Även adjektiven får ett -j i plural: Hundo Frukto Libro Lumo Mondo Hund Frukt Bok Ljus Värld Bestämd form markeras med artikeln "la": La hundo La lumo La urbo Hunden Ljuset Staden Fruktiga Nya Ljusa Mörka Röda Det är lätt att sätta ihop substantiv och adjektiv: La bona frukto. La granda urbo. La novaj libroj. La soifaj hundoj. Den goda frukten. Den stora staden. De nya böckerna. De törstiga hundarna. En av dem som varit med och arbetat för det internationella språket esperanto är Ivar Nilsson, medlem i Umeå Esperantoklubb och SEF, samt UEA-delegat. Ivar föddes 1922 och växte upp i skogsbrukssamhället Gimonäs i utkanten av Umeå. Efter att ha studerat på folkskolan och ett tag på fortsättningsskola, började han arbeta på sågverket, som sina föräldrar. Senare tog han anställning på elverket. Plural markeras med -j: Verb Fruktoj Urboj Gazetoj Även verben följer strikta regler på esperanto. Genom ändelsen kan man lätt se vilket modus och tempus det rör sig om: Innan det att han kom i kontakt med esperanto via sin bekantskapskrets, hade Ivar blivit akrobat i föreningen Umeåtruppen. Under 17 år uppträdde Ivar tillsammans med Algot Engvall i duon Två Algotinis, i folkparker och på evanemang. Indikativ Infinitiv Presens Preteritum Futurum Imperativ Konjunktiv Ivar började lära sig esperanto via en brevkurs 1941. Han har deltagit i esperantokongresser i bland annat Oslo, 1952, Hamburg, 1974, Stock- Frukter Städer Tidningar Det händer inget med artikeln "la" i bestämd form plural: La hundoj La birdoj La gazetoj Hundarna Fåglarna Tidningarna Adjektiv 4 Fruktaj Novaj Lumaj Mallumaj ^ Rugaj En veterans historia -i -as -is -os -u -us Samtliga adjektiv på esperanto slutar på -a. Exempelvis: Alla verb följer samma möster. Till exempel "esti" - att vara: Nova Blanka Bona Frukta Romantika Soifa Esti Estas Estis Estos Estu! Estus Ny Vit Bra, god Fruktig Romantisk Törstig (Att) vara Är Var, har/hade varit Kommer att vara Var! Vore, skulle vara © Jonas Granström Substantiv Samtliga substantiv på esperanto slutar på -o. Exempelvis: Ivar Nilsson rekommenderar alla varmt att lära sig esperanto. holm, 1980 och Tel Aviv, 2000. På kongresserna samlas tusentals esperantister från världens alla hörn och utbyter erfarenheter och idéer med varandra. - Kongresserna är både roliga och lärorika, säger Ivar. Dessutom har Ivar fått kontakt med utvandrade släktingar med hjälp av esperanton, genom att esperantister i Portland i Oregon, USA, hjälpte honom få tag i sin svägerskas brorsöner. Affisch på Ivar Nilsson (t.v.) och Algot Engvall som Två Algotinis. - Jag har haft mycket glädje och nytta av esperanto, och har det än idag, säger Ivar. Jag rekommenderar alla varmt att lära sig språket. 21
© Copyright 2024