Näringsliv

NÄRINGSLIV
Nr 1
Årg. 12
Vecka 10 – 2015
Sommarveckor
för framtida medarbetare
Simon Jändel ägnade tre veckor förra sommaren åt att sköta kommunens planteringar.
Färre ska sluta i Dödens dal
Affärsängel möjlig växtväg
”Fortsätt stick ut hakan”
Statliga Almi har lanserat ett
nytt tillväxtlån. Tanken är att
innovativa idéer med potential att växa ska ges bättre
möjlighet att nå marknad.
När eget kapital saknas för
tillväxt kan en affärsängel
vara lösningen. Och rätt
affärsängel kan stå för betydligt mer än bara pengar.
Susanne Svedle lämnar över
ordförandeklubban i Handel
i Mark. Ibland har hon varit
obekväm, tror hon. Det är ett
råd hon ger sin efterträdare
att också vara.
Sid 2
Sid 4
Sid 6
Sommarjobb viktiga för
framtiden
Ett sommarjobb är ovärderligt i en ung människas CV.
Och sommarjobben kan också vara ett sätt för företag att
locka framtida medarbetare.
Sid 13
Foto: Magnus Pettersson
Dubbelt slutsåld UF-succé
F.E.M, UF-företaget som
Markbladet följer under året,
har gjort succé. Två omgångar har sålts slut. Och
trion är märkbart nöjd.
Sid 14
2
Vecka 10 - 2015
NÄRINGSLIV i Marks kommun
Lån – bro över Dödens dal
LEDARE
Företag från Mark med tillväxtpotential kan nu söka
ett nytt tillväxtlån från statliga Almi Väst. Allt för att
komma över det som kallas Dödens dal.
– Det här lånet kan göra att fler innovationer från
Sjuhärad kan nå ut på marknaden, säger Sara Wallin,
vd på Almi Väst.
Hur ofta frågar
du din målgrupp?
■ ■ ■ Vi fokuserar på målgruppen. Det vill nog de flesta företag säga. Det vill nog
de flesta säga. Det vill nog
organisationer, föreningar,
kommuner också säga.
Jag med, i mitt företagande. Jag med när jag försöker
komma på intressanta vinklar och ämnen för er att läsa
som gör er duktigare på att
driva företag.
Och så gör vi målgruppsanalyser. Och känner att vi
träffar rätt.
För att manifestera hur
rätt vi gör skapar vi kundundersökningar.
Riktigt duktiga känner vi
oss på ledningsgruppsmötena, riktigt duktiga känner
vi oss inför styrelsen, riktigt
duktiga känner vi oss när
vi får meddela övriga medarbetare hur starka vi är i
målgruppen.
Vilket dravel, säger jag.
Känner att jag blir irriterad
på mig själv, till och med.
Eftersom jag också så lätt
fastnar i fällan.
Kundundersökningen mäter ju bara om de som köpt
eller varit i kontakt med oss
är nöjda. Tro tusan det att
resultatet blir övervägande
positivt. De har ju valt oss.
Vem frågar alla dem i målgruppen som inte valde,
varför de inte gjorde det?
Det mest korkade med
kundundersökningar är att
de utgår från det vi levererar. Inte frågar vi vad målgruppen faktiskt vill.
Är du nöjd med besöket,
frågar Turistbyrån. Är du
nöjd med utbudet av dalahästar och älgskyltar här
i butiken? Hur nöjd är du
med de reseanledningar
vi kan presentera för dig i
Mark? Klart de är. De har
ju kommit hit av en reseanledning.
Men vi agerar faktiskt
dummare än så. Vi gör en
massa antaganden om målgrupper som vi inte har en
aning om. Ofta utgår vi till
och med från oss själva. Hur
vi själva vill bli bemötta, vad
vi själva vill ha. Eller inte
vill ha.
Vi tar ett par närliggande
exempel. Minab genomför
lite olika frukostmöten. De
är välbesökta, tycker nog de
själva. Det tycker de flesta
som är där. Jag med. De är
dessutom både lärorika och
trevliga.
Men skalar man bort
sådana som mig som är där
och bevakar. Skalar man
bort de som arrangerar.
Skalar man bort kommunanställda. Då är det några
få företagare kvar, av de 50
gästerna.
Det är inte lite. Så ser det
ut i de flesta kommuner.
Mark och Minab är snarare
hyfsat duktiga i klassen.
Och så märker man att
det är omtyckta frukostmöten. De som är där säger
att de vill ha fler och ännu
bättre.
Men det är ju bara någon
pyttebråkdel av Marks företagare som kommer. Det
är bara den lilla bråkdelen
man har frågat. Och det
man frågar om är något
man själv har kommit på
att genomföra. Klart att de
som valde det tycker att det
är trevligt.
Frågar man dem som inte
kommer, och frågar på riktigt. Så kanske man får ganska intressanta förslag på
mötesplatser. Sådana som
många kanske vill gå på.
Vi själva på Markbladet
Näringslivs redaktör,
Fredrik Beckman
Näringsliv gör likadant.
Vi funderar på vad Marks
näringsliv vill ha, vi anser
oss veta vad ni behöver
utifrån vår produkt. Har
vi verkligen frågat er? Nej,
vi ber om lite tips och så.
Men vi har inte frågat så där
verkligen på riktigt.
Det här är inget unikt
för Minab. Det här är
inget unikt för Markbladet
Näringsliv. De som gör motsatsen är nog en liten minoritet. Och de som gör det får
kunder i målgruppen som
är fans. Som typ Apple.
Här är en liten övning,
som får dig att inse hur de
flesta av oss gör. Ta ett papper. Sätt dig vid någon du
inte känner. Studera personen och skriv ner: Vad
är personens högsta dröm?
Hur många syskon? Hobby?
Vad är det sista den gör
innan sängdags? Var ligger
drömhuset?
Får du många rätt?
Knappast. Men det är så de
flesta av oss gör målgruppsanalyser. Ut och fråga målgruppen vad de vill ha istället. Om du vågar. Du kan
komma att bli överraskad.
Fredrik Beckman
[email protected]
REDAKTION: Redaktör: Fredrik Beckman
[email protected]
Markbladets expedition 0320-20 91 00. Fax 0320-20 91 57.
Foto: Fredrik Beckman om inget annat anges.
www.markbladet.se [email protected]
Upphovsrätt: Material framställt av Markbladet är Markbladets egendom och får inte
utnyttjas utan Markbladets skriftliga medgivande.
Distribution: Till företagen via Posten samt till hushållen via Markbladet Distribution.
Tryck: Markbladet Tryckeri AB, Skene.
OBS! I annons i Markbladet Näringsliv ingår också publicering på Internet!
Betalningsvillkor: 10 dagar netto. För förfallna fakturor debiteras kravkostnad f.n.
50:-, ränta 18%.
Almi lanserar nu ett
nytt ”Tillväxtlån för
In n ovat iva
företag”.
Sara Wallin,
Lånet möjligvd Almi Väst.
görs genom
ett garantiavtal som Almi tecknat med
Europeiska Investeringsfonden.
Totalt finns det 1,2 miljarder
kronor att ansöka om de närmaste två åren.
I Mark finns det många innovativa företag. Det nya tillväxtlånet skapar möjlighet att ge
ännu fler företag med tillväxtpotential möjlighet till finansiering för fortsatt utveckling och
tillväxt, är det tänk.
– Ibland kallar man det här
för ”Dödens dal”. Det är precis
när man är klar med utveckling
av innovationen. Företaget har
lagt ner mycket tid och pengar.
Så ska man ut och marknadsföra produkten. Det är ofta mycket dyrare än beräknat. Många
gånger läggs projekt ner i just
den här fasen, man klarar inte
att nå lönsamhet själv, säger
Sara Wallin.
– Det här glappet hoppas vi
att kunna minska, så fler kan
lyckas. Då får vi fler bärkraftiga
företag. Det är i de här bolagen
som framtidens jobb kommer
att finnas. Vi vill att fler ska
klara sig över ”dödens dal”.
❖❖❖❖❖ Fredrik Beckman
FAKTA TILLVÄXTLÅNET
■ Riktar sig till små och medelstora innovativa företag.
■ Kan användas för investeringar eller rörelsekapital.
■ Minimibeloppet på Tillväxtlånet är 250 000 kr. Lånet säkerställs med företagsinteckning, oftast i kombination med
borgen.
■ Lånet kan ges med upp till 10 års löptid. Av dessa 10 år kan
upp till tre år initialt vara amorteringsfria, den så kallade
utvecklingsfasen. Efter utvecklingsfasen kommer återbetalningsfasen som kan vara på maximalt 7 år.
■ Almis finansieringsandel kan vara på upp till 80 procent av
det totala lånebehovet.
