Rapport - Utredning om bostäder för äldre
Wikman-konsult AB Bostäder för äldre ______________________________________________________________________________________ Utredning av tillgänglighet till flerbostadshus i Sandviken Februari 2015 © Wikman-konsult AB, 2015 Författare: Leif Wikman Förord I Sverige blir vi allt fler äldre. Snart är mer än var fjärde svensk över 65 år. Många vill bo kvar i sin bostad eller åtminstone i sitt bostadsområde. Samtidigt är en stor del av bostadsbeståndet inte anpassat till äldre och personer med funktionsnedsättning. Det innebär svårigheter för den äldre att bo kvar. Man kan tvingas flytta till ett annat bostadsområde med den omställning det medför och dit ens vänner dessutom kan ha svårare att hitta. För kommunerna kan det innebära att äldre flyttar till vård- och omsorgsboende tidigare än vad som behövs vilket ställer krav på fler sådana och ökar kommunens kostnad. Därför är det viktigt att i kommunen se äldres boende som en kommunledningsfråga och i samarbete med fastighetsägarna tillsammans planera hur framtiden ska mötas. Sandvikens kommun har insett det och initierat en utredning av tillgängligheten till bostäder i Sandviken. Från Boverket har kommunen fått ekonomiskt stöd till inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Jag har under ett antal år arbetat med inventeringar, utredningar och analyser av bostäder för äldre i olika kommuner och ser ett ökande intresse från kommunsektorn att börja planera för den här utvecklingen. Projektrapporten beskriver hur situationen ser ut i Sandviken nu och i framtiden. Den utmynnar i slutsatser om i vilka bostadsområden tillgängligheten behöver höjas samt förslag till enkla åtgärder som kan undanröja tillgänglighetshinder. Utredningens helhetsanalys av bostadsbehovet för äldre ger underlag för förslagen till framtida inriktning och omfattning av olika boendeformer. En förutsättning för projektets genomförande har varit gensvaret från kommunledning, förvaltningar och bolag. Tack för det stödet. Ett stort tack till alla deltagare i styrgruppen, politiker i kommunstyrelse och andra nämnder, personal från olika förvaltningar och fastighetsbolag samt alla andra som deltagit och berikat projektet med sin kunskap. Leif Wikman Projektledare INNEHÅLL Förord Sammanfattning ........................................................................................... 1 1. Bakgrund ............................................................................................... 2 Prognos över befolkningsutvecklingen ...................................................... 2 Inventering av tillgänglighet till flerbostadshus ......................................... 2 Inventering av tillgänglighet i bostadsområden ......................................... 3 Arbetsformer .............................................................................................. 3 Syfte............................................................................................................ 3 Boverket ..................................................................................................... 3 2. Områdesindelning................................................................................. 4 3. Befolkning .............................................................................................. 5 Befolkningsutvecklingen för personer över 65 år ...................................... 6 Befolkningsutvecklingen för personer över 80 år ...................................... 8 4. Inventering av tillgänglighet .............................................................. 10 Tillgänglighet i området ........................................................................... 10 Tillgänglighet till flerbostadshus .............................................................. 10 Enkelt åtgärdade hinder ............................................................................ 14 Redan åtgärdade hinder ............................................................................ 15 Fastighetsägare ......................................................................................... 18 Bostadsanpassning.................................................................................... 18 Erfarenheter från inventeringen ................................................................ 18 Jämförelse med andra kommuner............................................................. 19 5. Koppling befolkning - tillgänglighet ................................................. 20 6. Boendealternativ för äldre ................................................................. 22 Särskilt boende ......................................................................................... 22 Trygghetsboende ...................................................................................... 23 Bostäder i anslutning till vård- och omsorgsboende ................................ 24 Seniorboenden .......................................................................................... 25 Ordinarie bostadsbestånd ......................................................................... 25 Flerbostadshus ...................................................................................... 25 Småhus .................................................................................................. 26 Hemtjänst och hemsjukvård ..................................................................... 26 Bostadsmatris ........................................................................................... 27 Dagverksamheter ...................................................................................... 27 7. Utblick nationellt och internationellt ................................................ 29 Andra kommuner ..................................................................................... 29 Statliga utredningar .................................................................................. 29 Boverket ................................................................................................... 30 Stöd till inventering .............................................................................. 30 Pensionärerna ........................................................................................... 30 Internationellt ........................................................................................... 30 Forskning .................................................................................................. 31 Boende och hälsa bland äldre ............................................................... 31 Äldreomsorgens utveckling .................................................................. 31 Åldrandet .............................................................................................. 32 8. Helhetsanalys....................................................................................... 33 Särskilt boende ......................................................................................... 33 0-alternativet ............................................................................................. 33 Ordinarie bostadsbestånd ......................................................................... 33 Kommunala insatser ............................................................................. 34 9. Förslag.................................................................................................. 35 Utbyggnadsalternativ................................................................................ 35 Känslighetsanalys ..................................................................................... 37 Referenser ................................................................................................... 38 Bilagor Bilaga 1: Innehåll i inventeringen av tillgänglighet ..................................... 41 Bilaga 2: Kriterier på tillgänglighet ............................................................. 42 Bilaga 3: Karta över områdesindelningen .................................................... 43 Bilaga 4: Enkelt åtgärdade hinder ................................................................ 45 Bilaga 5: Bostäder anpassade för äldre och träffpunkter ............................. 46 Sammanfattning I Sandviken blir det många fler äldre de närmaste decennierna. I kapitel 1 beskrivs kommunens syfte att få en helhetsbild över förutsättningar och möjligheter att möta den växande äldrebefolkningens behov av tillgängliga bostäder. Utredningen ska användas för att skapa boendealternativ för äldre och för bedömning av framtida inriktning och omfattning av olika boendeformer för äldre. I kapitel 3 visas att den snabbaste ökningen av antalet äldre sker fram till år 2026. Ökningen sker i alla kommundelar men olika starkt. Största ökningen sker i kommundel Södra där antalet personer över 80 år fördubblas fram till år 2026. Utredningens inventering av tillgängligheten till flerbostadshus i Sandvikens kommundelar redovisas i kapitel 4. Ingen kommundel har bra tillgänglighet vilket delvis förklaras av att många flerbostadshus är byggda innan det i bygglagstiftningen infördes högre krav på tillgänglighet. Sämst tillgänglighet finns i kommundel Södra och Östra exklusive Centrala Sandviken samt Kyrkåsen. Tillgängligheten kan med enkla åtgärder, främst ramper, höjas. Flertalet av de lägenheterna finns i Centrala Sandviken. Entréer med trappsteg innan hiss är mest kostnadseffektivt att åtgärda. I kommundel Södra har Sandvikenhus AB byggt om några av entréerna så att tillgängligheten ökat. En samlad analys av Sandvikens befolkningsutveckling och tillgängligheten redovisas i kapitel 5. Den visar att det inom några år kommer att bli stor knapphet på tillgängliga bostäder i flera kommundelar. Behovet av fler bostäder anpassade för äldre kommer att vara mycket stort under lång tid framöver. Det kommer att behövas flera samordnade insatser för att lösa behovet. I kapitel 6 beskrivs de olika boendealternativ för äldre som finns i Sandviken idag. Vid pensioneringen bor majoriteten av Sandvikenborna i småhus. Flertalet av dem flyttar dock till en lägenhet inom 15 år efter pensioneringen. Kapitel 7 ägnas åt utvecklingen av bostäder för äldre utanför Sandviken – i andra kommuner och internationellt samt forskning och statliga utredningar. I kapitel 8 finns en helhetsanalys som visas hur Sandvikens kommun kan stödja tillkomsten av bra och tillgängliga bostäder för äldre. Rapporten avslutas i kapitel 9 med ett antal förslag på hur Sandviken kan utveckla de olika boendealternativen på ett sätt som minskar behovsökningen för särskilt boende. Med en satsning på trygghetsboenden och ökad tillgänglighet i befintliga flerbostadshus samt Sandvikenhus AB´s planerade nybyggnationer kan antalet platser i särskilt boende fram till år 2026 kvarstå på nuvarande nivå trots ökningen av antalet äldre. 