1. No category

Praktisk Livskunskap
Underlätta för elever med
sociala utvecklingsförseningar att klara
skolan och livet efter nian.
Daniel Carlberg, Khalied El-Nawajhah & Linus Wallin
Fyrklövern
Bakgrund
• 1999: Startade som
en KÖSU-grupp år 1-6.
• Barn från hela kommunen med diagnos
inom autismspektrum åkte taxi till
Segeltorpsskolan.
• Tre pedagoger varav en specialpedagog.
• Elevantal ca 7 st.
• 2010: Utökades med en grupp för år 7-9
• Elevantal ca 7 st. (Nu: totalt 14 st)
• “Stora” och “Lilla” fyrklövern arbetar i
samma lokaler. Tätt samarbete.
• I stora fyrklövern: två pedagoger (Daniel
och Linus) samt en fritidspersonal/assistent
(Khalied) .
Övrigt:
• Positiv utveckling och hög trivsel bland eleverna.
• Handledning varannan vecka.
• Utmanar eleverna. Tränar på det som är svårt
samt talar öppet med dem om deras svårigheter.
• Prioriterar gott föräldrasamarbete.
• Inkludering i stor klass i vissa ämnen. Långsiktigt
mål – inkudering i samhället.
• KÖSU avvecklades i Huddinge 2014. Nu mest
Segeltorpelever. Möjligt för andra skolor att köpa
plats hos oss.
Dessutom
• Vi är ingen särskola.
• Samtliga elever arbetar enligt Lgr 11. Mycket stor
spridning på kunskapsnivån.
• Vi upplever att vissa av våra elever “faller mellan
stolarna”. Gränsfall grundsärskola/grundskola.
Läroplan för
grundsärskolan.
Läroplan
för grundskolan.
Omvärldskännedom
Motorik
Begåvning
Social
förmåga
= Elev på fyrklövern
Praktisk livskunskap
Hur det började.
Iakttagelser vi gjorde:
• Eleverna saknar grunder för att tillgodogöra sig
viss undervisning, trots anpassningar och stöd.
Framför allt i stora klasser.
• Eleverna saknar förutsättningar för att klara sig
själva på en bra nivå utanför skolan och efter
nian.
Klassiska extra anpassningar
•
dubbla uppsättningar
•
läromedel
efter genomgångar/
instruktioner ger lärare
förtydligande och följer
• Tydlig tavelstruktur med
regelbundet upp att X vet vad
tydlig stil, texten läses
och hur hen ska göra.
• samtliga i
upp och kompletteras
arbetslaget ska ha
helst med bilder och
• egna planeringar med
vetskap om och
symboler.
ett avgränsat antal
förståelse för X:s
uppgifter i förhållande
förutsättningar och
• placering långt fram i
till planeringen för
behov, samt om de
klassrummet
klassen
extraanpassningar
som ska göras.
• efter genomgångar/instruktioner ger lärare
förtydligande och följer regelbundet upp att X
• möjlighet att göra
vet vad och hur hen ska göra.
prov på med stöd
av speciallärare,
• tillgång till bärbar dator
• matematik: tillgång
muntliga prov och
med alternativa verktyg
till miniräknare, ha
utökad provtid
och olika program som
ett stödhäfte med
• strukturstöd och • Läxläsning
passar eleven
tydliga och konkreta
studieteknik t.ex.
med
• inlästa läromedel
förklaringar
via tankekarta och lärarstöd
minnesknep
Vi frågade oss:
Vi känner våra elever utan och innan.
Vi ser vilka outvecklade färdigheter de
har och de traditionella
anpassningarna räcker inte.
Vilka anpassningar behöver just våra
elever för att de skall klara skolan och
framtiden bättre?
Exempel på vad vi noterat att vissa
13-16 åringar har svårigheter med:
Hantera pengar
Vara själva i en affär
Åka kollektivt själva
Ringa ett telefonsamtal
Svara i telefon
Surfa på internet
Knyta rosetter (skor,
förkläden)
• Stoppa i en stickkontakt
• Dela stora stycken mat
• Hantera persienner
•
•
•
•
•
•
•
• Hantera enkla verktyg
(häftapparat, pärm mm)
• Memorera adress och
personnummer
• Diska/städa
• Tvåla in sig/torkat sig
själva
• Lösa korsord
• Öppna/stänga/låsa
dörren hemma
Obs!