I korthet...
Hack i konjunkturuppgången
Februari visar nedgång i västsvensk konjunktur. Det visar Västsvenska Handelskammarens indikator. Bakom nedgången ligger
höga varseltal.
Företagen ser dock fortsatt positivt på framtiden. Det gäller både
synen på det närmaste kvartalet och helåret.
– Det går inte att se att varseltalen skulle vara starten på en trend
eller ett tecken på en större ekonomisk förändring. Det är troligtvis
en säsongsföreteelse för januari som vi har sett tidigare. Vi får inga
övriga indikationer på en försämring men vi kommer såklart hålla
ett extra öga på varslen de kommande månaderna, säger Johan
Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.
När det gäller Sjuhärad är företagen fortsatt positiva i ettårsprognosen. Däremot har optimismen på kvartalsprognosen dämpats.
Upplaga: Ca 25.000 exemplar.
Utgivningsområde: Till företag i Marks kommun, Bollebygd, Borås, Hällingsjö/Rävlanda,
Svenljunga, Varberg, Veddige och Överlida + ca 18.500 hushåll i Marks kommun och
Viskafors gamla kommundel.
Ansvarig utgivare: Matz Hammarström
Postadress: Box 113, 511 21 Kinna.
Besöksadress: Industrigatan 12, Skene.
Plusgiro: 10 87 52-7 • Bankgiro: 151-0502
Boka din annons genom
PromotionR, Marika Öjersson
[email protected]
tel. 0320-145 10
341 291
Trycksak
Vecka 10 - 2015
NÄRINGSLIV i Marks kommun
Ungdomsarbetslösheten minskar snabbast
Arbetslösheten fortsätter minska, och precis som under hela
2014 så minskar den mer i Mark än i övriga Sverige.
– Och ung­
d o ms ar bets­
lösheten har
minskat mer,
med 2,7 pro­
centenheter
Jonas Ryhr, chef på ett år, säger
ArbetsförmedJonas Ryhr på
lingen i Mark.
Arbetsförmed­
lingen i Mark.
Jämfört med januari 2014
har arbetslösheten i Marks
kommun minskat med en hel
procentenhet, till 5,2 procent. I
både Sverige och Västra Göta­
land ligger minskningen på 0,5
procentenheter och arbetslös­
heten på 8,1 respektive 7,7 pro­
cent.
– Vi har en låg arbetslöshet
generellt i kommunen, och det
är jättepositivt, säger Jonas
Ryhr, chef Arbetsförmedlingen
i Mark.
Prioritera unga
Även ungdomsarbetslösheten,
för unga mellan 18 och 24 år,
fortsätter att minska. I januari
2014 låg den över 13 procent
i Mark, nu ligger den på 10,4,
en minskning med 2,7 procent­
enheter. Även här ligger Mark
bättre till än både Sverige och
Västra Götaland, där ungdoms­
arbetslösheten ligger på 14,7
respektive 12,9 procent.
– Ungdomsarbetslösheten
är rejält myc­
ket högre än
arbetslösheten
Öppen arbetslöshet i Mark:
i stort och det
Januari 2015: 5,2 procent
är något vi ska
Januari 2014: 6,2 procent
prioritera för att
Ungdomsarbetslöshet (18-24 år) i Mark:
förhindra lång­
Januari 2015: 10,4 procent
tidsarbetslöshet
Januari 2014: 13,1 procent
för unga. Det är
”
jätteviktigt att få unga i arbete
eller vidare till studier, säger
Jonas Ryhr.
Vändning dröjer
Framåt under 2015 ser Jonas
Ryhr en fortsatt minskning av
arbetslösheten i Mark, men med
lägre takt. Däremot tror han
på en kraftig minskning i riket
såväl som regionen, men menar
också att den vändning man
väntat sig nu i 1,5 år inte riktigt
har kommit igång. Skälen till
det är flera.
– Även om Sverige är väl rus­
tat ekonomiskt, så är det många
länder som vi är beroende av,
och i många europeiska län­
der sjunker efterfrågan fortfa­
rande, snarare än ökar. Sedan
påverkar också räntan, infla­
tionen och kronans värde. Det
finns många faktorer som gör
att arbetslösheten inte sjunker
i den takt som vi förväntat oss.
3
Vi googlar över 35 000 000
gånger per dag i Sverige hur vill du synas?
Anlita hemsideverkstaden för din webbplats
Veronika Berg 070-303 57 07
Vi levererar:
• Bergkross • Makadam • Sand
• Singel • Kullersten • m.m.
Mark 0320-330 75 • Bollebygd 033-28 40 10
www.fraktkedjanvast.se
Fraktkedjan Väst är certifierade enligt Miljö ISO 14001 och Kvalitet ISO 9001
❖❖❖❖❖ Peter Löwendahl
Omgåen
leverandse
!
Försäljning Borås och Jönköping
www.sormanbil.se • facebook: sörman bil
Viktangivelser kan variera mellan modeller och utrustning
Borås 033-24 87 80, Verkstadsgatan 3 • Jönköping 036-12 02 02, Skeppsbrons Lastvagnsverkstad
4
Vecka 10 - 2015
NÄRINGSLIV i Marks kommun
AFFÄRSÄNGEL
när pengarna saknas för tillväxt
Magnus Wallin var ensam i sitt bolag för fem år sedan. Viljan fanns att växa, men pengarna saknades. Då klev Jörgen Lillieroth in som
affärsängel. I början var pengarna hans viktigaste bidrag, men över åren har hans erfarenhet och kunskap visat sig än viktigare.
Markbladet Näringsliv har tidigare
skrivit om skogsmaskintillverkaren
Malwa och sättet Magnus Wallin
finansierade starten med, bland
annat genom kundfinansiering.
Malwa är också ett bra exempel när
ett företag som har potential att bli
ett tillväxtbolag kan få fördelar med
att ta in en investerare.
Mer än pengar
För samtidigt som Jörgen Lillieroth
investerade i Malwa, gjorde Almi
Invest det. Det var en investering
av kapital som var nödvändig, men
som handlade om mer än bara
pengar. Både Jörgen Lillieroth,
entreprenör som driver TST
Sweden, och representanter från
Almi Invest tog plats i styrelserum­
met och har bland annat bidragit
med kunskap om hur man går till­
väga för att kunna växa med sitt
företag. Och med att vara en person
till som trodde på företaget och sat­
sade på det.
– Jag fick ofta frågan av kunder
om vem mer som var i bolaget.
Att köpa en maskin för en miljon
kronor och så finns det bara jag, det
är bräckligt. Efter att Jörgen inves­
terade så fick vi inte de frågorna
längre, det gav även trovärdighet
mot leverantörer och kunder, säger
Magnus Wallin.
Viktigt lokalt
För Jörgen Lillieroth är det inte den
enda investering han har gjort som
affärsängel. Den lokala anknyt­
ningen är viktig i de företag han
satsar i, men framför allt handlar
det om att dela med sig.
– På något sätt tycker jag att
pengar ska användas för att bygga
en verksamhet, skapa skatteintäk­
ter och välfärd. Mitt intresse är inte
att samla på hög, utan se till att
pengarna hamnar där de kan skapa
nytt, säger han.
– Och det jag kan tillföra är även
erfarenheter för det här bolaget att
kunna utvecklas.
För Malwas del ser framtiden ljus
ut. I dag består företaget av elva
personer, och under våren ska två
till anställas. 2014 ökade omsätt­
ningen från 14 till 35 miljoner.
Möjliggjort av investeringarna för
drygt fyra år sedan.
– Vi har fått betydligt mer än
bara pengar, det är en viss stolt­
het att det har blivit något, säger
Magnus Wallin.
”Hoppa inte i säng
med vem som helst”
Att ta in externt kapital kan vara en väg för ett litet företag att växa, satsningar du annars inte hade haft råd med går plötsligt att göra. Men att ta
in externt kapital passar inte för alla.
Karl Malmström,
vd Connect Väst.
man tar in i ett
skede, man ska
– Det är
en väg att
gå för en
ganska li­­
ten del av
företagen,
och man
ska vara
noggrann
med vem
sådant här
inte hoppa
i säng med vem som helst,
säger Karl Malmström, vd
Connect Väst.
Under de 15 år Connect
Väst funnits har de jobbat
med 2 000 företag. Och Karl
Malmström menar att den
minskade kontroll det inne­
bär att ta in till exempel en
affärsängel ska ses som en
fördel.
– Kapitalet är en liten del
Connect Väst
❖❖❖❖❖ Peter Löwendahl
av det man investerar, en
affärs­
ängel investerar sin
tid, sitt nätverk, sitt engage­
mang. Du får nya kolleger,
att du får andra som kan
stötta och hjälpa dig i drif­
ten, du får lagkamrater helt
enkelt, säger han.