1 1. Bakgrund Sandviken är en unik kommun. Det är den enda kommunen i landet där inpendlingen från regioncentra är större än utpendlingen dit. Många av de som pendlar från Gävle till Sandviken arbetar vid Sandvik AB. Näringslivet i Sandviken domineras av Sandvik AB som är en världsledande global industrikoncern med cirka 50 000 anställda och en omsättning på närmare 100 miljarder kronor. Företaget grundades i Sandviken för drygt 150 år sedan och har idag cirka 5 500 anställda i Sandviken. Via Göranssonska stiftelserna ges olika former av insatser till boende i Sandviken. Bland annat driver de dagverksamheter för äldre. Prognos över befolkningsutvecklingen Sandvikens kommun har utarbetat fyra scenarier för befolkningsutvecklingen. Vi har i denna rapport tillämpat försiktighetsprincipen och för prognoserna som går fram till år 2040 använt scenario 1 som bygger på ett genomsnitt av befolkningsutvecklingen de senaste sex åren. Den större befolkningsökning som skett år 2014 förstärker enbart rapportens slutsatser. Prognoserna utgår från befolkningssiffrorna för år 2013. Vi har också gjort en markering vid år 2026 eftersom ökningen av antalet äldre är störst fram till dess. Fokus för prognoserna är personer över 65 år och över 80 år. Över 65 år har använts för att visa hela gruppen ålderspensionärer. Över 80 år har använts för att markera behov av mer insatser från äldreomsorgen. På samma sätt som för landet som helhet ökar antalet äldre snabbt i Sandviken. Inventering av tillgänglighet till flerbostadshus En totalinventering av tillgängligheten i flerbostadshus har genomförts under 2014. Inventeringen har omfattat 340 fastigheter med totalt 9 100 lägenheter. Inventeringen visar hur tillgängligheten är fram till lägenhetsdörren. Graden av tillgänglighet har klassificerats i tre nivåer: rullstolstillgänglig, rollatortillgänglig och ej tillgänglig. Bakom den beskrivningen finns ett omfattande analysarbete baserat på indikationerna i bilaga 2. Inventeringen omfattar både hyresrätter och bostadsrätter, både allmännyttan och privata fastigheter. Särskilda boenden (äldreboende, gruppbostäder, etc.) har undantagits från inventeringen eftersom det krävs biståndsbeslut för att bo där. Fastigheter som används som hotell ingår inte heller i inventeringen. 2 Inventering av tillgänglighet i bostadsområden För att kunna leva ett självständigt liv krävs att också bostadsområdets tillgänglighet är bra. Parallellt med fastighetsinventeringen har inventering skett av tillgängligheten i kommundelarnas bostadsområden. Utifrån uppsatta kriterier har tillgängligheten i bostadsområden klassats i nivåerna: Bra tillgänglighet (fungerar för rullstol), Med svårighet tillgängligt (fungerar för rollator), Ej tillgängligt. Arbetsformer Wikman-konsult har svarat för arbetets genomförande med Leif Wikman som huvudkonsult. Kommunens kontaktpersoner har varit tekniska chefen Erika Ågren och socialchefen Karin Jonsson. Styrgrupp har varit kontaktpersonerna samt representanter från kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen, tekniska kontoret, omsorgsförvaltningen och Sandvikenhus AB. Personal vid kommunens förvaltningar och Sandvikenhus AB har medverkat i arbetet. Projektet har avrapporterats vid kommunstyrelsens strategidag och vid kommunstyrelsemöte. Syfte Syftet med utredningen har varit att få en helhetsbild över kommunens och olika bostadsområdens förutsättningar och möjligheter att möta den växande äldrebefolkningens behov av tillgängliga bostäder. Avsikten är att använda utredningen som underlag för att skapa tillgänglighet till olika typer av bostäder för äldre samt som underlag för bedömning av framtida inriktning och omfattning av olika boendeformer anpassade för äldre. Den kan också användas av enskilda fastighetsägare som underlag för att öka tillgängligheten i deras bostadsbestånd utifrån de äldres behov. Boverket Boverket har beviljat kommunen ekonomiskt stöd till inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Målet med inventeringen är att få en överblick över förutsättningarna att tillhandahålla bostäder till kommunens medborgare och därefter med detta som grund skapa fler tillgängliga bostäder. 3 2. Områdesindelning Kommunen har en indelning i 8 kommundelar baserat på nyckelkoder, se tabell 1. Denna indelning används förutom för vad gäller kommundel Östra där centrala Sandviken (Stadsparken, Nya Bruket, Centrum och Kyrkåsen) brutits ut och redovisas separat. Orsaken till att Centrala Sandviken särredovisas är att en stor andel av kommunens befolkning är bosatt där och att nära hälften av alla lägenheter finns där. För tydlighetens skull har data om Centrala Sandviken ibland angivits per NYKO-område enligt tabellen för indelningen av Centrala Sandviken i bilaga 3. Områdesindelningen används för demografiprognoser, sammanställning av fastighetsinventeringen och för koppling av behov och inventering. Kartor över områdesindelningen finns i bilaga 3. Tabell 1. Områdesindelning Sandviken Järbo Ovansjö Storvik - Hammarby Årsunda Österfärnebo Östra (förutom Centrala Sandviken) Södra Västra Centrala Sandviken varav Stadsparken Nya Bruket Centrum Kyrkåsen 4 3. Befolkning Sandvikens kommun har år 2013 en befolkning på 37 250 invånare. Diagram 1 visar att på 1950- och 60-talen ökade befolkningen men sen början av 1970-talet har Sandviken haft en minskning. Den nedåtgående trenden har dock i början av 2000-talet stabiliserats kring 37 000 invånare. Kommunen har prognoser på befolkningsutvecklingen fram till år 2040. De visar en försiktig befolkningsökning till 38 600 invånare. Prognoserna finns även med fördelning på kommundelar och åldrar. Den större befolkningsökningen som skedde år 2014 förstärker enbart rapportens slutsatser. Diagram 1. Befolkningsutveckling för Sandviken Invånare 44000 42000 40000 38000 36000 34000 32000 1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 2031 2034 2037 2040 30000 Befolkning Prognos Tabell 2 visar att folkmängden år 2013 i de olika kommundelarna varierar mellan 1 252 invånare i Österfärnebo och 8 762 invånare i kommundel Södra. I tätorten (Östra exklusive centrala Sandviken, Södra, Västra, Centrala Sandviken) bor drygt 25 000 invånare (68 % av hela kommunens befolkning). Befolkningsprognosen fram till år 2026 och 2040 visar på relativt stora befolkningsökningar i kommundel Södra och i Centrala Sandviken medan övriga kom- 5 År mundelar fram till år 2026 beräknas få i stort sett oförändrad eller minskad befolkning. För perioden 2026-2040 beräknas minskningar i de flesta kommundelar utom Centrala Sandviken och Södra. Största befolkningsminskning fram till år 2040 beräknas Östra exklusive Centrala Sandviken få. Även Järbo, Årsunda och StorvikHammarby har en betydande minskning. Tabell 2. Folkmängd per område Järbo Ovansjö Storvik Hammarby Årsunda Österfärnebo Östra exkl centrala S Södra Västra Centrala Sandviken varav Stadsparken Invånare 2013 2 542 2 544 3 683 2 217 1 252 3 884 8 762 6 141 19 164 51 -34 47 -60 624 86 -258 -5 -175 -240 3 -547 707 -91 6 225 518 1 955 852 768 -44 355 74 133 105 607 992 251 37 250 1 415 1 349 Nya Bruket 1 558 Centrum 3 047 Kyrkåsen Sandviken kommun Förändring till år 2026 2040 Befolkningsutvecklingen för personer över 65 år En stor del av Sandvikens befolkningsökning finns i de äldre åldersgrupperna vilket även gäller för hela Sverige. Ökningen beror främst på att de stora barnkullarna i rekordgenerationen på 40- och 50-talen nu går i pension men också på att vi lever allt längre. Ökningen av medellivslängden sammanhänger med utvecklingen inom den medicinska vetenskapen och vården. Sjukdomar som förr var livshotande eller medförde livslånga funktionshinder kan nu behandlas och återge personer full funktionsförmåga. Exempelvis gråstarr, slitna höftleder och knäleder, cancer, stroke och hjärtinfarkt. Detta har bidragit till att allt fler är friska långt upp i åren. Sandviken har en äldre befolkning än landet som helhet. Antalet äldre i Sandviken kommer att bli fler och deras andel av befolkningen kommer att öka. År 2013 fanns det 8 763 personer i Sandviken som var över 65 år, vilket är 24 % av Sandvikens 6 befolkning (i Sverige är 19 % över 65 år). Störst är ökningstakten fram till år 2026 då de beräknas de uppgå till 9 917 personer (26 % av Sandvikens befolkning) och för år 2040 är prognosen 10 659 invånare över 65 år i Sandviken (28 % av befolkningen). Ökningen är störst i de äldsta åldersgrupperna. Diagram 2 visar var de äldre bor idag och utvecklingen fram till år 2026 och 2040. Liksom för befolkningen som helhet bor två tredjedelar av de äldre i tätorten Sandviken. Flest invånare över 65 år har Centrala Sandviken (1 940 invånare över 65 år) och Södra (1 789 invånare över 65 år). I Västra finns drygt 1 100 invånare över 65 år och i Storvik-Hammarby knappt 1 000 invånare över 65 år. Utifrån befolkningsprognosen kommer största ökningen av invånare över 65 år fram till år 2026 att ske i Södra (+439 personer) och Västra (+ 201 personer). De kommundelarna fortsätter att öka i antal pensionärer även efter år 2026. Fram till år 2040 kommer Östra exkl centrala Sandviken, Storvik-Hammarby och Ovansjö att få en ökning med över 200 personer vardera. Störst andel av befolkningen utgör de idag i Centrala Sandviken (31 %). Där beräknas dock antalet ålderspensionärer komma att minska. Speciellt är det områdena Centrum och Stadsparken (se karta i bilaga 3) som minskar medan det sker en ökning i Nya Bruket. Det är ett annat mönster än i de flesta kommuner som brukar ha en inflyttning av pensionärer till centrum. Orsaken till minskningen i Centrala Sandviken är att det där nu är färre invånare än tidigare i åldersgruppen 50-64 år vilket slår igenom i prognosen. Diagram 2. Antal och förändring av personer över 65 år i respektive