Rubrik första
Projekteringsanvisning Styrinstallation www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 1. INLEDNING ............................................................................................................................................... 3 2. SYSTEMBESKRIVNING ............................................................................................................................... 4 3. KOMMUNIKATION MED EXTERNA SYSTEM .............................................................................................. 7 4. 3.1. Modbus ................................................................................................................................................... 7 3.2. Analoga/digitala signaler ......................................................................................................................... 7 3.3. KNX, Bacnet och Dali ............................................................................................................................... 7 LÖSNINGAR .............................................................................................................................................. 8 1. 2. 3. 4. 5. 6. 5. Kontorslokaler ......................................................................................................................................... 8 1.1 Cellkontor med överluft .................................................................................................................... 8 1.2 Cellkontor med överluft, låg takhöjd, platt kanal ........................................................................... 10 1.3 Cellkontor med överluft, låg takhöjd, väggdon ............................................................................... 12 1.4 Cellkontor med överluft, glasfasad med radiator/konvektor ......................................................... 14 1.5 Cellkontor med frånluft ................................................................................................................... 16 1.6 Konferensrum med hög flexibilitet ................................................................................................. 18 1.7 Konferensrum med låg flexibilitet ................................................................................................... 20 1.8 Landskap med hög flexibilitet ......................................................................................................... 22 1.9 Landskap med hög flexibilitet, glasfasad med radiatorer/konvektorer .......................................... 24 1.10 Landskap/samlingslokal med låg flexibilitet ............................................................................... 26 1.11 Frånluftsbalansering ................................................................................................................... 28 1.12 Rum med fasta flöden (WC, städ etc.) ........................................................................................ 30 Skollokaler ............................................................................................................................................. 31 2.1 Klassrum .......................................................................................................................................... 31 2.2 Grupprum med överluft .................................................................................................................. 33 Vårdlokaler ............................................................................................................................................ 35 3.1 Undersökningsrum .......................................................................................................................... 35 3.2 Vårdrum med WC ............................................................................................................................ 37 Belysningsstyrning ................................................................................................................................. 39 4.1 CBR .................................................................................................................................................. 39 4.2 CBRE ................................................................................................................................................ 40 4.3 SBR .................................................................................................................................................. 41 Lab ......................................................................................................................................................... 42 5.1 Dragskåp .......................................................................................................................................... 42 5.2 Dragbänk ......................................................................................................................................... 43 5.3 LAF-bänk .......................................................................................................................................... 44 5.4 Draghuv ........................................................................................................................................... 45 5.5 Punktutsug ...................................................................................................................................... 46 5.6 Luftbalansering ................................................................................................................................ 