❖❖❖❖❖ Peter Löwendahl
Connect Väst är en ideell förening som erbjud­
er små och me­delstora företag hjälp att växa.
Genom ett nätverk på cirka 5 000 personer
inom det västsvenska näringslivet erbjuds
kontakter som kan erbjuda både kunskap,
erfarenhet – och pengar.
Föreningen får bidrag från Västra Göta­
landsregionen för sin verksamhet, men främst
är det näringslivet som ligger bakom verk­
samheten.
– För varje skattekrona vi får in kan vi
hämta in tre kronor från näringslivet. Det är
de stora bankerna, Volvo, Astra bland annat.
De vet att om regionen utvecklas och går bra
så kommer det också gynna dem, säger Karl
Malmström.
Externt kapital
Man behöver vara stark i alla positioner, resonerade Magnus Wallin när han i höstas klev av vd-stolen i sitt företag för att fokusera på
affärsutveckling och försäljning. In kom Hans Lindberg som vd. Han har som egenföretagare tidigare genomfört den expansion som
Malwa i dag står inför när hans företag växte från 10 till 70 anställda. Foto: Peter Löwendahl
Det finns flera typer av externa investerare.
Två av de vanligaste är Affärsänglar och
Venture capital.
En förmögen person som investerar sina
egna pengar i utveckling av ett mindre företag
kallas affärsängel. Personen deltar ofta aktivt
i bolaget.
Venture capital-investerare kan vara fon­
der som till exempel Industrifonden och enga­
gerar sig aktivt i bolagets utveckling i syfte att
åstadkomma bästa möjliga värdeutveckling
i bolaget.
Efter ett par år med en nedåtgående trend
för formella venture capital-investeringar
vände det under 2013. Då satsades två mil­
jarder kronor i vc-investeringar i Sverige.
Toppnoteringen för vc-investeringar var
2008. Då satsades 4,8 miljarder kronor.
Källa: SVCA och Industrifonden
5
Vecka 10 - 2015
Så kan du dra nytta av
O-ringen
O-ringen till sommaren är en stor happening med omkring 25 000 deltagare. Men
det är mer än idrottsprestationer. Alla
deltagare innebär också en möjlighet för
många företag i Mark.
Enkät:
HUR KAN MAN DRA
NYTTA AV O-RINGEN?
Ola
Andréasson,
Almi Väst
– Det viktiga
är att ha en
långsiktig
plan mer än
O-ringen.
Fundera hur O-ringen kan ingå
i den långsiktiga planen.
Veronika
Berg,
Kreativea
– Det beror på
verksamheten.
Är man i rätt
bransch är det
en jättechans.
Bild: Maria Krafft Helgesson,
generalsekreterare O-ringen.
Det var ett 50-tal intresserade som samlades på Kinna
Stadshotell för att lyssna på
information om sommarens
O-ringen, när Minab bjöd in
till möte.
De flesta ville veta hur deras
verksamheter kunde gynnas
av de cirka 25 000 besökarna
som väntas.
– Tar vi vara på tillfället så
har vi god nytta av O-ringen.
Det är många besökare som
kommer hit under en vecka.
Många förlänger sin vistelse
här dessutom, säger Gunnar
Martinsson, vd Minab.
150 miljoner
Borås, Mark och Tranemo står
värd för de olika etapperna.
Och det är en hel del pengar
som spenderas i de tre kommunerna. Totalt beräknas alla
deltagare totalt lägga 150 miljoner kronor på handel, boende, mat och nöjen under tiden
då de är här.
Därmed är möjligheterna
stora för många företag i Mark,
det visar erfarenheter från tidigare genomförda O-ringen.
– Orienterare är inte bara
här för att tävla. De passar på
att åka runt till olika platser.
De är nyfikna på sevärdheter.
I och med att de är så många
är intresset brett, målgruppen
för de flesta företag finns här,
säger Maria Krafft Helgesson,
generalsekreterare O-ringen.
De företag som kommer att
tjäna mest i sommar är de som
inte sitter still och väntar.
– Aktivt näringsliv skapar
mer omsättning, man behöver
visa att man finns.
Stannar länge
Det är alltså mer än etappdagen i Mark som man kan
försöka locka kunder bland
O-ringendeltagare till verksamheten.
– Jag tycker man ska aktivt
dra nytta under hela perioden
de är här. I snitt stannar de 13
dagar i regionen.
Det finns flera sätt att närma
sig deltagarna. Dels när de
åker runt själva, men också
genom att vara med på det
O-ringentorg som byggs upp.
– Det är en mötesplats som
vi formar för att deltagarna ska
få träffa företag, säger Maria
Krafft Helgesson.
❖❖❖❖❖ Fredrik Beckman
Anna
Persengård,
Team Sportia
Kinna
– Vara laddade i butiken
och tänka
produkter som
passar den här gruppen. Det
är inte bara träningsprodukter, utan också badbyxor och
paraplyer.
Bästa affärsresebyrå 2015
RESIA VINNER
FÖR 7:E GÅNGEN!
Behöver du hyra
eller rekrytera?
www.soderco.se
Enligt våra kunder ger vi bäst service, är mest
pålitliga och ger störst värde för pengarna
– både för resenär och företag!
Ring oss så berättar vi mer – 033-22 90 70
Borås Affärsresor • Allégatan 43
Vardag 8–18 • www.resia.se/boras
•
•
•
•
•
•
•
• Brandlarm
•
• Växlar & IP-telefoni
•
• Datanät
•
• Fibernät
•
Elinstallationer
Belysningssystem
Styrinstallationer
Inbrottslarm
• Multiroom
Kameraövervakning • KNX-smarta hus
Passagesystem
Fibersvetsning
Riskanalys
Projektering
Ljud & Bild
Tv & parabol
Vår kunskap – Din trygghet!
Tel. 0320-20 90 60
www.kinnael.se • Bergsbovägen 20, Örby
Vi utför all form av el-, teleoch svagströmsinstallationer
Kontakta oss så hjälper
Vi söker nya
vi Er gärna Bergsbovägen
med frågor
20 • www.kinnael.se
m
edarbetare!
kring Er elanläggning.
Intresserad?
Kontakta oss!
6 NÄRINGSLIV i Marks kommun
Vecka 10 - 2015
”Vi kan inte säga att
vi har det bra som vi har det”
Susanne Svedle lämnar ordförandeklubban i Handel i Mark bakom sig. Hon är stolt över mycket den avgående
styrelsen åstadkommit de senaste åren. Och ser stora utmaningar för den kommande.
tänka helhetslösningar
och paket. Exempelvis till­
sammans med Tygriket
och hur vi drar nytta av
varandra, och alla de besö­
kare som kommer hit. Vi
måste fokusera på stäm­
ningen i centrum.
När Markbladet Nä­­­
ringsliv gick i tryck vid tis­
dags lunch hade inte den
nya ordföranden valts än.
Det gjordes i tisdags kväll
(se www.markbladet.se
hur det gick). Klart är att
sittande ordföranden de
senaste tre åren, Susanne
Svedle lämnar.
– Jag har lagt myc­
ket tid på Handel i Mark
under de här tre åren.
Vissa moment i den egna
verksamheten har fått
skjutas på framtiden efter­
som möten som utvecklar
Kinna centrum har fått gå
före, säger hon.
Sedan tidigare driver
hon och hennes man Café
Skrädderiet. Nu har verk­
samheten utökats med
ytterligare ett kafé, Bean
& Butter.
– Nu när vi öppnat
ytterligare ett kafé i Kinna
kan jag inte engagera mig
i Handel i Mark på det sät­
tet som jag vill.
Efter tre år lämnar Susanne Svedle över ordförandeklubban i Handel i Mark.
Händelserika år
Susanne Svedle ser tillbaka på
en ganska händelserik treårs­
period. Butikerna i centrum har
förlängt öppethållandet från
klockan 14.00 på lördagar till
15.00.
– Jag är glad över den för­
ändringen. Den håller kvar
människor i kommunen.
Stänger vi tidigare åker man
hellre någon annanstans.
En annan sak i syfte att få
Marks invånare att vara loja­
la mot de lokala butikerna
har varit införandet av kund­
klubben tillsammans med
Markbladet. Nu är det över
9 000 medlemmar i klubben.
– Vi gynnar dem som handlar
lokalt, samtidigt är kundklub­
ben ett bra verktyg för exempel­
vis marknadsundersökningar.
När det gäller att ha koll på
omvärlden har också Handel i
Mark börjat följa upp enkäter
till butikerna bättre för att hålla
ett vakande öga på hur mark­
naden ser ut. Dessutom säljs
betydligt fler presentkort efter
att handeln gått över från tradi­
tionella papperskort till digitalt.
