Även adjektiven får ett -j i plural:
Hundo
Frukto
Libro
Lumo
Mondo
Hund
Frukt
Bok
Ljus
Värld
Bestämd form markeras med
artikeln "la":
La hundo
La lumo
La urbo
Hunden
Ljuset
Staden
Fruktiga
Nya
Ljusa
Mörka
Röda
Det är lätt att sätta ihop
substantiv och adjektiv:
La bona frukto.
La granda urbo.
La novaj libroj.
La soifaj hundoj.
Den goda frukten.
Den stora staden.
De nya böckerna.
De törstiga
hundarna.
En av dem som varit med och
arbetat för det internationella
språket esperanto är Ivar Nilsson,
medlem i Umeå Esperantoklubb
och SEF, samt UEA-delegat.
Ivar föddes 1922 och växte upp i
skogsbrukssamhället Gimonäs i
utkanten av Umeå. Efter att ha
studerat på folkskolan och ett tag på
fortsättningsskola, började han
arbeta på sågverket, som sina
föräldrar. Senare tog han anställning
på elverket.
Plural markeras med -j:
Verb
Fruktoj
Urboj
Gazetoj
Även verben följer strikta regler på
esperanto. Genom ändelsen kan
man lätt se vilket modus och tempus
det rör sig om:
Innan det att han kom i kontakt med
esperanto via sin bekantskapskrets,
hade Ivar blivit akrobat i föreningen
Umeåtruppen. Under 17 år uppträdde Ivar tillsammans med Algot
Engvall i duon Två Algotinis, i folkparker och på evanemang.
Indikativ
Infinitiv
Presens
Preteritum
Futurum
Imperativ
Konjunktiv
Ivar började lära sig esperanto via
en brevkurs 1941. Han har deltagit i
esperantokongresser i bland annat
Oslo, 1952, Hamburg, 1974, Stock-
Frukter
Städer
Tidningar
Det händer inget med artikeln "la" i
bestämd form plural:
La hundoj
La birdoj
La gazetoj
Hundarna
Fåglarna
Tidningarna
Adjektiv
4
Fruktaj
Novaj
Lumaj
Mallumaj
^
Rugaj
En veterans historia
-i
-as
-is
-os
-u
-us
Samtliga adjektiv på esperanto
slutar på -a. Exempelvis:
Alla verb följer samma möster. Till
exempel "esti" - att vara:
Nova
Blanka
Bona
Frukta
Romantika
Soifa
Esti
Estas
Estis
Estos
Estu!
Estus
Ny
Vit
Bra, god
Fruktig
Romantisk
Törstig
(Att) vara
Är
Var, har/hade varit
Kommer att vara
Var!
Vore, skulle vara
© Jonas Granström
Substantiv
Samtliga substantiv på esperanto
slutar på -o. Exempelvis:
Ivar Nilsson rekommenderar alla
varmt att lära sig esperanto.
holm, 1980 och Tel Aviv, 2000. På
kongresserna samlas tusentals
esperantister från världens alla hörn
och utbyter erfarenheter och idéer
med varandra.
- Kongresserna är både roliga och
lärorika, säger Ivar.
Dessutom har Ivar fått kontakt med
utvandrade släktingar med hjälp av
esperanton, genom att esperantister
i Portland i Oregon, USA, hjälpte
honom få tag i sin svägerskas brorsöner.
Affisch på Ivar Nilsson (t.v.) och
Algot Engvall som Två Algotinis.
- Jag har haft mycket glädje och
nytta av esperanto, och har det än
idag, säger Ivar. Jag rekommenderar
alla varmt att lära sig språket.
21