ägarstyrning tillse att de av kommunfullmäktige beslutade ägardirektiven efterlevs. Bolaget har under året genom bland annat ägardialoger, samråd och beslut i kommundirektörens utvecklingsgrupp, prövning och beredning av ärenden där kommunfullmäktige ska beredas möjlighet att ta ställning, tillsättning av koncernarkitekt samt medverkan i styrgrupp för Nässjö Logistic Park både utövat ett aktivt ägarskap för bolagskoncernen och bidragit till arbetet med att göra Nässjö kommun till en framgångsrik och attraktiv kommun. Verksamheten har bedrivits utan vinstsyfte inom Nässjö kommuns geografiska område. Örnen bedömer därför att verksamheten uppfyller föreskrivet ändamål och har bedrivits inom ramen för til�lämpliga kommunalrättsliga principer. Resultaträkning Rörelseintäkter Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar Planenliga avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat Örnen behöver sätta sig in i koncernbolagens utmaningar för att kunna utöva aktivt ägarskap genom styrning och ledning av koncernbolagen. En viktig del av omvärldsbevakningen är därför att föra dialog med koncernbolagen om deras omvärldsutmaningar och utvecklingsfrågor. En viktig omvärldsfaktor är konkurrensen om invånare. Befolkningstillväxt är koncernens stora möjlighet att få nya kunder. Örnen-bolagens förmåga att i samverkan bidra till att göra Nässjö kommun till en framgångsrik och attraktiv kommun är därför av stor betydelse för koncernens framtida utvecklingsmöjligheter. 2014 0 2013 0 -1 306 -1 070 -5 -5 -1 311 -1 075 -4 111 -5 194 -5 422 -6 269 7 6586 269 -644 0 1 592 0 Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 198 899 9 020 207 919 198 903 8 565 207 468 15 527 0 0 190 900 1 492 207 919 13 935 0 0 190 900 2 633 207 468 Sammanställd redovisning I Verksamhetsberättelser Måluppfyllelse Verksamhetsberättelser Nässjö Affärsverk AB Händelser under året Fjärrvärme Fjärrvärmeförsäljningen uppgick under året till 155 GWh, vilket är en minskning med 15 GWh jämfört med 2013. Minskningen är en konsekvens av den, jämfört med 2013, mildare väderleken under året. År 2014 var cirka 18 procent varmare än ett så kallat normalår. 2013 var endast 6 procent mildare än ett normalår. Under 2014 har 27 fastigheter (32 st 2013) anslutits till fjärrvärmenätet (6 st i Bodafors och 21 st i Nässjö). Under året har traversen på bränslelagret genomgått en modernisering med ny lyftutrustning och ny styrning. Det strukturerade underhållsarbetet på produktionsanläggningarna som utförts under året har resulterat i hög tillgänglighet på pannorna och fåtal oplanerade stopp. Tack vare tillgängligheten, och ett för produktionen gynnsamt väder har det varit rekordlåg nivå av fossil olja i produktionen. Entreprenad Under 2014 samlades full styrka vid fyra tillfällen för att röja upp totalt 123 cm snö som kom under året. Detta att jämföra med 2013, då 180 cm snö föll och nio insatser krävdes. Under december 2014 var det extremt mycket halkbekämpning som fordrade stora arbetsinsatser. På grund av den milda vintern lyckades vi understiga de av Nässjö kommun tilldelade medlen med 0,6 mkr, att jämföra med 2013 års minusresultat på 0,5 mkr. Kampanjen Klimatsmart där samtliga villor och flerfamiljshushåll har blivit erbjudna att sortera ut matavfall har under året slutförts. Det som återstår är erbjudande till verksamheter, något som kommer att påbörjas under våren 2015. VA Under 2012 fattade styrelsen beslut om att utrangera det gamla vattenverket i Bodafors och ersätta detta med ett helt nytt verk. Under 2014 har ett nytt vattenverk byggts och tagits i drift. Det gamla vattenverket har därefter rivits. Kostnaden för projektet stannade strax under 17 miljoner kronor och kommer att trygga vattenproduktionen