Livsstilen kan programmera om våra gener Feta pappor ger feta
VÅREN 2015 TEMA EPIGENETIK Livsstilen kan programmera om våra gener ANITA ÖST: Feta pappor ger feta söner PROFILEN Martin Hallbeck är Alzheimers gåta på spåren Johan Dabrosin Söderholm Dekanus på Hälsouniversitetet, Linköpings universitet Barbro Naroskyin Regiondirektör i Region Östergötland Välkommen till Forskning och utveckling Tidskriften Forskning och utveckling ges ut gemensamt av Region Östergötland och Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. En gemensam utgivning är en symbol för vår självklara samverkan i det ömsesidiga uppdraget att bedriva medicinsk forskning och utveckling samt utbildning inom hälso- och sjukvården. I olika samverkansorgan fattar regionen och universitetet tillsammans strategiska beslut för att främja vår forskning och vår utbildningsverksamhet genom ett optimalt samutnyttjande av våra resurser. ”Mycket har hänt på bara några år” I det här numret är temat epigenetik, ett nytt, hett forskningsområde där mycket har hänt på bara några år. Möjligheten att överföra förvärvade egenskaper till nästa generation öppnar helt nya perspektiv på vilka vi är. Bananflugepapporna i cellbiologen Anita Östs studie var inte feta från början, utan blev det genom att kosten ändrades. Pappornas förändrade sockerintag satte ett livslångt avtryck även i sönernas DNA-organisation, ätbeteende och fetma. Att styrningen av våra gener är så påverkbar är ny kunskap, som får oss att tänka till om vår livsstil och miljö. Den väcker också hopp om nya medicinska behandlingar. I Linköping arbetar allt fler forskare i projekt med epigenetisk koppling, och mycket av forskningen sker på cellbiologisk nivå. Men även tvärvetenskapliga samarbeten väntas få en stor betydelse på området, där humanister möter naturvetare. I tidningen träffar vi också Linköpingsforskaren Martin Hallbeck. Hans team har först i världen kunnat visa mikroskopbilder på hur demenssjukdom sprider sig i hjärnan. Om de lyckas förstå mekanismerna bakom spridningen från nervcell till nervcell, är de också nya behandlingar på spåren. Många väntar på resultaten – varje år insjuknar 25 000 personer i demenssjukdom. Det skulle betyda mycket för väldigt många om man kan lära sig att bromsa sjukdomen, i alla fall på den nivå där den upptäcks. Trevlig läsning! Några konkreta exempel på vår samverkan är programmet ”Från student till docent” – kliniska befattningar med utrymme för forskning på olika nivåer i karriären – gemensamma rekryteringar av nya medarbetare, gemensamma strategiska forskningsområden och seminarieserien Forskning i framkant. Ett annat exempel är tidskriften Forskning och utveckling som du just håller i din hand. Vi önskar dig spännande och intressant läsning! Maria Carlqvist Redaktör [email protected] 010-103 76 28 TIDSKRIFTEN FORSKNING OCH UTVECKLING REDAKTÖR: Maria Carlqvist REDAKTIONSKOMMITTÉ: Susanne Karlsson, Åke Hjelm, Peter Strålfors, Håkan Hanberger och Maria Jenmalm GRAFISK FORM: Markus Reklambyrå TRYCK: Larsson Offsettryck UPPLAGA: 7 000 ex UTGIVNING: två gånger per år Tryckta exemplar av tidningen kan beställas av Gerd Bäckmark, telefon 010-103 71 21, e-post [email protected] 2 I FOKUS – EPIGENETIK INNEHÅLL NUMMER 1, 2015 Vi har runt 25 000 gener i vår kropp, som kan slå av och på sina egenskaper under vår livstid. Epigenetiken studerar mekanismerna bakom förändringarna, och hur egenskaper kan överföras till nästa generation. ”Epi” kommer av grekiskans ”över” och forskningsområdet grundades av Conrad Waddington 1942, redan innan DNA var känt. Han var intresserad av orsakssambandet mellan generna och deras produkter, som skapar fenotypen, ett fysiskt uttryck hos en organism. Från 1990 har vetenskapsområdet tagit ny fart. Med avancerad teknik går det idag att studera epigenetik på en helt ny detaljnivå. Aktuellt i korthet 4 KRÖNIKAN Per Jensen – tidiga erfarenheter av epigenetik 6 I FOKUS – EPIGENETIK Livsstilen omprogrammerar generna 7 Feta pappor ger feta söner 8 DDT på 1950-talet – fetmaepidemi idag? 10 Risk för allergi startar under graviditeten 12 Epigenetik kan få en oanad betydelse för sjukvården och hälsan. Förr trodde man ju att generna inte ändrades på många generationer. Men gener kan ”slås av” eller ”slås på”, det vill säga vara aktiva eller inaktiva beroende på hur de påverkas av miljön eller nutritionen. Sannolikt även av stress. Den epidemiska ökningen av till exempel Typ 2-diabetes, och kanske även Typ 1-diabetes, som nu kan ses i många länder kan ha samband med livsstilsförändringar redan i föregående generation eller generationer. I gengäld kan vi kanske lära oss hur vi kan påverka vår livsstil, så att epigenetiska förändringar kan leda till att diabetes blir mindre vanligt igen hos våra barn och barnbarn. Kanske kan vi rentav lära oss att med läkemedel åstadkomma sådana epigenetiska förändringar att vissa sjukdomar minskar i frekvens. Johnny Ludvigsson, professor och barnläkare Snart möjligt med individuell behandling 14 PRISER OCH UTMÄRKELSER Åsas föreläsning berör läkarstudenterna 16 LINK Award för att sprida kunskap om tarmsjukdom 17 ”FoU-arbetet är viktigt för att lyckas imorgon” 18 STRATEGI OCH UTVECKLING När nanopartiklar påverkar vår hälsa 19 Här bygger Hälsouniversitetet för framtiden 20 Bakterien som kan rädda för tidigt födda 21 PROFILEN Äventyret i forskningens offpist 22 Studentdriven mottagning nominerad till Götapriset 25 AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING 26 3 AKTUELLT I KORTHET På Hälsouniversitetets och Region Östergötlands webbar hittar du nyheter om de senaste rönen inom medicinsk forskning i Östergötland. Surfa in på www.hu.liu.se eller www.regionostergotland.se Stort anslag till hornhinneforskning Ett forskningsprojekt där biosyntetiska hornhinnor jämförs med donerade har tilldelats 24 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Uppskattningsvis tio miljoner människor runt om i världen är blinda på grund av en sjukdom i hornhinnan. Botemedlet skulle kunna vara en donerad hornhinna, men kön för detta är lång. Per Fagerholm, professor och ögonkirurg i Linköping, var först i världen med att operera in självgenererande, konstgjorda hornhinnor på människor. Han ska nu leda ett projekt där man utvärderar biosynetiska hornhinnor som är baserade på en artificiellt producerad variant av det mänskliga proteinet kollagen. Detta kommer att göras genom att 40 biosyntetiska hornhinnor transplanteras på patienter för att sedan jämföras med lika många donerade hornhinnor. Hälsouniversitetet ligger i topp när resultatet från Universitetskanslerämbetets nationella kvalitetsutvärdering summeras. Det gäller både enskilda examina och examensmål. Under 2011-2014 har Högskoleverket (HSV)/Universitetskanslerämbetet (UKÄ) genomfört utvärderingar av cirka 2100 utbildningar på svenska lärosäten. När resultaten sammanställs kommer både Linköpings universitet och Hälsouniversitetet, som är en del av universitetet, väl ut. Hä Hälsouniversitetet toppar i kvalitetsmätning iversitet n u lso Fördelen med att använda biosyntetiska hornhinnor är att de kan minska risken för att virus överförs, korta rehabiliteringsperioden och underlätta patienthantering. Bortstötning är ett stort problem med donerade hornhinnor, men genom att låta kroppen återskapa hornhinnan med sina egna celler och nerver under läkningen, kan detta undvikas med biosyntetiska hornhinnor. Bidraget ingår i Vetenskapsrådets satsning på klinisk behandlingsforskning. 15 % Bristande kvalitet 60 % 25 % Hög kvalitet Mycket hög kvalitet bland Sverig snitt es m m no 29 % 47 % Bristande kvalitet Hög kvalitet 24 % a fakulteter cinsk edi 4 TEXT: JOHAN JÄGER FOTO: HÅKAN AHLDÉN Ge TEXT: THERESE EKSTRAND AMAYA Linköpings universitet ligger högst bland de breda universiteten med ett snarlikt utbildningsutbud. Hälsouniversitetets utbildningar har lyckats bättre än genomsnittet i landet, både när det gäller riksgenomsnittet för samtliga utbildningar och framför allt vid en jämförelse med motsvarande utbildningar på de andra medicinska fakulteterna. 