kommundel Järbo Ovansjö Storvik Hammarby Årsunda Österfärnebo Östra exkl centrala S Centrala Sandviken Södra Västra -500 0 2013 500 1000 1500 Förändring 2013-2026 7 2000 2500 Förändring 2026-2040 3000 Befolkningsutvecklingen för personer över 80 år De flesta pensionärer kan räkna med minst 15-20 friska år efter pensioneringen, den så kallade tredje åldern. En tid med ett fortsatt aktivt liv och förhållandevis god levnadsstandard. En tid i livet när man kan genomföra det man inte hann med medan man arbetade. Många får också uppleva den så kallade fjärde åldern – då sjukdomar och funktionsnedsättningar sätter gränser. I befolkningen ser man inget stort ökat hjälpbehov från andra förrän efter 80-årsåldern. Det är därför angeläget ur ett boendeperspektiv att också studera befolkningsutvecklingen specifikt för dem som är över 80 år. År 2013 fanns det 2 169 personer över 80 år i Sandviken. Det är 6 % av befolkningen (i Sverige är 5 % över 80 år). År 2026 beräknas de uppgå till 3 338 personer (9 % av befolkningen) och för år 2040 är prognosen 3 744 invånare över 65 år i Sandviken (10 % av befolkningen). Den snabbaste ökningen är således de närmaste 12 åren med över 1 100 fler personer över 80 år (+54%). Diagram 3 visar att befolkningsutvecklingen i kommundelarna för personer över 80 år ganska väl överensstämmer med den för alla ålderspensionärer. Flest personer idag över 80 år bor i Centrala Sandviken med över 600 invånare över 80 år. Södra, Västra och Storvik-Hammarby har vardera mer än 200 invånare över 80 år. Diagram 3. Antal och förändring av personer över 80 år i respektive kommundel Järbo Ovansjö Storvik Hammarby Årsunda Österfärnebo Östra exkl centrala S Centrala Sandviken Södra Västra -200 0 2013 200 400 600 Förändring 2013-2026 800 1000 Förändring 2026-2040 Utifrån befolkningsprognosen kommer största ökningen av invånare över 80 år fram till år 2026 att ske i Södra där det blir en fördubbling (+340 personer), Västra 8 (+ 171 personer), Östra exkl Centrala Sandviken (+146 personer) och StorvikHammarby (+112 personer). För Södra, Västra och Storvik-Hammarby fortsätter ökningen även efter år 2026 medan Östra exkl Centrala Sandviken och Centrala Sandviken då får en liten minskning. Största andelen av befolkningen utgör personer över 80 år idag i Centrala Sandviken (11 %). Liksom för alla ålderspensionärer blir de betydligt fler på Nya Bruket medan de blir färre i Stadsparken. I Centrum kommer år 2040 antalet personer över 85 år att bli nästan lika många som de som är 65-74 år vilket beror att det idag är färre 50-60 åringar. Diagram 4 visar utvecklingen årsvis av antalet personer över 80 år i de olika kommundelarna. År 2026 är utmärkt med ett streck för att markera att den snabbaste ökningen sker fram till dess. Den största ökningstakten finns i Södra där antalet personer över 80 år blir fördubblat redan till år 2026. För Centrala Sandviken sker en mindre ökning fram till år 2026 som sedan planar ut. Diagram 4. Utveckling av antal personer över 80 år i Sandvikens kommundelar år 2013-2040 Antal personer 900 800 700 600 500 400 300 200 100 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 0 Järbo Ovansjö Storvik-Hammarby År Årsunda Österfärnebo Östra exkl Centrala S Södra Västra Centrala Sandviken 9 4. Inventering av tillgänglighet Tillgängligheten har inventerats på kommundelsnivå med avseende på områdets tillgänglighet samt på adressnivå med avseende på tillgänglighet till flerbostadshus. För inventeringen av tillgänglighet till flerbostadshus har en fastighetsdatabas över alla flerbostadshus i kommunen upprättats. I den har registrats uppgift om i vilken kommundel fastigheterna finns, nyckelkod, fastighetsbeteckning, adress, fastighetsägare, antal lägenheter, antal våningar, tillgänglighetsparametrar enligt bilaga 1 samt kommentarer om hur tillgängligheten kan förbättras. Tillgängligheten har inventerats på adressnivå och finns dokumenterad i en Exceldatabas med sökmöjlighet på alla registrerade variabler. Det innebär att uttag av data kan ske på t ex kommunnivå, kommundelsnivå, Nyko-nivå, fastighetsnivå, adressnivå, per fastighetsägare, per tillgänglighetsnivå, etc. Databasen är överlämnad till kommunen vid projektavslutet. Tillgänglighet i området För tillgängligheten i bostadsområdet har inventeringen omfattat gångvägars framkomlighet, belysning i området, orienterbarhet, gatuparkeringar och tillgång till vilplatser. Utifrån detta har tillgängligheten klassats i tre nivåer: • Bra tillgänglighet (fungerar för rullstol) • Med svårighet tillgängligt (fungerar för rollator) • Ej tillgängligt Bra tillgänglighet i området har alla områden utom Årsunda som är med svårighet tillgängligt. I Årsunda saknas trottoarer för gående samt vilplatser vid gångvägar och torg. Tillgänglighet till flerbostadshus Den mest omfattande delen av utredningen har varit att inventera tillgängligheten i bostadsbeståndet. Alla flerbostadshus i kommunen - allmännyttan och privata hyreshus samt bostadsrättsföreningar - totalt drygt 2 300 entréer med 9 100 lägenheter, har besökts och dokumenterats ur tillgänglighetssynpunkt. Utifrån kriterierna i bilaga 1 och 2 har tillgängligheten till lägenheterna klassificerats i tre nivåer: tillgängliga med rullstol, tillgängliga med rollator, ej tillgängliga. 10 Bilderna nedan visar exempel på fastigheter i Sandviken med de olika tillgänglighetsnivåerna. Entré med rullstolstillgänglighet. Barrsätragatan, Sandviken Entré med rollatortillgänglighet. Framnäsgatan, Österfärnebo Entré som är ej tillgänglig. Barrsätragatan, Sandviken Tabell 3 visar att av Sandvikens 9 100 lägenheter i flerbostadshus är knappt en fjärdedel (24%) tillgängliga med rullstol. Mindre än hälften av lägenheterna är tillgängliga med rollator och drygt hälften är ej tillgängliga. Alla lägenheter som är rullstolstillgängliga är också rollatortillgängliga. Tabell 3. Tillgängliga lägenheter år 2014 Antal Antal Område invånare lägenheter Järbo 2 542 182 Ovansjö 2 544 223 Storvik-Hammarby 3 683 652 Årsunda 2 217 113 Österfärnebo 1 252 149 Östra exkl Centrala S 3 884 300 Södra 8 762 1 816 Västra 6 141 1 468 Centrala Sandviken 6 225 4 197 varav Stadsparken 852 646 Nya Bruket 1 558 836 Centrum 3 047 2 291 Kyrkåsen 768 424 Sandvikens kommun 37 250 9 100 11 Tillgänglighet till lägenheter Rullstol Rollator Ej tillgängliga 25% 14% 17% 42% 23% 16% 13% 27% 30% 46% 13% 35% 12% 24% 47% 50% 49% 67% 74% 29% 32% 47% 47% 54% 50% 46% 39% 44% 53% 50% 51% 33% 26% 71% 68% 53% 53% 46% 50% 54% 61% 56% Betyg +/++ ++ --+ +/-- För att underlätta jämförelser mellan kommundelarna och med andra kommuner har tillgängligheten betygsatts i sju nivåer enligt nedan. Betyg +++ ++ + +/- Kriterier > 60% Rullstolstillgängliga > 60% Rullstols-/Rollatortillgängliga > 50% Rullstols-/Rollatortillgängliga ≈ ½ Rollatortillgängliga och ½ Ej tillgängliga Betyg ---- Kriterier 50-60% Ej tillgängliga > 60% Ej tillgängliga > 75% Ej tillgängliga I Sandviken finns ingen kommundel med +++ och inte heller någon med ---. Andra kommuner där vi genomfört inventeringar har en eller flera bostadsområden som får betyget +++. I Sandviken är det långt till den nivån. Det finns skillnader mellan kommundelarna. Det beror delvis på när områden är byggda. Kraven i bygglagstiftningen på tillgänglighet med bland annat hiss har skärpts de senaste decennierna. Ingen kommundel har dock någon större andel lägenheter med bra rullstolstillgänglighet. I Järbo är 25 % av lägenheterna tillgängliga med rullstol och 47 % tillgängliga med rollator. Flerbostadshusen är 1-3 våningar höga. De flesta lägenheterna finns i 2våningshus utan hiss. Bara ett hus har hiss. Med ramper vid 26 entréer kan rullstolstillgängligheten höjas till 41 %. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. I Ovansjö är bara 14 % av lägenheterna tillgängliga med rullstol och 50 % tillgängliga med rollator. Flerbostadshusen är 1-3 våningar höga. De flesta lägenheterna finns i 2-våningshus utan hiss. Det finns bara ett hus med hiss och där finns hälften av de rullstolstillgängliga lägenheterna. Med ramper vid entréer kan rullstolstillgängligheten höjas till 53 %. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. Storvik-Hammarby har också låg andel rullstolstillgängliga lägenheter (17 %) och 49 % av lägenheterna är rollatortillgängliga. Här finns flerbostadshus som är upp till 4 våningar. De flesta lägenheterna finns i 2-våningshus utan hiss. Vid sex fastigheter finns hiss och där finns två tredjedelar av de rullstolstillgängliga lägenheterna. Ramp vid entréer kan bara höja rullstolstillgängligheten till 27 %. Det stora problemet är att en tredjedel av entréerna har en halvtrappa till första våningen vilket ofta är svårt och dyrt att tillgänglighetsanpassa. Årsunda har med 42 % rullstolstillgängliga lägenheter bästa tillgängligheten utanför centralorten. Även rollatortillgängligheten på 67 % är bland de högre. Det är dock få lägenheter i Årsunda och en tredjedel av de rullstolstillgängliga lägenheterna är bostäder i anslutning till Vallgårdens äldreboende. Det är också Årsundas 12 enda flerbostadshus med hiss. Flerbostadshusen är 1-2 våningar höga. Ramp vid entréer kan höja rullstolstillgängligheten till 66 %. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. Österfärnebo har 23 % rullstolstillgängliga lägenheter och är med 74 % rollatortillgängliga lägenheter den kommundel som tävlar med Årsunda om bäst tillgänglighet. Även här är det dock få lägenheter och det finns inget flerbostadshus med hiss. Flerbostadshusen har 1-2 våningar. Ramp vid entréer kan höja rullstolstillgängligheten till 72 %. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. Östra exklusive centrala Sandviken har 16 % rullstolstillgängliga lägenheter och är den kommundel som med 29 % har lägst andel rollatortillgängliga lägenheter. Lägenheterna finns i 1-3-våningshus, de flesta i 2-våningshus. Det finns inget flerbostadshus med hiss. Ramper vid entréerna förbättrar tillgängligheten marginellt. Till mer än hälften av lägenheterna på första våningen är det en halvtrappa, i de flesta fall är den lång vilket gör att lägenheterna är ej tillgängliga. Södra är den kommundel som med 13 % rullstolstillgängliga lägenheter har lägst tillgänglighet för rullstolanvändare. Även rollatortillgängligheten på 32 % är låg. Lägenheterna finns i 1-4-våningshus och i ett 9-våningshus på Agavägen. Mer än hälften av lägenheterna finns i 3-våningshus utan hiss. Många entréer har halvtrappa till första våningen. För att förbättra tillgängligheten har Sandvikenhus AB installerat hiss i 9 av de 92 entréer de har i kommundelens 3-våningshus. De har även byggt bort halvtrappan till första våningen i några entréer. Västra har 27 % rullstolstillgängliga och 47 % rollatortillgängliga lägenheter. Lägenheterna finns i 1-4-våningshus samt i 9-våningshusen på Tallbacksvägen. I kommundelen finns 15 entréer med hiss, de flesta i 9-våningshusen. Rollatortillgängligheten kan höjas till 44 % med installation av ramp vid entréer. Hälften av de 255 lägenheter det gäller har egen entré. I Centrala Sandviken är 30 % av lägenheterna är rullstolstillgängliga och 47 % tillgängliga med rollator. Lägenheterna finns i fastigheter som är 1-9 våningar. 38 % av lägenheterna finns i 3-våningshus. Inventeringsresultatet för vart och ett av de fyra områdena i Centrala Sandviken beskrivs nedan. Stadsparken är ett område med 46 % rullstolstillgängliga lägenheter och 54 % rollatortillgängliga. Flertalet av dem finns i höghusen på Sveavägen och Valhallavägen där det finns hiss. De andra flerbostadshusen i området har 2-4 våningar med en halvtrappa till första våningen, i hälften av entréerna är halvtrappan lång. Nya Bruket är med 13 % rullstolstillgänglighet ett av de bostadsområden som har lägst rullstolstillgänglighet. Hälften av lägenheterna är dock rollatortillgängliga. De har nästan alla egen entré som med ramp blir rullstolstillgänglig. Det finns inte hiss i något av flerbostadshusen som alla är 1-3 våningar höga. Sandvikenhus AB 13 påbörjar år 2015 ett stort renoveringsprogram som också omfattar utemiljö och tillgänglighet. Centrum är med 2 291 lägenheter det bostadsområde som har flest lägenheter. 35 % av lägenheterna är rullstolstillgängliga och 46 % är rollatortillgängliga. Var tredje entré har hiss. Vid några entréer med hiss finns nivåskillnader i entrén som omöjliggör rullstolstillgänglighet. De är i de flesta fall enkla att åtgärda med en ramp. Med ramper vid 8 entréer med hiss ökar rullstolstillgängligheten med 130 lägenheter till 41 %. Hälften av områdets lägenheter finns i 3-våningshus, de flesta utan hiss. Kyrkåsen är med 12 % det bostadsområde som har lägst andel rullstolstillgängliga lägenheter. 39 % rollatortillgängliga lägenheter är inte heller någon hög andel. Med ramper vid 7 entréer med hiss mer än fördubblas rullstolstillgängligheten med 54 lägenheter till 25 %. Hälften av områdets lägenheter finns i 3-våningshus, de flesta utan hiss. Sammantaget kan konstateras att Sandvikens vanligaste flerbostadshus är 3-våningshus utan hiss, precis som för Sverige som helhet. Lägst rullstolstillgänglighet finns i Södra. Lägst rollatortillgänglighet finns i Södra och Östra exkl centrala Sandviken. Bra andel rollatortillgängliga lägenheter finns i Österfärnebo och Årsunda. Det är dock få lägenheter. Störst andel ej tillgängliga lägenheter har kommundelarna Södra och Östra exkl centrala Sandviken. Enkelt åtgärdade hinder Vid inventeringen har också noterats enkla åtgärder som kan höja tillgängligheten. Den vanligaste åtgärden är att montera en ramp vid entrén. Inventeringen visar att 1 499 lägenheter med hjälp av ramper vid entrén kan göra rullstolstillgängliga (se bilaga 4). Det skulle höja andelen rullstolstillgängliga lägenheter till 40 %. Drygt hälften (816 lägenehter§) av dem finns i Centrala Sandviken varav de allra flesta i Centrum och Nya Bruket. 662 av lägenheterna som kan göras rullstolstillgängliga med ramp har egen entré. En tredjedel av dem finns i Nya Bruket. Vid 22 entréer kan en ramp göra fem eller fler lägenheter rullstolstillgängliga. De flesta av dem finns i Centrum och Kyrkåsen. Mest kostnadseffektivt att åtgärda är de 15 entréer med hiss där för högt entrésteg medför att 184 lägenheter ej är rullstolstillgängliga. En fastighet i Centrum med 36 lägenheter kan göra rullstolstillgänglig genom installation av 1 hiss. 14 Fastighet som med installation av en hiss kan göras rullstolstillgänglig. Storgatan, Sandviken Redan åtgärdade hinder Ett antal av Sandvikenhus AB´s fastigheter i Björksätra i kommundel Södra har byggts om så att tillgängligheten ökat. Exempelvis har utemiljön anpassats så att trappsteg vid entrén inte behövs. Ombyggd utemiljö. Smassens väg, Björksätra 15 Några fastigheter har utrustats med plattformshiss som är en platsbesparande hiss speciellt anpassad för rörelsehindrade. Plattformshiss. Smassens väg, Björksätra Vid andra fastigheter i Björksätra har man vid entrén höjt upp marknivån och byggt bort halvtrappan i trapphuset. Ombyggd entré. Sätralinjen, Björksätra 16 I Centrum finns exempel på fastigheter som byggts på med 1-2 våningar och utrustats med hiss. Hus påbyggt med 2 våningar och hiss. Barrsätragatan, Sandviken Det finns flera fastigheter, både privata och i allmännyttan, där plattformshiss installerats redan från början. Fastighet med plattformshiss. Ribacksvägen, Gästrike-Hammarby 17 Fastighetsägare Eftersom inventeringen är på adressnivå och med angivande av fastighetsägare, fastighetsbeteckning och NYKO kan materialet sorteras på fastighetsägare så att Sandvikenhus AB och andra fastighetsägare kan ta del av hur tillgängligheten är i deras fastigheter. Bostadsanpassning Vid inventeringen noteras bostadsanpassningar i entréer. I Sandviken finns få bostadsanpassningar i flerbostadshusens allmänna utrymmen. Av Boverkets sammanställning över kommunernas kostnader för bostadsanpassning framgår att Sandvikens genomsnittskostnad per invånare ligger något över riksnivån. En orsak till det är att många bostadsanpassningar i Sandviken går till boende i småhus där bostadsanpassningar är mer omfattande och dyrare. De bostadsanpassningar som skett i flerbostadshus är främst tröskelborttagning och duschåtgärder inne i lägenheterna. Där det finns bostadsanpassning i form av entréramper och trapphissar kan fler bo kvar i sin lägenhet längre upp i åren och behöver ej flytta. Erfarenheter från andra kommuner är att det minskar behovet av särskilt boende för äldre. Erfarenheter från inventeringen Några iakttagelser från inventeringen: • Trappsteg vid entrén Är vanligt men kan ofta lätt åtgärdas för ökad tillgänglighet. • ½-trappa till 1:a våningen Mycket vanligt och oftast ganska dyrbart att åtgärda. • Avsaknad av hiss Många 3- och 4-våningshus är byggda innan krav på hiss för fler än 2 våningar infördes. • Det finns tillgänglighetshinder som är enkla att åtgärda Med ramp kan många lägenheter göras tillgängliga även för rullstolsburna. 18 Jämförelse med andra kommuner Tabell 4 visar en jämförelse med de inventeringar som genomförts i Örnsköldsvik, Skellefteå, Luleå och Umeå. Den visar att tillgängligheten är lägre i Sandviken, särskilt för rollatorer. Det kan förklaras av att tillgängligheten är högre i bostadsområden som byggts under senare år med högre krav på tillgänglighet i bygglagstiftningen. I Sandviken liksom Skellefteå finns färre sådana områden. Tabell 4. Jämförelse av inventeringar Antal Rullstolslägenheter tillgängliga Sandviken Örnsköldsvik Skellefteå Luleå Umeå 9 100 10 158 16 445 22 303 38 882 Rollatortillgängliga 24% 32% 23% 39% 37% 44% 50% 48% 52% 59% Ej tillgängliga 56% 50% 52% 48% 41% En orsak till den lägre rullstolstillgängligheten i Sandviken är att många fastigheter saknar hiss, det gäller särskilt fastigheter i förorter och landsbygd. Tabell 5 visar den betydligt lägre rullstolstillgänglighet i förorter och landsbygd. Även i det avseendet påminner Sandviken om Skellefteå. Med stadskärna avses Centrala Sandviken. Med förorter avses Södra, Västra och Östra exklusive Centrala Sandviken. Med landsbygd avses övriga kommundelar. Tabell 5. Tillgänglighet i olika delar av kommun Rullstolstillgängliga Rollatortillgängliga Ej tillgängliga Landbygd 30% 19% 20% 47% 38% 53% 53% 62% 47% Sandviken 24% 44% 56% Stadskärna Förorter 19 5. Koppling befolkning - tillgänglighet Genom att relatera demografiutvecklingen till fastigheternas tillgänglighet kan en analys ske av i vilka kommundelar och bostadsområden det behövs fler bostäder anpassade för äldre. Det är inte bara äldre människor som har nytta av tillgängliga lägenheter. För personer med funktionshinder är tillgängligheten ofta avgörande för val av boende. Andra, som t ex barnfamiljer, har också nytta av bostäder som kan nås utan trappor. Vid analys av bostäders tillgänglighet och befolkningens ålder är det relevant att i första hand se på åldersgruppen över 80 år. Det är i den åldern en större andel har ålderskrämpor som gör att de behöver en boendemiljö med bra tillgänglighet. Yngre pensionärer är i allmänhet relativt friska och uppgift om demografiutvecklingen för dem använder vi främst för att se på den långsiktiga utvecklingen. Diagram 3 visade att år 2014 bor flest personer över 80 år i Centrala Sandviken, Södra, Storvik-Hammarby och Västra. Av tabell 3 framgick att av dessa har Södra och Storvik-Hammarby mycket låg rullstolstillgänglighet. Även Nya Bruket i Centrala Sandviken har mycket låg rullstolstillgänglighet. Södra har dessutom låg rollatortillgänglighet. Fram till år 2026 sker en stor ökning av antalet personer över 80 år främst i Södra, Västra, Östra exkl Centrala Sandviken och Storvik-Hammarby. Alla dessa har idag en låg rullstolstillgänglighet. Förutom Västra och Storvik-Hammarby har de dessutom låg rollatortillgänglighet. Mellan år 2026 och 2040 fortsätter befolkningsökningen för de som är över 80 år i Södra, Västra och Storvik-Hammarby om än i en lugnare takt. Det är en liten andel av de äldre som sitter i rullstol. Betydligt fler använder rollator. Tabell 6 visar antalet rollatortillgängliga lägenheter per område i förhållande till antal personer över 80 år för åren 2014, 2026 och 2040. År 2014 finns i Sandviken 1,86 rollatortillgängliga lägenheter per person över 80 år. Fram till år 2026 sjunker nivån till 1,21 och år 2040 är den nere på 1,08. Eftersom det inte bara är personer över 80 år som har behov av rollatortillgängliga lägenheter brukar en bra nivå anges till 2,0 rollatortillgängliga lägenheter per person över 80 år. Variationen mellan kommundelarna är stor. I Centrala Sandviken är siffrorna mycket högre beroende på ett stort antal lägenheter med hiss. Siffrorna är betydligt lägre i landsbygdsområden som Järbo, Ovansjö, Årsunda och Österfärnebo där det också finns få lägenheter och många bor i småhus. Det gäller även för Östra exkl Centrala Sandviken. 