– Det är en modernisering. På
sikt ska vi kunna utveckla de
med fler motiv, säger Susanne
Svedle.
– Jag tycker också att vi har
verkat för en kvalitetsökning
för handeln genom att bjuda
in föreläsare utifrån. De har
berättat om förändrade han­
delsvanor, stadsutvecklare,
e-handelns utveckling. Det har
gjort våra medlemmar mer
medvetna om vad som händer
i omvärlden.
Kommande utmaningar
Nästa ordförande får mycket att
bita i. För är det något som för­
ändras så är det handeln just
nu.
Foto: Magnus Pettersson
– De förändrade handelsva­
norna med e-handel. Den är
inte lätt att ta sig an. Vilken
väg vi väljer att gå är unikt för
varje butik och bransch. Men vi
måste driva på, vi kan inte stå
kvar och säga att vi har det bra
som vi har det, säger Susanne
Svedle.
Handel handlar inte om att
gå ut och köpa en fysisk vara
idag. Handeln har förändrats till
att allt mer bli en upplevelse, en
nöjesindustri.
– Vi måste satsa på fler triv­
selfrämjande åtgärder och akti­
viteter så vi får ett levande cen­
trum året runt. Vi behöver också
Vilket råd ger du din
efterträdare?
– Jag hoppas att man
fortsätter i samma anda
och lyfta lokal handel.
Samtidigt ska kunderna
inte handla här för att
vara snälla. Det är lite som
med närodlat, jag vill se
att det utvecklas en kultur
där man tycker det är vik­
tigt med att handla lokalt.
Närhandlat eller härhand­
lat kan bli begrepp.
Precis som närodlat
är ett sätt att skapa håll­
bart samhälle tycker hon
att kunderna ska handla
lokalt, härhandlat, av
samma anledning.
– Man gynnar sig själv, sin
framtid, sin bekvämlighet, sin
servicenivå i kommunen. Man
gör det för sin egen skull, inte
för att vara snäll mot handlar­
na.
Susanne Svedle tycker heller
inte att hennes efterträdare ska
vara allt för tyst.
– Jag har nog upplevts som
lite jobbig ibland. Man jag öns­
kar att man fortsätter våga
sticka ut hakan från styrelsen
och tala om vad man vill ha.
Och samtidigt vara lyhörd.
❖❖❖❖❖ Fredrik Beckman
Företagsstäd
Hemstäd
Fönsterputs
med ett leende.
www.ekbergsstad.se
Kinna 0320-359 33. Borås 033-13 73 00. Svenljunga 0325-100 08. Ulricehamn 0321-18 13 00. Jönköping 036-330 02 40.
NÄRINGSLIV i Marks kommun
Vecka 10 - 2015
Här är de nya
lagarna att ha koll på
Vi visar vägen...
Enklare att få ersättning för sjuklönekostnaderna och
Skatteverket stärker kontrollen på RUT och ROT. Det
är två av de viktigaste nya lagarna att ha koll på som
företagare, det menar Mathias Eriksson, ordförande
Företagarna i Mark.
ersättning du har rätt till.
För ROT och RUT handlar
det om att Skatteverket vill få
in mer detaljerad information.
Tidigare har verket gjort stickprovskontroller, nu vill verket
ha in alla uppgifter kring ett
RUT- eller ROT-jobb.
ROT digitalt
Mathias Eriksson, ordförande
Företagarna i Mark.
”
Och det tror jag
att politikerna har
lyssnat på nu...
”
Varje år träder en drös nya
lagar i kraft i samma stund som
nyårsraketerna smäller och det
skålas i champagne. Samtidigt
förändras också en del av de
förutsättningar som gäller för
landets företagare.
I år är givetvis inget undantag, de nya lagar som trädde i
kraft den 1 januari rör bland
annat hur RUT- och ROT-avdragen ska redovisas och hur
du som företagare ska få ersättning för dina sjuklönekostnader. Just de två förändringarna
lyfter Mathias Eriksson som två
viktiga förändringar att hålla
koll på.
Enklare hantering
– Just det här med sjuklönekostnaderna och -ansvaret är
en fråga som är ett hinder för
många att anställa. Det har
upplevts för krångligt och har
tagit för mycket administrativ
tid. Och det tror jag att politikerna har lyssnat på nu, säger han.
Det nya upplägget innebär att
du varje månad när du skickar
in arbetsgivaravgiftsdeklarationen tar med sjuklönekostnaderna. Sedan görs en sammanräkning efter ett år och du får den
– Man ändrar lite för att minska
risken för fusk, vilket är bra.
Det man ska lämna in mer är
att man specificerar antalet timmar, material, övriga kostnader
och även typ av arbete. Det står
specificerat på fakturor, nu vill
även Skatteverket ha in det,
säger Mathias Eriksson.
För att göra detta möjligt
kommer det också att bli ett
nytt sätt att rapportera in. Det
ska ske digitalt, men exakt
hur är inte klart än. Det här
är nämligen en lag som inte
trädde i kraft den 1 januari.
Skatteverket har till den 1 april
på sig att få ordning på sina system, för alla inbetalningar efter
den 31 mars ska köras digitalt.
Subventionerade
solceller
Bland övriga nya lagar märks
användningsförbud för bilen
om du har mer än 5 000 kronor
i trängselavgift i mer än sex
månader. Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning räknas som diskriminering för företag med minst
tio anställda. Och en skattereduktion för mikroproduktion av
förnybar el, till exempel solceller på taket.
– Det är ju positivt tycker
jag, vi har pratat om att på sikt
kunna ha solceller på vårt tak.
Sedan är det återigen, hur får
företagare reda på detta? Man
kan stifta lagar som är hur bra
som helst, men får den inte jättegenomslag så ingen vet om
den så ligger den i en lagbok och
det blir inget intresse kring den,
säger Mathias Eriksson.
❖❖❖❖❖ Peter Löwendahl
ult
dovisningskons
Auktoriserad Re
www.markekonomerna.se • Kyrkogatan 7 • Kinna • Tel 0320-21 06 80
Hyssna
Rydal
Är du näringsidkare och
söker lokaler i Mark?
Just nu finns lediga lokaler i Hyssna och Rydal.
Rydal – nyligen lediga verksamhetslokaler på 73 respektive 90 m2.
Hyssna – 15 min till Landvetter flygplats finns det upp till 650 m2
som anpassas efter önskemål.
Kontakta: Magnus Hjelmgren
Tel 0320-21 73 15
[email protected]
www.marksfastighetsab.se
ƽ
¡¤
¤¡ƺ¡
¤ƽǑ
ƌ
ƽ
€¤
ȃȊȊȄƿȉȅȈȆȈȆÚ
€‚ƺ
ƽ
FAKTA
Vill du veta mer?
Vill du ha koll på ännu fler lagar finns till exempel debattartikeln ”Nya lagar och regler per årsskiftet vad innebär det för
småföretagen?” på foretagarna.se och rapporten ”Nya lagar
och förordningar inför årsskiftet 2014-2015 som kan beröra dig
som företagare” på vismaspcs.se
7
8 NÄRINGSLIV i Marks kommun
Vecka 10 - 2015
FRÅN IDÈ TILL FÄRDIG PRODUKT 2
1
Näsgatan 28, Kinna
Tel. 0320-160 30,
0735-43 50 99
Henrik Ingvarsson,
Andreas Claesson
4
www.itekab.com
8
9
3
1
10
7
Traditionellt kunnande förenat med kreativt tänkande.
6
TK Bygg AB är ett byggföretag med lång erfarenhet och
bred kunskap. Vi utför ombyggnationer, tillbyggnationer,
nybyggnationer, renoveringar, badrumsrenoveringar,
underhållsarbeten m.m. I företaget finns snickare, murare,
maskiner och utrustning för mindre markarbeten
såsom grunder och dränering, vilket gör att vi kan
åta oss totalentreprenader.
12
14
Toftby & Karlsson Bygg AB
Ehns gata 10, 511 56 Kinna www.tkbyggab.se
13
CNC-BEARBETNING
Marcusson AB • Förrådsgatan 5 • Kinna • Tel 0703-26 26 73
4
INDUSTRILOKALER
på Näs Industriområde i Kinna
5
Lediga lokaler att hyra på Förrådsgatan 5:
• 657 kvm (36,1 x 18,2 m) • 490 kvm (26,2 x 18,7 m) • 140 kvm (7,9 x 17,7 m)
Kontakt: Anders Marcusson 0703-26 26 73
R
6
UNDERHÅLL, BYGG & SANERING AV BENSINSTATIONER
BOAB Bensin- & Oljeinstallationer AB är ett entreprenadföretag som har underhåll, bygg och saneringsuppdrag åt
några av dom största bensinbolagen i Sverige.
