Tillsynskampanj 2015
Återvinningsstationer
Tillsyn av återvinningsstationer i
Haninge, Tyresö och Nynäshamns
kommuner
Genomfört vecka 17, 2015
Projektgrupp:
Margareta Jonsson
Pia Holmström
Susanne Frisk
Jessica Andersson
Sofia Nettelbladt
Sammanfattning
Våren 2015 utförde Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund en tillsynskampanj
under en vecka, riktad till 105 återvinningsstationer i våra medlemskommuner
Nynäshamn, Tyresö och Haninge.
Kampanjen gick ut på att inspektera stationerna utifrån bestämmelserna om
producentansvar och Boverkets regler om tillgänglighet. De områden som vi har
kontrollerat är: att återvinningen sker på ett säkert sätt för människa och miljö;
underhåll; information; tillgänglighet och barnsäkerhet. Totalt inspekterades 76
kontrollpunkter. Förbundets alla medarbetare har varit engagerade i projektet.
Totalt registrerades ca 1150 anmärkningar. Flest antal anmärkningar fick en station
som hade 28 anmärkningar. Den stora majoriteten av stationerna hade dock endast
ett mindre antal anmärkningar. Det är glädjande att vi vid inspektionerna kunde
konstatera att det var ovanligt med överfulla behållare (mindre än 5 %), eftersom vi
utifrån de klagomål som vi får in trodde vi att det var mycket vanligare. Det är också
positivt att det verkar som om invånarna vet hur man ska sortera i olika fraktioner.
Utifrån vår definition (85 %) är över 90 % av behållarna rättsorterade.
Den vanligaste anmärkningen på återvinningsstationerna var nedskräpning runt
behållarna. Skräp och klotter kan upplevas som otryggt och kan minska viljan att
besöka stationen och i förlängningen minska återvinningsgraden. I flera fall var det
städat på stationsområdet men skräpigt utanför, vilket tyder på att städning av skräp
som spridits till området utanför stationen inte utförs i tillräcklig utsträckning.
Återvinningsstationerna har stora brister i tillgängligheten. 71 av de 105 stationerna
bedömdes inte som lättillgängliga så att en rullstolsburen person ska kunna använda
stationen på ett enkelt sätt.
Endast fem av de 105 stationerna fick anmärkning på att det saknades en synlig och
läsbar informationstavla. Avseende läsbara sorteringsanvisningar fanns få
anmärkningar på de flesta fraktionerna med undantag för batterier där mer än två
tredjedelar fick anmärkning på detta.
De nyare behållarna uppfyller bättre de riktlinjer som Boverket har avseende
barnsäkerhet och tillgänglighet. De äldre behållarna har därför fler anmärkningar.
Dessutom verkar det som om de fraktioner som inte Förpacknings- och
tidningsinsamlingen (FTI) har huvudansvaret för, det vill säga batterier och kläder,
har fler anmärkningar på sina behållare.
Bakgrund och problembeskrivning
2013 genomförde vi ett tillsynsprojekt på återvinningsstationerna, 82 % av
dem fick då någon form av anmärkning. Förbundet får regelbundet in
klagomål som rör tömning och städning av återvinningsstationerna. Det ingår i
verksamhetsutövarens egenkontroll att se till att återvinningsstationerna inte
innebär någon risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dåligt
underhållna återvinningsstationer kan minska återvinningsgraden vilket strider
mot lagen om producentansvar och förpackningar och mot miljöbalken.
2
Dessutom riskerar dåligt städade återvinningsstationer att dra till sig skadedjur.
Syfte och Mål
Syftet med projektet är att
 få en uppfattning om det blivit bättre eller sämre sedan det senaste
tillsynsprojektet avseende återvinningsstationer
 genom tillsyn minska problem som exempelvis nedskräpning
 öka återvinningsgraden genom att stationerna har bättre tillgänglighet
och upplevs trevligare att besöka
 minska risken för olägenhet för människors hälsa och miljö.
En av förbundets värdegrunder är att vår tillsyn ska upplevas som meningsfull
av såväl verksamhetsutövare som allmänheten. Då vi vid tidigare tillsyn noterat
brister på medlemskommunernas återvinningsstationer och får in klagomål på
skötseln av dem, tror vi att tillsynsprojektet kommer att upplevas som
meningsfull för samtliga parter.