25 procent av utbildningarna har fått omdömet mycket hög kvalitet, 60 procent hög kvalitet och 15 procent bristande kvalitet. I en granskning av de individuella examensmålen ligger Hälsouniversitetet också i topp. – Vi har en kompetent lärargrupp, ett väldigt gott samarbete med de verksamheter där studenterna får sin verksamhetsförlagda utbildning och ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete som kan ha bidragit till det goda resultatet, säger Karin Kjellgren, prodekan för grundutbildning vid Hälsouniversitetet. Mycket hög kvalitet Procent av examina med respektive omdöme efter UKÄ/HSV:s utvärderingar 2011–2014 AKTUELLT I KORTHET Omkring 25 procent av den vuxna befolkningen i Sverige lider av björk- och gräsallergi. De allra flesta klarar sig bra med allergitabletter och spray. Men för en liten andel allergiker är besvären så svåra att det påverkar en stor del av deras liv och mediciner hjälper inte. – Allergivaccination handlar om att lära immunsystemet att tåla det man har varit allergisk mot, säger Lennart Nilsson och den programmeringen sker i lymfkörtlarna. Genom att spruta in allergenet direkt i lymfkörteln, istället för under huden, går vi direkt på källan. Med den behandlingen behövs det bara tre injektioner och totalt en tusendel av dosen. Myter krossas i ny film Många vanliga kirurgiska ingrepp, till exempel meniskoperationer, är både kostsamma och riskabla utan att göra någon som helst nytta. Det hävdar en grupp ortopediska ”mytjägare”. Deras artiklar i vetenskapliga tidskrifter har mötts av protester från artroskopister vars verksamhet är omfattande. – Den som ifrågasätter myterna utmanar människors önskan om en mening i tillvaron, säger Per Aspenberg, professor i ortopedi i Linköping som nu publicerar en tecknad film i The British Medical Journal (TheBMJ). Allergistudie årets FORSS-projekt Allergivaccination kan vara räddningen för allergiker som inte blir hjälpta av vanlig medicin. Nu ska en forskningsstudie i Östergötland visa om det kan räcka med att ge tre sprutor under ett par månader i stället för 60 sprutor under tre–fem år, som är det vanliga idag. Studien har utsetts till årets FORSS-projekt. Totalt ingår uppemot ett 70-tal patienter med gräs- och björkallergi i studien. En pilotstudie med nio patienter har redan visat på goda resultat. Studien vid Allergicentrum drivs i samverkan med Region Jönköpings län. TEXT: ANCHI ALM FOTO: SHUTTERSTOCK FAKTA FORSS (Forskningsrådet i Sydöstra Sverige) är ett samarbete mellan landsting, regioner och universitet i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län. FORSS delar i år ut 22 miljoner kronor till patientnära forskning. Klinisk forskning ska öka och bli bättre Videon ”Myth busting in medicine” ingår i tidningens kampanj ”Too much medicine” som tar upp olika exempel på överbehandling i sjukvården – onödiga läkemedel och onödiga diagnoser som gör mer skada än nytta. Det är första gången som tidningen publicerar en artikel som video. – Det handlar om två vetenskapliga synsätt som står emot varandra. Enligt det ena som dominerade under 1800-talet är vetenskapen lika med vår samlade kunskap. Det andra med roten i 1930-talet säger att all kunskap är teorier, som har ett värde ända tills man eventuellt visat att de inte håller. Min avsikt är att mäkla fred mellan dem, säger Per Aspenberg. TEXT: ÅKE HJELM Forum Östergötland är det nya namnet för stödenheten för klinisk och translationell forskning som Linköpings universitet och Region Östergötland driver tillsammans. Det är det tidigare LARC, Linköping Academic Research Centre, som har bytt namn och samtidigt utvidgas verksamheten. Målet för Forum Östergötland är precis som tidigare att stärka klinisk och translationell forskning vid Linköpings Universitet och i vården. – Nu har vi ett utökat uppdrag i att även underlätta för industri som vill göra kliniska prövningar. Vi kommer också erbjuda forskare en utökad konsultation, och bygga fler mötesplatser, säger Charlotta Dabrosin, föreståndare för Forum Östergötland. Regeringen beslutade 2014 att inrätta en kommitté för nationell samordning av kliniska studier med uppgift att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. I sydöstra sjukvårdsregionen har en gemensam forskningsnod bildats, Forum Sydost, där Forum Östergötland ingår tillsammans med Jönköping och Kalmar läns infrastrukturer för forskning. – Med Forum Sydost kommer vi interagera med de andra sjukvårdsregionernas forskningsnoder som nu byggs upp och kopplas samman och samtidigt erbjuda våra specifika kompetenser nationellt. Med Universitetssjukhuset i Linköping har Östergötland en betydande roll, säger Charlotta Dabrosin. TEXT: MARIA CARLQVIST SIFFRAN procent av Region Östergötlands kliniska enheter bedrev forskning under 2014. 71 av 107 enheter arbetade aktivt med forskning och utveckling för att förbättra vården. 5 ”Vi misstänkte tidigt att effekterna av stress inte begränsades till de utsatta individerna” Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet och en pionjär inom epigenetiken. Vi misstänkte redan tidigt att effekterna av den stress vi studerade på höns inte begränsades till de utsatta individerna. Även avkomman verkade vara påverkad. Men det var inte förrän jag och min doktorand, Daniel Nätt, en dag kom på en metod att mäta det på gennivå som vidden av det hela stod klart för oss. Analysen visade att de gener som förändrade sin aktivitet efter stress hos tuppar och hönor påverkades på samma sätt hos deras avkomma. På något sätt överfördes genernas stressreaktioner till nästa generation och det gick att avläsa i kycklingarnas beteende. Epigenetiken hade kommit in i mitt forskarliv och förändrat min syn på hur biologin fungerar. Råttor som växte upp hos mer kärleksfulla föräldrar var bättre på att hantera stress senare i livet. 6 Vi 1900-talsbiologer är uppväxta med mantrat: ”förvärvade egenskaper kan inte gå i arv”. Men epigenetiken vänder upp och ner på det. Forskare i Kanada studerade råttmödrar som var olika bra på att ta hand om sina ungar. Råttor som växte upp hos mer kärleksfulla föräldrar var bättre på att hantera stress senare i livet. Dessutom blev de själva bättre på att ta hand om sina ungar. Forskarna konstaterade att det berodde på epigenetiska förändringar av gener som styr stressreaktioner och reproduktion. Eftersom ungarnas beteende blev mer likt deras mödrars fördes såväl modersegenskaper som epigenetiska förändringar vidare i generation efter generation. Några DNAmutationer var inte inblandade, så den klassiska evolutionsbiologin stod svarslös inför vad som hände. Mekanismerna är oändligt komplicerade och vi har bara börjat skrapa på ytan. Nyligen fann en forskargrupp att möss som hade lärt sig att förknippa en viss doft med skräck överförde rädslan för samma doft till avkomman i minst två generationer. Man fann att spermierna från de skrämda fäderna bar på en epigenetisk förändring i genen för den doftreceptor som registrerar lukten. Receptorn blev därför mer talrik i nosen hos ungarna till den rädda råttan. Biologin befinner sig i dag ungefär på samma ställe som i början av förra seklet. Då visste man att egenskaper går i arv och att arter förändras genom evolution, men ingen förstod exakt hur. DNA-revolutionen låg mer än ett halvsekel bort och med den det Darwinistiska mantrat. Nu ser vi att miljön påverkar genetiken, förvärvade egenskaper kan ibland ärvas, men vi vet inte hur. Etablerade sanningar skakar i sina grundvalar. Tänk om man hade varit ung och i början av sin vetenskapliga bana nu! TEMA – EPIGENETIK Föräldrarnas livsstil påverkar vilka vi blir Kan mina barn födas mer stresskänsliga för att jag stressar? Kan jag bli starkare för att min mamma tränade? Det är frågor som epigenetiken ställer – ett av de snabbast växande forskningsområdena. Tills nyligen har vi trott att två faktorer bestämmer vilka vi är biologiskt - våra gener och vår uppväxtmiljö. Nu visar nya fynd att det sannolikt finns ytterligare en faktor, föräldrarnas livsstil och miljö. I en liknelse är DNA hårdvaran och epigenomet mjukvaran. Medan hårdvaran är statisk kan programmen ändras och påverkas. Vi har 25 000 gener i kroppen som är mer flexibla än man tidigare har vetat. Under vår livstid slås de på och av, kan vara tysta eller aktiva. Livsstil, miljö och sociala faktorer kan påverka epigenomet, så att generna börjar uttrycka sig på nya sätt. Det orsakar förändringar i RNA- och proteinmängden i cellerna, vilket kan leda till att vi till exempel blir längre, tjockare, aggressivare, starkare eller mer stresskänsliga. Epigenetiken studerar mekanismerna i dessa förändringar och hur de överförs till nästa generation. Det råder ännu delade meningar om vad som är epigenetik. Vissa anser att det är när en kromatinförändring kan påvisas i cellen. Andra tycker att det också ska finnas en överföring av kromatinförändingen över minst en generation. Det verkar som om epigenetiska förändringar lätt leder till ökad risk för fetma, genom påverkan av kost- och miljöfaktorer av olika slag. Epigenetisk förändring kan också spela en roll när celler börjar dela