i Bodafors för en lång tid framöver. Förnyelseplanen avseende VA-ledningsnätet stipulerar en årlig förnyelsetakt om 1 km vattenledning och 1 km avloppsledning. Under 2014 har 1700 m avloppsledning och 800 m vattenledning förnyats i framförallt Nässjö, Solberga och Bodafors. Prioriteringsgrunderna utgörs av ålder, läckfrekvens och konsekvenser vid avbrott samt eventuella synergimöjligheter vid gatu- och beläggningsarbeten. I Sammanställd redovisning Under inledningen av 2014 tog Nässjö kommunfullmäktige beslut om en VA-plan för Nässjö kommun. Planen, som är ett styrdokument för framtida VA-arbete, innehåller också en specifikation av framtida VA-utbyggnadsområden. Under 2014 fick NAV uppdraget att bygga kommunalt VA i Gisshult med slutdatum 2016. Under 2014 inleddes därför projekteringsarbetet, vilket fortsätter under 2015. Elnät Under året har ett antal större belysningsarbeten utförts på Nässjö kommuns uppdrag, till exempel ny belysning i stadsparken och utmed nya gång- och cykelvägar samt byte till ledarmaturer på cirka 200 stolpar. NAV Elnät har även deltagit vid NAVs och Nässjö Kommuns samprojekt Grindstugevägen med utbyte av belysning och elnät Övrigt Under 2013 aviserade den näst största delägaren i Bixia AB, Växjö Energi AB, att man hade för avsikt att avyttra sina aktier i Bixia AB. Under 2014 har diskussioner förts mellan Växjö Energi AB och övriga delägare om ersättningen för aktierna. Parterna har inte lyckats komma överens, varför nu ärendet har tagits till Handelskammarens skiljedomsnämnd. Utträdet innebär att övriga delägare ges möjlighet att teckna sig för Växjös aktieinnehav i proportion till befintligt innehav. NAV har ställt sig positiv och kommunfullmäktige i Nässjö kommun har under 2014 gett klartecken till NAV att utöka sitt aktieinnehav i Bixia AB. Ekonomi Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgick till 23,1 mkr (12,3 mkr) medan motsvarande resultat i koncernen uppgick till 32,7 mkr (19,5 mkr). Resultatförbättringen på 10,8 mkr respektive1 3,2 mkr, kan i första hand härledas till engångskostnader avseende återbetalningen till renhållningskollektivet på cirka 7,7 mkr som drabbade 2013. En annan bidragande orsak till det positiva utfallet för 2014 är utsläppsrätterna, som tilldelades bolaget under 2014 och som bidrog med 3,5 mkr till resultatet. Måluppfyllelse Bolagets mål, som finns uppställda i Pilen och som antagits av NAVs styrelse, sammanfattas här i korthet. I kundmålen finns bland annat uppställda mål för prisvärdhet, andel nöjda privatkunder och andel nöjda företagskunder. Utfall avseende dessa mål kommer mätas under 2015. Avseende ekonomimålen når bolaget upp till satta mål för soliditet, likviditet och budgetföljsamhet. Bolaget når ej upp till målet för avskastning på eget kapital där utfallet blev 7 procent istället för uppsatt mål om 10 procent. Medarbetarmålen, Koncernens räntebärande lån har sedan 2011 minskat med 44,5 miljoner kronor och uppgick till 265 mkr 2014-12-31. Minskningen innebär att koncernens ränterisk har minskat något. För att minimera riskutsattheten ytterligare anlitas extern kompetens för rådgivning. Dessutom har bolaget under året, utifrån av styrelsen givet mandat i fastställd finanspolicy, genom användande av räntederivat aktivt påverkat skuldportföljens löptid. Framtiden En gränslös nordisk elmarknad har varit på den politiska dagordningen under en längre tid. Ett arbete pågår därför, med syfte att ta fram regler och tillvägagångssätt för att 2015 ha en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Det finns dock tydliga indikationer på att genomförandet kommer att skjutas på framtiden innebärande att förändringen kommer att genomföras först 2019 eller 2020. Syftet med förändringen är bland annat att slutkunden ska ha en huvudsaklig Resultaträkning Koncernens ekonomiska resultat efter finansnetto (justerat för de nya redovisningsprinciperna gällande VA-verksamheten) förväntas under åren 2015-2017 att uppgå till knappt 30 mkr per år. Osäkerhetsfaktorer i denna bedömning är, förutom väderberoendet, bland annat ränteutvecklingen, elprisets utveckling samt bränsleprisutvecklingen. 