Projektet bidrar till en utveckling av förbundets arbetsmetod med förbättrad
samsyn som följd. Hela personalen får tillfälle till kompetensutveckling då
redan kunniga inom tillsynsområdet får möjlighet att arbeta med projektansvar
och övrig personal får nya kunskaper inom tillsynsområdet. Kampanjen leder
dessutom till att vår verksamhet uppmärksammas av allmänheten och
medlemskommunernas politiker.
Projektet bidrar till de nationella miljömålen avseende giftfri miljö, begränsad
klimatpåverkan och god bebyggd miljö.
Avgränsning
105 återvinningsstationer besöktes i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner.
Det som kontrollerades på återvinningsstationerna var
 att återvinning sker på ett säkert sätt för människa och miljö
 underhåll
 information om stationens huvudman, regler och sorteringsanvisning
 tillgänglighet för alla
 barnsäkerhet.
Genomförande
Vi arbetar ofta i projektform över relativt långa tidsspann. Syftet med kampanjerna
är att på kort tid få fram samlad information. Metoden att samlat inspektera så
många verksamheter som möjligt under kort tid passar utmärkt för
återvinningsstationer. Kampanjerna har genomförts genom att all personal, under en
vecka arbetat med projektet.
Projektet har drivits av en projektgrupp som i år bestod av Margareta Jonsson
3
(projektledare), Sofia Nettelbladt, Susanne Frisk, Jessica Andersson och Pia
Holmström. Projektgruppen har fördjupat sig i ämnet och tagit fram
underlagsmaterial i form av checklista, utbildningsmaterial, objektlista,
pressmeddelanden samt sammanställning.
Checklistan har utformats för att lätt kunna följas även om man inte var insatt i
ämnet. Frågorna besvarades med ett ja eller nej. Inför kampanjveckan utfördes två
omgångar inspektioner för att testa det material som tagits fram. Utifrån resultatet av
testinspektionerna reviderades checklistan till sitt slutgiltiga utseende, se bilaga 1.
Pressmeddelande har skickats ut inför kampanjveckan.
Inför kampanjen har det anordnats föreläsningar för förbundets anställda. Kajsa de
Vall från byggkontoret i Nynäshamn (hon jobbade tidigare på FTI) och Catharina
Östlund från Naturvårdsverket har föreläst om återvinning i ett regionalt, nationellt
och internationellt perspektiv. Detta har kommit att vara av stor nytta genom att vi
har fått ökad kunskap och förståelse för ämnet samt stöd i bedömning i samband
med inspektionerna under kampanjveckan.
Lars Estlander på Boverket har stöttat projektgruppen med vägledning när det gäller
riktlinjer om utformning av återvinningsstationer.
Det gjordes en genomgång av checklistan samt praktiska detaljer förknippade med
projektet. Därefter genomfördes inspektionerna och data samlades in. För varje
kontrollerad återvinningsstation har en inspektionsrapport upprättats och skickats till
FTI. Samlade inspektionsrapporter kommer också att skickas till övriga huvudmän.
Sammanställning av resultatet från inspektionerna presenterades i en rapport.
I samband med inspektionerna har vi träffat allmänhet som velat diskutera sin
återvinningsstation. Vi har då fått ta emot intressant information som till
exempel hur stationen upplevs av brukarna. Samtidigt har vi också haft
möjlighet att själva informera om reglerna runt återvinning. Vi har också haft
med journalister på några av våra inspektioner, vilket är ett bra sätt att komma
ut med information om återvinning.
Resultat och diskussion
Vid respektive inspektion kontrollerades eventuella tidigare klagomål och
anmärkningar från tillsynsbesök och om tidigare brister fortfarande kvarstod.
Sedan tidigare fanns klagomål från kommuninvånarna på 14 av stationerna. Vid
inspektionerna följdes klagomålen upp, varav samma typ av brist noterades på 12 av
stationerna. Vid tillsynsprojektet 2013 anmärkte förbundet på brister hos 58
återvinningsstationer. Av dessa 58 fick 27 stationer anmärkning på samma
kontrollpunkt vid årets tillsyn.
En kontrollpunkt var om det fanns en synlig informationstavla och om
informationen var läsbar samt om tavlan var klotterfri. På informationstavlan ska det
framgå vem som ansvarar för stationens drift och underhåll samt vilka regler som
gäller för stationen. Den får till exempel inte vara blekt, trasig eller nedklottrad. På
4
tre stationer saknades eller var informationstavlan inte synlig och två stationer fick
anmärkning på att informationstavlan inte var läsbar på grund av klotter.
