KS historia 1940 – 2015 WikiKS Välkomna!
KS historia 1940 – 2015 WikiKS Välkomna! Nanna Svartz Aula, KS 11/5 2015 Ingemar Ernberg Professor i Tumörbiologi KIs Kulturråd 2008 - Dokumentation av KS historia WikiKS Foton, bilder Intressanta dokument Berättelser • pionjärinsatser inom forskning och behandling • organisatoriska förändringar av betydelse • kända profiler • ”trotjänare" som arbetat länge på KS Föremål • äldre teknisk utrustning …… Moderatorer Ingemar Ernberg, Bertil Hamberger Milstolpar i Karolinska Sjuhusets historia Jan Lindsten Medicinhistorisk inventering och planen för WikiKS Björn Wiklund Letande i Karolinska sjukhusets gömmor Torgny Svenberg, Håkan Eriksson Litteratur om Karolinska Sjukhuset Projektgruppen: Gunilla Bolinder Ingemar Ernberg Håkan Eriksson Bertil Hamberger Jan Lindsten Olof Ljungström Daniel Normark Torgny Svenberg Björn Wiklund Gunilla Bolinder Vittnesseminarium – en metod för att skapa historiskt källmaterial Olof Ljungström, Daniel Normark Tidsplaner för utflyttning till NKS Gabrielle Åhlberg Hillert Frågor och diskussion om det fortsatta arbetet Program vid den högtidliga invigningen 28 september 1940 2015-05-16 MILSTOLPAR I KAROLINSKA SJUKHUSETS HISTORIA Kort presentation vid informationsmötet om WikiKS i Nanna Svartz auditorium den 11 maj 2015 Jan Lindsten Avsikten med denna presentation är att beröra såväl några milstolpar i Karolinska sjukhusets (KS:s) historia • invigningen 1940 • det ändrade huvudmannaskapet 1982 • sammanslagningen med Huddinge sjukhus 2004 som några därmed sammanhängande händelser av olika slag. Invigningen 1940 och KS:s förhistoria Många känner väl till de senaste 20-30 åren av KS:s historia, men få är bekanta med dess förhistoria. Låt oss som startpunkt ta 1752 då Serafimerlasarettet invigdes. Knappt 60 år senare (1810) grundades Karolinska Institutet (KI), som under de första sex åren var beläget på Riddarholmen men 1816 flyttade till Glasbrukstomten tvärs över Hantverkargatan från Serafimerlasarettet. 1836 formaliserades samverkan mellan Serafimerlasarettet och KI, ett samarbete som varade ända till 1980 då Serafimerlasarettet lades ned. Verksamheten vid KI utvecklades gradvis under 1800-talet vilket ledde till att Glasbrukets gamla byggnader revs och ett helt nytt byggnadskomplex kunde invigas 1866 (FIG.1). Detta finns fortfarande kvar, om än utvidgat, och utnyttjas idag av Stockholms Stads Förvaltning. Den utveckling som sedan följde ledde till att såväl Serafimerlasarettet som KI behövde helt nya och större lokaler. Planeringen tog sin början redan på 1910-talet, och som utgångspunkt hade man den modell som använts vid skapandet av det nya Rigshospitalet i Köpenhamn 1910 och som gick under namnet enhetstanken - sjukvård, undervisning och forskning skulle samplaneras och samlokaliseras. Ett stort antal lokaliseringsalternativ diskuterades (FIG.2), men slutligen bestämde man sig för Solnaalternativet, och 1928 presenterade 1926 års sjukhuskommission det första förslaget till det blivande KS (SOU 1928:26) utarbetat av den välkände arkitekten Carl Westman. Men tiderna var svåra med hotande världskrig, och Westman dog 1936 och därmed hans ursprungliga förslag till sjukhusbyggnad (FIG.3). Arkitekterna Sven Ahlbom och Sven Malm tog över, och sjukhuset fick en helt ny och mer funktionalistisk utformning här illustrerat av huvudentrén (FIG.4). Den 28 september 1940 ägde invigningen av KS rum (FIG.5), men man bör komma ihåg att sjukhuset inte var den första byggnaden på området (Eugeniahemmet invigdes redan 1886 och