Pelle Hörnmark: Tro och dop hör ihop – i den ordningen
Pingst.se ■ NYHETER ■ REPORTAGE ■ UNDERVISNING ■ RECENSIONER ■ KALENDER ■ FOLK NR 2 JUNI 2009 PETER ÖRN MEDVERKAR PÅ NYHEM SAMÄGD TEOLOGISK HÖGSKOLA FRÅGA FÖR PINGSTSTYRELSEN EXTRA TIDNING! PMU.NU Pelle Hörnmark: Tro och dop hör ihop – i den ordningen EGYPTISKA SUZY FÅR LÖNEN BETALD AV UNGA SVENSKAR MARINA NORBERG HAR ÖPPET HEM OCH ÖPPET HJÄRTA LEDARE Pingst.se MEDLEMSTIDNING FÖR PINGSTRÖRELSEN REDAKTION Ansv. utgivare Redaktör Layout Medarbetare Pelle Hörnmark Ulrika Ramstrand Pierre Eriksson Julia Axelsson Malin Aronsson Anna Gustafsson Ingrid Svanell Noomi Lind Oscar Mayori Kerstin Klason Peter Stolpestad Bengt Jägerskog Pelle Hörnmark Pavel Flato Per Åkerlund Annelie Lennartsson Omslagsfoto Bengt Jägerskog Redaktionsråd Larsolof Egbäck Carl-Olof Nilsson Maria Levander Anna Gustafsson Mikael Stjernberg Malin Aronsson Göran Åström KONTAKTA OSS Växel Redaktör E-post Fax Webbplats Postadress Besöksadress Tryckeri Produktion 08-619 25 50 08-619 25 39 redaktionen@ pingst.se 08-619 25 59 www.pingst.se Pingst.se 141 99 Stockholm Regulatorv 11 Huddinge Svenska Tryckcentralen, Vällingby Pingst – fria församlingar i samverkan ANNONSER Ansvarig säljare Telefon E-post Lotta Fahlén 08-619 24 78 lotta.fahlen@ dagen.se ADRESSÄNDRING Alla eventuella adressändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig hit: Christer Ericson 08-608 96 35 Telefax 08-619 25 59 E-post [email protected] Pingst.se ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen Pingst – fria församlingar i samverkan 2 Viktigt och oviktigt går kväll var det 20 grader. Det känns verkligen som om sommaren är på väg. För några veckor sedan möttes vi till rådslag för Pingst. Många kom och det var en bra stämning. Förutom det där med korven förstås. Ibland fattar jag beslut i små frågor, ibland i stora. Ibland blir det bra och ibland blir det dåligt. Jag fick som ny föreståndare förmånen att beställa maten till kvällens ”festkväll”. Korv tyckte jag. Helst Bullens. Reaktionerna har varit ganska blandade. Mest negativa om jag ska vara ärlig. Ett litet beslut, mindre klokt. I JAG TÄNKER PÅ NYHEM och Lapplandsveck- an och hur det skulle bli om vi beslutade att INTE sälja korv på våra sommarkonferenser? Ett ramaskri förmodligen. Med tanke på alla långa ringlande köer till korvkiosken efter mötena. Trots klimatpåverkan det innebär med produktion av Bullens. En del av utmaningen för oss i våra församlingar är förmågan att avgöra vad som är stora frågor, vad som är små frågor och i alla dessa vägval fatta kloka beslut. Ibland har de små frågorna i en församling en förmåga att växa och bli orimligt stora. Sångstilar, färg på bänkarna, färg på logotypen och pastorns klädsel kan det handla om. Utmaningen just nu är att sätta fokus på de stora frågorna. Och fatta kloka beslut. Församlingens uppgift i staden är en stor fråga. Människors möjlighet att få höra ett levande evangelium är en stor fråga. Församlingens juridiska organisationsform är en mindre fråga och så vidare. Jag tror att vi alla behöver göra nya prioriteringar om vi ska lyckas med uppdraget Gud har gett oss. Vi har naturligtvis fortsatt möjlighet att ägna oss åt jaget och vårt eget. Men jag tror det kommer att leda oss fel och vi tar oss inte ur den berömda ankdammen. De små frågorna i Pingst och våra församlingar är inte oviktiga, men låt dem inte växa och bli stora. ”Fånga de små rävarna innan de blir drakar.” (Amerikanskt ordspråk.) Jag hoppas att våra sommarkonferenser ska utmana oss i våra liv och att de ska hjälpa oss att prioritera det viktigaste. Och att de som förkunnar tar ordentligt med tid inför Guds ansikte och sedan har mod att predika det Gud lägger i deras hjärta. Även om det sticker ut och stör oss i vår idyll. I GÅR CITERADE MIN BROR Hasse Henry David Thoreau, en amerikansk filosof, som inspirerat människor med allehanda syften. Om vi lämnar alla dessa och tänker på Guds Ande som talar till oss så tror jag att ett av hans citat kan utmana oss: ”Om en man inte går i samma takt som alla andra, kanske det beror på att han hör en annan trumslagare. Låt honom vandra i takt med den musik han hör.” Nu behöver vi de predikanter och församlingar som vågar bryta med invanda mönster och finna nya vägar. Vi behöver goda exempel. Vi ses på Nyhemsveckan och Lapplandsveckan. I korvkön. PELLE HÖRNMARK Föreståndare i Pingst – fria församlingar i samverkan PINGST.SE NR 2 2009 INNEHÅLL 32 NÄTVERK FÖR MILJÖ OCH RÄTTVISA Miljö- och rättvisefrågor behöver lyftas inom Pingströrelsen. Det menar ungdomsledarna som startat nätverket Morip. Engagemanget för de här frågorna är livsviktigt för Pingsts överlevnad, menar de. 10 KONFERENS HÖR TILL SOMMAREN LP-konferensen i Viebäck är en självklar del av sommaren för Bill och Marianne Nyman. De gillar att höra ”frälsta rövare” prisa Gud. Läs om varför de och andra satsar på att besöka olika konferenser i sommar. 12 NYTT UPPLÄGG PÅ NYHEM I år ansvarar Pingst för hela utställningshallen och alla eftermiddagsseminarier under Nyhemskonferensen. Teman som tas upp är bland annat generationsskifte, socialt ansvar och familjefrågor. En av gästerna är Peter Örn. Beredd att betala priset V isst stönar jag, precis som de flesta, över mitt jobb ibland. Det är inte alltid inspirationen vill infinna sig, men vissa dagar slår det mig faktiskt med särskild kraft vilket fantastiskt jobb jag har. Tänk att få ägna arbetstid åt att träffa sköna människor, som på olika sätt är med och bidrar till att göra den här världen lite bättre! Och sen lägga ännu mer arbetstid på att skriva och berätta om dem för er. Nu hoppas jag exempelvis att du ska gilla artikeln om Marina Norberg i det här numret. Hon och hennes man Roger har öppnat sitt hem för omkring 200 barn sen i början av 80-talet. Och deras hem och hjärtan räcker ändå till för många fler. KÄNN PÅ DET! JAG INSER ATT det kan finnas en risk att känna sig liten och oduglig i jämförelse, men det är inte tanken och definitivt inte Marinas attityd. Och att ”bry sig om andra”, som hon beskriver det hon gör som, kan vi nog faktiskt klara av lite till mans. Och då är vi med och förkroppsligar evangeliet. Andra, som valt ett handfast sätt att engagera sig är ett gäng ungdomar från pingstförsamlingen i Kristinehamn, som efter en utbytesresa till Egypten bestämde sig för att ta ansvar för lönen till en av de egypPINGST.SE NR 2 2009 14 GRISAR GER VÄRDIGT LIV En gris kan bli vägen bort från fattigdom för hela familjer. Det visar ett jordbruksprojekt I Burundi, som Filadelfiaförsamlingen i Stockholm stöder. I sommar driver PMU Interlife en ”köp en griskampanj”. 16 STÄLLER UPP FÖR ANDRA Marinas Norbergs hjärta och hem räcker till för många. Exempelvis barn, som behöver en ny familj, fångar på Kumlaanstalten och deras anhöriga och ungdomar på stan. ”Det är naturligt för mig att ställa upp för andra”, säger hon. tiska ungdomarna som jobbar med tv-programmet Fruit Salad. Eller ungdomsledarna, som tycker att det är dags för svensk pingströrelse att på allvar ta tag i miljö- och rättvisefrågor och därför har bildat nätverket Morip. I BÖRJAN AV MAJ VAR det ju Rådslag för Pingst – fria församlingar i samverkan och då gav Pelle Hörnmark en analys av vad han ser i pingströrelsen i dag och vad han tror behövs inför framtiden. Bland annat talade han om hur självcentrering och bekvämlighet så lätt tar överhanden, men att det också finns de som vill något annat, som är beredda att betala priset. Jag tror faktiskt att några av de senare finns med i det här numret. ULRIKA RAMSTRAND Redaktör 3 SVERIGE Fokus på uppdraget Visioner och utmaningar på årets Rådslag Årets Rådslag i Uppsala hade ett tydligt fokus på det stora uppdraget - att vinna fler människor för Jesus. Både i Sverige och i världen. – Jag skulle vilja bli gammal och tänka tillbaka på 2010-talet som det bästa årtiondet, då många kom till tro, sa Pelle Hörrmark i sitt ”linjetal” på fredagskvällen. När Pelle Hörnmark i höstas valdes till föreståndare bad han om att få vänta med att presentera sina tankar inför framtiden till det ordinarie Rådslaget. Under sitt första halvår som föreståndare har han besökt ett 40-tal församlingar och träffat omkring 800 församlingsledare, lyssnat och dragit slutsatser. Bland annat att pingströrelsen både har mycket muskler och mycket värme, att den är lite yvig, att det finns en stor förväntan och många förändringar som pågår, men att det finns väldigt få ”nyfödda”. Ber för vänner Samtidigt visar NFU-undersökningar (Naturlig FörsamlingsUtveckling) att väldigt många pingstvänner ber och känner för nära, kära och vänners frälsning, men inte anser att kyrkan är en plats för de människorna. Undersökningen, som Pelle Hörnmark refererade till har 900 pingstvänner deltagit i. Han beskrev den verklighet de flesta församlingar lever med, att medlemsantalet i martrikeln inte överensstämmer med den gudstjänstfirande och aktiva församlingen. Han visade statistik på hur dopsiffrorna gått ner och hur antalet barn och ungdomar blivit allt färre. – Vi behöver vända blicken från oss själva till världen runt omkring, menade han. Frågor om medlemskap, pastorslicens 4 och musikstil kan vara viktiga, men har egentligen ingen betydelse. Vi måste vrida om fokus på allvar! Pelle Hörnmark pekade på betydelsen av målmedvetenhet och att det krävs för att vinna människor i dag. – Vad vill vi? Vilket pris vill vi betala. Inga andra än vi bestämmer vår framtid. Ska vi döpa 3 000 personer om fem år? Frågan är vad vi vill. Pelle Hörnmark menade att resurserna och förutsättningarna finns. Men om utvecklingen ska vändas krävs modiga ledare, fokus på uppdraget, att det mindre väsentliga skalas bort och att gudstjänsternas utformning och församlingens agenda får bestämmas av dem som vill ta med icke troende dit. Gemensam lunch Rådslaget inleddes i år först efter en gemensam lunch och eftermiddagen ägnades åt glimtar från de olika pingstverksamheterna, där aktuella frågor lyftes. Lars Anderås, verksamhetsansvarig för Pingst Internationellt, var först ut i talarstolen och använde sin tid till en brinnande appell för nya missionssatsningar, eftersom en tredjedel av jordens befolkning fortfarande inte hört evangeliet. Han hoppades att svensk pingstmission också i fortsättningen ska få ”spela en oproportionerligt stor roll i världen”, vilket forskaren David Bundy nyligen visat på i en doktorsavhandling. Carl-Olof Nilsson berättade om några nyheter, som är på gång på Pingstskolorna, bland annat en kurs i grävande journalistik och en distansutbildning i behandlingspedagogik. Daniel Grahn gav en rapport från Swedmedia och berättade UTMANADE. Pelle Hörnmark drog slutsatser och utmanade till koncentration på det viktigaste uppdraget – att vinna fler för Kristus. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND att samtal förs med flera tvkanaler om nya tv-samarbeten och att TV Inter arbetar med att samla allt som gjorts under åren till ett ställe, där församlingar och enskilda kan komma åt filmerna. Åsa Danielsson, LP-verksamhetens nya chef, fick också presentera sig och sina tankar omkring LP-verksamheten i framtiden. Hon lyfte bland annat det stora förtroende som LP-verksamheter åtnjuter. Under eftermiddagen presenterades också utredningen om en eventuellt samägd högskola mellan Pingst, EFK och Alliansmission, vilket också blev den enda fråga som väckte ombudens samtals- och diskussionslust (se artikel sid 7.) Församling för unga Pingst ung gav också glimtar från sitt årsmöte, som handlade om att göra församlingen tillgänglig för unga människor (se artikel sid 6.) Direktor Peo Larsson fick avsluta eftermiddagen med en ekonomisk rapport. (Se artikel sid 7.) Sammanlagt deltog 274 PINGST.SE NR 2 2009 att vinna fler ' FAKTA Nya pingststyrelsen Jörgen Gidlund Örnsköldsvik, ordförande Magnus Jonegård Hässleholm, vice ordförande Pelle Hörnmark Jönköping, föreståndare Dan Salomonsson Uppsala, nyvald Marianne Willén Alingsås, nyvald Camilla Liljeqvist Värnamo, nyvald Roger Svedberg Stockholm MAT. Matserveringen fungerade smidigt med stationer på olika ställen i Pingstkyrkan i Uppsala. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Karin Stenzelius Lund Sören Eskilsson Jönköping Robert Sallbring Malmö Urban Ringbäck Göteborg NYA. Representanter från församlingar som är nya i Pingst – fria församlingar i samverkan hälsades välkomna i gemenskapen med Pingsthistorieböcker. ombud i Rådslaget, som tillsammans representerade Riksföreningen och Trossamfundet, PMU, Ibra, ICBI, TV Inter club, LP-verksamheten och Pingstskolorna. Smidiga förhandlingar På lördagen var det dags för de formella förhandlingarna, vilka gick så smidigt att de hann slutföras före lunch, vilket innePINGST.SE NR 2 2009 bar att det därpå följande rådslaget för trossamfundet kunde inledas en och en halv timme tidigare än planerat. Under Rådslagshelgen välkomnades 17 nya församlingar in i Riksföreningen. Tre av dem är nybildade; församlingarna Gud är kärleken i Göteborg, Centro Cristiano Nueva Vida i Järfälla och Centro Internacional Evangelistico Misionero i FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Stockholm. Övriga är pingstförsamlingar, som redan tidigare funnits med i Pingströrelsens årsbok. Nästa års Rådslag kommer att hållas den 7–8 maj 2010. Var det kommer att hållas får pingststyrelsen avgöra. Inbjudningar finns både från pingstförsamlingen i Uppsala och i Norrköping. ULRIKA RAMSTRAND Leif Gustafsson Trollhättan Ordförande styrgrupp Nationell: Dan Salomonsson Ordförande Styrgrupp Internationell: Karin Stenzelius Ordförande Styrgrupp Utbildning: Ewert Friberg Ordförande Styrgrupp Diakoni: Bibbi Bramfalk 5 SVERIGE Storvinst för Dagengruppen Dagengruppen AB redovisar en vinst på 134 miljoner kronor för år 2008. Det goda resultatet har framför allt att göra med försäljningen av fastigheten Duvan i Linköping under förra året. Under förra året genomgick verksamheten inom Dagengruppen AB stora förändringar. I början av året slutfördes bildandet av det nya mediebolaget, Swedmedia AB, tillsammans med Vårt Land A/S i Norge, Evangeliska Frikyrkan, Svenska Alliansmissionen och Svenska Baptistsamfundet. Swedmedia äger i sin tur Tidnings AB Nya Dagen, Libris Media AB samt TV Inter AB. Förutom engagemanget i Swedmedia, där Dagengruppen äger 60,42 procent, handlade förra årets verksamhet framför allt om placeringsverksamhet inom den finansiella sektorn. Något som möjliggjordes genom försäljningen av Duvan. Avkastning