2014 Rörelseintäkter 270 147 Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar -182 777 Planenliga avskrivningar -46 309 Rörelseresultat 41 061 Finansnetto -8 319 Resultat efter finansiella poster 32 742 Bokslutsdispositioner -8 000 Skatt -5 148 Årets resultat 19 594 281 507 -206 815 -46 249 28 443 -8 937 19 506 -8 000 -2 609 8 897 Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 2013 661 978 151 313 813 291 657 665 118 326 775 991 360 470 104 839 279 625 68 357 813 291 340 877 99 779 272 652 62 683 775 991 NAV lämnar koncernkonsoliderade värden Sammanställd redovisning I Verksamhetsberättelser kontaktpunkt, elhandelsföretaget, och att samfakturering av nät- och elhandelsavgifter ska ske. För NAVs del skulle en sådan förändring bland annat påverka de kundadministrativa rutinerna och kräva förändringar i tillämpade IT-system. Ytterligare motiv till förändringen är att stärka slutkundens ställning på elmarknaden genom att utöka konkurrensen. som har fokus på frisknärvaro, övertidsuttag och kompetensutveckling har samtliga uppnåtts. Avseende verksamheten och dess utveckling har målen att minska el- och CO2-utsläpp nåtts. Målet att antalet farliga kemikalier inte ska öka har bedömts som uppnått, men på grund av att det inte finns alternativ för ytterligare förbättring inom området finns inte målet kvar 2015. Bolaget nådde inte upp till målet att mängden sorterat avfall från den egna verksamheten ska vara lägst 90 procent, utan hamnade på 85 procent. Verksamhetsberättelser Pigalle i Nässjö AB Händelser under året Under året har både hyresgäster och föreningar bidragit till aktiviteter för olika åldrar, allt från bibliotekets sagostunder till föreläsningar för äldre genom ”vetgirig tisdag” vidare teater, konserter, danskvällar med mer. Kulturskolan har aktiviteter i princip veckans alla dagar. ABF, med sin nye verksamhetschef, har utökat utbudet av kurser och aktiviteter. Idag rör sig betydligt fler personer i lokalerna än före ombyggnationen och huset sjuder verkligen av glädje. Inte minst har 100-års jubileumet bidragit till att fler besökt Pigalle och tagit del av det för året stora programutbudet. Den ökade användingen ger också ökat slitage, men det positiva uppväger ändå det negativa. Dock drar fastigheten även till sig personer som inte har goda avsikter. Bland annat har klottersanering ökat, och under hösten slet någon bort ett handfat. Det har även varit några inbrott och inbrottsförsök, vilket föranlett Pigalle att tillsammans med verksamheterna öka bevakningen och att sätta in okrossbart glas. Viss renovering och uppfräschning har gjorts under året. Bland annat kan nämnas ommålning och lackering av golvet och väggarna i Pigallesalen, nytt dörrparti i Avenasalen, nya mattor i entrén mot Mariagatan, ny dörrmatta med vinjett. Det är glädjande att Pigalle har fått nya grannar, sakta börjar husen på bryggeritomten fyllas med bostadsinnehavare. Det kommer att ge nytt liv åt området. Även Parkhyddan har fått ny aktör, Princess konditori, ett positivt inslag i stadsbilden. I visionsprogrammet för stadsparken finns skisser på en restaurang i anslutning till Pigalle samt en utescen. Detta skulle vara ett välkommet tillskott för Pigalle och dess hyresgäster. Redan nu har delar av idéprogrammet sjösatts och axeln har förlängts med en brygga. Under hösten arbetades det fram