sig och utvecklar cancer. Det finns exempel på fördelaktiga epigenetiska förändringar. Om växten åkerättika, Raphanus raphanistrum, blir angripen av larver försvarar den sig genom att bilda osmakliga ämnen och håriga utväxter på bladen. Detta försvarsläge ligger kvar hos nästa generation. Om den nya generationen utsätts för en attack klarar den sig bättre än den hade gjort om föräldrarna aldrig hade blivit attackerade. TEXT: MARIA CARLQVIST ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK NÅGRA BEGREPP RNA, ribonukleinsyra – en molekyl som består av en enkel kedja, till skillnad mot DNA som har dubbel, en arbetskopia av en gen. Mängden av RNA bestäms bland annat av epigenetiska processer. Fenotypen – en organisms fysiska uttryck som kan vara ögonfärg eller storlek. Många fenotyper avgörs av genotypen, den genvariant som individen har. Allel – genvariant, flera alternativa versioner av en gen. Detta styrs av ärftliga anlag och kan påverka exempelvis ögonfärg och blodgrupp. Genom – arvsmassa, ärftlig information som finns kodad i DNA. Epigenom – Den kemiska förändringen i DNA och histonproteiner i en organism. Histoner – proteiner som kromosomernas långa DNA-spiraler ligger uppsnurrade kring. Kromatinets struktur styrs av hur tätt de snurras och gör histonerna viktiga i regleringen av genuttryck. Kromatin – trådlika strukturer av DNA och histoner som är byggnadsmaterial för kromosomer. 7 TEMA – EPIGENETIK Minnen kan ärvas epigenetiskt: Feta pappor ger feta söner Det som pappan äter påverkar om sönerna blir feta. Det visar Anita Östs studier på bananflugor. Hon är forskare i epigenetik, ett nytt och hett forskningsområde vid Linköpings universitet. Redan vid befruktningsögonblicket är en del av våra egenskaper bestämda, som ett genetiskt arv från våra föräldrar. Dessutom påverkas vi av hur föräldrarna lever, som ett epigenetiskt arv. I alla fall fungerar det så hos bananflugor, som Anita Öst har studerat i tiotusental. – Om pappan äter mycket socker blir han fet och får också något fetare söner. Det beror på epigenetiska minnen som kan skapas i cellerna mycket tidigt i utvecklingen, i detta fall antagligen redan vid befruktningstillfället, säger Anita Öst, medicinsk biolog och doktor i cellbiologi. I laboratoriet analyserar hon den epigenetiska koden och förändringar som sker i den. Samtidigt mäter hon bananflugornas fetthalt och vikt, och hur de äter och fortplantar sig. Hon har funnit en koppling mellan förändringar i sönernas DNA-organisation och hur fet flugan blir. Bananflugepapporna var inte feta från början utan blev det när kosten ändrades. Förändringen gav sedan ett livslångt avtryck i deras söners DNAorganisation, ätbeteende och fetma. – Miljön spelar såklart in. Vi blir ett resultat av arv och miljö. Det vi nu ser är att också föräldrarnas miljö påverkar barnens egenskaper, säger Anita Öst. Fördelen med att studera bananflugor är att de har gener som påminner om våra egna, och dessutom har snabba generationsväxlingar. En bananfluga kan bli förälder redan efter en dag. – För att kunna säga hur vi överför epigenetiska minnen i nedstigande led krävs studier på många generationer. Detta skulle ta för lång tid på människor. 8 En svårighet med epigenetiska studier är att ta bort alla andra faktorer som kan påverka en individs utveckling. Valet föll på papporna eftersom de enbart bidrar med spermier vid det isolerade befruktningstillfället. Epigenomet – mönstret av genetiska uttryck i cellen – påverkas av den yttre miljön, till exempel en viss diet. I flera fall verkar det vara ärftligt. Det finns studier som pekar mot att olika förändringar i miljön kan ge ändrade egenskaper i nästa generation. Det ser ut som om både över- och underätande kan påverka epigenomet. Till exempel har studier på människor från efterkrigstiden visat att barn till mödrar som har fått svältkost var lite mindre vid födseln men löpte ökad risk att bli feta som vuxna. – Indiens starkt växande medelklass äter betydligt mer fet mat och sida vid sida svälter många i befolkningen. Risken för fetma hos barnen ökar i båda grupperna och vi ser en tickande överviktsbomb, säger Anita Öst. Den nya kunskapen väcker hopp om att nya läkemedel mot fetma ska kunna tas fram. Det skulle betyda mycket. Välfärdssjukdomar är en ökande sjukdomsgrupp, som allt fler behöver behandling för. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON FAKTA Studien Paternal diet defines offspring chromatin state and intergenerational obesity publicerades i tidskriften Cell i december, med Anita Öst som första författare. Resultaten kommer till stor del från hennes forskning vid Max Planck-institutet för immunbiologi och epigenetik i Tyskland. Anita Öst har disputerat i cellbiologi vid Linköpings universitet och har fortsatt på Max-Planck Institutet i Tyskland. Nu forskar hon vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin (IKE) vid Linköpings universitet, där epigenetiken är ett växande forskningsområde. Bananflugepapporna isoleras från sin avkomma så att de inte kan påverka den på annat sätt än genom sin sperma. TEMA – EPIGENETIK I laboratoriet på Hälsouniversitetet studerar Anita Öst den epigenetiska koden hos bananflugor i många generationer. 9 Carlo Guerrero-Bosagas forskning visar att miljöfaktorer kan påverka genomet. Sjukliga förändringar kan föras vidare i flera generationer. 10 TEMA – EPIGENETIK Dagens fetmaepidemi – kan den spåras till DDT-besprutningen på 1950-talet? Fullt möjligt, enligt epigenetiken, den nya forskningsgren som slår fast att förvärvade egenskaper kan föras vidare från generation till generation. Som ung forskare hamnade Carlos Guerrero-Bosagna mitt i hetluften. DDT på 1950-talet – fetmaepidemi idag? C arlos, nu snart 40 år och postdoktor vid Linköpings universitet, började läsa biologi vid universitetet i Chile. På fakulteten fanns en professor med kontroversiella idéer om evolution, i en tid då konceptet om det opåverkbara genomet var väldigt starkt. Men hos Carlos Guerrero-Bosagna väcktes intresset för ett fenomen som kallades epigenetik. Med ett stipendium på fickan kunde han bege sig till Sydney för att lära sig allt om dna-metylering, en kemisk process som skulle visa sig vara en stark drivkraft för att påverka genernas uttryck. Försök på möss visade bland annat att dräktiga honor som åt en föda med hög halt av fytoöstrogener – växtämnen som liknar det kvinnliga könshormonet – fick ungar med förändrad DNA-metylering, tidig pubertet och otydlig skillnad mellan könen. – Så småningom tog kärleken mig till usa. 2005 publicerades en artikel i Science, den första som visade hur sjukdomar orsakade av kemiska bekämpningsmedel kunde föras vidare till nästa generation. Många blev upprörda och beskyllde författaren Michael Skinner för ”lamarckism”, säger Carlos. Fransmannen Jean-Baptiste Lamarck hade några decennier före Darwin formulerat en teori om evolutionen. Enligt honom kunde förvärvade egenskaper ärvas. Men varken han eller Charles Darwin visste något om mekanismerna för nedärvning. ”Gener” var ett okänt begrepp för dem båda. – Det var först en bit in på 1900-talet som neodarwinismen slog fast att förändringar i genomet bara kan ske slumpmässigt via mutationer, säger Carlos Guerrero-Bosagna. Mike Skinners artikel hundra år senare, ”Epigenetic transgenerational actions of endocrine disruptors and male infertility”, skakade genetikens grundvalar. Skinner redogör för sina försök med dräktiga råtthonor som exponerades för bekämpningsmedlen vinklozolin och metoxyklor. Detta ledde till att hannarna i den första generationens avkomma drabbades av nedsatt fertilitet med färre och sämre spermier, en defekt som fördes vidare hos nästan alla hannar i följande generationer. Carlos insåg direkt var han ville fortsätta som forskare i epigenetik. Skinner antog honom som postdoktor vid Washington State University i Pullman, och under fem år tillsammans publicerade de en rad studier som förklarade hur omgivningsfaktorer påverkar genomet. – Tidigare sågs DNA som något oberörbart inne i cellkärnan. För epigenetiker är dna involverat i en ständigt pågående kemisk process. Det är processer som kan reglera hur generna uttrycks, det vill säga om de är ”på” eller ”av”, aktiva eller tysta. En sådan är DNAmetylering, där metylgrupper (CH3) binder till cytosiner som är byggstenar i dnasträngen. Detta påverkar vilka proteiner som byggs ihop i cellerna, med konsekvenser i form av förändrade egenskaper, utseende och sjukdomar. Men förutsättningen för att de ska ärvas från generation till generation är att de inträffar i könscellerna. På