till mission Styrelsen för Dagengruppen AB har i ägarsamtal föreslagit en policy om att framtida avkastningar, ska kunna gå till evangelisation och mission, i första hand sådant som initieras av styrelsen för Pingst – fria församlingar i samverkan. Förutsättningen för detta är att aktieboken är uppdaterad och just nu pågår arbete med detta. Dessutom pågår aktieöverföringen från pingstförsamlingar till Pingst – fria församlingar i samverkan i enlighet med det upprop som landets största pingstförsamlingar skickat ut. Årets bolagsstämma, som hölls i Uppsala den 9 maj, godkände inte styrelsens förslag på namnändring av bolaget till Pingst AB. Frågan skickades tillbaka till styrelsen. ULRIKA RAMSTRAND 6 Så blir församlingen tillgänglig för unga Hur ska församlingen göras tillgänglig för de unga? Det är den i särklass viktigaste frågan för pingströrelsen i dag. Det menar Pingst ung, som ägnade hela sitt årsmöte åt att på olika sätt fundera omkring detta. På Rådslaget gav Göran Åström, Mattias Celinder och Andreas Jansson en liten rapport om vad som kom fram under årsmötet. Under den samlingen listade de ett antal viktiga faktorer för att lyckas med detta. RELATIONER. Det är viktigt att investera i människor, att dela livet med varandra, att ge unga förebilder, erbjuda mötesplatser, öppenhet och vara utåtvänd. KOMMUNIKATION. Den bör ske så att unga kan ta till sig den på ett ickereligiöst språk och vara samtidsrelaterad. Sms och webb är bra hjälpmedel. ENGAGEMANG. Viktigt att skapa delaktighet, glöd och passion. Att ge ungdomar möjlighet att använda sina gåvor och utföra kärleksfulla handlingar. SOCIAL MILJÖ OCH KULTUR. Den bör vara tilltalande och inte präglas av ”vi och dom' FAKTA Ledarkonferens Den 16–18 oktober inbjuder Pingst ung i samarbete med pingstförsamlingen i Västerås till en ledarkonferens. Den här konferensen riktar in sig på alla ledare i en församling, alltså inte enbart barn- och ungdomsledare. Även den här konferensen kommer att handla om tillgänglighet. tänkande”. Kulturen och miljön ska vara välkomnande och vara sådan att det är okej att misslyckas. TRO. Undervisningen ska vara centrerad på Jesus, trovärdig och inbjuda till efterföljelse. LEDARSKAP. Viktigt att ge utrymme för unga, erbjuda mentorskap, ledarträning, delaktighet och inflytande. Kanske är den största utmaningen att det finns andliga förebilder. Enkelt språk Andra frågor som togs upp var att erbjuda verksamheter med innehåll, som ungdomar förstår, att språket är enkelt, musiken anpassad och att det finns ”hängplatser”. Byggnaden eller lokalen där man möts får också gärna vara en neutral plats. ULRIKA RAMSTRAND Vad tycker du att är det viktigaste för att göra en församling tillgänglig för unga? Josefin Hörnmark, Jönköping: – Det viktigaste är att möten och verksamhet är uppdaterade och utåtriktade. Johan Newman, Kristianstad: – Bygg inte en församling för ungdomar utan med ungdomar. Carolina Andrae, Alingsås: – Sök stadens bästa, alltså de behov som finns i min stad och min närmiljö. Nästa steg är att tänka ”Vad har jag i mitt hus?”. Hur kan min församling fylla de behoven? ENKÄT: EMELIE ERIKSSON PINGST.SE NR 2 2009 Bra resultat för 2008 Direktor Peo Larsson är nöjd med bokslutet för räkenskapsåret 2008 i Pingst – fria församlingar i samverkan. – Vi har lagt ett bra år bakom oss, säger han. Det känns underbart skönt. BLOMUTDELNING. Jan-Åke Alvarsson avtackades som rektor för PTS och Ulrik Josefsson välkomnades som ny rektor under årets Rådslag. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Samägd teologisk högskola fråga för pingststyrelsen En sammanhållen, samägd högskola med decentraliserad uppläggning genom regionala utbildningsplatser där kostnaderna delas lika mellan samfunden under uppbyggnadstiden. Det är förslaget från gruppen, som utrett en gemensam utbildning för pastorer och teologer i Pingströrelsen, Evangeliska frikyrkan och Svenska Alliansmissionen. Rådslaget i Uppsala beslutade att remittera frågan till Pingststyrelsen. Frågan väckte stort engagemang i Rådslaget och många talare ville yttra sig i frågan. Röster både för och emot samägande hördes, liksom röster för och emot att låta frågan gå vidare till Pingststyrelsen. Styrelsen utser ny grupp Till slut blev dock Rådslagets mening att i enlighet med Pelle Hörnmarks förslag flytta beredningen enbart från föreståndaPINGST.SE NR 2 2009 rens bord till Pingststyrelsen, som i sin tur får utse en ny grupp, med brett mandat, som bereder frågan internt inom pingststyrelsen. Ge besked i oktober Rådslaget tog efter en del diskussion också beslutet att ge denna grupp möjlighet att i oktober kunna ge EFK och Alliansmissionen besked om ifall Pingst väljer att inte gå vidare med frågan om samägande, utan att behöva kalla till extra Rådslag. Men om gruppen anser att Pingst ska gå vidare med frågan då kommer den att gå på remiss till församlingarna under våren 2010 och sedan kan beslut fattas vid Rådslaget nästa år. Två personer från varje samfund (Dan Salomonsson och Sam Wohlin från pingst) har ingått i gruppen, som inledde sitt arbete förra året. Ordförande för gruppen under större delen av utredningstiden har varit Sten-Gunnar Hedin. Claes Waern har varit sekreterare och var också den som föredrog utredningens arbete och förslag för Rådslaget. Utredningen överlämnades till de tre samfundsledarna i påskveckan, men blev inte offentlig förrän efter EFK:s och Alliansmissionens årskonferenser i slutet av maj. Salomonsson reserverar sig Gruppen har arbetat på initiativ av samfundsledarna i de tre samfunden och tittat på frågor omkring teologi/ideologi, juridisk form och de ekonomiska förutsättningarna. Utredningsgruppen anser att kostnaderna för utbildningen inledningsvis ska betalas lika av de tre samfunden, för att senare fördelas proportionerligt efter medlemsantal. Gruppens förslag om en samägd teologisk utbildning i framtiden har Dan Salomonsson reserverat sig emot. Han är positiv till samverkan, men inte till samägande. ULRIKA RAMSTRAND Verksamheten i Pingst – fria församlingar i samverkan redovisas i två delar. Den ena är den som kallas ändamålsbestämd och som handlar om den verksamhet som finansieras genom insamlingar och bidrag. Den andra, eller resten, kallas administration. Verksamheten i den administrativa delen gick förra året med 1,6 miljoner plus, medan den ändamålsbestämda delen vid årsskiftet redovisade 3,4 minus. – Detta innebär dock inte en egentlig förlust, förklarar Peo Larsson, utan bara om att det vid årsskiftet hade skickats ut mer pengar än som kommit in just då. Bröt negativ trend Han vill betona att den nedåtgående trenden för Ibras insamlingar bröts under 2008 och att Ibra under förra året samlade in 400 000 kronor mer än 2007. Arbetet med att avsluta gamla projekt inom PMU Interlife har också fortsatt under året som gått och gett gott resultat, konstaterar styrelsen i verksamhetsberättelsen. Nu återstår endast några få orapporterade projekt och förhoppningarna om att kunna avsluta dem under 2009 är stora. Goda förutsättningar Styrelsen för Pingst reserverade under 2006 och 2007 sammanlagt 13,5 miljoner för dessa riskprojekt, men hittills har inga pengar därifrån behövt användas, vilket gör att förutsättningarna för att göra ett gott resultat också 2009 är gynnsamma. ULRIKA RAMSTRAND 7 SVERIGE Elin Andersson. Sanny Mörk. FÅR STÖD. Suzy, längst till höger, på besök i Sverige, tillsammans med några av den grupp ungdomar som nu betalar hennes lön. FOTO: ANNELIE LENNARTSSON Sara Jacobsson. Svenska ungdomar samlar in pengar till egyptisk medie-tjej En grupp svenska och egyptiska ungdomar får besöka varandras världar. I Alexandria i Egypten får svenskarna se ett imponerande mediearbete, och vill vara med och stötta det. Det resulterar i att de betalar en av medietjejernas lön. Ett kreativt sätt att stötta mission. Från Kristinehamns Pingstförsamling fick tio ungdomar chansen att åka på en utbytesresa till Egypten. Där fick de se arbetet bakom tv-programmet Fruit salad, som tar upp olika ungdomsproblem. Programmet har den kristna tron som grund. Man vill främst komma ut till unga människor, och få kontakt med personer som får prata om sina problem. Förutom ett produktionsteam har man en grupp som tar hand om uppföljningen av programmet. Med de personerna kan tittarna chatta om vad som helst, dygnet runt. 8 – De hör av sig för att de vill prata eller vill ha råd om hur de ska ta sig ur en situation, säger Suzy, som är ledare för uppföljningsgruppen. De flesta chattar med dem på natten för att man inte vill att någon annan ska få veta. Och eftersom det är anonymt så är det många som berättar saker som de inte har sagt till någon annan. När de ungdomar från Kristinehamn som varit i Egypten och sett arbetet kom hem blev de tillfrågade av Ibra (som stöder arbetet ekonomiskt) att stötta arbetet genom att stå för Suzys lönekostnader. Nu samlar ungdomarna själva in pengar till henne. Hur kom ni på idén att samla in pengar till Suzy? Elin Andersson: Vi var med i ett utbytesprogram med Egypten. Då lärde vi känna Suzy lite och därför ville vi stötta henne. Sanny Mörk: Vi fick en förfrågan från Ibra om vi ville ge ett bidrag till Suzy då hennes ekonomiska finansiärer dragit ner på sina bidrag. Sara Jacobsson: När vi var nere i Egypten såg vi ju att pengar var ett stort problem och att de behövde alla pengar de kunde få. nere såg vi hur mycket de brann för det de gjorde. Varför vill ni stötta henne? Vad tycker du om det egyptiska teamets organisation? Elin: Jag tycker att det är en jättebra, spännande, betydelsefull och mycket viktig organisation. Sanny: Jag tycker den är klockren. De satsar på något som är relevant i det samhälle som de lever i och gör det så proffsigt som de bara kan. Sara: Jag tycker att det är en underbar organisation. Och att de lägger ner så mycket tid och kraft på det här, och man kan verkligen se att det lönar sig! Det är bra för att de når ut till alla människor. JULIA AXELSSON, Prao-elev på Ibra Elin: Vi lärde känna henne när vi var i Egypten och visste att de hade mycket behov av pengar, och att de hade ekonomiska problem. Det känns bra att göra något som har betydelse för många, och att just jag kan hjälpa till. Sanny: För att hon är en viktig del i den visionära delen av teamet som producerar Fruit saladprogrammen. Hon är en idéspruta och en person som uppmuntrar många. Hon är också en bra ledare med ett väldigt stort hjärta och någon som tar hand om alla hon möter. Sara: Vi stöttar projektet och Suzy för att vi tycker att det är ett bra projekt. När vi var där Hur går insamlingen till? Elin: Vi samlar in pengarna på de ungdomssamlingar vi har på fredagar i kyrkan. Man får själv välja vilken summa man vill ge. Fotnot: Utbytesprogrammet sponsrades av PMU Interlife. PINGST.SE NR 2 2009 Världspingstkonferens med inriktning på ledare Nu börjar det dra ihop sig. Nästa år i augusti är det dags för världspingstkonferens i Sverige. Den har fokus på ledarskap och ledarträning och hålls i Filadelfiakyrkan i Stockholm. – Det ska bli jätteroligt och vi ser med spänning fram mot detta, säger Pelle Hörnmark, föreståndare för Pingst - fria församlingar i samverkan, som är arrangör tillsammans med Filadelfiaförsamlingen. Temat för konferensen är Equip Yourself, det handlar alltså om att utrusta sig, för egen del, för andras skull och för församlingen. Ledarskapsspåret är tydligt, detta därför att man tror att det framför allt är ledare som åker på den här typen av konferens. Viktigt boka rum i tid Det speciella med den här konferensen för Sveriges del är att den också blir nästa års predikantvecka och det är förstås viktigt att predikanterna anmäler sig i tid. Och de som vill bo på hotell under konferensdagarna behöver också boka rum i god tid, eftersom det hålls en stor internationell kardiologkonferens i Stockholm i samma veva. Möten och seminarier Konferensen inleds på tisdagskvällen den 24 augusti och avslutas vid lunchtid fredagen den 27 augusti. På programmet står offentliga möten, seminarier och undervisningspass. Filadel- 70-årsjubileum i Kungsör ■ Pingstförsamlingen i Kungsör firade 70-årsjubileum den 25–26 april. Pingstförsamlingen i Kungsör ordnades av 35 personer den 12 februari 1939. Vid ingången av år 2009 hade församlingen 96 medlemmar, det största antalet någonsin. De 70 åren firades med ett samkväm där församlingen såg PINGST.SE NR 2 2009 Loggan för Världspingstkonferensen 2010 ser ut så här. fiaförsamlingen går sedan direkt in firandet av sitt 100-årsjubileum. Världspingstkonferensen fick den 29 maj en egen hemsida, www.pwc2010.se. Där kommer information om program och talare att finnas, liksom möjlighet att anmäla sig. – Bjud in era internationella kontakter, gärna ledare från Öst och från Afrika. Hjälp till att betala deras resa, så att den här konferensen inte bara blir för pingstledare med pengar, uppmanade Pelle Hörnmark, när han berättade om den kommande konferensen på årets Rådslag. – Vi hoppas på en jättefest, säger Pelle Hörnmark. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Pingst och Filadelfiakyrkan har anlitat företaget Reliable för hjälp med planering och allt det praktiska. tillbaka och gladdes tillsammans med tidigare föreståndare och vänner som flyttat från orten, samt med ett högtidsmöte som leddes av församlingens föreståndare Göran Fjällborg. Tre av församlingens tidigare föreståndare, Sigvard Thordin, Joel Hermansson och Sven Wahlfridsson talade utifrån Bibeln om framtiden. Församlingens sångare framförde ett potpurri med flera bekanta och uppskattade sånger från olika tider. HALLÅ DÄR ... … Lars Sjöholm, som lämnat Pensionsstiftelsens styrelse efter 33 år. Han har haft många centrala uppdrag i Pingströrelsen och också bland annat suttit i Dagengruppens och Samspars styrelser och varit ordförande för Hjälpkassan. Är det något särskilt du minns från de här åren? – Det allra starkaste minnen är den stund när vi i Pensionsstiftelsens styrelse, mot alla odds och rekommendationer, beslutade att ha ett solidariskt pensionskoncept, det vill säga att alla skulle få full pension oavsett hur lång eller kort tid de varit med. Det var ett heligt beslut om att vi skulle visa solidaritet. Hur gick det? – Vi har klarat av detta och förvaltningen har varit omsorgsfull och gått väldigt bra. Alla församlingar så gott som har ställt upp på att betala den extrapremie som krävdes för detta. Jag har fått många bevis på att det betytt mycket för många och då känner man glädje. Många som arbetat som pastorer och missionärer har inte tjänat så bra och det extra pensionstillägget betyder mycket. Det har varit en fantastiskt rolig resa att få vara med. Hur har du hunnit med så många centrala uppdrag? – Det har varit en prioriteringsfråga för mig. Jag drev i många år ett eget företag, men som 61-åring gick jag i förtida pension. Sen dess har jag lagt mycket tid på att arbeta i pingstför- Svensk blåsmusikfestival ■ Årets svenska blåsmusikfest- val hölls 28–31 maj i Jönköping. Hela stan fylldes med blåsmusik av olika konstellationer; brassband, storband och små blåsgrupper. Både svenska VETERAN. Lars Sjöholm har suttit i Pensionsstiftelsens styrelse sen den startade 1976. samlingen i Värnamo också. Jag var till exempel ordförande för bygget av kyrkan Arken. Pensionsstiftelsen fungerade ju som en slags samfundsexpedition innan riksföreningen fanns. Hur var det? – Jo, så var det. Ibland var det vi, ibland Filadelfia i Stockholm och ibland Vigselnämnden som fick posten adresserad till Pingst. Jag tycker det är bra att det ändrats och jag var med och jobbade aktivt för att vi skulle bilda en organisation. Hur har du orkat hålla på så länge? – Det är klart att man måste vara intresserad, men det har varit jätteroligt och värt allt. Jag tycker jag tjänat en rörelse som ger mycket tillbaka. Är det vemodigt att sluta? – Nej, även om jag inte fått cancer så hade jag ändå släppt nu. Jag har fyllt 70 år och bestämde mig för länge sen att då var det dags att sluta. ULRIKA RAMSTRAND och utländska orkestrar fanns på plats. Under söndagen hölls flera musikgudstjänster. I år medverkade Ola Salo och Samuel Ljungbladh tillsammans med flera andra sångare. Stora delar av festivalen ägde rum i Pingstkyrkan i Jönköping. 9 SVERIGE De lär sig bilda nya församlingar Varför åker du till Hampeveckan, Daniel Svensson? – Jag var där för första gången förra året och vill gärna åka tillbaka. Det var så`n härlig gemenskap där, trevliga personer, bra möten och roliga aktiviteter. Jag var med i Hampekören och det gillade jag. – Mitt på da`n kan man också spela fotboll eller beachvolley och det går att sola och bada om man vill det. – Jag tycker talarna var väldigt bra och talade om saker som berör. Mötena är viktiga, det är liksom själva Hampe. Morgonsamlingar, bibelstudium och seminarium är viktiga delar av Hampe, som är som ett stort läger. – Vi åkte en fem, sex personer från Uppsala tillsammans och vi lärde känna nya människor, bland annat från Södertälje. – Förra året sov jag i husvagn tillsammans med några kompisar och jag hoppas att vi kan få tag på en husvagn i år också. Det är det bästa alternativet för boende, tycker jag. – Maten är bra, men ibland får man bara kräm på lunchen. Men då finns det en kiosk där man kan köpa hamburgare och sån`t, så man blir riktigt mätt. – Jag brukar kolla in på www.hampeveckan.nu ibland. Där finns bilder från förra året och där anmäler man sig också. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Hampeveckan hålls mellan 29 juni och 5 juli på Björkenäsgården i Hampetorp. 10 Läraren Jonas Melin: Det har varit ett experimentår Under premiäråret i församlingsplantering på Mariannelunds folkhögskola har fyra elever deltagit i distansutbildningen på halvfart. – Det har varit lite av ett experimentår, säger Jonas Melin, ansvarig lärare för utbildningen, men skolans avsikt är att utbildningen ska fortsätta. Om det blir så hänger på om tillräckligt många söker till höstens nya kurs och avgörs under sommaren. – Församlingarna behöver uppmuntra medlemmar, som är intresserade av församlingsplantering att gå en sådan här kurs. Vi ser jättegärna elever med lite erfarenhet, gärna av pastorstjänst, säger Jonas Melin. Lydia och Nicklas Mörling är två av de fyra eleverna, Nicklas kommer närmast från en ungdomspastorstjänst i Botkyrka pingstförsamling. De är nöjda med sitt studieår, som de bedrivit vid sidan av sina arbeten. – Det har varit bra att få en bredare bild av och teoretisk Jonas Melin berättar att Mariannelund ser utbildningen som något av ett missionsprojekt. Nicklas och Lydia bekräftar hans passion för ämnet och rekommenderar gärna utbildningen till andra som vill ha en bredare teoretisk grund om församlingsplantering. Omkring 3 000 sidor text ingår i kursmaterialet. Gör mycket på egen hand LÄRARE. Jonas Melin skulle vilja att fler sökte kursen till hösten. input om församlingsplantering och att ta del av andras tankar och erfarenheter, säger de. Det ger självförtroende och backar upp våra egna tankar. Lydia och Nicklas står själva i ett förberedande arbete för en församlingsplantering på Södertörn i Stockholm. – Vi drömmer om att bygga en kyrka för vanliga människor, människor som inte går i någon kyrka nu eller inte känner sig hemma i en kyrka. Det handlar inte om ett annorlunda budskap, men ett annorlunda tänk i hur man bygger kyrka. Kursen är inte särskilt resurskrävande för Mariannelund, eftersom eleverna gör mycket på egen hand; praktik, fältstudier, rapporter och inläsning av böcker, konstaterar Jonas Melin. Tre träffar ligger inplanerat varje termin och sen håller man kontakt via internet också. – Det innebär att det faktiskt bara är ungefär 10 procent av min tjänst på skolan som går till den här utbildningen, berättar Jonas Melin. Han har själv varit med och startat en ny församling i området Råslätt i Jönköping och varit intresserad av församlingsplantering sedan 80-talet. ”Nu är det vår – Det är underbart att träffa gamla och nya vänner, uppleva Gud och höra gamla rövare prisa Gud. ÅKER I ÅR OCKSÅ. För Marianne och Bill Nyman är LPkonferensen på Viebäck en självklar del av sommaren. FOTO: PRIVAT Marianne Nyman och hennes man Bill vill inte missa LP-konferensen på Viebäck. Den är sedan 2003 en viktig och självklar del av deras sommar och semester. Hit åker de för att under nästan en hel vecka bo och äta tillsammans med en massa människor. Alla rummen på folkPINGST.SE NR 2 2009 Varför åker du till MBT, Emelie Litsgård? rymda, inspirerade och fyllda av visioner inför det kommande året. Och vara ganska trötta också, för visst är det intensivt att bo och äta tillsammans så många. Men det är det värt. Ingen sommar utan konferensen på Viebäck. ULRIKA RAMSTRAND – Det är årets största grej för mig att vara med där. Det är då jag laddar batterierna. Atmosfären på MBT är väldigt speciell. Det är lite svårt att sätta fingret på, men det blir som känslan i en familj, där man känner sig trygg. Emelie Litsgård ska i sommar för tolfte året i rad delta i Missionärsbarnsträffen, MBT, på Viebäcks folkhögskola. Trots att hon kom hem till Sverige från Mozambique redan när hon var sex år är det bland missionärsbarnen, som upplevt kulturkrockar och att leva i olika kulturer som hon känner sig riktigt hemma. – Det är på MBT man får vänner för livet och här har jag mina tajtaste vänner. Ju äldre man blir ju tajtare blir man. Numera brukar någonstans mellan 150 och 200 personer delta i MBT-träffarna. Deltagarna är från tio år och uppåt och därför är vissa delar av programmet anpassat för olika åldergrupper. På programmet står förstås mycket samtal omkring erfarenheter och så gudstjänster. Alla som kommer till MBT har inte ett uttalad egen kristen tro. – Men många ändrar bana där och gör egna andliga upplevelser där. Så var det för mig, säger Emelie. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: LP-konferenserna hålls den 23–28 juni på Viebäcks folkhögskola och den 11–15 augusti på Dalkarlså folkhögskola. Info: www.lp-verksamheten.se Fotnot: Missionärsbarnsträffen hålls på Viebäcks folkhögskola mellan 22 och 26 juli. MBT har en egen hemsida, www.mbt.se STUDENTER. Nicklas och Lydia Mörling är nöjda med sitt år på Mariannelunds församlingsplanteringsutbildning. Utbildningen ges på distans och på halvfart för att eleverna ska kunna arbeta vid sidan om studierna. Ungefär 25 procent av utbildningen består av teori, resten är praktik i församlingsmiljö. – Den som vill gå utbildningen behöver ha rekommendationer från sin församling och anses lämplig som församlingsplanterare. Församlingsplanteringsgruppen inom Pingst förordar modellen med en moderförsamling vid plantering av en ny församling. Men på utbildningen i Mariannelund är man inte fast- FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Arbetet går sakta – Men det finns positiva signaler, säger han, inte minst i de regioner där vi fått till regionala råd. Där händer det saker. Ibland är det dock kanske mer fråga om omplanteringar än nyplanteringar. – Församlingar som når nya människor är det som behövs i dag, säger Jonas Melin, därför fokuserar vi på missionsuppdraget. ULRIKA RAMSTRAND Han ingår i Församlingsplanteringsgruppen i Pingst och konstaterar som så många andra att det går lite sakta med nyplanteringar. Fotnot: Den 21– 22 augusti ordnar Pingst - fria församlingar i samverkan strategidagar för församlingsplanteringsintresserade. låsta till detta, utan exponerar flera olika modeller för församlingsplantering. – Vårt grundtänk är dock baserat i det vi kallar naturlig församlingsplantering, som handlar om ledarskap, relationer, att nå ut och längst ner struktur och verksamhet. Det är också i den ordningen de olika blocken ligger, säger Jonas Melin. tradition att åka till Viebäck” högskolan Viebäck är alltid fullbelagda och en del deltagare kommer och bor i husvagn. De flesta deltagarna är omvända missbrukare. Tar med nya När Marianne och Bill första gången var med på konferensen kom de från Stenbackahemmet, där de fick behandling för sitt missbruk, blev frälsta, förlovade sig, döptes och gifte sig. Numera bor de i Djurås i Dalarna, där de hyr vaktmästarPINGST.SE NR 2 2009 bostaden i Filadelfia och på olika sätt hjälper till i verksamheten. – Nu är det vår tradition att åka till Viebäck och vi tar med oss såna som är nya på vägen dit. LP-konferensen på Viebäck är fylld av morgonbön, bibelstudier och kvällsmöten då mötesladan brukar vara fylld av omkring 600 besökare. – Och varje år får vi vara med på dop och bröllop där också, säger Marianne. Efter konferensdagarna brukar hon och Bill känna sig upp- 11 SVERIGE Varför åker du till Nyhemsveckan, Åsa Ytterström? – Jag har varit där varje år i mitt 32-åriga liv. Jag har faktiskt aldrig tänkt att det är något jag skulle skippa att göra. Jag har varit där som barn, lekt och gått på barnmöten, varit tonåring och campat med mina kompisar och gått på tonårsmötena. – Nu är jag småbarnsmamma och tillbaks på barnmötena igen. Vår äldsta dotter Linn, som är fem år, började redan i våras att längta till Nyhemsveckan. – När man som jag och min familj kommer från en ganska liten församling är det fantastiskt att få komma och vara med i ett större sammanhang, där man samlas omkring en gemensam tro. Gudsmöten, nya lovsånger och förbönsmöjligheter är sådant man bär med sig. – Jag tycker också det är så roligt att träffa vänner och bekanta och vi säger ofta till varandra när vi har kontakt under året att ”vi ses på Nyhem”. Mina syskon och deras familjer kommer också till Nyhem, så det blir lite släktträff också. – Mina föräldrar har i alla år haft en husvagn på området, där man kunnat dra sig undan en stund för att vila. Nu bor jag och min familj i Habo, så vi åker oftast emellan, men jag och mina syskon fortsätter traditionen med att ha en husvagn att pausa i. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Nyhemsveckan inleds med en ungdomshelg den 12–14 juni och pågår fram till midsommarsöndagen. Info: www.nyhemsveckan.se 12 PREMIÄR. I år är det första gången som Nyhemsveckans stora samlingar inte hålls i en tältsalong, utan i den nybyggda kombinerade konferens- och idrottshallen, som rymmer 3 400 personer. Pingst tar greppet över Nyhemsveckan Under årets Nyhemsvecka har Pingst – fria församlingar i samverkan ansvar både för eftermiddagarnas seminarier måndag till torsdag och för hela utställningen i Stråkenhallen. – Vi vill lyfta fram aktuella grejer och sånt som händer i Pingst, säger föreståndare Pelle Hörnmark. Det känns jätteroligt, spännande och intressant. len. Nya Musiks butik disponerar dock sin del av hallen precis som tidigare år. Måndagens tema är ledarskap och då kommer bland annat generationsväxlingen i Pingst att behandlas. Tisdagen ägnas åt socialt arbete och då kommer det bland annat att handla om invandrararbete och Singoallaprojektet som är fokuserat på ensamstående mammor. Seminarierna och utställningarna under Nyhemsveckan har fått huvudtemat ”Evangeliet möter verkligheten – vi hjälper församlingar och individer att lyckas”. Varje dag har ett huvudtema, som präglar det stora seminariet i den stora nybyggda möteshallen, och som sedan på olika sätt följs upp i utställningshallen, bland annat genom miniseminarier och olika multimediainslag. Utställningshallen är i år helt vikt för det centrala arbetet i Pingst och bara utställare därifrån finns med i Stråkenhal- Familjen i centrum Under onsdagen står familjen i centrum och då uppmärksammas till exempel nya familjeordningar, plastföräldrar, fosterfamiljer och barnlöshet. Torsdagen ägnas åt mission och missionsutmaningar. I år är det ju också första gången som Nyhemsveckans stora samlingar inte hålls i en tältsalong, utan i den nybyggda kombinerade konferens- och idrottshallen, som rymmer 3 400 personer. Det övergripande temat för årets Nyhemsvecka är Ny moti- vation. Några av årets medverkande är Niklas Piensoho, Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, Pelle Hörnmark, föreståndare för Pingst, Charlotte Scanlon Gambill, Abundant Life Church i Bradford, Sara Lindholm, United Öresundskyrkan i Malmö, Egil Svardahl, tv-pastor i Norge, Hans Weichbrodt, präst i Svenska kyrkan och i Oas-rörelsen, James T. Meeks, Salem Baptist Church i Chicago, Carl-Gustaf Severin, missionär, Sten-Gunnar Hedin, tidigare föreståndare för Pingst, Thorsten Åman, pastor i Svenska Missionskyrkan och Håkan Fermegård, Bifrostkyrkan i Mölndal. Körer på besök Nyhemsveckan får också besök av Salem Gospel Choir från Salem Baptist Church i Chicago. Dessutom kommer Tropinkakören, som består av ett 15-tal barn mellan 8 och 14 år, att medverka. Kören kommer från Nordsossetien i norra Kuakasien. ULRIKA RAMSTRAND PINGST.SE NR 2 2009 Peter Örn till Nyhem Han har varit VD för Sveriges Radio och generalsekreterare för svenska Röda Korset, men numera lägger Peter Örn det mesta av sin tid på att göra andra till bättre chefer och ledare. I juni kommer