en affärsplan för Pigalle. I den ingår, förutom målstyrningsarbetet Pilen med tillhörande handlingsplan, även Pigalles historia, ekonomi, affärsidé, ägarmål och vision 2030. Vad gäller visionen antog styrelsen del av Nässjö kommuns vision som sin egen; Värdens rum för människor och möten! Mot slutet av året startade upphandlingen av lokalvård och nytt avtal kommer att gälla från mars 2015. Samtliga hyresgäster önskade delta i en gemensam upphandling som Nässjö kommuns upphandlingsenhet bistår Pigalle med. Under parkeringsdäcket Oxens ombyggnation har Pigalle upplåtit sin parkering, för en timmes avgiftsfri parkering. Detta kommer att fortsätta, åtminstone, under första kvartalet 2015. Detta har mottagits mycket positivt av både hyresgästernas besökare och kunder. För att i möjligaste mån tillgodose hyresgästernas behov och önskemål träffar styrelsen tillsammans med VD årligen hyresgästerna. Även den årliga fastighetsronden är genomförd. Vid mötena framkom bra synpunkter och de flesta är redan åtgärdade. Några frågor återstår dock att lösa; omledning av cykeltrafiken framför bibliotekets entré, osakliga falsklarm för att nämna två av de större frågorna. Ekonomi Det har funnits önskemål om ökad tillgänglighet i orkestersalen, och en trapphiss kommer att installeras i början av 2015. För 2014 redovisas ett resultat om 0 kronor (0 kronor). Ägaren har under året lämnat ett koncernbidrag på kronor 342 000 kronor som gav ett utrymme för så kallade överavskrivningar. Det myckna regnandet under hösten bidrog till läckage både i IF Metalls konferensrum och vid logerna i källarplan. Taket har nu tätats, dock är det fortfarande problem med vattenansamling i rendalerna. Detta är något som diskuterats med byggaren sedan ombyggnationen. Under hösten upptäcktes även problem med en av de invändiga dagvattenledningarna. För att eliminera framtida problem kommer samtliga ledningar att relinas under våren. Möjligen behöver övriga dagvattenledningar också spolas rena innan arbetet kan utföras. Vid till- och ombyggnationen gjordes endast mindre ingrepp i den befintliga delen, vilket gör att det med jämna mellanrum uppkommer behov av reparation, bland annat har ventilationen reparerats vid ett par tillfällen och slitna delar bytts ut. I Sammanställd redovisning Under 2014 har Pigalle investerat för 95 031 kronor motsvarande siffra för 2013 var 41 949 kronor. Det löpande underhåller är upptaget till 241 778 kronor, föregående år 205 527 kronor. Som tidigare nämnts är det av vikt att framöver budgetera för att ökat underhåll. Över en fyraårsperiod har soliditeten ökat från 7 procent till dagens 10 procent. Hela ombyggnationen genomfördes med lånade medel och under året har amorteringar gjorts med 4 000 000 kronor, låneskulden uppgår idag till 84 200 000 kronor. Samtidigt har överavskrivning gjorts dels genom det positiva resultatet och dels med koncernbidragen. Under åren 2010-2014 har Pigalle fått koncernbidrag på till 5 425 795 kronor, vilket verkat positivt på ekonomin. Måluppfyllelse Bedömningen är att Pigalle i Nässjö under året har bedrivits och utvecklats i enlighet med ägarens önskan och det kommunala uppdraget. Pigalle har i möjligaste mån alltid försökt tillgodose hyresgäster och besökares behov och önskemål. För att ytterligare öka tillgängligheten har en trapphiss installerats i orkestersalen. Men med jämna mellanrum kommer även frågan om möjligheten att ta sig mellan våningarna, från Mariagatan och upp i fastigheten, med permobil. Möjligen bör en utredning initieras. Framtiden Visionsprogrammet för stadsparken är välkommen ur Pigalles perspektiv. Fler aktiviteter i parken ger även Pigalle möjlighet till fler besökare och ett ännu rikare utbud av programpunkter. Även den nybyggda