labbet i Pullman studerade Carlos och Mike Skinner effekterna av exponering för svampgifter och andra bekämpningsmedel, dioxin och plast. Det visade sig att de orsakade sjukliga förändringar som fördes vidare i flera generationer, till exempel fortplantningssjukdomar och fetma. – Fyra dagar i början på dräktigheten var känsligheten för miljöpåverkan som störst. Den fetmaepidemi som vi nu ser kan vara resultatet av DDT-användningen på 1950och 60-talen. Troligen kan vi vänta oss allt fler sjukliga förändringar på grund av miljöfaktorer. Det är faktiskt ganska skrämmande, säger Carlos. Sedan ett och ett halvt år är han postdoktor hos professor Per Jensen på biologiavdelningen vid Linköpings universitet, med inriktning på hur stressande omgivningar kan ge epigenetiska effekter hos höns. En mycket konkret tillämpning är att hitta markörer i genomet som kan avslöja om ett djur blivit misskött. Mer långsiktigt vill han bygga upp sin egen forskargrupp och använda domesticeringen av höns som en modell för att studera hur epigenetiska effekter kan påverka evolutionen. – DNA-metylering är en stark kraft för mutationer som kan förändra själva genomet, säger Carlos Guerrero-Bosagna. TEXT: ÅKE HJELM FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON 11 TEMA – EPIGENETIK Risk för allergi startar under Ett blodprov hos kvinnan kan visa om fostret bär anlag för allergi, eller om risken för missfall hos kvinnan är förhöjd. Immunologerna Jan Ernerudh och Maria Jenmalm samarbetar med kvinnohälsan i Linköping i en studie där man vill upptäcka risker tidigt. Maria Jenmalm och Jan Ernerudh vill förstå mekanismerna i vårt immunförsvar, som skyddar oss mot infektioner men också kan gasa på för mycket och gå till självattack. Mycket händer med immunförsvaret just under graviditeten och om denna omställning inte sker normalt finns risk för komplikationer som missfall och havandeskapsförgiftning. – Redan från den första graviditetsveckan ändras immunförsvaret och börjar försvara fostret. Dels mot infektioner. Men immunförsvaret måste också lära sig att tolerera fostret som delvis består av celler från den blivande pappan och som därmed uppfattas som ett intrång av mammans immunsystem, säger Jan Ernerudh. 12 TEMA – EPIGENETIK graviditeten Han forskar på cellulära och molekylära mekanismer som reglerar immunförsvaret under graviditeten. Hans team har visat att en viss celltyp i immunförsvaret ser ut att spela en viktig roll för om graviditeten ska lyckas. De är T-celler, en typ av vita blodkroppar som har en skyddande uppgift. De kan även kallas ”chefsceller” eftersom de styr mycket av vad som händer i immunsystemet. – Under graviditeten måste de förändras för att reglera immunsystemet på ett annat sätt. Vissa gener ska stängas av medan andra ska aktiveras. Vi tror att det mönster av gener som är ”på” eller ”av” kan visa om immunförsvaret är korrekt reglerat och att avvikelser i detta mönster kan ge en tidig indikation på risk för komplikationer under graviditeten, säger Jan Ernerudh. Förändringarna är epigenetiska, det vill säga att det är olika faktorer runt generna som avgör när cellerna slår på och av sina egenskaper. Med ny avancerad teknik kan detta studeras på en mycket stor detaljnivå. Forskningen har gått framåt enormt på bara några år, och med avancerade metoder går det nu att kartlägga så mycket som 450 000 olika ”av” och ”på”-knappar på kroppens 25 000 gener. – Om vi kan lära oss förutse en risk hos vissa individer, kan de ges särskild vård och i framtiden erbjudas individuell behandling, säger Maria Jenmalm. Maria Jenmalm studerar om immunförsvarets omställning under graviditet också påverkar tolerans mot främmande ofarliga ämnen och om det finns faktorer som kan påverka risken för utveckling av allergi hos barnet. Hennes resultat visar att T-cellerna spelar en viktig roll även här. – Redan i navelsträngsblod ser vi tecken på att barnet kan ha förhöjd risk att få allergi, även om precisionen är för dålig ännu för att det ska kunna användas som test. Vi studerar nu betydelsen av epigenetiska förändringar i barnets T-celler för allergiutveckling. I ett pågående projekt undersöker Maria Jenmalm även olika faktorer som under graviditeten och barnets första levnadsår kan påverka T-cellerna i rätt riktning för att förhindra allergiutveckling. Bland annat verkar tarmfloran ha stor betydelse. – Det skulle betyda mycket om vi kan lära oss reglera T-cellernas uttryck, eftersom vart tredje barn idag drabbas av allergi, säger Maria Jenmalm. –Om vi kan lära oss att ”finjustera” genpåslagen, kan vi kanske sänka risken för både graviditetskomplikationer och allergier, säger Jan Ernerudh. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Gravida kvinnor hjälper till i studien Graviditetsbiobanken GraBB startade 2011 vid kvinnohälsan i Linköping, på forskares och sjukvårdsanställdas gemensamma initiativ. Här lämnar gravida kvinnor blodprov under graviditeten och vid förlossningen. Hittills har 4 500 gravida kvinnor lämnat prover som ska användas till olika forskningsstudier, bland annat de som Maria Jenmalm och Jan Ernerudh driver. Att delta är förstås frivilligt, men majoriteten av kvinnorna vill lämna prover. – I vården är vi positiva till att hjälpa till i forskning som kan utveckla vården. Biobanken har också betytt att våra undersköterskor har fått ett mer avancerat arbete när de sköter provtagning och hantering av provmaterial, säger Marie Blomberg, överläkare vid kvinnohälsan i Linköping. Forskarna kommer bland annat att identifiera olika molekyler som kan mätas i blodprov som markörer för hur graviditeten kommer att gå. Ännu kan inte mödravården förutse risk på genetisk väg, men i framtiden kan det bli fullt möjligt, tror hon. – Vi går åt det hållet. Vården blir allt bättre på att identifiera riskfaktorer på ett individuellt plan, och också att ta fram individanpassade behandlingar. Idag förutser vi risker genom KUB-tester, fostervattensprov och kvinnans sjukdomshistoria, och baserat på det sätts extra behandling in där vi ser att det finns en ökad risk, säger Marie Blomberg. 13 TEMA - EPIGENETIK Forskarna Huan Zahn och Colm Nestor arbetar i teamet. ”Epigenetiska markörer är stabila – Med blodprovet tar man ett ”fingeravtryck” på patienten. Vi tror att epigenetiska markörer kommer att bli speciellt viktiga eftersom de är stabila och lätta att mäta, säger Mikael Benson, professor i pediatrik vid universitetssjukhuset och föreståndare för Centrum för individualiserad medicinering, CIMed, Linköpings universitet. Han ingår i ett team av forskare inom systemmedicin på Linköpings universitet och Region Jönköpings län. diagnostiska markörer för individualiserad medicinering vid olika inflammatoriska sjukdomar. Gemensamt för sjukdomarna är att de orsakas av T-hjälparceller, en typ av vita blodkroppar, som reglerar hur immunförsvaret agerar. CIMed har börjat analysera T-celler från en stor mängd patienter med olika T-cellsassocierade sjukdomar. Det pågår projekt med likartade syften även på andra håll i världen, men CIMeds arbete är unikt eftersom det koncentrerar sig på de delade sjukdomsmekanismerna. – Vi fokuserar på dessa eftersom de ser ut att vara väldigt viktiga för patogenes och många mediciner är riktade mot just delade sjukdomsmekanismer. Därför studerar vi också många olika sjukdomar, vi vet ännu inte vilken sjukdom som är bäst lämpad att börja personaliserad behandling på, utan kommer att välja den vi tror man får bäst resultat av, säger Mikael Benson. Ett litet antal av människans 25 000 gener är inblandade vid ett stort antal sjukdomar. Just nu arbetar CIMed med att hitta Han tror att för patienter med svåra sjukdomar och kostsamma behandlingar, kan individualiserad behandling bli en klinisk Genomik och epigenomik öppnar upp för ett nytt sätt att tänka kring medicinering. Mikael Benson vid Linköpings universitet forskar kring individualiserad behandling och han tror att om fem år är det möjligt med skräddarsydd behandling för vissa sjukdomar. E tt stort antal patienter som lider av de vanligaste sjukdomarna blir inte friska av de läkemedel som finns i dag, och en del drabbas av svåra biverkningar. En orsak till att medicinerna verkar olika är att vanliga sjukdomar beror på ändrad aktivitet hos tusentals gener, i kombinationer som kan skilja sig mellan olika patienter som verkar ha samma sjukdom. 