Vi utför bland annat...
•
•
•
•
Kontakta oss för mer info/offertförfrågan
Näsgatan 32 • Kinna • Tel 0320-309 50 • 070-620 45 54
Kumla Gårdsv. 15 • Norsborg, Stockholm • Tel 0706-20 45 38
[email protected] • www.boab.net
Byggnation av tvättanläggning
Nedläggning av oljeskiljare/reningsverk
Drivmedelsarbeten, bensinstationer (ad-blue, dieselanläggningar)
Underhåll & service
25
års
Jubileum
Välkommen till ett etablerat entreprenörsföretag sedan 1990
2
2
NÄRINGSLIV i Marks kommun
Vecka 10 - 2015
9
REPARATIONER • BESIKTNINGAR • BILVÅRD 11
NÄS
5 11
7
3
Må-tors 9-18
Fre 9-17
Lör 9-13.30
En bilverkstad för vanligt folk
0320-479 470 • Ehns gata 11 • Kinna • www.reptek.se
SVENSKTILLVERK AT SEDAN 1972
12
EXPERT PÅ TEXTILFILTER
VENTIL ATION • RÖKGASRENING • VÅTFILTRERING
STOFTAVSKIL JNING • SERVICE
ÅNÄSVÄGEN 18, SE-511 56 KINNA
TEL: +46 (0) 320-20 90 70. WWW.TEXTILFILTER.SE
Hantverkarbutiken
13
Stort sortiment av:
• Verktyg • Maskiner
• Förnödenheter m.m.
Ånäsv. 1 • Kinna • 0320-152 10
www.kinnagarn.se
4
8
CNC-BEARBETNING
Marcusson AB • Förrådsgatan 5 • Kinna • Tel 0703-26 26 73
INDUSTRILOKALER
9
på Näs Industriområde
i Kinna
BLÄSTRING
OCH
Stort utbud
d
av textil!
0320-20 98 60 - skroten.se
Mån-fre 9-18 - Lör 9-14
PULVERLACKERING
Välkommen!
N
ÄS MOTOR
& MASKIN AB
Skattegårdsgatan • NÄS INDUSTRIOMRÅDE (vid Lahalls)
Tel 0320-130 25 • www.nasmaskin.se
Tel 0320-102 28
Lediga lokaler att hyra på Förrådsgatan 5:
10 • 657 kvm (36,1 x 18,2 m) • 490 kvm (26,2 x 18,7 m) • 140 kvm (7,9 x 17,7 m)
14
Kontakt: Anders Marcusson 0703-26 26 73
DIN LOKALA LEVERANTÖR
Bensin/Diesel/Eldningsolja/Pellets/Smörjolja
033-475 000 www.paroy.se
10 NÄRINGSLIV i Marks kommun
Vecka 10 - 2015
Skattespalt
Skattenyheter 2015/2016
Regeringens budgetproposition röstades som bekant ned i december 2014 och istället blev det alliansens budgetmotion som vann majoritet i
riksdagen. Detta fick bl.a. till följd att flera av de förändringar på skatteområdet som regeringen föreslagit inte kommer att genomföras. Jag
har ändå valt att i denna spalt ta upp ett par viktiga nyheter på skatteområdet för 2015 och avsluta med vad vi med säkerhet vet är på gång
till nästa år.
SÄNKT AVDRAG FÖR
PENSIONSSPARANDE
Det är säkert flera av er läsare som har pensionssparat i
en privat pensionsförsäkring
eller pensionssparkonto och i
inkomstdeklaration fått allmänt
avdrag för inbetalda premier.
Avdraget har varit begränsat
till 12 000 kr per år. Genom
avdraget har beskattningen
kunnat skjutas fram till dagen
då pensionsinkomsten betalas
ut. Riksdagen har gjort bedömningen att denna skattesubvention inte längre är effektiv och
har därför beslutat att sänka
taket för s.k. pensionssparavdrag till 1 800 kr per år från
ingången av 2015. Detta innebär troligen att många har
ändrat eller kommer att ändra
formerna för sitt pensionssparande.
För den som driver aktiv
näringsverksamhet får, utöver
begränsningen på 1 800 kr,
avdrag göras med 35 procent
av inkomsten före avdraget
(max 10 prisbasbelopp).
FÖRÄNDRINGAR PÅ
ROT- OCH RUTOMRÅDET
Reglerna om avdrag för rot- och
rutarbeten förändras inte ifråga
om belopp eller vilka tjänster
som omfattas. Däremot så gäl-
ler fr.o.m. 1 april 2015 nya regler för den som utför rot- eller
rutarbete.
En av nyheterna är att begäran om utbetalning måste göras
elektroniskt via Skatteverkets
e-tjänst. Den som begär utbetalning måste dessutom lämna fler
uppgifter än tidigare. De ytterligare uppgifter som ska lämnas
är: antalet timmar som företaget lagt ner på arbetet, vilken
typ av arbete som utförts, vilken
eventuell ersättning som debiterats för material och eventuell
ersättning för annat än material och rot- eller rutarbete, t.ex.
resekostnader.
Det huvudsakliga skälet till
ändringarna av den s.k. fakturamodellen är att det förekommer att kostnader för
material felaktigt rubriceras
som arbetskostnad. I praktiken
innebär detta att kunden felaktigt får skattereduktion för
materialkostnader.
Med de nya bestämmelserna
blir det tydligare att försäljning
som innebär att kunden köper
material för en ersättning som
är lägre än utförarens självkostnadspris är otillåten.
Kunden och utföraren har
ett gemensamt ansvar för att
uppgifterna som ligger till
grund för utbetalning och skat-
tereduktion är riktiga. Om det
vid kontroll av en begäran om
utbetalning visar sig att material ingår i det belopp som man
begär utbetalning för, kommer
Skatteverket inte att betala ut
några pengar och kunden kommer inte att få någon skattereduktion.
PERSONALLIGGARE
I BYGGBRANSCHEN
En annan större nyhet som
är på gång är personalliggare i byggbranschen. Riksdagen
har beslutat att det fr.o.m. 1
januari 2016 blir obligatoriskt
med personalliggare på våra
byggarbetsplatser. Kravet på att
anteckna verksam personal i en
närvaroliggare har funnits i restaurang- och frisörbranscherna
sedan 2007 och infördes även i
tvätteribranschen under 2013.
Både fackföreningar och
arbetsgivarorganisationer har
efterlyst krav på att närvaroregistrering och legitimationsplikt införs på byggarbetsplatser
i syfte att minska svartarbete
och nu utvidgas alltså kravet på
personalliggare till att omfatta
även byggsektorn. Detta innebär att personer som arbetar på
en byggarbetsplats ska registrera sin närvaro i en personalliggare.
Skatteverket får genom lagstiftningen möjlighet att göra
oanmälda närvarokontroller
för att säkerställa att de som
utför arbete på arbetsplatsen
också finns inskrivna i personalliggaren. Det finns inte krav
på personalliggare i de fall byggherren är en konsument och
inte heller för mindre byggarbeten där den sammanlagda
ersättningen för material och
arbete är lägre än 4 prisbasbelopp (177 600 kr 2014).
Byggherren ska registrera
sig hos Skatteverket och lämna
uppgift om tid för byggstart,
adress till byggarbetsplatsen
och meddela Skatteverket när
arbetet är avslutat. Byggherren
ansvarar för att tillhandahålla den elektroniska utrustning
som är nödvändig för att byggföretag med egen eller inhyrd
personal ska kunna registrera
sin närvaro. Byggherren ska
även hålla en samlad personalliggare tillgänglig för
Skatteverket i händelse av kontroll. Byggherren har möjlighet att skriftligen delegera sitt
ansvar till en självständig entreprenör, vanligen general- eller
huvudentreprenör.
Varje byggföretag som finns
på arbetsplatsen är i sin tur
ansvarig för att egen och inhyrd
personal finns korrekt antecknad i personalliggaren och
att denna hålls tillgänglig för
Skatteverket och byggherren.
För den som vill veta mer om
personalliggare i byggsektorn,
finns mer att läsa i regeringens
proposition ”Minskat svartarbete i byggbranschen” (prop.
2014/15:6).
VÅRPROPOSITION
I april ska regeringen presentera den ekonomiska vårpropositionen. Kanske får jag anledning att återkomma med fler
nyheter på skatteområdet efter
det….
På återseende
Daniel Beckung,
Skatteverket, Borås
Det naturliga valet
för ditt företag
Välkommen att kontakta oss så ser vi tillsammans
över dina behov och hittar bästa lösningen för dig.