47 5.7 Differenstrycksreglering .................................................................................................................. 48 Solskydd ................................................................................................................................................ 49 ANTECKNINGAR ...................................................................................................................................... 50 www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 2 (51) 1. INLEDNING Att konstruera en väl fungerande anläggning med behovsstyrd ventilation behöver inte vara svårt, men det krävs ändå kunskaper som spänner över flera teknikområden. För att underlätta projekteringen av dessa system och för att undvika fallgropar har Lindinvent tagit fram tre anvisningar som i huvudsak är uppdelade efter de kategorier som förekommer inom branschen. • Projekteringsanvisning, ventilation, värme och kyla • Projekteringsanvisning, styr Dimensionering av luftflöden, kanalsystem, fläktar o dyl. Funktionssamband, styrprodukter, kommunikation • Projekteringsanvisning, el Dimensionering av kablar, transformatorer etc. Nedanstående beskrivs kortfattat tillvägagångssättet för att konstruera ett variabelflödessystem med Lindinvents produkter. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 3 (51) 2. SYSTEMBESKRIVNING En anläggning med Lindinvents produkter installerade är mer än bara enskilda komponenter. Produkterna är delar i ett helt system för behovsstyrd ventilation som samverkar från rumsnivå till aggregatnivå och upp till webbaserad övergripande nivå. Grundtanken är dock att systemen skall vara så decentraliserade som möjligt genom att varje nivå skall vara autonom och inte vara beroende av en överordnad nivå. Detta gäller för de flesta standardfunktioner men det finns även ett flertal tillämpningar på central nivå och tack vare möjligheten till friprogrammering kan även specialtillämpningar skräddarsys. Lindinvent har de produkter som behövs för installation av behovsstyrd ventilation. De produkter som hör till kategorin styr är: Regulatorer TTC, taktilluftsdon Tilluftsdon med inbyggd rumsklimatsregulator. VTD, väggtilluftsdon Tilluftsdon med inbyggd rumsklimatsregulator. RCC, rumsklimatsregulator Spjällstyrning med rumsklimatsregulator FBL, flödesbalansregulator Spjällstyrning med flödesbalansregulator (klimat) FBC, flödesbalansregulator Spjällstyrning med flödesbalansregulator (lab) SPC, tryckregulator Spjällstyrning med tryckregulator FLC, flödesregulator Spjällstyrning med flödesregulator FCC, dragskåpsregulator Spjällstyrning med dragskåpsregulator LAFC, LAF-bänksregulator Spjällstyrning med LAF-bänksregulator DPC, differenstrycksregulator Spjällstyrning med differenstrycksregulator BCC, kylbaffelregulator Spjällstyrning med kylbaffelregulator ”Smarta spjäll” (spjäll med färdigmonterad regulator, spjällmotor och givare för flöde eller tryck) DCV-RC Spjällenhet med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare och kanaltemperaturgivare DCV-BL Spjällenhet med flödesbalansregulator, spjällmotor och flödesgivare DCV-SP Spjällenhet med tryckregulator, spjällmotor och tryckgivare Produkter på överordnad nivå NCE, gateway can/ethernet Gateway mellan cannätverk och Ethernet nätverk, även med modbus-brygga LINDINTELL, server Server med mjukvara Lindinspect, webgränssnitt Mjukvara, webgränssnitt Utöver ovanstående finns givare, kopplingsboxar, användarpaneler och produkter för belysningsstyrning, se www.lindinvent.se. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 4 (51) Lindinvents system är uppbyggt i tre nivåer: • Regulatornivå • Lokal nivå • Överordnad nivå På regulatornivån kopplas externa givare, ventilställdon, I/O-boxar och spjällmotorer samman med det aktiva donet, regulatorn eller annan intelligent enhet via analoga signaler. Varje intelligent enhet kallas för en nod i nätverket. På lokal nivå sammanbinds alla noder av ett CAN-nätverk via Lindinvents LCCP-protokoll. Via CANnätverket kan enheterna samverka genom diverse fördefinierade funktioner, som konfigureras i enheterna, via så kallade zoner. Exempel på zoner är flödes-, närvaro- och belysningszon. Alla enheter som skall samverka via en zon-inställning skall vara inkopplade på samma fysiska CAN-nätverk, så kallad slinga. På regulatornivå och lokal nivå används samma typ av 4-ledar-kabel för att koppla samman de olika produkterna vare sig de skall kommunicera med analoga signaler eller om de skall agera som en del av CAN-nätverket. I fyrledarkabeln sker både kommunikation och spänningsmatning, 24 VAC. Regulatornivå Lokal nivå Regulatornivå www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 5 (51) På översta nivån sammanförs ett eller flera CAN-nätverk till en överordnad server med programvaran LINDINTELL. Förbindelsen mellan de lokala CAN-nätverken och LINDINTELL sker via en kommunikationsbrygga kallad NCE och ett TCP/IP-nätverk. Kommunikationen över TCP/IP är Lindinvents seriella protokoll ”Gustav”. LINDINTELL är en servermjukvara som agerar som en ”DUC” i Lindinvents system med funktioner för bland annat optimering, överstyrning och friprogrammering. LINDINTELL är också en förutsättning för att kunna visualisera enheterna via Lindinvents webbgränssnitt LINDINSPECT. TCP/IP Server med LINDINTELL CAN-nätverk Till varje NCE kan det anslutas 2 st slingor (CAN-nätverk). På respektive slinga kan det kopplas max 100 st noder. 