14 Men genom att i framtiden låta patienterna lämna ett blodprov innan behandlingen påbörjas, kan man med hjälp av modern genomteknik bestämma en behandling och skräddarsy den. I labbet renas celler fram från patientprover, här av studenten Cathrine HäggNilsson . I en enda droppe med celler finns information om tusentals gener. Mikael Benson är forskningsledare i CIMed. och lätta att mäta ” realitet inom en femårsperiod. Att mäta människans gener är inte gratis. Men det är heller inte medicinering av patienter som inte svarar på behandling. På tio år har dock kostnaden för att bestämma en människas gener minskat 10 000 gånger och Mikael Benson tror att det kommer att bli ännu billigare de kommande åren. – Till att börja med kanske genombaserad diagnostik bara används vid svåra sjukdomar och dyrbara behandlingar. Men allt eftersom kostnaden sjunker och vi får mer kunskap kan vi erbjuda fler detta. I framtiden kommer man kunna bestämma hela människans epigenom genom hela livet – och kanske behandla på ett tidigt stadium. TEXT: THERESE EKSTRAND AMAYA FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Ett multidisciplinärt team som består av läkare, biologer, bioinformatiker och fysiker. 115 5 PRISER OCH UTMÄRKELSER Åsas föreläsning berör läkarstudenterna Åsa Kastbom brinner för att sprida kunskap om barnmisshandel. Hon har fått Rosseaupriset av läkarstudenterna för bästa föreläsning på läkarprogrammet. – Det är kul att studenterna väljer en föreläsning om barnmisshandel, som ofta är ett osynligt ämne, säger Åsa Kastbom, överläkare vid psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Å sa Kastbom vill sprida kunskap om barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn, och hur vi kan upptäcka att detta sker. Som doktorand har hon fokuserat på sexuella övergrepp och sexuella beteenden hos barn. – Barn som blir utsatta för övergrepp berättar inte om övergreppen, utan vi måste lära oss att känna igen avvikande sexuellt beteende hos barn. Genom att sprida kunskap i detta ämne kan vi hitta fler barn som misshandlas. Vi vet att de söker mycket vård men vi är dåliga på att förstå den bakomliggande orsaken. 16 Hennes föreläsning måste ha gjort starkt intryck på läkarstudenterna. Hon träffar dem endast en gång under hela deras utbildning, och det är när hon håller föreläsningen om barnmisshandel. – Jag är så glad att ämnet barnmisshandel blir belyst. Jag vet själv hur det är att vara student, det är intensivt och man ska lära sig mycket på kort tid. Ändå minns de denna föreläsning och tycker den är viktig. Men det är ett ämne som berör när man väl pratar om det. Åsa Kastbom tycker att det är roligt att föreläsa för läkarstudenterna. – Det är min favoritgrupp. De ställer frågor och ifrågasätter. Jag får ofta stanna kvar och svara på frågor efter föreläsningen också. hon vill forska och hon kände att hon hade hittat sitt område. – Det är inte ett så populärt område att forska om, men mer kunskap inom området kan göra stor skillnad. Lär vi oss att hitta de utsatta barnen så kan vi hjälpa dem. Det är min drivkraft och jag vill fortsätta jobba för barnen. Jag har tagit mitt löfte till min handledare på stort allvar. TEXT OCH FOTO: SUSANNE B KARLSSON ANDREAS ROUSSEAUS PRIS Intresset för barnmisshandel väcktes när hon gick termin 10 på läkarprogrammet och hade en handledare som jobbade med utsatta barn. När hennes handledare senare gick bort i cancer lovade hon att fortsätta hans arbete. Åsa Kastbom har alltid vetat att Med Rousseaupriset belönar läkarstudenterna årets bästa föreläsning. Priset hedrar Andreas Rousseau som var lärare vid Hälsouniversitetet. ”Årets föreläsning” ska vara relevant, informativ, insiktsfull, inspirerande, tankeväckande och skapa entusiasm för läkar yrket. PRISER OCH UTMÄRKELSER Den inflammatoriska tarmsjukdomen mikroskopisk kolit är både vanlig och besvärlig, men många saknar diagnos och behandling. Andreas Münch, överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, har belönats med priset LINK Award för att bygga det första europeiska registret på området. LINK Award för att sprida kunskap om tarmsjukdom F ör prissumman på 100 000 euro ska Andreas Münch bygga registret som väntas få betydelse för både vård och forskning. Själv hoppas han att fler ska upptäcka diagnosen. – Den inflammatoriska tarmsjukdomen leder till kronisk diarré, magsmärtor och viktnedgång. Eftersom symtomen inte är alarmerande i början, har sjukdomen heller inte fått så mycket uppmärksamhet. Många lider i tysthet och får en nedsatt livskvalitet när de drabbas av en plötslig diarré flera gånger om dagen. Av okänd anledning är sjukdomen vanligast bland kvinnor. Ofta bryter den ut efter klimakteriet, men förekommer i alla åldrar. Hjälp finns att få, om patienten får rätt diagnos. De flesta kan bli hjälpta med läkemedelsbehandling. – Problemet är att patienterna ofta får fel diagnos, eller ingen diagnos alls. Symtomen förväxlas ofta med irritabel tarm. För att vården ska kunna fastställa mikroskopisk kolit, behöver vävnadsprover från tjocktarmen tas på patienter som har kroniska besvär med diarréer, säger Andreas Münch. Han är ordförande i Svenska och europeiska mikroskopisk kolitgruppen som han tog initiativ till 2010. Han har också byggt upp det europeiska nätverket av European Microscopic Colitis Group, EMCG som nu ska samverka i registret. – Jag gillar samarbeten. Tillsammans får vi data från stora patientgrupper, som ger möjlighet att se tydligare mönster till exempel när det gäller insjuknande, sjukdomsförlopp, behandlingseffekter och riskfaktorer över tid, säger Andreas Münch. Han vill få upp mikroskopisk kolit på kartan över ”vanliga kroniska tarmsjukdomar” (Inflammatory Bowel Diseases, IBD), där Ulcerös kolit och Crohns sjukdom ingår. 1,4 personer av 1000 invånare får diagnosen mikroskopisk kolit per år i Sverige, vilket gör den vanligare än Crohns sjukdom. Patienterna hjälper aktivt till i forskningen bland annat genom att lämna prover och föra dagbok över sina symtom. – Kontakten med patienterna är nära och viktig. Många är glada att deras symtom tas på allvar, säger Andreas Münch. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: PER LUNDBLAD LINK AWARD Den internationella utmärkelsen LINK Award delas ut av United European Gastroenterology för att belöna arbete som utvecklar samarbete mellan olika Europeiska gastroenterologiska föreningar. Andreas Münch tog emot priset på United European Gastro Week i Wien. 17 PRISER OCH UTMÄRKELSER Priset delades ut av tidningen Dagens Medicin i början av året. Tommy Skau tog emot diplomet tillsammans med representanter för sjukhuset. US bästa universitetssjukhus: ”FoU-arbetet är viktigt för att lyckas imorgon” För att bli Sveriges bästa universitetssjukhus krävs inte bara en god hälso- och sjukvård. Även FoU-verksamheten måste vara av hög kvalitet. – Bra resultat i hälso- och sjukvården bygger på att kunskaperna är up to date, säger Tommy Skau, vårddirektör för Universitetssjukhuset i Linköping. Universitetssjukhuset i Linköping (US) utsågs nyligen till Sveriges bästa av tidningen Dagens Medicin. Bedömningen görs utifrån en rad indikatorer inom bland annat områdena medicinsk kvalitet, ekonomi och patientenkäter. Och bakom de flesta indikatorer ligger ett starkt forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) i samverkan med Hälsouniversitet. – I alla delar av vården bidrar universitet till ny kunskap. Givetvis genom den forskning som bedrivs, men även på andra sätt. Alla vårdutbildningar innehåller utbildning i förbättringskunskap och studenterna gör dessutom praktiska förbättringsarbeten i vården, vilket vi har stor nytta av. Vi samarbetar också kring hur vi tar hand om innovationer i organisationen, säger Tommy Skau. 18 Att bedriva en god vård utifrån dagens kunskaper är en sak. Men ett universitetssjukhus ska också vara en del i kunskapsutveckling- en, betonar han. – Vi kommer inte att vara duktiga i övermorgon om vi inte har ett starkt FoU-arbete och ett starkt samarbete med universitetet. Extra starkt tycker Tommy Skau att FoUarbetet i Region Östergötland i dag står i de tvärvetenskapliga fälten, i förmågan att knyta ihop fakulteter och discipliner i samarbeten för att få fram ny kunskap. – CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, är ett bra exempel på det. Men vi har också samarbeten med andra kompetenser inom exempelvis logistik för att studera våra flöden och inom organisationsteori för att stärka ledningsnivån. En utmaning i FoU-arbetet är att få till kopplingen mellan kunskap och verksamhet så att ny kunskap verkligen tas upp och sipprar ut i alla delar av verksamheten. Därför driver US och universitetet också ett samarbete kring implementeringsforskning, det vill säga forskning om hur man får medarbetare att agera utifrån