Området inom återvinningsstationen ska vara konstruerat på ett sätt som underlättar
städning och möjliggör tömning av behållarna. Vid inspektionerna framkom att 33
återvinningsstationer inte var konstruerade och iordningställda på ett sätt som
underlättar städning av stationen. För att en station ska kunna underhållas på ett
lämpligt sätt behöver området vara framkomligt även bakom och vid sidan av
behållarna. Det underlättar om markbeläggningen är plan, hårdgjord och jämn. Vid
inspektionerna såg vi behållare som var placerade på gräsmatta och nära staket vilket
kan göra stationen svårstädad. Avfall som blir kvar kan leda till ytterligare
nedskräpning och att skräpet sprids till omgivningen.
Helhetsintrycket av återvinningsstationerna var i allmänhet bra vid inspektionerna.
Det var 26 stationer som fick anmärkning på denna punkt, till exempel skadade
staket.
En nedskräpad plats riskerar att dra till sig skadedjur och minska viljan att besöka
platsen. En station som upplevs som skräpig kan även uppmuntra till att besökare
ställer ifrån sig hushållsavfall och grovavfall.
Ett problem som framkom var nedskräpning i närområdet på 49 av de 105 besökta
stationerna. Det var i första hand småskräp som noterades, vilket var fallet på 45
stationer. På 18 stationer låg grovavfall i omgivningen. Vid inspektionerna fann vi att
det både var problem med skräp runt behållarna på återvinningstationerna och i
området utanför. I flera fall var det städat på stationsområdet men skräpigt utanför,
vilket tyder på att städning av skräp, som kan ha spridits till området utanför
stationen, inte utförs i tillräcklig utsträckning.
Plats för insamling ska uppfattas som ljus, välskött och estetiskt tilltalande samt vara
utformad så att de som använder den kan göra det enkelt och tryggt. En station som
inte upplevs inbjudande kan leda till minskad återvinningsgrad. Bland annat tittade
förbundet på om det fanns en säker eller närliggande parkeringsplats för brukare
med bil, om stationen var upplyst och om det var fritt från växtlighet och buskage
som riskerar att dra till sig skadedjur och kan upplevas otryggt. Stationens underhåll
är viktigt ur hälsoskyddssynpunkt, men även ur trygghetssynpunkt, då en skymd plats
kan upplevas som obehaglig.
Vid inspektionen granskades om återvinningsstationerna kan upplevas otillgängliga
för personer med funktionsnedsättning. Boverket har tagit fram riktlinjer för att
möjliggöra för alla att komma åt att lämna avfall. Vägen till behållaren bör vara
lättframkomlig och inte ha några trånga passager. Utrymme framför och vid sidan
om öppningen bör möjliggöra att man kan komma åt inkastet från en rullstol och att
man kan vända när man kastat avfallet. Vid sidan om öppningen bör avståndet vara
0,70 meter och ligga 1,0 meter från hörn samt att det bör finnas ett fritt utrymme
motsvarande en cirkel med diametern 2,0 meter för att möjliggöra vändning med
rullstol. Öppningen till inkastets centrum bör vara cirka 0,80 – 1,0 meter över mark.
Vid inspektion visade sig återvinningsstationerna ha brister i tillgängligheten. 71
stationer bedömdes inte som lättillgängliga och 59 återvinningsstationer hade inte
tillräckligt med utrymme mellan behållarna så att en rullstorsburen ska kunna ta sig
5
fram.
Figur 1 Diagrammet visar andelen återvinningsstationer som inte fått anmärkning på klotter,
barnsäkerhet, plats för fler förpackningar (inte överfull), sortering och nedskräpning. Behållarna
för glas, batterier och kläder var svåra att kontrollera innehållet i, varför dessa fraktioner har
utelämnats under rättsorterad-rubriken i diagrammet. Barnsäkerheten kontrollerades inte heller
för batteribehållarna.
Resultat per fraktion
Boverkets riktlinjer för att säkerställa att
återvinningsstationerna är barnsäkra för att
undvika olyckor:
 Rektangulära inkastöppningar bör inte vara
högre än 120 mm.
 Cirkulära inkastöppningar bör inte ha en
diameter som är större än 155 mm.
 Inkast större än 0,3 meter bör ha barriär.
 Behållaren bör inte ha balkar som kan inbjuda
till klättring.