han till Nyhemsveckan för att medverka i Pingsts seminarium om ledarskap. Att Peter Örn har en gedigen erfarenhet av ledarskap är det väl ingen som tvivlar på. Inför sitt besök på Nyhemsveckan är han dock noga med att poängtera att han inte är någon expert på just Pingströrelsen. Däremot har han under sin karriär haft mycket att göra med olika ideella organisationer. Förra året ledde Peter Örn en dialog mellan regeringen och den ideella sektorn som syftade till att skapa ett bättre samarbete kring sociala frågor. Mött pastorer Och visst har Peter Örn även hunnit möta en hel del pastorer. Personer som enligt hans uppfattning har präglats av ett andligt ledarskap och ett brinnande engagemang för att omsätta evangeliet i mötet med människor. Men han har också mött kyrkliga ledare som brustit när det gäller just ledarskapsfrågorna. – Jag har mött och hört om exempel på uselt chefskap där man försummar den närmaste personalen så att de till slut blir utbrända. Man måste kunna förena evangelium med praktiskt chefskap, säger Peter Örn. Han menar att problemet med det starka engagemanget som leder till utbrändhet finns inom många ideella organisationer TRÄNAR LEDARE. Peter Örn kommer till Nyhem för att medverka i seminariet om ledarskap. ”Jag har mött och hört om exempel på uselt chefskap där man försummar den närmaste personalen så att de till slut blir utbrända. Man måste kunna förena evangelium med praktiskt chefskap”, säger han. FOTO: PAVEL FLATO och att han sett samma sak hända inom till exempel Röda Korset. Det bästa sättet att undvika dessa fällor är enligt Peter Örn att utveckla chefskapet. – Organisationen måste inse att det inte är slöseri att lägga ordentliga pengar på att utbilda sina ledare. Sedan måste ledaren själv ta sig tid. Det handlar alltså inte bara om att gå dyra kurser. Enligt Peter Örn behöver varje ledare ägna sig åt personlig reflektion och man måste också våga bjuda in sina medarbetare för att diskutera sitt chefskap. Församlingarna behövs Peter Örn tror att ett gott ledarskap skapar en inre tillit och stärker övertygelsen hos människorna i organisationen. Församlingarna är enligt honom organisationer som behövs: – Jag tror att de har en viktig roll därför att de erbjuder män- niskor möjligheter till fördjupning. Det är något som folk längtar efter i en tid som ofta är ytlig och när allting riskerar att bli underhållning. Respekt för Peter Halldorf Själv är inte Peter Örn aktivt kyrklig av sig. Han känner stor respekt för Peter Halldorfs verk och gärning och besökte nyligen kommuniteten i Bjärka Säby som ett led i sin egen andliga resa. – Det var en stark upplevelse därför att gudstjänsten var så autentisk, säger han. Under seminariet om ledarskap på Nyhemsveckan medverkar också bland andra Tommy Lilja, som just släppt boken Personligt ledarskap, lektor och forskare Anders Parment som specialstuderat beteendet hos 80-talister och Josefine Arenius, ansvarig för ledarskapsutveckling inom Swedmedia. MALIN ARONSSON Årets Lapplandsvecka har Framtidshopp som tema ”Vi vill med sund undervisning utmana till tanke och handling, för att kunna vara en positiv kraft i dess oroliga tider”, står det på hemsidan inför årets vecka, där det också konstateras att de största olycksprofeterna inte längre kommer från kyrkorna. PINGST.SE NR 2 2009 Årets Lapplandsvecka kommer att ta upp frågor om ifall det finns goda nyheter för vår tid, hur församlingen och den enskilde ska förhålla sig till allt som sker och om vi har ett särskilt ansvar att påverka och sprida hopp. Handlar det kristna budskapet om ett framtida hopp om mer än Jesu tillkommelse, en ny himmel och en ny jord? Bland de medverkande i årets Lapplandsvecka är Urban och Carina Ringbäck, Mikael Hallenius, Anethe Carlson, Pelle Hörnmark, Nils Ulander, Mikael Tellbe, Mattias och Linnea Sennehed och Bengt Johansson. Varför åker du till Lapplandsveckan, Sara Eriksson? – Jag tar semester varje år för att fara till Lapplandsveckan. Det är jätteviktigt för mig. Jag är pastorsdotter från Norrland, som är uppvuxen med att vara på Lappis varje år. Dit kom vi från de olika ställen vi bodde på och där fick man massa vänner. – Nu har jag bott i Norrtälje sen 1992, men åker dit varje år. Nu tar jag med mina egna barn dit. Jag har fått ut så mycket av att vara med på Lapplandsveckorna och vill ge det vidare till mina barn. – På Lappis träffar jag mina gamla vänner, den är ett sätt att hålla kontakten med dem. Där finns även mina föräldrar och syskon så det blir också en familjeträff. – Bibelstudierna är jätteviktiga för mig. Jag har med mig en ny anteckningsbok och försöker vara med på alla. Det spelar inte så stor roll vem som håller dem, de är alltid bra. Jag kan slappna av där och jag vet att mina barn är trygga på området. Det finns bra barn- och tonårsaktiviteter. – Jag tycker om att hålla mig på området och att vara med hela veckan och att samlingarna hålls i ett tält. De ljusa nätterna är också en viktig del av Lapplandsveckan för mig. – Numera är det inte så farligt med myggen. Jag tyckte de var fler förr i tiden. Det kanske beror på att det röjts ganska mycket på området. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Lapplandsveckan pågår mellan 26 juni och 5 juli. Info: www.lapplandsveckan.se 13 VÄRLDEN PMU Interlife gör tre akuta insatser i Sydasien ”Grisarna ger Krig och naturkatastrofer har slagit hårt mot tre av Sydasiens länder. PMU Interlife finns på plats tillsammans med lokala partners i Sri Lanka, Pakistan och i Bangladesh. Jordbruksprojekt i Burundi gör stor skillnad i vardagen SRI LANKA Kriget har drabbat civilbefolkningen hårt – framför allt barnen. Familjer som lämnat allt bakom sig i flykten behöver omvärldens stöd. Genom PMU:s partner på plats får 15 000 familjer vård, kläder, skor och leksaker. PAKISTAN Kriget mellan talibaner och regeringsarmén har drivit hundratusentals människor på flykt. Genom den lokala partnern hjälper PMU nu 1 000 familjer med mat, hygienartiklar och leksaker. BANGLADESH Akut humanitär insats efter cyklonen Aila som drabbade södra Bangladesh måndagen den 25 maj. I ett första skede sker distribution av mat och vatten till 1 100 familjer. Bok sätter fokus på Kongo Filadelfiaförsamlingen i Stockholm stödjer ett jordbruksprojekt i Burundi där fattiga familjer får grisar. Grisen skapar förutsättningar för dem att ta sig ur sin fattigdom och djuret blir deras största ekonomiska tillgång. Oscar Mayori arbetar med projektet och berättar här om några av familjerna som fått sina liv förändrade. Daniel Bavakure är en kille i 15årsåldern. Han bor tillsammans med sin bror i ett vanligt hus med sin ensamstående mamma i södra Burundi, i Nyanza-LacMusatwe. Han gick i fjärde klass när en dag 2008 plötsligt förändrade hans liv. Han råkade ut för en olyckshändelse när grannens hus brann ner. Han blev räddad, men skadorna var så omfattande att han blev handikappad för resten av sitt liv. Efter olyckan fick han ingen hjälp, ingen sjukvård. Han kan inte gå, här sitter han inne i huset och tittar på mig. Som många andra barn i Burundi får han se sina vänner gå till skolan på morgonen medan han själv måste stanna hemma. ■ Libris nyutkomna bok ”De Driver jordbruksprojekt glömda kvinnornas röst”, skriven av Birger Thureson, berättar om arbetet med sexuellt utnyttjade kvinnor vid Panzi-sjukhuset i DR Kongo. Detta är ett arbete som stöds av PMU Interlife med finansiering av Sida och Echo. Förutom att boken säljs via Libris förlag så har den distribuerats till samtliga pingstförsamlingar i landet samt till en rad journalister och politiker. Syftet med boken är att sätta fokus på den svåra humanitära situationen för Kongos kvinnor. PMU Interlifes samarbetspartner CEPBU driver ett jordbruksprojekt i samarbete med Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Nyligen fick Daniels mamma en gris och sex små kultingar från detta projekt. Daniels mamma fick också utbildning i grisuppfödning och kontinuerlig rådgivning av personalen i jordbruksprojekt. När jag frågar Daniel om grisens betydelse svarar han med ett leende: – Nu har mamma en inkomstkälla, jag hoppas få möjlighet att få sjukvård och blir frisk igen och sedan fortsätta studera. 14 När jag försöker att övertyga honom om att studera igen och inte vänta tills han blir frisk säger han: – Vilken lärare som bryr sig om en handikappad pojke? Daniel är inte ensam om att befinna sig i en sådan här situation. Jag träffar fler barn i Nyanzalac som hoppas på framtid trots olika svårigheter de möter. När föräldrarna dör tvingas det äldsta barnet växa upp över en natt, ta över ansvaret och tvingas sluta skolan. Förändrade livet Ntungwanayo Pauline är en kvinna i 40-årsåldern som bor i södra Burundi i Nyanza-lac i Muyange. Den gris som hon fick genom ett postalfabetiseringsprojekt förändrade livet positivt för familjen. Hennes söner kunde börja gå i skolan tack vare projektet. Ett av barnen har slutat lärarutbildning på universitet, han vill med sin lön hjälpa sin mamma att ta hand om grisuppfödningen igen och hjälpa syskon som fortfarande går i skolan. Ntungwanayo Pauline berättar med ett leende hur en gris förändrade deras liv från väldig fattigdom till ett vanligt liv. Hon kunde bygga ett hus, köpa mat, kläder, mediciner och hjälpa sina barn att utbilda sig. Hon tackar CEPBU och Sverige som hjälpte henne. Jag frågade henne vad det innebär att få grisarna. Hon svarade: – De ger hopp om en bättre framtid för de familjer som mottar dem, de ger oss ett värdigt liv. OSCAR MAYORI SER FRAMÅT. I Nyanza-lac finns många barn, som hoppas på en bättre framtid. FOTO: OSCAR MAYORI PINGST.SE NR 2 2009 oss ett värdigt liv” FÖRÄNDRAR LIV. De som får grisar får också rådgivning om grisuppfödning. FOTO: OSCAR MAYORI BÄTTRE LIV. För Ntungwanayo Pauline ger grisarna hopp om en FOTO: OSCAR MAYORI bättre framtid och ett värdigt liv. ' FAKTA Köp en gris i sommar Under sommaren går PMU Interlife ut med ett erbjudande till de som gått och funderat på att skaffa ett husdjur. På organisationens webbplats och på flera av sommarens konferenser säljs grisar. Men den som handlar får förstås ingen egen gris med sig hem. I stället får en fattig familj i Burundi grisen som köps. Grisen skapar förutsättningar för familjerna att själva ta sig ur sin egen fattigdom och PINGST.SE NR 2 2009 djuret blir deras största ekonomiska tillgång. Genom avel får de sedan kultingar som antingen säljs eller används för egen matförsörjning. För mer information se www.pmu.nu. 15 REPORTAGE Öppet hem och öppen famn Ett öppet hem och ett stort hjärta för människor. Både stora och små. Det utmärker Marina Norberg från Kumla. Barn som behöver ett nytt hem på kort eller lång sikt, invandrarkillar på ungdomsgården, fångar på Kumlaanstalten och deras anhöriga, frigivna fångar som behöver en övervakare, en ensam mamma med behov av någon att prata med. Marinas engagemang räcker till för dem alla. 16 Hon står på perrongen och väntar på mig när jag kliver av tåget i Kumla. Marina Norberg är van vid att möta okända på sin hemstads järnvägsstation och har övat upp känslan för att pricka in rätt person. I dag är det jag som kommer med kamera och dator i dragväska och hon tvekar inte en sekund på att det är mig hon väntat på. Annars är det oftast anhöriga till interner på Kumlaanstalten hon brukar möta och ta hand om. Marina är ansvarig för Centrumgården, som är en lägenhet i Kumla där fångars anhöriga kan få bo när de hälsar på sina släktingar på det stora fängelset. Marina är mer eller mindre uppvuxen på fängelset, förklarar hon för mig, när vi kör en liten rundtur i Kumla, som förutom anstalten också är känt för Sibyllakorv och skotillverkning. Pappan var fängelsepastor Marinas pappa fungerade i många år som fängelsepastor på anstalten och hela hans familj blev inblandad. Till att börja med fick fångarnas anhöriga sova över hemma hos familjen, sen användes en närliggande villa och numera alltså en lägenhet inne i stan. Centrumgården är ett samarbete mellan kommunen, det allmännyttiga bostadsbolaget, kriminalvården och Kumlas kristna råd, där Marinas hemförsamling Pingstkyrkan är en del. Vi hinner bara fram till Marinas bil som står på gatan utanför Pingstkyrkan, som ligger mitt emot stationen, när hon pekar ut ett hus bredvid kyrkan, som församlingen hyr. – Där brukar jag vara på lördagskvällarna på församlingens ungdomsgård. Just nu håller jag i en samtalsgrupp för killar där. Stort hjärta för många Jag har åkt till Kumla för att höra om Marinas engagemang som fosterförälder, men förstår snabbt att här har jag träffat en människa med ett stort hjärta för många, många människor, både stora och små. Att bry sig om andra människor är fullständigt självklart för Marina. När hon träffade Roger hittade hon en man med samma inställning. – Vi bestämde oss för att vi skulle ha ett öppet hem, säger hon helt utan åthävor. Och så har det blivit. Engagemanget i ungdomsgården, i Centrumgården, i fängelsebesöksgruppen, som kontaktperson och som övervakare berättar hon om lite i förbifarten så där medan vi tar en liten sväng i hennes hemstad. Jag kollar in torget, parken med den konstgjorda sjön och utomhusbassängerna, och den stora kyrkan, vars kyrkogård bilvägen skär rakt igenom när vi far hem till familjen Norbergs hus i Kumlas äldsta stadsdel, Kumlaby. Huset de bor i är dock betydligt yngre, från tidigt 80-tal, och inte så stort som man skulle kunna föreställa sig ett hus, där omkring 200 fosterbarn passerat. De allra flest jourplacerade. – Vi började som jourfosterföräldrar i samma veva som vi flyttade in i huset 1982, konstaterar Marina. PINGST.SE NR 2 2009 det här jobbet. Det är fritt och bundet på en och samma gång och har gett mig möjligheten att vara hemma med mina egna barn också. Men varför engagera sig på det här sättet? – Jag tänker på orden som Jesus sa: ”Låt barnen komma till mig.” I dag är det så många barn som inte får vara barn, de får ibland vara föräldrar åt sina föräldrar och då tänker jag att om jag kan vara som en fågelmamma som kan ruva och värma dem ett tag, så kan jag göra en insats. Kan du tycka om alla barn som kommer till dig? undrar jag. – Det finns alltid något som är bra och gott i varje människa och fokuserar man på det så brukar det andra rätta till sig. Jag fick tidigt lära mig att hålla isär det någon gör och det som är människan. Jobbiga upplevelser VÄLKOMNANDE. Hemma hos Marina och Roger Norberg har 200 fosterbarn passerat. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Då var familjens första biologiska barn litet. Ett antal år senare bodde fem, sex tonåringar på de 120 kvadratmeterna på samma gång. Nu är både två biologiska och två långtidsplacerade fosterbarnen vuxna och utflugna och för tillfället består den fasta familjen av Marina, Roger och en 14-årig dotter. Ett barn i taget Familjen Norberg har kontrakt med grannkommunen Örebro som jourfosterfamilj och numera handlar det om att ha ett jourfosterbarn i taget. När jag kommer på besök har PINGST.SE NR 2 2009 Marina fått oväntat ledigt. Inget barn är placerat i familjen just nu, men när som helst kan telefonen ringa och allt ifrån ett litet nyfött spädbarn till en strulig tonåring vara en del av familjen inom någon timme. Det är Marina som har anställningen i kommunen. Roger säljer försäkringar under kontorstid, men är förstås en viktig del och en förutsättning för att hela kan fungera. – Vi har varit helt överens om detta och jag tycker inte att vi och vår relation fått stå tillbaka. Vi kompletterar varandra och har varit gifta i 30 år nu. – Jag är så tacksam för förmånen att få ha Många barn har varit med om mycket jobbigt och det är inte underligt om det sätter avtryck i hur man uppträder, menar hon. – Jag hörde någon som sa att det finns en tjuv i varje människa, men jag brukar vända på det och säga att det finns en människa i varje tjuv. Marina ger ett väldigt handfast intryck. Hon bjussar på sig själv och verkar vara sig själv rätt upp och ner. – Jag tycker tydlighet och rakhet är jätteviktigt, säger hon. Och humor. Jag undrar om hon aldrig varit rädd. En tonårskille med problem kan ju vara stark. Men hon säger att nej, hittills har hon aldrig varit rädd och har vågat ta de fajter som behövts. Och det har inte varit så många. – En gång fick jag sätta mig på en kille som var stökig för att han var full, säger hon. Egentligen är jag nog mer rädd för att ställa mig och tala inför folk än för att ta hand om en strulig tonåring. I familjen gäller en viktig grundregel. Alla ska vara på sina rum klockan 22. – Det ger möjlighet till lugn och ro för alla, men det är inget krav att man måste sova för den sakens skull. Man ringer heller inte hem till familjen Norberg efter 21 på kvällarna. – Och efter klockan 22 svarar jag bara i telefon om det handlar om död och jour, säger hon drastiskt. 17 REPORTAGE Marina säger att hon rekommenderar andra att ställa upp som fosterföräldrar. – Det ger jättemycket tillbaka, säger hon. En del tänker kanske att man inte klarar det, men jag tycker man kommer rätt långt med sunt förnuft och tid och ork för ett extra barn. Men jag skulle kanske inte rekommendera någon att börja ett sån`t här engagemang med att ta hand om struliga tonåringar, utan med lite mindre barn. Och om man inte är beredd på att bli fosterfamilj direkt kan man ju börja med att bli kontaktfamilj. Jag frågar Marina vad församlingen betyder för henne i det hon gör. Hon tänker lite och säger: – Jag har ju en trygghet där, men vet inte om den har någon betydelse för jourhemsjobbet jag gör egentligen, men i mina andra engagemang är den jätteviktig, det finns till exempel förebedjare för ungdomsgårdsarbetet. Tron är det som bär Hennes tro är det som bär henne och den är jätteviktig för henne. – Ja, man kan ju alltid prata med Gud om det som händer, säger hon. Så mycket mer ordar hon inte om det. Hon har aldrig upplevt att de sociala myndigheterna haft några synpunkter på att familjen Norberg är kristen. – Nej, absolut inte, säger hon. Vi har alltid varit noga med att bara ta med våra fosterbarn till kyrkan om de själva vill. Vi pratar lite om att det pågår en statlig utredning om barn som varit fosterhemsplacerade och att media ofta fokuserar på hur hemskt fosterbarnen haft det. Marina ' FAKTA FOTO: ULRIKA RAMSTRAND hoppas framför allt att ämnet ska belysas ur barnens perspektiv. Ofta väger föräldrarätten över barnrätten, menar hon. Vad gör du med din tid när du själv får bestämma? undrar jag. – Sover, säger hon och skrattar lite. En Sagt om Marina Conny Söder, pastor i Pingstkyrkan i Kumla ”Hon har fått engagemanget med generna, det är alldels naturligt för henne. Alla som behöver extra hjälp känner hon för. Hon betyder jättemycket för fängelsebesöksgruppen och i engagemanget för anhöriga. Hon är på fritidsgården och så gott som varje lördag och killarna där ser henne som sin mamma. De kan vara bökiga på sta`n, 18 GILLAR ATT LÄSA. När Marina har en ledig kväll läser hon gärna en bok. Och sover. men i hennes sällskap är de som lamm. Det verkar inte finnas några begränsningar i hur mycket hon är beredd att göra och vi undrar hur hon orkar med allt. Hon har en fantastisk man som är ett stort stöd och delar uppgiften med henne. Hon är en mycket bra representant för församlingen även om hon inte så ofta har möjlighet att delta i det vanliga gudstjänstlivet. Vi är väldigt tacksamma för henne och det hon står för.” ledig kväll lägger vi oss gärna tidigt och läser. Jag löser också gärna korsord och kollar på film. – Vi har en husvagn en bit härifrån dit vi gärna åker. Vi far ut på sjön med båten och fiskar och på vintern åker vi skidor. – Och så gillar vi att resa. På somrarna brukar vi ta husvagnen till Löttorp, men i år far vi till Cypern. Tiden har sprungit iväg. Mitt tåg ska gå och Marina ska på informationsmöte om droger i kommunen. Vi skiljs åt vid stationen och när jag står på perrongen och väntar ser jag hur Marina går till bilen och innan hon hinner öppna dörren dyker tre gängliga killar upp. En sätter sig på bagageluckan och så snackar de en stund med Marina innan hon får tre bamsekramar och de släntrar vidare. Den bilden bär jag med mig från Kumla. ULRIKA RAMSTRAND PINGST.SE NR 2 2009 Skriftserien nypublicerar Sahlbergs pingstforskning Pingströrelsens medlemmar behöver bli bättre på sin historia, och återuppliva pingstbudskapet. Det menar Carl-Erik Sahlberg som fått stipendium för sin forskning om rörelsen. Nu nypubliceras hans undersökningar i den nya skriftserien om pingstforskning. Carl-Erik Sahlberg, domkyrkokomminister i S:ta Clara kyrka, Stockholm, och teologie doktor och docent i kyrkohistoria, fick 5 000 kronor från Insamlingsstiftelsen för pingstforskning förra året. Vad väckte ditt intresse för pingströrelsen och tidningen Dagen? – Om jag inte hade blivit präst så hade jag nog blivit journalist. Som ung jobbade jag bland annat på Öresundsposten. Jag gillar dagstidningspulsen. Det föll sig därför naturligt att skriva min avhandling om en kristen dagstidning. – Jag har ingen frikyrkobakgrund men prenumererade på Dagen som jag tyckte var fräsch och spännande. Med sin väckelsekristna inriktning sa den ja till mitt inre. PRISTAGARE. Carl-Erik Sahlberg fick stipendiet i samband med den senaste predikantveckan. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Hur känns det att ha fått stipendiet? – Jag känner mig glad över att vara uppskattad som forskare. I och med att jag skrivit om Dagen har jag fått läsa in mig på pingströrelsen och utan att själv tänka på det var jag den förste i modern tid som skrev ett vetenskapligt verk om rörelsen. Det känns roligt att få så mycket uppskattning för det jag skrivit från pingströrelsen själv. Är kunskapen för dålig hos pingstmedlemmarna om den egna rörelsen? – Ja, jag upplever detta som en stor brist idag. Medlemmarna känner dåligt till sina egna rötter och de frågor pionjärerna stred för. – Många har läst P O Enqvists bok Lewis resa, men kunskapen behöver kompletteras med annan litteratur. Hur ser du på pingströrelsens framtid i Sverige? – Pingströrelsen måste bevara och återuppliva pingsten. Man får inte tappa bort den helige Ande och andens dop. I dag upplever jag det som om många av medlemmarna nästan skäms över detta budskap. Det ska de inte göra, utan istället gå vidare i Andens kraft! Vad har du använt stipendiepengarna till? – De har gått till den barnverksamhet vi har i Tanzania. Totalt har vi tagit hand om 250 föräldralösa barn på sex olika platser i landet. NOOMI LIND Fotnot: I skriftserien publiceras Carl-Erik Sahlbergs doktorsavhandling Pingströrelsen och tidningen Dagen, 1907–1963, samt undersökningen Pingströrelsen, kyrkorna och samhället, 1964–1974. De publiceras även i pdf-format på www.pingst.se. TV-gudstjänster från Västerås Under våren har Sveriges Television sänt fyra tvgudstjänster som spelats in i Pingstkyrkan i Västerås. KÄND FRÅN TV. Sammanlagt sände Sveriges television fyra tvFOTO: PER ÅKERLUND gudstjänster från Pingstkyrkan i Västerås. PINGST.SE NR 2 2009 Den 20 mars spelades de fyra predikningarna in, liksom fyra olika vittnesbörd och böner. Predikningarna hölls av församlingens föreståndare Daniel Alm, ungdomspastor Jacob Frankner och barn- och familjepastor Tommy Log. På lördagen den 21 mars spe- lades solo- och duettsånger in, liksom barnkörens sång och även en dans till en av lovsångerna. Söndagen den 22 mars filmades så hela församlingen i en sånggudstjänst. Väldigt många kom med för att delta och sjunga med i sångerna med liv och lust. Materialet redigerades sedan till fyra 43 minuter långa gudstjänster, som sändes fyra söndagar i rad med början den 26 april. 19 SVERIGE KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet Framtidshopp! Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination Bortom det man kallar tid och rum, Detta mål ger mig mod, ger mig kraft, ger mig inspiration Till att möta åren som jag nu har framför mig enna sång av Ingemar Johansson har präglat mitt liv. Genom tonårslivet, i tider av uppbrott, i mörka passager och i dagar av totalt lyckorus. För mig andas texten framtidstro och hopp. En aning om att framtiden har börjat och att den ännu återstår! 131 996 ungdomar i Sverige är födda 1990, flertalet av dem har tagit studenten i vår. Framför dem finns oskrivna, spännande dagar. För några är detta förknippat med osäkerhet och oro. Funderingarna om arbete, plats på högskolan, lågkonjunktur och klimathot påverkar. Önskar att hoppet kommer dem till mötes, som en gåva. I samma tid lever Elly, men är född i en helt annan tid. Mötte henne i trapphuset. På sin rullator hade hon en bal med toalettpapper. Elly är ensamboende och 92 år och att köpa 48 rullar vittnar om framtidshopp. Dessutom har hon fått ett färdtjänstintyg för de närmaste tio åren. Men när hon skulle till Jesus manifestationen tog hon pendeltåget, eftersom det stannar så nära Filadelfiakyrkan. D DET BEHÖVS IBLAND MOD ATT våga tro på framtiden! Vi behöver hjälpa varandra att förhålla oss till det som vi kallar framtiden, att inte bli för fokuserade på den så vi inte lever nu. Hoppet kan väckas i oss, vi kan i livet upptäcka orsak till hopp och det är något helt annat än att själv försöka skapa hopp. För 90 år sedan hade man mod att starta konferensen som blev Lapplandsveckan, i år är temat Framtidshopp. Med framtiden i ryggen är temat på ett av seminarierna. Nyhemskonferensen tar också upp framtidsfrågorna; generationsskiftet i ledarskapet, familjen i framtiden och framtidsutmaningen att det finns två miljarder människor som ännu inte känner Jesus. Livsmålet, detta osynliga land, som fortfarande bara är en aning i hjärtat kan ge kraft, mod och inspiration att våga fortsätta framåt. När hoppet känns hopplöst, får vi göra som Bibeln beskriver att Abraham gjorde; ”Där allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet och trodde!” INGRID SVANELL Verksamhetsansvarig Pingst nationellt 20 TALARE. Bernice Martin höll årets Lucy Farrow-föreläsning i Uppsala. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Pingstkvinnor och estetik Professor Bernice Martin från Londons universitet höll årets Lucy Farrow-föreläsning på temat ”Pingstkvinnor och estetik”. Hon talade bland annat om den estetik, som inte bara handlar om hur man bygger och inreder kyrkor, utan om hur man upplever Gud, vilken självkänsla det ger och upplevelsen av att vara värdefull för Gud och andra människor. Föreläsningen hölls på Uppsala universitet och arrangerades av Institutet för Pentekostala Studier och Teologiska Institutionen vid Uppsala universitet. Pingströrelsens moder Det var fjärde gången som en så kallad Lucy Farrow-föreläsning hölls. Lucy Farrow brukar ibland kallas för pingströrelsens moder. Hon var en före detta slav, som kom att ha stor betydelse för pingströrelsens utbrott i Los Angeles för drygt 100 år sedan. Bernice Martin, som själv till- hör anglikanska kyrkan, konstaterade att pingströrelsen kan vara svår att beskriva, att den innehåller en rad paradoxer och en unik kombination av ”svart och vit andlighet”. Fler kvinnor än män Många fler kvinnor än män är pingstvänner och professor Martin menade att möjligen är det så att kvinnor är mer öppna för andliga erfarenheter, kanske för att de många gånger har närmare till sina känslor. Hennes forskning har visat att kvinnor ofta är de som profeterar och ber för sjuka eller ägnar sig åt kraftfull förbön. Inte minst för sina män. – Även om villkoren för män och kvinnor kan vara väldigt olika så innebär den andliga erfarenheten en likhet inför Gud. Omvändelsen ger kvinnorna ett bättre liv, till både kropp och själ. Professor Bernice Martin arbetar just nu med en bok om hur pingstupplevelsen påverkar människors liv i Latinamerika. ULRIKA RAMSTRAND PINGST.SE NR 2 2009 HALLÅ DÄR ... … Stig Holmgren, som blivit invald i styrelsen för Föreningen Svensk Blåsmusik som repre sentant för Pingströrelsens BrassBand (PBB). Vad innebär uppdraget? – Föreningen Svensk Blåsmusik är en sammanslutning av fem organisationer; Frälsningsarmén, Missionskyrkan, Pingströrelsen genom PBB (Pingströrelsens Brassband), Riksförbundet Unga Musiker samt Sveriges Orkesterförbund. Föreningens uppdrag hittills har varit att anordna Blåsmusikfestivalen i Jönköping och att slå ett slag för blåsmusiken. Från och med i år kommer dessutom en speciell ”framtidsgrupp” att bildas för att titta på vad vi kan göra för framtiden. Vad är det för speciellt med den här musiken? – Det speciella är väl att det just är blåsmusik med allt vad BLÅSARE. Stig Holmgren värnar om brassmusiken. det innebär. Här förekommer klassiskt, swinglåtar, koraler, lovsånger, originalkompositioner etcetera. Det har funnits och finns fantastiskt duktiga orkestrar i internationell jämförelse och en tradition som är värd att bevara. Hur står det till med brassmusiken i Pingst? – I dag finns 25 orkestrar registrerade i PBB, men det finns några till som kämpar på. Det är ju inte så många jämfört med 