delen börjar få några år på nacken och underhållet bör beaktas i kommande budgetarbeten, in- och utvändig målning, reparation och tvätt av fasad. Det är viktigt att huset hålls i god kondition annars är risken stor att det blir kostnadsfördyringar framöver. Resultaträkning Då bolagets likviditet under året ökat, beslutade styrelsen om amortering och förhoppningen är att kunna amortera i god takt även kommande år. 2014 Rörelseintäkter 10 164 Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar -3 343 Planenliga avskrivningar -3 365 Rörelseresultat 3 456 Finansnetto -2 447 Resultat efter finansiella poster 1 009 Bokslutsdispositioner -1 008 Skatt -1 Årets resultat 0 Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 2013 10 080 -3 308 -3 365 3 407 -1 917 1 490 -1 489 -1 0 90 701 8 265 98 966 93 950 6 161 100 111 7 001 0 3 973 84 225 3 767 98 966 7 001 0 2 964 88 225 1 921 100 111 Sammanställd redovisning I Verksamhetsberättelser Pigalle har sedan ombyggnationen klarat ekonomin på ett bra sätt och under 2014 lyckats nå upp till ägarens ekonomiska mål om en soliditet på 10 procent. Över en fyraårsperiod har soliditeten ökat från 7 procent till dagens 10 procent. Det finns goda utsikter för att soliditeten når över 10 procent framöver. Verksamhetsberättelser Linden i Nässjö AB Händelser under året Måluppfyllelse Bolaget tillämpar från och med 2014 redovisningsreglerna K3. Bolaget tillämpar således komponentavskrivning på byggnader. Bolaget anser att finansiella mål och verksamhetsmål är uppfyllda. Årets resultat är bra och det fleråriga arbetet med att ta hand om det ålderstigna fastighetsbeståndet har fortsatt under året. Ekonomi Det ekonomiska resultatet är bättre än budgeterat. Vakanserna har minskat och några tidigare avställda lägenheter har renoverats och hyrts ut. Det har varit varmare än ett normalår, vilket minskat uppvärmningskostnaderna och räntorna har fortsatt ned under året. Resultaträkning Framtiden Underhållstakten måste öka för att på sikt komma ifatt med det eftersatta underhållet. Arbetet måsta ske på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt och det gäller att få ut mer underhåll på varje satsad krona. 2014 2013 Rörelseintäkter 116 437 113 404 Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar -85 950 -98 809 Planenliga avskrivningar -13 152 -12 933 Rörelseresultat 17 335 1 662 Finansnetto -7 922 -7 665 Resultat efter finansiella poster 9 413 -6 003 Bokslutsdispositioner -6 7135 794 Skatt Årets resultat 2 700 -208 Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder I Sammanställd redovisning 313 508 324 423 18 6966 916 332 204 331 339 40 028 0 6 964 254 300 30 912 332 204 37 328 0 252 254 300 39 459 331 339 Händelser under året Fabrikören 1 har under året välkomnat två nya hyresgäster. Under februari flyttade Nässjö Byggnadsplåt AB in, ett nystartat företag. I början av sommaren följde ytterligare en inflyttning, Larni Bygg AB, som under en tid letat nya lokaler. Båda företagen flyttade in i lokaler som en längre tid stått outhyrda. Ingen lokalanpassning har gjorts dock har en ny port samt mindre köksdel installerats. I slutet av året sade Accretio Inredning och design AB upp sina lokaler för avflyttning. Ny hyresgäst har redan installerat sig i lokalen, vilket betyder att ny och gammal hyresgäst samsas om lokalen under första kvartalet 2015. LM Inredning flyttar del av sin verksamhet från Stockholmsområdet till Nässjö. Fabrikören är den populäraste fastigheten NIAB förvaltar och förfrågningar om lokaler kommer frekvent. Då det inte funnits lediga lokaler har Västerhaga 1 visats, men intresset har varit svalt. För att få lokalen attraktiv behövs en ombyggnation. Idag saknas kontors-, omklädnings- och köksutrymmen. Under