avvecklades 1971, Norrbackainstitutet - Vanföreanstalten - invigdes 1935 och överfördes till KS 1971, och Radiumhemmet invigdes 1938). Invigningsprogrammet återges här för att visa 1 att sjukhuset logotyp fanns redan då, även om jag inte vet vem som formgav den. 1992 förtydligades sjukhusets grafiska profilprogram (FIG.6), men vid ett senare tillfälle har logotypen ändrats – dessvärre inte till det bättre sett ur estetisk synvinkel. En principiellt viktig händelse i KS:s historia inträffade 1948 då Gustaf V:s forskningsinstitut invigdes, vilket till stor del var professor Nanna Svartz förtjänst. Här fick sjukhuset en kliniknära resurs för forskning vilket var unikt på den tiden, och institutet (G:V) kom att inta en relativt stor plats på ett för övrigt inte särskilt högexploaterat område (FIG.7). Det tog sedan mycket lång tid innan något liknande kom till stånd på sjukhuset och då i form av CMM (1997) och CCK (1998). KS var ända fram till 1982 rikssjukhus vilket hade utomordentligt stor betydelse för utvecklingen av såväl sjukvården som utbildning och forskning. Genom att Sverige inte dragits in andra världskriget kom sjukhuset även att spela en viktig roll internationellt. The Karolinska (utomlands skilde man inte på KI och KS) var ett välkänt alma mater för många läkare och forskare från hela världen på den tiden. Så vistades till exempel 797 läkare/forskare mer än 2 månader vid The Karolinska under åren 1962-1969. Ämnesområdena utvecklades och nya ämnesområden, och därmed ett stort antal byggnader, tillkom. Profilerna var pregnanta (FIG.8-9) både på läkar- och forskarsidan, och en lång rad viktiga forskningsresultat publicerades (FIG.10). Det ändrade huvudmannaskapet 1982 Efter flera år av omfattande diskussioner in fördes så en radikal huvudmannaskapsförändring, en övergången från statligt till landstingskommunalt huvudmannaskap som innebar genomgripande förändringar av sjukhusets roll, ledningsstruktur och verksamhet. KS ingick initialt i Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO) med egen politisk ledning, men blev 1992 självständigt i samband med att Stockholms-modellen med bland annat DRG-ersättning infördes. Även internt genomfördes stora förändringar i form av till exempel divisionalisering. WikiKS får ta på sig rollen att analysera och dokumentera allt som då hände och som många säkert har både erfarenhet, kunskap och minne av. Här ges därför endast några axplock. Det ändrade huvudmannaskapet medförde ett behov av att belysa olika frågor rörande sjukhusets fortsatta utveckling. En av de mest intressanta och betydelsefulla utredningar som gjordes var MUKS (Medicinsk Utveckling på KS, FIG.11) som bland annat inkluderade vårdoch forskningssatsningar och fastighetshantering. Det vore intressant att utvärdera effekten av den och även andra utredningar med dagens tidsperspektiv. Det gäller för övrigt hela den utveckling som skett inom vården, undervisningen och forskningen inte minst vad gäller nya områden, till exempel omvårdnadsforskning. Sparbeting blev under årens lopp legio. Själv utsågs Jerzy Einhorn, Lars Granholm och undertecknad för att ta fram förslag till kostnadsreduceringar. Gruppen fick initialt beteckningen De tre vise männen (FIG:12) men senare mindre smickrande namn. Andra aspekter som skulle behöva belysas är de förändringar som skett vad gäller personalvård och miljö, av KS:s konstskatt efter publiceringen av Per Bjurströms bok 1997 (FIG.12) och Peter de Rus fotobok (FIG.13), och av personalinformation (vi minns all Tanja Blancks insatser vad gäller Radio Karolinska och KS:s personaltidningar, FIG.14). 