Elever som läser
enligt Lgr11
Exempel på färdigheter som
inte ges utrymme i Lgr 11.
•
•
•
•
•
•
•
Omvärldskännedom (begrepp, strukturer)
Orientering i lokaler och i stadsmiljö
Förståelse för vad det innebär att ha ett arbete
Grundläggande socialt samspel
Kroppsspråk
Planering och förberedelser
Träning på motorik och
öga-hand-koordination
Ofta har detta inte tränats
på i resurser utanför skolan
(BUP, hablitering mm).
Khalieds tjänstlediga termin.
• Arbetade i privat sektor med att slussa in
personer med funktionsnedsättningar i arbete.
• Värdefulla insikter om vilka outvecklade
förmågor som utgör hinder för anställning.
Vad säger
intresseorganisationerna?
”
Många ungdomar som varken arbetar eller studerar har
funktionsnedsättningar som inte upptäckts tidigare utan dess
konsekvenser blir uppenbara först när de avslutar sin
grundläggande skolgång. Ofta lämnar de gymnasieskolan med
ofullständiga betyg eller slutar i förtid.
Autism -och Aspergerförbundet, 2014
”
Tyvärr är de stödåtgärder som finns
otillräckliga och dåligt anpassade till
personer med psykiska funktionsnedsättningar. Därför saknar många av
våra medlemmar arbete och egen
försörjning.
Riksförbundet Attention, 2014
Vad säger forskningen och
rapporter?
Exempel på framgångsfaktorer för att minska utanförskap:
Samverkan med externa aktörer, bra övergångar skola/arbetsliv
Arbetsförmedlingen m.fl. 2008
En bra kartläggning med efterföljande åtgärder samt god tillgång till SYV.
Skolinspektionen, 2013
”
”
Barn gör rätt om de kan
Ross Greene, 2008
Forskningen visar [...] att det finns en mängd handlingar
som lärare och personal i förskolor och skolor kan utföra som
förbättrar situationen för barn och elever”
Nilholm, 2013
Vision
Vi vill göra varje elev så självständig
det bara går utifrån dennes
förutsättningar.
Så här
gör vi:
Ämnet
PL
Kartläggning
Regelbunden
mentortid
Morgonsamling
Satsning på
gymnasieövergången
Praktisk
livskunskap
“PL-tänk”
hela dagen
Täta
föräldrakontakter
Kartläggning
• Iaktta eleverna i olika miljöer (teoretiska ämnen, praktiska
ämnen, raster, fritids, utflykter, i samspelet med föräldrar).
• Diskutera ofta elevernas styrkor och svårighteter med
kollegor. Helst dagligen.
• Några veckor efter terminsstart: dokumentera outvecklade
färdigheter.
• Använd dokumentationen som stöd
vid fortsatt PL-arbete.
• Prata öppet med eleven om vilka
outvecklade färdigheter hen har.
Exempel på hur en kartläggningsblankett kan se ut:
Kartläggning
Ämnet
PL
Vad vi gjorde under lå 14/15
• Telefonträning
• Handla och prova kläder.
• Göra inköpslista utifrån recept
och handla ingredienserna.
• Planera resor och färdas i
kollektivtrafiken.
• Slå in paket.
• Hur fungerar kontokort?
• Handla och boka på nätet.
• Beskriva saker muntligt
• Kroppsspråk.
• Samtalsträning.
• Intervjusituationer.
• Städa kök och vitvaror.
• Fylla i blanketter (personnr,
adress mm).
• Jobb- och karriärkunskap.
• Studiebesök hos tvärbaneförare
med intervju
• Studiebesök hos affärsbiträde
med intervju
• Trygghetszoner.
• Jämföra priser i butik.
• Körkortsprat.
• Se sig själv utifrån.
• Motorik med pennan.
• Knyta skor.