hösten 2014 iordningställdes, till en mindre kostnad, pannrummet som varit outnyttjat sedan fjärrvärme installerades. I lokalen startar NIAB tillsammans med NNAB ett koncept för Industri Inkubator. Här kan mindre nystartade företag nyttja lokalen kostnadsfritt under tre månader för att testa sin affärsidé. En plan för reparation och underhåll bör tas fram. En rad åtgärder behöver vidtas, såsom fönsterbyte, målning och i vissa fall byte av dörrar, utvändigt målningsarbete samt renovering av fasad. I december gjordes en upphandling för reparation av värmekulverten. För framarbetande av förfrågningsun-derlaget anlitades VVS-konsult. Dock inkom inga anbud varpå upphandlingen övergick till så kallad förhandlad upphandling. Förhoppningen är att arbetet ska sätta igång under våren. Under året har en rad reparationer av större eller mindre karaktär gjorts; en matarledning för värmen sprang läck i Brandabs nyrenoverade lokaler. Detta åtgärdades snabbt, så skadorna kunde minimeras. Vid höstens kraftiga regn upptäcktes att markplattan på något ställe lutade inåt, varmed främre delen vattenfylldes. Plattan har slipats för att få rätt fall. Vidare har utvändiga armarturer bytts ut, slyröjning samt städning av fastigheten, rensning av hängrännor, fortsatt installation av självavläsande värmemätare med mera. Brandskyddskontroll är gjord hos samtliga hyresgäster, överlag var brandskyddet gott. Några påpekanden framkom vid kontrollen, vilka är förmedlade till hyresgästerna. I samband med detta tecknades avtal för årlig kontroll av brandluckor med Höglandets Räddningstjänstförbund. Västerhaga 1: under 2013 omförhandlades hyreskontraktet med Samhall AB. Från att tidigare ha hyrt och skött hela fastigheten, hyr de idag endast 580 m2 av den totala ytan på 1 329 m2 och fastighetsskötseln har övergått till NIAB. I och med verksamhetsförändringen har lokalen byggts om och ombyggnationen har varit omgärdad av bekymmer, som exempel kan nämnas dåligt vattentryck, avsaknad av luddkopp med översvämning som följd, installation av magnetventil för automatisk avstängning av vattnet. En mellanvägg restes, men det återstår en rad åtgärder för att helt separera de två enheterna, ventilation, värme och el. Därutöver behövs indragning av vatten och avlopp i den outnyttjade delen (750 m2) för att göra den uthyrningsbar. Ett omfattande felsökningsarbete har gjorts under året för att komma tillrätta med golvvärmen. Utöver det är bland annat en dörr utbytt, reparation av drag och skjutportar, nya markiser uppsatta, slyröjning och rensning av dagvattenledningar. I slutet av sommaren utsattes verksamheten i fastigheten för skadegörelse med påföljd att bevakning av fastigheten utökades. Grindarna började låsas nattetid och därefter har det varit relativt lugnt på området. Under sommaren och en bit in på hösten hyrdes den outnyttjade delen ut på korttidsavtal som mellanlagringsstation. Del av fastigheten på Västerhaga är såld. Detta för att möjliggöra för Nässjö kommun att anlägga en gång- och cykelbana samt för övningsområde till Höglandets Räddningstjänstförbund. Under våren 2015 beräknas arbetet påbörjas för att iordningställa marken. I samband med det arbetet kommer resterande del av fastigheten att rensas på sly och träd. Staket kommer att sättas upp i den nya tomtgränsen. Nässjö Forserum 7:12 Industrimarken i Forserum förvärvades våren 2012 och planer på en företagspark föddes. Marknadsföringsmaterial och ritningar framarbetades, men planerna strandade. Flera företag har visat intresse att förvärva marken, men det har inte kommit till något avslut. Övrigt: Under året har en rad avtal sagts upp och förnyats eller nytecknats. Bland annat kan nämnas förebyggande underhåll av drag- och