20 Den stora ökningen av antalet äldre i Järbo, Ovansjö, Storvik-Hammarby, Årsunda, Östra exkl Centrala Sandviken, Södra och Västra medför om inget görs att de kommer att bli en besvärande låg andel tillgängliga lägenheter per person över 80 år redan till år 2026 och med fortsatt minskning till år 2040. Tabell 6. Rollatortillgängliga lägenheter per område relaterat till personer över 80 år Antal invånare Tillgängliga Tillgängliga lägenheter som är 80+ lägenheter per person 80+ år 2014 Område 2014 2026 2040 2014 2026 2040 Järbo Ovansjö Storvik-Hammarby Årsunda Österfärnebo Östra exkl Centrala S Södra Västra 117 121 257 126 121 160 358 248 Centrum 374 Kyrkåsen 46 220 216 369 203 142 306 698 419 765 159 125 433 48 Centrala Sandviken 661 2 169 3 338 varav Stadsparken Nya Bruket Sandviken kommun 191 50 227 272 444 250 175 285 880 488 723 73 216 357 77 85 112 317 76 110 87 575 683 1982 352 415 1051 164 0,73 0,93 1,23 0,60 0,91 0,54 1,61 2,75 3,00 1,84 8,30 2,81 3,57 0,39 0,52 0,86 0,37 0,77 0,28 0,82 1,63 2,59 2,21 3,32 2,43 3,42 0,37 0,41 0,71 0,30 0,63 0,31 0,65 1,40 2,74 4,82 1,92 2,94 2,13 3 744 4 027 1,86 1,21 1,08 För att kunna bo kvar på äldre dar krävs att det finns bostäder med god tillgänglighet. I Sandviken bor många i småhus och när de blir äldre kommer flera att behöva flytta till bostäder med bättre tillgänglighet. Det gäller inte minst kommundelarna Järbo, Ovansjö, Storvik-Hammarby, Årsunda och Österfärnebo. Därför behövs fler lägenheter med rollatortillgänglighet men även fler rullstolstillgängliga lägenheter. Forskning visar att låg tillgänglighet medför ökade kostnader för äldreomsorgen, i form av mer hemtjänst och tidigare flytt till särskilt boende. Ovansjö, Östra exkl Centrala Sandviken och Västra har jämfört med övriga kommundelar betydligt högre andel boende i särskilt boende av de som är över 80 år. Analysen i tabell 6 av befolkningsutvecklingen för äldre och tillgången på tillgängliga lägenheter visar att det redan nu behövs fler tillgängliga lägenheter i Södra. Fram till år 2026 behöver antalet tillgängliga lägenheter öka i Järbo, Ovansjö, Storvik-Hammarby, Årsunda, Östra exkl Centrala Sandviken, Södra och Västra. På sikt behöver tillgängligheten öka även på Nya Bruket. Behovet av fler tillgängliga lägenheter kan ofta lösas genom om- och tillbyggnader av det befintliga bostadsbeståndet samt etablerande av trygghetsboenden och seniorboenden. 21 6. Boendealternativ för äldre Flertalet äldre vill bo kvar hemma så länge det går eller, om det inte går, flytta till en tillgänglig bostad i närområdet. Bra tillgänglighet medför att fler äldre kan ha ett aktivare, självständigare och friskare liv och därigenom har mindre behov av hemtjänst. De kan själva besöka livsmedelsbutiken istället för att anlita äldreomsorgens varudistribution. En ökad tillgänglighet medför också att fler personer som annars skulle flyttat till vård- och omsorgsboende kan bo kvar hemma med insatser från hemtjänsten. Tabell 7 visar att vid pensionsåldern bor 67 % av Sandvikenborna i småhus och 32 % i flerbostadshus och 1 % i vård- och omsorgsboende. Efter 80-års åldern har hälften lämnat småhuset för i första hand flerbostadshus som ökat till 60 % och några till vård- och omsorgsboende som ökat till 7 %. Det sker således en omfattande flytt från småhus till flerbostadshus vid 70-80 års ålder. Även efter 80-års åldern sker en viss flytt till flerbostadshus men allt fler flyttar direkt till vård- och omsorgsboende. Tabell 7. Äldres boende Småhus Flerbostadshus Vård- och omsorgsboende 65-70 år 67% 32% 1% 100% över 80 år 33% 60% 7% 100% Över 90 år 21% 61% 18% 100% Om flyttkedjan från småhus till flerbostadshus inte fungerar utan många tvingas bli kvar riskerar kommunen ökande kostnader för bostadsanpassning, hemtjänst och även för särskilt boende. God tillgång på tillgängliga och attraktiva lägenheter underlättar flytten. Särskilt boende Särskilt boende – kallas även äldreboende eller vård- och omsorgsboende – ingår inte i inventeringen då de förutsätts ha god tillgänglighet och det krävs biståndsbeslut för att bo där. Däremot är de en viktig del i analysen av bostadsbehovet för äldre. Sandviken har 416 platser i särskilt boende för äldre, varav 139 är på demensavdelningar. Det finns även 56 platser i korttidsboende varav 5 platser används av primärvården för patienter som behöver t ex medicinställning utan krav på sjukhusvård. Platsernas fördelning på de olika äldreboendena framgår av bilaga 5. 22 Karl-Johangårdarnas äldreboende, Björksätra Med 416 platser har Sandviken tillgång till platser i särskilt boende motsvarande 19 % av de som är över 80 år. Det är mycket och har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Motsvarande andel för Sverige är 14 %. Årligen flyttar cirka 150 personer till särskilt boende. För att undvika vite när bostad inte kan erbjudas inom lagstadgad tid måste tomställningstiden mellan hyresgästerna hållas kort. Skulle den i genomsnitt vara en månad motsvarar det drygt 12 helårsplatser. Förvaltningen arbetar bra med att korta ner tomställningstiden bland annat genom att erbjuda de utflyttande hjälp med utstädning och magasinering av möbler, kort uppsägningshyra mm. Det som ytterligare kan göras är att korta ner ställtiden för renovering av lägenhet inför ny hyresgäst. Karl-Johangårdarna, Tallen och Kremlan är hyreshus som byggt om till särskilda boenden. Kvarteret Lillviks 1-våningssdel har atriumgårdar från korridorerna men inga uteplatser vid lägenheterna och i 2-våningsdelen är balkongerna svåra att ta sig ut på. Dessa fastigheter har inte en standard som är avpassad för modern äldrevårds krav på utrymmen, närhet till uteplats, lättillgängliga balkonger mm. Sandviken bygger nu ett modernt vård- och omsorgsboende, Ängsbacken. Trygghetsboende Trygghetsboenden är lägenheter för de som fyllt 70 år. Bostäderna finns i en fastighet med gemensamhetslokal och har personal som ordnar aktiviteter. Lägenheter med bra tillgänglighet, social samvaro och mötesplatser ger trygghet och stimulans att bo kvar. Det bör finnas livsmedelsbutik inom 500 meters gångavstånd. Trygghetsboende ger ett minskat behov av platser i särskilt boende. Särskilt gäller det för personer som beviljas särskilt boende på grund av otrygghet eller för att de 23 inte kan bo kvar i sin bostad på grund av otillgänglighet, dåliga kommunikationer och långt till affär och annan service. I Sandviken finns ännu inget trygghetsboende. Däremot finns planer på att starta trygghetsboenden. I Centrum projekteras Kanalgården med ett 50-tal lägenheter. En utveckling med allt fler äldre gör det angeläget att granska om en del av de som annars skulle beviljas särskilt boende kan klara sig med trygghetsboende. Inte minst mot bakgrund av att Sandviken använder så många platser i särskilt boende. Sandvikens kommun har beslutat att ge trygghetsboenden ekonomiskt stöd för trygghetsvärd och för gemensamhetslokaler. Skiss för Kanalgårdens trygghetsboende, Sandviken Bostäder i anslutning till vård- och omsorgsboende Drygt 140 servicelägenheter i Järbo, Storvik, Årsunda och Österfärnebo i nära anslutning till vård- och omsorgboenden omvandlades år 2011 till vanliga lägenheter. De kallas ibland för trygghetsboende men uppfyller inte kraven för det utan påminner mest om seniorboenden. De kan dock med enkla åtgärder omvandlas till fullvärdiga trygghetsboenden. Lägenheter ägs av Sandvikenhus AB förutom i Österfärnebo där kommunen är fastighetsägare. Alla lägenheter förmedlas via äldreomsorgen dit personer över 70 år kan anmäla intresse av lägenhet. Avståndet till service i form av livsmedelsbutik varierar. I Storvik är det 100-450 meter och för Årsunda är det 600 meter medan butiken i Österfärnebo ligger 750900 meter bort och i Järbo är det 800 meter till butiken. 24 Bostäder i anslutning till vård- och omsorgsboende, Storvik Seniorboenden På liknande sätt som trygghetsboende ger seniorboende ett minskat behov av platser i särskilt boende. Lägenheter med bra tillgänglighet, social samvaro och mötesplatser ger trygghet och stimulans att bo kvar. Livsmedelsbutik på gångavstånd bör även finnas här. Sandvikenhus AB har närmare 200 lägenheter som är seniorboenden. De finns i Södra, Västra och Centrala Sandviken. Det finns livsmedelsbutiker inom 300 - 700 meter. Alla fastigheter har dock inte bra tillgänglighet. Lägenheterna i Södra finns i fastigheter som saknar hiss. Ordinarie bostadsbestånd Det ordinarie bostadsbeståndet i Sandviken består av flerbostadshus och småhus. Det finns även flerbostadshus som fungerar som hotell för personal vid företag som är underentreprenörer till Sandvik AB. Dessa ingår inte i den här utredningen. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2013 är Sandviken en kommun som har balans på bostadsmarknaden om än med brist på hyresrätter. Det gäller inte minst för äldre och medelålderns personer som vill flytta till en mindre bostad med bra tillgänglighet. Flerbostadshus Flerbostadshusen i Sandviken består av 1-9 våningar. Drygt 35 % av lägenheterna finns i 3-våningshus. Närmare 40 % av lägenheterna finns i 1-2-våningshus och resterande 25 % i hus som är 4-9 våningar. 