1. No category

Datorn i undervisningen : uppgift 1 : så här används IT i undervisningen på min skola.
Hålabäcksskolan, Kungsbacka
Kommunal grundskola, byggd 1967, till största delen orenoverad, dvs mycket nedsliten.
228 elever år 6-9, handbollsprofil i fyra av de tio klasserna.
22 pedagoger, alla behöriga, genomsnittsålder drygt 50 år.
Underskott i budgeten sedan lång tid, ansträngd ekonomi, ständiga nedskärningar.
Trots detta en skola där både elever och personal stannar kvar och verkar trivas.
De ca 15 fungerande datorer vi har är gamla och långsamma, används främst som
skrivmaskiner och uppslagsverk, ibland för att producera filmer och bildspel som
redovisningar i ämnena bild, musik, svenska, moderna språk och SO. IT har ännu inte
utmanat varken undervisningssätt eller kunskapssyn och används i liten utsträckning för de
(ganska många) elever i behov av särskilt stöd som finns på skolan.
Men - lå 2011/12 kommer En-till-en att genomföras på alla skolor i Kungsbacka och vi på
Hålabäck håller som bäst på att utbilda oss och att lägga upp en IT-strategi för skolan. Och,
som ni ser på bilderna ovan, pågår även en akut renovering av lokalerna! Hoppet spirar.
Vårt utgångsläge är:
• professionella pedagoger med lång yrkeserfarenhet och med en rad högst skiftande
kompetenser inom IT-området och en blandad optimism/skepticism inför En-till-en
• alla har klarat av nivå 3 på PIM: programmen word, power point, movie maker satta i
pedagogiska sammanhang
• Fronter används, men bara för att kommunicera information i en riktning
• Unikum används sedan ett år för skriftliga omdömen och IUP:er
• Skola 24 används för digital frånvaroregistrering sedan ett par år, tillgänglig för
vårdnadshavare sedan förra läsåret
• Enormt mycket tid har det senaste året lagts på likvärdig bedömning i ämnesgrupper
i kommunen. Det arbetet fortgår i år utifrån de nya styrdokumenten i Skola 2011 för
att ta fram kommungenerella matriser i de olika ämnena.
• För alla större arbetsområden utarbetar vi LPP:er lokalt på skolan.
Vår IT-strategi inför nästa läsårs En-till-en-satsning är att få ihop de här olika delarna
med fokus på bedömning och interaktivitet: respons, feedback, självbedömning,
kamratrespons, dela-kultur, öppna dokument inom ramen för det vidgade textbegreppet: bli
medveten om och visa det egna lärandet genom att använda text, ljud och bild.
Vi ska börja ganska försiktigt under vårterminen med att skapa digitala klassrum med
inlämningsmappar i Fronter, lägga ut LPP:er och ev matriser i Unikum för att tydliggöra
målen. Parallellt med detta kommer vi att ha hel- och halvdagar med kompetensutveckling för
hela personalen, ämnesspecifika såväl som ämnesövergripande, teori varvad med workshops,
inom skolan och tillsammans med övriga skolor i kommunen.
Höstterminen startar vi upp med några dagars komp.utv. och planering för personalen,
därefter en veckas inskolning med datorerna tillsammans med våra elever.
Min roll kommer att vara att förmedla vad jag lärt mig bl.a på den här kursen. Jag kommer
förutom min egen bildundervisning att vara ute i klasserna och vara praktisk IT-pedagog. Hur
det upplägget ska se ut rent konkret har vi ännu inte planerat. Jag måste se till att möta det
behov som finns i de olika ämnena, vilket förmodligen inte kommer att vara tydligt förrän
inför hösten. Förhoppningen är att förtrogenheten med de digitala verktygen kommer att
generera ett nytt förhållningssätt vad det gäller lärande och kunskapssyn.