Vi har inte funnit någon officiell
definition så därför har vi tagit
fram en egen. Vår definition att
material har sorterats rätt:
Visuell skattning av att minst
85 % av materialet i behållaren
är rätt sorterat blir det ingen
anmärkning.
Pappersförpackningar
På 103 av 105 stationer fanns möjlighet att lämna in pappersförpackningar.
Enligt vår definition (85 % rätt) uppfyllde samtliga stationer kriteriet på rättsortering
av pappersförpackningar.
Det största problemet i samband med insamling av pappersförpackningar var att det
var skräpigt runt behållaren, vilket var fallet på 40 återvinningsstationer. Det var
framförallt småskräp, dvs. sådant som skulle kunna sorteras in i någon av behållarna
men som hamnat utanför. 9 återvinningsstationer hade överfulla pappersbehållare.
6
På 13 av stationerna fanns klotter på behållarna.
Barnsäkerheten var också bristfällig för ett antal behållare. 26 av 103 behållare fick
anmärkning. 23 av behållarna var dessutom öppna. På flera stationer fanns även
gamla modeller av behållare som inte uppfyllde Boverkets riktlinjer, se ovan, för att
vara barnsäkra vad gäller inkastens storlek. 21 av stationerna hade
sorteringsanvisningar som inte var läsbara av olika anledningar.
Tidningar
103 av 105 stationer samlade in tidningar. Enligt vår definition (85 % rätt) uppfyllde
95 % av stationerna kriteriet på rättsortering av tidningar.
28 stationer hade vid besöket problem med avfall runt tidningskärlen. På 24 stationer
var avfallet småskräp och på 9 fanns det grovavfall. På ett ställe var
tidningsbehållaren överfull trots att det fanns fler än en behållare för tidningar på
stationen. 16 av behållarna var i behov av klottersanering.
Samtliga tidningsbehållare hade sorteringsanvisningar, men 4 var inte läsbara.
Plastförpackningar
Plastinsamling fanns på alla stationer utom två.
Enligt vår definition (85 % rätt) uppfyllde 97 % av stationerna kriteriet på
rättsortering av plast.
Anmärkningarna på insamlingen av plastförpackningar gällde i första hand
renhållning. 33 anmärkningar gjordes på avfall runt behållarna, varav 28 av
anmärkningarna gällde småskräp och/eller 9 grovavfall. Även klotter förekom i 13
fall.
7
Sorteringsanvisningarna visade sig mycket bra, endast en station fick anmärkning på
att informationen inte var läsbar. Alla utom en behållare var hel och barnsäker och
endast en plastbehållare var öppen vid inspektionstillfället.
Metallförpackningar
Även runt metallbehållarna fanns skräp. 25 anmärkningar på småskräp och 9
anmärkningar på grovavfall utgjorde totalt 30 anmärkningar på nedskräpning kring
kärlen (en del hade alltså anmärkningar på båda sorterna). Däremot var inga
behållare överfulla. 11 behållare fick anmärkning på klotter.
På 7 av de 102 stationer där man kan lämna metallförpackningar anmärkte
inspektörerna på att sorteringen var bristfällig enligt förbundets kriterium på 85 %
rättsortering. Det innebär att 93 % var rätt sorterade. Dock hade endast en av dessa
stationer bristfällig sorteringsanvisning. Övriga två stationer som fått nedslag på
läsbar sorteringsanvisning bedömdes som rättsorterade.
Inga av de inspekterade behållarna var trasiga eller öppna, men två fick anmärkning
på barnsäkerhet på grund av att inkasten inte uppfyllde Boverkets riktlinjer.
Glas
99 stationer av 105 har insamling av färgat och ofärgat glas. På 26
återvinningsstationer med glasinsamling fanns småskräp runt kärlen och på en
station fanns grovavfall. I 19 fall bedömdes inkasten till kärlen för ofärgat glas inte
uppfylla Boverkets råd för barnsäkerhet. Färgat glas fick 18 anmärkningar på samma
punkt.
Inga kärl för ofärgat glas och endast två för färgat glas var överfulla. Majoriteten av
glaskärlen var hela, endast ett för ofärgat glas var skadat. Ett kärl för ofärgat
respektive färgat glas saknade sorteringsanvisning och 6 av informationsskyltarna var
oläsliga.
Eftersom det är svårt att se in i kärlen kontrollerades inte om glaset var rättsorterat.