25 Det finns 9 100 lägenheter i flerbostadshus i Sandviken. De största fastighetsägarna är: • Sandvikenhus AB (4 100 lägenheter) • Bostadsrättsföreningar (2 800 lägenheter) • Provinsfastigheter (450 lägenheter) • Gästrike Fastigheter (325 lägenheter) • Sigvardsson Fastigheter (138 lägenheter) • Getbro Fastigheter (67 lägenheter) Småhus I Sandviken finns 9 500 bostäder i småhus. Det innebär att en stor del av befolkningen, även bland de äldre, bor i småhus (tabell 7). För att de ska kunna bo kvar i sitt bostadsområde krävs att det finns lägenheter med god tillgänglighet. Det beror dels på att småhus som regel har lägre tillgänglighet (trappsteg vid entrén och trappor inne i huset) vilket blir ett problem med stigande ålder och dels på att det ofta är långt till service i form av livsmedelsbutik och liknande. Pensionärer som bor i småhus har behov av att det finns tillgängliga lägenheter att flytta till. Om det inte finns ökar trycket på särskilt boende. Det har i andra kommuner visat sig att äldre som bor i småhus flyttar till särskilt boende 10 år tidigare än de som bor i flerbostadshus. Hemtjänst och hemsjukvård Hemtjänsten i Sandviken betjänar cirka 1 100 personer. Av dem har 400 personer enbart matdistribution och trygghetslarm medan 700 personer har hjälp med personlig omvårdnad, måltider, social samvaro, tvätt och inköp. Hemtjänst och särskilt boende är kommunicerande kärl. En väl utbyggd hemtjänst som ger äldre möjlighet till kvarboende även med stora insatser minskar behovet av särskilt boende. Med tillgängligare boende skulle fler kunna bo kvar hemma med insatser från hemtjänsten. Hemsjukvården tog kommunerna i länet över från landstinget år 2013. Den är till för patienter som inte kan ta sig till en hälsocentral utan är inskrivna i hemsjukvården och får besök i hemmet av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. De som har hemsjukvård har det oftast av andra skäl än bristande fysisk rörlighet vilket 26 medför att en förbättrad tillgänglighet troligen inte ger minskningar i hemsjukvården. Bostadsmatris Vid samtal om bostäder för äldre finns ett behov av tydliga definitioner på olika typer av bostäder. Definitionerna kan variera mellan olika kommuner beroende på vilka olika bostadstyper som finns. Sandvikens bostadsmatris framgår av figur 1. Figur 1. Definitioner av boendeformer för äldre För vem Lokalisering Upplåtelseform Gemensam lokal Personal Kvarboende/ ordinarie boende Alla I kommunen Seniorboende Varierar 65+/55+ Boende i anslutning till säbo 70+ Trygghetsboende Vård & omsorgsboende 70+ Behovs- Fastighetsägaren avgör. Nära till service. Nära särskilt boende. Hyres-, bostadsrätt, småhus Nej Hyresrätt, bostadsrätt Hyresrätt Områden med många äldre. Nära till service. Hyresrätt Vanligt Nej Krav Nej Ej vanligt i Sandviken Nej Krav Värd Tilläggsservice Erbjuds. Kunden betalar TillgänglighetsStandard Krav enligt PBL + BAB prövat biståndsbeslut enligt Socialtjänst- Utökade krav Dagverksamheter Det finns många äldre som känner sig ensamma och otrygga. Forskning visar att ensamhet och isolering är farligt för människors hälsa. Närhet, socialt stöd och sociala nätverk ökar förmågan att motstå sjukdomar. Forskning visar att nära sociala band till och med har större betydelse än sunda levnadsvanor. Att både ha nära sociala band och sunda levnadsvanor är givetvis överlägset. Med nära sociala band följer färre sjukdomsfall och färre dödsfall i förtid. Allt som framkallar och stärker känslor av ensamhet, isolering, saknad, sorg, fientlighet, vrede, depression, främlingskap och andra besläktade känslor leder inte sällan till lidande, sjukdom och för tidig död. Sandviken är väl utbyggt med träffpunkter och dagverksamheter för äldre i alla kommundelar förutom Ovansjö och Södra. Det finns 7 kommunala träffpunkter 27 lagen varav 6 i särskilda boenden. Att samlokalisera träffpunkter med särskilda boenden är rationellt men riskerar att minska antalet besökande eftersom många av de som ingår i målgruppen inte ser sig som aktuella för insatser från äldreomsorgen. Den sjunde träffpunkten, Dalbacken, som finns i en fristående byggnad i Centrum har 300-400 besökare per månad vilket är mångdubbelt fler än någon av de andra träffpunkterna. Dessutom har Göranssonska stiftelserna två dagverksamheter i Centrum med över 700 besökare per månad. 28 7. Utblick nationellt och internationellt Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre gäller inte bara Sandviken utan generellt för Sverige och västvärlden. Det beror både på att vi lever allt längre och på de stora barnkullarna efter kriget, den så kallade rekordgenerationen. Andra kommuner Liksom Sandviken har allt fler kommuner insett att den demografiska utvecklingen måste mötas med nya åtgärder. I nätverket Bo bra på äldre dar startade ett 60-tal kommuner år 2011 ett samarbete om hur man på olika sätt kan möta utvecklingen. Några av de kommuner som deltog i nätverket var Luleå, Gävle, Hedemora och Borlänge. Luleå tog ett helhetsgrepp med en genomförandeplan på sin utredning Planering för bostäder för äldre i Luleå och tog fram ett regelverk för trygghetsboende. AB Gavlegårdarna ordnade en arkitekttävling för att omgestalta hyresradhus från 1960-talet i stadsdelen Fridhem till modern standard och tillgänglighet. Hedemora har genomfört en inventering och analys utifrån demografiutvecklingen. Kommunen tar tillsammans med fastighetsägarna tagit fram åtgärder för att höja tillgängligheten. Borlänge har granskat biståndsbesluten för första tertialen 2014 och funnit att 15 % av de som beviljades särskilt boende skulle ha kunnat bo i trygghetsboende istället om det funnits. Statliga utredningar Alliansregeringen har under åren 2012-2014 lagt över 40 utredningsuppdrag inom boendeområdet. Flera av dem handlar om att underlätta ökat byggande och snabbbare planprocesser. Samtidigt har 12 propositioner lagts i riksdagen, bland annat om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 8 statliga utredningar har presenterats, bland annat om bostadsförsörjning, samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet, riksintressen och effektivare plan- och byggprocess. Regeringen tillsatte våren 2014 utredningen ”En förbättrad bostadssituation för äldre” som ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar och underlättar äldres bostadssituation. Syftet är att, mot bakgrund av den demografiska utvecklingen, kunna tillgodose äldres bostadsbehov på den ordinarie bostadsmarknaden i alla delar av landet. Utredningen ska vara klar till oktober 2015. 29 Riksrevisionen har granskat om staten gett kommuner med svaga bostadsmarknader tillräckliga förutsättningar för att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar när det gäller äldres boende. Deras slutsats är att det i dag saknas tydliga rättsliga förutsättningar för svenska kommuner att bedriva en bostadspolitik som uppfyller målen i bostadsförsörjningslagen. Och att regeringen inte har gett kommuner med svaga bostadsmarknader tillräckliga finansiella och rättsliga förutsättningar att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar. Boverket Boverket har fått flera utredningsuppdrag och många frågor från regeringen om bostadsbyggande och samhällsplanering. Bland annat har Boverket gjort en översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag. I översynen, som var klar i december 2014, förslås en ny lag om bostadsanpassningsbidrag där en viktig förändring är att bidraget i vissa fall kan tas över av ägare till flerbostadshus. Stöd till inventering Regeringen har för år 2014 och 2015 anvisat totalt 15 Mkr i stöd till kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Boverket har fått i uppdrag att administrera stödet. Avsikten med stödet är att underlätta kommunernas beredskap och planering för äldres boende. Sandviken är en av de kommuner som erhållit stöd år 2014. Inventeringen har avrapporterats till Boverket under september 2014 i form av ett utdrag ur denna rapport. Pensionärerna De två stora pensionärsförbunden i Sverige, PRO och SPF, har båda tagit fram bostadspolitiska rapporter inför valet 2014 där de ställer krav på politiska åtgärder för ett bra boende för äldre. Viktigaste kraven är att få fart på bostadsbyggandet och att ge äldre möjlighet att bo kvar genom att förbättra tillgängligheten. Internationellt Inte bara Sverige har en åldrande befolkning och bostäder med bristande tillgänglighet. Det är en utmaning för hela västvärlden. Finland och Tyskland är exempel på länder som vidtar åtgärder. Finland har samma demografiska utveckling som Sverige och samma problem med otillgängliga bostäder. Där finns en tydlig bostadspolitik och regeringen har i april 30 2013 beslutat om ett program för att förbättra äldres boende fram till år 2030. I regeringsprogrammet finns ett helhetsgrepp på vad stat, kommun, fastighetsägare, organisationer och den enskilde ska göra. Totalt planeras för 700 000 fler tillgängliga bostäder. Det ska bland annat ske genom att 500 hissar per år installeras i hus utan hiss. Till programmet finns en genomförandeplan med en budget på 192 miljoner euro (1,8 miljarder kronor) för de första 5 åren. Man har även räknat fram att 0-alternativet (att inte genomföra åtgärderna) kommer att kosta 1 miljard euro (9,7 miljarder kronor) mer per år 2030. I Tyskland sker satsningar på generationsövergripande boende med seniorer och familjer i samma fastigheter som har gemensamma utrymmen för snickeri och gym. Stat och kommun stöttar med billiga lån, förtur till mark, låga markpriser och hjälper till med kontakter till banker, jurister, arkitekter m.m. Forskning Det finns en del forskning om boende och hälsa bland äldre som är relevant. Men även äldreomsorgens utveckling och åldrandet i sig är intressanta. Boende och hälsa bland äldre En studie i Malmö (Utan hiss – mera hemtjänst?) visar att tillgänglighet i boendet har betydelse för behovet av hemtjänst. De som bodde i flerbostadshus utan hiss behövde i högre utsträckning hjälp med inköp av dagligvaror. I stadsdelar med hög andel äldre bebyggelse var skillnaden störst. Studien visar också att närhet till service har betydelse för behovet av hjälp med inköp. Det var särskilt markant för dem som hade en tillgänglig bostad. SNAC-studien – som är en långsiktig nationell studie på Kungsholmen i Stockholm av åldrandet och äldreomsorgen – visar att flyttning till vård- och omsorgsboende är tre gånger vanligare för de som bor i ordinärt boende än för de som bor i bostäder anpassade för äldre. Tema Äldre och Åldrande vid Linköpings universitet har i sin forskning funnit att äldre för sitt boende i första hand efterfrågar trygghet, tillgänglighet, bekvämlighet. Äldreomsorgens utveckling Försörjningen har alltid varit ett problem för de äldre. Det löstes från början med ålderdomshem. Sedan togs på 1960-talet beslut om pensioner och bostadstillägg vilket förlängde möjligheterna till kvarboende. 