Anders Fransson
säljare Liv och Pension
 033-17 15 49
lansforsakringar.se
Stefan Haraldsson
säljare företagsförsäkring
 033-17 15 06
NÄRINGSLIV i Marks kommun 11
Vecka 10 - 2015
Teknikcollege utbildar den
efterfrågade kompetensen
Rätt utbildning ska göra eleverna på Teknikcollege på
Marks gymnasieskola attraktiva på arbetsmarknaden.
Och det är näringslivet som bestämmer vad som är rätt
utbildning.
Stöttar du Teknikcollege ger
du även dig själv chansen att
stötta din egen verksamhet. Ser
du att ditt företag har behov
av en kompetens inom något
år kan du ta upp det med
Teknikcollege. Ett par år senare
har du nyutbildad kompetens
som vill ha jobb.
Som Johan Drotz, processledare på Teknikcollege region
Sjuhärad, säger:
– Det är ni som är med och
påverkar, ni bestämmer vad
de ska lära sig. Ni bestämmer utbildningskvaliteten för
Sveriges, Sjuhärads och Marks
framtida kompetens.
Frukostmingel
Han säger det när Teknikcollege
får chansen att presentera och
visa upp sin verksamhet för
Marks näringsliv. Minab har
bjudit in till frukostmingel på
gymnasieskolan, och det är
Teknikcollege som är morgonens värdar.
Utbildningen lägger stor vikt
vid att eleverna ska ha regelbunden kontakt med näringslivet genom en stark koppling
mellan teori och praktik.
– Vi lär oss väldigt mycket om
hur verkligheten fungerar. Det
är väldigt viktigt, man kommer
direkt i kontakt med företagen,
vi lär oss ta kontakt. Det är lätt
att ringa, säger Klas Udd, tredjeårselev.
Något bra
Hans klasskamrat Hanna
Nordgren instämmer, och menar att en viktig bit är att jobba
just med skarpa projekt.
– Det blir en helt annan verklighet, man vill komma med
något bra. I skolarbeten kan
man hitta på vad som helst,
säger hon.
❖❖❖❖❖ Peter Löwendahl
Klas Udd och Hanna Nordgren med det koordinationsstyrbord som de håller på att ta fram åt ett företag i Mark.
Både Klas och Hanna siktar på att vidareutbilda sig efter Teknikcollege. Men de kommer gärna tillbaka till Mark
ett par år senare.
Foto: Peter Löwendahl
”Det är viktigt att få goda tekniker”
Stora Enso är ett av de företag som jobbar med Teknikcollege på Marks gymnasieskola. Elever från utbildningen har konstruerat ett system för att stoppa en transportbana.
Roger Bredborg, Almedahls.
Thomas Gunnarsson, Stora Enso.
– Vi tyckte att det var ett lämpligt projekt, säger Thomas Gunnarsson, underhållsansvarig på
Skenefabriken.
Han menar det är ett samhällsansvar att bidra till att öka skolungdomars möjlighet att lyckas på
arbetsmarknaden. Också ser han givetvis nyttan med att ha välutbildad personal i kommunen.
– Det är viktigt att få goda tekniker. Vi har pensionsavgångar och folk som slutar av andra anledningar, säger han.
Roger Bredborg, underhållsansvarig på Almedahls som också jobbar med Teknikcollege, instämmer.
– Vi har en produktion här i Kinna, vårt företag är 170 år, vi vill vara kvar här i 170 år till.
FREDAG 6 MARS
CLUB 30+
BEVARA DINA MINNEN
I EN SNYGG FOTOBOK!
Ladda ner GRATIS
designprogram eller
skapa direkt
på www.fotoklok.se
Ange värdekod ”markbladet”vid beställning få:
20%
.
RABATT PÅ ALLA
PRODUKTER!
Inträde
180 kr
Kl 21–02
GALPU är ett företag som
jobbar med Lön, Personal,
Utbildning och hjälper små
och medelstora företag med
arbetsrättsliga frågor.
Tel. 033-435 80 60
Boråsv 32, Kinna (MINABs lokal)
Kinna Stadshotell
0320-143 00
Rättaregårdsgatan 2, Kinna.
www.kinnastadshotell.se
Restaurang & Bar
12 NÄRINGSLIV i Marks kommun
Vecka 10 - 2015
Sociala företag skapar mänskliga vinster
Sociala företag ger möjligheter åt personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden. De fyller en funktion mellan det privata och offentliga.
– Den här typen av företag är jätteviktiga, säger Anders Lindauer, verksamhetsledare på Coompanion Sjuhärad.
Ett socialt företag består
i sitt fundament av människor som
står utanför
Anders Lindauer, arbetsmarkverksamhetsnaden. Ibland
ledare på
långt, men
Coompanion
Sjuhärad.
inte alltid.
– De kommer helt enkelt inte över tröskeln. Det kan bero på etnicitet,
handikapp, funktionsnedsättning eller annan anledning,
säger Anders Lindauer.
Förmågan styr
Arbetsglädjen, som blev årets
sociala företag, är ett typexempel på ett arbetsintegrerat socialt företag. Det innebär att varje
individ är med och påverkar sin
arbetssituation.
– Du kanske är med som
ägare eller sitter i styrelsen.
Alla jobbar 100 procent av
sin förmåga. Det gemensamma är att de står relativt långt
från arbetsmarknaden, om de
inte får hjälp på traven, säger
Anders Lindauer.
– Kan vi skapa mänskliga
vinster för de här människorna
då skapar de här företagen ett
stort värde. De fyller en osannolikt stor viktig funktion.
Politiskt spelar alltså sociala
företag stor roll. De når per-
soner som inte nås av traditionella omställningspaket och
andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
– De behöver en helt annan
form av stöd, och den möjligheten tycker jag att de ska få,
säger Anders Lindauer.
Arbetsglädjen är ett exempel på hur ett sådant stöd kan
behövas under en längre tid,
men kan minskas med tiden.
Företaget ombildades 2009 och
2014 var första året då de inte
längre behövde direktstöd av
Coompanion.
– Det är en resa där man
behöver hjälp. Kommunerna,
Coompanion,
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
måste hjälpa till i samverkan.
Det kan ta flera år för ett företag
att komma igång.
❖❖❖❖❖ Fredrik Beckman
[email protected]
ARBETSGLÄDJEN
Maria Björklund, Roger Sörman, Tomas Björklund tar emot priset ”Årets sociala företag i Sjuhärad”. Prisutdelare var Anders Lindauer från Coompanion.
– Årets Kooperativa företag i Sjuhärad
Kooperativet Arbetsglädjen i Skene har fått en fin utmärkelse: Årets Kooperativa
företag, av Coompanion.
– Jag tycker att vi har gjort ett enastående jobb, säger Roger Sörman på
Arbetsglädjen.
Arbetsglädjen har idag tolv
anställda. De flesta personerna
har någon form av funktionsnedsättning och har genom kooperativet fått jobb och kan växa
som personer.
– Vi är stolta när de får ett
självförverkligande, säger Roger Sörman.
Företaget utför montering
och packjobb av alla slag, även
ompackningar. Varje vecka le-
vereras gods till kunder. Ibland
kan det också finnas tillfällen då
personalen jobbar i kundernas
lokaler.
Dessutom utför man monteringsarbete, lödningar och
limningar. Bland annat tillverkar företaget engångspallar av
wellpapp på ett miljövänligt
sätt.
Stommen i verksamheten
är att ta vara på varje persons
egenskaper och möjligheter.
Genom att de arbetar i ett kooperativ får alla inflytande.
– Från början hade Samhall
det här. Nu har vi anställda
tagit över verksamheten. Hos
oss är det ingen som bestämmer, det gör alla.
❖❖❖❖❖ Fredrik Beckman
FAKTA Sociala Företag
Socialt företagande har ett särskilt syfte.
– med övergripande ändamål att integrera människor som har
stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete i arbetsliv
och samhälle.
– som skapar delaktighet för medarbetare genom ägande,
avtal eller på annat väl dokumenterat sätt.
– som i huvudsak återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter.
– som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet.
Källa: Sjuhärads Samordningsförbund
NÄRINGSLIV i Marks kommun 13
Vecka 10 - 2015
Här planterade Simon Jändel blommor, vattnade och rensade ogräs i somras. Pengarna han fick i lön har han använt till att dryga ut studiemedlet under året. – Också sparar jag så jag ska ha
till en bil nu snart, kanske efter den här sommaren när jag har fått lite mer, säger han.
Foto: Magnus Pettersson
Tre veckor som kan göra skillnad för livet
Simon Jändel ägnade tre veckor förra sommaren åt att sköta kommunens planteringar. Det var ett kommunalt
feriejobb som gav erfarenhet, pengar och viktiga referenser inför sökandet av sommarjobb i år.