Batterier
På 92 av återvinningsstationerna fanns insamling av batterier. Batteriinsamlingens
främsta anmärkningar handlade om informationen på behållarna. I 62 fall saknades
information om vem som var ansvarig för insamlingen och i 68 fall saknades
telefonnummer. I flera fall var informationen mycket otydlig både vad gäller vem
som är ansvarig och vad som skulle lämnas i behållaren. Det saknades helt
sorteringsanvisning på 56 stationer. På 43 stationer var skylten så skadad att den inte
gick att läsa alls. Eftersom det i normalfallet inte går att se in i kärlen kunde vi inte
göra en uppskattning om batterierna var rättsorterade eller inte.
8
16 av 92 kärl var skadade, varav flera helt saknade front. 17 stycken saknade
säkerhetsstopp och 12 var öppna. Kring 21 av batterikärlen fanns skräp, 15 småskräp
och/eller 7 grovavfall.
Klädinsamling
35 stationer hade insamling av textilier, till exempel kläder och skor. De vanligast
förekommande insamlingsbehållarna tillhörde Myrorna/Frälsningsarmén och
Human Bridge/Erikshjälpen/Läkarmissionen.
På 18 av stationerna bedömde inspektören att barnsäkerheten var bristfällig. När
luckan öppnades var inkastet upp till 25 cm på höjden.
Insamlingskärlen fick 15 anmärkningar på klotter. 9 klädinsamlingskärl saknade
kontaktuppgifter till ansvarig och 11 saknade läsbar information.
Eftersom det inte går att se in i kärlen kunde vi inte göra en uppskattning om
materialslaget var rättsorterat eller inte.
Slutsats/diskussion
Det var stor skillnad i antal anmärkningar mellan den station som hade lägst och
högst antal anmärkningar. Lägst antal anmärkningar fick en återvinningsstation i
Vendelsömalm som endast fick nedslag på belysningen. Flest anmärkningar fick en
station i Handen med 28 brister av totalt 76 kontrollpunkter. Totalt registrerades ca
1150 anmärkningar.
9
Antal anmärkningar
14
12
Antal ÅVS
10
8
6
4
2
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Figur 2 Diagrammet visar antal anmärkningar per återvinningsstation. Anmärkningarna varierade
Antal anmärkningar
från 1 till 28 av totalt 76 kontrollpunkter.
Vi har vid inspektionerna gjort bedömningen att, om 85 % av materialet i behållaren
är rätt sorterat blir det ingen anmärkning. Uppskattningen utfördes visuellt. Mer än
90 % av de fraktioner som vi kunde kontrollera var rättsorterade. Slutsaten av detta
måste innebära att invånarna är duktiga på att sortera rätt.
Den genomgående mest förekommande anmärkningen var nedskräpning på
stationen, framförallt småskräp. Även klotter var vanligt. Eftersom skräp och klotter
kan upplevas som otryggt kan det minska viljan att besöka stationen och i
förlängningen minska återvinningsgraden.
Det var positivt att antalet fulla behållare var litet (mindre än 5 %), eftersom
överfulla behållare är en typ av de klagomål som förbundet får in. Det verkade inte
vara det huvudsakliga skälet till att stationerna var skräpiga och att avfall placerades
utanför insamlingskärlen. I vissa fall kan möjligen bristfällig sorteringsanvisning vara
en bidragande faktor till småskräp på stationerna, men det skulle även kunna bero på
att människor är oaktsamma när de lämnar avfall. Vissa stationer hade också skräp
som verkade ha legat länge trots att stationen enligt uppgift från FTI var städad
samma dag. Ett antal återvinningsstationer bedömdes även som svårstädade på
grund av att skräp kunde samlas mellan två behållare som stod tätt alternativt mellan
en behållare och exempelvis staketet.
En orsak till att grovavfall lämnas på stationerna kan vara att det är omständligt att ta
sig till en återvinningscentral. Eftersom grovavfall lämnas utanför kärlen, verkar det
som om invånarna är medvetna om att det är ett avfall som inte ska lämnas i ett kärl,
utan lämnar det i hopp om att det hämtas vid städning.
Behållarna för glas var utformade på ett sätt som gjorde att det var svårt att se
10
om förpackningarna var rätt sorterade. Flera glaskärl hade dock opedagogiska
informationsskyltar som kan bidra till att avfall sorteras fel. Vissa kärl för
färgat glas har ofärgade skyltar med vit text, vilket ger ett visuellt intryck att
ofärgat glas ska slängas där. Det omvända gäller för ofärgat glas. På många
insamlingskärl för glas finns visuellt motstridiga skyltar som framförallt kan
leda till problem för personer som inte är läskunniga.