31 Många äldre bodde dock i hus med låg standard och dålig tillgänglighet. De bostads- och förflyttningsproblem de äldre hade på 1960-talet löstes med servicehus. Sedan kom miljonprogrammet, bostadsanpassningar och tekniska hjälpmedel som gjorde det möjligt att bo kvar längre i sitt hem. De ökande omvårdnadsproblemen löstes på 1960-talet med sjukhem i landstingets regi. De ersattes under 1980-talet med utökad hemtjänst, hemsjukvård, kvälls- och nattpatruller, larm och korttidsboende som förlängde möjligheterna att bo kvar hemma. På 1990-talet började man uppmärksamma orienteringshandikapp och startade gruppboenden för äldre. Orienteringsproblemen har från 2000-talet lösts med miljöer som underlättar och personal som vägleder orienteringen, t ex dagverksamhet, avlösning, anhörigstöd och trygghetsboende. Utvecklingen av äldreomsorgen har gått från att vara en selektiv fattigdomsfråga till att bli en generell socialpolitisk fråga. Åldrandet Demens är ovanligt vid pensioneringen men ökar med stigande ålder så att nära hälften av de som är över 95 år har en demenssjukdom. Mer än hälften av dem lider av Alzheimers sjukdom. Det sker en intensiv forskning kring Alzheimer och bland annat gick 2014 års Nobelpris i medicin till forskning som har betydelse för Alzheimers sjukdom. En doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademin visar att seniorträffar och förebyggande hembesök minskar behovet av vardagshjälp. Äldre som medverkat i seniorträffar var mindre beroende av sådan hjälp i upp till två år efter studien. Äldre som fick förebyggande hembesök var ännu ett år efter studien mindre beroende av hjälp med vardagsaktiviteter. 32 8. Helhetsanalys Utredningens befolkningsprognos och inventering av bostäders tillgänglighet utmynnar i en helhetsanalys av bostadsbehovet för äldre i alla boendeformer. Den ger underlag för förslag till framtida inriktning och omfattning av de olika boendeformerna. Det finns idag drygt 2 100 personer över 80 år i Sandviken. Flest äldre bor i Centrala Sandviken, Södra, Västra och Storvik-Hammarby. På de 12 åren fram till år 2026 kommer de att bli 1 100 fler personer över 80 år och fram till år 2040 ytterligare 400 fler. Den snabbaste utvecklingen är således de närmaste åren. Den största ökningen kommer att ske i Södra där antalet personer över 80 år kommer att fördubblas till år 2026. Särskilt boende Äldreomsorgen i Sandviken är väl utbyggd med god tillgång till särskilt boende. Antalet platser i särskilt boende relaterat till personer över 80 år är högt jämfört med andra kommuner. Sett till riksgenomsnittet motsvarar det drygt 100 fler platser. Med tanke på den stora ökningen de närmaste åren av äldre i Sandviken är inte en minskning av antalet platser aktuellt. Däremot bör kommunen överväga att ersätta platser som finns i fastigheter som inte är anpassade för moderna vård- och omsorgsboenden. De fastigheterna är ofta lämpliga som seniorboende eller trygghetsboende, vilka det behövs fler av. 0-alternativet Om man fortsätter att planera äldreomsorgen som hittills med samma tillgång till platser i särskilt boende för de som är över 80 år, ett så kallat 0-alternativ, behöver det fram till år 2026 byggas 227 fler platser. Kommunens ökade driftkostnad fram till dess blir i 2014 års prisnivå 136 Mkr. Ordinarie bostadsbestånd Tillgänglighetsinventeringen visar att flerbostadshusen i Sandviken har en låg tillgänglighet. Bara 24 % av lägenheterna är tillgängliga med rullstol och 44 % är tillgängliga med rollator. Jämfört med andra kommuner vi inventerat har Sandviken den lägsta tillgängligheten. 33 Prioritering av entréer och bottenvåningar är de viktigaste tillgänglighetsskapande åtgärderna för att möjliggöra för äldre och funktionshindrade att bo kvar i fastigheten. Med enkla åtgärder, som ramper, kan rullstolstillgängligheten höjas till 40 %. Lägst rullstolstillgänglighet finns i Södra. Lägst rollatortillgänglighet finns i Södra och Östra exklusive Centrala Sandviken. De är också de områden som har störst andel ej tillgängliga lägenheter. Sandvikenhus AB har påbörjat ombyggnationer för att höja tillgängligheten i Björksätra, Södra. För att möta utvecklingen med allt fler äldre, särskilt de närmaste åren, behövs fler tillgängliga bostäder i ordinarie bostadsbestånd. Antalet rollatortillgängliga lägenheter relaterat till antalet personer över 80 år är lågt i de flesta kommundelar och minskar i takt med att det blir allt fler äldre. Redan nu behövs det fler tillgängliga lägenheter i Södra. Till år 2026 behöver antalet tillgängliga lägenheter öka även i Järbo, Ovansjö, Årsunda, Östra exkl Centrala Sandviken, Södra och Västra. På sikt behövs fler tillgängliga lägenheter i Nya Bruket. Det finns ingen anledning att i förväg bygga ramp vid alla lägenheter med egen entré. Inventeringen visar att sådana lägenheter kan erbjudas till rörelsehindrade och vid behov enkelt utrustas med en entréramp. Om, och när, förslaget till ny lag om bostadsanpassning (se sidan 30 under Boverket) genomförs kan fastighetsägare få bostadsanpassningsbidrag för att förbättra tillgängligheten i flerbostadshus. Kommunala insatser Kommunen kan stödja tillkomsten av bra och tillgängliga bostäder för äldre på flera sätt. Kommunen kan medverka genom: • En bra och förutseende markpolitik. • En tillfredsställande planberedskap när det gäller bostäder för äldre. • Att pröva behovet av bostäder anpassade för äldre i samtliga planer med kommunal mark som medger bostäder och där servicen är tillfredsställande. • Opinionsbildning och marknadsföring gentemot fastighetsbolag och andra aktörer. • En god analys av behov och möjligheter för olika områden i kommunen. • Goda kontakter med pensionärsorganisationer. • Ägardirektiv till det allmännyttiga bostadsföretaget Sandvikenhus AB. 34 9. Förslag De förslag som läggs fram här ger underlag för bostadsförsörjningsplan och översiktsplan samt för verksamhetsplan och budget vad gäller inriktningsbeslut för kommunens utveckling av bostäder för äldre. En utgångspunkt är att de allra flesta pensionärer idag och i framtiden bor i det ordinarie bostadsbeståndet. Det finns i alla kommundelar behov av bostäder som är tillgängliga för personer med rollator eller rullstol för att möjliggöra kvarboende i området. Det är fastighetsägarna som styr över vilka åtgärder som ska vidtas. Kommunen kan via ägardirektiv ge den största fastighetsägaren, Sandvikenhus AB, i uppdrag att arbeta enligt förslagen i den här rapporten. Det finns underlag för fler seniorboenden i Sandviken. Det går en trend genom Sverige idag att bygga seniorboenden för att möta 40-talisternas behov. De stora bostadsföretagen har egna koncept med bostadsrätter inriktade på äldre. Allt fler allmännyttiga bostadsföretag utvecklar koncept med seniorboende i hyresrätt. Trygghetsboende är en boendeform som tydligt minskar behovet av särskilt boende. Förutom de trygghetsboende som uppförs i privat regi bör kommunen överväga att till trygghetsboenden omvandla äldreboenden som inte uppfyller dagens krav på vård- och omsorgsboende. Lägenheterna i anslutning till vård- och omsorgsboende, som kallas trygghetsboende, kan omvandlas till fullvärdiga trygghetsboenden. För framtiden behövs vård- och omsorgsboenden som är bättre anpassade till modern äldrevård. Därför bör kommunen överväga att ersätta en del av de befintliga äldreboendena med moderna vård- och omsorgsboenden som det nya Ängsbacken. Utbyggnadsalternativ Med en satsning på trygghetsboenden och fler tillgängliga lägenheter kan kostnadsökningen till år 2026 begränsas med 77 % till 31 Mkr istället för 136 Mkr, se diagram 5. Det innebär en minskad kostnadsökning motsvarande 1:50 skattekronor. I kostnaden för utbyggnadsalternativet ligger dels det kommunala stödet till personal och till gemensamhetsutrymmen i trygghetsboenden och dels kostnader för hemtjänst för de som bor i trygghetsboende eller bostäder med bra tillgänglighet och som annars hade varit bosatta i vård- och omsorgsboende. 35 Diagram 5. Ökad årlig driftkostnad i Mkr vid 0-alternativ respektive utbyggnadsalternativ 0-alternativet 136 119 Utbyggnadsalternativet 99 77 61 50 39 31 32 24 3 1 2015 4 2 13 6 8 9 2016 2017 2018 2019 10 12 14 2020 2021 2022 17 21 2023 2024 24 2025 2026 Utbyggnadsalternativet innebär att ökningen i antal platser i vård- och omsorgsboende kan begränsas. Förutsättningarna för det är: • Att det förutom Kanalgården byggs ytterligare ett trygghetsboende i centrala Sandviken och ett i Björksätra. • De 142 lägenheterna i anslutning till vård- och omsorgsboende (se bilaga 5) omvandlas till fullvärdiga trygghetsboenden med gemenskapslokaler och trygghetsvärdar. • 285 fler tillgängliga lägenheter utöver de Sandvikenhus AB planerar. Tabell 8 visar en sammanställning av utbyggnadsalternativet. Tabell 8. Utbyggnadsalternativ 2015-2026 Vård- och omTrygghetsSeniorsorgsboende boende boende 2014 2026 2014 2026 2014 2026 Järbo 31 31 0 16 0 0 Ovansjö 35 35 0 0 0 0 Storvik-Hammarby 44 44 0 58 0 0 Årsunda 13 13 0 32 0 0 Österfärnebo 19 19 0 21 0 0 Östra exkl Centrala S 74 79 0 0 0 0 Södra 137 137 0 50 32 32 Västra 63 63 0 15 48 48 Centrala Sandviken 0 0 0 100 116 116 SANDVIKEN 416 421 0 292 196 196 36 Tillgängliga lgh 2014 2026 85 85 112 112 317 317 76 76 110 110 87 87 575 700 683 758 1 982 2 292 4 027 4 537 Kvarstående behov av tillgängliga lgh 40 17 45 35 0 76 26 46 0 285 Vid beräkningen av tillgängliga lägenheter år 2026 har hänsyn tagits till Sandvikenhus AB´s utbyggnadsplaner på 30 lägenheter per år i företrädesvis Centrala Sandviken, Södra och Västra. Kvarstående behov av 285 tillgängliga lägenheter kan lösas med enkla åtgärder (se sidan 14) och med eventuellt kommande lagförändring i bostadsanpassningen (se sidan 34). I Järbo flyttar många äldre till flerbostadshus innan 80 års ålder varför det mot bakgrund av den snabba ökningen av äldre behövs fler tillgängliga bostäder. I Ovansjö bor en ovanligt stor andel av de äldre i särskilt boende och många flyttar dit tidigt. En orsak till det kan vara bristen på tillgängliga lägenheter, en annan orsak kan sökas i avsaknaden av träffpunkter och mötesplatser för äldre. I Storvik finns flera fastigheter nära vård- och omsorgsboendet som relativt enkelt kan omvandlas till fullvärdiga trygghetsboenden. I Årsunda flyttar många äldre till flerbostadshus innan 80 års ålder varför det mot bakgrund av den snabba ökningen av äldre behövs fler tillgängliga bostäder. I Österfärnebo bor många äldre kvar i småhus även efter 80-års åldern. I Östra exkl centrala Sandviken finns få lägenheter och de allra flesta bor i småhus. Befolkningsprognosen visar närapå en fördubbling av personer över 80 år fram till år 2026. Behov finns av fler tillgängliga bostäder. Hänsyn tagit till att för Sandbacka-området kan behovet tillgodoses i Centrala Sandviken. I Södra fördubblas antalet äldre över 80 år fram till år 2026. Utöver de lägenheter Sandvikenhus AB planerar finns ett kvarstående behov av tillgängliga lägenheter. I Västra finns utöver de lägenheter Sandvikenhus AB planerar finns ett kvarstående behov av tillgängliga lägenheter. I Centrala Sandviken finns lägenheter som med enkla medel kan göras tillgängliga när behov uppstår. Känslighetsanalys Känslighetsanalys innebär att en granskning av vad händer om vissa avgörande faktorer förändras. Hur påverkas resultaten • Om fler tillgängliga lägenheter inte skapas. Ökat tryck på särskilt boende, pensionärer bor kvar i bostäder där de inte själva kan ta sig in och ut. • Om antalet platser i särskilt boende minskas utan att fler tillgängliga bostäder skapas i det ordinarie bostadsbeståndet. Ökat behov av hemtjänst med omfattande insatser. 