ny kunskap. – Att vara bra bygger på att man gör rätt utifrån den evidens som finns, men också på att man lyckas driva igenom förändringar och göra det man vet är rätt, säger Tommy Skau. En annan utmaning ligger i att skapa förutsättningar för en klinisk forskning av hög klass. – Ur ett sjukvårdsperspektiv är det av stort värde i att vi säkrar en stark klinisk forskning, säger Tommy Skau. Det är bryggan mellan forskning och praxis. För US framtids skull har vi ett starkt intresse av att få frågeställningar ur ett praktiskt sjukvårdsperspektiv beforskade. TEXT: ANCHI ALM FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON ST S TRA RATE TEG TE GI OC CH H UTVECKL KL K LING IN NG När storleken spelar roll – hur påverkar nanopartiklar vår hälsa? Nanopartiklar finns i kosmetika, elektronik och matförpackningar. Med sin minimala storlek kan de komma in i våra celler. Susana Cristobal forskar på biologiska effekter av nya material. Hör henne föreläsa i Forskning i framkant i maj. Partiklarna som framställs med den nya nanotekniken är mellan en och hundra nanometer - under en tiotusendels millimeter långa. De närmar sig DNA och proteiner i storlek, och kan gå in i våra cellkärnor. Ännu är det inte klart om det har effekter på hälsan. Men studier har visat att de kan påverka cellerna med inflammatoriska och genotoxiska effekter. – Jag säger inte att nanopartiklar är farliga, utan att vi måste lära oss bedöma deras säkerhet. Problemet är att nanopartiklarna kommer in väldigt snabbt i vår vardag, och kan se ut på miljontals olika sätt. Det är omöjligt att analysera dem var och en för sig, säger Susana Cristobal, professor i biomedicinsk forskning vid Linköpings universitet. Vi måste lära oss att ta genvägar, hävdar hon. En sådan har hon utvecklat. Med en enda analys kan hon få tillräcklig information för att gissa eventuella negativa effekter på cellerna. – Genom att använda en masspektrometiskt baserad metod som kallas proteomik, räcker det att titta på proteinlagret som omger nanokärnan för att förstå hur partikeln kommer att påverka cellerna. Molekyler som interagerar på ytan berättar mycket om egenskaper som är gemensamma för stora nanopartikelgrupper, säger Susana Cristobal. Hon vet ännu inte hur modellen ska användas, men ser stora möjligheter när nanopartiklarna blir allt fler runt omkring oss. Om forskarna kan förutsäga risker, kan de också ge information till industrin om vilka partiklar som inte håller måttet. – Det går att designa om nanopartiklar så att de inte är skadliga. Nanopartiklar är också intressanta för läkemedelsindustrin genom att de går in och interagerar direkt med enskilda celler utan att påverka omgivningen, säger Susana Cristobal. Som ung forskare i spanska Bilbao intresserade hon sig för proteinmembranforskning. Hon kom till Sverige 1997 för att arbeta i Gunnar von Heijnes team inom proteinmembranforskning vid Stockholms universitet. När hon etablerade sig som forskarassistent i Uppsala började hon utveckla metoder för att studera miljöpåverkan på ekosystemet och människans hälsa. Med metoderna kan hon få kunskap om vilken påverkan som cellerna har utsatts för. – Genom att jämföra proteinförändringar i celler från djur, exempelvis från musslor, kan vi se vilka som har utsatts för stress från miljöföroreningar och vilka som har levt i en ren omgivning. Vi kan också göra upprepade experiment och följa en miljöpåverkan över tiden. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: LINKÖPINGS UNIVERSITET FAKTA Professor Susana Cristobal föreläser i Forskning i framkant den 21 maj, klockan 16.30 i Berzeliussalen, ingång 65, Campus US, Linköping, på temat ”Nanoparticles around us and why size matters”. Forskning i framkant är en populärvetenskaplig föreläsningsserie som tar upp de senaste medicinska forskningsrönen. 19 9 STRATEGI OCH UTVECKLING Det nya ”Hus 511” är hopbyggt med delar av det gamla 001 som tidigare inrymt bland annat öronklinik, science park och lokaler för läkemedelsprövning. Det är ritat av arkitekt firman Carlstedt och den mångfärgade, inifrån belysta fasaden är skapad av den amerikanske konstnären Spencer Finch. Här bygger Hälsouniversitetet för framtiden I sommar tar 300 forskare, lärare och administratörer vid Linköpings universitet, sitt pick och pack och flyttar in i medicinska fakultetens nybygge vid Lasarettsgatan. När höstterminen börjar får de sällskap av dubbelt så många studenter. Det nya huset byggs vid Universitetssjukhuset i Linköping (US) där de medicinska utbildningarna finns i direkt närhet till sjukvården. Karin Kjellgren, prodekan för grundutbildning, ser fram emot ett Campus US med bättre ordning och mindre trängsel. – Vi får dessutom ett vackert och välkomnande hus som på ett helt annat sätt gör universitetet synligt i staden, säger hon. Nybygget bjuder på en spännande kontrast till den rådande grå- och brunskalan, med en färgskimrande glasfasad och takterrass 29 meter över marken. – Därifrån får man en fantastisk utsikt över Trädgårdsföreningen och resten av Linköping, säger Iréne Rydberg, fastighetskoordinator vid Linköpings universitet, som varit med under hela planeringsprocessen från starten 2010. 20 Då var utökningen och den följande omdaningen av läkarprogrammet ännu inte påtänkt. Den utmaningen ledde till att Iréne Rydberg också fick ta itu med ett ombygg- nadsprojekt som ska ge nya utbildningslokaler på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Den satsning på nya utbildningsplatser som den dåvarande regeringen gjorde 2013 resulterade i en utökning med Ulrika Müssener 40 platser per år för Linköping. Nu pågår en planering för att decentralisera utbildningen med Linköping, Norrköping, Jönköping och Kalmar som studieorter under de fem sista terminerna. Tillströmningen av studenter gör att de tre nedre våningsplanen har vikts för undervisning: en hörsal för 192 personer (den största på hela US-området), en så kallad case-sal med ett 80-tal platser, lärosalar och grupprum. Här ryms också Studentenheten, 150 studentköksplatser och ett café. På de fyra övre planen byggs kontorsrum för lärare och forskare vid institutionerna IKE och IMH, och där kommer det också att vimla av doktorander. Många av dem som flyttar in under sommaren kommer från Hälsans hus, som tas över av verksamheter inom Region Östergötland. – Hos oss kommer ett 50-tal lärare, forskare, doktorander och administratörer att flytta till det nya huset. Det ska bli skönt, säger Ulrika Müssener, universitetslektor och chef för Avdelningen för samhällsmedicin. Under flera år har de levt tätt inpå utbyggnaden av US med sprängningar, grävskopor och avspärrningar. Ulrika Müssener tycker ändå att det gått bra, även om det varit struligt att guida besökare rätt och bullret periodvis varit störande. – Fördelarna med våra nya lokaler är att vi blir mer samlade, att allt är nytt och fräscht och att vi får konferensutrymmen med smarta tekniska lösningar. En nackdel är att kontorsrummen är så små att det blir svårt att få plats med vårt forskningsmaterial. TEXT: ÅKE HJELM FOTO: GÖRAN BILLESON STRATEGI OCH UTVECKLING Bakterien som kan rädda för tidigt födda Många extremt tidigt födda barn drabbas av svåra magbesvär och livshotande tarminflammationer. Nu hoppas forskarna i PROPEL-studien att en probiotisk bakterie som finns i vanlig bröstmjölk kan hjälpa dem. Till gruppen extremt tidigt födda barn hör barnen som föds före graviditetsvecka 28. De väger inte mer än 500-1000 gram när de föds. Alla organ är omogna, så också magoch tarmkanalen, vilket ofta leder till att de inte kan smälta undan maten. Dessa barn vårdas alltid i intensivvården på neonatalavdelningen. – Här sondmatas de med bröstmjölk för att växa till sig så snabbt som möjligt. Men under tiden plågas många av magont och svullen mage, och riskerar också att få den livshotande inflammationen nekrotiserande enterkolit i tarmen, säger Thomas Abrahamsson. Han är barnläkare vid Universitetssjuk huset i Linköping och projektledare i propel (Prophylactic Probiotics to Extremely Low Birth Weight Prematures). – Neonatalvården har utvecklats enormt de senaste decennierna med bland annat bättre omvårdnad, respiratorvård och nutrition. Vi räddar idag många fler patienter. Men fortfarande är det runt tjugo procent av de extremt tidigt födda som inte överlever och tarmproblem är en vanlig orsak till dödsfall, säger Thomas Abrahamsson. Studien är en randomiserad klinisk prövning där 134 barn ingår. Hälften får ett tillskott av bakterien Lactobacillus reuteri dagligen och den andra hälften får placebo. Den probiotiska bakterien finns naturligt hos många människor i tarmen, och i modersmjölken. Djurstudier har visat att den minskar inflammation och påverkar motoriken i tarmen. Bakterien har minskat symtom av gastroenterit och spädbarnskolik hos spädbarn, och risk för svåra infektioner hos för tidigt födda barn. Forskarnas hypotes är att tillskottet av probiotika ska förbättra tarmfunktionen så att barnen snabbare kan bli helt tillmatade med bröstmjölk. – Som det är nu så står mag- och tarmkanalen ofta helt stilla och barnen måste få sin näring vi dropp. Det ger inte en lika bra tillväxt, dessutom finns en risk för blodförgiftning när intravenösa infarter används. Bröstmjölk är därför ett mycket bättre alternativ, säger Thomas Abrahamsson. Forskarna hoppas att resultaten blir så bra att metoden kan rekommenderas till neonatalvården i hela Sverige. Det skulle rädda många för tidigt födda barn till livet. Att införa metoden väntas bli lätt eftersom Lactobacillus reuteri redan finns som färdig produkt på marknaden. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON FAKTA Tio mellansvenska neonatalavdelningar deltar i propel-studien som får 5,4 miljoner kronor i anslag av Vetenskapsrådet i tre år. De senaste decennierna har forskning kunnat visa att tarmens bakterier är avgörande för att flera av kroppens organ och funktioner ska utveckla sig normalt. Thomas Abrahamsson leder PROPEL-studien och forskar på sin egen patientgrupp, extremt tidigt födda barn. 21 PROFILEN FAKTA Martin Hallbeck Gör: Biträdande professor vid Linköpings universitet och överläkare på klinisk patologi vid Universitetssjukhuset i Linköping. Ålder: 45 år Bor: Sturefors utanför Linköping Familj: Gift med Anna-Lotta, som är överläkare på onkologiska kliniken och pappa till Theodor, 15 år, och Oscar, 12 år. Fritid: Friluftsliv, löpning, skidåkning och aktiviteter med barnen. Förebild: ”Min farmor och farfar, Elsa och Sture. De gav mig känslan av att allt är möjligt och de hade också en stor omsorg om andra.” 22 Äventyret finns i forskningens offpist Äventyret finns både i forskarlabbet och offpistbacken för Martin Hallbeck. Att våga satsa och ta en risk. Han är patologen från Linköping som är Alzheimers gåta på spåren. Varför blir hjärnans celler sjuka ibland och hur smittar de andra nervceller hos patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom? Det är frågor som har sysselsatt läkarvetenskapen länge. För tre år sedan kunde Martin Hallbeck och hans forskarteam i Linköping visa svaret med sin modell. – För att kunna följa nervcellerna färgade vi in dem och de giftiga proteiner som bidrar till sjukdomarna med olika färger. Mikroskopbilderna visar spridningen som sker genom en sorts ”farkost” som fraktar smittan från nervcell till nervcell. Han arbetar både som läkare och forskare. Som överläkare vid patologiska kliniken ansvarar han för tumörprover som skickas in från hela Östergötland. – På patologen sitter vi i navet av sjukvården. Det är kul att kunna göra en direkt nytta för patienterna. Efter upptäckten hur hjärnceller smittar varandra, har hjulen snurrat snabbt för Martin Hallbeck. Ett ökande antal kongresser ute i världen, fler nya samarbeten ”Vi sitter i navet av sjukvården” och föreläsningar att hålla. När vi träffas har han varit på skidresa i Japan några dagar och för en gångs skull loggat ut från allt. – Att åka offpist i orörd lössnö tillsammans med några vänner som man litar på, det är den ultimata avkopplingen. Då fokuserar jag bara på nuet och det som åkningen kräver. Det finns en nerv i offpiståkningen som han gillar, som han också känner i forskningen. I backen är risken fysisk, att skadas om man gör en felbedömning. I forskningen handlar det om många människors tid och pengar. – Det finns inga garantier för att ett nytt projekt ska visa resultat. Beslut måste fattas på de grunder som finns, resten är okänd mark. När man trycker på knappen i ett forskningsprojekt och kör, gäller det att våga satsa och ta en risk. Forskningen är roligast när han får spåra där ingen annan har varit. Nu när teamet börjar förstå mekanismerna bakom spridningen av Alzheimers och Parkinsons sjukdomar kanske de också kan lära sig att stoppa dem. – Det skulle kunna leda till att vi lyckas ta fram läkemedel som bromsar sjukdomen på den nivå där den upptäcks. Men många fler studier krävs innan vi är där. Martin Hallbeck är uppvuxen i Linköping och utbildade sig till läkare på Linköpings universitet. Han trivdes tidigt i forskarlabben. 23 PROFILEN Samarbetet är viktigt i forskningen. Martin Hallbeck och Chris Sackmann, doktorand i teamet, diskuterar i labbet. – Redan som student fick jag göra saker som räknades, och tyckte att hjärnforskningen var spännande och intressant. Att börja forska kändes varken konstigt eller mystiskt utan jag drev projekt på min nivå. Hela tiden har det sedan varit något som har berikat mitt arbete som läkare. 24 Utvecklingen är snabb både inom neurovetenskapen och patologin och det krävs en ständig uppdatering för att hänga med. Lugnet finns hemma i Sturefors, nära vattnet, skogen och löprundorna, sådant som Martin Hallbeck värderar högt. – Att hålla en balans mellan jobb och privatliv är en utmaning. Men för mig är det viktigt att vara en närvarande pappa. ”Balans mellan jobb och privatliv är en utmaning” – När jag inte reser ser jag till göra mycket med mina barn, som att paddla ut till en ö och tälta, eller att åka skidor och grilla korv i skogen. Med världen som arbetsfält är det i Linköping som han vill ha basen för sin forskning. – Här är det nära till allt och ett positivt samarbete mellan sjukhuset och universitetet. Här är det enkelt att ta en kaffe med en kollega och man hjälper varandra mer än man konkurrerar. Jag har fått chansen att utvecklas här. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON UTBILDNING Studenterna Daniel Forsberg och Maja Sahlstehn planerar för nästa patientbesök. Många patienter är barn, och bilder används för att utreda vilket stöd de behöver. Handledaren kan följa patientmötet i nästa rum, och ger feedback efteråt. Studentdriven logopedmottagning nominerad till GötaPriset Den studentdrivna logopedmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping har nominerats till GötaPriset. Priset delas ut av Kvalitetsmässan och går till Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentligt finansierade verksamheter Av 362 projekt som skickades in har 33 projekt nominerats för att tävla om GötaPriset 2015. – Det är glada nyheter, kommenterar Birgitta Rosén, enhetschef för logopedmottagningen på öron-näsa-halskliniken vid US, nomineringen. Sveriges första studentdrivna logopedmottagning startade på US i höstas, ett samarbete mellan logopedmottagningen på US och logopedprogrammet på Hälsouniversitetet. Logopeder på mottagningen är handledare för studenterna. – Vi tycker att det är viktigt att studenterna får se hur det går till i verkligheten och på det här sättet slipper de resa till sina prak- tikplatser. De får också träffa många olika patienter med olika diagnoser. När de har varit ute på andra praktikplatser har de ofta bara fått jobba med en viss diagnosgrupp, säger Birgitta Rosén. Studenterna har egna patienter på mottagningen och två egna mottagningsrum. Mellan de två studentrummen finns ett rum med kameror så att huvudhandledaren därifrån kan lyssna och titta på hur studenterna arbetar. – Det finns ett gediget förberedelsearbete bakom starten av den studentdrivna logopedmottagningen, och det är ett bra exempel på det goda samarbetet som universitetet har med Region Östergötland, säger Karin Kjellgren, prodekan för utbildning vid Hälsouniversitetet. TEXT: SUSANNE B KARLSSON FOTO: MARIA CARLQVIST FAKTA Logopeden utreder, diagnostiserar och behandlar kommunikationsproblem som kan vara språk-, tal- och röstproblem, eller svårigheter att läsa, skriva, räkna eller svälja. Många patienter är barn som kommer efter BVC-kontrollen vid 2,5 år eller 4 år, men också vuxna får hjälp. Logopeder träffar även patienter med neurologiska sjukdomar, som vid Parkinsons sjukdom eller efter en stroke. 