Vid flera inspektioner påträffades personer som lämnade förpackningsavfall som
uppkommit i verksamheter, trots att det endast är tillåtet för privatpersoner att lämna
avfall på återvinningsstationerna. Information om vilka som får använda stationen
och vad som får lämnas fanns på en stor majoritet av de besökta platserna och borde
inte vara anledningen till felanvändning.
Det var många anmärkningar som rörde barnsäkerhet. Ett av problemen var de äldre
behållare för pappersförpackningar och glas som användes på vissa stationer.
Behållarna för papper var ofta öppna på ovansidan, trots att det fanns en
stängningsanordning. Förutom olycksrisk, kan öppna behållare leda till att avfall kan
spridas till omgivningen. Dessa behållare hade även inkast som överskred Boverkets
rekommendationer för barnsäkerhet. Många kärl för klädinsamling hade också för
stora öppningar. Vid en inspektion bevittnades en vuxen person ta sig in behållaren
med överkroppen genom att använda intilliggande staket. Flera behållare hade även
skadade inkast, som bänts upp och därför inte klarade Boverkets riktlinjer för
11
barnsäkerhet.
Många äldre behållare hade även olika balkar eller andra lyftanordningar som
inbjuder till klättring. De behållarna har även ett tillgänglighetsproblem då de ofta
saknar inkast tillräckligt långt ned som alla kan nå.
Vid inspektionerna framkom att behållarna för glas och pappersförpackningar till
större del består av äldre kärl än de kärl som används för insamling av plast och
metall. De nyare behållarna uppfyller bättre de riktlinjer som Boverket har avseende
barnsäkerhet och tillgänglighet. De äldre behållarna har därmed fler anmärkningar.
Dessutom verkar det som om de fraktioner som inte FTI har huvudansvaret för, det
vill säga batterier och kläder, har fler anmärkningar på sina behållare.
Felkällor
Det finns ett tolkningsutrymme som kan innebära svårigheter vid bedömningen om
det föreligger en brist eller inte. Detta försvåras också av projektets utformning, då
det genomfördes under en begränsad tid och av många inspektörer. Det innebär att
det finns en risk för att man gjort olika bedömningar där det råder tveksamheter.
Hur går vi vidare?
Inspektionsresultatet överlämnas till avdelningen för miljöskydd. De kommer
använda resultaten för att bedöma behoven av uppföljning och framtida
tillsynsinsatser.
Rapporten kommer att skickas ut till verksamhetsutövare, centrala myndigheter med
flera.
Under våren kommer vi att utföra en fördjupad analys/utvärdering av
inspektionsmetodiken.
Vi kommer även i fortsättningen att bevaka de frågor som kampanjen tagit upp.
Källförteckning
Muntligt
12
Boverket, Lars Estlander, Arkitekt, enheten för tekniska egenskaper, Myndigheten
för samhällsplanering, byggande och boende, 2015-04-15
Naturvårdsverket, Catarina Östlund, 2015-04-20
Enheten för vägledning och Sektionen för avfall och kemikalier
Internet
El-kretsens hemsida, http://www.el-kretsen.se/atervinningssystemet/faktaatervinningssystemet/atervinning/ Återvinning av batterier
FTI, Förpackning- och Tidningsinsamlings hemsida, www.ftiab.se
Batteriåtervinningens hemsida,
http://www.batteriatervinningen.se/modul/allt-om-batterier-pa-fem-minuter;
Information om återvinning av batterier
http://www.batteriatervinningen.se/kommun/utformning-av-batteriholk;
Utformning av batteriholk
Lagstiftning och riktlinjer
Barnsäkra containrar, en handbok från Boverket. Boverket, oktober 2002.
Avfallshantering – tillgänglig, säker och estetisk. Inspiration och vägledning vid
planering och byggande av avfallsutrymmen, återvinningsstationer och
återvinningscentraler. Boverket 2011.
Boverkets byggregler, BBR. BFS 2011:6 ändrad t.o.m. BFS 2015:3. Avsnitt 3
Tillgänglighet, bostadsutformning, Rumshöjd och driftutrymmen.
Miljöbalken 1998:808
Förordning (2008:834) om producentansvar för batterier
Förordning (2014:1073) om producentansvar för förpackningar
Förordning (2014:1074) om producentansvar för returpapper
13