37 Referenser Antonovsky, Aaron. Hälsans mysterium. Natur och Kultur, 1991. Arman, Rebecka och Lindahl, Lisbeth. Nyttan och värdet av bostadsanpassningar ur olika perspektiv. FoU i Väst, 2005. Att åldras i grannskapet – en kunskapsöversikt. SABO, 2005. Blomberg, I och Kärnekull, K. Bygga seniorboende tillsammans – en handledning. Hjälpmedelsinstitutet, 2013. Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Äldreboendedelegationen, Regeringskansliet, 2008. Bo bra på äldre dar. Hjälpmedelsinstitutet, 2013. Boendeplan för äldre i Borlänge 2013-2033. Borlänge kommun, 2014. Boendepolitiskt program. PRO, 2014. Bofast listar kassaskrin för äldreombyggare. Bofast, september 2012. Bo för att leva – seniorbostäder och trygghetsbostäder (SOU 2007:103). Äldreboendedelegationen, Regeringskansliet, 2007. Bostadsanpassning och trygga fastighetsägare. Haninge kommun, 2012. Bostadsanpassningsbidragen 2011. Rapport 2012:15, Boverket 2012. Bostadsmarknaden 2012-2013 – med slutsatser från bostadsmarknadsenkät 2012. Rapport 2012:8, Boverket 2012. Bostäder för äldre i avfolkningsorter. RIR 2014:2, Riksrevisionen, 2014. Bygga för äldre. En guide för entreprenörer. Almega, 2012. Bygg ikapp. Hjälpmedelsinstitutet, 2012. Ekvall, Gittan. Utan hiss – mera hemtjänst? Rapport 2005:2, Malmö FoU-enhet för äldre. Femti funderingar om äldres boende. SKL, 2012. Fridenäs, Marcus och Mattson, Kristoffer. Kvarboende - Förutsättningar, svårigheter och möjligheter för ett kvarboende i en trygg närmiljö. Institutionen för infrastruktur, KTH, 2004. Fänge, Agneta och Iwarsson, Susanne. Evidensbaserad bostadsplanering. Hjälpmedelsinstitutet, 2009. 38 Glimskär, B, Hjalmarsson, J och Svensson, H. Projektredovisning Rollatortillgänglighet. Centrum för hälsa och byggande, KTH, 2012. Gustafsson, S. Health-promoting intervention for community-dwelling older adults - Focusing on the concept of frailty and intervention outcome. Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, 2012. Kommittédirektiv: EU-rättsliga förutsättningar för kommunal bostadspolitik, Regeringens direktiv 2013:68. Kommittédirektiv: Regional planering och bostadsförsörjning, Regeringens direktiv 2013:78. Kommittédirektiv: En förbättrad bostadssituation för äldre, Regeringens direktiv 2014:44. Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi. SABO, 2004. Kärnekull, Kerstin. Bygga för seniorer. Svensk Byggtjänst, 2011. Lindahl, Lisbeth och Armani, Rebecka. Att ta bort trösklarna till ett självständigt liv. Slutrapport om nyttan och värdet av bostadsanpassningar. Rapport 1:2006. Fou i Väst, 2006. Lindahl, Lisbeth, Martini, Maria och Malmqvist, Inga. Vem ska värna tillgängligheten? Hjälpmedelsinstitutet, 2010. Lo-Johansson, Ivar. Ålderdoms-Sverige. Carlssons, 1952. Müller, Lilian. Ett samhälle för alla. Svensk Byggtjänst, 2012. Nöjda hyresgäster bor kvar. Görbra för äldre, Göteborgs stad, 2012. Planering för bostäder för äldre i Luleå. Luleå kommun, 2010. Program för att förbättra äldres boende 2013-2017. Statsrådets principbeslut 18.4.2013, Miljöministeriet, Finland. Proposition: En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, Regeringens proposition 2012/13:178. Regeringsbeslut: Uppdrag till Boverket att göra en översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag mm, Regeringsbeslut S2009/1816. Regeringsbeslut: Uppdrag till Boverket att ta fram förslag som underlättar etablering på bostadsmarknaden, Regeringsbeslut S2013/5424. Räkna med kvarboende – en handledning. SABO, 2005. SABOS bopris 2011. Tema: Boende för äldre. SABO, 2012. 39 Seniorernas bostadsrapport. SPF, 2014. Syd bygger för framtidens äldre. Lunds Universitet, 2012. Så skapar vi bättre boende för äldre. Hjälpmedelsinstitutet, 2009. Thor, Sara. Hus söker hiss. Skill, 2011. Underlätta äldres boende i det befintliga fastighetsbeståndet. Pilotstudie i Familjebostäders Blackeberg. Familjebostäder, 2007. Upprusta miljonprogrammet för de äldre. En studie av tillgängligheten i Järva. Hjälpmedelsinstitutet, 2010. Uvhagen, H och Rydwik, E. Samband mellan serviceinsatser i ordinärt boende och bostadens fysiska tillgänglighet. FOU nu, 2011. Vem vill betala för tillgängligheten? Bofast, september 2012. Westlund, Peter. Salutogen design är framtidens äldreboende. Fortbildning i Stockholm AB, 2010. Westlund, Peter och Sjöberg, Arne. Antonovsky inte Maslow – för en salutogen omsorg och vård. Fortbildningsförlaget, 2005. Wikman, Leif. Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. En försöksverksamhet i Luleå. Hjälpmedelsinstitutet, 2013. Wikman, Leif. Genomförandeplan. Boende för äldre i Luleå. Hjälpmedelsinstitutet, 2012. Wikman, Leif. Genomförandeplan. Bostäder för äldre. Slutrapport. Luleå kommun, 2013. Återanvändning av hissar och större installationer finansierade med bostadsanpassningsbidrag. Boverket, 2009 Äldres boende - en fråga om livskvalitet. Hjälpmedelsinstitutet, 2009. Äldre – vård och omsorg den 1 oktober 2012 – Kommunala insatser enligt Socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsen, 2013. Öppna jämförelser – vård och omsorg om äldre 2012. Sveriges Kommuner och Landsting, 2013. Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. Rapport 2014:38, Boverket 2014. 40 Bilaga 1 Innehåll i inventeringen av tillgänglighet Vid inventeringen av tillgänglighet till flerbostadshus har följande parametrar beaktats. 1. Gångvägars framkomlighet a. vägbeläggning, nivåskillnader, bredd, belysning 2. Belysning a. entréer, gångvägar 3. Orienterbarhet a. skyltat till entréer 4. Tillgänglig utemiljö a. gångvägar, vilplatser 5. Entré a. nivåskillnad, ramp, ytterdörr 6. Trapphus a. lägenheter i entréplan, trappsteg till 1:a vån, ledstänger i trappa, rollatorparkering 7. Hiss a. nivåskillnad innan hissen, automatisk dörröppnare, hissdörren 8. Soprum a. avstånd, tillgänglighet med rollator/rullstol, soprumsdörr 9. Vilplatser a. Längs gångvägar b. Vid torg och centrum 10. Parkering a. Gatuparkering nära huset Vid inventeringen har även noterats hinder som enkelt kan åtgärdas. Fotodokumentation har skett av bra exempel och enkelt åtgärdade hinder. 41 Bilaga 2 Kriterier på tillgänglighet Tillgängligheten till flerfamiljsfastigheter har vid inventeringen klassats i tre nivåer efter tillgänglighetsgrad. Rollatortillgänglig lägenhet • • • • • • • • • Gångvägar ska vara lätt att ta sig fram på med rollator (ej tjockt lager grus) Nivåskillnader får vara högst 6 trappsteg förutsatt att ledstänger finns Belysning på gångvägar och vid entré God orienterbarhet med skyltar vid entré Entrédörren ska vara minst 90 cm bred Entrédörren ska vara lätt att öppna Om hiss ej finns ska det finnas plats att parkera rollator vid entrén Trappor får vara högst 6 trappsteg och försedda med ledstänger Soprum/-kärl ska finnas inom 50 m och vara tillgängliga för personer med rollator Rullstolstillgänglig lägenhet Förutom kraven för rollatortillgänglighet krävs att: • Gångvägar ska vara hårdbelagda och utan trappsteg • Gångvägar får ej ha trappsteg men mindre lutning och ska vara minst 1 m breda • Entrén får ha högst 25 mm nivåskillnad • Vi högre nivåskillnad vid entrén ska ramp finnas • Från entrén till lägenhetsdörren får det vara högst 25 mm nivåskillnad • Vid högre nivåskillnad skall det finnas hiss (eller ramp om det är små nivåskillnader) • Hissdörr ska vara lättöppnad/ha dörröppnare • Soprum/-kärl ska finnas inom 50 m och vara tillgängliga för personer i rullstol Ej tillgänglig lägenhet • Lägenheter där kraven för rollatortillgänglighet ej uppfylls är ej tillgängliga. 42 Bilaga 3 Karta över områdesindelningen Kommundelar 1 2 3 4 5 6 7 8 Järbo Ovansjö Storvik-Hammarby Södra Västra Årsunda Österfärnebo Östra 43 Karta över områdesindelning för centrala Sandviken Centrala Sandviken NYKO Område 116 Stadsparken 117 Nya Bruket 118 Centrum 119 Kyrkåsen Centrala Sandviken 118 116 117 44 119 Bilaga 4 Enkelt åtgärdade hinder Område Järbo Ovansjö Storvik-Hammarby Årsunda Österfärnebo Östra exkl Centrala S Södra Västra Centrala Sandviken varav Stadsparken Nya Bruket Centrum Kyrkåsen Sandviken Antal entréer 26 64 37 19 56 12 122 184 442 38 285 81 38 962 Antal lägenheter 30 88 68 28 73 19 122 255 816 90 298 323 105 1499 45 Entréer med minst 5 lägenheter 0 1 3 0 2 1 0 0 15 0 0 8 7 22 Entréer med 1 lägenhet 22 41 24 14 46 8 122 119 266 0 238 20 8 662 Bilaga 5 Bostäder anpassade för äldre och träffpunkter Boendeplatser i Sandvikens äldreomsorg år 2014 Enhet Kommundel Äldreboende Karl-Johangårdarna Södra Kremlan Södra 57 Kvarteret Lillvik Storvik 31 Ovansjögården Ovansjö 28 Rosengården Södra Solbacken Södra Solängsgården Österfärnebo 12 Tallen Västra 63 Vallgården Årsunda 8 Åsgården Järbo 21 Ängsbacken Östra 57 Sandviken totalt 277 Demensboende Korttidsboende Summa 25 23 48 24 81 13 3 47 7 1 36 25 25 31 1 32 7 19 63 5 1 14 10 1 32 17 1 75 139 56 472 -> 416<- Bostäder i anslutning till vård- och omsorgsboende Område Fastighetsägare Järbo Sandvikenhus AB Storvik-Hammarby Sandvikenhus AB Årsunda Sandvikenhus AB Österfärnebo Sandvikens kommun Västra Sandvikenhus AB Sandviken totalt Antal lgh 16 58 32 21 15 142 Seniorboende Område Södra Västra Centrala Sandviken totalt Antal lgh 32 48 116 196 Fastighetsägare Sandvikenhus AB Sandvikenhus AB Sandvikenhus AB Träffpunkter och dagverksamheter Åsgården/Duvan Järbo Tallen Västra Kvarteret Lillvik Storvik Dalbacken Centrala Bruket Centrala Vallgården Solängsgården Estersgården * Anna & Albertgården * Årsunda Österfärnebo Centrala Centrala * drivs av Göranssonska Stiftelserna 46 En rapport från Wikman-konsult AB Buskvägen 16 • 975 98 Luleå www.wikman-konsult.se för 47
© Copyright 2025