50- och 60-talet, då vi hade runt 150 orkestrar. Dock görs allt för att inspirera varandra. – Återväxten kunde dock vara bättre. På 70- och 80-talet hade många församlingar musikskolor. Detta gjorde att vi hade en musikalisk bredd som tyvärr har tunnats ut. Det behövs också duktiga och entusiastiska ledare. – Varje år hålls en brasskonferens inom Pingst där en orkester bjuder in till musikfest. Då ges tillfälle att spela tillsammans under någon professionell pedagog/dirigent. I år står PingstBrass i Värnamo för värdskapet 2–4 oktober. Finns det en framtid för den här musiken, tror du? – Absolut, även om man rent allmänt vad gäller ”akus- tiska” instrument ser färre elever på dessa. De kräver mycket mer arbete än de elektroniska och då tar det också längre tid innan man ser resultat. Inom Frälsningsarmén och Missionskyrkan upplever man samma situation och här finns det trevare till samarbete. – Jag tror att församlingarna inte har förstått den möjlighet som finns att använda sig av en orkester i verksamheten på det sätt man gjorde förr. En ypperlig tillgång i lovsången till exempel. Vad spelar du själv? – Jag spelar kornett i City Brass Stockholm. I maj spelade vi exempelvis på Jesusmanifestationen och i juli skall vi tillsammans med PingstBrass i Värnamo medverka i den stora sång- och musikfestivalen i Tallin i Estland. ULRIKA RAMSTRAND LÅNGSIKTIG TRYGGHET BÖRJAR MED GODA RÅD P E R SON LI G R Å DG I V N I N G : ROGER SVEDBERG Tel 08-545 280 80 [email protected] JONAS SVEDBERG Tel 08-545 280 81 [email protected] Sveavägen 13, 17 tr PINGST.SE NR 2 2009 Box 3077 103 61 Stockholm 21 UNDERVISNING Tro, dop och medlemskap Pelle Hörnmark skriver: För mig hör tro och dop ihop. I den ordningen. Just för vi är skapade med en fri vilja att fatta våra egna beslut. N är vi läser om den första kristna församlingen i Apostlagärningarna konstaterar vi att praxisen är entydig. När man omvände sig och tog emot Jesus som sin frälsare så lät man döpa sig. I Apostlagärningarna 2:37–38, 41 står det: ”Orden träffade dem i hjärtat, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: Bröder, vad skall vi göra? Petrus svarade: ’Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att ni får förlåtelse för era synder. Då får ni den heliga anden som gåva.’ De som tog till sig hans ord lät döpa sig, och den dagen ökade de troendes antal med inemot tre tusen”. Detsamma ser vi när Filippos kommer till Samarien i Apostlagärningarna 8:12: ”Men när de hade börjat tro på Filippos och hans budskap om Guds rike och Jesu Kristi namn lät de döpa sig, både män och kvinnor.” Mönstret upprepar sig med den etiopiske hovmannen i Apg 8:36–38, i Kornelius hus i Apg 10:47 och för fångvaktaren i Filippi, Apg 16:33. ÄVEN NÄR VI LÄSER Paulus undervisning ser vi hur tro och dop hör ihop, och i den ordningen. Vi blir som troende döpta in i ett nytt liv, Rom 6:3–4 ”Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död? Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet.” Paulus skriver till Galaterna i kapitel 3:26–27: ”Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus”. Överallt där jag läser om dopet i Nya testementet så förutsätter det tro och omvändelse. Det handlar alltså inte enbart om att vi har vårt ursprung som baptister och vill vårda den traditionen. Det handlar framför allt om att undervisa och praktisera ett dop som 22 ger den välsignelse och innebörd som Bibeln menar. Jag lyssnade nyss på en afrikansk man med lång erfarenhet av mission och evangelisation. Han sa: – Försök inte övertala någon att döpas, men den dag de bekänner Jesus som Herre, döp dem så snabbt ni kan. EN ANNAN ASPEKT ÄR DEN om vår fria vilja. Vi fattar själva våra beslut och Johannesevangeliet 1:12–13 stryker under detta. Det är ingen annans beslut som gör mig till Guds barn: ”Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn, som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.” För mig är det min fria vilja som gör mig lik Gud. Högheten i människans själ och ande finns i detta faktum att vi inte endast drivs av instinkter och inlärda beteenden. Oavsett hur livet far fram med oss kan vi fatta våra egna beslut. Höger eller vänster. Stanna kvar eller överge. Följa eller stanna. Gott eller ont. Rätt eller fel. Därför satte Gud ett träd med valmöjligheter i skapelsens gryning. Därför tvingar inte Gud någon till gemenskap. Människan skulle få välja. Ett val byggt på kärlek och fri vilja. Vackert så man blir varm i hjärtat. DÄRFÖR ÄR DEN FRIA VILJAN värd att påpekas, försvaras och äras. Jag syndar i egen kraft, jag tar också emot frälsningen i egen kraft. Därför är det viktigt att dopet är Pelle Hörnmark är föreståndare för Pingst – fria församlingar i samverkan. ett eget val. För mig hör tro och dop ihop. I den ordningen. Just för vi är skapade med en fri vilja att fatta våra egna beslut. En annan källa, inte jämförbar med Bibeln, Didache, De tolv apostlarnas lära, skrivet första århundradet till den unga församlingen, ger bland annat instruktioner om dopet ”baptisma” . Riktlinjerna förutsätter att de som döps är vuxna, så de kan fasta: ”Beträffande dopet, döp på detta sätt: ... döp i Faderns och Sonens och den Heliga andens namn i rinnande vatten… Men om du inte har något rinnande vatten, döp då i annat vatten, och om du inte kan döpa i kallt vatten, gör det i varmt… Och om du inte har någotdera, häll då vatten på huvudet tre gånger, i Faderns och Sonens och den Heliga andens namn. Och före dopet må den som döper och den som skall bli döpt fasta, liksom alla andra som kan. Och du skall uppmana den som skall döpas att fasta en eller två dagar dessförinnan.” VAD ÄR FÖRSAMLINGEN? Församlingen är de troendes gemenskap: ”Alla de många som hade kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen betraktade något av det han ägde som sitt; de hade allt gemensamt”, Apg 4:32. I Apostlagärningarna 6 talas det om ”lärjungarna”. De som var med i församlingen höll också samman: ”Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna”, Apg 2:42. Det är här spänningen och problematiken uppstår med vårt nuvarande ”församlingsbe- För mig blir det inkonsekvent att ha dopet som medlemsgrund och acceptera ett dop, som jag i min övertygelse anser ofullständigt, där det egna beslutet och lydnadshandlingen uteblir. ’’ PINGST.SE NR 2 2009 OM DOPET. ”Jag funderar på om dopet verkligen behöver vara det som konstituerar församlingsgemenskapen”, skriver Pelle Hörnmark. FOTO: BENGT JÄGERSKOG Här döps Linn Degeryd av pastor Patric Forsling. grepp” och vår föreningsform där människor blir medlemmar. I alla pingstförsamlingar finns det idag ett medlemsregister med människor som har rätt att utnyttja sin demokratiska rätt att rösta och påverka. Följande två problem har vi då att hantera: 1. Ett stort antal som är med i medlemsmatrikeln är inte aktivt med i församlingen. 2. Många som inte är med i medlemsmatrikeln är aktivt med i församlingen, i gudstjänstlivet, i nattvarden, i bönerna och offrandet. Personligen tror jag att vi behövde hitta ett ”bättre” sätt att hantera medlemsfrågorna i våra församlingar, eftersom de inte i någon högre grad representerar verkligheten. Gud har naturligtvis bara en församling på jorden. Vilka som är med i den vet ingen utom Gud. Det vi gör i våra lokala sammanhang är att försöka finna praktiska vägar att hantera de troendes gemenskap. Det betyder inte att vi kommer att lyckas till 100 procent Kan man då acceptera spädbarnets dop för församlingsmedlemskap? För mig blir det inkonsekvent att ha dopet som medlemsgrund och acceptera ett dop, som jag i min övertygelse anser ofullständigt, där det PINGST.SE NR 2 2009 egna beslutet och lydnadshandlingen uteblir. Gör Gud något ändå i dopet för spädbarn? Jag är övertygad om att Gud alltid gör något när vi i uppriktighet söker honom. Jag tror dock inte att dopet är frälsande. Min övertygelse är att det är tron och dopet som är frälsande. Jag funderar däremot om dopet verkligen behöver vara det som konstituerar församlingsgemenskapen. Jag tror kanske att det finns ett annat sätt att se på församlingsgemenskapen som mer bygger människans egen prövning mot den inriktning, teologi och värderingar som församlingen har. Där tror jag att troendedopet kan bli den fulla välsignelsen och del av frälsningen som Gud har tänkt. Risken kommer att minska att det enbart blir ett medlemsdop till pingstförsamlingen. Jag tycker om beskrivningarna av församlingen i Apostlagärningarna 9:2. Saul är på väg till Damaskus för att se ”om han fann några som hörde till Vägen”. Bilden av Det teologiska nätverket inom Pingst ffs ansvarar för undervisningsmaterialet i Pingst.nu. Synpunkter och frågor: Skriv till Pingst.nu, 141 99 Stockholm eller mejla till [email protected]. Vägen talar om en vandring och en resa mot ett gemensamt mål. BÅDE PAULUS, 1 KOR 3, och Petrus, 1 Pet 2, kallar de troende och församlingen för ett ”andligt husbygge”. Paulus undervisar om att man kan bygga på olika sätt. En dag ska allt prövas. Jag tror att vi behöver bygga våra lokala församlingar på den övertygelse vi har. Betyder det att vi har rätt i alla stycken? Nej, naturligtvis inte, men varje enskild människa som väljer att vara med i våra församlingar ska ha rätten att veta vilket bygge det är vi bygger. Det betyder inte att man behöver vara ”färdig” för att vara med i församlingen. Paulus brev handlar till stor del om vägledning, goda råd och tillrättavisning för de troende. Jag uppmuntrar oss alla att fundera över vilket bygge det är vi vill bygga. Jag uppmuntrar också alla ledare att vara tydliga och berätta för alla vart församlingen är på väg och hur församlingen byggs. Det betyder förmodligen att församlingen inte passar alla. Därför ska vi glädjas över mångfalden av kyrkor och kristna församlingar i vårt land. Tillsammans befolkar vi Guds församling på jorden genom våra olika bidrag. PELLE HÖRNMARK 23 DEBATT Framgångsfaktorer i församlingsbygge ilka är de viktigaste faktorerna för att bygga en församling för dagens unga människor, faktorer som är så viktiga att du inte kan bortse från dem! Därför behöver vi ta reda på vad som är avgörande för att bygga en församling där barn och ungdomar vill vara. En plats dit man gärna tar sina kompisar. Vi behöver en församling som är tillgänglig för att Jesus skall bli tillgänglig. Vi menar att det V handlar om sex olika områden; relationer, kommunikation, engagemang, socialmiljö & kultur, tro och ledarskap. Hur vi förhåller oss till dessa skapar antingen en plats som barn och ungdomar väljer, eller väljer bort! PÅ RÅDSLAGET för Pingst den 9 maj ställde vi följande fråga till ombuden. Sjuttiotre av ombuden fick svara på frågan "Hur gör vi Jesus tillgänglig för unga?" SVARSALTERNATIVEN VAR: 1. Genom separat verksamhet för unga inom befintliga församlingar 2. Genom en församling för alla åldrar med uttryck anpassade för unga 3. Genom speciella församlingar för unga Två tredjedelar ansåg att vi bäst når unga genom alternativ Bra om generation Y Rädda för ”världen” ycket bra artikel om generation Y i Pingst.se nummer 1/09. Ett kvitto på att man inte är helt ensam om sin uppfattning. Spalten med gamla och nya attityder stämmer klockrent! Dock är jag allvarligt oroad över framtiden i min församling, då tidigare generationer (x) styr och inte förstår sig på Y. Om trenden fortsätter flyttar ”församlingen” någon annanstans... ut i samhället? THOMAS ag upplever att många i kyrkorna är rädda för ”världen” och människorna utanför. De lever så skyddat och bra och de vill inte att det ska förändras. Men vi som kristna måste ut utanför kyrkväggarna och delta i verkligheten med våra liv och visa Guds kärlek till människorna för att kunna få med fler på vägen. M J två. En fjärdedel föredrar alternativ ett. Endast någon enstaka procent tycker att vi bör skapa speciella ungdomsförsamlingar. Denna fråga berör hela församlingen. Därför inbjuder vi tillsammans med Pingstkyrkan i Västerås hela församlingens ledarskap till en ledarkonferens den 16–18 oktober i Västerås. GÖRAN ÅSTRÖM verksamhetsansvarig Pingst ung Om vi vill ha väckelse måste den börja med oss själva. Det är dags att kavla upp ärmarna och börja jobba. Vill vi ha väckelse eller är vi för bekväma? Det kan ju innebära att trasiga människor, på både in- och utsidan börjar gå till vår kyrka. Hur tas de emot av oss? HELEN Fortsätt debattera på www.pingst.se Mejla till [email protected] eller skriv till ”Debatt”, Pingst.se, 141 99 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att inte publicera, samt att redigera och korta i icke beställt material. g in n iv g d rå n fo le te s n a m m a ls T il Pingst familjesatsning Tillsammans erbjuder dig gratis telefonrådgivning med leg. psykolog Alf B Svensson Alf är en uppskattad psykolog med lång erfarenhet av att ge stöd till föräldrar och par med relationsproblem i familjen. Exempel på vanliga frågor som Alf brukar svara på: Maila: [email protected] för att boka en telefontid. Vanlig samtalstaxa, ingen extra kostnad. Du kan vara anonym. Alf B Svensson har tystnadsplikt. * Min man och jag bara grälar. Hur hanterar man konflikter? * Kärleken har slocknat. Hur väcker man den till liv? * Hur ger jag mina barn ett bättre självförtroende? * Hjälp! Vi klarar inte av att sätta gränser. * Hur ska jag göra när mitt barn inte vill gå till kyrkan? www.tillsammans.pingst.se 24 PINGST.SE NR 2 2009 Respektera barndop och predika troendedop O m Gud verkar i dopet (sakrament) så bör vi kunna respektera den som tror på sitt barndop och kunna välkomna henne/honom som medlem. Däremot bör vi bara praktisera och undervisa troendedopet. Det är munnens bekännelse som gör att vi alla kan ”leva i” dopet. Jag delar synpunkten att det i praktiken inte blir så stort problem eftersom vi lever i en sekulär miljö där dopet ”alltid” blir aktuellt när någon omvänder sig till Jesus. Den gudstjänstfirande för- Duell om Guds existens ■ I slutet av april fick Pingstkyrkan i Trollhättan besök av humanisternas ordförande Christer Sturmark och pastor Runar Eldebo, missionspastor samlingen (bönegruppsgemenskap) borde vara det som utgör församlingens gemenskap. Frågan blir då hur vi hanterar detta att vi måste vara en juridisk person för att kunna äga fastigheter, anställa personal, med mera. Vi behöver ha kvar någon form av medlemsbegrepp för att fungera juridiskt. Där tror jag det finns behov av att definiera vilken lära och praktik vi har så man vet vad man överlåter sig till när man går in som medlem i en församling. HENRIK MJÖRNELL och lärare på PTS, Pingströrelsens Teologiska Seminarium. De förde ett öppenhjärtigt samtal omkring de existentiella frågorna, bland annat om ifall Gud existerar. Samlingen hade titeln ”Hjärnornas duell – existerar Gud?”