• Hantera tumstock, polygrip, spray,
skruvmejsel, sekatör, buntband,
skjutmått, vattenpass, kofot,
skiftnyckel, skruvmejsel,
häftapparat och hålslag.
Ämnet
PL
Exempel på ett PLstudiebesök
1) Läs på om företaget på nätet. På storbild, tillsammans med
eleverna. (internetträning)
2) Låt en eller ett par elever ta reda på hur man tar sig dit. Låt
dessa vara reseledare på vägen dit och hem. (träning på
orientering i lokaltrafik och stadsmiljö).
3) På plats:
Sekundärt – Hantverket.
Primärt – Samspelet med andra.
Sociala utmaningar. Förväntningar från
arbetsgivare. Anställningsprocedur.
Lokaler
Ämnet
PL
Exempel på en lektion i
samtalsteknik.
1) Be vårdnadshavare om tillstånd att filma.
2) Låt en i personalen padd-filma ett gruppsamtal som leds av
en annan personal. Använd tex ämneskort.
3) Titta på samtalet med eleverna (en och en om så önskas),
och ge tips om vad som kan utvecklas.
4) Ju fler gånger desto bättre.
5) Inse begränsningarna: vissa elever kan pga
funktionsnedsättning inte nå hur långt som helst. Vissa saker
utvecklas bättre hos tex BUP.
Ämnet
PL
Exempel på en lektion i
motorik.
Krav på motorik ställs i alla
praktisk- estetiska ämnen, samt i
en hel del teoretiska (rita
geometriska figurer tex).
Vi tränar upprepade gånger på
bristande motoriska färdigheter,
samt öga-hand-koordination, för
att eleven skall ha en chans att
följa det centrala innehållet i
ämnena.
Morgonsamling
Varje dag
(utöver schemagenomgång):
• Gå igenom nyheter (ca 15 min). Bakgrunderna
är det viktigaste. Diskutera. (Fördjupad “Grej of
the day”.
• Bjud på dig själv! Ge exempel på vardagliga
procedurer (när du var åskådare på
fotbollsmatch, var på kräftskiva, bokade en
biljett, höll ett tal, repade med bandet, flyttade
mm mm)
“PL-tänk”
hela dagen
• Delta i rastaktiviteter
• Luncha med eleverna
• Coacha elever hela tiden kring samtal,
interaktion, umgänge, spel osv.
• Vid utflykter: utvärdera inte bara det
pedagogiska, utan även det sociala.
• Förlängda promenader till matsalen
Tätt
föräldrasamarbete
• Skapa vi-känsla med gemensamma traditioner (vinterfest).
• Feedbacka ofta, inte bara vid bekymmer. Helst per telefon.
Steget före.
• Etablera gemensam målbild.
• Uppdatera föräldrarna i veckobreven vad eleverna tränat på
under PL.
• Tipsa föräldrarna om externt stöd (BUP, LSS, anpassade
fritidsaktiviteter mm)
• PL-läxor.
Regelbundna
mentorsamtal
• 2-3 samtal/elev i månaden.
• Återkoppla till det ni kommit fram till
vid kartläggningen.
• Glöm inte bort det positiva
• Dokumentera
• Om möjligt, åskådliggör med
modeller (se nästa sida).
Trygghetszon
Trygghetszon
Satsning på
gymnasieövergången
Övergångar
år 9 till gymnasiet
• Tätt samarbete med SYV.
• Låt SYV få en så komplett bild som
möjligt av eleven.
• Involvera föräldrar, helst redan i
åttan.
• Skaffa en bild av vad gymnasier kan
erbjuda genom att besöka dem med
eleven eller ringa dem.
• Gedigen överlämning inför skolstart.
• Följ upp terminsvis.
Tidsåtgång?
• Kartläggningen underlättas av att hela
arbetslaget i princip är med eleverna hela tiden.
• Personalen träffas varje rast, mycket fokus ligger
på PL denna tid. Dagliga samtal möjliggörs.
• PL-lektionerna kan ske inom ramen för skolans
val.
• Varje ämne kan frigöra fem minuter för att
skapa tid för PL-lektioner.
Tack för oss!
[email protected]
[email protected]
[email protected]