– Det tror jag är ganska viktigt, säger han.
Simon Jändel drog en vinstlott
förra året, och fick ett kommunalt feriejobb. Tre veckor på
Teknik- och serviceförvaltningen blev det.
– De jag jobbade med hade
hand om rabatter och satte ut
blommor, så det fick jag göra.
Det var kul att få testa på hur
det är att jobba på riktigt, med
fasta arbetstider, säger han.
Ökar möjligheterna
Han skulle gärna ha ett feriejobb även i år, men tycker att
det är bättre att de som inte
hade tur med lotten förra året,
kan få chansen. Däremot hoppas han få ett annat sommarjobb i år, med hjälp av den erfarenhet och de referenser han
fick förra året.
– Det tror jag är ganska viktigt, det är många som gärna
vill ha referenser från tidigare
ställen man har arbetat på.
Simon Jändel tycker att det är
en viktig satsning kommunen
gör när de erbjuder feriejobb
till gymnasieeleverna. Han får
medhåll av Jonas Ryhr, chef
Arbetsförmedlingen i Mark.
– Det är oerhört viktigt. Den
här första referensen som en
ung människa får gör att du har
mycket större möjligheter att få
arbete sommaren därpå. Jag vet
att arbetsgivare värdesätter att
ungdomar har haft även kortare jobb, det visar en vilja och
en ambition.
Fler feriejobb
Lennart Thorstensson är samordnare för feriejobb på Marks
”
”
Möjlighet att locka framtida medarbetare
Jag är lite bestört att så få ställer upp på det här...
AB Ludvig Svensson testade förra sommaren att erbjuda tre platser till feriejobbande gymnasieelever.
HR-chef Lotta Bergquist menar att det är en självklarhet och säger att det är en möjlighet att presentera
företaget för den framtida arbetskraften och visa gymnasieeleverna att det kan finnas en framtid i Mark.
– Det är så oerhört svårt för ungdomar att komma ut i jobb, att kunna erbjuda de här tre veckorna
är oerhört värdefullt, säger hon.
Hon är nöjd med hur feriejobbarna skötte sig förra sommaren och erbjuder tre platser även den här
sommaren. Lotta Bergquist vill gärna uppmana andra företag att göra desamma.
– Jag är lite bestört att så få ställer upp på det här, det tycker jag är tråkigt, vi har många ungdomar
som behöver komma ut och pröva på arbetslivet och få känslan att tjäna lite egna pengar.
kommun. Han skulle gärna se
att alla de sökande ungdomarna kunde få ett jobb.
– Det brukar vara 300 ungdomar som söker, men kommunen har bara plats för 175,
så därför ber vi och önskar att
näringslivet kunde hjälpa oss
att få ut alla ungdomar. Förra
året hade vi fyra platser, nu
har vi fem som har anmält sitt
intresse, säger han.
Han är medveten om att
många företag anställer sommarjobbande ungdomar för
hela sommaren, men menar att
även de här som är lite yngre
behöver ett par veckors jobb
under sommaren.
– Om de anmäler sitt intresse
så ska vi förse dem med arbetskraften. Och även om de är
arbetsgivare så stöttar jag dem
om det skulle uppstå något.
❖❖❖❖❖ Peter Löwendahl
FAKTA Feriejobb
Antal jobb: 175 kommunala platser, hittills 5 inom näringslivet.
Vem får söka: Ungdomar födda 1997 och -98 som inte haft ett
kommunalt feriejobb tidigare och bor i Marks kommun.
Hur mycket jobbar man? Feriejobben är indelade i tre perioder på tre veckor var med start vecka 25 och slut vecka 33.
Arbetstiden är 30 timmar i veckan.
Vad tjänar man? Timlönen är 73 kronor inklusive semesterersättning.
Vad får man göra? De kommunala platserna är inom äldreomsorgen, barnomsorgen, fastighetsservice, kultur och fritid och
teknik och service.
När är sista dag att söka? Den 15 mars.
Du kan räkna med oss!
MEKANISK VERKSTAD
Stålkonstruktioner – Byggsmide –
Plåtslageriarbeten – Industriservice
REDOVISNING • REVISION • RÅDGIVNING • MÄKLERI
www.nykabisatila.se
Boråsvägen 26, Kinna • Tel 0320-21 09 90 • www.stratego.se
14 NÄRINGSLIV i Marks kommun
Affärsjuridik
DEL 3 AV 4 Vi följer UF-företaget F.E.M. under läsåret
Urkundsförfalskning
och osant intygande
Vi upprättar och skriver under många handlingar.
Fakturor, styrelse- och stämmoprotokoll, ändringsanmälningar till Bolagsverket, intyg av olika slag. Många
hederliga laglydiga människor tar dock friheter med
handlingar som kan medföra straffansvar för brott. Ett
felaktigt datum eller belopp eller oriktig vidimering, till
exempel. De lagrum som kan vara aktuella är urkundsförfalskning enligt brottsbalken 14 kap 1 § och osant
intygande enligt brottsbalken 15 kap 11 §.
VAD ÄR EN URKUND?
För att förstå dessa lagrum
måste man bekanta sig med
begreppet ”urkund”. En urkund
kan ses som en ”handling”,
men handlingen måste uppfylla
vissa krav (se nedan) för att
vara en urkund. Lagen uppger följande exempel av vad
som utgör en urkund: protokoll, kontrakt, skuldebrev och
intyg. Sedan säger lagen att
även andra handlingar som
upprättas till bevis eller annars
har betydelse i bevishänseende anses vara urkunder. Enligt
praxis måste handlingen uppfylla följande krav för att betraktas som en urkund.
För det första, ska handlingen innehålla någon uppgift
som bevisar något.
Ett styrelseprotokoll till exempel
utvisar vilka ärenden har handlagts på styrelsemötet.
För det andra ska det framgå vem som har upprättat
och utfärdat handlingen.
Med andra ord, vem som är
avsändaren. Avsändaren av
styrelseprotokollet är den eller
de som har skrivit under protokollet.
URKUNDSFÖRFALSKNING
Urkundsförfalskning föreligger när någon upprättar
en urkund som innehåller
en oriktig uppgift om avsändaren.
Om jag till exempel upprättar
ett styrelseprotokoll men i stället för att skriva mitt namn skriver jag någon annans namn
(oavsett om namnet tillhör en
verklig eller diktad person), har
jag begått brottet urkundsförfalskning. Däremot är det inte
brottsligt att skriva någon
annans namn på en handling
med den andra personens samtycke. I sådana fall är det rätt
avsändare eftersom namnbäraren vet om det och godkänner
att hennes namn åsätts handlingen. Det är dock oklart vad
som gäller om faktiskt samtycke
inte förelåg men namnbäraren
hade samtyckt till det om hon
hade blivit tillfrågad. Vidare
är det brottsligt att falskeligen
förmå någon (styrelseordföranden, till exempel) att skriva
under en handling. Till exempel
om jag täcker över handlingens
innehåll och ber styrelseordföranden att skriva på pappret
utan att hon vet vad som står
på pappret. Till sist begår man
brott om man ändrar eller kom-
Vecka 10 - 2015
Succéstart för F.E.M.
– sålt slut två gånger
pletterar handlingen med andra
eller nya uppgifter.
OSANT INTYGANDE
Om någon lämnar osann
uppgift i en urkund eller
upprättar en urkund för
skens skull begår man brottet osant intygande.
Här är avsändaren ”korrekt”
men handlingen innehåller felaktiga uppgifter. Om ett köpekontrakt undertecknas den 1
januari men parterna daterar
handlingen den 31 december,
kan det medföra straffansvar
för osant intygande. Om bolagsstämman väljer in en ny styrelseledamot en viss dag men
protokollet anger ett annat
datum för stämman, kan det
medföra straffansvar för osant
intygande. Om ett bolag upprättar fakturor för arbete som
i själva verket inte har utförts
och som mottagaren vet om är
falska (ett förfarande som förekommer bland annat vid svart
arbetskraft), handlar det om
handlingar för skens skull och
utgör brottet osant intygande.
(Om mottagaren inte är med
på noterna, skulle det i stället
betraktas som bedrägeri). Om
någon vidimerar en kopia och
därmed intygar att den stämmer överens med originalet kan
det medföra straffansvar för
osant intygande om så inte är
fallet.
STRAFFANSVAR
Straffansvar för urkundsförfalskning eller osant intygande förutsätter dock att
det föreligger ”fara i bevishänseende”.
Det måste finnas risk att handlingen förväxlas med den äkta
eller sanna handlingen. Vidare
ska det finnas risk att handlingen kan komma att användas.
