1. No category

1
PROVET I BIOLOGI
14.9.2015
STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
Högst 8 uppgifter får besvaras. Uppgifterna bedöms efter skalan 0–6 poäng, förutom
jokeruppgifterna som är mer krävande än de andra uppgifterna och som är markerade
med ett +. De bedöms efter skalan 0–9 poäng. I uppgifter med flera moment, till exempel
a-, b- och c-moment, kan maximiantalet poäng för enskilda undermoment meddelas för sig.
1. Cellen är organismernas grundenhet. Bilden föreställer en cell och dess strukturer.
Slätt endoplasmatiskt
Kornigt
Cellkärna och kromatin
nätverk
endoplasmatiskt
nätverk
Flagell
Lysosom
Centrioler
Ribosomer
Peroxisom
Golgi
apparaten
Filamentstrukturer
Cellmembran
i
cytoskelettet
Mitokondrie
Bearbetad bild
Bildenfrån:
modifierad från:
<http://mucholderthen.tumblr.com>.
Hämtad 20.10.2014.
http://mucholderthen.tumblr.com/post/47156923404/scientific-illustration-biology-textbook-pearson
a) På vilka grunder är cellen på bilden en djurcell och inte en växt- eller bakteriecell?
b) Kopiera nedanstående tabell på ditt svarspapper. Förklara kort vilken central betydelse
cellorganellerna som nämns i tabellen har för cellens funktion.
Cellorganell
cellkärna
ribosom
mitokondrie
centrioler
Golgiapparaten
lysosom
Betydelse för cellen
2. Vatten är en förutsättning för livet på jorden. Förklara vilka fysikalisk-kemiska egenskaper hos
vattnet som gör det viktigt för levande celler.
3. a) Hur bestäms könet hos människan och hos fåglar?
b) Vad innebär tvåkönighet (hermafroditism)? Ge exempel på tvåkönade djur.
c) Hur påverkar miljön könsbestämningen hos djur? Belys ditt svar med exempel.
2
4. Hos växter i nordliga områden har det under evolutionens gång utvecklats olika sätt att klara
vinterns köld fram till nästa reproduktionssäsong. Hur övervintrar växterna A–F nedan? Ge en
exempelart för varje punkt.
A B
C̶E
F
=
=
=
=
ris
lövträd
fleråriga örtartade växter
ettårig växt
Snögräns
A
B
C
D
E
F
Bild: Schröder, F.-G., 1998: Lehrbuch der Pflanzengeographie. Quelle & Meyer Verlag Wiesbaden, Wiesbaden.
5. Du är en av experterna i ett vetenskapsprogram i radion. Besvara tre av följande frågor som
ställts av lyssnarna:
a) Varför har inte alla människor samma hudfärg?
b) Vad beror vänsterhänthet på?
c) Varför måste en människa andas?
d) Varför bör en person som spelar i ett rockband använda hörselskydd?
e) Hur kommunicerar insekter sinsemellan?
f) Hur bildas fossil?
6. Vilka av siffrorna 1–12 och bokstäverna A–L bildar begreppspar? Välj endast en bokstav för
varje siffra. Beskriv med en mening den biologiska betydelsen av varje begreppspar.
1. skillnader beroende på miljöfaktorer mellan individer av samma art
2. inkompatibilitet mellan könsceller
3. genetisk variation inom populationer
4. ringmaskar
5. all materia och energi som sammanlagt bundits av ekosystemets producenter
6. steroid
7. den kortaste enheten i genetisk information
8. överkorsning
9. budbärar-RNA (mRNA)
10. ozon
11. pluripotenta stamceller
12. muskelkontraktion (muskelsammandragning)
A. isolationsmekanism
B. primärproduktion
C. östrogen
D. kodon
E. steglikt nervsystem (nervstege)
F. chiasma
G. stratosfär
H. alternativ splitsning
I. blastocyst
J. den syntetiska evolutionsteorin
K. myosin
L. fenotypisk plasticitet
7. Hur kan mutationer inverka på fenotypen och individens duglighet (fitness)?
3
8. När en människa vistas utomhus utsätts hon för solstrålning som består av flera våglängdsområden. Beskriv
a) den ultravioletta strålningens (3 p.)
b) den synliga ljusets (2 p.)
c) den infraröda strålningens (värmestrålningens) (1 p.)
fysiologiska betydelse för människan.