Min egen plan är att använda de digitala klassrummen i Fronter för två av mina klasser
under våren inom ramen för det projekt jag ska genomföra här på kursen. En 9:a ska arbeta
med Andra kulturers bildspråk och en 8:a ska arbeta med konsthistoria, båda är områden som
innehåller ganska mycket text (fakta, reflektion och kamratrespons) tillsammans med själva
bildframställandet och eleverna kan välja om de vill jobba med traditionella hantverkstekniker
eller digitalt med ljud och bild på olika sätt. Min ambition är att hitta ett verktyg för att
kommunicera med och ge respons till alla mina elever och följa dem i deras arbetsprocess.
Länkar och hemsidor
Den här veckan har (kommunalt finansierade) projektorer börjat installeras på vår skola i
samtliga hemklassrum + NO-sal och bild-sal, vilket känns som ett rejält lyft och helt i linje
med vår IT-strategi som utgår från att bedömning = respons = ägande av det egna lärandet.
För att kunna göra en praktik av vår strategi är den stora bilden som kan delas av alla i
klassrummet helt central. Den är en förutsättning för dela-kulturen som är en av de riktigt
stora vinsterna med IT i skolan överhuvudtaget. Helst skulle vi ju vilja ha smartboards e.dyl
överallt också, men det finns det ingen ekonomi för inom den egna organisationen. 50.000 kr
x alla våra klassrum är ren utopi. Utmaningen nu är att arbeta utifrån en dator per elev och
personal plus en gemensam arbetsyta tack vare projektorerna i nästan alla salar.
Men smartboarden innebär trots allt en interaktivitet som är mycket användbar,
framförallt i vissa ämnen som matematik, och i alla ämnen eftersom man som pedagog kan
visa saker för alla och sedan spara, maila till de elever som varit frånvarande eller bara ha
kvar som dokumentation av processer i klassrummet. Återigen: dela!
En punkvariant, smartborden som man bygger själv av en Wii-kontroll plus ett par andra
ganska billiga komponenter (förutsatt att man besitter en viss teknisk know-how, föreställer
jag mig) finns på länken:
http://wiimote.wikispaces.com/
För mig som bildlärare är det här förhållningssättet med en dela–kultur och
deltagande/respons/kritik i hög grad förknippad med den samtidskonst som vi sett mycket av
de senaste åren som handlat om relationell estetik, en konst som inte alltid avsätter visuella
eller kommersiella produkter utan fokuserar på sociala, politiska, journalistiska förhållanden
och som mynnat ut ett ifrågasättande av den demokratiska ordningen med direkt anknytning
till samhälleliga förändringar. En estetik som tangerar både Face-book, Wiki-leaks och spelen
som våra ungdomar använder.
Några användbara länkar för att hitta bra pedagogik, frågeställningar och lektionsförslag
på området samtidskonst är:
Bohusläns museums ”ABC Första hjälpen i samtidskonst”
http://www.vastarvet.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=28728
Göteborgs konsthalls ”Vadå samtidskonst, introduktion till samtidskonst för lärare”
http://www.konsthallen.goteborg.se/prod/kultur/konsthallen/dalis2.nsf/vyPublicerade/DE2A9
5E83DD6DE6CC12572C8003855C5?OpenDocument
Och till sist, en länk till en adress som gör det möjligt att titta på Googles bilder visade
som på en gallerivägg, mycket lättare att orientera sig på och få en överblick över:
www.cooliris.com
Ett nytt kunskapsbegrepp innebär att man praktiserar det vidgade textbegreppet, både när
det gäller att ta in och ge ifrån sig information och kunskaper. En bra länk till ett verktyg som
gör det möjligt att på ett enkelt sätt jobba med både text, lay-out, bilder och film som man kan
lägga ut är:
www.glogster.com
Jag hittade länken på Smedingeskoolan blogg http://smedingeskolan.se/, en sida som skolan
utformat på egen hand i samarbete med något designföretag med logga och mycket medveten
lay-out, både till utseende och innehåll helt skild från den sida som Smedingeskolan har på
Kungsbacka kommuns hemsida tillsammans med alla andra skolor i kommunen som mest
andas pliktskyldig information till vårdnadshavare, vilka säkert fyller sitt syfte för de familjer
som vill jämföra skolorna inför ev. val. Bloggen fokuserar på den aktuella verksamheten med
En-till-en och på elevernas dagliga IT-aktiviteter. Det är generöst och inspirerande, det är
visuellt varierat, det låter och rör sig, man får dela rektorernas spellistor på Spotify och
elevers arbeten om andra världskriget utformade med ovan nämnda Glogster, kolla på
elevWikis och Twittra. Allt andas vitalitet och entusiasm och tipsen på vad man själv kan
göra och länkarna där man kan hitta material är många. Värre är det kanske för den förälder
som bara vill hitta info om nästa friluftsdag.