2 st CAN-slingor, max 2x100 noder. TCP/IP 2 st CAN-slingor, max 2x100 noder. Server med LINDINTELL 2 st CAN-slingor, max 2x100 noder. På små anläggningar där det endast finns ett CAN-nätverk och behovet av LINDINTELL inte är motiverat, kan NCE istället agera Modbus-brygga åt de inkopplade enheterna på CAN-nätverket. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 6 (51) 3. KOMMUNIKATION MED EXTERNA SYSTEM För att kommunicera med externa styrsystem och produkter har LINDINTELL ett flertal möjliga vägar att tillgå. Modbus är den vanligast förekommande men även analoga/digitala signaler finns. Framöver kommer också stöd för KNX, Bacnet och Dali implementeras. 3.1. Modbus LINDINTELL har inbyggd funktionalitet för att agera både modbus-brygga (slav) åt externa DUCar/styrsystem, men även som master för att kunna agera utan mellanhand vid till exempel utbyte mot enhetsaggregat. Utbytet sker normalt över Modbus TCP men stöd för Modbus RTU över RS-485 och RS-232 finns också. Utbyte över Modbus RTU kräver normalt att LINDINTELL-servern är en fysisk maskin då inkoppling sker mot dess seriella portar. Då ingen LINDINTELL finns kan NCE agera Modbusbrygga (slav) istället. Inkoppling av Modbus TCP/RTU sker då direkt mot dess egna plintar för ändamålet. Varje enhet som är ansluten på ett CAN-nätverk har en egen modbuslista med register för diverse är-, bör-, inställnings- och statusvärden. Dessa enheter kan ”bryggas” över LINDINTELL och betraktas då av läsande master som en komplett Modbus-anslutning med lika många enheter som på det bryggade CAN-nätverket. LINDINTELL är i sig själv också en modbus-enhet med register för överordnade funktioner så som optimerings-, status- och metrik-värden. Notera att NCE endast är en brygga i Modbus-fallet och har således ingen egen registerlista. Utförliggare information om Modbus-kommunikation mot Lindinvents produkter finns som bilaga till respektive produkts Modbus-registerlista. 3.2. Analoga/digitala signaler I vissa fall kan analoga och/eller digitala signaler vara att föredra i det överordnade utbytet mellan Lindinvents system och externa DUCar/styrsystem. En förutsättning för detta är att LINDINTELL finns med i systemet, då alla konfiguration och hantering sker där. Fysisk inkoppling av analoga och digitala signaler sker i gateway NCE och dess avsedda plintar för ändamålet. 3.3. KNX, Bacnet och Dali Framtida stöd för KNX, Bacnet och Dali kommer byggas in i LINDINTELL. Behövs en sådan lösning i dagsläget går det att lösa via Modbus-omvandlare. Kontakta Lindinvent för lösningsförslag. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 7 (51) 4. LÖSNINGAR 1. Kontorslokaler Ventilation i kontor skall vara produktiv och energieffektiv, den skall helt enkelt inte märkas. Därför är rätt temperatur och luftflöden en viktig fråga - inte bara ur energi och miljöperspektiv. Våra lösningsexempel nedan beskriver några typlösningar för smart ventilation i kontor. 1.1 Cellkontor med överluft Standardlösning för cellkontor. I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 8 (51) Exempeldriftkort cellkontor med överluft Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC CBX SV Aktivt taktilluftsdon Kopplingsbox till TTC Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 9 (51) 1.2 Cellkontor med överluft, låg takhöjd, platt kanal Det är inte alltid nödvändigt att använda en donlåda för montage av tilluftsdonet TTC. Eftersom all strypning av luften sker i donet och inte via ett spjäll i donlådan kan man montera donet direkt i en ventilationskanal. I ett rum med begränsad takhöjd kan donet monteras i lågbyggande rektangulär kanal. Vid montage kan antingen donadapter DAB användas eller så kan färdig kanal PBF beställas (se respektive produktbeskrivning för mer info). Tilluftsdonet TTC kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som monteras i närheten av tilluftsdonet, exempelvis mot bjälklaget. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 10 (51) Exempeldriftkort cellkontor med överluft, låg takhöjd, platt kanal Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC CBX SV Aktivt taktilluftsdon Kopplingsbox till TTC Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 11 (51) 1.3 Cellkontor med överluft, låg takhöjd, väggdon Ett alternativ till att ha takmonterade don i rum med låg takhöjd är att montera ett väggdon. Man bör dock observera att väggdon inte ger lika bra omblandning av luften som ett takplacerat don. Väggtilluftsdonet VTD kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan i korridoren. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 12 (51) Exempeldriftkort cellkontor med överluft, låg takhöjd, väggdon Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation VTD CBX SV Aktivt väggtilluftsdon Kopplingsbox till VTD Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 13 (51) 1.4 Cellkontor med överluft, glasfasad med radiator/konvektor I en del lokaler kan man råka ut för att det inte går att förlägga kabel mellan tilluftsdonet och radiatorställdonet inom rummet. Så kan fallet exempelvis vara i rum med glasfasader där det av estiska skäl inte går att genomföra. Lösningen i detta fall är att använda sig av radiatorstyrningsboxen SBT. SBT kopplas som en nod på slingan och kommunicerar med donet via nätverket. Boxen kan till exempel placeras på våningen under radiatorn/konvektorn så kabeldragning ej görs i våningen ovanför. Tilluftsdonet TTC kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 14 (51) Exempeldriftkort cellkontor med överluft, glasfasad med radiatorer/konvektorer Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC CBX SV SBT Aktivt taktilluftsdon Kopplingsbox till TTC Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Styrenhet för termoställdon Radiatorstyrning Tilluftsdonet kommunicerar med styrenheten för termoställdon, SBT, via nätverket. Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 15 (51) 1.5 Cellkontor med frånluft I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Tilluftsflödet balanseras via ”smart spjäll”, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 16 (51) Exempeldriftkort cellkontor med frånluft Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Belysningsstyrning Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC DCV-BL CBX SV Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Aktivt taktilluftsdon ”Smart spjäll” med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. Kopplingsbox till TTC Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 17 (51) 1.6 Konferensrum med hög flexibilitet I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonen reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Kanalmonterad koldioxidgivare, GTQD, ansluts till ett av tilluftsdonen och reglerar luftflödet efter inställt värde. Luftflödet regleras antingen efter temperatur eller CO2-halt beroende på vilken parameter som kräver högst flöde. Tilluftsflödet balanseras via ”smart spjäll”, DCV-BL, som är monterat i frånluftskanalen och summerar flödena från konfigurerade tilluftsdon. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdon med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 18 (51) Exempeldriftkort konferensrum med hög flexibilitet Klimatreglering via aktiva tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktiva tilluftsdon. Kanalmonterad luftkvalitetsgivare mäter koldioxidhalten i rummet. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Vid stigande koldioxidhalt i rummet regleras luftflödet enligt inställda gränser. Det värde av temperatur eller koldioxid som ger högst luftflöde prioriteras. Temperatur- och koldioxidgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC DCV-BL CBX SV GQ Aktivt taktilluftsdon ”Smart spjäll” med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. Kopplingsbox till TTC Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Koldioxidgivare för kanalmontage, GTQD Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 19 (51) 1.7 Konferensrum med låg flexibilitet I ett konferensrum med flera större tilluftsdon där man inte eftersträvar hög flexibilitet installeras reaktiva (självverkande) tilluftsdon. I tilluftskanalen monteras ”smart spjäll”, DCV-RC. Spjället är försett med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare samt kanaltemperaturgivare. I regulatorn ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som närvarogivare, radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Kanalmonterad koldioxidgivare, GTQD, ansluts till rumsregulatorn och reglerar luftflödet efter inställt värde. Luftflödet regleras antingen efter temperatur eller CO2-halt beroende på vilken parameter som kräver högst flöde. Tilluftsflödet balanseras via ”smart spjäll”, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikationsoch spänningsmatningsslingan. Rumsklimatsregulatorn reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Rumstemperatur och koldioxid kan antingen mätas med frånluftsgivare eller väggmonterad givare. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I regulatorn finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 20 (51) Exempeldriftkort konferensrum med låg flexibilitet Klimatreglering via reaktiva tilluftsdon Tilluftsflöde och kanaltemperatur mäts i rumsregulatorn via interna givare. Till regulatorn kopplas externa givare för närvaro, rumstemperatur och koldioxidhalt. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Vid stigande koldioxidhalt i rummet regleras luftflödet enligt inställda gränser. Det värde av temperatur eller koldioxid som ger högst luftflöde prioriteras. Temperatur- och koldioxidgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. Materialspecifikation MTC DCV-RC DCV-BL SV GTQ Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. GN Reaktivt (självverkande) tilluftsdon ”Smart spjäll” med rumsklimatsregulator RCC och spjällmotor PAD. ”Smart spjäll” med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Kanalmonterad temperatur- och koldioxidgivare, GTQD Närvarogivare, XPIR eller PD-2400 Frånluftsbalansering Rumsklimatregulator och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan rumsklimatsregulatorn sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 21 (51) 1.8 Landskap med hög flexibilitet I ett kontorslandskap där man vill ha stor flexibilitet installeras aktiva tilluftsdon. Beroende på hur framtida tänkt rumsindelning skall se ut kan antingen TTC-250 eller TTC-400 installeras. Tilluftsdonen kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsflödet balanseras via ”smart spjäll”, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Vilka don som skall balanseras av frånluftsspjället konfigureras i respektive regulator genom att ange vilken flödeszon de tillhör. Zontillhörighet kan enkelt ändras via överordnat system och kräver ingen kabeldragning. Tilluftsdonen reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Tilluftsdonen med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donen finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 22 (51) Exempeldriftkort kontorslandskap med hög flexibilitet Klimatreglering via aktiva tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktiva tilluftsdon. Belysningsstyrning Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Avläsningar och inställningar Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Se separat beskrivning. Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC DCV-BL CBX SV Aktivt taktilluftsdon ”Smart spjäll” med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. Kopplingsbox till TTC Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator konfigureras att tillhöra en gemensam flödeszon och kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar summerat tilluftsflöde efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donen sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 23 (51) 1.9 Landskap med hög flexibilitet, glasfasad med radiatorer/konvektorer I en del lokaler kan man råka ut för att det inte går att förlägga kabel mellan tilluftsdon och radiatorställdon inom rummet. Så kan fallet exempelvis vara i rum med glasfasader där det av estiska skäl inte går att genomföra. Lösningen i detta fall är att använda sig av radiatorstyrningsboxen SBT. Boxen kan till exempel placeras på våningen under radiatorn/konvektorn så att kabeldragning ej görs i våningen ovanför. SBT kopplas som en nod på slingan och kommunicerar med donen via nätverket. Tilluftsdonen kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsflödet balanseras via ”smart spjäll”, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Vilka don som skall balanseras av frånluftsspjället konfigureras i respektive regulator genom att ange vilken flödeszon de tillhör. Zontillhörighet kan enkelt ändras via överordnat system och kräver ingen kabeldragning. Tilluftsdonen reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Tilluftsdonen med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donen finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 24 (51) Exempeldriftkort kontorslandskap med hög flexibilitet, glasfasad med radiatorer/konvektorer Klimatreglering via aktiva tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktiva tilluftsdon. Belysningsstyrning Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Avläsningar och inställningar Radiatorstyrning Tilluftsdonen kommunicerar med styrenheterna för termoställdon, SBT, via nätverket. Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Se separat beskrivning. Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC DCV-BL CBX SV SBT Aktivt taktilluftsdon ”Smart spjäll” med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. Kopplingsbox till TTC Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Styrenhet för termoställdon Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator konfigureras att tillhöra en gemensam flödeszon och kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar summerat tilluftsflöde efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donen sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 25 (51) 1.10 Landskap/samlingslokal med låg flexibilitet I ett kontorslandskap eller samlingssal där man inte eftersträvar hög flexibilitet installeras reaktiva (självverkande) tilluftsdon. I tilluftskanalen monteras ”smart spjäll”, DCV-RC. Spjället är försett med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare samt kanaltemperaturgivare. I regulatorn ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som närvarogivare, radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Tilluftsflödet balanseras via ”smart spjäll”, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikationsoch spänningsmatningsslingan. Rumsklimatsregulatorn reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Rumstemperatur och koldioxid kan antingen mätas med frånluftsgivare eller väggmonterad givare. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I rumsklimatregulatorn finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 26 (51) Exempeldriftkort kontorslandskap med låg flexibilitet Klimatreglering via reaktiva tilluftsdon Tilluftsflöde och kanaltemperatur mäts i rumsregulatorn via interna givare. Till regulatorn kopplas externa givare för närvaro och rumstemperatur. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsspjället trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. Materialspecifikation MTC DCV-RC DCV-BL SV Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. GT GN Reaktivt (självverkande) tilluftsdon ”Smart spjäll” med rumsklimatsregulator RCC och spjällmotor PAD. ”Smart spjäll” med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Kanalmonterad temperaturgivare, GTD Närvarogivare, XPIR eller PD-2400 Frånluftsbalansering Rumsklimatregulator och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan rumsklimatsregulatorn sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 27 (51) 1.11 Frånluftsbalansering I en kontorsmiljö där man har cellkontor med till- och överluft balanseras luftflödet centralt i exempelvis en korridor. Det summerade tilluftsflödet balanseras via ”smart spjäll”, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Vilka don som skall balanseras av frånluftsspjället konfigureras i respektive regulator genom att ange vilken flödeszon de tillhör. Zontillhörighet kan enkelt ändras via överordnat system och kräver ingen kabeldragning. Om det finns fasta flöden i WC, städ, förråd etc. så anges dessa som en fast offset i frånluftsbalanseringsregulatorn. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 28 (51) Exempeldriftkort frånluftsbalansering Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator konfigureras att tillhöra en gemensam flödeszon och kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar summerat tilluftsflöde efter eventuellt inställd offset. Materialspecifikation TTC DCV-BL CBX Aktivt taktilluftsdon ”Smart spjäll” med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. Kopplingsbox till TTC Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 29 (51) 1.12 Rum med fasta flöden (WC, städ etc.) I stamkanal för rum med fasta (konstanta) flöden installeras ”smart spjäll” DCV-SP i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Exempeldriftkort rum med fasta flöden Tryckreglering Materialspecifikation Tryckregulatorn konstanthåller inställt tryck i frånluftskanalen. DCV-SP Avläsningar och inställningar ”Smart spjäll” med tryckregulator SPL och spjällmotor PAD. Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 30 (51) 2. Skollokaler 2.1 Klassrum I klassrum och liknande lokaler eftersträvas sällan hög flexibilitet. I dessa rum installeras därför reaktiva (självverkande) tilluftsdon. I tilluftskanalen monteras ”smart spjäll”, DCV-RC. Spjället är försett med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare samt kanaltemperaturgivare. I regulatorn ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som närvarogivare, radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Tilluftsflödet balanseras via ”smart spjäll”, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikationsoch spänningsmatningsslingan. Rumsklimatsregulatorn reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Rumstemperatur och koldioxid kan antingen mätas med frånluftsgivare eller väggmonterad givare. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I rumsklimatregulatorn finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 31 (51) Exempeldriftkort klassrum Klimatreglering via reaktiva tilluftsdon Tilluftsflöde och kanaltemperatur mäts i rumsregulatorn via interna givare. Till regulatorn ansluts rumsmonterad närvarogivare samt temperatur- och koldioxidgivare som monteras i frånluftskanalen. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Vid stigande koldioxidhalt i rummet regleras luftflödet enligt inställda gränser. Det värde av temperatur eller koldioxid som ger högst luftflöde prioriteras. Temperatur- och koldioxidgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. Materialspecifikation MTC DCV-RC DCV-BL SV GTQ Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. GN Reaktivt (självverkande) tilluftsdon ”Smart spjäll” med rumsklimatsregulator RCC och spjällmotor PAD. ”Smart spjäll” med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Kanalmonterad temperatur- och koldioxidgivare, GTQD Närvarogivare, XPIR eller PD-2400 Frånluftsbalansering Rumsklimatregulator och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan rumsklimatsregulatorn sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 32 (51) 2.2 Grupprum med överluft I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera grupp- och kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Rumsmonterad koldioxidgivare, GTQV, ansluts till tilluftsdonet och reglerar luftflödet efter inställt värde. Luftflödet regleras antingen efter temperatur eller CO2-halt beroende på vilken parameter som kräver högst flöde. Tilluftsdon med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventiler, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 33 (51) Exempeldriftkort grupprum med överluft Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av det aktiva tilluftsdonet. Väggmonterad luftkvalitetsgivare mäter koldioxidhalten i rummet. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Vid stigande koldioxidhalt i rummet regleras luftflödet enligt inställda gränser. Det värde av temperatur eller koldioxid som ger högst luftflöde prioriteras. Temperatur- och koldioxidgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC CBX SV GQ Aktivt taktilluftsdon Kopplingsbox till TTC Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Koldioxidgivare för väggmontage, GTQV Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 34 (51) 3. Vårdlokaler 3.1 Undersökningsrum I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiatorer i sekvens med luftflödet. Tilluftsflödet balanseras via ”smart spjäll”, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 35 (51) Exempeldriftkort undersökningsrum Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Belysningsstyrning Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC DCV-BL CBX SV Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. Aktivt taktilluftsdon ”Smart spjäll” med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. Kopplingsbox till TTC Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 36 (51) 3.2 Vårdrum med WC I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiatorer i sekvens med luftflödet. Donets inbyggda närvarogivare ersätts med en närvarogivare monterad i WC-rummet. Minflödet i rummet dimensioneras för närvaro av en person och närvaroflödet dimensioneras efter erforderligt flöde i WC-rummet. Tilluftsflödet balanseras via ”smart spjäll”, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen till WC-rummet. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: • Ekonomiläge (aktiveras ej för denna rumstyp) • Belysningsstyrning • Solavskärmning • Nattkyla (aktiveras ej för denna rumstyp) www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 37 (51) Exempeldriftkort vårdrum med WC Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Extern närvarogivare monterad i WC kopplas till tilluftsdonet. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. När frånvaro registreras behålls närvaroflödet tills inställd tid förlöpt. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC DCV-BL CBX SV GN Aktivt taktilluftsdon ”Smart spjäll” med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. Kopplingsbox till TTC Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Närvarogivare, XPIR eller PD-2400 Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge Aktiveras normalt för denna rumstyp. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 38 (51) 4. Belysningsstyrning Lindinvents produkter för belysningsstyrning används tillsammans med Lindinvents aktiva tilluftsdon och rumsklimatsregulatorer. Det finns även en produkt, SBR, som är fristående och kan kopplas in som en separat nod på nätverket. En av Lindinvents belysningsstyrningsboxar (CBRE) är försedd med radiomodul som kommunicerar med tråd- och batterilösa strömbrytare (Enoceanteknik). Samtliga belysningsstyrningsboxar är konstruerade för reglering av belysning utan att ge upphov till strömspikar vid tillslag av lysrörsarmatur med HF-don. Ett flertal belysningsscenarior kan ställas in, exempelvis tändning och släckning via närvarogivare, tändning via strömbrytare, släckning via närvarogivare etc. 4.1 CBR CBR är en belysningsstyrningsbox som styrs från aktiva tilluftsdon eller rumsklimatsregulator RCC. Manuell tändning och släckning kopplas med strömbrytare till CBR. Exempeldriftkort belysningsstyrning CBR, aktiv tändning, släckning vid frånvaro Belysningsstyrning Materialspecifikation Belysningen går att tända och släcka med manuell tryckknapp/strömbrytare. Efter inställd frånvarotid släcks belysningen. Avläsningar och inställningar TTC CBX CBR TK Aktivt taktilluftsdon Kopplingsbox till TTC Belysningsstyrningsbox Tryckknapp/strömbrytare Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 39 (51) 4.2 CBRE CBRE är en belysningsstyrningsbox som styrs från aktiva tilluftsdon eller rumsklimatsregulator RCC. Belysningsstyrningsboxen är försedd med radiomodul som kan kommunicera med tråd- och batterilös strömbrytare ESW vilken använder sig av Enocean-teknik. Exempeldriftkort belysningsstyrning CBRE, aktiv tändning, släckning vid frånvaro Belysningsstyrning Materialspecifikation Belysningen går att tända och släcka med manuell trådlös tryckknapp/strömbrytare. Efter inställd frånvarotid släcks belysningen. Avläsningar och inställningar TTC CBX CBR TK Aktivt taktilluftsdon Kopplingsbox till TTC Belysningsstyrningsbox Tryckknapp/strömbrytare ESW Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 40 (51) 4.3 SBR SBR är en belysningsstyrningsbox med integrerad styrelektronik som har egen anslutning till styrsystemet för inomhusklimat. Med SBR kan belysning knytas till belysningszoner vilket erbjuder en flexibel belysningsstyrning. Belysning kan närvarostyras med loggning av brytningar och tändtid. Tekniken eliminerar strömspikar vid tillslagsögonblicket och därmed störningar på ledningsnätet. Reläfunktion, anslutningar och styrelektronik finns integrerade i dubbeldosan. Exempeldriftkort belysningsstyrning SBR, aktiv tändning, släckning vid frånvaro Belysningsstyrning Belysningen går att tända och släcka med manuell tryckknapp/strömbrytare. Efter inställd frånvarotid släcks belysningen. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådbunden användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation SBR GN TK Belysningsstyrningsbox Närvarogivare, XPIR eller PD-2400 Tryckknapp/strömbrytare www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 41 (51) 5. Lab 5.1 Dragskåp Dragskåp monteras vanligtvis som fristående enheter och kopplas inte upp till det överordnade nätverket. Regulatorn kan dock enkelt anslutas till nätverket om så önskas. Dragskåpsreglering Dragskåpsregulator FCC konstanthåller lufthastigheten i dragskåpets lucköppning oavsett luckans öppningshöjd. Mätsond för lufthastighet monteras inne i dragskåpet och slang dras till FCC som har intern lufthastighetsgivare. Förutom normalt driftsläge kan man via ansluten panel välja nöd- eller riggläge. Elförregling Elförreglingskontaktorn EFK kan anslutas till FCC och bryta spänningen till eluttagen efter inställbar tid vid för låg lufthastighet. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs i den anslutna användarpanelen. Avläsningar och inställningar kan även göras via det överordnade systemet om regulatorn är uppkopplad till detta. Materialspecifikation FCC ST EF AP TRAFO Dragskåpsregulator Spjällmotor PAD. Elförreglingskontaktor, EFK Digital användarpanel, Flocheck V Transformator 24 VAC, PFS20S Larmer Avvikande lufthastigheter genererar akustiskt och optiskt larm på användarpanelen. Regulatorn kan också fås med larmutgångar. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 42 (51) 5.2 Dragbänk Dragbänkar monteras vanligtvis som fristående enheter och kopplas inte upp till det överordnade nätverket. Regulatorn kan dock enkelt anslutas till nätverket om så önskas. Dragbänksreglering Flödesregulator FLC med inbyggd flödesgivare konstanthåller inställt luftflöde genom dragbänken. Val av driftläge NORMAL/MIN görs via ansluten användarpanel. Larmer Avvikande luftflöden genererar akustiskt och optiskt larm på användarpanelen. Regulatorn kan också fås med larmutgångar. www.lindinvent.se Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs i den anslutna användarpanelen. Avläsningar och inställningar kan även göras via det överordnade systemet om regulatorn är uppkopplad till detta. Materialspecifikation FLC ST AP TRAFO STYR_PROJ1_10 Flödesregulator Spjällmotor PAD. Digital användarpanel, Flocheck F Transformator 24 VAC, PFS20S 43 (51) 5.3 LAF-bänk