Bild: <http:/touristing.org>.
Hämtad 20.10.2014.
9. Bild 1a och 1b föreställer den slingrande nässelsnärjan (Cuscuta europaea), som är en bladlös
och klorofyllös växt och som upptar all näring som krävs för tillväxt, blomning och fröproduktion ur sin värdväxt (på bilden en nässla) med hjälp av sugrötterna på sin stam (bild 1b). Bild 2
föreställer en lav (gällav, Pseudevernia furfuracea) som växer på en grankvist.
Vilka typer av växelverkan mellan arter representeras av den på bilderna visade
a) nässelsnärjan (2 p.)
b) laven? (4 p.)
Beskriv huvuddragen hos växelverkan.
1b
1a
Nässelsnärja
Humalanvieras
Nässla
Nokkonen
2
Bilder: SEN
Genmodifierade varianter av de i akvarier allmänna zebrafiskarna har kommit ut på markna10.
den under handelsnamnet GloFish. GloFish-fiskarna har genmodifierats så att cellerna i deras
muskelvävnad producerar fluorescerande proteiner som ger fisken dess färg. Genen som orsakar färgen hos de gröna fiskarna härstammar från en viss medusaart och genen för den gula
färgen från en annan medusaart. Genen hos de röda fiskarna härstammar från en korallart.
Förklara med vilka gentekniska metoder GloFish-fiskarna kan ha producerats fram.
Vanliga zebrafiskar
GloFish-zebrafiskar
Bilder:
<http://fi.wikipedia.org>.
Hämtade 20.10.2014.
4
+11.
Prokaryota organismer förekommer överallt på jorden. Beskriv de prokaryota organismernas
inverkan på ekosystemens funktion samt deras betydelse för andra organismer och människan.
+12.
Blandavfall innehåller stora mängder material som kan återvinnas och därigenom kan naturresurser sparas. I diagram A visas beståndsdelarna (s.k. avfallsfraktioner) i det blandavfall som
insamlades från hushållen i Helsingforsregionen år 2012. Diagram B presenterar de korttidsmål som miljöministeriet har ställt upp för att öka återvinningen av avfall.
Diskutera utifrån bilderna A och B betydelsen av återvinningsbart hushållsavfall med tanke på
ekologisk hållbarhet och förklara hur avfallet i fråga kan återvinnas.
A)
A)
Blandavfallet
innehåller
mycket
återvinningsbart
material
Blandavfall
innehåller
mycket
återvinningsbart
material
Blandavfallets sammansättning i Helsingforsregionen år 2012
Det uppkommer sammanlagt 176 kg blandavfall per invånare per år:
Återvinningsbart
avfall
Återvinningsbart avfall
Bioavfall
Bioavfall
kilo/invånare/år
kilo/invånare/år
61
61
Plastavfall
Blastavfall
32
32
PappersPappers-och
ochkartongavfall
kartongavfall
26
26
Metallavfall
Metallavfall
55
Glasavfall
Glasavfall
44
Träavfall
Träavfall
33
El-El-och
ochelektronikskrot
elektronikskrot
11
Övrigt
Övrigtblandavfall
blandavfall
44
44
0
10 2020
3040 40 6050
6080 70
B)
Det är
ökaåtervinningen
återvinningen
Det
ärbråttom
brått attattöka
År 2016 bör hälften av avfallet återvinnas
Återvinning
Bränning
912 596
ton
Till soptippen
900 674
ton
2012
20 %
Mål50 % sättning
2016 30 %
924 825
ton
Tabellen/diagrammet
anpassat Sanomat
från: Helsingin
SanomatHelsingforsregionens
27.3.2014, Helsingforsregionens
miljötjänster
(HRM),
Bearbetad
figur från Helsingin
27.3.2014,
miljötjänster
(HRM),
Miljöministeriet
Miljöministeriet