Till sist ska det finnas risk om
att användandet skulle leda till
skada eller olägenhet. Om feldateringen till exempel inte har
någon som helst betydelse för
någon person eller myndighet,
är feldateringen inte brottsligt.
Advokat Barney Fyman,
Prima Advokatbyrå, Borås
Emma Karamovi ć, Fadila Kalaji ć och Minela Ahmetovi ć med sina företagspåsar. Fast vid fototillfället är de
tomma - F.E.M. har sålt slut igen!
Foto: Peter Löwendahl
Försäljningen har gått bättre än väntat för F.E.M., UF-företaget som Markbladet
Näringsliv följer under året. Redan efter två säljtillfällen var allting slutsålt och
break even uppnått.
Det är en nöjd trio Markbladet
Näringsliv träffar för den tredje
artikeln om UF-företaget
F.E.M. Fadila Kalajić, vd,
Minela Ahmetović, marknadsföringsansvarig, och Emma
Karamović, ekonomiansvarig,
har precis hållit sin första företagspresentation för en sexmannajury från Marks näringsliv. Besked kommer på
Åhagamässan i mars om de
går vidare i UF-tävlingen.
Sålde slut
Oavsett det beskedet är året
som UF-företagare en succé.
– Det har gått bättre än
vi tänkt, vi sålde slut våra
knäckebröd fortare än vi
tänkt, säger Emma.
Det innebar att försäljningsmålet var uppnått efter bara
två försäljningstillfällen, och
att F.E.M. redan nu går med
vinst. Hur stor vinsten blir
handlar om hur mycket tid
de lägger på att sälja under
våren. De har klarat av fyra
försäljningstillfällen och har
minst sex inplanerade. Men
det kan också bli fler.
– Det är ju upp till oss, vi kan
ju ställa oss i stan en vanlig
lördag och sälja, säger Fadila.
Lärdomar
Även om nästan halva UF-året
återstår har Emma, Fadila och
Minela redan lärt sig en hel del.
Bland annat om vad som inte
har fungerat: kvällsaktiviteter
har till exempel varit svåra att
kombinera med Emmas basket, och långa bortaresor med
basketlaget.
– Men då har jag fått göra
annat i stället, säger Emma.
– Och vi har klarat det bra
ändå, säger Fadila.
Men de har givetvis även
positiva lärdomar.
– Att samarbeta och respektera andras åsikter, säger
Minela.
Emma fyller i:
– Det är så seriöst allting.
Det är riktiga pengar vi leker
med.
– Man får en inblick av vad
som väntar om man vill driva
företag. Det är en jättebra
kurs, har du chansen ska du
gå den, säger Fadila.
❖❖❖❖❖ Peter Löwendahl
FAKTA F.E.M. och Ung företagsamhet
Fadile, Emma och Minela säljer ett fikapaket med lösviktste,
knäckebröd och marmelad. F.E.M. står för Fika Enkelt med Mix,
som är företagets slogan, men även för att paketet innehåller
fem sorters marmelad, mixat med te och knäckebröd. Givetvis
syftar det även på tjejernas namn.
Ung Företagsamhet, UF, har funnits i Sjuhärad i 22 år, och i
Mark i runt 15 år.
I år bildar ett 50-tal elever runt 15 UF-företag.
NÄRINGSLIV i Marks kommun 15
Vecka 10 - 2015
Personalfrågor viktiga när
mindre bolag växer
Trend-Tex växlade upp
från att vara enbart ett
familjeföretag till att ha
externt anställda. Då kom
Marcus Ekholm, vd, fram
till att de behövde ha
bättre koll på personalfrågor. Det fick de, via konsultbolaget Galpu.
Det var för två år sedan som
ledningen och personalen på
Trend-Tex såg på saker på olika
sätt. Företaget hade precis passerat tio anställda och vd
Marcus Ekholm och övriga i
ledningen kom fram till att de
behövde mer kunskap för att
kunna lösa frågan.
De kontaktade Galpu och har
inte släppt den kontakten sedan
dess.
– Det är skönt att ha dem
som en back up att kunna ringa
och fråga vad som gäller, det
är mycket lagar och paragrafer
att hålla reda på. Och det är
en trygghet för personalen att
veta att de får rätt svar, säger
Marcus Ekholm.
Vad som gäller
Under åren har de fått hjälp
med allt från rekryteringar där
Galpu skött annonsering, gallring och sedan suttit med på
intervjuerna, till när en anställd
frågade vad som gällde kring
terminalglasögon.
– Det var en fråga som var
ny för oss så då vände vi oss
till Galpu och fick svar på vad
som gällde och hur man gick
till väga, säger Marcus Ekholm.
Marcus Ekholm, vd Trend-Tex, anlitar Gunnar Olsson på Galpu för en del av personalfrågorna, och tycker att det är en bra lösning för ett mindre företag. – Ofta har man inte den kompetensen själv, och har kanske inte riktigt möjlighet att anställda någon som håller i personalfrågor fullt ut, säger
han.
Foto: Johanna Molin
Bättre arbetsmiljö
Han menar att även om det är
lagar och regler som styr de
här frågorna, så påverkar de
arbetsmiljöns mjukare frågor
också. Känner de anställda att
ledningen har koll på och tar
ansvar för både ledningens och
de anställdas rättigheter såväl
som skyldigheter, känner de sig
ofta också tryggare, gör ett bättre jobb och bidrar till att sprida
en god arbetsmiljö.
– Och man vet aldrig riktigt
vad det kan dyka upp för personalrelaterade frågor, säger
Marcus Ekholm.
❖❖❖❖❖ Peter Löwendahl
Personalfrågor ofta med vänsterhanden
Storleken på bolag spelar ingen roll. Oavsett om du har
2 eller 75 anställda kan personal-, HR- och lönefrågor
upplevas som krångliga.
Och du kanske inte vill
lägga
all
din tid på
att sätta dig
in i frågor
som du inte
Gunnar Olsson,
ansvarig för
redan kan.
Kinnakontoret
Då kan en
på Galpu.
lösning vara
att låta ett
externt konsultbolag ta hand
ASFALTERA
KROSSPRODUKTER
din garageinfart, vägförening
eller fabriksgård.
Vänd dig med förtroende
till ortens entreprenör.
Vi utför även tankbeläggningar
åt vägföreningar.
för vägar och byggen.
Försäljes och levereras
från bergtäkt
Skene Skog.
Jimmy Elmelid
Erik Hassellund
070-620 66 65
073-506 06 22
om de frågorna.
– Ofta i små företag får vd
eller ekonomichef sköta detta
med vänsterhanden och
ibland går det bra, ibland går
det mindre bra, säger Gunnar
Olsson.
Han är ansvarig för Kinnakontoret på Galpu, ett bolag
som specialiserar sig på just
löne- och personalfrågor. Från
rekryteringar och utvecklings-
samtal till arbetsmiljöpolicys
och rehabärenden sköter de åt
drygt 70 bolag. Han menar att
det här är viktiga frågor, även
för små företag.
– Det är viktigt att det är
ordning, trivseln och arbetsmiljön blir bättre, säger han.
❖❖❖❖❖ Peter Löwendahl
din dag börjar
här,
förvänta
dig
LÖRDAG
21 MARS
delar vi meddet
oss avbästa
Sju Sjöar känslan.
KONFERENS - BRÖLLOP - FEST - BOENDE - EVENT
Atmosfären
Sju Sjöar bäddar och
för kreativa
möten
En heldag
med påinspiration
fantastisk
mat.
som ger dig och ditt sällskap energi, glädje och framgång.
Martin Helgesson
072-744 23 21
Mer information hittar du på www.sjusjoar.se
Titta
under-Våren
2015 - event
konferens
- bröllop
fest - boende
Anmälan
[email protected]
holmen,
öxnevalla
0320 - 833 13
[email protected]
HOLMEN, ÖXNEVALLA 0320-833 13
www.sjusjoar.se
Tel. 0320-20 57 80 • Fax 0320-20 57 89
NÄSTA NÄRINGSLIVSTIDNING
UTKOMMER VECKA 20, 13 MAJ
16 NÄRINGSLIV i Marks kommun
Vecka 10 - 2015
”Nya möten, ny kunskap
och nya insikter.
Det är i grunden vad
MINAB handlar om för
mig och mitt företag.”
Jenny Sörling, S kommunikation
Ja, Jenny har helt rätt. För tillsammans
gör vi dig starkare.
Vilka träffar och seminarier passar
dig? Gå in på www.minab.nu
eller ring
MINAB
Boråsvägen 32
511 54 Kinna
0320-143 53
[email protected]
www.minab.nu
0320-143 53