25 AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING Läs hela avhandlingar och sök efter annat publicerat forskningsmaterial på www.ep.liu.se. Tipsa gärna redaktören på adressen [email protected] Män söker tidigare för malignt melanom Både andelen tunna melanom och överlevnaden bland män med diagnosen malignt melanom har ökat över tid. Det visar Johan Lyths forskning på det nationella kvalitetsregistret med registerdata från över 40 000 patienter. Jämförelsen är gjord mellan åren 1997-2001 och 2007-2011. Det är förhoppningsvis ett tecken på att medvetenheten om melanom har ökat i gruppen och att fler söker vård tidigare, innan tumören blivit så tjock, säger Johan Lyth. Idag kan 98 procent av patienterna räddas om de söker vård tidigt, när tumören är en millimeter tjock eller mindre. Kvinnor har fortfarande tunnare melanom och högre överlevnad än männen. Patienter som är 65 år eller äldre har betydligt tjockare melanom än de som är yngre än 65 år, och för de äldre patienterna är skillnaden mellan män och kvinnor mindre uttalad. Skillnaden märks också mellan högutbildade och lågutbildade, vilket gäller för både kvinnor och män. FÖRFATTARE: Johan Lyth DISPUTATION: 13 februari 2015 TITEL: Clinical-epidemiological studies Benskörhet kan motverkas innan höften bryts 26 Var femte kvinna och var tionde man i Sverige kan räkna med att råka ut för höftfraktur på grund av benskörhet. Men en enkel handröntgen kan upptäcka problemet innan något benbrott inträffat. – Eftersom metoden baseras på en enkel handröntgen kan man tänka sig flera vårdflöden där metoden kan användas när en patient redan står vid en röntgenmaskin, säger Johan Kälvesten. I sin doktorsavhandling undersöker Johan Kälvesten hur röntgenbilder kan användas för att mäta bentäthet. Resultaten visar bland annat att en låg bentäthet som mäts i handen är en stark riskfaktor för att senare drabbas av höftfraktur. Det kan till exempel vara vid uppföljningen efter en handledsfraktur, vid mammografi eller vid handröntgen inom reumatoid artrit. Om individer som löper tydlig risk att drabbas av skador kan identifieras, kan förebyggande behandlingar sättas in på ett tidigare stadium. Han studerar hur automatiserad digital röntgenradiogrammetri (DXR) kan användas för att mäta innehållet av benmineral i skelettet (BMD) i handen. Här går det också att se en svag men tydlig ökad risk för patienter med reumatoid artrit att utveckla ledskada om avståndet mellan fingerlederna var reducerad. FÖRFATTARE: Johan Kälvesten DISPUTATION: 13 mars 2015 TITEL: Automatic image analysis for decision support in rheumatoid arthris and osteoporosis ORGANISATION: Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, Linköpings universitet on cutaneous malignant melanoma ORGANISATION: Regionalt cancercentrum sydöst AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING Självskadebeteende vanligt hos unga Självskadebeteende, att till exempel avsiktligt skära, slå eller bränna sig, är vanligt hos svenska ungdomar. Det visar Maria Zetterqvists doktorsavhandling som bygger på en studie på 3097 ungdomar från Östergötland, i åldrarna 15-17 år. 17 procent svarade på en allmän fråga att de hade skadat sig avsiktligt under sin livstid. Men när de fyllde i en checklista med olika självskadebeteenden, angav ungefär var tredje att de hade ägnat sig åt någon typ av självskadebeteende under det senaste året. Patientkontrollerad sedering kan fungera på olika områden Vid många undersökningar och behandlingar behöver avslappning och trötthet framkallas hos patienten genom så kallad sedering. Andreas Nilsson har i sin avhandling undersökt patientkontrollerad sedering (PCS) med propofol och alfentanil vid kirurgiska och diagnostiska procedurer. Med hjälp av en läkemedelspump ansvarar patienten själv för graden av sederingen, från vaken till slumrande. Resultaten visar bland annat att återhämtningen gick snabbare hos många av PCSpatienterna, och att metoden kan anpassas för att fungera på olika områden där den behövs. Men vid vissa ingrepp behövde läkemedelsblandningen anpassas för att minska risken för bieffekter. Att blanda propofol och smärtlindrande läkemedel i samma PCS-pump ökar riskerna för andningsproblem i vissa sammanhang. Metoder för att ändå ge smärtlindring och för att ytterligare individanpassa propofoldoserna vid PCS behöver även fortsättningsvis studeras, säger Andreas Nilsson, anestesisjuksköterska och medicine doktor i anestesiologi. FÖRFATTARE: Andreas Nilsson DISPUTATION: 23 januari 2015 TITEL: Avhandlingen: ”Patient-controlled sedation in procedural care”, IMH, LÄFO (Anestesiologi). ORGANISATION: Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet Ungdomar med fler självskadetillfällen rapporterade fler negativa livshändelser och traumasymptom än de med färre tillfällen. Ungdomar utan självskadebeteende rapporterade det lägsta antalet negativa livshändelser och traumasymptom, säger Maria Zetterqvist, doktor i barnpsykiatri. Erfarenheter av psykisk och fysisk misshandel, självmordsförsök, kronisk sjukdom eller handikapp under uppväxten, symptom på depression och dissociation framstår som viktiga variabler för att förstå mekanismerna bakom de känsloreglerande funktionerna till självskadebeteende. Det är viktigt att sjukvårdsoch elevvårdspersonal rutinmässigt frågar om självskadebeteende, summerar Maria Zetterqvist. FÖRFATTARE: Maria Zetterqvist DISPUTATION: 3 oktober 2014 TITEL: Non-suicidal self-injury in Swedish adolescents prevalence, characteristics, functions and associations with childhood adversities ORGANISATION: Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet Bröstcancermedicin sänkte risk för hjärtinfarkt En av de vanligaste bröstcancermedicinerna, tamoxifen, sänker risken att drabbas av hjärtinfarkt. Det visar statistikern Johan Rosells doktorsavhandling. Han har studerat hälsodataregister för drygt 4000 bröstcancerpatienter och kopplat läkemedelsbehandling till olika sjukdomskategorier. Syftet var att studera långsiktiga effekter av tamoxifenbehandlingen för hjärt- och kärlsjukdomar och för olika tumörsjukdomar. Mellan 1982 och 1992 lottades 4610 postmenopausala kvinnor med operabel bröstcancer till antingen två eller fem års behandling med tamoxifen. För att undersöka sjuklighet och dödlighet har tre hälsodataregister använts. – Det var inte bara dödligheten i bröstcancer som sänktes för patienterna som använde tamoxifen i fem år i stället för två år. Risken för hjärtinfarkt sänks som en sidoeffekt och det kan få betydelse när man jämför med andra behandlingar, säger Johan Rosell. Långtidsuppföljningen visade både negativa och positiva effekter av behandlingen. Den totala dödligheten och bröstcancerdödlighet var lägre bland patienter som fått fem års behandling, och särskilt stor var minskningen några år efter avslutad behandling. FÖRFATTARE: Johan Rosell DISPUTATION: 19 december 2014 TITEL: Long-term effects of adjuvant tamoxifen treatment on cardiovascular disease and cancer ORGANISATION: Regionalt cancercentrum sydöst 27 Föredrar du film? Vår forskning finns även som webb-TV Forskning i framkant är en populärvetenskaplig föreläsningsserie där du kan ta del av de senaste medicinska forskningsrönen. Föreläsningarna hålls i universitetets lokaler, men du kan också se dem i efterhand på webben. Se föreläsningarna även på webben www.regionostergotland.se/forskningiframkant Forskning i framkant Fråga forskaren – program våren 2015 www.liu.se/forskning/fragaforskare Torsdag 29 januari Febrig och deppig: Hur svarar hjärnan på inflammation? Föreläsare: David Engblom, universitetslektor i neurobiologi Klockan 16.30-17.30 i Berzeliussalen, ingång 65, Campus US Torsdag 26 mars Svensk brännskadevård i internationell toppklass – erfarenheter från Linköpings Brännskadecentrum Föreläsare: Folke Sjöberg, överläkare och professor i brännskadevård Klockan 16.30-17.30 i Berzeliussalen, ingång 65, Campus US Fråga: Kan man hålla andan tills man svimmar? /Rasmus Svar: Ja, det är fullt möjligt att hålla andan tills man svimmar. Därför övar till exempel fridykare aldrig på att hålla andan under vatten om det inte finns någon som håller konstant uppsikt, och då och då begär ett tecken i form av en gest med handen att man är vid medvetande. Om man ska öva att hålla andan när man är ensam är det bäst att ligga i en säng, för där är det riskfritt att svimma. Maria Lerm, biträdande professor i medicinsk mikrobiologi Torsdag 21 maj Nanoparticles around us and why size matters Föreläsare: Susana Cristobal, professor i biomedicinsk forskning Klockan 16.30-17.30 i Berzeliussalen, ingång 65, Campus US Fråga: Jag undrar vad som händer när man inte får i sig några kolhydrater alls eller en liten mängd? /Annica Svar: Kroppen gör själv socker, framförallt från proteiner. Mer för den vetgirige Aktuella medicinska forskningsnyheter hittar du alltid på www.regionostergotland.se/forskningiframkant Linköpings universitet, 581 83 Linköping Region Östergötland, 581 91 Linköping Tfn 013-28 10 00, www.hu.liu.se Tfn 010-103 00 00 Fredrik Nyström, professor i internmedicin
© Copyright 2024