Lexbyskolan i Partille har också arbetat med elevdatorer något år och har en hemsida i
Goolemolnet, länkad från Partille kommuns hemsida. Den ser helt annorlunda ut än
Smedingeskolans blogg - här är lay-outen strikt och informationen konventionellt tydlig. Till
skillnad från Smedinge verkar Lexby vända sig till eleverna och deras vårdnadshavare med en
hemsida där det aktuella skolmaterialet kan hämtas: scheman, prov, anteckningar. Väldigt
seriös, inte alls iögonenfallande, men fyller säkert sin funktion som lärplattform.
www.skola.partille.se/lexby/
Jag tittade också som hastigast på gymnasieskolan Move IT:s hemsida i Kungsbacka för
att se om man kanske faktiskt kommenterar aktuella händelser som rör skolan nu när man
ändå har den möjligheten i.o.m nätet, men - nej, här finns ingenting som tar upp Skolverkets
anmärkningar och det sensationella faktum att skolan står inför hotet att tvingas stänga. Det är
ju rätt anmärkningsvärt att man inte använder den offentliga plats man har.
Artikel på nätet
En artikel med anknytning till ovanstående, hur den ständiga uppkopplade generationen
utvidgar inte bara textbegreppet utan också demokratibegreppet är Jan Svärdhagens
Slacktivism eller reell aktivism - internet påverkar ungdomar. Den är en bland många artiklar
på Medierådets hemsida som behandlar etikfrågor runt barn och ungdomars användning av
Internet. Här ryms allt från moralpanik till resonerande, initierade texter som vidgar
horisonten. Vi är ju många inom skolans värld som är oroade över hur vi ska kunna hantera
alla dilemman som vi kommer att ställas inför när internetkulturen möter den traditionella
skolbildningen då alla elever får tillgång till en egen dator i skolmiljön.
Svärdhagen tar i sin artikel upp den senaste tidens oroligheter i Nordafrika där
uppenbarligen nätet spelat en avgörande roll för händelseutvecklingen. Han vänder sig emot
den utbredda föreställningen att unga passiviseras av nätet, istället menar han att olika nätsiter
håller på att ta över den roll som de politiska partierna inte längre förmår spela. Tvärtom tyder
vissa studier som gjorts att ungdomarnas digitala kompetens ökar deras medvetenhet och
engagemang. Om förbättrad mediekunskap är ett verktyg för att delta i de demokratiska
processerna blir det än viktigare att vi i skolan använder verktyget klokt och bidrar till att alla
får likvärdiga kunskaper när det gäller IT. Kunskap är som bekant makt.
Med begreppet slacktivism menas en person som aktiverar sig politiskt när det inte
krävs någon annan prestation än att trycka på en ”gilla”-knapp eller joina en grupp på
Facebook. Men går vi tillbaka till händelserna i Nordafrika var det kanske just den typen av
aktivism som bidrog till att stenarna började rulla.
www.medieradet.se/Mediedebatten/
Christina Palmring 1100305