LAF-bänkar monteras vanligtvis som fristående enheter och kopplas inte upp till det överordnade nätverket. Regulatorn kan dock enkelt anslutas till nätverket om så önskas. LAF-bänksreglering LAF-bänksregulatorn LAFC har en inbyggd tryckgivare och konstanthåller undertrycket i LAF-bänkens dragavbrott. Larmer Avvikande tryck genererar akustiskt och optiskt larm på användarpanelen. Regulatorn kan också fås med larmutgångar. www.lindinvent.se Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs i den anslutna användarpanelen. Avläsningar och inställningar kan även göras via det överordnade systemet om regulatorn är uppkopplad till detta. Materialspecifikation LAFC ST AP TRAFO STYR_PROJ1_10 LAF-bänksregulator Spjällmotor PAD. Digital användarpanel, Flocheck P Transformator 24 VAC, PFS20S 44 (51) 5.4 Draghuv Draghuvar monteras vanligtvis som fristående enheter och kopplas inte upp till det överordnade nätverket. Regulatorn kan dock enkelt anslutas till nätverket om så önskas. Draghuvsreglering Avläsningar och inställningar Flödesregulator FLC med inbyggd flödesgivare konstanthåller inställt luftflöde genom draghuven. Val av driftläge NORMAL/MIN görs via ansluten användarpanel. Larmer Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs i den anslutna användarpanelen. Avläsningar och inställningar kan även göras via det överordnade systemet om regulatorn är uppkopplad till detta. Avvikande luftflöden genererar akustiskt och optiskt larm på användarpanelen. Regulatorn kan också fås med larmutgångar. www.lindinvent.se Materialspecifikation FLC ST AP TRAFO STYR_PROJ1_10 Flödesregulator Spjällmotor PAD. Digital användarpanel, Flocheck F Transformator 24 VAC, PFS20S 45 (51) 5.5 Punktutsug Punktutsug monteras vanligtvis som fristående enheter och kopplas inte upp till det överordnade nätverket. Regulatorn kan dock enkelt anslutas till nätverket om så önskas. Reglering av punktutsug Flödesregulator FLC med inbyggd flödesgivare konstanthåller inställt luftflöde genom punktutsuget. Val av driftläge NORMAL/MIN görs via ansluten användarpanel. Larmer Avvikande luftflöden genererar akustiskt och optiskt larm på användarpanelen. Regulatorn kan också fås med larmutgångar. www.lindinvent.se Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs i den anslutna användarpanelen. Avläsningar och inställningar kan även göras via det överordnade systemet om regulatorn är uppkopplad till detta. Materialspecifikation FLC ST AP TRAFO STYR_PROJ1_10 Flödesregulator Spjällmotor PAD. Digital användarpanel, Flocheck F Transformator 24 VAC, PFS20S 46 (51) 5.6 Luftbalansering Ett lab kan vara utformat på en mängd olika sätt. Ett av de vanligast förekommande fallen är att labbet har ett antal frånluftsenheter som skall balanseras med ett tilluftsflöde. Exempeldriftkort lab med tilluftsbalansering Tilluftsbalansering Mätenhet med flödesgivare monterad i frånluftskanalen ansluts till flödesbalansregulator i tilluftskanalen. Regulatorn styr spjällmotorn efter uppmätt frånluftsflöde. I regulatorn kan eventuel offset ställas in. Larmer Regulatorn har reläfunktion för larmutgångar. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. Avläsningar och inställningar kan även göras via det överordnade systemet om regulatorn är uppkopplad till detta. Materialspecifikation FBC ST DCV-MU TRAFO www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 Flödesbalansregulator Spjällmotor PAD. Mätfläns med flödesgivare GFI Transformator 24 VAC, PFS20S 47 (51) 5.7 Differenstrycksreglering Ett vanligt fall i labmiljö är att ett rum eller en zon ska ha över- eller undertryck mot ett annat rum eller zon. Det finns en mängd olika varianter beroende på om det är fasta eller variabla flöden, slussfunktion etc. Nedan visas ett enkelt fall med konstant flöde i ett lab som skall ha undertryck mot en korridor. Exempeldriftkort lab med konstant flöde och undertryck mot korridor Avläsningar och inställningar Konstant flöde Flödesregulatorn med flödesgivare monterad i tilluftskanalen reglerar spjället så att konstant tilluftsflöde erhålls. Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs i den anslutna användarpanelen. Avläsningar och inställningar kan även göras via det överordnade systemet om regulatorn är uppkopplad till detta. Differenstryck Differenstrycksregulatorn med inbyggda tryckgivare reglerar frånluftsspjället så att konstant undertryck mot korridoren upprätthålls. Larmer Avvikande differenstryck genererar akustiskt och optiskt larm på användarpanelen. Regulatorna har reläfunktion för larmutgångar. www.lindinvent.se Materialspecifikation FLC DPC ST AP TRAFO STYR_PROJ1_10 Flödesregulator Differenstrycksregulator Spjällmotor PAD. Digital användarpanel, Flocheck P Transformator 24 VAC, PFS20S 48 (51) 6. Solskydd Lindinvent har ett flertal funktioner och lösningar för att integrera med en fastighets solskyddsanläggning. Genom att välja Lindinvents solskyddsfunktioner kan man optimera energianvändningen i fastigheten samt erhålla en heltäckande visualisering. Kontakta Lindinvent för mer information. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 49 (51) 5. ANTECKNINGAR ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 50 (51) Kontakt Lindinvent – Experter för behovsstyrd ventilation www.lindinvent.se Tel: 046-15 85 50 Vi erbjuder produkter och systemlösningar för behovsstyrd ventilation för kontor, skolor, sjukhus, laboratorier och renrum. Behovsstyrning ger hög energieffektivitet vid klimatstyrning och god säkerhet vid skyddsventilation. www.lindinvent.se STYR_PROJ1_10 51 (51)
© Copyright 2024