. Jubileum i Tranås... ■ Brunnsparkskyrkan bjöd Tranåsborna på tårta på parkeringen utanför kyrkan i påskas för att fira att samarbetsförsamlingen mellan Pingströrelsen och Evangeliska frikyrkan fyllde tio år. En jubileumsgudstjänst i kyrkan hölls förstås också för att markera jubileet. Brunnsparkskyrkan i Tranås bildades då Pingst- och Filadelfiaförsamlingarna slogs ihop till en samarbetsförsamling. Församlingen har 530 medlemmar. På församlingens hemsida skriver dess föreståndare Niclas Forsberg bland annat så här: ”vår dröm är att vi ska vara en gemenskap av efterföljare till Jesus Kristus, överlåtna att leva av tro, kända för vår kärlek och som förmedlar hopp till människor.” ... och i Hagfors ■ I påskas firade Centrumkyr- kan i Hagfors tioårsjubileum. Församlingen startades av nio personer och har i dag drygt 40 medlemmar och mellan 60 och 70 personer på sina gudstjänster. Församlingens föreståndare Morgan Carlsson berättar att församlingen under de senaste sex åren döpt drygt 30 personer. – Det är roligt att kunna berätta om att det går att starta en församling som växer, säger han. Centrumkyrkan i Hagfors är en del av pingströrelsen i Sverige och startades som en förlängning av den Filadelfiaförsamling, som tidigare fanns på orten, och som lades ner 1993. I dag är Centrumkyrkan den enda frikyrkan med verksamhet i bruksorten Hagfors, där omkring 8 000 personer bor i tätorten och 14 000 i kommunen. Församlingen driver sedan 2003 en LP-kontakt, där ett 15tal personer hittills blivit hjälpta och upprättade. Jubileumsfirandet inleddes med en festkväll på Påskafton och sedan följdas av en jubileumsgudstjänst på Påskdagens förmiddag. En att läsa, en att ge! Göran Skyttes personliga berättelse om förvandling har redan inspirerat många läsare. Nu när Omvänd finns i pocket till ett jättebra pris vill vi ge dig chansen att dela hans berättelse med andra! Utmana varje församlingsmedlem att köpa ett exemplar till sig själv och ett att ge bort till en vän utanför församlingsgemenskapen – och att tala om boken under läsningen och efteråt. Göran Skyttes raka och drastiska sätt att skriva om vägen till kristen tro kan bli det redskap många kristna har längtat efter. Var och en av oss har alldeles säkert möjligheten att tala personligt med åtminstone en granne eller arbetskamrat – ta Omvänd till hjälp, och ta med dig hela församlingen i satsningen! Ja, vi vill beställa ______ (fyll i antal) exemplar av Omvänd i pocketutgåva, pris 42 :-/ st. Vid köp av 10 st 35 :- /st. Adress: Postadress: M-kod:060 Namn: Mobiltelefonnummer: 9LEHURPGLWWPRELOQXPPHUI|UVPVDYLVHULQJQlUGLQDE|FNHU¿QQVKRVGLWWSRVWRPEXG Skicka kupongen till: libris.se, Svarspost, Kundnummer 700 018 902, 110 30 STOCKHOLM PINGST.SE NR 2 2009 25 Släpp ut din tro på grönbete! IKON1931 Sveriges kristna ungdomstidning . er mjölk on komm lk ett k n å fr . Och r mjö a ns IKON pedin ä hos däggPå samm I kon fin tionalencyklo a nyfödd. a liv. n rn e la s rt o ö a h k N lk kristn hovet Enligt as i mjö ringsbe g åt ditt om bild täcka nä åll ska ge närin tt a sekret s tt e s h inne är av djur och att IKON1931:s vi sätt vill Prenumerera på IKON ett helt å r 269:- jag vill ha en årsprenumeration (sex nummer) med ungdomsmagasinet IKON1931 för endast 269kr. kr. r Magasinet till: IKON1931 betalar portot Fakturan till: (vid gåva) Namn ________________________________________________________ ________________________________________________________ Adress ________________________________________________________ ________________________________________________________ Postnr/Ort ________________________________________________________ ________________________________________________________ Telefon ________________________________________________________ ________________________________________________________ Mobil ________________________________________________________ ________________________________________________________ Mail ________________________________________________________ ________________________________________________________ Lägsta ålder för prenumeration utan målsmans godkännande är 18 år. Födelseår ___________ Målsmans tel. dagtid ____________________________ Porto tillkommer för utland. Kundcenter: 08-619 24 20 Svarspost 121 565 600 110 00 STOCKHOLM KALENDER Är det något på gång som du tror berör fler, kanske en konferens, ett spännande besök eller något annat? Mejla tips till [email protected] JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER 13. Nyhemsveckan (13–21). Info: www.nyhemsveckan.se 18. Träff för ledare för församlingar med färre än 50 medlemmar, Nyhemskonferensen. Info och anmälan: [email protected] 23. Lp-konferens på Viebäcks folkhögskola (23–29). Info: www.lp-verksamheten.se 26. Lapplandsveckan (26/6–5/7). Info: www.lapplandsveckan.se 26. Church on Wheels träff, Nya slottet Bjärka Säby, (26– 28). Info: www.churchonwheels.se 29. Tonårslägret Hampeveckan på Björkenäsgården (29/6–5/7). Info: www.hampeveckan.nu 29. Gemenskapsvecka på Bjärka Säby, Linköping, för familjer med barn och ungdomar med funktionsnedsättning, samt ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning (29/6–4/7). Info: www.phv.pingst.se 1. Träff för ledare för församlingar med färre än 50 medlemmar, Husbondliden. Info och anmälan: [email protected] 20. Gemenskapsvecka på Furuboda, Åhus, för familjer med barn och ungdomar med funktionsnedsättning (20–25). Info: www.phv.pingst.se 22. Missionärsbarnsträffen på Viebäcks folkhögskola (22–26). Info: www.mbt.se. 11. LP-konferens på Dalkarlså folkhögskola (11–15). Info: www.lp-verksamheten.se 18. Bönedag, Bergsjö. 21. Träff för församlingsplanterare i Pingsthuset (21–22). Info och anmälan: [email protected] 29. LP-arbetet 50 år. Festkväll i Pingstkyrkan, Uppsala. 2. Bönedag, Gilead Göteborg. 8. Förkunnarträff, Eksjö 9. Bönedag, Falköping 15. Bönedag, Edsbyn. 17. Gemenskapsdygn för teologistuderande blivande pastorer/evangelister/lärare som känner samhörighet med pingströrelsen (17–18). Info och anmälan: [email protected] 19. LP-arbetet 50 år. Festkväll i Filadelfiakyrkan, Stockholm. 19. Regional församlingsledardag, Stigsjö. 23. Bönedag, Sollentuna. 28. Evangelistvecka i Örnsköldsvik (28/9–4/10) Tema: Norrland för Kristus. Utbildning för Tillsammans ambassadörer Utbildningen är upplagd på tre terminer. Tre dagar vid varje tillfälle, 12–14/11 2009, 18–20/3 2010 samt 23–25/9 2010. Teori, praktik och konkret handledning för dig som vill se fungerande relationer i familj och församling. Ämnen: Bygga och stärka relationer, krishantering, äktenskapsoch föräldrakurser med mera. Några av lärarna: Patric Forsling, Ingrid Svanell, Stig Öberg, Per-Gustaf Eriksson, Britt Sandberg, Stellan Arvidsson Hyving, Alf B Svensson och Cilla Stjernberg. Plats: Kaggeholms folkhögskola, Stockholm. Kostnad: 5 250:- (inkl. moms) totalt för alla tre kurstillfällen med enkelrum och helpension. Intresseanmälan görs till: [email protected] senast 12 oktober 2009. Antalet platser är begränsat! PINGST.SE NR 2 2009 ltagarna Det är viktigt att de tillfällen! är med vid alla tre www.tillsammans.pingst.se 27 BÖCKER Om twitter, kvitter, tankar och ord Följ det senaste inom kristna litteraturen Text: KERSTIN KLASON Mejla idéer till [email protected] I JESU FOTSPÅR – levande platser i det heliga landet Peter Walker Libris U pp flyga orden, tanken stilla står ord utan tanke aldrig himlen når. Formuleringen från Shakespeares Hamlet är ett klassiskt och ofta återgivet citat. Det antyder ganska tydligt en viss trötthet inför meningslöst ordsvammel utan reflektion och eftertanke redan på den tiden. Man kan undra hur Shakespeare skulle ha trivts i vår tid där bloggande och twittrande pågår dygnet runt och, via små, digitala pratkvarnar som tränger sig på och kräver omedelbar uppmärksamhet och ganska ofta snabba svar, ibland tenderar att ta över varje annan samtalsform. DET ÄR INTE BARA DET dagliga småpratet människor emellan som fått ge utrymme åt detta tjattrande på distans. Möjligheterna till, och kanske berusningen av, att snabbt nå fram till många har också skapat maskiner som spottar fram åsikter vars bäst före-datum hinner gå ut innan de landat hos mottagaren. Må så vara att de aldrig når himlen, men väl cyberrymden där de lagras i någon jätteserver och blir kvar. Ångervecka gäller icke. Jag inser genast att jag i vissa läger nu genast blir betraktad som en uråldrig teknikfientlig bakåtsträvare. Därför skyndar jag mig att säga att dessa så kallade nya medier och elektroniska kommunikationssätt också har mycket gott att komma med. Jag vill heller inte påstå att varje blogg- eller twitterpost saknar tanke, men med den blixtsnabba ordförmedling som tekniken medger, kan man i alla fall misstänka att tanken då och då kommer lite på efterkälken. Dock vill jag egentligen bara påminna om att det finns så många andra ord att ta del av, ord som inte kräver omedelbart gensvar, men gärna lite reflektion i sinom tid. NU VÄNTAR JU SEMESTERN för ganska många. Kanske vankas en och annan ledig, och alldeles ordlös timma med öppna sinnen för fågelsång och blomdoft. Njut då, så länge du kan. Men om du efter en stund får lite ordabstinens, så lämna mobilen och datorn därhän och låt en eller flera böcker få chansen. Så kallad seriös litteratur eller lättsmält underhållning - välj själv. Kanske en ljudbok, inläst med känsla och inlevelse eller en traditionell bok, tryckt på papper. (Har du förresten märkt att även den sortens böcker kan tala?) Så stäng av twittret och lyssna till kvittret. Plocka sedan fram en bok och låt din tanke lyfta med ordens till nya höjder. KERSTIN KLASON 28 Det här är en rolig bok. Åtminstone för alla som likt mig älskar att fantisera runt olika historiska platser. Frågorna brukar dyka upp omedelbart: Hur såg det ut på den tiden? Vilka människor rörde sig här? Hur såg deras vardag ut och hur präglades de av det som en gång utspelade sig här? Så där brukar tankarna gå. När det gäller platser med anknytning till bibliska berättelser så finns ju en hel del information redan där. Men så mycket mer finns ju att ta reda på som inte bara stillar nyfikenheten utan faktiskt också ger en djupare förståelse för texternas innebörd. Den här boken kan ses som en uppslagsbok i ämnet, men är så mycket mer. Den tar oss med till platserna i sällskap med Jesus eller människorna omkring honom och låter oss reflektera på ett djupare plan. Men den redogör också för den speciella platsens betydelse i Jesu samtid och dess funktion i det moderna samhället. Historia och sammanhang, inspiration och kunskap. Författaren själv beskriver boken som en reseguide för icke-resenärer. Och så kan den förstås användas. Men den kan också bli till glädje för alla som faktiskt reser, både före, under och efter resan. Det enda som jag personligen skulle kunna anmärka på är själva titeln - I Jesu fotspår. En direkt översättning av originaltiteln visserligen, och förvisso både relevant och varudeklarerande, men ack så sliten. Använd i oändliga tider av arrangörer av Israelresor, som vinjett för otaliga resereportage och rubrik för lite småtråkiga diabildsvisningar i kyrkans källarlokaler ger den signaler om ett annat - kanske lite tristare - innehåll. En aning mer kreativitet hade kanske lockat fler att upptäcka nya saker om något de trodde att de visste allt om. ETT HJÄRTA STÖRRE ÄN VÄRLDEN Magnus Malm Libris Många brukar hänvisa till Bergspredikans Jesus när de ska beskriva sin Jesustro. Och det som ofta då brukar lyftas fram är budskap om kärlek och medmänsklighet. Och det är förstås inte fel. Det är vad bergspredikan handlar om. Men när Magnus Malm i den här boken ger sig i kast med bergspredikan så spetsas det till ordentligt. Det blir till utmaningar för varje kristen, manar till radikal efterföljelse som inte väjer för konsekvenserna i det personliga livet. Författaren var under 70och 80-talet redaktör för tidskriften Nytt liv (numera Trots allt) som verkligen innebar något nytt för den tidens unga kristna generation. Jag antar att många av hans nuvarande läsare finns i den generationen som nu gott och väl kan kallas medelålders. Många av dem har idag byggt upp en ganska bekväm tillvaro omkring sig, och man kan anta att ett budskap som detta kan bli lite omskakande. Alla är säkerligen inte heller beredda att helt ställa upp på de slutsatser som Malm kommer fram till när det gäller kännetecken på ett kristet liv. Men grundtanken är odiskutabel: Ett kristet liv, i enlighet med Jesu bergspredikan, måste få konsekvenser för mig själv, mina relationer både till Gud och människor, för mina beslut och de vägval jag gör. Som vanligt när Magnus Malm levererar så är det i njutbar, vacker och stilistiskt säker språklig dräkt som gör läsningen till en upplevelse. DET ODELADE LIVET Jakobsbrevet Maria König Libris Bergspredikan är på sätt och vis också utgångspunkten för den här boken. Den behandlar Jakobsbrevet som ju utgör en slags utläggning av Jesu undervisning. Precis som Magnus Malms bok så fokuserar den på det kristna livets konsekvenser vilket ju också titeln ”Det odelade livet” speglar. Boken riktar sig i första hand till församlingar och dess ledarskap, men placerar församlingen mitt i världen och samhället. Genom Jakobs undervisning manar den till trohet mot Gud och etisk klarsyn i en omgivning av själviskhet, njutningslystnad och maktfullkomlighet. Författaren är teolog med examen från Örebro Teologiska Högskola, men arbetar som programutvecklare. Boken är den fjärde i Libris serie Nya Testamentets budskap (NTB) som riktar sig till vanliga bibelläsare som vill förstå lite mer. Det innebär att den är pedagogiskt upplagd och lämpar sig såväl för enskilda studier som studier i grupp. I samma serie har tidigare utkommit: Hans Johansson: Så räddar Gud världen. Romarbrevet (2006) Leif Carlsson: Tröst och trots. Uppenbarelseboken (2007) LarsOlov Eriksson: För att ni skall tro. Johannesevangeliet (2007). PINGST.SE NR 2 2009 MUSIK WE SPROUT IN THY SOIL David Åhlén Hemlandssånger Compunctio Jag älskar nytänkande! Sångaren och gitarristen David Åhlén skapar lyrik smaksatt med minimalt av instrument till sin genuina sångstämma som ibland liknar en lovsjungande kastratsångare. We