skjutportar, bevakningstjänst, funktionsduglighet för brandluckor och snöröjning. Samtal har förts mellan NIAB och NNAB om eventuellt affärsmässigt stöd eller mentorsprogram för hyresgäster. Företagsanalys med kompetensutvecklingsplan och åtföljande åtgärdsplan har diskuterats. Idén har dock inte fullföljts. Sammanställd redovisning I Verksamhetsberättelser Nässjö Industribyggnads AB Verksamhetsberättelser Ekonomi Framtiden Rörelseresultatet för året blev 360 750 kronor, motsvarande resultat var för 2013 negativt (-506 474 kronor). Uthyrningsläget har under året varit bra dock återstår att skapa intresse för lokalen på Västerhaga 1. Det är viktigt att ny verksamhet är förenlig med befintlig hyresgästs verksamhet och dennes önskemål. En ombyggnation är nödvändig för att traktera ny hyresgäst, vilket beskrevs ovan. Årets resultat efter finansiella poster och skatt visar ett överskott på 775 234 kronor (-472 654 kronor), varav uppskjuten skatt om 399 811 kronor ingår. En plan för löpande underhåll måste tas fram för att minimera de akuta insatserna. Under året har investeringarna uppgått till 425 373 kronor, jämfört med 2013 då de uppgick till 763 830 kr. Det är en minskning vilket till största delen beror på att lokaler inte anpassats i samma utsträckning. Lansering av Industri Inkubator-konceptet ska göras i samverkan med NNAB, då det kommer att vara ytterligare en del i Nässjö kommuns bidrag för att främja företagsutveckling och ett rikt näringsliv. Måluppfyllelse Fortsatt analys av kostnader behövs för att fånga både värmeförluster och en relativt hög elförbrukning. Bedömningen är att NIAB under året har bedrivits och utvecklats i enlighet med det kommunala ändamålet samt uppnått de ekonomiska direktiv och mål ägaren satt upp. Dock behövs för framtiden möjligheten har höja blicken från det rent operativa frågorna. Under första delen av 2015 ska skylten i korsningen Jönköpingsvägen/Hantverksgatan renoveras. Den har under en period varit utsatt för skadegörelse och det saknas skyltar. Bland annat ska belysning bytas och reklamskyltar förnyas. Detta ger även nya hyresgäster möjlighet att exponera sina företag utmed vägen. Behov av fastighetsskötsel, på fastigheterna, är nödvändig och en upphandling bör initieras under 2015. Resultaträkning 2014 Rörelseintäkter 1 938 Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar -1 336 Planenliga avskrivningar -242 Rörelseresultat 360 Finansnetto 15 Resultat efter finansiella poster 375 Bokslutsdispositioner 0 Skatt 400 Årets resultat 775 Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder I Sammanställd redovisning 2013 1 996 -2 187 -315 -506 34 -472 0 0 -472 4 135 4 427 8 562 3 999 3 653 7 652 8 128 0 0 0 434 8 562 7 352 0 0 0 300 7 652 Händelser under året Måluppfyllelse Under 2014 har bolaget byggt ut fibernät till totalt cirka 110 fastigheter i Stensjön, Nässjö tätort och mindre byanät. 24 lägenheter har anslutits hos en privat fastighetsägare. Sex nya anslutningar till kommunala fastigheter har gjorts under 2014. Bolaget har under året nått verksamhetsmålen, de budgeterade ekonomiska målen har inte riktigt uppfyllts. Orsaken till detta är främst ökade pensionskostnader och behov av personalrekrytering. Ett avtal med 15 års löptid har tecknats med en mobiloperatör via Smålands Bredband, om anslutning av elva mobilmaster i Nässjö kommun. Anslutningarna till mobilmasterna ska vara slutförda under 2015. Framtiden Bolaget har under 2014 infört nya stödsystem för hantering av anslutningar och beställningar för att bättre kunna följa upp och hantera beställningar. Ekonomi Under året har investeringar i spridningsnät gjorts i Stensjön. Solberga tätort slutfördes under kvartal 1 2014, vilket står för merparten av årets investeringar. Regeringens