2 Sammanslagningen med Huddinge sjukhus 2004 Eftersom jag lämnade KS redan 1994 måste jag överlämna till andra att beskriva och skärskåda effekten av sammanslagningen av länets två universitetssjukhus. Sammanfattningsvis vill jag sluta med att ge ett antal exempel på frågor som skulle kunna inkluderas i WikiKS: allmän historik; arkitektur, byggnation och konst; heraldik; utveckling av vård, utbildning och forskning inom olika ämnesområden; biografier och anekdoter; extern och intern ledningsstruktur och funktion inklusive effekten av ändrat huvudmannaskap och olika utredningar; ekonomi, styrmedel och besparingar; kost; personalvård inklusive intern och extern information och kommunikation. Så låt mig sluta med att säga att för att åstadkomma detta behöver KS fortfarande dig (FIG.15). 3 Karolinska Institutets lokaler på Kungsholmen från 1866 till 1945-1955 Förslag till lokalisation av Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset Skisser till utformningen av KS (1928) Den ursprungliga entréhallen på KS 1992 Karolinska Sjukhuset omkring 1950 Karismatiska kliniska forskare och läkare Exempel på kliniska vetenskapliga insatser på Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset under 1900-talet Besparingsuppdrag på 1980-talet 1997 Två personaltidningar på KS Karolinadagen (foto Peter de Ru) Medicinhistorisk inventering och planen för WikiKS Björn Wiklund [email protected] Medicinhistoriska museet Allt inpackat hals över huvud En desillusionerad museiman Bättre ordning på 20000 föremål Databasen finns i FileMaker Pro Moderna föremål saknas • Museiföremålen började samlas in 1908 vid Läkaresällskapets 100-årsjubileum • Majoriteten från senare delen av 1800talet och första hälften av 1900talet • Framtidens museiföremål måste samlas in NU! Vad vill jag samla in? Instrument och teknisk utrustning Övriga föremål Tavlor Vad behövs vid insamlingen? Ett mail per föremål med: • En bild • Dokumentation i samma mail. Benämning användning mått proveniens lokalisation (var finns det?) donation? övrigt (fabrikat, årtal etc) Hur skall ”gamla” KS dokumenteras? Sjukhusdokumentation i Stockholm Skicka bilder på Instrument och teknisk utrustning Övriga föremål Tavlor till [email protected] Håkan Eriksson Bertil Hamberger Torgny Svenberg besöka ett antal kliniker/avdelningar och sprida entusiasm och engagemang för WikiKS samt dokumentera intressanta foton och föremål ta kontakt med nyckelpersoner på alla kliniker/avdelningar sprida en mall för hur historieskrivningen om kliniken skulle kunna ske, med exemplet från kirurgiska kliniken Fotografier, Målningar, Konstverk, Filmer mm WikiKS Personer, Arbetsgrupper mm WikiKS Apparater, Instrument, Förpackningar mm ….. och hur de användes WikiKS Byggnader, Lokaler WikiKS Miljöer, kläder mm WikiKS Intressanta dokument (journalanteckningar, viktiga beslut mm) WikiKS Anekdoter och Essäer Tidningsartiklar, Utredningar, Rapporter WikiKS Litteratur om Karolinska Sjukhuset Gunilla Bolinder Ordf. Medicinhistoriska museet [email protected] Var finns efterföljarna? Blanck T, Pernow B. Karolinska sjukhuset 1949-1990: en minnesbok Sökning i Libris på ”Karolinska sjukhuset” Konung Gustaf V:s jubileumsklinik i Stockholm innefattande Radiumhemmet, Radiopatologiska institutionen, Radiofysiska institutionen, av Jubileumsfonden och Cancerföreningen i Stockholm överlämnad till direktionen för Karolinska sjukhuset, : den 11 juni 1938 av Hans Majestät konung Gustaf V invigd till sin verksamhet i sjukvårdens