Sprout in Thy Soil är ånyo en kritikerrosad produktion av det lilla succébolaget Compunctio. Sångröst, gitarr, kontrabas, stråk och spinett skapar en egendomlig stämning där det kristna budskapet lyfts fram i en blygsam framtoning. Jag satte på mig hörlurarna och lusläste Åhléns texter och insåg att We Sprout in Thy Soil är en genomtänkt produktion som visar att musik kan vara mjuk som bomull. Tack Åhlén, Compunctio och hela er stab som står för nytänk, spännande konstellationer och också trevliga och innehållsrika skivkonvolut. Gasa på! EN KROPP FÖR DIG Eldkollektivet Davidmedia Det lovsjungande kollektivet i Eldkollektivet möts regelbundet i missionshuset Hannagården för nattvardsfirande och tillbedjan. Det har resulterat i gruppens tredje skiva, En kropp för dig, som bygger på mässans form och uttryck. En knippe olika textförfattare och låtskrivare medverkar, exempelvis Andreas Runesson, Magdalena Djurachkovitch, Lina Wallinder och Ylva Eggehorn. Konvolutet innehåller uttrycksfulla bilder från Hannagården där Eldkollektivet spelat in dessa PINGST.SE NR 2 2009 enkla lovsånger som växt fram under gruppens samlingar. Omvärlden får vara med och uppleva den sköna och ärliga atmosfär som kännetecknar sångerna. Davidmedia sprider sköna klanger igen. MY MOVE Christna Gustafsson Prophone Records Underbara toner kommer från Värmland och den begåvade sångfågeln Christina Gustafsson. My Move är en välproducerad jazzplatta med en samling talangfulla musikanter där gitarristerna Max Schultz och Erik Söderlind glänser tillsammans med kontrabasisten Martin Höper och batteristen Calle Rasmusson i fantastiskt hemmagjorda låtar som My Move och Take a fall. Jazz, blues och bossanova blandas på ett megasvängigt sätt och man kan inte annat än att vara stolt över de svenska jazzmusikanternas höga klass och smakfulla musicerande. Med mysigt varsamma versioner av en knippe jazzstandards som Smile och Happy talk kommer Gustafsson med all säkerhet placera sin platta tillsammans med andra bestående singer/songwriters som vi kommer att vara stolta över. VECKANS ALLA DAR Sofia och Jonas Ottosson Tomsing Veckans alla dar är en välproducerad skiva där de jazziga klangerna verkligen tilltalar lyssnaren. Vi som diggar storbandjazz och annan jazz gläds åt att bolaget Tomsing tillhandahåller kvalitetsmusik. Ottossons Följ det senaste inom det kristna musiklivet Text: PETER STOLPESTAD Mejla synpunkter till [email protected] låtar får fin färg med hjälp av musikanter som kompar och glänser på ett smakfullt och moget sätt. Sofia Ottossons stämma passar väl in i skivans breda utbud av allt ifrån salsa till enkla jazzlåtar. En väloljad kompsektion, smattrande brass och ljuva violiner skapar en skiva med en tydlig helhet och ett tydligt budskap. Saxofonisten Henrik Nordén får en extra medalj för sina smakfulla solon. Nordén har fått inspiration från både Bob Mintzer och Marc Russo vill jag tro. 24 PRELUDES/SERGEJ RACHMANINOV Steven Osborne Hyperion Rachmaninovs musik är full av kontraster och kräver stor teknisk förmåga. Att få fram uttrycket och det romantiska i Rachmaninovs bitvis komplexa notbild kräver en mycket god utövare. Skotten Steven Osborne lyckas förmedla dessa av Rachmaninovs ofta inspelade preludier på ett genialiskt och medryckande sätt. Osborne som rönt många fina priser och blivit rosad av kritikerna visar att han behärskar sitt instrument till fullo. Rachmaninovs musik blir för den nyfikne lyssnaren något spännande och tilltalande tack vare Steven Osbornes tolkningar. Ryssen Sergej Racmaninov (18731943) slutför den romantiska musikepoken med sina musikaliskt känslomässiga svängningar och tekniskt kluriga passager. Många av hans verk är ofta spelade och anses vara ett tecken på uppnådd virtuositet hos pianisten. Rachmaninov själv var en enorm pianist som med sina stora händer lätt tog ett intervall om tretton heltoner. Avsmalnad musik? efinner mig på turnébussen i Polen med Marinens Musikkår. Det är ju inte en del av mitt jobb som musikkonsulent, men dock en stor del av livet som musiker. Inser att musik har olika former och syften. Ibland väcker musiken känslor, skapar stämning, beskriver, har en tydlig funktion att förmedla eller bara är till för att underhålla. Kan inte låta bli att fundera på hur vi inom ”rörelsen” (läs Pingströrelsen) ser på musiken. Det är klart att synen på musik och dess funktion är olika beroende på åhöraren eller utövaren, men jag kan inte låta bli att fundera lite över om vi har smalnat av och i så fall hur. B FÖR DRYGT EN MÅNAD sedan var det orkesterhelg i Smyrna Göteborg. Deltagare från hela landet bildade för tillfället en symfoniorkester bestående av stråk-, träblås- och brassmusiker. Orkesterhelgens syfte var att samla musiker som vill spela tillsammans och få ny inspiration och tips av inbjudna instruktörer. Syftet var också att lyfta den orkestrala musikformen och visa på att musik är oändligt skiftande i sin karaktär. Vi kan beskriva Gud med många ord eller med inga ord alls. Hur vi beskriver är upp till oss själva. En konstnär använder vilka färger han vill, likaså en tonsättare. Min bön är med mina ord, en annan ber på sitt sätt. Ett orgelverk av Bach eller en sång av Arnold Börud är bägge inspirerade av Bibeln fast med olika musikaliska verktyg. Allt måste givetvis få finnas oavsett om jag tycker om det eller inte. JUST NU NÄRMAR SIG BUSSEN Gdynia och turnén närmar sig hemlandet Sverige. I Polen hyllas Chopin som musikens nationalhjälte, i Sverige har vi Stenhammar. Inom Pingst kör vi ofta fast i samtal om vad/vem eller vilka i stället för att prestigelöst försöka se ner i den musikaliska verktygslådan och plocka fram det som passar för just ett speciellt ändamål. CHOPIN, STENHAMMAR, BACH eller Börud kanske spelar mindre roll, det viktiga är att musiken fyller sitt syfte. Kan bara konstatera att musik är oändlig precis som Skaparen vilket måste betyda att det kan få låta precis hur som helst. Ta ett smakprov på de skivor som recenseras här intill så tror jag du förstår. PETER STOLPESTAD Musikkonsulent Pingst - FFS Musiker Marinens Musikkår 29 FOLK Följ folk i rörelse KENT KRAMNELL Mejla till [email protected] Leksand för att arbeta med medlemsutveckling och mentor till ledarskapet. Sakarias Winberg har anställts som ungdomsledare på deltid i samma församling. Chatrine Carlson är ny föreståndare och Peter Bernhardsson ny vice föreståndare i Pingstkyrkan i Jönköping. Awron Hjort är från och med 1 februari sjukhuspastor på deltid på Universitetssjukhuset i Linköping. Han fortsätter fram till höststarten som föreståndare för Pingstförsamlingen i Finspång och är sedan beredd att gå in i ny församlingstjänst på deltid. Owe Lindeskär har anställts på 25 procent i pingstförsamlingen i 11 pastorer på vårens vigselförrättarkurs ■ Tidigare i våras deltog 11 pastorer i en vigselförrättarkurs på Pingsthuset. Kursen är obligatorisk för pingstpastorer som söker vigselrätt. Här syns de allihop på bild tillsammans med 30 Madeleine Hörnell är ny föreståndare för LP-verksamhetens behandlingshem Vasastrand i Örebro. Hon har länge varit en del av det delade ledarskapet på hemmet och känner verksamheten väl. Peder Nordin arbetar på uppdrag från Pingst – fria församlingar i samverkan med att marknadsföra kyrkoavgiftsmöjligheten i Sten-Gunnar Hedin, som tagit över ansvaret för vigselfrågorna inom Pingst efter Kent Cramnell, och Niklas Piensoho, som är ordförande i Vigselnämnden. Det är de två som skriver under intygen, som alla kursdeltagare får med sig. Det formella beslutet om deltagarnas vigselrätt fattas sedan i Vigselnämnden. Närradion fyller 30 år ■ I år är det 30 år sedan närradi- on startade i Sverige. Pingstkyrkan i Jönköping stod för premiärsändningen och där uppmärksammades jubileet under helgen 24–26 april. Bland annat fylldes hela fredagen av ”nostalgisändningar” över närradions 98,5 MHz. En jubileumskväll anordnades på Södra Vätterbygdens folkhögskola och radion sände direkt från Västra Torget i Jönköping, vilket sedan följdes av en eftermiddag fylld med en rad olika seminarier. Närradion drog igång på försök i 15 orter runt om i Sverige. Pingstförsamlingarna var tidigt på hugget och ville vara med och den allra första sändningen över pingstförsamlingar i Norrland. Andreas Jansson vikarierar sedan 4 maj som materialredaktör på Pingst ung. Han kommer framför allt att arbeta med det nya webbaserade ungdomsledarmaterialet. Elisabeth Celaya är Pingst – fria församlingar i samverkans controller från och med 1 maj. Hon är sedan tidigare organisationens ekonomichef. närradion presenterades av Staffan Swahn. Några veckor senare var det dags för provsändningar också i Linköping och Eskilstuna. Under 80-talet upplevde närradion sin blomstringstid. Øresundskyrkan startar bibelskola ■ United Øresundskyrkan i Malmö startar bibelskola till hösten med namnet United Academy. Församlingens föreståndare Magnus Persson skriver så här på sin blogg om bibelskolan: ”Vi ser behovet av en svensk bibelskola som mitt i en dynamisk och växande församlingsmiljö erbjuder kraftfulla, omfattande och relevanta bibelstudier, som får direktkoppling rakt in i praktiskt ledarskap och församlingsbygge.” United Academy kommer att vara ettårig och erbjuda undervisning på förmiddagarna, för att deltagarna ska kunna arbeta vid sidan av. Undervisningen kommer att bestå av tre block; bibel, ledarskap och församlingsbygge. På församlingens hemsida kan man läsa mer om den planerade REKOMMENDATION Carl Gustaf Grönberg avslutade sin tjänst i Pingstförsamlingen i Falkenberg den 31 maj. Han har under 19 år tjänat som församlingens föreståndare. Under tiden har församlingen kontinuerligt genomgått förnyelse och positiva förändringar. Carl Gustaf är en omtyckt och uppskattad pastor och en mycket god ordets förkunnare och bibellärare. Vi vill på det varmaste rekommendera Carl Gustaf för nya uppdrag i Guds Rike. Styrelsen för Pingstförsamlingen i Falkenberg, Magnus Fransson, ordförande bibelskolan. Där får man också veta att det kommer att kosta 995 kronor i månaden att delta. Ny bibelskola i Märsta pingst ■ Pingstförsamlingen i Märsta planerar att till hösten starta en ny bibelskola med namnet Harvest center bibelskola. Den 26 augusti drar den i gång under förutsättning att den får minst 30 elever. Församlingen har använt något okonventionella metoder för att locka elever och lovat den som värvar fem elever en Ipod. Vid årsskiftet lämnade pastor Johannes Amritzer församlingen för att i stället starta en ny församling. Från och med i höst tar han också över den bibelskola, som Mission SOS och församlingen hitintills drivit tillsammans. Tanken med den nya bibelskolan, som riktar sig till ”eftergymnasiala människor”, är inte att föra in någon under en mans eller organisations vision, utan att träna och utrusta ungdomar som vill tjäna Jesus., säger församlingens pastor Sven Bengtsson till tidningen Dagen. PINGST.SE NR 2 2009 3 GODA SKÄL ATT LÄSA DAGEN: s$AGENLYFTERFRAMSAMHËLLSFRÍGORSOMANDRAMEDIERMISSAR s$AGENBEVAKARHELAKRISTENHETENI3VERIGEOCHUTOMLANDS s$AGENPRIORITERARFRIOCHÚPPENDEBATTITIDENSHETAFRÍGOR 08-619 24 20 | [email protected] 31 POSTTIDNING B MILJÖKÄMPAR. Elin Hyving, Jacob Hyving, och Victor Egerbo är initiativtagare till miljöoch rättvisenätverket Morip. Här är de tillsammans med Anna Gustafsson, på PMU Interlife. Morip arrangerar ett mini-seminarium på lördagen i Nyhemsveckan. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND De nätverkar för miljö och rättvisa Åk kollektivt eller samåk med dina vänner. Använd cykeln och duscha mindre. Det är några konkreta åtgärder som det nybildade nätverket för miljö och rättvisefrågor, Morip, förordar för att värna om skapelsen. Morip är ett av de nyaste nätverken inom Pingst. Nätverket föddes ur en längtan bland några ungdomsledare att lyfta miljö- och rättvisefrågor inom Pingströrelsen. – Vi tycker att vi som kristna har ett särskilt ansvar att som nya återupprättade skapelser i Kristus bruka och förvalta den planet vi lever på, säger Elin Hyving, Victor Egerbo och Jacob Hyving, initiativtagare till nätverket. Till vardags arbetar de i olika Pingstförsamlingar som ungdomsledare. – Det borde vara lika självklart att ta hand om miljön som det är självklart att inte slå någon, säger de. Morip står för nätverket för miljö- och rättvisefrågor inom Pingst och det är just de frågorna de vill väcka intresse för hos pingstvänner och lokala pingstförsamlingar. – Min längtan är att pingströrelsen ännu mera ska bli en rörelse som går hand i hand med sociala och andliga frågor, säger Victor Egerbo. Morip tror att det är en förtroendefråga för Pingsts överlevnad att engagera sig för miljö- och rättvisefrågor. – Om vi inte engagerar oss i dessa frågor är vi inte trovärdiga. I det internationella arbetet till exempel kan man fråga sig hur vi ska kunna ställa miljökrav på andra om vi inte själva föregår med gott exempel? Leva som man lär Hur undviker man att inte uppfattas som att man kommer med pekpinnar och blir fördömande när man pratar om miljön och skapelsen? – Genom att leva som man lär. Man kan inte tvinga någon att ändra sig, bara själv vara ett föredöme och uppmuntra andra genom att visa på en attraktiv livsstil, med mer tid för relationer och mindre konsumerande, säger Victor Egerbo. Elin, Victor och Jacob är noga med att betona att Morip inte vill vara ett sidospår eller en satellit utan de vill att nätverket ska vara integrerad i Pingströrelsen. – På sikt vill vi ta fram verktyg för att kun- na hjälpa församlingar att arbeta med miljöoch rättvisefrågor, men till att börja med vill vi att nätverket ska vara en mötesplats där man kan utbyta idéer och erfarenheter, säger Elin Hyving. Kristna har ansvar – I och med det nya uppvaknandet kring miljömedvetenhet är det viktigt att inse att vi som kristna faktiskt har ett särskilt ansvar att förvalta skapelsen. Det är ett Guds uppdrag till människan. Hur låter vi den insikten prägla våra liv? Får detta några praktiska konsekvenser för vårt förhållningssätt till andra människor och till vår jord? Morip kommer att finnas på flera av sommarens konferenser och det blir lite av ett avstamp för nätverket eftersom det inte har funnits i sådana sammanhang innan. – Nu finns vi och vi välkomnar alla att ansluta sig till Morip, säger Victor, Elin och Jacob. ANNA GUSTAFSSON Fotnot: Mer info om Morip och hur man ansluter sig till nätverket finns på: http://morip.blogg.se/
© Copyright 2024