bredbandsmål att 90 procent av alla hushåll i Sverige ska vara anslutna till bredband 2020 gör att marknaden för fiber är hög. Dagsläget för hushåll med tillgång av fiber i Nässjö kommun är fördelat på cirka 26 procent i Nässjö tätort och cirka 3 procent på landsbygd. Efter att bidragsreglerna för utbyggnad av bredband på landsbygden ändrats under året, har även en ansökan till Länsstyrelsen lämnats in för utbyggnad av bredbandsnät på landsbygden. Denna ansökan rör cirka 1 000-1 200 fastigheter i kommunen och innebär att Citynätet har möjlighet att ta del av dessa bidrag. Bolaget kommer under 2015 bygga en datahall för uthyrning av rackplatser till operatörer, offentlig verksamhet och lokala bolag. Kontor kommer också att byggas i anslutning till datahallen. Resultaträkning 2014 Rörelseintäkter 5 661 Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar -3 763 Planenliga avskrivningar -950 Rörelseresultat 948 Finansnetto 32 Resultat efter finansiella poster 980 Bokslutsdispositioner -980 Skatt 0 Årets resultat 0 Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 17 232 7 009 24 241 2013 5 495 -2 928 -784 1 783 86 1 869 -1 289 -128 452 12 909 9 249 22 158 12 149 12 599 0 0 7 4516 471 2 501 982 2 140 2 106 24 241 22 158 Sammanställd redovisning I Verksamhetsberättelser Citynätet i Nässjö AB REVISIONSBERÄTTELSE Vi av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder samt genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens företag. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamheten, den interna kontrollen och redovisningen samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i den kommunala verksamheten. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Särskilda granskningar har skett av: • Delårsbokslut och delårsrapport • Årsbokslut och årsredovisning • Granskning av integration • Granskning av tillgänglighet • Granskning av delegationsordning Vi har under året haft överläggningar med företrädare för fullmäktige, styrelse, nämnder samt med kommunens tjänstemän. Redogörelse för årets granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 samt synpunkter på den kommunala verksamheten och ekonomin framgår av den bilagda revisionsrappotten från KPMG. Granskningen av integration noterade att kommunen kan utveckla samverkan och styrningen i syfte att få en helhetssyn av arbetet med integration i kommunen. Granskningen av tillgänglighet visade att det fanns ett behov av kommunövergripande styrdokument avseende mål för arbetet med tillgänglighet. Granskningen av delegationsordningar konstaterade att det fanns behov av att göra en översyn av delegationerna. Vid tiden för granskningen reviderades kommunstyrelsens delegation vilket medförde de brister som fanns i delegationen rättades till. Granskningen konstaterade att delegationer för vissa nämnder var felaktiga utifrån rådande lagstiftning. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Nässjö kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Räkenskapema bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Kommunens ekonomi är i år inte i balans, men man anger i förvaltningsberättelsen att årets negativa balanskravsresultat om -2,1 mkr, ska hanteras i kommande budget. Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. Utöver det negativa balanskravsresultatet enligt ovan så bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen 2014 i stora delar är förenliga med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2014 godkänns. Nässjö, mars 2015. 2014 Besöksadress: Rådhusgatan 28 571 80 Nässjö tel. 0380-51 80 00 sms: 073-123 21 60 e-post: [email protected] www.nassjo.se www.facebook.com/nassjokommun www.twitter.com/nassjokommun www.instagram.com/nassjokommun
© Copyright 2024