och forskningens tjänst. (1938). Stockholm: Norstedt. Olin C red. (1978) Thoracic and cardiovascular surgery at the Karolinska Institute Molin, C. (1981). Karolinska sjukhusets avdelning för tand- och käksjukdomar : en tillbakablick efter fyrtio år (Vol. 1981, s. 183-192): Nordisk medicinhistorisk årsbok Stockholm : Medicinhistoriska museet, 1968-1996. Björk T, Eklund LH, Ericson R, Karolinska Apoteket 50 år – från Militärapotek till forskningsapotek. Sv Farmaceutisk tidskrift 1990. Bildt H. KS – Ett öppet hus: 1940 – 1980 Blanck T. Karolinska sjukhuset: Kunskapens sjukhus. Solna 1990. Blomberg P. (2003) Thorax, Karolinska sjukhuset Infoavd. KS Blomberg P. (2003) Vårdforskning Karolinska sjukhuset. Infoavd. KS Chenik M. Etikarbetet på Karolinska sjukhuset2000 – 2002. Karolinska sjukhuset De Ru P, Blanck T. (1993) Karolinska sjukhuset: Bilder. Infoavd KS Jansson M. Rökfritt KS. Observations- och intervjustudie 1996. Cancerprev.enh. KS Karolinska sjukhuset 75 år 2015 Minnesboken KS 50 år (1990) Biografier, memoarer Nekrologer Anekdoter Nanna Svartz 1936, 1950, 1953, 1971 KI 200 år (2010) Jubileumsskrifter Kapitel i medicinhistoriska böcker ”Jag var där” krönikor Tidningsartiklar etc. Nanna Svartz 1890 - 1986 Sjukhusets själ Fotografen Peter de Ru dokumenterade 1993 sjukvård, forskning och undervisning vid Karolinska Sjukhuset i boken ”Bilder”. Läkaren Pia Dellson debuterade 1997 med diktsamlingen ”Klinisk blick”. Dikterna ger tillsammans med bilderna möjlighet till tänkvärda reflexioner över vårdens vardag De tumlar runt i korridoren som små rymdmän, alldeles skalliga och förtöjda vid droppställningar. Dödligt sjuka, bubblande av skratt. Foto: Peter de Rue Text: Pia Dellson, ”Klinisk blick. Reflexioner kring läkekonsten” Natur och Kultur1997 I böckerna radades upp provsvar och röntgenutlåtanden, testresultat och kurvor. Först nu har jag förstått hur mycket man får veta när man träffar patienten, genom en enda blick. Foto: Peter de Ru, ”Bilder”, Karolinska sjukhuset 1993 Text: Pia Dellson, ”Klinisk blick. Reflexioner kring läkekonsten” Natur och Kultur1997 Det är lättare att göra något för kroppen än för själen. Kroppen finns åtminstone. Foto: Peter de Ru, ”Bilder”, Karolinska sjukhuset 1993 Text: Pia Dellson, ”Klinisk blick. Reflexioner kring läkekonsten” Natur och Kultur1997 Ur Karolinska sjukhuset. Bilder 1993 Foto: Peter de Ru Herbert Olivecrona, professor i neurokirurgi med tacksam patient Foto Lennart Nilsson Exempel på forskningsfält med stora förändringar de senaste 25 åren Pacemakern Fertilitetsforskning – provrörsbarn, fosterdiagnostik Barncancer Förlossningsvården Magsårseran Endovaskulär intervention vid ”propp och stopp” Reparativ medicin; proteser, reservdelsmänniskan Imageing – tredimentionell medicinsk bildkonst Neuro-forskning, ryggmärgsskador, MS Viktig utveckling Etikarbetet Datorernas intåg Hygien och klädkoder Rökfri vård Genetiska koden Misstag i vården Patientsäkerhet Yrkesskador Hippokrates 460 – 370 f.Kr. Kompetensbevarande fortbildning Anekdoter 1942 opererades Gustaf V av professor John Hellström för en blåssten, varav ena halvan sedan gick till kirurgen och den andra till hovet. Anestesin sköttes av Torsten Gordh – majestätet var en inte helt lättskött patient. Livmedikus tillät ingen premedicinering, konungen ville inte lägga sig ned sedan lumbalpunktionen genomförts, därför att det fanns för få kuddar på britsen, och när majestätet äntligen kommit i horisontalläge hade spinalanestesin sjunkit till botten och han fick sövas Tack
© Copyright 2024